Projektplan Musik och genus Högskolan för scen och musik, Göteborg universitet

Transkript

1 Projektplan Musik och genus Högskolan för scen och musik, Göteborg universitet 0.1 Regler för projektplanen Projektplanen är ett styrande dokument och projektdeltagarna är skyldiga att informera sig om det. Projektplanen kommer att förändras under projektet (dynamiskt dokument). Obs! Var uppmärksam på vilken version du läser. Aktuell version publiceras på hemsidan: Versionshistorik Datum version Referenser - projektbeskrivningen - nulägesbeskrivningen 1. Inledning 1.1 Projektinformation Projektägare - Högskolan för Scen och Musik, HSM, Göteborgs Universitet ansvarig rektor Staffan Rydén Projektledare Karin Bengmark Biträdande projektledare Karolina Landin/ Katarina Högström Projektperiod läsåret 2009/2010, 2010/2011, 2011/ Bakgrund Högskolan ska enligt likabehandlingslagen motverka diskriminering och främja likabehandling av studenter och personal. Av de olika diskrimineringsgrunderna har skådespelarutbildningen på HSM arbetat med ett genusprojekt, Att gestalta kön,som främjat studenter och lärare att kompetensutveckla sig inom genus och jämställdhet. HSM:s förra högskolerektor, Helena Wessman, initierade detta projekt som gäller all övrig personal och övriga studenter och som heter Musik och genus. 1.3 Syfte Musik och genus syftar till ökad kvalitet och rättvisa inom verksamheten vid HSM genom att projektet ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv synliggör de traditioner och maktstrukturer som påverkar medarbetares och studenters konstnärliga och pedagogiska val, etablerar ett genuskritiskt förhållningssätt vid HSM, ger medarbetare och studenter verktyg att göra aktiva val och kritiskt reflektera över egna och andras val, integreras med HSM:s reguljära arbete med likabehandling och breddad rekrytering av studenter, med kommunikativa insatser med andra utbildningar, lärosäten och det professionella kulturlivet sprida kunskap om hur frågor om genus och jämställdhet kan integreras i konstnärliga processer. 2. Övergripande mål 2.1 Följande mål ska vara uppnådda efter genomförandefasen slutet av höstterminen 2011: 1

2 1. All personal ska kunna göra aktiva och medvetna val i sin yrkesutövning i syfte att ge kvinnor och män lika villkor och full personlig integritet i undervisning och kontakter med HSM:s stödfunktioner. Personalen ska muntligt kunna beskriva sina yrkesmässiga val och kritisk reflektera över egna och andras val ur ett såväl genus- och jämställdhetsperspektiv som andra normkritiska perspektiv. (Som till exempel konstnärliga och pedagogiska normer och maktrelationer). 2. Alla studenter ska kunna göra aktiva och medvetna val i sin gestaltning ur ett jämställdhets- och genusperspektiv. Studenterna ska muntligt kunna beskriva sina konstnärliga val och kritisk reflektera över egna och andras val ur ett såväl genus- och jämställdhetsperspektiv som andra normkritiska perspektiv. 3. All personal och alla studenter ska efter 2012 ha ett långsiktigt kritiskt förhållningssätt både ur ett genusperspektiv och ur andra normkritiska perspektiv där personal och studenter tar ett större ansvar för dessa frågor. 2.2 Förväntade effekter 1. Utbildningarnas konstnärliga och pedagogiska kvalitet ska breddas och fördjupas genom att projektet tränar medarbetare och studenter i ett genuskritiskt förhållningssätt samtidigt som rådande normer utmanas av de förändringar som projektet skapar. 2. Det ska vara högt i tak med ett öppet samtalsklimat bland studenter och anställda där vi kan föra en konstruktiv dialog i en kultur präglad av respekt. 3. Vi ska ha en aktiv och engagerad studentkår med förankring i hela verksamheten. 4. Traditioner och maktstrukturer ska vara tydligt uttalade och kunna ifrågasättas ur genus- och andra normkritiska perspektiv. (Ex genom att titta på 3R metoden; Representation, Resurser och Realia). 5. Vår verksamhet ska ha ett tydligt integrerat genusperspektiv i vår verksamhet i till exempel; undervisning, antagningsprov, examination och produktion. 6. Vi ska ha lärt oss att kritiskt granska vårt språkval och våra normer gällande genusfrågor och ha en gemensam terminologi. 7. Vi ska kunna se en ökad kreativitet bland personal och studenter i verksamheten som exempelvis ökat antal spontana initiativ och konstnärliga projekt med ett genusperspektiv. 2.3 Arbetsmål Genomföra aktiviteter inom de olika verksamhetsområdena på HSM kopplade till målen. Ta fram en handlingsplan för hur HSM ska jobba med genus och jämställdhetsarbete i framtiden. 2.4 Krav på arbetsresultat Sammanställningen av samtliga delprojekt ska leda till en slutrapport som projektledare och biträdande projektledare kommer att sammanställa under läsåret 2011/2012. Det kommer dessutom vara regelbunden dokumentation av verksamheternas arbete enligt arbetsmetoderna i aktivitetsplanerna. 2.5 Förutsättningar Förutsättningar för projektets resultat är: - tillgång till beslutade resurser - kommunicerat, förankrat och tydligt definierat projekt 2

