ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING SAMT SEDIMENTPROVTAGNING VID BLYNÄS, ENGARN, MARGERETELUND OCH SVINNINGE

Transkript

1 KÄPPALAFÖRBUNDET Käppala ÖVA UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING SAMT SEDIMENTPROVTAGNING VID BLYNÄS, ENGARN, MARGERETELUND OCH SVINNINGE SWECO ENVIRONMENT ANNA BÄCKSTRÖM ANNA NORDER ANNA AHLGREN MÅRTENSSON

2 Sammanfattning Sweco Environment har på uppdrag av Käppalaförbundet utfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning samt sedimentundersökning av områdena Blynäs, Engarn, Margeretelund och Svinninge, belägna i Österåkers samt Vaxholms kommun. Inom undersökningsområdet planeras en ny ledningsdragning att gå både på land och längst med havsbotten. Syftet med denna undersökning är att översiktligt identifiera eventuella markföroreningar och sedimentföroreningar inom undersökningsområdet. Jordprovtagningen har utförts från skruven av en borrigg, där samlingsprov uttagits från varje jordlagernivå med det maximala djupet av en halvmeter. Sedimentprovtagningen skedde med en kajakprovtagare från en båt, där 2 prover uttogs per provtagningspunkt. Utvalda prover har skickats till ackrediterat laboratorium och analyserats med avseende på metaller, petroleumprodukter, PAH, tennorganiska föreningar samt andra organiska föreningar. Provresultaten för jord har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM, Känslig Markanvändning, samt MKM, Mindre Känslig Markanvändning. Jämförelser har även utförts med Avfalls Sveriges föreslagna haltgräns för FA, Farligt Avfall. Beträffande sedimentproverna har jämförelser med norska samt kanadensiska effektbaserad bedömningsgrunder utförts. Naturvårdsverkets tillståndsklassning samt norska tillståndsklasser har även legat till grund för bedömning. För både jord och sediment är föroreningshalterna för metaller och organiska ämnen generellt under riktvärdet för MKM, mindre känslig markanvändning. Det innebär att inga ytterligare åtgärder krävs vid liknande markanvändning. Däremot förekommer halter av tennorganiska föreningar, TBT, överskridandes de aktuella bedömningsgrunderna. Den utförda markundersökningen utgör ingen klassificering av massor för omhändertagande av avfall eller återanvändning av massor varför kompletterande karaktärisering för kan komma att behövas. BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 5 2 Uppdrag och syfte Bakgrund Swecos uppdrag Undersökningens mål och provtagningens syfte Organisation Övriga administrativa uppgifter 5 3 Områdesbeskrivning 6 4 Genomförd undersökning Metod provtagning jord Metod provtagning sediment 7 5 Bedömningsgrunder Förorenad jord Sediment Jämförelse och riktvärden Nationella gränsvärden (HVMFS 2013:19 uppdaterad genom HVMFS 2015:4) 10 6 Resultat fältobservationer Fältobservationer mark Margretelund Svinninge Blynäs Engarn Fältobservationer sediment Margretelund Svinninge Blynäs Engarn 12 7 Analysresultat Mark Metaller Organiska föroreningar Sediment 16 BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

4 7.2.1 Metaller Organiska föroreningar 20 8 Slutsats 23 9 Rekommendationer Referenser 24 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Provtagningsplan Fältprotokoll jord Fältprotokoll sediment Analysprotokoll jord Analysprotokoll sediment BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

5 1 Inledning Inför dragning av ledningar mellan Blynäs, Engarn, Margeretelund och Svinninge har jordprovtagning samt sedimentundersökningar för att undersöka om det förekommer några föroreningar i marken och i sedimenten. 2 Uppdrag och syfte 2.1 Bakgrund Inom undersökningsområdet planeras det för en ny dragning av ledningar i mark samt i vattnet. I samband med detta kan både markföroreningar och sedimentföroreningar komma att behöva saneras och överskottsmassor tas omhand. 2.2 Swecos uppdrag På uppdrag av Käppalaförbundet har Sweco Environment utfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning samt sedimentundersökning Blynäs, Engarn, Margeretelund och Svinninge. 2.3 Undersökningens mål och provtagningens syfte Uppdragets övergripande mål har varit att avgöra om markföroreningar utgör en risk för miljön och människors hälsa, om delar av området behöver saneras och i så fall hur detta bör ske. Syftet med denna undersökning är att översiktligt identifiera eventuella markföroreningar och sedimentföroreningar inom undersökningsområdet och vid behov utföra en förenklad miljö- och hälsoriskbedömning utifrån Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. 2.4 Organisation Inom Sweco Environment utförs uppdraget gällande upprättande av rapporten av: Sofie Wallenberg Sweco Uppdragsledare Anna Bäckström Sweco Handläggare/fältprovtagning mark Anna Norder Sweco Handläggare Anna Ahlgren Mårtensson Sweco Kvalitetsgranskare Övriga administrativa uppgifter Käppalaförbundet Sedimentprovtagning Ackrediterat laboratorium Beställare Trapezia ALS Scandinavia AB BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

6 3 Områdesbeskrivning Området för provtagningen består av 4 delområden belägna i Österåkers samt Vaxholms kommun. Två av områdena, Margretelund i Åkersberga samt Blynäs i Vaxholm, är placerade på fastigheter där reningsverk tillhörande Roslagsvatten är belägna. Samtliga områden sträcker sig via en strandkant ut i vattnet. Förutom Engarn på Resarö, finns småbåtshamnar inom områdena. Se figur 1 för placering av de 4 delområdena. Figur 1. Karta över de fyra delområdena markerade från 1-4. Nr 1. Margretelund, nr 2. Svinninge, nr 3. Engarn och nr 4. Blynäs. Kartan är hämtad från OpenStreetMap, Genomförd undersökning Provtagningen för den miljötekniska undersökningen följde den planerade ledningsdragningen, med fokus på möjligt påverkade områden samt kommande installationer, såsom pumpstationer. Jordprovtagningen av områdena Margretelund, Svinninge samt Blynäs utfördes under vecka 39 medan provtagningen av Engarn skedde under vecka 42, hösten Sedimentprovtagningen i vattnet utfördes den 26 oktober, BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

