Om Tydliggörande pedagogik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om Tydliggörande pedagogik"

Transkript

1 Om Tydliggörande pedagogik Tydlighet innebär enligt Svensk synonymordbok att något är lätt att uppfatta, förnimma, inse. Det kan också betyda klarlägga, åskådliggöra. För oss människor innebär tydlighet att leva i ett sammanhang där kaos inte råder. Att leva i begriplighet skapar en grund för att kunna vara en meningsfullt handlande person i olika situationer Alla behöver en begriplig omgivning Alla människor har behov av tydlighet men behoven kan tillfredsställas på olika sätt. Små barn får information bland annat genom att vuxna visar och berättar hur de ska göra. De iakttar, tolkar och tänker också själva vad som är lämpligt att göra i olika situationer. Denna färdighet utvecklar vi alltmer med åren. Hela livet är vi i behov av tydlig information för att förstå vår omgivning och leva i ett meningsfullt sammanhang. Samhället ger oss vägledning genom sin struktur, till exempel förbuds- och vägledningsskyltar som talar om vad vi får och inte får göra. Ett komplicerat samhälle kräver att det finns tydliga signaler för att vi ska kunna fungera och förstå vad som förväntas av oss. Vi strävar efter kontroll i vår vardag och efter att kunna förutse konsekvenserna av våra val. Vårt behov av inre trygghet tillfredsställs dels genom att omgivningen är tydlig, dels genom den egna förmågan att skapa tydligheten i vårt huvud genom våra tankar. Vår förmåga att tolka och förstå andra människors reaktioner hjälper oss att skapa tydlighet och förstå hur vi ska handla. Vi behöver studera andras reaktioner för att utveckla så kallat normalt, förväntat beteende. Genom våra upplevelser får vi insikter och kan dra slutsatser från dessa insikter. Vi kan så 1

2 småningom generalisera vårt eget och andras beteende, vilket gör att människors beteende blir något sånär begripligt och förutsägbart. Behov av extra tydlighet Personer som har diagnoser inom autismspektrumet, har brister i förmågan att avläsa och tolka signaler från både människor och den fysiska omgivningen. Det som skapar tydlighet för de flesta andra, räcker inte. Många har behov av en större tydlighet för att det som händer runt omkring dem ska bli begripligt. Många behöver också metoder och hjälpmedel som kan ge stöd i att tolka och kommunicera med omgivningen. För att skapa en begriplig omgivning, kan tydliggörande pedagogik vara en effektiv metod. För många med diagnoser inom autismspektrumet har det visat sig att visuell information kan fungera bra, till exempel bilder och text. Tydliggörande pedagogik syftar till att göra händelser, människors handlingar och miljön begriplig och därmed hanterbar. Målet är att skapa förutsättningar för personen att bli delaktig och så självständig som möjligt i olika situationer och aktiviteter livet igenom. Människor har olika tankestilar vilket bland annat innebär att de har olika preferenser när det gäller sättet att lära och förstå. Personer med autismspektrumtillstånd föredrar ofta visuell information. I de här artiklarna används begreppet tydliggörande pedagogik. Ett annat vanligt namn för samma sak är strukturerad pedagogik. Tydliggörande är dock ett vidare begrepp än strukturerad, vilket bättre motsvarar vad som är syftet med pedagogiken. Att hitta rätt tydliggörande redskap Människor är olika utifrån vilket sinne som dominerar när de ska lära sig något nytt. Det är viktigt att ta hänsyn till hur personen lär sig bäst när man ska välja redskap. 2

