Om Tydliggörande pedagogik

Transkript

1 Om Tydliggörande pedagogik Tydlighet innebär enligt Svensk synonymordbok att något är lätt att uppfatta, förnimma, inse. Det kan också betyda klarlägga, åskådliggöra. För oss människor innebär tydlighet att leva i ett sammanhang där kaos inte råder. Att leva i begriplighet skapar en grund för att kunna vara en meningsfullt handlande person i olika situationer Alla behöver en begriplig omgivning Alla människor har behov av tydlighet men behoven kan tillfredsställas på olika sätt. Små barn får information bland annat genom att vuxna visar och berättar hur de ska göra. De iakttar, tolkar och tänker också själva vad som är lämpligt att göra i olika situationer. Denna färdighet utvecklar vi alltmer med åren. Hela livet är vi i behov av tydlig information för att förstå vår omgivning och leva i ett meningsfullt sammanhang. Samhället ger oss vägledning genom sin struktur, till exempel förbuds- och vägledningsskyltar som talar om vad vi får och inte får göra. Ett komplicerat samhälle kräver att det finns tydliga signaler för att vi ska kunna fungera och förstå vad som förväntas av oss. Vi strävar efter kontroll i vår vardag och efter att kunna förutse konsekvenserna av våra val. Vårt behov av inre trygghet tillfredsställs dels genom att omgivningen är tydlig, dels genom den egna förmågan att skapa tydligheten i vårt huvud genom våra tankar. Vår förmåga att tolka och förstå andra människors reaktioner hjälper oss att skapa tydlighet och förstå hur vi ska handla. Vi behöver studera andras reaktioner för att utveckla så kallat normalt, förväntat beteende. Genom våra upplevelser får vi insikter och kan dra slutsatser från dessa insikter. Vi kan så 1

2 småningom generalisera vårt eget och andras beteende, vilket gör att människors beteende blir något sånär begripligt och förutsägbart. Behov av extra tydlighet Personer som har diagnoser inom autismspektrumet, har brister i förmågan att avläsa och tolka signaler från både människor och den fysiska omgivningen. Det som skapar tydlighet för de flesta andra, räcker inte. Många har behov av en större tydlighet för att det som händer runt omkring dem ska bli begripligt. Många behöver också metoder och hjälpmedel som kan ge stöd i att tolka och kommunicera med omgivningen. För att skapa en begriplig omgivning, kan tydliggörande pedagogik vara en effektiv metod. För många med diagnoser inom autismspektrumet har det visat sig att visuell information kan fungera bra, till exempel bilder och text. Tydliggörande pedagogik syftar till att göra händelser, människors handlingar och miljön begriplig och därmed hanterbar. Målet är att skapa förutsättningar för personen att bli delaktig och så självständig som möjligt i olika situationer och aktiviteter livet igenom. Människor har olika tankestilar vilket bland annat innebär att de har olika preferenser när det gäller sättet att lära och förstå. Personer med autismspektrumtillstånd föredrar ofta visuell information. I de här artiklarna används begreppet tydliggörande pedagogik. Ett annat vanligt namn för samma sak är strukturerad pedagogik. Tydliggörande är dock ett vidare begrepp än strukturerad, vilket bättre motsvarar vad som är syftet med pedagogiken. Att hitta rätt tydliggörande redskap Människor är olika utifrån vilket sinne som dominerar när de ska lära sig något nytt. Det är viktigt att ta hänsyn till hur personen lär sig bäst när man ska välja redskap. 2

