Om Tydliggörande pedagogik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om Tydliggörande pedagogik"

Transkript

1 Om Tydliggörande pedagogik Tydlighet innebär enligt Svensk synonymordbok att något är lätt att uppfatta, förnimma, inse. Det kan också betyda klarlägga, åskådliggöra. För oss människor innebär tydlighet att leva i ett sammanhang där kaos inte råder. Att leva i begriplighet skapar en grund för att kunna vara en meningsfullt handlande person i olika situationer Alla behöver en begriplig omgivning Alla människor har behov av tydlighet men behoven kan tillfredsställas på olika sätt. Små barn får information bland annat genom att vuxna visar och berättar hur de ska göra. De iakttar, tolkar och tänker också själva vad som är lämpligt att göra i olika situationer. Denna färdighet utvecklar vi alltmer med åren. Hela livet är vi i behov av tydlig information för att förstå vår omgivning och leva i ett meningsfullt sammanhang. Samhället ger oss vägledning genom sin struktur, till exempel förbuds- och vägledningsskyltar som talar om vad vi får och inte får göra. Ett komplicerat samhälle kräver att det finns tydliga signaler för att vi ska kunna fungera och förstå vad som förväntas av oss. Vi strävar efter kontroll i vår vardag och efter att kunna förutse konsekvenserna av våra val. Vårt behov av inre trygghet tillfredsställs dels genom att omgivningen är tydlig, dels genom den egna förmågan att skapa tydligheten i vårt huvud genom våra tankar. Vår förmåga att tolka och förstå andra människors reaktioner hjälper oss att skapa tydlighet och förstå hur vi ska handla. Vi behöver studera andras reaktioner för att utveckla så kallat normalt, förväntat beteende. Genom våra upplevelser får vi insikter och kan dra slutsatser från dessa insikter. Vi kan så 1

2 småningom generalisera vårt eget och andras beteende, vilket gör att människors beteende blir något sånär begripligt och förutsägbart. Behov av extra tydlighet Personer som har diagnoser inom autismspektrumet, har brister i förmågan att avläsa och tolka signaler från både människor och den fysiska omgivningen. Det som skapar tydlighet för de flesta andra, räcker inte. Många har behov av en större tydlighet för att det som händer runt omkring dem ska bli begripligt. Många behöver också metoder och hjälpmedel som kan ge stöd i att tolka och kommunicera med omgivningen. För att skapa en begriplig omgivning, kan tydliggörande pedagogik vara en effektiv metod. För många med diagnoser inom autismspektrumet har det visat sig att visuell information kan fungera bra, till exempel bilder och text. Tydliggörande pedagogik syftar till att göra händelser, människors handlingar och miljön begriplig och därmed hanterbar. Målet är att skapa förutsättningar för personen att bli delaktig och så självständig som möjligt i olika situationer och aktiviteter livet igenom. Människor har olika tankestilar vilket bland annat innebär att de har olika preferenser när det gäller sättet att lära och förstå. Personer med autismspektrumtillstånd föredrar ofta visuell information. I de här artiklarna används begreppet tydliggörande pedagogik. Ett annat vanligt namn för samma sak är strukturerad pedagogik. Tydliggörande är dock ett vidare begrepp än strukturerad, vilket bättre motsvarar vad som är syftet med pedagogiken. Att hitta rätt tydliggörande redskap Människor är olika utifrån vilket sinne som dominerar när de ska lära sig något nytt. Det är viktigt att ta hänsyn till hur personen lär sig bäst när man ska välja redskap. 2

3 Hos olika personer dominerar olika sinnen när de ska lära sig något nytt. De auditiva lär sig bäst genom att lyssna, tala och argumentera. De visuella lär sig genom att se. De kinestetiskt-taktila lär sig bäst genom att känna, laborera och prova. Tydliggörande pedagogik handlar till stor del om att hitta metoder och redskap som bäst kan ge svar på följande: När något ska hända. Hur länge det ska hålla på. Hur det går till. För att kunna hitta metoder och redskap som svarar på dessa frågor, behövs först en kartläggning av en persons förutsättningar som styrkor, begåvningsnivå och annat (Kartläggning av personliga förutsättningar). Därefter kan man för varje enskild person prova sig fram till vilken typ av synlig information som bäst besvarar dessa frågor. Nivå av förståelse Man behöver också ta reda på vilken nivå personen förstår att ett föremål/en bild/ ett ord kan vara en symbol för en handling eller händelse. Kan personen förstå bilder eller fungerar det bäst med ett föremål? Vilken typ av bilder fungerar bäst? Kan personen läsa och förstå enskilda ord? Har personen kanske en mer utvecklad läsförmåga och kan läsa meningar? Utifrån dessa observationer väljs lämpliga sätt att tydliggöra det dagliga schemat, olika utflyktsscheman, den personlig hygien, aktiviteter i hemmet, skolan, på arbetet och fritiden. Inte minst viktigt är att tynliggöra nya situationer. Det pedagogiska hjälpmedlet ska vara lätt att tolka för personen själv och ge struktur och begriplighet till dagens innehåll och aktiviteter. 3