3 Hos olika personer dominerar olika sinnen när de ska lära sig något nytt. De auditiva lär sig bäst genom att lyssna, tala och argumentera. De visuella lär sig genom att se. De kinestetiskt-taktila lär sig bäst genom att känna, laborera och prova. Tydliggörande pedagogik handlar till stor del om att hitta metoder och redskap som bäst kan ge svar på följande: När något ska hända. Hur länge det ska hålla på. Hur det går till. För att kunna hitta metoder och redskap som svarar på dessa frågor, behövs först en kartläggning av en persons förutsättningar som styrkor, begåvningsnivå och annat (Kartläggning av personliga förutsättningar). Därefter kan man för varje enskild person prova sig fram till vilken typ av synlig information som bäst besvarar dessa frågor. Nivå av förståelse Man behöver också ta reda på vilken nivå personen förstår att ett föremål/en bild/ ett ord kan vara en symbol för en handling eller händelse. Kan personen förstå bilder eller fungerar det bäst med ett föremål? Vilken typ av bilder fungerar bäst? Kan personen läsa och förstå enskilda ord? Har personen kanske en mer utvecklad läsförmåga och kan läsa meningar? Utifrån dessa observationer väljs lämpliga sätt att tydliggöra det dagliga schemat, olika utflyktsscheman, den personlig hygien, aktiviteter i hemmet, skolan, på arbetet och fritiden. Inte minst viktigt är att tynliggöra nya situationer. Det pedagogiska hjälpmedlet ska vara lätt att tolka för personen själv och ge struktur och begriplighet till dagens innehåll och aktiviteter. 3

4 Att lära sig använda redskap I det pedagogiska arbetet räcker det dock inte att skapa dessa individuella redskap. Personen måste också på ett genomtänkt sätt få möjlighet att lära sig hur dessa tydliggörande redskap kan användas. Det är först när personen upplever att de tillfredsställer hans eller hennes behov som de kan bli redskap i praktiken. Det är då det finns verklig motivation. Självständighet Processen måste därefter utvecklas så att individen självständigt och automatiskt kan använda sig av redskapen. Somliga redskap måste anpassas så de kan användas mobilt, det vill säga inte bara vara förknippade med en viss miljö eller sitta fast på en viss plats. I synnerhet gäller det tidshjälpmedel, som scheman och almanacka. Det är också nödvändigt att redskapen regelbundet anpassas och förändras i takt med personens utveckling. Design för individen En annan viktig aspekt av att hitta rätt redskap, är hur det är utformat. Designen och nivån måste anpassas för den enskilda personen. Om redskapet till exempel är banalt och klumpigt utformat kan det upplevas som kränkande. Personen får inte heller känna sig utpekad. En ytterligare aspekt är att redskapet introduceras på ett genomtänkt sätt och att interaktionen mellan personen och människorna i omgivningen fungerar väl. Synlig information Den visuella kanalen oftast är stark hos personer med autismspektrumtillstånd. Det som är vanligt att förmedla genom talade ord, kan därför vara bra att dessutom eller istället förmedla i text, bild eller genom föremål. 4

5 Synlig information är bestående. Den kan hela tiden finnas tillgänglig och man kan titta på den så länge man behöver för att förstå ett budskap. I tydliggörande pedagogik används konsekvent samma symbol (samma föremål, bild eller ord) för att beteckna eller förklara ett begrepp, en aktivitet eller en viss händelse. När vi talar däremot, har vi för vana att använda olika ord för att säga samma sak. Den synliga informationen blir därför mera entydig än det talade språket. Det finns även flera skäl till varför bilder har fördelar. Många med autismspektrumtillstånd har svårigheter att skapa sig en föreställning om eller mentalisera en kommande händelse eller något som hänt. Bilder gör det lättare att skapa sig egna inre bilder av en händelse. Svårigheter att tolka talat språk samt olika personers sätt att ge uppmaningar (olika ordval, röst, kroppsspråk och åtföljande gester) motiverar också varför man bör välja andra sätt än talat språk. Kartläggning av omgivningen Kartläggningen är en ständigt pågående del av den pedagogiska processen. Den möjliggör för personal, föräldrar och andra att tillsammans analysera och reflektera för att hitta rätt nivå på hjälpmedel för personen. I kartläggningen ska också ingå på vilka sätt omgivningen behöver anpassas. Kunskap och förståelse En av de viktigaste förutsättningarna för att en person med autism ska ha en begriplig tillvaro och uppleva delaktighet, är att omgivningen medvetet och kontinuerligt arbetar för att skapa tydlighet. För det arbetet krävs att alla runt personen har förståelse för vad autism innebär på ett generellt plan. 5