7 4.1 Metod provtagning jord Jordprovtagningen utfördes från skruven av en borrigg, där samlingsprov uttogs från varje jordlagernivå med det maximala djupet av en halvmeter. Grovt material (grus och sten) undersöktes okulärt medan finare material samlades i diffusionstäta påsar, för homogenisering. Proven förvarades mörkt och svalt innan de transporterades till laboratorium för analys. Provtagningen utfördes ner till naturligt lagrat lerlager, berg eller block. Provtagningsinformationen dokumenterades i standardiserade fältanteckningar, vilket omfattar jordart, färg, lukt, nivå etc. Fältanteckningar följer branschstandard (Svenska Geotekniska Föreningen, 2013) och Swecos standardiserade rutiner i kvalitetssystemet. I bilaga 2 finns fältanteckningarna. Totalt uttogs prover från 38 provtagningspunkter, vilka kan ses i bifogade provtagningsplaner, i bilaga 1. Från de provtagna punkterna valdes 48 jordprover från olika djup, vilka analyseras på det ackrediterade laboratoriet, ALS Scandinavia. Samtliga prover analyserades med avseende på metaller, petroleumprodukter och PAH. Screeninganalyser, vilket påvisar utökat antal organiska föreningar, utfördes på 9 av de 48 jordproven. För ytterligare 8 prov analyserades innehållet av tennorganiska föreningar, vilka förekommer i vissa båtbottenfärger. 4.2 Metod provtagning sediment Sedimentprovtagningen skedde med en kajakprovtagare från en båt, där 2 prover uttogs per provtagningspunkt. Ur provtagningscylindern på kajakprovtagaren bildas en ostörd sedimentkärna med en diameter på 50 mm. Prov uttogs från de översta 0-0,05 meter av sedimentbotten, vilket avspeglar ytsedimenten som avsatts under de senaste åren, samt maximalt på djupet 0,05-0,35 meter, vilket antas avspegla föroreningskoncentrationer avsatta decennier tidigare. Proverna förvarades mörk och svalt efter provtagningstillfället. Provtagningsinformation dokumenterades i standardiserat fältprotokoll, vilket omfattar jordart, färg, lukt, nivå och återfinns i bilaga 3. Totalt provtogs 26 provtagningspunkter med 2 provuttag i respektive punkt. Av dessa bildades samlingsprov utifrån observationer i fält samt djup och placering. Sammanlagt analyserades 36 prover av det ackrediterade laboratoriet, ALS Scandinavia, med avseende på metaller, petroleumprodukter samt PAH. Av dessa 36 prover analyserades 12 prover för ytterligare innehåll av tennorganiska föreningar samt 14 prov för utökat innehåll av organiska föreningar, genom screeninganalys. 5 Bedömningsgrunder 5.1 Förorenad jord Vid bedömning av analysresultaten för jord och fyllnadsmassor har generella riktvärden för förorenad mark, framtagna av Naturvårdsverket, använts. Värdena anger en nivå där risker för negativ påverkan på människor eller miljö är mycket låg vid angiven BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

8 markanvändning. Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark är utarbetade för två typer av markanvändning (Naturvårdsverket, 2009) Känslig markanvändning, KM, samt mindre känslig markanvändning, MKM. Föroreningshalter som är lägre än riktvärden för KM bör exempelvis kunna användas för bostäder, odling och daghem. Vid en föroreningsnivå överskridande KM men som underskrider MKM begränsas markanvändningen till exempelvis industrier, vägar och kontor. Övriga gränser som används för att klassa massor är Avfall Sveriges förslag på haltgräns för farligt avfall (FA). För att avgöra om förorenade massor är enligt Avfall Sveriges förslag på haltgränser för farligt avfall eller inte, skall innehållet av farliga ämnen jämföras med de haltgränser som anges i avfallsförordningen (Avfall Sverige 2007). Nya avfallsregler som avser när ett avfall klassificeras som farligt avfall gäller från och med juni 2015 men då vägledning fortfarande saknas kommer de tidigare reglerna från 2007 att tillämpas vid bedömning av om massorna är att betrakta som farligt avfall eller ickefarligt avfall. 5.2 Sediment I Sverige saknas samlade effektbaserade gränsvärden eller miljökvalitetsnormer för sediment. De äldre svenska bedömningsgrunderna för sediment är i huvudsak baserade på rådande tillstånd och är inte tydligt relaterade till ekotoxikologiska risker. För bedömningsgrunder för sediment används därför ofta bedömningsgrunder från andra länder såsom från Norge och Kanada. Tillståndsklassning i Norge är, till skillnad från den svenska baserad på ekotoxikologiska risker. Naturvårdsverket gav 2008 ut Rapport 5799 Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen för bland annat sediment som stöd till Vattenmyndigheterna vid statusklassificering och fastställande av miljökvalitetsnormer. Resultaten från sedimentundersökningen jämförs med norska och kanadensiska effektbaserad bedömningsgrunder. Referensverktyg: Äldre svenska bedömningsgrunder: Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (NV Rapport 4913) Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Kust och hav (NV Rapport 4914) Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen (NV Rapport 5799) Naturvårdsverkets Miljöeffekter vid muddring och dumpning (NV rapport 5999) Metaller, PAH, PCG och totalkolväten i sediment runt Stockholm flöden och halter (IVL-Rapport B 1297) BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

9 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, senast uppdaterad (HVMFS 2013:19) Internationella effektbaserade bedömningsgrunder Norsk veileder for klassifisering av miljøkvalitet i fjorder og kystfarvann (TA/2229/2007) Canadian Sediment Quality Guidelines for the Protection of Aquatic Life Jämförelse och riktvärden I brist på svenska generella riktvärden för förorenade sediment, jämförs uppmätta metallhalter med Naturvårdsverkets tillståndsklassning och bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag som referensverktyg för metaller (NV 4913), se tabell 1. I tillståndsklassningen för sediment tas ingen hänsyn till risk eller exponering, utan klassindelning grundar sig på enbart statistiskt underlag. Tabell 1. Naturvårdsverkets tillståndsklassning av metallhalter och bedömningsgrunder för insjösediment, NV Rapport Halter anges i mg/kg TS. Klass 1 Benämning As Pb Cd Cu Cr Ni Zn Mycket låg halt Klass 2 Låg halt ,8-2 Klass 3 Måttligt hög halt <5 <50 <0,8 <15 <10 <5 < Klass 4 Hög halt Klass 5 Mycket hög halt >150 >2000 >35 >500 >500 >250 >5000 Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och hav (rapport 4914) fungerar som referensverktyg för organiska miljögifter såsom PAH, PCB samt DDT vid expertbedömningar av sedimentens föroreningshalt. Liksom för metaller saknas svenska, effektbaserade generella riktvärden för organiska föreningar såsom alifater, aromater eller PAH i sediment. Uppmätta halter av PAH och tennorganiska föreningar, såsom TBT, jämförs därför med norsk tillståndsklassning av förorenade sediment. För de norska tillståndsklassningen av TBT finns en förvaltningsmässig klassificering då de effektbaserade värdena är så låga att det endast ska ses som ett önskvärt mål på lång sikt. BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