4 Att lära sig använda redskap I det pedagogiska arbetet räcker det dock inte att skapa dessa individuella redskap. Personen måste också på ett genomtänkt sätt få möjlighet att lära sig hur dessa tydliggörande redskap kan användas. Det är först när personen upplever att de tillfredsställer hans eller hennes behov som de kan bli redskap i praktiken. Det är då det finns verklig motivation. Självständighet Processen måste därefter utvecklas så att individen självständigt och automatiskt kan använda sig av redskapen. Somliga redskap måste anpassas så de kan användas mobilt, det vill säga inte bara vara förknippade med en viss miljö eller sitta fast på en viss plats. I synnerhet gäller det tidshjälpmedel, som scheman och almanacka. Det är också nödvändigt att redskapen regelbundet anpassas och förändras i takt med personens utveckling. Design för individen En annan viktig aspekt av att hitta rätt redskap, är hur det är utformat. Designen och nivån måste anpassas för den enskilda personen. Om redskapet till exempel är banalt och klumpigt utformat kan det upplevas som kränkande. Personen får inte heller känna sig utpekad. En ytterligare aspekt är att redskapet introduceras på ett genomtänkt sätt och att interaktionen mellan personen och människorna i omgivningen fungerar väl. Synlig information Den visuella kanalen oftast är stark hos personer med autismspektrumtillstånd. Det som är vanligt att förmedla genom talade ord, kan därför vara bra att dessutom eller istället förmedla i text, bild eller genom föremål. 4

5 Synlig information är bestående. Den kan hela tiden finnas tillgänglig och man kan titta på den så länge man behöver för att förstå ett budskap. I tydliggörande pedagogik används konsekvent samma symbol (samma föremål, bild eller ord) för att beteckna eller förklara ett begrepp, en aktivitet eller en viss händelse. När vi talar däremot, har vi för vana att använda olika ord för att säga samma sak. Den synliga informationen blir därför mera entydig än det talade språket. Det finns även flera skäl till varför bilder har fördelar. Många med autismspektrumtillstånd har svårigheter att skapa sig en föreställning om eller mentalisera en kommande händelse eller något som hänt. Bilder gör det lättare att skapa sig egna inre bilder av en händelse. Svårigheter att tolka talat språk samt olika personers sätt att ge uppmaningar (olika ordval, röst, kroppsspråk och åtföljande gester) motiverar också varför man bör välja andra sätt än talat språk. Kartläggning av omgivningen Kartläggningen är en ständigt pågående del av den pedagogiska processen. Den möjliggör för personal, föräldrar och andra att tillsammans analysera och reflektera för att hitta rätt nivå på hjälpmedel för personen. I kartläggningen ska också ingå på vilka sätt omgivningen behöver anpassas. Kunskap och förståelse En av de viktigaste förutsättningarna för att en person med autism ska ha en begriplig tillvaro och uppleva delaktighet, är att omgivningen medvetet och kontinuerligt arbetar för att skapa tydlighet. För det arbetet krävs att alla runt personen har förståelse för vad autism innebär på ett generellt plan. 5