6 Det krävs också att det finns kunskap om de individuella styrkorna och svagheterna. Då finns det möjlighet att: Anpassa målen för individen. Hitta bra strategier för lärande. Skapa pedagogiska redskap som hjälpmedel. Ett grundläggande område är att hitta ett fungerande sätt att kommunicera. Det är också viktigt att alla runt personen har kunskap om de olika tydliggörande redskap som fungerar väl och hur de ska användas. Den fysiska miljön En annan viktig förutsättning är att den fysiska miljön är anpassad efter de individuella behoven. Bra frågor att ställa sig är: Innehåller den fysiska miljön lagom med stimulans? Finns det information om vad olika saker och föremål är till för och hur de används? På vilket sätt är miljön informationsbärande? Tydliggörs miljöns olika funktioner, till exempel att i hallen ställer man sina skor och vid köksbordet äter man frukost? Används information om miljöns olika funktioner systematiskt? Kartläggning av personliga förutsättningar Varje person har styrkor och svagheter. Det är genom att ta vara på de starka sidorna som man kan komma runt hinder och kompensera för svagheter. 6

7 Styrkor När man kartlägger en persons förutsättningar, är det bra att börja med att ta reda på vilka starka sidor personen har, att observera när han eller hon lyckas. Art och grad av funktionsnedsättning är inte avgörande för livskvalitet, delaktighet och framtid. Diagnosen i sig kan endast vara en utgångspunkt, den kan inte ge hela bilden. Det är styrkorna som kan ge grunden för det fortsatta arbetet. Begåvningsnivå Att kartlägga begåvningen har flera syften. Kunskap om den generella begåvningsnivån gör det möjligt att anpassa kravnivån. Kunskap om den individuella profilen gör det möjligt att upptäcka personens styrkor. Personalen kan sedan utgå från personens styrkor i sitt arbete. Den individuella profilen visar också personens svaga sidor. Dessa kan innebära stora utmaningar, både för personen själv och för omgivningen. Symtombilden När man ska kartlägga symtombilden, kan man utgå från de tre huvudsymtomen för autism och beskriva: hur det sociala samspelet fungerar, hur personen förstår och själv använder kommunikation och graden av repetitiva och stereotypa beteende och vilka vardagsfärdigheter (eller adaptiva färdigheter) personen har Perception Många personer som har ett autismspektrumtillstånd, har ett annorlunda sätt att uppfatta och bearbeta sinnesintryck. Därför är perception, eller varseblivning, ett viktigt område att förstå och analysera. Den annorlunda 7

8 perceptionen kan påverka tänkandet och kommunikationen. Utan en förståelse av hur personen reagerar på olika sinnesintryck, är det svårt att tolka reaktioner och beteenden korrekt. Exekutiva funktioner Exekutiva funktioner är ett begrepp som rör personens förmåga att reglera det egna beteendet det vill säga analysera situationen, planera hur man ska agera i situationen, utvärdera det egna beteendet och kanske förändra sitt beteende. De exekutiva funktionerna har ingen större betydelse i situationer där man vet vad man ska göra. Men så fort som ett beteende måste förändras eller anpassas till en ny situation, även om det handlar om en etablerad förmåga, spelar de exekutiva funktionerna en stor roll. Några andra exempel på situationer där de exekutiva funktionerna spelar en stor roll är att lösa problem (teoretiska och praktiska), att kompromissa, lösa konflikter eller att samarbeta. Varje individs förmågor inom detta område behöver kartläggas och analyseras. Mentaliseringsförmåga Mentaliseringsförmågan är förmågan att kunna föreställa sig nya situationer och komma ihåg tidigare upplevelser. Personer med autism har ofta en begränsad förmåga att mentalisera. Därför behöver man kartlägga de individuella förmågorna inom detta område. Självbild/självförtroende Medvetenhet om den egna personen och de egna förutsättningarna är viktiga faktorer att ha med i kartläggningen. Personens kunskap om och förståelse för sig själv påverkar motivationen att lära sig använda tydliggörande strategier och redskap. Personer utan utvecklingsstörning kan också gärna få kunskap om olika lärstilar, och att det för deras del oftast är den visuella som dominerar för att bli motiverade att använda sig av visuella strategier. 8