3 Hos olika personer dominerar olika sinnen när de ska lära sig något nytt. De auditiva lär sig bäst genom att lyssna, tala och argumentera. De visuella lär sig genom att se. De kinestetiskt-taktila lär sig bäst genom att känna, laborera och prova. Tydliggörande pedagogik handlar till stor del om att hitta metoder och redskap som bäst kan ge svar på följande: När något ska hända. Hur länge det ska hålla på. Hur det går till. För att kunna hitta metoder och redskap som svarar på dessa frågor, behövs först en kartläggning av en persons förutsättningar som styrkor, begåvningsnivå och annat (Kartläggning av personliga förutsättningar). Därefter kan man för varje enskild person prova sig fram till vilken typ av synlig information som bäst besvarar dessa frågor. Nivå av förståelse Man behöver också ta reda på vilken nivå personen förstår att ett föremål/en bild/ ett ord kan vara en symbol för en handling eller händelse. Kan personen förstå bilder eller fungerar det bäst med ett föremål? Vilken typ av bilder fungerar bäst? Kan personen läsa och förstå enskilda ord? Har personen kanske en mer utvecklad läsförmåga och kan läsa meningar? Utifrån dessa observationer väljs lämpliga sätt att tydliggöra det dagliga schemat, olika utflyktsscheman, den personlig hygien, aktiviteter i hemmet, skolan, på arbetet och fritiden. Inte minst viktigt är att tynliggöra nya situationer. Det pedagogiska hjälpmedlet ska vara lätt att tolka för personen själv och ge struktur och begriplighet till dagens innehåll och aktiviteter. 3

4 Att lära sig använda redskap I det pedagogiska arbetet räcker det dock inte att skapa dessa individuella redskap. Personen måste också på ett genomtänkt sätt få möjlighet att lära sig hur dessa tydliggörande redskap kan användas. Det är först när personen upplever att de tillfredsställer hans eller hennes behov som de kan bli redskap i praktiken. Det är då det finns verklig motivation. Självständighet Processen måste därefter utvecklas så att individen självständigt och automatiskt kan använda sig av redskapen. Somliga redskap måste anpassas så de kan användas mobilt, det vill säga inte bara vara förknippade med en viss miljö eller sitta fast på en viss plats. I synnerhet gäller det tidshjälpmedel, som scheman och almanacka. Det är också nödvändigt att redskapen regelbundet anpassas och förändras i takt med personens utveckling. Design för individen En annan viktig aspekt av att hitta rätt redskap, är hur det är utformat. Designen och nivån måste anpassas för den enskilda personen. Om redskapet till exempel är banalt och klumpigt utformat kan det upplevas som kränkande. Personen får inte heller känna sig utpekad. En ytterligare aspekt är att redskapet introduceras på ett genomtänkt sätt och att interaktionen mellan personen och människorna i omgivningen fungerar väl. Synlig information Den visuella kanalen oftast är stark hos personer med autismspektrumtillstånd. Det som är vanligt att förmedla genom talade ord, kan därför vara bra att dessutom eller istället förmedla i text, bild eller genom föremål. 4

5 Synlig information är bestående. Den kan hela tiden finnas tillgänglig och man kan titta på den så länge man behöver för att förstå ett budskap. I tydliggörande pedagogik används konsekvent samma symbol (samma föremål, bild eller ord) för att beteckna eller förklara ett begrepp, en aktivitet eller en viss händelse. När vi talar däremot, har vi för vana att använda olika ord för att säga samma sak. Den synliga informationen blir därför mera entydig än det talade språket. Det finns även flera skäl till varför bilder har fördelar. Många med autismspektrumtillstånd har svårigheter att skapa sig en föreställning om eller mentalisera en kommande händelse eller något som hänt. Bilder gör det lättare att skapa sig egna inre bilder av en händelse. Svårigheter att tolka talat språk samt olika personers sätt att ge uppmaningar (olika ordval, röst, kroppsspråk och åtföljande gester) motiverar också varför man bör välja andra sätt än talat språk. Kartläggning av omgivningen Kartläggningen är en ständigt pågående del av den pedagogiska processen. Den möjliggör för personal, föräldrar och andra att tillsammans analysera och reflektera för att hitta rätt nivå på hjälpmedel för personen. I kartläggningen ska också ingå på vilka sätt omgivningen behöver anpassas. Kunskap och förståelse En av de viktigaste förutsättningarna för att en person med autism ska ha en begriplig tillvaro och uppleva delaktighet, är att omgivningen medvetet och kontinuerligt arbetar för att skapa tydlighet. För det arbetet krävs att alla runt personen har förståelse för vad autism innebär på ett generellt plan. 5

6 Det krävs också att det finns kunskap om de individuella styrkorna och svagheterna. Då finns det möjlighet att: Anpassa målen för individen. Hitta bra strategier för lärande. Skapa pedagogiska redskap som hjälpmedel. Ett grundläggande område är att hitta ett fungerande sätt att kommunicera. Det är också viktigt att alla runt personen har kunskap om de olika tydliggörande redskap som fungerar väl och hur de ska användas. Den fysiska miljön En annan viktig förutsättning är att den fysiska miljön är anpassad efter de individuella behoven. Bra frågor att ställa sig är: Innehåller den fysiska miljön lagom med stimulans? Finns det information om vad olika saker och föremål är till för och hur de används? På vilket sätt är miljön informationsbärande? Tydliggörs miljöns olika funktioner, till exempel att i hallen ställer man sina skor och vid köksbordet äter man frukost? Används information om miljöns olika funktioner systematiskt? Kartläggning av personliga förutsättningar Varje person har styrkor och svagheter. Det är genom att ta vara på de starka sidorna som man kan komma runt hinder och kompensera för svagheter. 6

7 Styrkor När man kartlägger en persons förutsättningar, är det bra att börja med att ta reda på vilka starka sidor personen har, att observera när han eller hon lyckas. Art och grad av funktionsnedsättning är inte avgörande för livskvalitet, delaktighet och framtid. Diagnosen i sig kan endast vara en utgångspunkt, den kan inte ge hela bilden. Det är styrkorna som kan ge grunden för det fortsatta arbetet. Begåvningsnivå Att kartlägga begåvningen har flera syften. Kunskap om den generella begåvningsnivån gör det möjligt att anpassa kravnivån. Kunskap om den individuella profilen gör det möjligt att upptäcka personens styrkor. Personalen kan sedan utgå från personens styrkor i sitt arbete. Den individuella profilen visar också personens svaga sidor. Dessa kan innebära stora utmaningar, både för personen själv och för omgivningen. Symtombilden När man ska kartlägga symtombilden, kan man utgå från de tre huvudsymtomen för autism och beskriva: hur det sociala samspelet fungerar, hur personen förstår och själv använder kommunikation och graden av repetitiva och stereotypa beteende och vilka vardagsfärdigheter (eller adaptiva färdigheter) personen har Perception Många personer som har ett autismspektrumtillstånd, har ett annorlunda sätt att uppfatta och bearbeta sinnesintryck. Därför är perception, eller varseblivning, ett viktigt område att förstå och analysera. Den annorlunda 7

8 perceptionen kan påverka tänkandet och kommunikationen. Utan en förståelse av hur personen reagerar på olika sinnesintryck, är det svårt att tolka reaktioner och beteenden korrekt. Exekutiva funktioner Exekutiva funktioner är ett begrepp som rör personens förmåga att reglera det egna beteendet det vill säga analysera situationen, planera hur man ska agera i situationen, utvärdera det egna beteendet och kanske förändra sitt beteende. De exekutiva funktionerna har ingen större betydelse i situationer där man vet vad man ska göra. Men så fort som ett beteende måste förändras eller anpassas till en ny situation, även om det handlar om en etablerad förmåga, spelar de exekutiva funktionerna en stor roll. Några andra exempel på situationer där de exekutiva funktionerna spelar en stor roll är att lösa problem (teoretiska och praktiska), att kompromissa, lösa konflikter eller att samarbeta. Varje individs förmågor inom detta område behöver kartläggas och analyseras. Mentaliseringsförmåga Mentaliseringsförmågan är förmågan att kunna föreställa sig nya situationer och komma ihåg tidigare upplevelser. Personer med autism har ofta en begränsad förmåga att mentalisera. Därför behöver man kartlägga de individuella förmågorna inom detta område. Självbild/självförtroende Medvetenhet om den egna personen och de egna förutsättningarna är viktiga faktorer att ha med i kartläggningen. Personens kunskap om och förståelse för sig själv påverkar motivationen att lära sig använda tydliggörande strategier och redskap. Personer utan utvecklingsstörning kan också gärna få kunskap om olika lärstilar, och att det för deras del oftast är den visuella som dominerar för att bli motiverade att använda sig av visuella strategier. 8

9 Tidshjälpmedel Ett viktigt tydliggörande handlar om att synliggöra tiden. Om man inte kan föreställa sig i sina tankar att det man håller på med kommer att ta slut och att det kommer något annat efter, hamnar man lätt i kaos. Kaoset kan ta sig uttryck i det som ibland kallas problemskapande beteende. Då barn utvecklas och mognar brukar de vilja veta när någon aktivitet börjar och hur länge den pågår, till exempel när det blir mat, när ett TV-program börjar eller när det är läggdags. Då måste de få tillgång till hjälpmedel som ger dem tydliga och synliga svar på dessa frågor. Som hjälpmedel kan till exempel timglas eller kvartsur användas. Eller två likadana klockor där den ena står stilla och kan visa den tid då något börjar eller slutar. För somliga är det bra att använda sig av en mobiltelefons alarm som påminnelse när något ska börja eller sluta. Det är viktigt att få ett tidsbegrepp som kan kopplas ihop med idag, igår, imorgon, sedan hela veckan, månaden och året. Mycket tjat och återkommande frågor kan bero på att personen faktisk inte har en klar inre bild av när något ska ske. Några exempel Här följer några exempel på hur tidshjälpmedel kan förtydliga och vara till hjälp. Överblick En pojke med autism älskade att använda dator i skolan, hemma tyckte han mycket om att titta på TV. I skolan hade pojken ett bildschema över hela dagens alla aktiviteter men han ville slita bort alla bilderna fram till dess att databilden kom eller också försökte han ta databilden direkt. Det blev ofta konflikt vid väggen där bildschemat satt. När han inte fick som han ville lade han sig på golvet eller försökte få upp det låsta skåpet till datorn. 9

10 Personalen beslöt att hålla fast vid schemats utformning. De kunde ha förenklat genom att visa bara en daglig aktivitet åt gången, men valde att fortsätta ge honom en överblick över hela dagen trots den kamp som uppstod. De satte in bilder på dataaktiviteten lite fler gånger samtidigt som de höll fast vid kraven på att först måste pojken göra en aktivtet, sen en annan och sen kan han sitta vid datorn. Pojkens tidsuppfattning och trygghet ökade så småningom, men det krävdas tid och tålamod. Han lärde sig acceptera att roliga aktiviteter måste ha ett slut. Det fungerade även bättre att bryta TV-tittandet hemma. Han visste nu att roliga saker kommer tillbaka. Att se tidsåtgången En lite äldre pojke ringde sin stödperson och lät stressad. Han sade: det är mycket nu, det är mycket nu. Pojken förklarade att han skulle ha matteprov på onsdagen och samhällskunskap på torsdagen. Dessutom skulle han på studiebesök med sin klass, träffa sin bror, söka sommararbete, gå på gym och styrketräna och om två veckor lämna in ett arbete i svenska. Tillsammans gjorde pojken och hans stödperson en noggrann tidsplanering som pojken skrev in i sin almanacka. När han verkligen SÅG tidsåtgången konstaterade han att han hade tid över även för andra aktiviteter och stressen försvann. Konkret stöd En pojke hade små minibussar som symbol för att åka färdtjänst hem och ett litet minihus som symbol för att gå till kortis. Detta fungerade inte. En minibuss och ett litet minihus var för abstrakt. Han kunde inte koppla symbolbilderna till det de var ägnade åt. Systemet förenklades så att han fick två olika väskor som han själv var med och packade, en för att åka hem och en annan för att gå till kortis. Det förstod han direkt. Samma system användes för en annan pojke för att förstå vilken typ av bad han skulle åka till. Det är väldigt olika att vara på väg till stranden, till simhallen eller utomhuspoolen. Olika väskor med olika innehåll blev det mest tydliga även för honom. Det är viktigt att komma ihåg att en väska som betyder en viss aktivitet inte får användas till något annat, till exempel att lägga matvaror i. En pojke fick ett utbrott när han kom till stormarknaden. Hans mamma hade 10

11 av misstag tagit pojkens badväska med sig och därmed oavsiktligt lurat honom. Aktiviteter i ett socialt sammanhang För att personer med autismspektrumtillstånd ska kunna delta i aktiviteter i samhället, så måste de få möjlighet att lära sig sociala normer och knäcka sociala koder. Aktiviteter i ett socialt sammanhang är aktiviteter som personen utför själv, men det finns andra människor närvarande. Det kan till exempel vara att åka buss, gå och handla, åka och simma, besöka biblioteket eller andra offentliga inrättningar. Alla människor använder sig av tydliggörande information för att till exempel åka buss. Busshållplatsen är utmärkt med en skylt, busskuren ger signalen att här kan du vänta, det finns en tryckt tidtabell. På bussen finns angivet vart den går och på många platser finns färgsystem som gör att vi kan förstå om det är en stads- eller landsvägsbuss. Personer med autismspektrumtillstånd kan dessutom behöva en egen personlig guidebok som förklarar hur de ska gå tillväga för att ta sig dit de vill. Ett exempel är en ung kvinna med Aspergers syndrom som skulle börja på universitetet i Uppsala. Problemet för henne var kollektivtrafiken. Det visade sig att hon behövde en stödperson som hjälpte henne att göra en guidebok. Stödpersonen stöttade henne också under en period i att använda guideboken och att hitta strategier för att klara av när saker och ting inte blev som planerat, till exempel missade bussar, bussbyten och förseningar. För en person med autism kan matlagning innebära en komplicerad procedur. Det första steget är att göra en handlingslista, därefter ta sig till affären där de gäller att veta var de olika varorna finns, hur man ställer sig i kö för att betala och hur man packar ner sina varor. Detta är aktiviteter i ett socialt sammanhang som fordrar visuellt stöd. När man sedan kommer hem behövs instruktioner om var redskapen för matlagningen finns, vilka redskap som ska användas och hur maten ska tillagas, därefter dukning och upplägg 11

12 av maten samt hur stor portion som är lämpligt. Efter maten kommer avdukning, diskning, förvaring av överbliven mat med mera. Till alla dessa olika moment behövs visuella tydliggörande instruktioner. Målet är att göra individen så självständig som möjligt. Men det är viktigt att prioritera. Allt kan inte tränas på en gång. Aktiviteter som har konsekvenser för sociala relationer Det finns aktiviteter som har konsekvenser för sociala relationer utan att de sker i direkt socialt samspel. Personer med autismspektrumtillstånd behöver ofta lära sig förstå hur de uppfattas av andra och hur andra kan tolka det de gör och vad de säger. Ett exempel är en pojke som led av allvarlig fotsvett och inte förstod varför han behövde byta strumpor. Han visade sina strumpor och påpekade att det inte fanns några fläckar på dem. Alltså ansåg han att det inte fanns någon anledning att byta. Andra exempel kan vara att inte rapa och peta näsan inför andra. Det kan också vara att man inte får ta andras saker eller till exempel att det inte är bra att putta bort någon från en plats där man själv vill sitta. Vad är då viktigt för en person med ett autismspektrumtillstånd att lära sig när det gäller den här typen av aktiviteter? En förutsättning för att kunna bedöma detta, är att man har gjort en bra kartläggning över personens förutsättningar och omgivningens förväntningar. Ofta handlar det om den personliga hygienen, som har stor betydelse för sociala relationer. Som vuxen är det för många viktigt att kunna sköta sin hygien själv. Det kan upplevas som kränkande att behöva hjälp eller behöva lära sig hur man ska göra. Därför är det bra att träna aktivt på dessa färdigheter så tidigt som möjligt när man fortfarande är barn. Föräldrar och personal kan inte räkna med att barnet lär sig dem spontant eller automatiskt. Många personer med autismspektrumtillstånd behöver åtminstone under sin uppväxt scheman som förklarar de olika momenten i den personliga 12