6 Det krävs också att det finns kunskap om de individuella styrkorna och svagheterna. Då finns det möjlighet att: Anpassa målen för individen. Hitta bra strategier för lärande. Skapa pedagogiska redskap som hjälpmedel. Ett grundläggande område är att hitta ett fungerande sätt att kommunicera. Det är också viktigt att alla runt personen har kunskap om de olika tydliggörande redskap som fungerar väl och hur de ska användas. Den fysiska miljön En annan viktig förutsättning är att den fysiska miljön är anpassad efter de individuella behoven. Bra frågor att ställa sig är: Innehåller den fysiska miljön lagom med stimulans? Finns det information om vad olika saker och föremål är till för och hur de används? På vilket sätt är miljön informationsbärande? Tydliggörs miljöns olika funktioner, till exempel att i hallen ställer man sina skor och vid köksbordet äter man frukost? Används information om miljöns olika funktioner systematiskt? Kartläggning av personliga förutsättningar Varje person har styrkor och svagheter. Det är genom att ta vara på de starka sidorna som man kan komma runt hinder och kompensera för svagheter. 6

7 Styrkor När man kartlägger en persons förutsättningar, är det bra att börja med att ta reda på vilka starka sidor personen har, att observera när han eller hon lyckas. Art och grad av funktionsnedsättning är inte avgörande för livskvalitet, delaktighet och framtid. Diagnosen i sig kan endast vara en utgångspunkt, den kan inte ge hela bilden. Det är styrkorna som kan ge grunden för det fortsatta arbetet. Begåvningsnivå Att kartlägga begåvningen har flera syften. Kunskap om den generella begåvningsnivån gör det möjligt att anpassa kravnivån. Kunskap om den individuella profilen gör det möjligt att upptäcka personens styrkor. Personalen kan sedan utgå från personens styrkor i sitt arbete. Den individuella profilen visar också personens svaga sidor. Dessa kan innebära stora utmaningar, både för personen själv och för omgivningen. Symtombilden När man ska kartlägga symtombilden, kan man utgå från de tre huvudsymtomen för autism och beskriva: hur det sociala samspelet fungerar, hur personen förstår och själv använder kommunikation och graden av repetitiva och stereotypa beteende och vilka vardagsfärdigheter (eller adaptiva färdigheter) personen har Perception Många personer som har ett autismspektrumtillstånd, har ett annorlunda sätt att uppfatta och bearbeta sinnesintryck. Därför är perception, eller varseblivning, ett viktigt område att förstå och analysera. Den annorlunda 7

8 perceptionen kan påverka tänkandet och kommunikationen. Utan en förståelse av hur personen reagerar på olika sinnesintryck, är det svårt att tolka reaktioner och beteenden korrekt. Exekutiva funktioner Exekutiva funktioner är ett begrepp som rör personens förmåga att reglera det egna beteendet det vill säga analysera situationen, planera hur man ska agera i situationen, utvärdera det egna beteendet och kanske förändra sitt beteende. De exekutiva funktionerna har ingen större betydelse i situationer där man vet vad man ska göra. Men så fort som ett beteende måste förändras eller anpassas till en ny situation, även om det handlar om en etablerad förmåga, spelar de exekutiva funktionerna en stor roll. Några andra exempel på situationer där de exekutiva funktionerna spelar en stor roll är att lösa problem (teoretiska och praktiska), att kompromissa, lösa konflikter eller att samarbeta. Varje individs förmågor inom detta område behöver kartläggas och analyseras. Mentaliseringsförmåga Mentaliseringsförmågan är förmågan att kunna föreställa sig nya situationer och komma ihåg tidigare upplevelser. Personer med autism har ofta en begränsad förmåga att mentalisera. Därför behöver man kartlägga de individuella förmågorna inom detta område. Självbild/självförtroende Medvetenhet om den egna personen och de egna förutsättningarna är viktiga faktorer att ha med i kartläggningen. Personens kunskap om och förståelse för sig själv påverkar motivationen att lära sig använda tydliggörande strategier och redskap. Personer utan utvecklingsstörning kan också gärna få kunskap om olika lärstilar, och att det för deras del oftast är den visuella som dominerar för att bli motiverade att använda sig av visuella strategier. 8