10 För PCB finns det för lite grunddata över de ekotoxikologiska effekterna vilket innebär att man vid den norska klassningen som alternativ har använt framtagna gränsvärden Nationella gränsvärden (HVMFS 2013:19 uppdaterad genom HVMFS 2015:4) I Havs- och Vattenmyndigheten föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, senast uppdaterad , anges effektbaserade gränsvärden i ytvatten, biota och sediment för ett antal farliga ämnen, såsom TBT, bly och kadmium. För TBT är gränsvärdet 1,6 μg/kg torrvikt för sediment vid utgångspunkt för statusklassificering inom vatten- och havsförvaltning. Gränsvärdet är uttryckt för sediment med organisk kolhalt (5 %), vilket motsvarar standardsediment. Gränsvärden för bly och kadmium i sediment föreslås till 120 mg/kg respektive 2,3 mg/kg. 6 Resultat fältobservationer 6.1 Fältobservationer mark Margretelund Provtagningsområdet inom Margretelund innefattar området framför Roslagsvattens reningsverk. Provtagningsområdet består av en uppställningsplats för bodar, material och containrar, en mindre skogsdunge, gräsmatta samt vassbeklädd strandkant. Vid strandkanten fanns, vid provtagningstillfället, enstaka båtar samt en mindre pråm anlagda vid bryggor. Inom området Margretelund borrades samtliga prover ner till naturlig blågrå lera mellan 0,5-2 meters djup. Tre av proverna, 16S924-16S926, var belägna längst med strandlinjen och bestod av vass överliggande tunt lager av mulljord, gyttja och lera. Resterande punkter bestod av fyllnadsmaterial i form av mulljord varvad med varierad mängd av sand, silt och lera. I enstaka punkter påträffades rostutfällning. Inget avvikande lukt- eller synintryck påträffades under fältarbetet Svinninge Provtagningsområdet i Svinninge utgår från våtmarken söder om Svinninge marinas större bryggområde. Provtagningsområdet består av våtmark, vägkant, åkermark samt betesmark. Utav 12 provpunkter är 5 belägna inom varvsområde bestående av båtuppställningsplatser samt verkstäder. Resterande provpunkter är belägna på åkermark utanför marinområdet samt på en äng utgörande betesmark på motsatt sida om Svinningevägen. Provtagningspunkterna belägna inom varvsområdet, 16S909-16S912, bestod av naturligt bildade skikt av mulljord med varierande tjocklek från 0,10 till 0,30 meter. Lagret under mulljorden bestod av gråblå torrskorpelera samt lera. Provpunkten, 16S908, placerades BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

11 utanför en verkstadsbyggnad angränsades till asfalt. Ytan vid verkstaden var hårdgjord av sten samt bergkross, varpå borrhinder uppkom på 1 meters djup. Prov i punkten togs på fyllnadsmaterial från 0-1 meters djup, vilket bestod av mörkbrunt grus och sand. Två punkter, 16S906 och 16S907, var lokaliserade på åkermark och bestod av rödbrun sand och grus över gråblå torrskorpelera. Resterande provtagningspunkter, 16S901-16S905, var placerade på betesmark i närheten av skog, delvis med berg i dagen. Proverna från betesmarkernas översta skikt bestod av mulljord och de undre av blågrå lera. I två av proverna, 16S903 och 16S904, påträffades tegel i det översta jordlagret. Nedre lager bestod av lera. Bortsett från påträffandet av tegel i två av de provtagna punkterna från Svinningeområdet, noterades inget avvikande lukt- eller synintryck inom området Blynäs Provtagningsområdet i Blynäs innefattar tomten för Roslagsvattens reningsverk i Blynäs samt marken ner till strandkanten. Sammanlagt borrades 5 provtagningspunkter inom området, där 4 punkter placerades inom avspärrningsområdet för reningsverket. Provtagningen i Blynäs utfördes ner till hinder i form av berg eller block på varierande djup mellan 1 till 2 meter. Den provtagna jorden bestod främst av fyllnadsmaterial innehållandes tegel samt sand. I punkten 16S915 påträffades ett okänt vitt fyllnadsmaterial av lerig karaktär Engarn Provtagningsområdet i Engarn går från strandkanten genom en äng fram till ett kolonilottsområde. Utanför koloniområdet är 6 provpunkter, 16S934-16S939, placerade på en höjd utgörandes av berg. Placeringen av proverna ändrades något i fält för att inte hindras av berg. Ingen varvsverksamhet har pågått inom området. Inget uppenbart fyllnadsmaterial påträffades under provtagningen. Jorden som uttogs för provtagning bestod av naturligt lagrad sand, silt eller torrskorpelera. 6.2 Fältobservationer sediment Margretelund Det översta (0-0,05 meter) sedimentlagret bestod tillstörsta delen av sand. Sanden underlagrades av lera. En svag svaveldoft påträffades vid en av provpunkterna (16S046) Svinninge De översta sedimentlagren bestod till stor del av organiskt material och var mycket lösa. Underliggande lager bestod av lera eller gyttja och hade ett högt vatteninnehåll. En svag doft noterades i några punkter (16S036, 39, 43 och 44). BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

12 6.2.3 Blynäs De översta lagren hade högt vatteninnehåll och bestod till större delen av organiskt material. En svag oljelikande doft noterades i det översta lagret vid punkt 16S059. Vid Blynäs var större delen av de underliggande lagren mycket lösa och hade ett stort organiskt innehåll Engarn De översta sedimentlagren hade högt vatteninnehåll och organiskt innehåll. Även de underliggande lagren bestod till stor del av organiskt material med högt vatteninnehåll. 7 Analysresultat 7.1 Mark Metaller De analyserade proverna visar generellt låga metallhalter under Naturvårdsverkets riktvärde för KM, känslig markanvändning, se tabell 2 och 3. Enstaka punkter av de analyserade proverna innehåller halter över Naturvårdsverkets riktvärde för MKM, mindre känslig markanvändning. Krom och koppar är de två metaller som förekommer över riktvärdet för MKM. Fullständiga analysprotokoll återfinns i bilaga 4. BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