9 Tidshjälpmedel Ett viktigt tydliggörande handlar om att synliggöra tiden. Om man inte kan föreställa sig i sina tankar att det man håller på med kommer att ta slut och att det kommer något annat efter, hamnar man lätt i kaos. Kaoset kan ta sig uttryck i det som ibland kallas problemskapande beteende. Då barn utvecklas och mognar brukar de vilja veta när någon aktivitet börjar och hur länge den pågår, till exempel när det blir mat, när ett TV-program börjar eller när det är läggdags. Då måste de få tillgång till hjälpmedel som ger dem tydliga och synliga svar på dessa frågor. Som hjälpmedel kan till exempel timglas eller kvartsur användas. Eller två likadana klockor där den ena står stilla och kan visa den tid då något börjar eller slutar. För somliga är det bra att använda sig av en mobiltelefons alarm som påminnelse när något ska börja eller sluta. Det är viktigt att få ett tidsbegrepp som kan kopplas ihop med idag, igår, imorgon, sedan hela veckan, månaden och året. Mycket tjat och återkommande frågor kan bero på att personen faktisk inte har en klar inre bild av när något ska ske. Några exempel Här följer några exempel på hur tidshjälpmedel kan förtydliga och vara till hjälp. Överblick En pojke med autism älskade att använda dator i skolan, hemma tyckte han mycket om att titta på TV. I skolan hade pojken ett bildschema över hela dagens alla aktiviteter men han ville slita bort alla bilderna fram till dess att databilden kom eller också försökte han ta databilden direkt. Det blev ofta konflikt vid väggen där bildschemat satt. När han inte fick som han ville lade han sig på golvet eller försökte få upp det låsta skåpet till datorn. 9

10 Personalen beslöt att hålla fast vid schemats utformning. De kunde ha förenklat genom att visa bara en daglig aktivitet åt gången, men valde att fortsätta ge honom en överblick över hela dagen trots den kamp som uppstod. De satte in bilder på dataaktiviteten lite fler gånger samtidigt som de höll fast vid kraven på att först måste pojken göra en aktivtet, sen en annan och sen kan han sitta vid datorn. Pojkens tidsuppfattning och trygghet ökade så småningom, men det krävdas tid och tålamod. Han lärde sig acceptera att roliga aktiviteter måste ha ett slut. Det fungerade även bättre att bryta TV-tittandet hemma. Han visste nu att roliga saker kommer tillbaka. Att se tidsåtgången En lite äldre pojke ringde sin stödperson och lät stressad. Han sade: det är mycket nu, det är mycket nu. Pojken förklarade att han skulle ha matteprov på onsdagen och samhällskunskap på torsdagen. Dessutom skulle han på studiebesök med sin klass, träffa sin bror, söka sommararbete, gå på gym och styrketräna och om två veckor lämna in ett arbete i svenska. Tillsammans gjorde pojken och hans stödperson en noggrann tidsplanering som pojken skrev in i sin almanacka. När han verkligen SÅG tidsåtgången konstaterade han att han hade tid över även för andra aktiviteter och stressen försvann. Konkret stöd En pojke hade små minibussar som symbol för att åka färdtjänst hem och ett litet minihus som symbol för att gå till kortis. Detta fungerade inte. En minibuss och ett litet minihus var för abstrakt. Han kunde inte koppla symbolbilderna till det de var ägnade åt. Systemet förenklades så att han fick två olika väskor som han själv var med och packade, en för att åka hem och en annan för att gå till kortis. Det förstod han direkt. Samma system användes för en annan pojke för att förstå vilken typ av bad han skulle åka till. Det är väldigt olika att vara på väg till stranden, till simhallen eller utomhuspoolen. Olika väskor med olika innehåll blev det mest tydliga även för honom. Det är viktigt att komma ihåg att en väska som betyder en viss aktivitet inte får användas till något annat, till exempel att lägga matvaror i. En pojke fick ett utbrott när han kom till stormarknaden. Hans mamma hade 10