9 Tidshjälpmedel Ett viktigt tydliggörande handlar om att synliggöra tiden. Om man inte kan föreställa sig i sina tankar att det man håller på med kommer att ta slut och att det kommer något annat efter, hamnar man lätt i kaos. Kaoset kan ta sig uttryck i det som ibland kallas problemskapande beteende. Då barn utvecklas och mognar brukar de vilja veta när någon aktivitet börjar och hur länge den pågår, till exempel när det blir mat, när ett TV-program börjar eller när det är läggdags. Då måste de få tillgång till hjälpmedel som ger dem tydliga och synliga svar på dessa frågor. Som hjälpmedel kan till exempel timglas eller kvartsur användas. Eller två likadana klockor där den ena står stilla och kan visa den tid då något börjar eller slutar. För somliga är det bra att använda sig av en mobiltelefons alarm som påminnelse när något ska börja eller sluta. Det är viktigt att få ett tidsbegrepp som kan kopplas ihop med idag, igår, imorgon, sedan hela veckan, månaden och året. Mycket tjat och återkommande frågor kan bero på att personen faktisk inte har en klar inre bild av när något ska ske. Några exempel Här följer några exempel på hur tidshjälpmedel kan förtydliga och vara till hjälp. Överblick En pojke med autism älskade att använda dator i skolan, hemma tyckte han mycket om att titta på TV. I skolan hade pojken ett bildschema över hela dagens alla aktiviteter men han ville slita bort alla bilderna fram till dess att databilden kom eller också försökte han ta databilden direkt. Det blev ofta konflikt vid väggen där bildschemat satt. När han inte fick som han ville lade han sig på golvet eller försökte få upp det låsta skåpet till datorn. 9

10 Personalen beslöt att hålla fast vid schemats utformning. De kunde ha förenklat genom att visa bara en daglig aktivitet åt gången, men valde att fortsätta ge honom en överblick över hela dagen trots den kamp som uppstod. De satte in bilder på dataaktiviteten lite fler gånger samtidigt som de höll fast vid kraven på att först måste pojken göra en aktivtet, sen en annan och sen kan han sitta vid datorn. Pojkens tidsuppfattning och trygghet ökade så småningom, men det krävdas tid och tålamod. Han lärde sig acceptera att roliga aktiviteter måste ha ett slut. Det fungerade även bättre att bryta TV-tittandet hemma. Han visste nu att roliga saker kommer tillbaka. Att se tidsåtgången En lite äldre pojke ringde sin stödperson och lät stressad. Han sade: det är mycket nu, det är mycket nu. Pojken förklarade att han skulle ha matteprov på onsdagen och samhällskunskap på torsdagen. Dessutom skulle han på studiebesök med sin klass, träffa sin bror, söka sommararbete, gå på gym och styrketräna och om två veckor lämna in ett arbete i svenska. Tillsammans gjorde pojken och hans stödperson en noggrann tidsplanering som pojken skrev in i sin almanacka. När han verkligen SÅG tidsåtgången konstaterade han att han hade tid över även för andra aktiviteter och stressen försvann. Konkret stöd En pojke hade små minibussar som symbol för att åka färdtjänst hem och ett litet minihus som symbol för att gå till kortis. Detta fungerade inte. En minibuss och ett litet minihus var för abstrakt. Han kunde inte koppla symbolbilderna till det de var ägnade åt. Systemet förenklades så att han fick två olika väskor som han själv var med och packade, en för att åka hem och en annan för att gå till kortis. Det förstod han direkt. Samma system användes för en annan pojke för att förstå vilken typ av bad han skulle åka till. Det är väldigt olika att vara på väg till stranden, till simhallen eller utomhuspoolen. Olika väskor med olika innehåll blev det mest tydliga även för honom. Det är viktigt att komma ihåg att en väska som betyder en viss aktivitet inte får användas till något annat, till exempel att lägga matvaror i. En pojke fick ett utbrott när han kom till stormarknaden. Hans mamma hade 10

11 av misstag tagit pojkens badväska med sig och därmed oavsiktligt lurat honom. Aktiviteter i ett socialt sammanhang För att personer med autismspektrumtillstånd ska kunna delta i aktiviteter i samhället, så måste de få möjlighet att lära sig sociala normer och knäcka sociala koder. Aktiviteter i ett socialt sammanhang är aktiviteter som personen utför själv, men det finns andra människor närvarande. Det kan till exempel vara att åka buss, gå och handla, åka och simma, besöka biblioteket eller andra offentliga inrättningar. Alla människor använder sig av tydliggörande information för att till exempel åka buss. Busshållplatsen är utmärkt med en skylt, busskuren ger signalen att här kan du vänta, det finns en tryckt tidtabell. På bussen finns angivet vart den går och på många platser finns färgsystem som gör att vi kan förstå om det är en stads- eller landsvägsbuss. Personer med autismspektrumtillstånd kan dessutom behöva en egen personlig guidebok som förklarar hur de ska gå tillväga för att ta sig dit de vill. Ett exempel är en ung kvinna med Aspergers syndrom som skulle börja på universitetet i Uppsala. Problemet för henne var kollektivtrafiken. Det visade sig att hon behövde en stödperson som hjälpte henne att göra en guidebok. Stödpersonen stöttade henne också under en period i att använda guideboken och att hitta strategier för att klara av när saker och ting inte blev som planerat, till exempel missade bussar, bussbyten och förseningar. För en person med autism kan matlagning innebära en komplicerad procedur. Det första steget är att göra en handlingslista, därefter ta sig till affären där de gäller att veta var de olika varorna finns, hur man ställer sig i kö för att betala och hur man packar ner sina varor. Detta är aktiviteter i ett socialt sammanhang som fordrar visuellt stöd. När man sedan kommer hem behövs instruktioner om var redskapen för matlagningen finns, vilka redskap som ska användas och hur maten ska tillagas, därefter dukning och upplägg 11