13 Tabell 2. Analyserade metallhalter i jämförelse med aktuella bedömningsgrunder. Halterna är i mg/kg TS. <KM , , KM-MKM , MKM-2MKM MKM-5MKM MKM-FA >10 >FA > >1000 >2500 >10000 >2500 >1000 >1000 >2500 >10000 >2500 Prov As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn Svinninge 16S902:0-0,5 4,84 84,7 0,152 11,2 39,6 25,3 <0.2 22,4 27,9 34,2 94,1 83,2 16S903:0-0,5 4,24 55,2 0,135 7,87 28,6 17,9 <0.2 13,4 21,4 26,5 73,7 71,6 16S903:0,5-0,8 4,11 88,8 < ,6 45,8 20 < ,6 45,8 84,4 88,3 16S904:0-0,5 4,49 86,8 0,26 9,62 30,8 32,4 <0.2 16,8 39,2 28, ,7 16S904:0,5-1 6,04 90,9 <0.1 12,1 49,5 28,2 <0.2 32,1 23,5 39, ,9 16S905:0-0,5 3,7 84,7 0, ,8 20 <0.2 13,7 19,1 27, ,1 16S905:0,5-1 5,96 84,1 0,137 11,1 47,1 21 <0.2 22,7 18,9 39,9 92,9 77,5 16S906:0,5-1 6, ,136 12,8 52,5 38 <0.2 33,5 22,8 44, ,8 16S907:0-0,5 1,67 28,8 <0.1 5,23 19,5 14 <0.2 7,66 7,5 18,8 46,2 90,1 16S908:0-0,5 1,98 79,3 <0.10 8,44 19,7 35 <0.20 9,7 11,1 28,1 48,5 93,8 16S909:0-0,5 8,26 80 <0.1 7,06 45,8 38 <0.2 17,8 19,8 40,3 79,9 72,7 16S910:0-0,3 4,81 90,4 0,201 10,3 40,4 25 <0.2 21,1 21,8 37,4 96,7 80,7 16S910:0,3-0,8 6, ,15 12, < ,1 45,3 95,8 78,9 16S911:0-0,5 3,34 91,3 0,23 10,7 33,9 356 < , ,9 75,8 77,7 16S912:0-0,5 4,39 92,8 0,148 8,07 46,4 46 <0.2 22,7 42,2 37, Margretelund 16S918:0-0,5 1,02 84,2 0,54 7, < ,1 21,5 30, ,9 16S918:1-1,5 1,77 31,3 0,152 3,19 66,7 51 <0.2 7,48 9,36 12,7 51,2 87,7 16S918:1,5-2 1, ,232 3, <0.2 7,89 12,3 15,7 78,5 89,5 16S919:0-0,5 3,27 47,4 0,145 5,98 24,7 19 <0.2 12,5 16,5 20,6 53, S919:0,5-1 < ,1 <0.10 5,42 20,3 19 <0.20 9,4 6,4 19,6 33,9 76,2 16S919:1,5-2 1,12 13,3 <0.1 2,53 15,5 13 <0.2 4,37 4,47 8,62 21,7 87,5 16S920:0-0,5 2,41 54,5 0,0999 7,86 24,4 21 <0.2 15,3 12, ,6 88,2 16S920:1,5-2 1,4 17,3 <0.1 2,46 13,5 9 <0.2 4,85 9,72 9,02 22,1 82,1 16S921:0-0,5 2,87 48,5 0,101 5,95 25,4 20 <0.2 11,9 13, ,6 85,9 16S921:1-1,5 2,2 35,4 <0.1 5,45 22,5 14 <0.2 10,4 10,9 16,6 43,9 87,5 16S921:1, ,2 <0.09 4,9 17,5 15 <0.2 9,94 8,52 14,9 40,9 84,9 16S922:0-0,5 4,49 57,8 0,184 6,09 43,3 21 <0.2 11,2 11,1 17,3 57,3 85,1 16S922:0,5-1 1,81 60,1 1,16 5, < ,5 27, ,7 16S923:0,3-0,6 3, ,16 10,5 40,9 52 < ,6 12,2 46,4 70,4 46,4 16S924:0-0,5 4,18 52,2 0,249 8,5 30,1 33 <0.2 24,1 18,5 25,9 82,5 47,9 16S925:0-0,5 5,93 95,2 <0.1 11, < ,3 33,5 84,2 56,3 16S926:0-0,5 3,52 41,7 <0.1 5,59 17,8 13 <0.2 13,3 8,73 16,2 41,9 86,4 TS % BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

14 Tabell 3. Analyserade metallhalter i jordproverna i jämförelse med aktuella bedömningsgrunder. Halterna är i mg/kg TS. Blynäs <KM , , KM-MKM , MKM-2MKM MKM-5MKM MKM-FA >10 >FA > >1000 >2500 >10000 >2500 >1000 >1000 >2500 >10000 >2500 Prov As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn 16S913:0-0,5 3,52 61,6 0,212 7,52 25,4 24 <0,2 15,5 20, ,6 89,8 16S914:0-0,5 2,52 51,2 0,138 5,01 18,4 22 <0,2 10,6 30,2 21,6 88,9 93,8 16S915:0,5-1 2,61 70,6 <0,10 8, <0,20 15,4 21,7 32,2 63,5 97,5 16S916:0-0,5 1,24 14,2 <0,1 2,72 7,55 6,77 <0,2 3,32 4,39 10, ,8 16S917:0,3-0,8 1,04 88,3 <0,1 10,9 17,5 19,7 <0,2 5,2 6,17 40,2 61,6 83,2 Engarn 16S927: 0-0,4 1,32 11,2 <0,1 1,85 6,57 6,41 <0,2 3, ,2 16,3 86,4 16S929: 0-0,3 5,82 86,7 0,173 7,91 35,2 35,6 0,297 19,5 37,3 32,5 95,3 83,6 16S930: 0-0,4 6,74 75,3 0,122 7,08 37,9 30,4 <0,2 17,5 29,5 33,3 83,6 81,8 16S931: 0-0,5 6,12 84,6 0,173 8,67 43,6 35,6 0,378 22,1 53,1 38, ,5 16S932: 0-0,4 5,58 81,7 0,23 11,8 40,7 33,5 <0,20 20,5 33,9 50,6 98,9 80,5 16S933: 0-0,3 4,48 71,9 0,16 8,12 34,8 23,5 <0,2 18,1 30,4 34,5 89,3 81,9 16S934: 0-0,5 1,69 19,3 <0,1 3,7 10,1 9,59 <0,2 6,01 5,17 12,9 25,1 97,6 16S935: 0-0,5 3,48 76,4 <0,1 10,8 33,3 27,2 <0,2 21,9 18,5 30,7 75,2 88,6 16S936: 0-0,7 3, ,119 12,6 40,3 35,3 <0,2 28,6 22,3 36,5 92,3 85,8 16S938: 0-0,3 3,97 54,6 <0,1 5,78 24,5 25,6 <0,2 13,9 37,2 24,8 70,9 86,7 16S939: 0-0,4 3,1 79,6 <0,1 8,39 28,6 23,2 <0,2 19,7 18,9 28,3 69,6 87 TS % Organiska föroreningar De analyserade proverna visar låga halter av alifater, PAH samt PCB, se tabell 4 och tabell 5. I några punkter ligger halterna för PCB i nivå med riktvärdet för MKM. I tre av de fem proverna som har analyserats med avseende på TBT förekommer halter över aktuellt riktvärde för MKM. De ämnen där samtliga haltvärden var under laboratoriets detektionsgräns, finns inte representerade i tabellerna. För fullständiga analysprotokoll se bilaga 4. BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