13 hygienen, att duscha, borsta tänderna, byta kläder med mera. Det förenklar att införa regelbundna rutiner. Det är till exempel lättare att förstå att man ska duscha varje dag än att tolka det komplicerade begreppet varannan. Schemat ska ge synlig information om vad man ska använda (tvål, schampo ) och hur mycket. Det ska synas på vilket sätt man ska tvätta sig för att varje kroppsdel ska bli ren, vilken ordning och hur länge man ska hålla på. När en person ska lära sig att följa ett schema behövs oftast handgriplig hjälp. Man måste till exempel få hjälp att känna med fingrarna hur man tvättar sig i hårbotten för att det ska bli rent och kännas skönt. Detta stöd brukar kunna dras tillbaka allteftersom personen klarar mer självständigt. Det säger sig självt att det är en stor vinst att ha fått chans att automatisera vissa beteenden redan som barn. Målet är självständighet vid till exempel toalettbesök, duschning och tandborstning. Att vara delaktig i socialt samspel Det finns en föreställning om att personer med autism inte vill vara sociala. Men innan man kan välja om man är intresserad eller inte av att vara social, måste man få chansen att lära sig hur man kan samspela med andra. God förmåga att samarbeta med andra och samspela är något som värderas högt i vårt samhälle och i yrkeslivet. Det räcker inte med goda teoretiska kunskaper eller yrkesskicklighet. Man måste få utveckla färdigheter i socialt samspel i naturliga sammanhang. För barn är leken ett viktigt sammanhang där de lär sig socialt samspel. Leken är en av flera förutsättningar för att utveckla den empatiska förmågan och utvidga föreställningsvärlden. Men barn med autismspektrumtillstånd har svårt att delta naturligt och av sig själv i andra barns lek. Ofta behöver de därför aktivt läras att leka. Lekens olika moment måste kanske förklaras och tydliggöras visuellt. Användningen och syftet med föremålen som ingår i leken behöver visas och även hur de ska användas tillsammans med andra barn. 13

14 Många barn och vuxna kan ha stor nytta av särskilda bildböcker för olika aktiviteter. Det kan till exempel vara en bok som visar hur man gör när man går på kalas. Olika sociala aktiviteter behöver förberedas så att personen tydligt vet vad andra förväntar sig och vad som fungerar. Det är ofta helt verkningslöst att enbart berätta muntligt hur man ska uppföra sig och göra. Personen måste få se för att få insikt. De sociala reglerna måste förklaras på ett synligt sätt till exempel genom berättelser eller beskrivningar i bild. Ett sätt att träna socialt samspel är att hitta roliga aktiviteter att göra tillsammans med andra, aktiviteter som också är tydliga. Det kan till exempel vara att bowla, vilket innebär många olika delmoment, från att betala inträde, prova ut och byta skor, välja rätt klot och bana, vänta på sin tur. För alla dessa delmoment behövs tydlighet. Många personer med autism blir trygga om de genom en bildberättelse förstår hur saker och ting ska gå till. Det är egentligen samma behov som alla har, men man behöver tydliga bilder för att förstå och känna att man har kontroll. Ett exempel är en liten pojke som skulle åka med sina föräldrar till Liseberg. Han ville inte. Hans föräldrar funderade på att lämna honom hemma eller om hela familjen skulle avstå Lisebergsresan. Men det skulle naturligtvis bli en negativ följd för syskonen. Mamman fick rådet att kontakta Liseberg och be dem skicka bilder så att hon kunde göra en bok. Pojken fick boken som klargjorde hela förloppet från det att familjen reste hemifrån till besöket på Liseberg med aktiviteter, vilken mat de skulle äta samt när och hur de skulle åka hem. Det fungerade jättebra. Nästa år gjorde mamman en bok om att besöka Kolmårdens djurpark och dessutom med övernattning. Besöket fungerade över förväntan. Källa: Autismforum - kunskapscenter om autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 14