12 av maten samt hur stor portion som är lämpligt. Efter maten kommer avdukning, diskning, förvaring av överbliven mat med mera. Till alla dessa olika moment behövs visuella tydliggörande instruktioner. Målet är att göra individen så självständig som möjligt. Men det är viktigt att prioritera. Allt kan inte tränas på en gång. Aktiviteter som har konsekvenser för sociala relationer Det finns aktiviteter som har konsekvenser för sociala relationer utan att de sker i direkt socialt samspel. Personer med autismspektrumtillstånd behöver ofta lära sig förstå hur de uppfattas av andra och hur andra kan tolka det de gör och vad de säger. Ett exempel är en pojke som led av allvarlig fotsvett och inte förstod varför han behövde byta strumpor. Han visade sina strumpor och påpekade att det inte fanns några fläckar på dem. Alltså ansåg han att det inte fanns någon anledning att byta. Andra exempel kan vara att inte rapa och peta näsan inför andra. Det kan också vara att man inte får ta andras saker eller till exempel att det inte är bra att putta bort någon från en plats där man själv vill sitta. Vad är då viktigt för en person med ett autismspektrumtillstånd att lära sig när det gäller den här typen av aktiviteter? En förutsättning för att kunna bedöma detta, är att man har gjort en bra kartläggning över personens förutsättningar och omgivningens förväntningar. Ofta handlar det om den personliga hygienen, som har stor betydelse för sociala relationer. Som vuxen är det för många viktigt att kunna sköta sin hygien själv. Det kan upplevas som kränkande att behöva hjälp eller behöva lära sig hur man ska göra. Därför är det bra att träna aktivt på dessa färdigheter så tidigt som möjligt när man fortfarande är barn. Föräldrar och personal kan inte räkna med att barnet lär sig dem spontant eller automatiskt. Många personer med autismspektrumtillstånd behöver åtminstone under sin uppväxt scheman som förklarar de olika momenten i den personliga 12

13 hygienen, att duscha, borsta tänderna, byta kläder med mera. Det förenklar att införa regelbundna rutiner. Det är till exempel lättare att förstå att man ska duscha varje dag än att tolka det komplicerade begreppet varannan. Schemat ska ge synlig information om vad man ska använda (tvål, schampo ) och hur mycket. Det ska synas på vilket sätt man ska tvätta sig för att varje kroppsdel ska bli ren, vilken ordning och hur länge man ska hålla på. När en person ska lära sig att följa ett schema behövs oftast handgriplig hjälp. Man måste till exempel få hjälp att känna med fingrarna hur man tvättar sig i hårbotten för att det ska bli rent och kännas skönt. Detta stöd brukar kunna dras tillbaka allteftersom personen klarar mer självständigt. Det säger sig självt att det är en stor vinst att ha fått chans att automatisera vissa beteenden redan som barn. Målet är självständighet vid till exempel toalettbesök, duschning och tandborstning. Att vara delaktig i socialt samspel Det finns en föreställning om att personer med autism inte vill vara sociala. Men innan man kan välja om man är intresserad eller inte av att vara social, måste man få chansen att lära sig hur man kan samspela med andra. God förmåga att samarbeta med andra och samspela är något som värderas högt i vårt samhälle och i yrkeslivet. Det räcker inte med goda teoretiska kunskaper eller yrkesskicklighet. Man måste få utveckla färdigheter i socialt samspel i naturliga sammanhang. För barn är leken ett viktigt sammanhang där de lär sig socialt samspel. Leken är en av flera förutsättningar för att utveckla den empatiska förmågan och utvidga föreställningsvärlden. Men barn med autismspektrumtillstånd har svårt att delta naturligt och av sig själv i andra barns lek. Ofta behöver de därför aktivt läras att leka. Lekens olika moment måste kanske förklaras och tydliggöras visuellt. Användningen och syftet med föremålen som ingår i leken behöver visas och även hur de ska användas tillsammans med andra barn. 13