15 Tabell 4. Analyserade halter av organiska föroreningar i jordproverna i jämförelse med aktuella bedömningsgrunder. Halterna är i mg/kg TS. <KM ,008 0,15 1,2 0,4 KM-MKM ,2 0,3 5,0 1,5 MKM-2MKM ,4 0, MKM-5MKM ,0 1, MKM-FA Prov Svinninge >FA >10000 >1000 >100 >100 >20 >15 >5 alifater PAH- >C16-C35 M PAH-H PCBƩ7 TBT DBT MBT 16S902:0-0,5 <20 <0,25 <0,3 16S903:0-0,5 <20 <0,25 <0,3 16S903:0,5-0,8 <10 <0,20 <0,32 <0,011 16S904:0-0,5 20 <0,25 <0,3 16S904:0,5-1 <20 <0,25 <0,3 16S905:0-0,5 21 <0,25 <0,3 16S905:0,5-1 <20 <0,25 <0,3 16S906:0,5-1 <20 <0,25 <0,3 16S907:0-0,5 <20 <0,25 <0,3 16S908:0-0, ,36 0,71 <0,011 16S909:0-0,5 <20 <0,25 <0,3 3,02 <1 <1 16S910:0-0,3 25 <0,25 <0,3 16S910:0,3-0,8 <20 <0,25 <0,3 <0,011 16S911:0-0,5 <10 <0,20 <0,32 16S912:0-0,5 <20 <0,25 <0,3 5,65 11,1 10,5 Margretelund 16S918:0-0,5 31 0,31 0,083 0,029 16S918:1-1,5 <20 <0,25 <0,3 16S918:1, <0,25 <0,3 16S919:0-0,5 <20 <0,25 <0,3 16S919:0,5-1 <10 <0,20 <0,32 <0,011 16S919:1,5-2 <20 <0,25 <0,3 16S920:0-0,5 <20 <0,25 <0,3 16S920:1,5-2 <20 <0,25 <0,3 16S921:0-0,5 <20 <0,25 <0,3 16S921:1-1,5 <20 <0,25 <0,3 16S921:1,5-2 <20 <0,25 <0,3 16S922:0-0,5 <20 <0,25 <0,3 2,65 3,8 4 16S922:0, <0,20 <0,32 0,086 16S923:0,3-0,6 <10 <0,20 <0,32 <0,011 16S924:0-0,5 68 <0,25 0,11 <2 <2 <2 16S925:0-0,5 <20 <0,25 <0,3 16S926:0-0,5 <20 <0,25 <0,3 <1 <1 <1 BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

16 Tabell 5. Analyserade halter av organiska föroreningar i jordprover i jämförelse med aktuella bedömningsgrunder. Halterna är i mg/kg TS. Blynäs <KM ,008 0,15 1,2 0,4 KM-MKM ,2 0,3 5,0 1,5 MKM-2MKM ,4 0, MKM-5MKM ,0 1, MKM-FA Prov >FA >10000 >1000 >100 >100 >20 >15 >5 alifater >C16-C35 PAH-M PAH-H PCBƩ7 TBT DBT MBT 16S913:0-0,5 <20 <0.25 <0.3 2, ,94 16S914:0-0,5 32 0,52 0,79 <1 <1 <1 16S915:0,5-1 <10 <0.20 <0.32 < S916:0-0,5 <20 <0.25 <0.3 <1 <1 1,12 16S917:0,3-0,8 <20 <0.25 <0.3 Engarn 16S927: 0-0,4 51 <0.25 < S929: 0-0,3 <20 <0.25 < S930: 0-0,4 <20 <0.25 < S931: 0-0,5 <20 <0.25 < S932: 0-0,4 12 <0.20 <0.32 < S933: 0-0,3 <20 <0.25 < S934: 0-0,5 <20 <0.25 < S935: 0-0,5 <20 <0.25 < S936: 0-0,7 <20 <0.25 < S938: 0-0,3 <20 <0.25 < S939: 0-0,4 <20 <0.25 < Sediment Metaller Samtliga analyserade prover har analyserats hos det ackrediterade laboratoriet ALS. I tabell 6, 7 och 8 återfinns en sammanställning av analysresultaten. Uppmätta metallhalter jämförs med Naturvårdsverkets tillståndsklassning för metaller i sjösediment (rapport 4913) i tabell 5. Samtliga analysprotokoll finns bifogade i bilaga 5. BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

17 Tabell 5. Uppmätta halter av metaller i sedimentproverna. Halterna jämförs med Naturvårdsverkets tillståndsklassning för metaller i sjösediment, (Rapport 4913). Enheter angivna i mg/kg torrvikt. Mycket låg halt <5 - <0,8 - <10 <15 - <5 <50 - <150 Låg halt , Måttligt hög halt Hög halt Mycket hög halt >150 - >35 - >500 >500 - >250 > >5000 Prov As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn Svinninge 16S-035,036: 0-0,05 3, , ,4 51,2 <0,20 24,5 13,8 29, S-037,038: 0-0,05 5,65 92,4 0,978 11,1 56,1 76,4 <0,2 32,5 24,4 50, S039: 0-0,05 6,6 90,8 0,383 12,2 50,8 46 <0,2 36,2 18,2 52, S-040,041: 0-0,05 2,35 36,3 0,92 9,18 26,2 49,7 <0,20 19,1 14,5 23, S042: 0-0,05 6,3 84,1 0,15 17, ,5 <0,20 35,5 17,5 46,8 94,4 16S-043,044: 0-0,05 6, ,16 11,9 58,7 73,2 0,362 34,7 27,1 55, S035: 0,05-0,13 5, ,124 14,7 62,8 34,6 <0,2 39,1 19,8 67, S036: 0,05-0,2 4,05 64,4 0,22 16,1 40,6 37,2 <0,20 33,5 15,9 41,3 95,4 16S037: 0,05-0,16 6, ,187 14,2 61,4 43,8 <0,2 39,7 19,6 66, S038: 0,05-0,17 7, ,209 14,9 61,9 43,7 <0,2 41,7 20,2 66, S039: 0,05-0,15 4,24 53,3 1,24 12, ,6 <0,20 28,8 21,6 38, S040: 0,05-0,15 7, ,201 14,7 62,7 35,1 <0,2 35,1 20,9 64, S041: 0,05-0,11 5,17 68,4 1,44 8,87 45,8 58,1 <0,2 28,1 22,8 39, S042: 0,05-0,3 8, ,141 17,9 70,8 39,6 <0,2 44,6 21,9 76, S043: 0,05-0,16 5,76 62,8 1,47 13,4 48,5 68,2 <0,20 33,6 27,4 46, S044: 0,05-0,22 5,95 61,3 1,56 13,9 52,4 72 <0,20 36,3 28,7 45,3 177 Margretelund 16S-045,047: 0-0,05 6,03 40,9 0,13 7,98 23,1 15,1 <0,20 13,8 10,1 24,1 58,7 16S-046,048: 0-0,05 2,9 45,9 0,144 5,19 18,3 17,9 <0,2 12 7,6 23,2 48,5 16S049: 0-0,05 4,01 68,6 0,147 7,94 32,2 18,1 <0,2 19,7 12,9 35, S-045,047: 0,05-0,1 7, , ,7 27,6 <0,2 30,9 16,2 56, S-046,048: 0,05-0,13 5, ,19 16,4 43,7 38,9 <0,20 31,6 16,6 53, S049: 0,05-0,18 7, ,1 13,4 51,6 26,4 <0, ,8 55,7 85 Engarn 16S-050,051: 0-0,05 3,42 47,6 1,21 6,01 30,9 45,2 <0,2 19,4 15,6 28, S-052,053: 0-0,05 1,9 28,2 1,41 5,91 21,1 47,7 <0,20 16,9 13,5 19, S-054,055:: 0-0,05 3,39 35,6 0,58 8,08 22,6 31,8 <0, ,7 26,1 78,2 16S ,05 2,19 30,3 0,69 6,33 19,6 34,4 <0,20 12,4 18,5 19,8 99,4 16S-059,060: 0-0,05 3,26 41,6 0,42 9,92 26,9 42,4 <0,20 20,2 20,2 29, S050: 0,05-0,12 4, ,504 9, ,5 <0,2 27,3 27,6 48, S051: 0,05-0,27 8, ,155 14,1 56,4 40,1 <0,2 38,3 19,5 62, S-052,053: 0,05-0,35 2,64 48,4 0,74 9,85 33,3 42,9 <0,20 25,6 15,4 37, S054: 0,05-0,2 6, ,176 15,1 56,6 38,2 <0,2 45,3 19,2 60, S055: 0,05-0,11 4, ,925 10,1 52,5 52,6 <0,2 36,8 17,6 51,3 102 Blynäs 16S056: 0,05-0,19 6,53 86,2 1,69 11,6 62,7 72,9 0,298 34,1 58,9 49,4 228 BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