3 - rätt kompetens i projektet och i aktiviteterna - tydligt stöd, delaktighet och engagemang från chefer och projektdeltagare. 3. Beskrivning 3.1 Omfattning Projektet omfattar all personal och alla studenter på HSM förutom den personal och de studenter som redan arbetat med genusprojektet Att gestalta kön. Detta innebär att samtliga utbildningar och TA personal är involverade utom skådespelarutbildningen. Däremot diskuterar vi hur vi kan föra en dialog med skådespelarutbildningen under projektets gång för att tillvarata deras erfarenheter. 3.2 Start Projektstart sker för samtliga inblandade, personal och studenter, i augusti Det är då genomförandefasen drar i gång. Under läsåret, 2009/2010, arbetar endast enhetscheferna, högskolerektor och projektledare, biträdande projektledare och styrgruppen med planering av projektets genomförandefas. 3.3 Avslut Under höstterminen 2011 avslutas genomförandefasen och därefter kommer arbetet med att skriva en slutrapport och utvärdera projektet som ska vara klart i maj Utvärdering En utvärderare kommer att kopplas till projektet efter det att genomförandefasen dragit igång i augusti Denne person kommer att se över till vilken grad vi uppnått mål och förväntade effekter. 4 Genomförande 4.1 Metod Under vårterminen 2010 har enhetscheferna deltagit i en intern utbildning för större genusmedvetenhet. De har även arbetat fram aktiviteter, granskade av styrgruppen, som kommer att genomföras under följande läsår. Exempel på dessa aktiviteter är: workshops, seminarier, festivaler och konserter. Aktiviteterna finns bifogade i aktivitetsbilagan. 4.2 Organisation Roll: Projektägare; Högskolerektor Staffan Rydén Ansvar/arbetsuppgifter: - projektets finansiering - initiera granskningar och revisioner av projekt - föreslå projektledare - stödja projektledare - vara ordförande i styrgruppen - fatta beslut vid upprättade beslutspunkter - fatta beslut om åtgärder vid projektavslut. - godkänna projektdokumentation 3