14 Många barn och vuxna kan ha stor nytta av särskilda bildböcker för olika aktiviteter. Det kan till exempel vara en bok som visar hur man gör när man går på kalas. Olika sociala aktiviteter behöver förberedas så att personen tydligt vet vad andra förväntar sig och vad som fungerar. Det är ofta helt verkningslöst att enbart berätta muntligt hur man ska uppföra sig och göra. Personen måste få se för att få insikt. De sociala reglerna måste förklaras på ett synligt sätt till exempel genom berättelser eller beskrivningar i bild. Ett sätt att träna socialt samspel är att hitta roliga aktiviteter att göra tillsammans med andra, aktiviteter som också är tydliga. Det kan till exempel vara att bowla, vilket innebär många olika delmoment, från att betala inträde, prova ut och byta skor, välja rätt klot och bana, vänta på sin tur. För alla dessa delmoment behövs tydlighet. Många personer med autism blir trygga om de genom en bildberättelse förstår hur saker och ting ska gå till. Det är egentligen samma behov som alla har, men man behöver tydliga bilder för att förstå och känna att man har kontroll. Ett exempel är en liten pojke som skulle åka med sina föräldrar till Liseberg. Han ville inte. Hans föräldrar funderade på att lämna honom hemma eller om hela familjen skulle avstå Lisebergsresan. Men det skulle naturligtvis bli en negativ följd för syskonen. Mamman fick rådet att kontakta Liseberg och be dem skicka bilder så att hon kunde göra en bok. Pojken fick boken som klargjorde hela förloppet från det att familjen reste hemifrån till besöket på Liseberg med aktiviteter, vilken mat de skulle äta samt när och hur de skulle åka hem. Det fungerade jättebra. Nästa år gjorde mamman en bok om att besöka Kolmårdens djurpark och dessutom med övernattning. Besöket fungerade över förväntan. Källa: Autismforum - kunskapscenter om autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 14

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Råd och stöd kring vardagssituationer

Råd och stöd kring vardagssituationer Råd och stöd kring vardagssituationer Vardagsfärdigheter och anpassningar i miljön Anneli Cajander specialpedagog Irene Pierre specialpedagog Serie föreläsningar Vad är Autismspektrumtillstånd? Vardagsfärdigheter

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte!

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Energi Mia Kårlycke Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Mia Kårlycke Att energin inte räcker till är ett

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

2015-08-19 BAAB 1. Om en situation inte är som jag tror, tolkar den. Hur är den då? Att missförstå eller att bli missförstådd.

2015-08-19 BAAB 1. Om en situation inte är som jag tror, tolkar den. Hur är den då? Att missförstå eller att bli missförstådd. www.specialpedagog.nu Se dig om Lars Winnerbäck Mentalisering - göra tillvaron meningsfull, förstå avsikten bakom ord och sätta dem i ett sammanhang. Mentaliseringsteorin beskriver hur kunskaper, fantasier

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? 2014-05-06 Maria Svahn, Petra Eklund Annika Sjöberg Hjälpmedelskonsulenter Arbetsterapeut 018-611 68 36 018-611 67 51 Kognition

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur är vardagen?-vad lärare och andra bör veta Sanna Gröndahl, pedagogisk handledare susanna.grondahl@karkulla.fi Det som avviker, och därmed är onormalt, måste

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter? Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Vardagsstöd. Anna Sjölund Utvecklingsledare Behandlingshemmet Vårberget www.varberget.se

Vardagsstöd. Anna Sjölund Utvecklingsledare Behandlingshemmet Vårberget www.varberget.se Vardagsstöd Anna Sjölund Utvecklingsledare Behandlingshemmet Vårberget www.varberget.se Nedsatt problemlösningsförmåga Vad krävs för att kunna besvara frågan: Vad behöver du hjälp med? - Förmåga att se

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Vad är det för skillnad?

