Elektromagnetism. Laboration 2. Utfördes av: Henrik Bergman Muzammil Kamaly. Uppsala
|
|
- Marie Danielsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Elektromagnetism Laboration 2 1 Utfördes av: Henrik Bergman Muzammil Kamaly Uppsala Tagen Från Kelvin Ramirez Q1.B Henrik Bergman
2 0. Historik Sammandrag 2. Introduktion 3. Syftet 4. Teori 5. Metod och materiel 6. Metod 6.1 Koppling av spole 6.2 Riktining av magnetfält 7. Resultat 7.1 Riktning av magnetfält 7.2 Styrka av magnetfält 8. Diskussion 8.1 Magnetfältets styrka i given komponentriktning 9. Slutsats 10. Felkällor 11. Referenser Appendix Henrik Bergman
3 0. Historik Skriven av: Henrik Bergman, Muzammil Kamaly; Kompletterat på diverse punkter av: Henrik Bergman, Muzammil Kamaly; Henrik Bergman
4 1. Sammandrag En strömförande ledare ger ett upphov till ett magnetisk fält då en ström går igenom den. Under denna laboration användes en flatspole som bestod av koppar och med en pålagd ström kunde riktningen hos magnet fältet bestämmas med hjälp av en magnetisk riktningsvisare. Laborationen gick dels ut på att beräkna och mäta den magetiska fältet i en flat spole som man därefter skulle jämföra de mätresultat man erhöll med den teoretiska beräkningarna för att se hur stor skillnad i mätresultatet man fick från experimentet. Vårt resultat för det empiriska stämmer relativt väl överens de vi beräknat genom teori om vi tar hänsynd till en miss som gjordes där jordens magnetfält bidrar till en ökning/minskning i värdet för magnituden hos det magnetiska flödestätheten i våra valda riktningar. 2. Introduktion Magnetiska fält har ett stort användningsområde i dagens samhälle allt från simpla elmotorer till att kontrollera plasma i fusionsreaktorer. Att känna till hur dessa fungerar är fundamentalt för att kunna tillämpa dom för dess användning och driva utvecklingen framåt. Ett magnetfält bildas kring en ledare som det går en ström igenom detta eftersom det magnetiska effekterna beror har en stark sammankoppling till elektronernas spinn, en kvantmekanik egenskap. Vi kan förstärka det magnetfält som bildas genom olika metoder. En spole är ett exempel på en tillämpning. En spole består oftast av koppartråd lindad i en cirkulär bana, de två friaändarna på koppartråden anslutas till en ström källa och ger då upphov till ett magnetfält. För en flat spole kan man approximera att magnetfältets styrka öka proportionellt mot antalet lindningar. Magnetfältet som mäts i enheten Tesla ökar även med en högre ström, I som går igenom spolen. Även en mindre radie på spole ger ett större magnetfält i centrum för spolen. Beroende på spolens geometri beräknas styrkan lite olika. 3. Syftet Syftet med denna rapport är att bekräfta hur väl de teoretiska formler stämmer överens med våra empiriska mätningar eller förstå varför våra mätvärden inte gör det. Syftet är även att förstå det grundläggande elektromagnetiska egenskaper hos flat spolen. Henrik Bergman
5 4. Teori Biot-Savarts lag används för att finna det totala B-fältet i en punkt som påverkas av en pålagd ström i en spole och avgöra det magnetiska fältet längs en axel i den intressanta punkten kring spolen. B = μ 0 4π Idlxr r3 Formeln (1) gäller för alla punkter. Födestätheten beräknas med hjälp av den numerisk integration. Där B är Magnetfältet, μ 0 är permeabiliteten för vakuum, N är antalet lindningar, I är strömmen och r är radien och dl är ett längd segment av spolens lindning. (1) 2μ0NIA B = 3 4πR (2) Formeln (2) är en formeln som kan endast användas längs i symmetriaxeln (z-axeln), där B är Magnetfältet, μ 0 är permeabiliteten för vakuum, N är antalet lindningar, I är strömmen och r är radien, dl är ett längd segment av spolens lindning, A är arean av spolen. En specifik typ av spole är en flat spole, den består av ett antal lindade varv av slingor som fig 1 visar. Fig 1. En illustrativ bild av en enkel spole med en lindning. Ström riktning på strömmen I är utmarkerad, liksom magnetfältet kring en punkt på slingan. Magnetfältet beskrivs av de cirkulära pilarna. Därefter används datorprogrammet Matlab där vi använder oss av ekvation (1) för att beräkna flödestäthet hos valfri punkt och med hjälp av numerisk summering av samtliga längdsegment dl kan scriptet beräkna flödestätheten i punkten den önskade punkt. Henrik Bergman