4 Projektledare: Karin Bengmark - planera, leda, administrera och följa upp projektarbetet - sammanställa och rapportera projektstatus - föra protokoll vid projektmöten - sköta intern kommunikation - upprätta kommunikationsplan - säkerställa att projektplanen följs och att tids- och kostnadsramar hålls. - rapportera framsteg och problem till styrgrupp - leda och fördela arbetet inom projektgruppen - besluta om ändringar inom projektets ramar - ansvara för gästföreläsare/seminarieserie - kalla till de olika mötena som finns angivna i tids- och aktivitetsplanen Biträdande projektledare: Katarina Högström (Karolina Landin föräldraledig till jan 2011) - bistå projektledaren - ersätta projektledaren vid ev. sjukdom - förbereda och genomföra administrativa uppgifter - upprätthålla och underhålla projektarkiv - säkerställa att överrenskomna metoder och verktyg används - hjälpa projektledaren att föra protokoll vid projektmöten Styrgrupp: Staffan Rydén, högskolerektor, ordförande Karin Bengmark, projektledare Katarina Högström, biträdande projektledare Kerstin Nilsson, repr TA chef Erika Strand, ekonom Lars Ohlsson, repr utbildningschef Kristin Lassbo- Johansson, repr TA personal Mikael Kjellgren, repr lärare Carina Borgström- Källén, repr doktorand Anders Lilja, repr student - verka för att projektets mål uppnås - fastställa målsättningar och direktiv - bevilja och tilldela resurser - följa upp att resurser används som avsett - regelbundet ta emot rapportering och fatta beslut - fastställa projektdirektiv godkänna styrande dokument - ta beslut rörande budget inom projektets ramar - stödja projektledaren - besluta om att avsluta eller fortsätta projekt Enhetschefer: Björn Asplind Anders Carlsson - delta i projektmöten - informera sin enhets personal och studentgrupp om projektet 4

5 Anders Hultqvist Bengt Jönsson Anna- Maria Koziomtzis Anders Köllerström Fredrik Nilsson Kerstin Nilsson Lars Ohlsson Erika Strand Helena Wattström - planera och driva aktiviteter i sin enhet - ansvara för att budgeten hålls inom varje aktivitet - ge löpande läges- och tidrapport om aktivitet - rapportera avvikelser till projektledaren - avge rapport, dokumentation och utvärdering efter genomförd aktivitet Referensgrupp: Gunilla Edemo, dramapedagog, frilansjournalist och projektledare Att gestalta kön Lillemor Harnell, projektstöd Resalus Carina Borgström- Källén, doktorand HSM Cecilia Björck, doktorand HSM - värdera idéer och handlingsalternativ, agera bollplank - ger synpunkter på de frågor som tas upp och tar upp egna frågor som känns relevanta 5 Rutiner 5.1 Dokumentstyrning Följande dokument ska tas fram i projektet: - projektbeskrivning - projektplan - riskanalys görs på aktivitetsnivå - SWOT analys - kommunikationsplan - slutrapport - budget 5.2 Rapportering Minnesanteckningar förs och levereras efter varje styrgrupps- och enhetschefsgruppsmöte. Dessa läggs även ut på hemsidan. Under projektets genomförandefas, aug 2010/2011 kommer projektledare leverera övergripande lägesrapporter samt enhetschefer att leverera aktivitetsrapporter kontinuerligt. Varje enhetschef ansvarar för rapportering, dokumentation och utvärdering av sina respektive aktiviteter. Dessa kommer att läggas ut på en webbaserad projektplats. Projektledare och styrgrupp ansvarar för att och initierar att uppföljning och utvärdering sker enligt plan. 5.3 Avvikelsehantering i projektet Eventuella avvikelser från projektdirektivet, projektplan eller kommunikationsplan rapporteras till projektledare och styrgrupp. 5.4 Riskhantering Varje aktivitets möjliga risker definieras och följs upp. 5

6 6 Planer 6.1 Tidplan Redovisas separat. 6.2 Resursplan Varje enhetschef ansvarar för att engagera den personal som behövs för aktiviteten. 6.3 Kommunikationsplan Redovisas separat. 6.4 Budget Redovisas separat. 7 Intressenter Intressenter definieras vid projektstart. Dessa kommer att vara underlag till kommunikationsplanen som vidare beskriver behov, omfattning och innehåll av information och kommunikation. 8 Referenslista Referenserna hänvisar till litteratur och föreläsningar som getts på HSM sedan projektstart ht Föreläsningar: Cecilia Björck - Om genus, populärmusik och att ta plats" Carina Borgström- Källén - Det är mycket genus nu Gunilla Edemo- Lagar och regler. Den nya diskrimineringsombudsmannen. Monica Lindgren - Normer och maktordningar Pär Wiktorsson - Intersektionalitet Caroline Öhman - Heteronormen Litteratur: Att gestalta kön, slutrapport Bondestam, Fredrik (2004) : Könsmedveten pedagogik för universitets- o högskolelärare, Liber förlag Bergqvist, Elaine (2008): Härskarteknik, Månpocket 6