Göteborgs universitet förnyas

Transkript

1 Ledningsrådet

2 Exempel på brister påvisade av olika utredningar inklusive RED 10 Den nuvarande organisationen är inte helt ändamålsenlig och den potential som ligger i universitetets samlade kunskap och stora bredd tas inte tillvara fullt ut. Det gör att forskningen och utbildningen inte når upp till den höga kvalitetsnivå och förnyelse som annars vore möjlig. Göteborgs universitet uppfattas som splittrat i sin utåtriktade verksamhet, vilket är negativt för möjligheterna till nationellt genomslag. Institutionerna som är verksamhetens kärna upplever sig vara starkt begränsade och för hårt reglerade. Den starka fakultetsstrukturen försvårar gränsöverskridande initiativ och leder lätt till tveksamma suboptimeringar. Arbetsfördelningen mellan den gemensamma förvaltningen och fakultetskanslierna är ibland oklar, vilket resulterar i dubbelarbete och missförstånd.

3 Studenter och fack Låg igenkänningsgrad för studenter som idag rör sig över universitetet, när ansvarsfördelning, befattningar och organisation är olika på varje fakultet och institution. Ett sammelsurium av begrepp och tjänstebeteckningar som omöjliggör effektiv och enkel kontakt mellan studenten och universitetet. Otydligheter och skillnader i administrativa rutiner över hela universitetet försvårar för studenter att veta vem man ska fråga och vad man kan förvänta sig. Varierande acceptans av rektors beslut försvagar det samlade studentinflytandet vid universitetet. Svag implementering och uppföljning av beslut gör att frågor och problem faller mellan stolarna och beslutade förändringar drar ut på tiden. Otydligheter i vem som har ansvar för och fattar beslut i olika frågor försvårar studenters påverkan och ansvarsutkrävande. Svag rättssäkerhet när studenter hos personal möts av osäkerheter kring vilka lagstadgade rättigheter och skyldigheter man har som student. Stor risk för olika hantering av personalfrågor vid skilda delar av universitetet ej rättssäkert.

4 Statsmakternas krav, förutsättningar och möjligheter Samhället ställer ökade krav på universiteten och konkurrensen om studenter och anslag blir starkare. Universiteten förväntas vara aktiva genom att skapa egna profiler och kunna driva sina frågor mera självständigt. Riksdagens beslut (juni 2010) innebär en ökad frihet för lärosätet att utforma den interna organisationen efter verksamhetens behov. Riksdagsbeslut juni 2010 innebär krav på: - Styrelse - Rektor - Kollegial majoritet vid beslut om uppläggning, genomförande och kvalité av utbildning och forskning, samt konstnärligt utvecklingsarbete - Rätt för studenter att vara representerade vid beslut och beredning

5 Vad har gjorts? Rektors direktiv september 2010 Bexell/Rogestam utredning december 2010 Remissförslag januari Remissvar februari Överenskommelsen ledningsrådet 21 mars Styrelsebeslut 7 april Rektors beslut 2 maj

6 Projektorganisation Christina Rogestam, projektledare Håkan Berg, biträdande projektledare Peter Kim Linda Forsberg Marina Ghersetti Ulf Lekholm Karoline Axelson Marie Norman, student Anne-Charlotte Karlsson, Prové Styrgrupp Projektledning Pam Fredman, ordförande Lennart Weibull, vice ordförande Sally Boyd, HFN, ledamot Linda Forsberg, sekreterare Christina Dackling, student Christina Rogestam, projektledningen Ekonomi Personal Studieadministration Projektstyrningsforum Referensgrupp/er Facklig samverkan Särskild hantering: Innovationer Beslutsnivåer i verksamheten, avgränsning Ledningspolicy, uppdrag och rekrytering Utbildningsnämnd Stödprocesser Forskarkollegium Stefan Hulth Lotta Vahlne Westerhäll Börje Haraldsson Kerstin Johannesson Arbetsordning Internationalisering ITverksamhet Peter Kim Victoria Björcke Samverkan med Chalmers Information Lokaler Planering o Övriga styrning processer Samverkan med VGR