6 5. Metod och materiel Material Spänningsagregrat Noll-ställningslåda Flat spole av koppar 2 st Digtal Multi meter (DMM) Riktningsvisare Hall-probestång 6. Metod 6.1 Koppling av spole En spole kopplas till ett likströmsaggregat med en seriekoppling till en ampermeter för att precist kunna bestämma strömmen. Kraftaggregatet bör ha en constant current mode och strömmen valdes till 1,000 A. Därefter mättes magnetfältet med en hallprob som var kopladd till en nollställningsshunt för att kunna kalibrera proben. Proben kräver i sig en spänningskälla på ca 5V. En spänningskälla kopplades till spänningsshunten, liksom en voltmeter (se fig 2). Spännings förändringen lästets av för att sedan räknas om enligt ett linjärt samband till ett värde för magnetfältets styrka. Hall-proben mäter endast fältstyrkan i den komponent den riktas i. Nollställnigsbox används för att nollställa spänningen och därmed lättare kunna avläsa spänningsskillnad från proben. Det är viktigt att riktningen hos proben är den samma som den riktning som magnetfältet skall mätas i då den nollställs. Om det finns ett yttre magnetfält i riktning som proben är i då spolen är avstäng bör en ny riktning väljas där det inte finns något magnetfält. Alternativt kalibreras proben till noll nivå och kalibreras om varje gång då den vänds 180 grader. Henrik Bergman
7 Fig 2. Visar kopplingsschema över experimentutförandet, både för hall-proben och spolen. Bild 1. Visar experiment utförande då riktningsvisare används för att ta reda magnetfältets riktning Riktining av magnetfält Riktningen av magnetfältet undersöktes med en riktningsgivare kring spolen då en pålagd ström gick igenom spolen. Som bild 1 visar pekar den röda nålen i riktningen av magnetfältet, Detta gjordes på olika position från spolen tills ett samband in sågs och hade 2 Tagen av Muzammil Q1.B Henrik Bergman
8 kartlagts. Bild 2. Visar en bild över experiment utförande med samtliga kopplingar samt val av koordinatsystem med spolens centrum som origo. 7. Resultat 7.1 Riktning av magnetfält 3 Fig 3. Visar resultatet av hur magnetfältet (markerat som röda pilar med positiv riktning i pilens. riktning) är kring spolen i x-z-planet, där det svara parallela sträcken är spolen och de svarta pilarna är strömmens riktining. Notera att de svarta lindningarna hos spolen går över det röda fältlinjerna för magnetfältet. Se bild 2 för definition av koordinatsystem 3 Tagen av Muzammil Q1.B Henrik Bergman
9 Fig 4. visar resultatet av hur magnetfältet är kring spolen i y-z-planet, där det svara parallela sträcken är spolen. Notera att de svarta lindningarna hos spolen går över det röda fältlinjerna för magnetfältet. Notera att de svarta lindningarna hos spolen går över det röda fältlinjerna för magnetfältet. Se bild 2 för definition av koordinatsystem Henrik Bergman
10 7.2 Styrka av magnetfält Diagram 1. Visar teoretisk beräknad och empirisk uppmätt data över magnetfältets styrka i z-riktining vid olika lägen i z-axeln (från origo). Se bild 2 för definition av koordinatsystem Henrik Bergman
11 Diagram 2. Visar teoretisk beräknad och empirisk uppmätt data över magnetfältets styrka i z-riktining vid olika lägen i x-axeln (från origo). Se bild 2 för definition av koordinatsystem 4 Tabell 1. Visar värden som tidigare uppmätts i Magnetiska fält 4 Magnetiska fält av Unnar Arnalds, Andreas Frisk, Uppsala universitet, Henrik Bergman
12 Diagram 3. Visar teoretisk beräknad (svarta) och empirisk uppmätt data för Robert (cyan), Gabriella (blåa) och våra (röda) över magnetfältets styrka i z-riktining vid olika lägen i x-axeln (från origo). Se bild 2 för definition av koordinatsystem 5 8. Diskussion Vi började att ta reda på riktingen hos det magnetiska fält i olika positioner kring spolen och mha riktningsvisaren visade det sig stämma överens med vår teori i samtliga punkter som vi hade mätt. Från våra mätningar kan vi bekräfta att då en ström förs igenom en spole kommer den magnetiska fältet bildar slutna intervall, alltså en loop. Vi ser även att det magnetiska fältet går igenom spolens hål och därefter ut. Beroende på strömriktining kommer magnetfältet ha olika riktningar relativt spolen. 8.1 Magnetfältets styrka i given komponentriktning I diagram 1 visas magnituden (av given riktning) av magnetfältet hos spolen och även jämförelse med våra mätdata och den teoretiska beräkning. Det kan finnas faktorer som kan ha påverkat våra mätresultat. Ett av dom kan ha varit det jord magnetiskafältet liksom missen av kalibrering av hall-proben då riktningen ändrades (se nedan). Eftersom spolens z-axel var riktad mot nord-sydlig riktning får vi ett bidrag av det jord magnetiskafältet då vi mäter den magnetiska flödestätheten från spolen som också är i z-riktning. 5 Magnetiska fält av Unnar Arnalds, Andreas Frisk, Uppsala universitet, Henrik Bergman