18 16S057: 0,05-0,32 6,19 88,3 0, ,8 <0,2 32,3 31,6 49, S058: 0,05-0,15 6, ,13 13,8 54,5 32,3 <0,2 35,9 19, S-059,060: 0,05-0,16 4,81 74,3 0,522 10,3 42,7 48,4 <0,2 28, ,8 169 Metallhalterna har jämförts med norska tillståndsklasser där endast halter av koppar påträffas i höga halter, se tabell 6. De högsta halterna påträffas i Svinninge med en hög kopparhalt i Blynäs. Övriga metallhalter är i nivå med bakgrundshalterna eller förekommer endast i låg halt. Tabell 6. Norska tillståndsklasser (TA/2229) för metaller i marina sediment visas i jämförelse med uppmätta metallhalter i sedimentproverna. Enheter angivna i mg/kg torrvikt. Bakgrund <20 - <0,25 - <70 <35 <0,15 <30 <30 - <150 Låg ,25 2, Måttlig , Hög ,15 0,63 0,63 0,86 0,86 1, Mycket hög >580 - >140 - >59000 >220 >1,6 >840 >720 - >4500 Svinninge 16S-035,036: 0-0,05 As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn 3, , ,4 51,2 <0,20 24,5 13,8 29, S-037,038: 0-0,05 5,65 92,4 0,978 11,1 56,1 76,4 <0,2 32,5 24,4 50, S039: 0-0,05 6,6 90,8 0,383 12,2 50,8 46 <0,2 36,2 18,2 52, S-040,041: 0-0,05 2,35 36,3 0,92 9,18 26,2 49,7 <0,20 19,1 14,5 23, S042: 0-0,05 6,3 84,1 0,15 17, ,5 <0,20 35,5 17,5 46, S-043,044: 0-0,05 6, ,16 11,9 58,7 73,2 0,362 34,7 27,1 55, S035: 0,05-0,13 5, ,124 14,7 62,8 34,6 <0,2 39,1 19,8 67, S036: 0,05-0,2 4,05 64,4 0,22 16,1 40,6 37,2 <0,20 33,5 15,9 41, S037: 0,05-0,16 6, ,187 14,2 61,4 43,8 <0,2 39,7 19,6 66, S038: 0,05-0,17 7, ,209 14,9 61,9 43,7 <0,2 41,7 20,2 66, S039: 0,05-0,15 4,24 53,3 1,24 12, ,6 <0,20 28,8 21,6 38, S040: 0,05-0,15 7, ,201 14,7 62,7 35,1 <0,2 35,1 20,9 64, S041: 0,05-0,11 5,17 68,4 1,44 8,87 45,8 58,1 <0,2 28,1 22,8 39, S042: 0,05-0,3 8, ,141 17,9 70,8 39,6 <0,2 44,6 21,9 76, S043: 0,05-0,16 5,76 62,8 1,47 13,4 48,5 68,2 <0,20 33,6 27,4 46, S044: 0,05-0,22 5,95 61,3 1,56 13,9 52,4 72 <0,20 36,3 28,7 45,3 177 Margretelund 16S-045,047: 0-0,05 6,03 40,9 0,13 7,98 23,1 15,1 <0,20 13,8 10,1 24, S-046,048: 0-0,05 2,9 45,9 0,144 5,19 18,3 17,9 <0,2 12 7,6 23, S049: 0-0,05 4,01 68,6 0,147 7,94 32,2 18,1 <0,2 19,7 12,9 35, S-045,047: 0,05-0,1 7, , ,7 27,6 <0,2 30,9 16,2 56, S-046,048: 0,05-0,13 5, ,19 16,4 43,7 38,9 <0,20 31,6 16,6 53, S049: 0,05-0,18 7, ,1 13,4 51,6 26,4 <0, ,8 55, S-050,051: 0-0,05 3,42 47,6 1,21 6,01 30,9 45,2 <0,2 19,4 15,6 28, S-052,053: 0-0,05 1,9 28,2 1,41 5,91 21,1 47,7 <0,20 16,9 13,5 19, S-054,055:: 0-0,05 3,39 35,6 0,58 8,08 22,6 31,8 <0, ,7 26, BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