7 Arbetsgruppernas ordförande Grupp A Stefan Hulth Grupp B Lotta Vahlne Westerhäll Grupp C Börje Haraldsson Grupp D Kerstin Johannesson

8 Tidplan Q1 Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Q1-Q2 Q3-Q Remissvar 1 mars Styrelsemöte 7 apr Styrelsemöte 12 okt okt Styrelsemöte dec Start ny organisation Planering Formering av uppdrag A. Beslutsnivåer i verksamheten B. Ledningspolicy, uppdrag och rekrytering C. Utbildningsnämnd D. Forskarkollegium E. Arbetsordning F. Stödprocesser

9 Grundläggande principer Att utveckla Göteborgs universitet till ett sammanhållet lärosäte där styrkorna inom olika områden tillåts växa parallellt med att bredden tas tillvara i forskning och utbildning. Att utveckla och forma universitetet i samspel med omvärlden, samtidigt som den akademiska traditionen hålls levande. Att säkerställa studentinflytande och fackligt inflytande i alla relevanta sammanhang. Att värdera alla medarbetare lika och att skapa ett arbetsklimat där alla ges möjlighet att bidra till verksamhetens utveckling. Att få till stånd tydliga beslutsvägar och processer för gemensamma strategier, regler och policies. Att utveckla en effektiv och kvalificerad stödverksamhet som stärker både forskning, utbildning och samverkan. Att det strategiska arbetet bedrivs aktivt vid såväl institutioner som fakulteter och universitetsledning.

10 Arbetsgrupp A: Beslutsnivåer i verksamheten Universitetsstyrelsen Är universitetets högsta beslutande organ Har inseende över universitetets alla angelägenheter Svarar inför regeringen att universitetet fullgör sina uppgifter Utses av regeringen I Högskoleförordningen 2 kap. 2 anges vilka frågor universitetsstyrelsen ska besluta om

11 Rektor Myndighetens högste chef Leder det dagliga övergripande arbetet Är dess främste företrädare inåt och utåt I Högskoleförordningen finns de reglerade beslutsbefogenheterna Fastställer det universitetsgemensamma regelverket som gäller vid myndighetsbeslut och som statlig arbetsgivare normerande beslut Delegerar till dekan (ordf. i fakultetsstyrelse och fakultetens verkställande chef)

12 Universitetets övergripande verksamhetsuppdrag: Fastställs av universitetsstyrelsen, med uppdrag till rektor att verkställa och följa upp Fördelas av rektor till dekan (i egenskap av fakultetens chef och ordförande i fakultetsstyrelsen) I egenskap av fakultetsstyrelsens ordförande ansvarar dekanen för att fakultetsstyrelsen fattar beslut om den del av uppdraget som avser visioner och strategiska inriktningsbeslut, resursfördelning, uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling av fakultetens kärnverksamhet Dekanen fördelar institutionernas uppdrag till prefekt baserat på fakultetsstyrelsens inriktningsbeslut och resursfördelning

13 Universitetsövergripande Ny beslutsordning Universitetsstyrelse Rektor Utbildnings- och forskningsnämnder m.m. Uppdrag att verkställa och följa upp. Fakultetsstyrelse Fakultetsövergripande Institutionsövergripande Dekan Ledningsråd, utbildningsnämnd, forskarråd Ledningsråd Universitetsgemensamt regelverk Institutionsråd Prefekt Utbildnings- och forskningsnämnder m.m.