Vad är det för skillnad? Vad är det för skillnad? Olika pedagogisk grundsyn leder till olika sätt att bemöta barn med autism Ulrika Aspeflo Jag hör ofta kollegor säga att alla vi som arbetar med barn med autism arbetar på ungefär

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Tips på kognitivt stöd för barn

Tips på kognitivt stöd för barn Tips på kognitivt stöd för barn Tips på kognitivt stöd för barn Bildexemplen är hämtade ur Kappsäcken ett informationsmaterial om kognitivt stöd för barn. Kappsäcken har tagits fram av projektgruppen

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik ett måltidsdokument till Karin

Från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik ett måltidsdokument till Karin Från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik ett måltidsdokument till Karin Linda Karlsson Autism kännetecknas av en nedsättning inom följande viktiga utvecklingsområden: ömsesidig social interaktion,

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Tandla karbeso k fo r barn med autism

Tandla karbeso k fo r barn med autism Tandla karbeso k fo r barn med autism Många föräldrar till barn med autism erfar att tandvården idag inte är tillräckligt kunnig om funktionsnedsättningen och därmed inte heller förberedd för att ta emot

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Det livslånga lärandet. Mattias Egebrink. Kurskatalog Lärvux

Det livslånga lärandet. Mattias Egebrink. Kurskatalog Lärvux Det livslånga lärandet Mattias Egebrink Kurskatalog Lärvux Är du nyfiken på att studera är du välkommen till oss för att diskutera dina önskemål. Vi finns i Komvux lokaler (hus C) på Korsängsgatan 12 i

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se

Aspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras

Läs mer

Projekt Kognitivt Stöd

Projekt Kognitivt Stöd Projekt Kognitivt Stöd Uppdrag Att utveckla en organisation för att tillgodose behov av kognitivt stöd i samband med BUP-vård Projektets mål 1. Utforma ett förslag på hur arbetsterapeuter kan arbeta med

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Anna förmår inte gå i skolan

Anna förmår inte gå i skolan Anna förmår inte gå i skolan Om Aspergers syndrom, stress och en väg tillbaka till undervisning fd spec ped vid Aspergercenter, Stockholm Aspergers syndrom och hemmasittare Frågor jag sökt svar på Barn

Läs mer

Tydliggörande pedagogik

Tydliggörande pedagogik Tydliggörande pedagogik - hur får vi våra elever att förstå sig själva Cecilia Olsson, fil.dr. spec.ped och pedagogisk handledare Skollagen: Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen.

1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen. 1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen. 1000 inlärning är en inskolningsmetod som ökar möjligheten

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Reviderad 131028 Utarbetad av: Malin, Monica, Louise och Kicki Mål Vi vill främja barns och vuxnas lika

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar 2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Olika fast ändå lika ADHD Aspergers syndrom Bipolär sjukdom Tourette Inlärningssvårigheter Vad

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Tidig förståelse i ett långt perspektiv

Tidig förståelse i ett långt perspektiv Tidig förståelse i ett långt perspektiv Helene Tranquist För en tid sedan blev jag tillfrågad om att medverka på en konferens om tidig intervention vid autism. Jag har sedan dess många gånger återkommit

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

LSS-insatsernas innehåll

LSS-insatsernas innehåll LSS-insatsernas innehåll Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Socialförvaltningen informerar Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Gruppbostad Hjälp att äta, dricka och förflytta sig Måltiden

Läs mer

DUSCHA SJÄLV - en interaktiv film om hur man kan göra.

DUSCHA SJÄLV - en interaktiv film om hur man kan göra. DUSCHA SJÄLV - en interaktiv film om hur man kan göra. - Läs hur vi tänkt. VAD ÄR MENINGEN MED FILMEN? Tanken är att den ska: Ge några idéer hur man kan göra Ge ord på saker Göra det möjligt att prata

Läs mer

Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem

Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem Välkommen till Östbergsskolan och Klockhusets fritidshem Östbergsskolan är uppdelad på två fritidshem, Västerhus samt Österhus. Det finns två avdelningar på respektive

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården

1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården 1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården 1000-INLÄRNING, de 1000 gångernas pedagogik Metoden innebär att man avsätter längre behandlingstid under en och samma dag som innehåller flera korta

Läs mer