19 16S ,05 2,19 30,3 0,69 6,33 19,6 34,4 <0,20 12,4 18,5 19, S-059,060: 0-0,05 3,26 41,6 0,42 9,92 26,9 42,4 <0,20 20,2 20,2 29,8 129 Engarn 16S050: 0,05-0,12 4, ,504 9, ,5 <0,2 27,3 27,6 48, S051: 0,05-0,27 8, ,155 14,1 56,4 40,1 <0,2 38,3 19,5 62, S-052,053: 0,05-0,35 2,64 48,4 0,74 9,85 33,3 42,9 <0,20 25,6 15,4 37, S054: 0,05-0,2 6, ,176 15,1 56,6 38,2 <0,2 45,3 19,2 60, S055: 0,05-0,11 4, ,925 10,1 52,5 52,6 <0,2 36,8 17,6 51,3 102 Blynäs 16S056: 0,05-0,19 6,53 86,2 1,69 11,6 62,7 72,9 0,298 34,1 58,9 49, S057: 0,05-0,32 6,19 88,3 0, ,8 <0,2 32,3 31,6 49, S058: 0,05-0,15 6, ,13 13,8 54,5 32,3 <0,2 35,9 19, S-059,060: 0,05-0,16 4,81 74,3 0,522 10,3 42,7 48,4 <0,2 28, ,8 169 Uppmätta metallhalter i sedimentprover jämförs även med kanadensiska gränsvärden, se tabell 7. Inga metallhalter påträffas över det kanadensiska effektbaserade riktvärdet PEL (Predicted Effect Level), där effekt är trolig på bottenlevande organismer. ISQG-värdet (Interim Sediment Quality Guidelines) innebär att påverkan på bottenlevande organismer kan förekomma. I tabell 7 jämförs även sedimentproverna mot det svenska gränsvärdena för kadmium och bly. Inga analyserade halter överstiger det svenska gränsvärdet. Tabell 7. Uppmätta metallhalter i sedimentproverna i jämförelse med kanadensiska gränsvärden (ISQG och PEL) för metallhalter i färskvattenssediment. Även det svenska gränsvärdena för bly och kadmium visas (Sv GV). Enheter angivna i mg/kg torrvikt. Prov As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn Sv. 2,3 120 GV <5,9 - <0,6 - <37,3 <35,7 <0,17 - <35 - <123 ISQG 5,9 17-0,6-3,5-37,3-90,0 35, ,17 0, , PEL >17 - >3,5 - >90,0 >197 >0,486 - >91,3 - >315 Prov As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn Svinninge 16S-035,036: 0-0,05 3, , ,4 51,2 <0,20 24,5 13,8 29, S-037,038: 0-0,05 5,65 92,4 0,978 11,1 56,1 76,4 <0,2 32,5 24,4 50, S039: 0-0,05 6,6 90,8 0,383 12,2 50,8 46 <0,2 36,2 18,2 52, S-040,041: 0-0,05 2,35 36,3 0,92 9,18 26,2 49,7 <0,20 19,1 14,5 23, S042: 0-0,05 6,3 84,1 0,15 17, ,5 <0,20 35,5 17,5 46, S-043,044: 0-0,05 6, ,16 11,9 58,7 73,2 0,362 34,7 27,1 55, S035: 0,05-0,13 5, ,124 14,7 62,8 34,6 <0,2 39,1 19,8 67, S036: 0,05-0,2 4,05 64,4 0,22 16,1 40,6 37,2 <0,20 33,5 15,9 41, S037: 0,05-0,16 6, ,187 14,2 61,4 43,8 <0,2 39,7 19,6 66, S038: 0,05-0,17 7, ,209 14,9 61,9 43,7 <0,2 41,7 20,2 66,5 115 BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

20 16S039: 0,05-0,15 4,24 53,3 1,24 12, ,6 <0,20 28,8 21,6 38, S040: 0,05-0,15 7, ,201 14,7 62,7 35,1 <0,2 35,1 20,9 64, S041: 0,05-0,11 5,17 68,4 1,44 8,87 45,8 58,1 <0,2 28,1 22,8 39, S042: 0,05-0,3 8, ,141 17,9 70,8 39,6 <0,2 44,6 21,9 76, S043: 0,05-0,16 5,76 62,8 1,47 13,4 48,5 68,2 <0,20 33,6 27,4 46, S044: 0,05-0,22 5,95 61,3 1,56 13,9 52,4 72 <0,20 36,3 28,7 45,3 177 Margretelund 16S-045,047: 0-0,05 6,03 40,9 0,13 7,98 23,1 15,1 <0,20 13,8 10,1 24, S-046,048: 0-0,05 2,9 45,9 0,144 5,19 18,3 17,9 <0,2 12 7,6 23, S049: 0-0,05 4,01 68,6 0,147 7,94 32,2 18,1 <0,2 19,7 12,9 35, S-045,047: 0,05-0,1 7, , ,7 27,6 <0,2 30,9 16,2 56, S-046,048: 0,05-0,13 5, ,19 16,4 43,7 38,9 <0,20 31,6 16,6 53, S049: 0,05-0,18 7, ,1 13,4 51,6 26,4 <0, ,8 55,7 85 Engarn 16S-050,051: 0-0,05 3,42 47,6 1,21 6,01 30,9 45,2 <0,2 19,4 15,6 28, S-052,053: 0-0,05 1,9 28,2 1,41 5,91 21,1 47,7 <0,20 16,9 13,5 19, S-054,055:: 0-0,05 3,39 35,6 0,58 8,08 22,6 31,8 <0, ,7 26, S ,05 2,19 30,3 0,69 6,33 19,6 34,4 <0,20 12,4 18,5 19, S-059,060: 0-0,05 3,26 41,6 0,42 9,92 26,9 42,4 <0,20 20,2 20,2 29, S050: 0,05-0,12 4, ,504 9, ,5 <0,2 27,3 27,6 48, S051: 0,05-0,27 8, ,155 14,1 56,4 40,1 <0,2 38,3 19,5 62, S-052,053: 0,05-0,35 2,64 48,4 0,74 9,85 33,3 42,9 <0,20 25,6 15,4 37, S054: 0,05-0,2 6, ,176 15,1 56,6 38,2 <0,2 45,3 19,2 60, S055: 0,05-0,11 4, ,925 10,1 52,5 52,6 <0,2 36,8 17,6 51,3 102 Blynäs 16S056: 0,05-0,19 6,53 86,2 1,69 11,6 62,7 72,9 0,298 34,1 58,9 49, S057: 0,05-0,32 6,19 88,3 0, ,8 <0,2 32,3 31,6 49, S058: 0,05-0,15 6, ,13 13,8 54,5 32,3 <0,2 35,9 19, Organiska föroreningar De halter av TBT som uppmättes i sedimenten, är enligt den norska tillståndsklassningen är i Svinninge måttliga till höga, se tabell 8. I Margretelund påträffas inga halter över detektionsgränsen av TBT och i Engarn varierar halterna mellan låg till höga halter. I Blynäs är det höga till mycket höga halter. I jämförelse med det svenska gränsvärdet överstiger nästan samtliga prov (undantaget prov 16S055: 0,05-0,11) där TBT har detekteras det aktuella värdet. BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

21 Tabell 8. Uppmätta halter av TBT i sedimentprover i jämförelse med norsk klassning för TBT. Det svenska gränsvärdet för TBT är presenterat. Färgkodningen av uppmätta halter motsvarar tillståndsklassningen. Halter av tennorganiska föreningar anges i µg/kg torrvikt. Bakgrund <1 Låg 1-5 Måttlig 5-20 Hög Mycket hög >100 Svenskt GV 1,6 Prov TBT Svinninge 16S-035,036: 0-0,05 12,1 16S035: 0,05-0,13 <1 16S036: 0,05-0,2 52,3 16S039: 0,05-0, Margretelund 16S-045,047: 0-0,05 <1 16S-046,048: 0,05-0,13 <1 Engarn 16S-052,053: 0-0,05 18,6 16S-059,060: 0-0,05 23,3 16S-052,053: 0,05-0,35 4,55 16S055: 0,05-0,11 1,43 Blynäs 16S057: 0,05-0, S-059,060: 0,05-0,16 52,6 Uppmätta halter av summa 16 PAH har jämförts med de effektbaserade norska tillståndsklasserna och klassas som bakgrundshalter till måttliga över samtliga områden, se tabell 9. För de flesta av de analyserade proverna har inga halter detekteras. Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och hav (rapport 4914) fungerar som referensverktyg för organiska miljögifter såsom PAH vid expertbedömningar av sedimentens föroreningshalt, se tabell 9. BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

22 Tabell 9. Uppmätta halter av PAH i sedimentprover i jämförelse med norsk klassning för PAH samt tillståndsklassning för summa 11 PAH. Färgkodningen av uppmätta halter motsvarar tillståndsklassningen. Halter av PAH anges i mg/kg torrvikt. Bakgrund <0,3 0 Låg 0,3-2,0 0-0,28 Måttlig 2,0 6,0 0,28 0,8 Hög 6,0 20,0 0,8-2,5 Mycket hög >20 >2,5 Prov PAH-L PAH-M PAH-H PAH, PAH, summa 16 summa 11 Svinninge 16S-035,036: 0-0,05 <0,12 <0,20 <0,32 <0,64 <0,64 16S-037,038: 0-0,05 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 16S039: 0-0,05 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 16S-040,041: 0-0,05 <0,12 <0,20 <0,32 <0,64 <0,64 16S042: 0-0,05 <0,12 <0,20 <0,32 <0,64 <0,64 16S-043,044: 0-0,05 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 16S035: 0,05-0,13 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 16S036: 0,05-0,2 <0,12 <0,20 <0,32 <0,64 <0,64 16S037: 0,05-0,16 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 16S038: 0,05-0,17 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 16S039: 0,05-0,15 <0,12 <0,20 <0,32 <0,64 <0,64 16S040: 0,05-0,15 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 16S041: 0,05-0,11 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 16S042: 0,05-0,3 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 16S043: 0,05-0,16 <0,12 <0,20 <0,32 <0,64 <0,64 16S044: 0,05-0,22 <0,12 <0,20 0,087 0,087 0,087 Margaretelund 16S-045,047: 0-0,05 <0,12 <0,20 <0,32 <0,64 <0,64 16S-046,048: 0-0,05 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 16S049: 0-0,05 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 16S-045,047: 0,05-0,1 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 16S-046,048: 0,05-0,13 <0,12 <0,20 <0,32 <0,64 <0,64 16S049: 0,05-0,18 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 Engarn 16S-050,051: 0-0,05 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 16S-052,053: 0-0,05 <0,12 <0,20 <0,32 <0,64 <0,64 16S-054,055:: 0-0,05 <0,12 <0,20 <0,32 <0,64 <0,64 16S ,05 <0,12 0,55 0,086 0,64 0,64 16S-059,060: 0-0,05 <0,12 <0,20 <0,32 <0,64 <0,64 16S050: 0,05-0,12 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 16S051: 0,05-0,27 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 16S-052,053: 0,05-0,35 <0,12 <0,20 <0,32 <0,64 <0,64 16S054: 0,05-0,2 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 16S055: 0,05-0,11 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 Blynäs 16S056: 0,05-0,19 <0,15 0,3 0,11 0,41 0,41 16S057: 0,05-0,32 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 16S058: 0,05-0,15 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 16S-059,060: 0,05-0,16 <0,15 <0,25 <0,32 <0,72 <0,72 BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

23 Utvalda sedimentprover har även analyserats med avseende på bekämpningsmedel, BTEX, klorfenoler och organiska lösningsmedel. Samtliga analyserade värden är dock under detektionsgränsen för de olika analyserna. 8 Slutsats Totalt har 39 provpunkter för jord undersökts och 111 jordprover uttagits från hela området. Av dessa har 48 jordprover valts ut för analys på ackrediterat laboratorium. Generellt påträffades fyllnadsmassor över hela undersökningsområdet bestående av lera, sand och grus. För sedimenten har totalt 26 provpunkter undersökts. Vid varje provpunkt har därefter två prover uttagits. Av totalt 52 sedimentprover har därefter 36 prov valts ut för analys på ackrediterat laboratorium Föroreningshalterna av metaller och organiska ämnen är generellt under aktuellt riktvärde för MKM, mindre känslig markanvändning. Det innebär att inga ytterligare åtgärder krävs vid liknande markanvändning. Däremot förekommer halter av tennorganiska föreningar, TBT, överskridandes de aktuella bedömningsgrunderna, både för sediment och jord. 9 Rekommendationer Den utförda markundersökningen utgör ingen klassificering av massor för omhändertagande av avfall eller återanvändning av massor varför kompletterande karaktärisering kan komma att behövas. En klassificering av massor bör främst utföras med avseende på tennorganiska föreningar samt metaller, vilka är de ämnen som påträffats över riktvärdet för MKM. Vid eventuella arbeten rörande sediment bör hänsyn även tas till de höga TBT-halterna. Om det vid framtida markarbeten uppkommer misstanke om föroreningar bör kompletterande provtagningar utföras. BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

24 10 Referenser Avfall Sverige (2007) Rapport 2007:01 Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor. Avfall Sverige utveckling. CCME (2001) Canadian Sediment Quality Guidelines for the Protection of Aquatic Life Havs- och vattenmyndigheten (2013) Rapport HVMFS 2013:19. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, senast uppdaterad IVL (1998) IVL-Rapport B Metaller, PAH, PCG och totalkolväten i sediment runt Stockholm flöden och halter. Naturvårdsverket (2009) Rapport Naturvårdsverkets Miljöeffekter vid muddring och dumpning. Naturvårdsverket (2009) Rapport Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Naturvårdsverket (2008) Rapport Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Naturvårdsverket (2007) Rapport 4913 Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket (2002) Rapport Metodik för inventering av förorenade områden. Bedömningsgrunder för miljökvalitet och vägledning för insamling av underlagsdata. Naturvårdsverket (1999) NV Rapport Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Kust och hav. Statens forurensningstilsyn (2007) Rapport TA/2229/2007. Norsk veileder for klassifisering av miljøkvalitet i fjorder og kystfarvann Anna Bäckström Anna Norder Anna Ahlgren Mårtensson BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx

25 1(1) BA \\sestofs010\projekt\2171\ _käppala_öva\000\18_granskning\granskningsrapport miljöteknik\granskning rapport öva seahla.docx