14 Fakultetsstyrelsen Svarar inför rektor som har det övergripande ansvaret att följa upp fakultetsstyrelsens verksamhet Beslutar om visioner och strategiska inriktningsbeslut, resursfördelning, uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling av fakultetens kärnverksamhet, samt upprättar fakultetens verksamhetsberättelse Utgör ett forum för diskussion och förankring av fakultetens verksamhet

15 Dekanen Rektor fastställer arbetsuppgifter och beslutsbefogenheter Ordförande i fakultetsstyrelsen Fattar alla verkställande beslut inom ramen för fakultetens uppdrag och när det är aktuellt med iakttagande av de av rektor tagna normerande besluten Fakultetens prefekter tillsammans med studentrepresentanter utgör dekanens ledningsråd Vissa verkställande beslut fattas efter samråd med dekanens ledningsråd och/eller fakultetsstyrelsen

16 Prefekten Dekanen fastställer arbetsuppgifter och beslutsbefogenheter Ordförande i institutionsrådet Fattar alla verkställande beslut i alla de frågor som inte åvilar någon annan nivå, vilket tillsammans med principen om verksamhetsnära beslutsfattande förstärker institutionernas ställning. För myndighetsbeslut och i rollen som statlig arbetsgivare gäller de av rektor fastställda normerande besluten

17 Institutionsråd Varje institution ska ha ett institutionsråd Rådgivande åt prefekten Hanterar frågor som beretts av institutionens nämnder, såsom utbildnings- och forskningsnämnder, samt ärenden som initieras av rektor, dekan, prefekt eller rådets enskilda medlemmar Verkställande beslut av större vikt fattas av prefekten efter samråd med institutionsrådet

18 Arbetsgrupp B: Ledningspolicy, uppdrag och rekrytering Har utformat en definition av vad kollegialitet och kollegiala styrformer innebär inom Göteborgs universitet. Ett längre PM har producerats som hanterar frågeställningen ur ett resonerande akademiskt perspektiv.

19 Vad är kollegialitet? Kollegialitet är den princip om argumentation, prövning, meningsutbyte mellan jämlikar som präglar det akademiska seminariet och peer review -granskningar. Kollegialitet är det som används för att säkra kvaliteten i bedömningar av forskning och utbildning samt att säkra legitimiteten i beslut grundade på sådana bedömningar.

20 Vilka utgör kollegiet? Kollegiet utgörs av de personer inom lärarkategorierna som benämns vetenskapligt och konstnärligt kompetenta, vilka ska fatta beslut som kräver bedömningar av kvalitet i utbildning eller forskning samt konstnärligt utvecklingsarbete. Inbegriper ofta även forskarassistenter och doktorander.

21 Vad är kollegiala organ/styrformer? Kollegiala organ behandlar frågor som rör bedömningar av kvalitet i forskning, undervisning och konstnärligt utvecklingsarbete. Även i tillsättningsprocessen för dessa organ tillämpas kollegiala principer liksom i beredningsarbetet vid tillsättningar av akademiska chefer.

22 Förslag till kravprofil och kompetenskrav för ledare och chefer samt befattningsbeskrivningar för den så kallade basorganisationen; ekonomi-, personal- och studieadministration på institutionsnivå. Förslag till befattningsbeskrivningar för ekonomi och personal på fakultets- och universitetsnivå. Förslag till ledarskapspolicy som omfattar både linjechefer och andra ledare. Förslag till hur en val- och beredningsgrupp ska arbeta med uppgifterna att förrätta val till de kollegiala organen samt rekryteringsförfarandet för prefekt och dekan. Har sammanställt en beskrivning av de konsekvenser som närmast kan överblickas pga. av de föreslagna förändringarna.

23 Arbetsgrupp C: Utbildningsnämnd I förslaget beskrivs hur GU:s utbildning bör organiseras för att uppnå de i rektors inriktningsbeslut identifierade målen: - ökad kvalitet, - bättre samordning, - mer verksamhetsnära beslut och - ökad kostnadseffektivitet. Förslaget innebär en tydlig uppdelning av ansvarsområden så att - institutionerna självständigt sköter operativa frågor, - fakulteterna följer upp kvalitet och samordnar verksamheten, och - utbildningsnämnden lämnar förslag till beslut i policyfrågor, regler och planer för utbildningen, samt fattar beslut i vissa frågor

24

25 Arbetsgrupp D: Forskarkollegium Flexibilitet Långsiktighet Principiella frågor Forskningen högsta prioritet Fokus på GU Forskarkollegium Rådgivande

26 Förslag Tydliggör forskningsfrågorna: tillsätt vice-rektor för forskning Namn: Rektors Forskarråd (RFR) Sammansättning: 7 personer + 1 sekreterare Ordförande: vice-rektor för forskning Ledamöter: 1 student (erfaren doktorand) och 5 framstående forskare med hög integritet (både unga och äldre). I kraft av egen kompetens, ej representativa för någon fakultet.