11 av misstag tagit pojkens badväska med sig och därmed oavsiktligt lurat honom. Aktiviteter i ett socialt sammanhang För att personer med autismspektrumtillstånd ska kunna delta i aktiviteter i samhället, så måste de få möjlighet att lära sig sociala normer och knäcka sociala koder. Aktiviteter i ett socialt sammanhang är aktiviteter som personen utför själv, men det finns andra människor närvarande. Det kan till exempel vara att åka buss, gå och handla, åka och simma, besöka biblioteket eller andra offentliga inrättningar. Alla människor använder sig av tydliggörande information för att till exempel åka buss. Busshållplatsen är utmärkt med en skylt, busskuren ger signalen att här kan du vänta, det finns en tryckt tidtabell. På bussen finns angivet vart den går och på många platser finns färgsystem som gör att vi kan förstå om det är en stads- eller landsvägsbuss. Personer med autismspektrumtillstånd kan dessutom behöva en egen personlig guidebok som förklarar hur de ska gå tillväga för att ta sig dit de vill. Ett exempel är en ung kvinna med Aspergers syndrom som skulle börja på universitetet i Uppsala. Problemet för henne var kollektivtrafiken. Det visade sig att hon behövde en stödperson som hjälpte henne att göra en guidebok. Stödpersonen stöttade henne också under en period i att använda guideboken och att hitta strategier för att klara av när saker och ting inte blev som planerat, till exempel missade bussar, bussbyten och förseningar. För en person med autism kan matlagning innebära en komplicerad procedur. Det första steget är att göra en handlingslista, därefter ta sig till affären där de gäller att veta var de olika varorna finns, hur man ställer sig i kö för att betala och hur man packar ner sina varor. Detta är aktiviteter i ett socialt sammanhang som fordrar visuellt stöd. När man sedan kommer hem behövs instruktioner om var redskapen för matlagningen finns, vilka redskap som ska användas och hur maten ska tillagas, därefter dukning och upplägg 11

12 av maten samt hur stor portion som är lämpligt. Efter maten kommer avdukning, diskning, förvaring av överbliven mat med mera. Till alla dessa olika moment behövs visuella tydliggörande instruktioner. Målet är att göra individen så självständig som möjligt. Men det är viktigt att prioritera. Allt kan inte tränas på en gång. Aktiviteter som har konsekvenser för sociala relationer Det finns aktiviteter som har konsekvenser för sociala relationer utan att de sker i direkt socialt samspel. Personer med autismspektrumtillstånd behöver ofta lära sig förstå hur de uppfattas av andra och hur andra kan tolka det de gör och vad de säger. Ett exempel är en pojke som led av allvarlig fotsvett och inte förstod varför han behövde byta strumpor. Han visade sina strumpor och påpekade att det inte fanns några fläckar på dem. Alltså ansåg han att det inte fanns någon anledning att byta. Andra exempel kan vara att inte rapa och peta näsan inför andra. Det kan också vara att man inte får ta andras saker eller till exempel att det inte är bra att putta bort någon från en plats där man själv vill sitta. Vad är då viktigt för en person med ett autismspektrumtillstånd att lära sig när det gäller den här typen av aktiviteter? En förutsättning för att kunna bedöma detta, är att man har gjort en bra kartläggning över personens förutsättningar och omgivningens förväntningar. Ofta handlar det om den personliga hygienen, som har stor betydelse för sociala relationer. Som vuxen är det för många viktigt att kunna sköta sin hygien själv. Det kan upplevas som kränkande att behöva hjälp eller behöva lära sig hur man ska göra. Därför är det bra att träna aktivt på dessa färdigheter så tidigt som möjligt när man fortfarande är barn. Föräldrar och personal kan inte räkna med att barnet lär sig dem spontant eller automatiskt. Många personer med autismspektrumtillstånd behöver åtminstone under sin uppväxt scheman som förklarar de olika momenten i den personliga 12