13 Skulle man ta hänsyn till detta och välja en rikting där det jordmagnetiskafältet inte har någon komponent (t.ex ostlig-västlig) skulle detta inte ge något bidrag. Vi kalibrerade spänningen med hjälp av den s.k noll ställningsboxen dock missade vi att kalibrera om hall-proben då den vändes 180 grader, vilket ger oss en offset i spänning på ca -1 till 0 mv. Tyvärr syntes inte detta i resultatet då vi antog att absolutbeloppet av spänningen var den samma om vi ändrade till negativ z-riktning (jmf med positiv z-riktning) och därmed aldrig antecknade värdet. Dock ser vi i diagram 1 att detta inte stämmer eftersom vi har ett hopp i värde kring x=0.. Det är viktigt att veta när man utför liknande experiment ska man räkna med dem osäkerheter som kan påverka ens resultat från experimenten som leder till att man kan få en stor osäkerhet i resultatet. I vårt fall tog vi inte hänsyn till den styrkan från det jordmagnetiskafältet eftersom med hjälp av nollställningsboxen kalibrerade (nollställde) vi spänningen så att DMM visade noll även då vi hade hall-proben i det jordmagnetisk fältets riktning eftersom spolen var riktad i nord-sydlig riktning. En lösning hade varit att placera spolen i ostlig-västlig riktning då det jordmagnetiska fältet inte har någon nollskilljd komponent i den riktningen. Troligen har även något mätfel skett då vi vände på hall-proben eftersom vi får en offset i x- axeln under första halvan. Vi antog att spolen var 2cm men troligen är den bredare För att få bättre värden bör experimentet göras om med förslagna lösningar på uppkomna problem. Det allra bästa hade varit att upprepa experimentet men med ostlig-västlig riktning på z-axeln hos spolen liksom vara noggran med att mäta upp rätt avstånd i x-led. Detta är för att eliminera alla felkällor som uppståt. Dock kan vi se ett tydligt samband ur resultatet och med relativt storsannolikhet kan vi dra slutsatsen att teorin stämmer med praktiken. I diagram 2 ser man att våra mätdata stämde för det mesta överens med den teoretiska beräkningen. Utav detta kan vi dra slutsats att utförandet av detta experimenten har givit ett framgångsrik resultat eftersom skillnaden är inte stor men det som kan ha påverkat resultat är som sagt det jordmagnetiska fältet, såsom den påverkade värdet i z-riktningen kan den också ha påverkat i x-riktningen men i vårt fall var påverkan ganska låg med tanke på att hall-proben inte bytte riktning. I diagram 3 valde vi att jämföra våra mätdata med Robert och Gabriella för att se hur magnetfältet styrka varierar beroende på avståndet från spolens centrum. Från -0,15m till 0,14 m ser vi att våra mätdata skiljer sig mycket med Roberts- och Gabriellas mätningar, en av orsakerna till fortplantningen kan vara den felaktigt kalibrerade spänningen. Den andra orsaken kan vara att dem har bestämt z-riktning på ett sätt där den jordmagnetiska fältstyrkan har mindre påverkan hos hall-proben (t.ex ostlig-västlig rikting) vilket skiljer sig mellan vår uppställning. Detta leder till att dem får ett bättre resultat från -0,15 m 0 m men deras uppställning kan också ha påverkat deras mätresultat från 0m 0.14 m, vilket leder till att man kan se att våra resultat stämde någorlunda överens med Gabriellas mätresultat och skiljer sig med Roberts mätdata. Henrik Bergman
14 När man ser mätdata från Tabell 1 ser man att Gabriella har missat att göra en mätning vid punkten 0 då man roterat på hall-proben. Tillskillnad från Robert- och med våra värden. Det är viktigt att man vet när man utför sådana experiment att man ska försöka mäta alla punkter eftersom det kan finnas en liten skillnad i punkten 0 (i vårt fall) om man skulle byta riktningen hos proben vilket leder till att experiments resultat blir påverkat. Samtliga punkter för Robert verkar även vara något förskjutna mot positiv x-riktning. Antagligen har något mätfel med linjalen gjorts tex att man inte har mätt ifrån centrum av spolen. 9. Slutsats Teorin stämmer med praktiken om vi tar hänsyn till de felkällor samt fel som diskuteras. En hall-prob är ett effektiv sätt att få magnituden på den magnetiska flödestätheten. Det är viktigt att bestämma en bra riktingen för att få så låg påverkan som möjligt i resultatet som möjligt. 10. Felkällor Vissa faktorer kan ha påverkat vårt utförande en av faktorerna kan vara: Nollställningsbox Man ska veta att när man kalibrerar kommer spänningen inte bli exakt noll eftersom det kan finnas lite mätosäkerhet hos DMM även om man lyckas kalibrera spänningen så att DMM visar 0 ska man notera att det kan finnas yttre faktorer som kan påverka experimentet som t.ex. jordmagnetiska fältet som behandlas nedan: Bestämma riktningen Som vi har diskuterat innan ska man vara medveten om dem externa faktorer som kan påverka ens resultat och detta leder till att man också bör bestämmer en lämpligt riktning hos z alltså en riktning som leder till att den jordmagnetiska fältet har mindre påverkan hos hall-proben. Jordmagnetiska fältet I detta experiment räknade vi inte med det jordmagnetiska fältstyrka vilket leder till att kalibreringen kan bli påverkad beroende på vilken riktning man pekar hall-proben när man utför experimenten. Mätdata kommer att bli påverkad av jordmagnetiska fältet men man försöker minimera påverkan så mycket som möjligt för ett framgångsrikt resultat. Osäkerhet hos hallproben Vi fick en angivelse att spänningen ökar linjärt med ökat magnetfält. k-värdet fick vi angivet sedan tidigare kalibreringar av själva hallproben dock vet vi inget om hur exakt detta värde är annat att det angavs med två decimaler. Vilket emellertid skulle ge en nästintill försumbar felkälla om den noggranheten stämde. Henrik Bergman
15 11. Referenser 1. Bild 1 tagit av Kelvin Ramirez Q1.B 2. Bild 2 Tagen av Muzammil Q1.B 3. Bild 3 Tagen av Muzammil Q1.B 4. Magnetiska fält av Unnar Arnalds, Andreas Frisk, Uppsala universitet, Magnetiska fält av Unnar Arnalds, Andreas Frisk, Uppsala universitet, Henrik Bergman
16 Appendix Kod för mätning i z-axel % clc clear all %Mätning i x-axel %Mätning 1 x_exp=[-0.13:0.02:-0.01, 0:0.02:0.12]; %avstånd i x-axel Vx=[80, 54, 41, 36, 33, 31, 30, 30, 31, 32, 34, 37, 44, 56]; %spänning Vx=(10^-3)*Vx; Bx_x_exp=Vx./(4.76*10^-3); %beräkning av magnetfält %Teoretisk R=.155; I=1; Ntheta=100; % Slingdata: radie, ström, antal segment dtheta=2*pi/ntheta; n=150; %antalet varv theta=dtheta*[1:ntheta]'; %1-kolumnvektor, observera fnutten' x_teo = [-.2:0.01:.2]; %summering av numerisk intergral for i=1:length(x_teo); B=0; for k=1:ntheta; r=[x_teo(i)-r*cos(theta(k)), 0-R*sin(theta(k)), 0]; ds=dtheta*[-r*sin(theta(k)), R*cos(theta(k)), 0]; db=i*cross(ds,r)/norm(r)^3; B=B+dB; end B=B*1e-7; % med?0/4? Bz_x(i)=B(3)*n; %erhåller magnetfält i z-komp end Bx_x=Bz_x.*(10^4) Bx_x_exp %plot av diagram plot(x_teo,bx_x,' k ') hold on grid on plot(x_exp,bx_x_exp,' *r' ) title(' Magnitud av magnetiska flödestätheten i z-komponent ') xlabel(' avstånd i x-axel från origo (m) ') Henrik Bergman
17 ylabel(' magnetiska flödestäthetens magnitud (Gauss) ') % Kod för mätning i x-axel % clc clear all clear %Mätning i x-axel %Mätning 2 z_exp=[-0.4:0.04:0.4]; %avstånd i z-axel Vz=[3, 4, 4, 5, 7, 9, 13, 17, 24, 30, 29, 25, 19, 13, 9, 6, 4, 3, 2, 2, 1]; Vz=(10^-3)*Vz; Bx_z_exp=Vz./(4.76*10^-3) %beräkning av magnetfält %spänning %Teoretisk R=.155; I=1; Ntheta=100; dtheta=2*pi/ntheta; n=150; theta=dtheta*[1:ntheta]'; z_teo = [-.4:0.01:.4]; % Slingdata: radie, ström, antal segment %antalet varv %1-kolumnvektor, observera fnutten' %summering av numerisk intergral for i=1:length(z_teo); B=0; for k=1:ntheta; r=[0-r*cos(theta(k)), 0-R*sin(theta(k)), z_teo(i)]; ds=dtheta*[-r*sin(theta(k)), R*cos(theta(k)), 0]; db=i*cross(ds,r)/norm(r)^3; B=B+dB; end B=B*1e-7; % med?0/4? Bx_z(i)=B(3)*n; %erhåller magnetfält i z-komp end Bx_z=Bx_z.*(10^4) Bx_z_exp %plot av diagram plot(z_teo,bx_z) hold on plot(z_exp,bx_z_exp,' *r ') title(' Magnitud av magnetiska flödestätheten i z-komponent' ) xlabel(' avstånd i z-axel från origo (m) ') Henrik Bergman
18 ylabel(' magnetiska flödestäthetens magnitud (Gauss) ') % Kod för jämförning av mätvärden clc clear all clear %antar att mätningarna är gjorda i (0,0,z) %antar att personerna har gjort mätningar med samma hallbrob som oss (samma %spänning/gauss) z_exp=[-0.4:0.04:0.4]; Vz=[3, 4, 4, 5, 7, 9, 13, 17, 24, 30, 29, 25, 19, 13, 9, 6, 4, 3, 2, 2, 1]; Vz=(10^-3)*Vz; %spänning V Bx_z_exp=Vz./(4.76*10^-3) %spänning till gauss %Roberts mätning i z-axel x_robert=[-0.2:0.05:0, 0:0.05:0.2]; %avstånd m V_robert=[ ]; V_robert=(10^-3)*V_robert; V_robert=V_robert./(4.76*10^-3); %spänning till gauss %Gabriellas mätning i z-axel x_gabriella=[-0.2:0.05:0, 0.05:0.05:0.2]; V_gabriella=[ ]; V_gabriella=(10^-3)*V_gabriella; V_gabriella=V_gabriella./(4.76*10^-3); %avstånd m %spänning mv %spänning V %spänning till gauss %Teoretisk R=.155; I=1; Ntheta=100; dtheta=2*pi/ntheta; n=150; theta=dtheta*[1:ntheta]'; z_teo = [-.4:0.01:.4]; % Slingdata: radie, ström, antal segment %antalet varv %1-kolumnvektor, observera fnutten' %summering av numerisk intergral for i=1:length(z_teo); B=0; for k=1:ntheta; r=[0-r*cos(theta(k)), 0-R*sin(theta(k)), z_teo(i)]; ds=dtheta*[-r*sin(theta(k)), R*cos(theta(k)), 0]; db=i*cross(ds,r)/norm(r)^3; B=B+dB; end B=B*1e-7; % med?0/4? Bx_z(i)=B(3)*n; end Henrik Bergman
19 Bx_z=Bx_z.*(10^4); Bx_z; %plotta hold on grid on plot(z_teo,bx_z, 'k' ) plot(z_exp,bx_z_exp,' *r ') plot(x_robert,v_robert,' *c ') plot(x_gabriella,v_gabriella,' *b ') title( 'Mätning av magnetfält i z-axel' ) xlabel( 'avstånd i z-axel (m)' ) ylabel(' magnetfält (G) ') Henrik Bergman
Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I
Magnetiska fält laboration 1FA514 Elektimagnetism I Utförs av: William Sjöström 19940404 6956 Oskar Keskitalo 19941021 4895 Uppsala 2015 05 09 Sammanfattning När man leder ström genom en spole så bildas
Läs merInst. för Fysik och materialvetenskap MAGNETISKA FÄLT
Inst. för Fysik och materialvetenskap INSTRUKTION TILL LABORATIONEN MAGNETISKA FÄLT för kursen Elektromagnetism I ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merFysikum Kandidatprogrammet FK VT16 DEMONSTRATIONER MAGNETISM II. Helmholtzspolen Elektronstråle i magnetfält Bestämning av e/m
DEMONSTRATIONER MAGNETISM II Helmholtzspolen Elektronstråle i magnetfält Bestämning av e/m Uppdaterad den 10 november 015 Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta ett
Läs merRep. Kap. 27 som behandlade kraften på en laddningar från ett B-fält.
Rep. Kap. 7 som behandlade kraften på en laddningar från ett -fält. Kraft på laddning i rörelse Kraft på ström i ledare Gauss sats för -fältet Inte så användbar som den för E-fältet, eftersom flödet här
Läs merLaboration 2: Konstruktion av asynkronmotor
Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:
Läs merOscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält
Ú Institutionen för fysik 2014 08 11 Kjell Rönnmark Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält Syfte Magnetisk dipol och harmonisk oscillator är två mycket viktiga modeller inom fysiken. Laborationens
Läs merHållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av:
Hållfasthetslära Böjning och vridning av provstav Laboration 2 Utförs av: Habre Henrik Bergman Martin Book Mauritz Edlund Muzammil Kamaly William Sjöström Uppsala 2015 10 08 Innehållsförteckning 0. Förord
Läs merElektricitet och magnetism. Elektromagneter
Elektricitet och magnetism. Elektromagneter Hans Christian Ørsted (1777 1851) 1820 Hans Christian Ørsted upptäckte att elektricitet och magnetism i allra högsta grad hänger ihop Upptäckten innebar att
Läs merStrålningsfält och fotoner. Våren 2016
Strålningsfält och fotoner Våren 2016 1. Fält i rymden Vi har lärt oss att beräkna elektriska fält utgående från laddningarna som orsakar dem Kan vi härleda nånting åt andra hållet? 2 1.1 Gauss lag Låt
Läs merStrålningsfält och fotoner. Våren 2013
Strålningsfält och fotoner Våren 2013 1. Fält i rymden Vi har lärt oss att beräkna elektriska fält utgående från laddningarna som orsakar dem Kan vi härleda nånting åt andra hållet? 2 1.1 Gauss lag Låt
Läs merÖvningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig)
Övningsuppgifter/repetition inom elektromagnetism + ljus (OBS: ej fullständig) Elektrostatik 1. Ange Faradays lag i elektrostatiken. 2. Vad är kravet för att ett vektorfält F är konservativt? 3. En låda
Läs merProv Fysik B Lösningsförslag
Prov Fysik B Lösningsförslag DEL I 1. Högerhandsregeln ger ett cirkulärt magnetfält med riktning medurs. Kompass D är därför korrekt. 2. Orsaken till den i spolen inducerade strömmen kan ses som stavmagnetens
Läs merFörslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.
1. En elektron rör sig med v = 100 000 m/s i ett magnetfält. Den påverkas av en kraft F = 5 10 15 N vinkelrätt mot rörelseriktningen. Rita figur och beräkna den magnetiska flödestätheten. Förslag: En laddad
Läs merattraktiv repellerande
Magnetism, kap. 24 Eleonora Lorek Magnetism, introduktion Magnetism ordet kommer från Magnesia, ett område i antika Grekland där man hittade konstiga stenar som kunde lyfta upp järn. Idag är magnetism
Läs merBra tabell i ert formelblad
Bra tabell i ert formelblad Vi har gått igenom hur magnetfält alstrar krafter, kap. 7. Vi har gått igenom hur strömmar alstrar magnetfält, kap. 8. Återstår att lära sig hur strömmarna alstras. Tidigare
Läs merMagnetostatik och elektromagnetism
Magnetostatik och elektromagnetism Magnetostatik eskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Vi känner till följande effekter:
Läs merGemensamt projekt: Matematik, Beräkningsvetenskap, Elektromagnetism. Inledning. Fysikalisk bakgrund
Gemensamt projekt: Matematik, Beräkningsvetenskap, Elektromagnetism En civilingenjör ska kunna idealisera ett givet verkligt problem, göra en adekvat fysikalisk modell och behandla modellen med matematiska
Läs merKapitel 27: Magnetfält och magnetiska krafter Beskriva permanentmagneters beteende Samband magnetism-laddning i rörelse Ta fram uttryck för magnetisk
Kapitel 27: Magnetfält och magnetiska krafter Beskriva permanentmagneters beteende Samband magnetism-laddning i rörelse Ta fram uttryck för magnetisk kraft på laddning Magnetiskt flöde, Gauss sats för
Läs merBallistisk pendel laboration Mekanik II
Ballistisk pendel laboration Mekanik II Utförs av: William Sjöström 19940404 6956 Philip Sandell 19950512 3456 Uppsala 2015 05 09 Sammanfattning Ett sätt att mäta en gevärkulas hastighet är att låta den
Läs merTentamen ellära 92FY21 och 27
Tentamen ellära 92FY21 och 27 2014-06-04 kl. 8 13 Svaren anges på separat papper. Fullständiga lösningar med alla steg motiverade och beteckningar utsatta ska redovisas för att få full poäng. Poängen för
Läs merTentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00
Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta
Läs merLaboration 4 Mekanik baskurs
Laboration 4 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 015 03 7 Introduktion Denna laboration handlar om två specialfall av kollisioner, inelastiska och elastiska kollisioner. Vi ska
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Läs merFöreläsning 5, clickers
Föreläsning 5, clickers Gungbrädan 1 kg 2 kg A. Kommer att tippa åt höger B. Kommer att tippa åt vänster ⱱ C. Väger jämnt I en kastparabel A. är accelerationen störst alldeles efter uppkastet B. är accelerationen
Läs merRC-kretsar, transienta förlopp
13 maj 2013 Labinstruktion: RC-kretsar, magnetiska fält och induktion Ellära, 92FY21/27 1(5) RC-kretsar, transienta förlopp I den här laborationen kommer du att titta på urladdning av en RC-krets och hur
Läs merMagnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält.
Magnetism Magnetostatik eskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Vi känner till följande effekter: 1. En fritt upphängd
Läs merSVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL
Institutionen för fysik 2012-05-21 Umeå universitet SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL SAMMANFATTNING Ändamålet med experimentet är att undersöka den matematiska modellen för en fysikalisk pendel. Vi har mätt
Läs mer4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning
4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt
Läs merProv 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]
Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:
Läs merTenta svar. E(r) = E(r)ˆr. Vi tillämpar Gauss sats på de tre områdena och väljer integrationsytan S till en sfär med radie r:
Tenta 56 svar Uppgift a) På grund av sfäriskt symmetri ansätter vi att: E(r) = E(r)ˆr Vi tillämpar Gauss sats på de tre områdena och väljer integrationsytan S till en sfär med radie r: 2π π Q innesluten
Läs merSOLENOIDENS MAGNETFÄLT
SOENOIDENS MAGNETFÄT 1 Inledning åt oss betrakta en sluten cirkulär strömslinga (ström I) med radie R. Från Biot-Savarts lag kan den magnetiska flödestätheten vid strömslingans mittaxel på avståndet r
Läs merStrålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag
Strålningsfält och fotoner Kapitel 23: Faradays lag Faradays lag Tidsvarierande magnetiska fält inducerar elektriska fält, eller elektrisk spänning i en krets. Om strömmen genom en solenoid ökar, ökar
Läs merSkriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)
Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π (ETEF01 och F (ETE055 1 Tid och plats: 6 oktober, 016, kl. 14.00 19.00, lokal: Gasquesalen. Kursansvarig lärare: Anders Karlsson, tel. 40 89 och 07-5958.
Läs merSvaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in
Dugga i Elektromagnetisk fältteori för F2. EEF031 2013-11-23 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori. Valfri kalkylator, minnet måste raderas
Läs merLaborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Läs merLaboration 2 Mekanik baskurs
Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Friktionskraft är en förutsättning för att våra liv ska fungera på ett mindre omständigt sätt. Om friktionskraften
Läs merEXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER
EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom
Läs merGe exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share
Magnetism Ge exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share Vilka ämnen är magnetiska? Vi gör även en laboration där vi testar vilka ämnen som är magnetiska och drar en slutsats utifrån
Läs merKoppla spänningsproben till spolen.
LÄRARHANDLEDNING Induktion Materiel: Utförande: Dator med programmet LoggerPro Mätinterfacet LabQuest eller LabPro spänningsprobe spolar (300, 600 och 1200 varv), stavmagnet plaströr och kopparrör (ca
Läs merKaströrelse. 3,3 m. 1,1 m
Kaströrelse 1. En liten kula, som vi kallar kula 1, släpps ifrån en höjd över marken. Exakt samtidigt skjuts kula 2 parallellt med marken ifrån samma höjd som kula 1. Luftmotståndet som verkar på kulorna
Läs merRotationsrörelse laboration Mekanik II
Rotationsrörelse laboration Mekanik II Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2015 04 19 Sida 1 av 10 Sammanfattning För att förändra en kropps rotationshastighet så krävs ett vridmoment,
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 23 2 8 Hjälpmedel: Physics Handbook, räknare. Ensfäriskkopparkulamedradie = 5mmharladdningenQ = 2.5 0 3 C. Beräkna det elektriska fältet som funktion av avståndet från
Läs merElektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs merLaboration 1 Mekanik baskurs
Laboration 1 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Gravitationen är en självklarhet i vår vardag, de är den som håller oss kvar på jorden. Gravitationen
Läs merIN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merLufttryck i ballong laboration Mätteknik
(SENSUR) Lufttryck i ballong laboration Mätteknik Laborationen utfördes av: (Sensur) Rapportens författare: Sjöström, William Uppsala 8/3 2015 1 av 7 1 - Inledning Om du blåser upp en ballong av gummi
Läs merAtt verifiera Biot-Savarts lag för en platt spole samt att bestämma det jordmagnetiska fältets horisontalkomposant
Elelaboration Magnetisk flödestäthet Uppgift: Materiel: Att erifiera Biot-Saarts lag för en platt spole samt att bestämma det jordmagnetiska fältets horisontalkomposant angentbussol med tillbehör Amperemeter
Läs merUpp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A
Upp gifter 1. Beskriv den magnetiska kraften som verkar på ledaren, både till storlek och till riktning. Den del av ledaren som är inne i magnetfältet kan antas vara 45 cm i samtliga fall. a. b. I=1,9
Läs merNikolai Tesla och övergången till växelström
Nikolai Tesla och övergången till växelström Jag påminner lite om förra föreläsningen: växelström har enorma fördelar, då transformatorer gör det enkelt att växla mellan högspänning, som gör det möjligt
Läs merKTH 2D1240 OPEN vt 06 p. 1 (5) J.Oppelstrup
KTH 2D1240 OPEN vt 06 p. 1 (5) Tentamen i Numeriska Metoder gk II 2D1240 OPEN (& andra) Fredag 2006-04-21 kl. 13 16 Hjälpmedel: Del 1 inga, Del 2 rosa formelsamlingen som man får ta fram när man lämnar
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 204 08 28. Beräkna den totala kraft på laddningen q = 7.5 nc i origo som orsakas av laddningarna q 2 = 6 nc i punkten x,y) = 5,0) cm och q 3 = 0 nc i x,y) = 3,4) cm.
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken
Sensorer, effektorer och fysik Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik. Elektriskt fält och elektrisk potential. Gauss lag Dielektrika
Läs merSvaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.
Dugga i Elektromagnetisk fältteori F. för F2. EEF031 2005-11-19 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar
Läs merSkriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)
Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π (ETEF0) och F (ETE055) Tid och plats: 4 januari, 06, kl. 8.00.00, lokal: Sparta B. Kursansvarig lärare: Anders Karlsson, tel. 40 89. Tillåtna hjälpmedel:
Läs merLösningar till seminarieuppgifter
Lösningar till seminarieuppgifter 2018-09-26 Uppgift 1 z ρ P z = 0 ρ Introducera ett koordinatsystem så att det jordade planet sammanfaller med planet z = 0, oc skivans centrum med punkten (0,0,). a) Problemet
Läs merSkriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (EITF85)
Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETF85) Tid och plats: 25 oktober, 2017, kl. 14.00 19.00, lokal: Gasquesalen. Kursansvarig lärare: Anders Karlsson, tel. 222 40 89
Läs merMagnetism och elektromagnetism
Teknikområde Magnetism och elektromagnetism Magneter upptäcktes i staden Magnesia i Grekland. Magneter kan dra till sig föremål som innehåller mycket järn (eller kobolt eller nickel). Man kan tex. använda
Läs merTentamen Modellering och simulering inom fältteori, 8 januari, 2007
1 Institutionen för elektrovetenskap Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 8 januari, 2007 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori arje uppgift ger 10 poäng. Delbetyget
Läs merTentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum: Examinator/Tfn: Hans Åkerstedt/ Skrivtid:
Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner Kurs: MTF18 Totala antalet uppgifter: 6 Datum: 7-5-8 Eaminator/Tfn: Hans Åkerstedt/4918 Skrivtid: 9. - 15. Jourhavande lärare/tfn: : Hans Åkerstedt/18/Åke Wisten7/55977
Läs merElektrodynamik. Elektrostatik. 4πε. eller. F q. ekv
1 Elektrodynamik I det allmänna fallet finns det tidsberoende källor för fälten, dvs. laddningar i rörelse och tidsberoende strömmar. Fälten blir då i allmänhet tidsberoende. Vi ser då att de elektriska
Läs merDemonstration: De magnetiska grundfenomenen. Utrustning: Tre stavmagneter, metallkulor, mynt, kompass.
1. Magnetism Magnetismen som fenomen upptäcktes redan under antiken, då man märkte att vissa malmarter attraherade vissa metaller. Nuförtiden vet vi att magneter också kan skapas på konstgjord väg. 1.1
Läs merKandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER MAGNETISM I. Det magnetiska fältet Örsteds försök Lorentzkraften Enkel motor
DEMONSTRATIONER MAGNETISM I Det magnetiska fältet Örsteds försök Lorentzkraften Enkel motor Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta ett stort antal experiment som kan
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808
Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 1. Instrumentjämförelse
Läs merLösningar till BI
Lösningar till BI 160513 3 3 V 5010 m 1a. Förådstuben: n ( p1 p21) 7 MPa 144 mol. RT (8,31 J/mol K) 293 K 1b. Experimenttuben : pv n n1 n n 3,28 n 147 mol RT nrt 147 8,31293 Ny volym blir då: V 44,8. 6
Läs mer2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.
2.7 Virvelströmmar L8 Induktionsfenomenet uppträder för alla metaller. Ett föränderligt magnetfält inducerar en spänning, som i sin tur åstadkommer en ström. Detta kan leda till problem,men det kan också
Läs merMagnetostatik, induktans (och induktion) kvalitativa frågor och lösningsmetodik
Magnetostatik, induktans (och induktion) kvalitativa frågor och lösningsmetodik Gerhard Kristensson Institutionen för elektro- och informationsteknik 2 oktober 2014 Olika lösningsmetoder 1 Biot-Savarts
Läs merFöreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths
1 Föreläsning 8 7.1 i Griffiths Ohms lag (Kap. 7.1) i är bekanta med Ohms lag i kretsteori som = RI. En mer generell framställning är vårt mål här. Sambandet mellan strömtätheten J och den elektriska fältstyrkan
Läs merINLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING...
Sidan 1 av 7 Innehåll INLEDNING... MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... TEST LOKALISERING OCH MÅLSÄTTNING... TEORI OCH RESULTAT... TEORI... RESULTAT... 3 UTVÄRDERING... 6 APPENDIX... 6 APPENDIX
Läs merÖvningar. Nanovetenskapliga tankeverktyg.
Övningar. Nanovetenskapliga tankeverktyg. January 18, 2010 Vecka 2 Komplexa fourierserier 1. Gör en skiss av funktionen f(t) = t, t [ π, π] (med period 2π) och beräkna dess fourierserie. 2. Gör en skiss
Läs merLaboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Läs merTentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för F1 och Q1 (1FA514)
Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 05-06-04 för F och Q (FA54) Skrivtid: 5 tim Kan även skrivas av studenter på andra program där FA54 ingår Hjälpmedel:
Läs merSolar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.
Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda
Läs merTentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik
Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Fredagen 1/1 018, kl 14:00-18:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:
Läs merLABORATION 2 MAGNETISKA FÄLT
Fysikum FK4010 - Elektromagnetism Laborationsinstruktion (15 november 2013) LABORATION 2 MAGNETISKA FÄLT Mål I denna laboration skall du studera sambandet mellan B- och H- fälten i en toroidformad järnkärna
Läs merAtt välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande;
Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande; Är det AC eller DC ström som ska mätas? (DC tänger är kategoriserade som AC/DC tänger eftersom de mäter både lik- och växelström.)
Läs merFysik TFYA68. Föreläsning 2/14
Fysik TFYA68 Föreläsning 2/14 1 Elektrostatik University Physics: Kapitel 21 & 22 2 Elektrisk laddning Två typer av elektrisk laddning: positiv + och negativ Atom Atomkärnan: Proton (+1), neutron (0) elekton
Läs merEDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 2
EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 2 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet Mars 2014 Outline 1 Introduktion
Läs merElektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)
Elektromagnetism Kapitel 8.-8., 8.4 (fram till ex 8.8) Varför magnetism? Energiomvandling elektrisk magnetisk mekanisk Elektriska maskiner Reversibla processer (de flesta) Motor Generator Elektromagneter
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 05-0-05. Beräknastorlekochriktningpådetelektriskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som orsakas av laddningarna q = Q i origo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i
Läs merDugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61)
Dugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61) 2012-08-10 kl. 13.00 15.00, sal T1 Svaren anges på utrymmet under respektive uppgift på detta papper. Namn:......................................................................................
Läs mer9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets
9. Magnetisk energi [RMC] Elektrodynamik, ht 005, Krister Henriksson 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets
Läs merEDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 2
EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 2 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet Mars 2013 Outline 1 Introduktion
Läs merTentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006
Institutionen för elektrovetenskap Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, oktober, 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Varje uppgift ger 0 poäng. Delbetyget
Läs merMagnetfält. Många djur har en inbyggd kompass
3 Magnetism Kan man väga en elektron? Hur uppkommer norrsken? Vad är en magnetisk flaska? Hur fungerar en MR-scanner? Använder flyttfåglar kompass? Hur mäts styrkan av ett magnetfält? Magnetfält När Columbus
Läs merKandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER INDUKTION I. Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring
DEMONSTRATIONER INDUKTION I Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta ett stort antal experiment som
Läs merMagnetfältssimulering Staffanstorps kommun
Handläggare Mattias Ehrstrand Tel Mobil +46702771556 E-post mattias.ehrstrand@afconsult.com Datum 2016-11-04 Projekt-ID 6105376 Rapport-ID 6105376/1 Kund Staffanstorps kommun Magnetfältssimulering Staffanstorps
Läs merTentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik
Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Tisdagen 19/4 017, kl 08:00-1:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:
Läs merSvaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som ska lämnas in
Övningstenta i Elektromagnetisk fältteori, 2015-11-28 kl. 8.30-12.30 Kurskod EEF031 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori. Valfri kalkylator, minnet måste
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchoffs
Läs merLAB 1. FELANALYS. 1 Inledning. 2 Flyttal. 1.1 Innehåll. 2.1 Avrundningsenheten, µ, och maskinepsilon, ε M
TANA21+22/ 5 juli 2016 LAB 1. FELANALYS 1 Inledning I laborationerna används matrishanteringsprogrammet MATLAB. som genomgående använder dubbel precision vid beräkningarna. 1.1 Innehåll Du ska 1. bestämma
Läs merSvar och anvisningar
15030 BFL10 1 Tenta 15030 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Enligt superpositionsprincipen ska vi addera elongationerna: y/cm 1 1 x/cm b) Reflektionslagen säger att reflektionsvinkeln är
Läs merRAPPORT BERÄKNING AV MAGNETFÄLTET FÖR PLANOMRÅDET TILL DP. 220, KV. HACKSPETTEN. Stockholm SCADMA Konsult AB. Utförande konsult: Ahmad Amer
RAPPORT BERÄKNING AV MAGNETFÄLTET FÖR PLANOMRÅDET TILL DP. 220, KV. HACKSPETTEN Stockholm SCADMA Konsult AB Utförande konsult: Ahmad Amer 1 (14) S C AD M A K o n s u l t www.scadma.se S C A D M A K on
Läs merMät elektrisk ström med en multimeter
elab001a Mät elektrisk ström med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Elektrisk ström och hur den mäts Den elektriska strömmen består av laddningar som går inne i en ledare en ledare av koppar är
Läs merETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 2
ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 2 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen for Elektro- och informationsteknik Lunds universitet Oktober 2014 Outline 1 Introduktion
Läs merTillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp
Tillämpad vågrörelselära FAF260, 6 hp Inför laborationerna Förberedelser Läs (i god tid före laborationstillfället) igenom laborationsinstruktionen och de teoriavsnitt som laborationen behandlar. Till
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs mer