27 Sekreterare: 1 tjänsteman från forsknings- och innovationsservice Tillsättning: Forskare utses av rektor, studentrepresentant av GUS. Ej nomineringsförfarande. Möjlighet att välja forskare från andra lärosäten ska finnas. (Suppleanter ej nödvändigt, personer kan adjungeras vid behov) Mandat: endast rådgivande till rektor (ej rådgivande till fakultet) Mandattid: på tre-sex år och följer lämpligen mandattiden för rektor (alla medlemmar bör inte ersättas samtidigt)

28 Syfte: - Att ge råd till rektor i forskningsfrågor av principiell karaktär. Exempel: hur universitetet ska arbeta för att utveckla och stärka goda forskningsmiljöer hur universitetet ska attrahera duktiga forskare hur forskningen ska utvärderas och hur resultaten av forskningsutvärderingarna ska implementeras i verksamheten hur universitetet kan underlätta forskningssamverkan mellan discipliner hur universitetet ska arbeta med stora ansökningar

29 - RFR ska inte vara operativt och ej ge råd i sakfrågor. - RFR ska ej bli en utvärderingsgrupp av universitetsgemensamma ansökningar, däremot ge råd om hur sådan utvärdering bör göras. - RFR ska ej ge råd om vilka strategiska satsningar som ska göras, däremot ge råd för att kunna ta fram en plan för strategiska satsningar. Arbetssätt: Möten sammankallade av ordförande. Inget specifikt antal, men förutsätts träffas minst 3-4 gånger per år och vid behov betydligt oftare

30

31 Nästa steg Arbetsgrupperna A-D: förslag sammanställs inför styrelsemötet den 12 oktober Arbetsgrupp E. Arbetsordning: utformar arbetsordning och delegationsordning utifrån underlag från grupperna A-D, styrgrupp och styrelsens kommentarer Delprojekt F. Stödprocesser: bemannas och startar upp under oktober Resultat från arbetsgrupperna A-D med kommentarer från styrgrupp och styrelse utgör underlag till arbetet avseende stödprocesserna Nästa styrgruppsmöte 28 september Information till styrelsen 12 oktober

32

33 Stödprocesser del 2: Bemanning av arbetsgrupper och workshop för kravställare Inbjudningar via e-post Två inbjudningar med lite olika karaktär pga. målgrupperna: 1. Workshop för kravställare (av kallelsekaraktär) 2. Arbets- och referensgrupper (inbjudan) Inbjudan till alla medarbetare (volymfråga): - Info om etapp 2 - Info om vad deltagandet innebär - Länk till projekthemsidan - Länk till anmälningsblankett Anmälningsblankett Namn Arbetsplats (rullista/inst-nivå) Tjänstebenämning (rullista) Flerval: Arb-grupp/ref-grupp/annat Flerval: Område Erfarenhet inom GU (år) Kontaktuppgifter Ganska snart är vi klara med: Webb-blankett Instruktionstexter Rullgardiner Planerat utskick 28/9 samt 6/10 Beredning Svaren styrs till projektkommunikatör En grupp inom projektet gör ett förslag till bemanning av grupperingar (arb-grupp/ref-grupp) Justering/revidering på projektledningsmöte Kontakt med berörd chef för dem som föreslås Beslut i styrgrupp Svarsmail när processen är klar Urvalsprinciper Relevant kompetens/erfarenhet för respektive arbetsgrupp Bred representation inom GU (geografisk) Olika roller i organisationen (funktion) Avnämare Genusperspektiv