13 hygienen, att duscha, borsta tänderna, byta kläder med mera. Det förenklar att införa regelbundna rutiner. Det är till exempel lättare att förstå att man ska duscha varje dag än att tolka det komplicerade begreppet varannan. Schemat ska ge synlig information om vad man ska använda (tvål, schampo ) och hur mycket. Det ska synas på vilket sätt man ska tvätta sig för att varje kroppsdel ska bli ren, vilken ordning och hur länge man ska hålla på. När en person ska lära sig att följa ett schema behövs oftast handgriplig hjälp. Man måste till exempel få hjälp att känna med fingrarna hur man tvättar sig i hårbotten för att det ska bli rent och kännas skönt. Detta stöd brukar kunna dras tillbaka allteftersom personen klarar mer självständigt. Det säger sig självt att det är en stor vinst att ha fått chans att automatisera vissa beteenden redan som barn. Målet är självständighet vid till exempel toalettbesök, duschning och tandborstning. Att vara delaktig i socialt samspel Det finns en föreställning om att personer med autism inte vill vara sociala. Men innan man kan välja om man är intresserad eller inte av att vara social, måste man få chansen att lära sig hur man kan samspela med andra. God förmåga att samarbeta med andra och samspela är något som värderas högt i vårt samhälle och i yrkeslivet. Det räcker inte med goda teoretiska kunskaper eller yrkesskicklighet. Man måste få utveckla färdigheter i socialt samspel i naturliga sammanhang. För barn är leken ett viktigt sammanhang där de lär sig socialt samspel. Leken är en av flera förutsättningar för att utveckla den empatiska förmågan och utvidga föreställningsvärlden. Men barn med autismspektrumtillstånd har svårt att delta naturligt och av sig själv i andra barns lek. Ofta behöver de därför aktivt läras att leka. Lekens olika moment måste kanske förklaras och tydliggöras visuellt. Användningen och syftet med föremålen som ingår i leken behöver visas och även hur de ska användas tillsammans med andra barn. 13

14 Många barn och vuxna kan ha stor nytta av särskilda bildböcker för olika aktiviteter. Det kan till exempel vara en bok som visar hur man gör när man går på kalas. Olika sociala aktiviteter behöver förberedas så att personen tydligt vet vad andra förväntar sig och vad som fungerar. Det är ofta helt verkningslöst att enbart berätta muntligt hur man ska uppföra sig och göra. Personen måste få se för att få insikt. De sociala reglerna måste förklaras på ett synligt sätt till exempel genom berättelser eller beskrivningar i bild. Ett sätt att träna socialt samspel är att hitta roliga aktiviteter att göra tillsammans med andra, aktiviteter som också är tydliga. Det kan till exempel vara att bowla, vilket innebär många olika delmoment, från att betala inträde, prova ut och byta skor, välja rätt klot och bana, vänta på sin tur. För alla dessa delmoment behövs tydlighet. Många personer med autism blir trygga om de genom en bildberättelse förstår hur saker och ting ska gå till. Det är egentligen samma behov som alla har, men man behöver tydliga bilder för att förstå och känna att man har kontroll. Ett exempel är en liten pojke som skulle åka med sina föräldrar till Liseberg. Han ville inte. Hans föräldrar funderade på att lämna honom hemma eller om hela familjen skulle avstå Lisebergsresan. Men det skulle naturligtvis bli en negativ följd för syskonen. Mamman fick rådet att kontakta Liseberg och be dem skicka bilder så att hon kunde göra en bok. Pojken fick boken som klargjorde hela förloppet från det att familjen reste hemifrån till besöket på Liseberg med aktiviteter, vilken mat de skulle äta samt när och hur de skulle åka hem. Det fungerade jättebra. Nästa år gjorde mamman en bok om att besöka Kolmårdens djurpark och dessutom med övernattning. Besöket fungerade över förväntan. Källa: Autismforum - kunskapscenter om autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 14

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Råd och stöd kring vardagssituationer

Råd och stöd kring vardagssituationer Råd och stöd kring vardagssituationer Vardagsfärdigheter och anpassningar i miljön Anneli Cajander specialpedagog Irene Pierre specialpedagog Serie föreläsningar Vad är Autismspektrumtillstånd? Vardagsfärdigheter

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning? Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig

Läs mer

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet? Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat Detta kompendium innehåller en kort beskrivning om vad som menas med olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog Resurscenter Stockholm Uppdraget för Resurscenter tal och språk Instruktion

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell Autismspektrumtillstånd hos vuxna Agneta Hell Autismspektrumtillstånd (AST) Under beteckningen AST samlas bl.a de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetslaget. Vår vision Alla barn på förskolan

Läs mer

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. www.autismforum.se

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. www.autismforum.se AUTISMFORUM Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd www.autismforum.se Autism och Aspergers syndrom Autism och Aspergers syndrom är funktionsnedsättningar som

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Ingrid Gustafsson Gerd Tobiason Jackson Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg 2012-12- 03 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 2 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 2 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LINDAN 2 FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning 1. Lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation Att fatta beslut, stödjande/ tränande insats

Läs mer

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? 2014-05-06 Maria Svahn, Petra Eklund Annika Sjöberg Hjälpmedelskonsulenter Arbetsterapeut 018-611 68 36 018-611 67 51 Kognition

Läs mer

Bemötande och beteendeanalys

Bemötande och beteendeanalys Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att

Läs mer

Kursplan Obligatoriska särskolan. Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning

Kursplan Obligatoriska särskolan. Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning Kursplan Obligatoriska särskolan Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning Förord Detta är en konkretisering av de mål som framställts

Läs mer

Arbete med barn och elever med autism

Arbete med barn och elever med autism Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år

Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år Träff 2: Förbereda och uppmana Samspelsanalys Många har

Läs mer

PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA

PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA En pedagogisk och social bedömning för barn i förskolan skrivs när man vill hitta orsaker och förklaringar till svårigheter som barnet har i samspel och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet? -Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet? Cecilia Ljungström Specialpedagog fördjupning NPF Centralt skolstöd, Lotsen Cecilia.ljungstrom@ DSM 5/diagnosmanual Autism

Läs mer

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte!

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Energi Mia Kårlycke Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Mia Kårlycke Att energin inte räcker till är ett

Läs mer

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Träningsskolan 2009-06-11 KVALITETSREDOVISNING Kommunikation Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler.

Läs mer

Handlingsplan för 2012/2013

Handlingsplan för 2012/2013 2012-06-27 Sid 1 (16) Handlingsplan för Östers förskola 2012/2013 X X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Eve Mandre, speciallärare, fil.dr.

Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Eve Mandre, speciallärare, fil.dr. Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser Eve Mandre, speciallärare, fil.dr. Vilka personer talar vi om? De som har utvecklingsrelaterade störningar avvikande utveckling

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet Inkludering Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet Delaktighet Integrering är inte det samma som inkludering! Fysisk integrering kan leda till social exkludering Organisation Kunskap om de

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer

2015-08-19 BAAB 1. Om en situation inte är som jag tror, tolkar den. Hur är den då? Att missförstå eller att bli missförstådd.

2015-08-19 BAAB 1. Om en situation inte är som jag tror, tolkar den. Hur är den då? Att missförstå eller att bli missförstådd. www.specialpedagog.nu Se dig om Lars Winnerbäck Mentalisering - göra tillvaron meningsfull, förstå avsikten bakom ord och sätta dem i ett sammanhang. Mentaliseringsteorin beskriver hur kunskaper, fantasier

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo 2016-11-28 Lydia Springer SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget & Regionförbundet Stöd till barn och föräldrar

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Åtgärder ADHD. Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv

Åtgärder ADHD. Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv Vad kan man göra? Om struktur, rutiner, strategier, hjälpmedel & kognitivt stöd Del 3 Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv Åtgärder

Läs mer

Schack kan skapa vänskap

Schack kan skapa vänskap Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schack kan skapa vänskap Författare: Saad Shahin Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman Ett projekt om schackspelets sociala påverkan.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

RJL 2015/524. Namn: Personnummer: Datum: individuell plan. Genomförandeplan. Min vilja

RJL 2015/524. Namn: Personnummer: Datum: individuell plan. Genomförandeplan. Min vilja individuell plan Genomförandeplan Min vilja 1 lag LSS LSS ska stödja personer med funktionsnedsättning att leva som andra. Delaktighet och inflytande betyder att du kan vara med i planering runt dig och

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Anna förmår inte gå i skolan

Anna förmår inte gå i skolan Anna förmår inte gå i skolan Om Aspergers syndrom, stress och en väg tillbaka till undervisning fd spec ped vid Aspergercenter, Stockholm Aspergers syndrom och hemmasittare Frågor jag sökt svar på Barn

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer