Digitala leveranser till KB

Transkript

1 Digitala leveranser till KB Projektrapport Kungl. biblioteket Rapporten är sammanställd av Stina Degerstedt Med bidrag från: Allan Arvidsson Anders Blomgren Ola Eriksson Oskar Grenholm Martin Malmsten Eva Meszaros Bengt Neiss

2 Digitala leveranser till KB Projektrapport Innehåll Bakgrund... 3 Digitala leveranser två delprojekt 2005 och Mål... 4 Policyfrågor... 4 Samarbete med näraliggande projekt och andra intressenter... 4 Webbsidor och dokumentation... 5 Projekttid... 5 Projektorganisation... 5 Resultat och fortsättning... 6 Kontakt med leverantörer... 6 Aktiviteter Insamling... 7 Specifikation för leveranser... 7 Insamlingsverktyg... 7 Kontrollverktyg... 8 Test av verktyg från EPC i Uppsala... 8 Alternativa leveransmetoder... 8 Leverantörsregister Katalogisering... 9 Metadataformat: MODS... 9 Specifikation för metadata... 9 Publikationstyper och ämnesord... 9 Verktyg för att skapa eller konvertera metadata Katalogisatören Arkivering och långtidslagring Bevarandemetadata Formatregister Extrahering av tekniska metadata Namntjänst för URN:NBN Återsökning Tillhandahållande och tillgänglighet Rättighetsmetadata Verktyg för paketering och visning i DIDL Referenser Bilagor (15)

3 Digitala leveranser till KB Projektrapport Bakgrund Kungl. bibliotekets (KB:s) uppdrag har i århundraden varit att säkra det svenska kulturarvet samt att främja forskning och utbildning. Produktionsformer för de material som KB samlar in har förändrats genom tiderna och den lagstiftning som ligger till grund för myndighetens uppdrag har också förändrats. Idag omfattar lagen inte bara tryckta skrifter utan även elektroniska dokument samt AV-material. Däremot nämner inte lagen något om det material som publiceras i digital form i ett nätverk som t.ex. Internet. Flera utredningar har behandlat frågan, bl.a. E-pliktutredningen (SOU 1998:111) och KB - ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129), men inget av detta har än så länge utmynnat i något lagförslag. E-pliktlagar finns idag i ett växande antal länder runt om i världen. I forskningspolitiska proportionen (prop. 2004/05:80) förklarade dåvarande regering att nuvarande lagstiftning ska ses över så att den omfattar även s.k. distansöverfört digitalt material. Nu sittande regering har meddelat att arbetet med den nya lagen kommer att fortsätta och vi har gott hopp om att få se någon form av resultat hösten 2007 eller möjligen våren Däremot vet vi inte säkert hur den nya lagen kommer att se ut. Myndigheter, förlag, kommuner och även enskilda aktörer har alltmer börjat övergå till digital publicering startade KB ett projekt med att hösta in den svenska delen av Internet, det s.k. Kulturarw3-projektet. Denna verksamhet resulterar dock inte i någon heltäckande insamling, på sin höjd några ögonblicksbilder per år av den svenska webben. Många dokument är också lösenordsskyddade eller icke åtkomliga för robotarna av andra skäl. För att inte en alltför stor del av det svenska kulturarvet ska gå förlorat tecknar KB i dag frivilliga avtal med externa aktörer om leveranser av digitalt utgivet material. Denna verksamhet med avtalsbundna leveranser, som har pågått sedan 2000, har hitintills varit jämförelsevis ringa i omfattning. Däremot har det gett KB en hel del erfarenheter av hur det är att bygga upp en infrastruktur för digitala resurser och man har även kunnat utveckla en del tekniska lösningar. Insamling av digitala pliktleveranser kräver ett annat slags infrastruktur än insamling av tryckt material. Det är absolut nödvändigt att vi får in så mycket metadata som möjligt från producenterna. Viss metadata bör också kunna utvinnas per automatik vid leverans. Överhuvudtaget måste hela processen bygga på automatiserade rutiner så långt det bara går, samt på användandet av väletablerade standarder. Samarbete mellan framför allt Statens ljudoch bildarkiv, Riksarkivet och KB är mycket viktigt, främst med tanke på att gränserna mellan vilka olika material dessa institutioner har att samla in kommer att suddas ut allt mer och mer. Digitala leveranser två delprojekt 2005 och 2006 I maj 2005 startade projektet Digitala leveranser till KB med syfte att bygga vidare på den infrastruktur för digitala resurser som redan påbörjats. Projektet pågick fram till november samma år och gjorde därefter ett uppehåll för att återigen börja i april Samtidigt hade KB:s ledning beviljat medel för en fortsättning av projektet. Fortsättningsprojektet Digitala leveranser 2006 pågick från april månad 2006 till november månads utgång samma år. 3 (15)

4 Digitala leveranser till KB Projektrapport Mål Ett mål har varit att finna, pröva och verkställa olika tekniska lösningar för hantering av digitala leveranser till KB. Ett annat har varit att komma med förslag på vidareutveckling där omedelbara lösningar inte gått att finna. Vidare har projektet haft i uppgift att samordna arbetet med andra näraliggande projekt (se nedan) samt skapa en webbplats med överskådlig och ingående dokumentation om projektet med beskrivningar på såväl svenska som engelska. Policyfrågor Utanför men i tidsmässig samordning med delprojekt 2005 hade en arbetsgrupp i uppgift att fastställa ett ramverk av riktlinjer och policybeslut som har varit styrande för projektets arbete. Resultatet av e-policygruppens arbete redovisas i Bilaga 16 (Kriterier för när leveransplikt ska gälla), och Bilaga 17 (Rättighetsmetadata: tillgänglighetsnivåer och formuleringar). Se även Bilaga 15: PM om Nödvändiga policybeslut avseende e-leveranser. Under 2006 har policydiskussioner förts i en annan mindre grupp kring tilldelningen av URN:NBN. Se Bilaga 18, Förslag till rutiner och policy för tilldelning av URN:NBN. Samarbete med näraliggande projekt och andra intressenter Under arbetets gång har man haft kontakter med företrädare för SVEP (Samordning av den svenska högskolans elektroniska publicering) och man har följt utvecklingen och tagit del av resultaten som kommit fram i det projektet. Samarbete har ägt rum med "Långtidsbevarande - från prototyp till fullfärdiga verktyg" ett delprojekt inom OpenAcess.se som leds av EPC i Uppsala och är en vidareutveckling av den infrastruktur för långtidsbevarande som har tagits fram och testats inom SVEP-projektet (DP2). Vidareutvecklingen av administratörsregistret för URN:NBN samt uppslagstjänsten för beständiga identifikatorer har utförts i nära samarbete med Enheten för digital publicering (Electronic Publishing Centre - EPC) vid Uppsala universitet. Projektledaren har tillsammans med Ann Scherman från projektet Litteraturbanken hållit i ett internt KB-seminarium kring URN:NBN (23 september 2005). Litteraturbanken har numera en egen undernamnrymnd för URN:NBN. KB:s digitaliseringsprojekt Öppna samlingar (ÖS) startade under våren Det finns flera beröringspunkter mellan Öppna samlingar och Digitala leveranser. Kontakterna har varit täta kring frågor som rör URN:NBN, arkivering och tillgängliggörande av digitala filer. Inledande kontakt har även tagits med projektet Digitala leveranser av dagstidningar (DLD). Informationsutbyte har skett med Riksarkivet (RA) främst vad gäller arkivering och långtidsbevarande. Samarbete kring dessa frågor kommer i fortsättningen att ske inom ramen för Centrum för långsiktigt bevarande (LDB) där KB, Riksarkivet och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) med flera aktivt deltar. 4 (15)

5 Digitala leveranser till KB Projektrapport Utanför projektets ram har även diskussioner förts med RA och SLBA kring policyfrågor för insamling av e-material. Webbsidor och dokumentation Projektet har en webbplats med adressen Den är uppdelad på en extern och en lösenordsskyddad intern del. De externa sidorna finns i en svensk och en sammanfattande engelsk version. Fler översättningar till engelska skulle dock behövas, bl.a. av de tekniska beskrivningarna till projektets verktyg. Webbplatsen har uppdaterats löpande. Uppdatering kommer att ske även en tid efter att projektet har avslutats. Projekttid Projekttiden för Digitala leveranser 2005 omfattade 7 månader från till Projektledaren fick förlängt med en kvarts heltid under december 2005 för att skriva en preliminär rapport, se ( Aktiviteterna gjorde ett uppehåll fram till april 2006 då projektet förlängdes med en månads tid (tid som inte utnyttjades under 2005). Tanken var att man till dess skulle ha hunnit få fram ett par lämpliga kandidater att testa rutiner och verktyg på. Samtidigt hade KB:s ledning beviljat medel för en fortsättning av projektet. Delprojektet Digitala leveranser 2006 har, tillsammans med kvarvarande månad från projekt 2005, omfattat 6 kalendermånader från till Under perioden juniaugusti gjordes ett kortare uppehåll på 2 månader. Projektorganisation Uppdragsgivare: Chefsrådet Styrgruppens medlemmar: Gunilla Jonsson Lisa Petersén Barbro Thomas Johan Mannerheim Martin Malmsten Styrgruppen för 2005 sammanträdde vid 3 tillfällen: 5/9, 21/10 och 23/11 Styrgruppen för 2006 sammanträdde vid 2 tillfällen: 17/5 och 13/9 Projektledare: Stina Degerstedt Projektgruppens medlemmar: Allan Arvidson (2005 och 2006) Anders Blomgren (2005) Ola Eriksson (2005) Oskar Grenholm (2005 och 2006) Martin Malmsten (2005) 5 (15)

6 Digitala leveranser till KB Projektrapport Eva Meszaros (2005 och 2006) Bengt Neiss (2005 och 2006) Projektgruppen och projektledaren har haft ca 12 gemensamma möten. Projektmedlemmarna har varit indelade i arbetslag fördelade på de olika aktiviteterna. Varje arbetsgrupp har haft sina egna arbetsmöten och rapporterat till projektledaren. Referensgrupp Ett referensgruppsmöte har hållits - 20 september Kallade till mötet var (förutom ovanstående personer i projektets organisation): Anders Cato, Kungliga biblioteket Fabian Fischer, elib Magnus Geber, Riksarkivet Agneta Holmenmark, Kungliga biblioteket Uwe Klosa, Uppsala Universitetsbibliotek/SVEP Göran Konstenius, Statens ljud- och bildarkiv Boel Larsson, Kungliga biblioteket Pär Nilsson, Kungliga biblioteket Rolf-Allan Norrmosse, Statistiska centralbyrån Frida Sandgren, Uppsala Universitetsbibliotek/SVEP Anne Scherman, Kungliga biblioteket Christian Zeising, Kungliga biblioteket Resultat och fortsättning Projektet har kommit långt vad gäller insamling, katalogisering och URN:NBN medan det inom områdena arkivering och tillhandahållande återstår betydligt mer att arbeta med. Under 2006 har arbetet i projektet påverkats stort av de omfattande digitaliseringsprojekt som påbörjades under våren ( Access-projekten ) och av KB:s omorganisationprojekt. Samtliga medarbetare i Digitala leveranser har varit direkt eller indirekt inblandade i båda dessa projekt vilket gör att vi legat efter i tidsplanen och inte hunnit med det som ursprungligen planerades. De producenter som vi räknat med som testleverantörer för projektet har av olika anledningar inte kunnat leverera under 2005 eller Vi har därför inte kunnat att på allvar börja testa våra rutiner och verktyg. För mer detaljerad redovisning av resultat, se under rubriken Aktiviteter. Hela verksamheten med digitala leveranser kommer att från och med 1 februari 2007 få en fast plats i KB:s nya organisation inom avdelningen Digitala biblioteket. Kontakt med leverantörer År 2000 tecknades det första avtalet med e-boksförlaget Serum. Därefter har KB tecknat avtal med förlagen Omnibus, Ink, Nyhetsbyrån Regional Utveckling samt logistikföretaget och e- boksproducenten elib. Utöver detta finns avtal med Uppsala universitet (DIVA) och Socialstyrelsen. 6 (15)

7 Digitala leveranser till KB Projektrapport Under projekttiden har KB fört diskussioner med andra statliga myndigheter och universitet som säger sig vara redo att snart börja leverera efter de specifikationer som tagits fram i projektet: Lunds universitet har gett besked om att de vill börja leverera vid årsskiftet. Statistiska centralbyrån (SCB), Vägverket och försöksmyndigheterna inom det s.k. Vervaprojektet (VERVA) har börjat leverera exempel på metadata som aktiviteten för katalogisering har börjat titta på. Hjälpmedelsinstitutet (HI) har börjat leverera pdf-filer men katalogiserar direkt i LIBRIS vilket har medfört att vi även testar en delvis annorlunda leveransrutin, se Aktiviteter 1. Insamling. Högskoleverket (HSV) har fått tillgång till vårt insamlingsverktyg och ska börja testa detta, troligen i december månad. Aktiviteter Projektet delades från början in i 6 olika aktiviteter: Insamling, Katalogisering, URN:NBN, Arkivering och långtidslagring och Tillhandahållande. Se under respektive rubrik för närmare beskrivning. Av Bilaga 12 och Bilaga 13 (Aktvitetsplan för 2005 respektive 2006) framgår även vilka uppgifter som aktiviteterna haft att lösa. 1. Insamling Aktivitet 1 har arbetat fram ett ramverk för rutiner kring insamlingsmetodik, leveranskontroller och meddelanderutiner gentemot leverantörerna. Det mesta är klart för att vi ska kunna börja testa och utvärdera. Specifikation för leveranser En första version av specifikation för rutiner vid leveranser finns, se Bilaga 1: Rutiner vid digitala leveranser till KB. Specifikationen, som är tänkt att lämnas till leverantörer som vi har avtal med, beskriver våra krav eller rekommendationer på namngivning och paketering av filer, kontrollsummeberäkningar m.m. Än så länge har KB bara tagit emot pdf-filer men måste inom en snar framtid förbereda sig för att kunna ta hand om resurser i html och xml som finns med bland de filformat som KB sagt sig kunna ta emot. Vi har även fört diskussioner om att utöka listan över godkända format till t.ex. excel eller word. Men det är en fråga som behöver utredas vidare. Krav på metadata beskrivs i ett eget dokument, se 2. Katalogisering. Insamlingsverktyg Ett insamlingsverktyg har skapats som ska kunna hämtas från KB:s webb. Verktyget innehåller ett formulär som genererar metadata i formatet MODS, beräknar kontrollsummor, paketerar alltihop samt levererar paketet till KB via FTP. Verktyget är tänkt att användas för de organisationer eller förlag som själva inte har möjlighet att bygga in leveransfunktionerna i sina egna produktionssystem. 7 (15)

8 Digitala leveranser till KB Projektrapport Kort teknisk beskrivning av insamlingsverktyget och metadataformuläret finns på Högskoleverket har förklarat sig villig att testa insamlingsverktyget med början i december Konstruktion av ett webbgränssnitt till insamlingsverktygen har påbörjats och metadataformuläret är i princip klart. Återstår viss design m.m. samt koppling till andra verktyg, t.ex. verktygen för generering av urn:nbn, paketering och ftp-överföring av filer. Kontrollverktyg Ett ramverk för leveranskontroll har utarbetats som innehåller ett antal plug-ins varav några är klara och andra är under planering. För varje leverantör definieras vad som behövs för just deras leveranser. Exempel på vilka funktioner som kan ingå i detta ramverk: Kontroll och beräkning av kontrollsummor, kontroll av läsbarheten av filen, verifiering av metadata, konvertering av metadata till MODS/XML, kontroll att metadata stämmer mot innehållet (det sista fungerar bäst om leverantören använder mallar vid framställning av dokument). Kort teknisk beskrivning av verktyget för leveranskontroll finns på Eventuella behov av flera plug-ins till kontrollverktyget visar sig först då det blir möjligt att testa. Test av verktyg från EPC i Uppsala Vidareutveckling av verktyg sker även inom projektet Långtidsbevarande - från prototyp till fullfärdiga verktyg av EPC, Uppsala universitet (se OpenAcess.se). Vi har tittat på Metadata Mapping Tool med vars hjälp man kan skapa en mappningsfil (XSL) från i princip vilken metadata som helst bara det kommer i en xml-fil. Vi har också tittat på SIP Packager som paketerar färdiga leveranspaket i METS. Vi har ännu inte hunnit testa dem på riktigt men kan ändå konstatera att de är intressanta och kan, eventuellt med lite justeringar, bli användbara. Dessa verktyg återfinns på: Det är bra om paketering och leveranskontroll kan ske så nära leverantören som möjligt. Vi måste däremot utgå från att KB kommer att behöva olika sorters verktyg för olika typer av producenter och leveranser. Våra erfarenheter visar att producenter med små resurser och ringa tekniska kunskaper behöver mycket stöd och hjälp för att komma igång med leveranserna. Hjälpen kan bestå av såväl enkla verktyg på plats som personlig handräckning när väl de digitala filerna kommer till KB. Stora och vana aktörer som t.ex. DIVA och elib bör klara att följa våra specifikationer i stort sett på egen hand. Alternativa leveransmetoder En delvis annorlunda metod för leverans har testats i och med att Hjälpmedelsinstitutet (HI) har börjat leverera pdf-filer samtidigt som de själva katalogiserar dessa i LIBRIS. Vi har tillsammans med LIBRIS-avdelningen utarbetat en metod för att matcha dessa katalogposter mot pdf-filerna. Posterna fångas upp genom att en sökfråga riktas till LIBRIS SRU-server (Search/Retrieve via URL). Matchningen sker mot MARC-fältet 856 som innehåller de urn:nbn som även finns i namnen på de levererade PDF-filerna. MARC-posterna hämtas som MODS och tillfogas de levererade pdf-paketen. 8 (15)

9 Digitala leveranser till KB Projektrapport Vi har även haft i uppdrag att testa automatisk insamling via robotar. Detta har inte kunnat utföras på grund av att lämplig leverantör att testa på inte har funnits. Leverantörsregister Under 2005 tog projektgruppen med hjälp av Pliktleveransenheten fram ett underlag till en specifikation för ett nytt leverantörsregister för digitalt material. Se Bilaga 2: Leverantörsregister för digitala resurser Inför planeringen för delprojekt 2006 togs den uppgiften tillfälligt bort för att under hösten 2006 tas upp igen. Vi har skissat på en specifikation i lite mindre skala för att kunna lösa KB:s omedelbara behov av ett register. Se Bilaga 3, Ett förslag till ett embryo för en leverantörsdatabas för digitala producenter. I ett fortsatt arbete bör man se över samtliga register som innehåller leverantörsinformation och föreslå en samordning av dessa. 2. Katalogisering Metadataformat: MODS Efter att e-policygruppen kommit fram till vilka uppgifter som KB behöver få in från leverantörerna tittade arbetsgruppen på några olika tänkbara metadataformat. Man kom snabbt fram till att formatet MODS (Metadata Object Description Schema) bäst skulle motsvara behovet för beskrivande (bibliografisk) metadata. MODS skrivs i XML och bygger på MARC men är betydligt mindre och enklare än MARC i sin struktur. Formatet underhålls av Library of Congress vilket borgar för utveckling och kontinuitet. Mappningstabeller finns mot såväl MARC21 som Dublin Core. MODS blir det format som vi i första hand rekommenderar och som vi själva använder i de verktyg för metadata som vi skapar. I övrigt rekommenderar vi att man använder en etablerad standard för metadata. Om inte MODS används så skulle det kunna vara t.ex. Dublin Core, MARC, ONIX, EAD, för att nämna några exempel. Vi kommer däremot att få räkna med, åtminstone till en början, att vissa producenter levererar för oss ett okänt metadataformat. Specifikation för metadata Under 2005 arbetade vi fram ett dokument innehållande en första version av specifikation för leverans av beskrivande och teknisk metadata. Exempel och anvisningar ges i två nivåer: miniminivå och utökad nivå. Under arbetet med dokumentet har man tittat mycket ingående på och anpassat sig till de rekommendationer som publicerats av projektet SVEP (Delprojekt 1). Specifikationen i sin ursprungliga form finns på adressen Ett förslag till revidering av specifikationen gjordes under Se Bilaga 4, Specifikation för metadata vid digitala leveranser till Kungliga biblioteket, version 1.1 (förslag). Betydande ändringar är markerade. Publikationstyper och ämnesord Som komplement till specifikationen skulle KB behöva fastställa en lista över publikationstyper samt arbeta fram en enkel ämnesordslista. Detta har projektet inte hunnit börja med. 9 (15)

10 Digitala leveranser till KB Projektrapport Verktyg för att skapa eller konvertera metadata Formulär som producenten kan fylla i som hjälp för att producera metadata i MODS ingår i verktyget som beskrivs under aktivitet 1. Insamling ovan. Verktyg för att kunna konvertera okänd metadata till MODS ingår i projektet Långtidsbevarande - från prototyp till fullfärdiga verktyg (se OpenAcess.se). Vi har titta på detta och har konstaterat att det kan bli ett användbart verktyg. Se Metadata Mapping Tool, Se även under Insamling - Test av verktyg från EPC i Uppsala. Rutiner för konvertering av metadata till databasen LIBRIS finns redan men kan behöva justeras när tester kommer igång, se Bilaga 5, Beskrivning Metadatatratten V2.0. Katalogisatören Aktiviteten innefattar även meddelanderutiner gentemot katalogisatören, en rutin som finns och fungerar idag men kan behöva justeras när vi börjar få in mycket mer material och material av mer skiftande karaktär. En fråga som behöver utredas vidare är vilka resurser som ska katalogiseras av KB:s katalogisatörer, och i så fall, hur vi skiljer ut dessa från dem vars inkommande metadata inte ska kontrolleras eller kompletteras. Till detta behövs listan över publikationstyper, se Publikationstyper och ämnesord ovan. 3. Arkivering och långtidslagring Bevarandemetadata Med bevarandemetadata menas här all metadata av teknisk strukturell och administrativ karaktär som behövs för att kunna hantera de digitala resurserna, t.ex. i arkivet. Bibliografisk metadata som behövs för att kunna återfinna resursen via t.ex. bibliotekskatalogen behandlades inom aktivitet 2. Katalogisering. I rapporten från aktivitet 3 (2005, se Bilaga 6) gjordes en förteckning över metadata som behövs för säker långtidslagring. Arbetsgruppen utgick från pdf-filer som idag är det filformat som kommer som leverans. Listan över metadata och det schema som man senare behöver komma fram till måste kunna byggas ut när fler format blir aktuella. Vi har kommit fram till att METS (Metadata Encoding & Transmission Standard) är den metadatastandard som bäst lämpar sig för att hantera digitala filer i arkivet men att vi även i fortsättningen behöver titta mer på DIDL (Digital Item Declaration Language). Återstår att fastställa vilka metadata som ska lagras och koppla dessa till motsvarande termer i PREMIS (Data Dictionary for Preservation Metadata). Formatregister Under 2005 har vi börjat titta på vilka metadata för långtidsbevarande som bör kunna hämtas från ett formatregister och vilka funktioner ett formatregister ska fylla. Se Bilaga 7. I projekt 2006 har vi fortsatt utreda vilka funktioner ett formatregister ska fylla. Vi har tittat närmare på internationella initiativ till formatregister som PRONOM and GDFR samt även 10 (15)

11 Digitala leveranser till KB Projektrapport studerat den prototyp till formatregister som Enheten för digital publicering (EPC) vid Uppsala universitet har utvecklat, se Se rapport i Bilaga 7. Frågan om formatregister kommer att föras vidare in i en förstudie som ska utföras inom LDB-projektet (LDB). Delar av projektgruppen kommer att ingå i den arbetsgrupp som ska göra förstudien. Extrahering av tekniska metadata Vi har testat extrahering av tekniska metadata med hjälp av några befintliga programvaror. Se även sammanfattande rapport i Bilaga 8. Tester har utförts på: JHOVE (Harvard Object Validation Environment, DROID (Digital Record Object Identification, NLNZ Preservation Metadata Extraction Tool, libextractor, Sammanfattningsvis kan sägas att det inte finns ETT verktyg som är bäst för alla ändamål. Istället bör vi utgå ifrån att man använder flera verktyg. Vi föreslår följande två alternativa förslag: 1) Använd jhove i första hand men försök med NZ tool i de fall jhove går bet. 2) Använd droid för att sortera och skicka filen till det för tillfället bästa verktyget för formatet i fråga. Detta alternativ innebär mer jobb än alternativ 1. Implementation på KB av något av ovanstående har ännu inte gjorts. 4. Namntjänst för URN:NBN Uppslagstjänsten i den version som används idag är utvecklad av Enheten för digital publicering vid Uppsala universitetsbibliotek (EPC). Mer information och möjlighet att ladda ner programvara finns på Aktiviteten inom projektet Digitala leveranser syftar till att vidareutveckla funktionaliteten för ovanstående tjänster och i detta har vi samarbetat med såväl EPC som Enheten för pliktleveranser (Ple) vid KB. Administrationsregistret för undernamnrymder och ansökningsformuläret kunde tas i bruk på KB 12 december För mer information se ISBN-centralens webbsidor, Det finns starka önskemål på KB om vidareutveckling av det interna administratörsregistret för undernamnrymder, vilket bör tas med i kommande planering för tjänsten. Projektet har utvecklat verktyg som ska underlätta för organisationer som ansöker om egna namnrymder. Dessa verktyg genererar nya nummer enligt specifikation från ägaren av undernamnrymden, samt skapar och underhåller de mappningsfiler som behövs för att Uppslagstjänsten ska fungera. Såväl verktyg som mer information kan hämtas från KB:s sidor om URN:NBN, 11 (15)

12 Digitala leveranser till KB Projektrapport Det finns önskemål om att vidareutveckla verktyget med ett webbgränssnitt så att det ska bli ännu enklare att använda. Under 2006 installerades även en backup av befintliga namntjänsten med utökad minneskapacitet har. En intern databas har skapats för att lagra mappningarna mellan URN:NBN och URL:er (ersätter förutvarande xml-fil). De föreslagna åtgärderna för tjänsten för enstaka URN:NBN fick låg prioritet i aktivitetsplanen för 2006 och inget har heller gjorts åt detta. Se även under rubriken Policyfrågor rörande tilldelning av URN:NBN. 5. Återsökning Aktiviteten syftade från början till att göra det möjligt att återsöka de digitala resurser vars metadata eventuellt inte hamnar i LIBRIS. Projektgruppen kunde dock inte komma på något material som helt säker INTE skulle kunna sökas i LIBRIS. Frågan borde snarare diskuteras utifrån antagandet att allt borde kunna vara åtkomligt via en och samma sökväg och inte från flera olika. Vid styrgruppsmötet 21 oktober 2005 fattades beslut om att stryka aktivitet 5 från detta projekt. 6. Tillhandahållande och tillgänglighet Aktiviteten arbetade 2005 med att utreda möjliga lösningar för hur insamlade elektroniska resurser ska kunna visas vid efterfrågan. Se rapport i Bilaga 9. De problem som undersöktes var främst a) hur man på ett enkelt sätt ska kunna peka mot den allra senaste versionen av ett dokument, b) hur man kommer åt enstaka nummer ur tidskrifter, c) hur får man reda på att en producent inte längre tillhandhåller resursen från sin server, samt d) hur beständiga identifikatorer som t.ex. isbn, issn och urn:nbn ska kunna användas i sammanhanget. Rättighetsmetadata Under 2005 undersökte e-policygruppen vilka rättighetsuppgifter som KB behöver ha från leverantörerna. Gruppen kom fram till att e-pliktmaterial, resp. digitalt material som levereras via avtal till KB, ska ha två tillgänglighetsnivåer. Materialet ska antingen vara fritt tillgängligt eller endast tillgängligt inom KB:s väggar. Vidare föreslog man att leverantören genom metadata lämnar någon av följande rättighetsdeklarationer: a) Bifogat material får användas fritt, eller b) Bifogat material omfattas av upphovsrätt och tillgängliggörs endast på särskilda terminaler i KB. Annan formulering skulle dock kunna vara tänkbar. Se även Bilaga 17. I specifikationen för levererad metadata (se Bilaga 4) löste vi detta med rättighetsdeklarationen på följande sätt. Som obligatorisk metadata på både mininivå och utökad nivå måste leverantören ha med rättighetsmetadata innehållande något av värdena Fritt tillgänglig eller Upphovsrättskyddad. 12 (15)

13 Digitala leveranser till KB Projektrapport Exempel i MODS: <accesscondition>fritt tillgänglig</accesscondition> Eller: <accesscondition>upphovsrättsskyddad</accesscondition> Under 2006 planerades att vi skulle fastställa vilka rättighetsmetadata, utöver nämnda rättighetsdeklaration, som behövs för att det administrativa systemet ska klara att tillhandahålla dokumenten på ett korrekt sätt. En kartläggning över behoven utifrån några tänkta scenarier har påbörjats. Därefter planerade vi att gå ut med ett antal frågor, baserade på våra scenarier, till några instanser som vi tror har löst, eller är på gång att lösa, ungefär samma typ av problem. Detta hinns dock inte med inom projektets ram. Verktyg för paketering och visning i DIDL En uppgift som vi heller inte hunnit med är att testa och utveckla de verktyg för paketering och visning av paket i DIDL-format som skapats vid Enheten för digital publicering (EPC) vid Uppsala universitet. 13 (15)

14 Digitala leveranser till KB Projektrapport Referenser DIDL - Digital Item Declaration Language, DIGSAM - digitalisering och dess samordning inom KB, DLD Projektet Digitala leveranser av dagstidningar, EPC Enheten för digital publicering (Electronic Publishing Centre), Uppsala universitet, GDFR - Global Digital Format Registry, LDB Centrum för långsiktigt bevarande, Litteraturbanken - MARC Standards - Library of Congress, METS Metadata Encoding and Transmission Standard, MODS Metadata Object Description Schema, OpenAccess.se - PREMIS - Data Dictionary for Preservation Metadata: Final Report of the PREMIS Working Group (May 2005) (PDF) PRONOM - UK National Archives, SVEP Samordning av den svenska högskolans elektroniska publicering, URN:NBN Uniform Resource Name : National Bibliographic Number, VERVA Utveckling av gemensam söktjänst för statliga rapporter / VERVA (Verket för förvaltningsutveckling), aspx ÖS projektet Öppna samlingar, 14 (15)

15 Digitala leveranser till KB Projektrapport Bilagor 1. Rutiner vid digitala leveranser till KB (aktivitet Insamling 2005) 2. Leverantörsregister för digitala resurser (aktivitet Insamling 2005) 3. Ett förslag till ett embryo för en leverantörsdatabas för digitala producenter (aktivitet Insamling 2006) 4. Specifikation för metadata vid digitala leveranser till Kungliga biblioteket (förslag till version 1.1, aktivitet Katalogisering 2006) 5. Beskrivning Metadatatratten V2.0 (aktivitet Katalogisering 2005) 6. Rapport från aktivitet Arkivering och långtidslagring (2005) 7. Formatregister (rapport från Arkivering och långtidslagring 2006) 8. Formatverktyg resultat av tester (rapport från Arkivering och långtidslagring 2006) 9. Rapport från Aktivitet Tillhandahålla (2005) 10. Projektplan Projektplan Aktivitetsplan Aktivitetsplan Det digitala flödet i bild 15. E-policy: Nödvändiga policybeslut avseende e-leveranser 16. E-policy: Insamling 17. E-policy: Rättighetsmetadata 18. Förslag till rutiner och policy för tilldelning av URN:NBN 15 (15)

16

17 Digitala leveranser till KB Projektrapport: Bilaga Rutiner för digitala leveranser till Kungliga biblioteket Version 1.0 Kungliga biblioteket Detta dokument gäller för Detta dokument är en specifikation som beskriver de rutiner som gäller för digitala leveranser av resurser som är av permanent och avslutad karaktär och som kan beskrivas som en sammanhängande intellektuell enhet. Exempel på material som fyller dessa kriterier kan vara: en (e-)bok, en karta, ett fotografi, olika nummer i en seriell publikation, en artikel. En intellektuell enhet kan bestå av flera digitala objekt, t.ex. en textfil och en ljudfil. Beständig identifikator Vi rekommenderar att varje resurs förses med en beständig identifikator (PID = persistent identifier) som kan vara t.ex. ISBN, URN, ISSN. Det kan också vara ett internt nummer. Huvudsaken är att identifikatorn är unik och beständig. KB tillhandahåller URN:NBN, både enstaka nummer och organisationsrelaterade nummer. Läs vidare om URN:NBN på ISBN-centralens webbplats: Leveranspaket Steg 1: Varje resurs levereras till KB via FTP i ett paket innehållande minst tre separata filer. Namnge varje fil med samma filnamn på samtliga filnamn i paketet men med olika ändelser enligt anvisningarna nedan. Vår rekommendation är att varje resurs förses med en beständig identifikator (se ovan) och att varje fil namnges med denna identifikator. 1. En (eller flera) filer som innehåller själva resursen. Namnges med filnamnsändelsen obj. Exemel: obj.pdf urn_nbn_se_kb_demo-12.obj.pdf 2. En xml-fil med beskrivande (bibliografisk) metadata till resursen (se Specifikation för metadata vid digitala leveranser till Kungliga biblioteket). Får samma namn som objektet men med tillägg av filnamnändelsen bib. Exempel: bib.xml urn_nbn_se_kb_demo-12.bib.xml 3. En xml-fil med tekniska metadata enligt Specifikation för metadata vid leveranser av digitala resurser till Kungliga biblioteket. Obligatoriska tekniska metadata är Kontrollsumma (Checksum) och Kontrollsummealgoritm för den levererade resursen. Förslag på algoritm ges under rubriken Kontrollsumma här nedan. Får samma namn som objektet men med tillägg av filnamnändelsen tec. Exempel: tec.xml urn_nbn_se_kb_demo-12.tec.xml 1(3)

18 Digitala leveranser till KB Projektrapport: Bilaga Steg 2: Filerna packas till en enda fil med WinZip (Windows) eller zip (Unix). Steg 3: Kontrollsumman för paketet beräknas (se Kontrollsumma nedan). Döp paketet till samma som kontrollsumman med filnamnändelse md5.zip eller sha1.zip beroende på vilken algoritm som används. Exempel: abcdef abcdef.md5.zip Verktyg KB erbjuder verktyg för metadata och paketering av filer. Verktyget levereras som en zip-fil innehållande dels ett metadataformulär (DiglevTool.jar) och en mycket grundläggande paketererare (ArchivePacker.jar). Bägge kan skapa paket och skicka till KB via FTP. Filformat KB tar för närvarande emot filer i formaten PDF, HTML eller TXT. Formatet XML kommer att kunna tas emot inom kort, vi meddelar när det är möjligt. För den händelse resursen består av mer än en fil en fil med text och separata filer med t.ex. bilder, ljud, tabeller eller andra bilagor skall samtliga filer ingå i paketet. Varje ingående fil måste ha sin egen identifikator och sin egen kontrollsummefil. Testperiod KB tillämpar en testperiod för varje ny leverantör. 2(3)

19 Digitala leveranser till KB Projektrapport: Bilaga Kontrollsumma MD5 eller SHA-1 är ett litet program som kan användas för att räkna fram filens kontrollsumma och säkra dess integritet (läs mer på Programmet kan laddas ned gratis från nätet och det finns i olika versioner, både för Unix/Linux och för Windows. MD5 för Unix finns på följande adress: ftp://ftp.sunet.se/pub/security/tools/crypt/md5/ För att generera kontrollsumman för en fil skriv t.ex.: md5 urn_nbn_se_utgivarbeteckning-unik bokstav- och/eller sifferkombination.pdf > urn_nbn_se_utgivarbeteckning-unik bokstav- och/eller sifferkombination.pdf.md5 md5 = programmet urn_nbn_se_utgivarbeteckning-unik bokstav- och/eller sifferkombination.pdf = filen som man vill beräkna kontrollsumman på > = omdirigeringstecken som talar om att resultatet (kontrollsumman) ska skrivas till filen urn_nbn_se_utgivarbeteckning-unik bokstav- och/eller sifferkombination.pdf.md5 I filnamnet bör tecknet kolon (:) ersättas med tecknet understryk (_) enligt följande: urn_nbn_se_utgivarbeteckning-unik MD5 för Windows: bokstav- och/eller sifferkombination. I Windows öppnar man ett kommandofönster och gör på precis samma sätt som ovan. Om man har många filer kan man skriva ett skript som automatiskt skapar kontrollsummefiler. För frågor och kontakt: Eva Meszaros eva.meszaros@kb.se Tel Stina Degerstedt stina.degerstedt@kb.se Tel (3)

20

21 Digitala leveranser till KB Projektrapport: Bilaga Leverantörsregister för digitala leveranser, Den befintliga leverantörsdatabasen - LEO Det nuvarande leverantörsregistret är utvecklat för det tryckta materialet och vissa elektroniska dokument samt för kombinerat material. Registrering och leveransuppföljningsrutiner återspeglar hur det tryckta materialet hanteras. Databasen och tillhörande applikationen är egenutvecklade på KB. Det är en Accessdatabas, som på sikt skall konventeras till MS-SQL. Huvudformuläret Leverantörsregistret innehåller uppgifter om leverantören. Detta för att ha möjlighet att kontrollera om leverantören fortfarande är verksam, har köpts upp eller upphört med sin verksamhet eller eventuellt har bytt sin adress. Där finns uppgifter om vilken typ av leverantör företaget är: tryckeri, institution, förlag etc. Ytterligare uppgifter om pliktleverantören är vilken typ av material som företaget producerar, eventuella seriella titlar och ISSN, vilka kontaktpersoner som ansvarar för pliktleveranserna på företaget, om företaget är föremål för så kallade årskrav, dvs. om hela leveranser uteblivit under en period. I registret finns också uppgifter om hur ofta leverantören beräknas skicka sina leveranser, om leveransförteckning brukar bifogas, om leveranserna sker regelbundet eller om det finns någon lucka i leveransen. Här kan man också se när senaste leveransen ankom till KB och om den är färdigbehandlad vid Pliktleveransenheten. Registret visar också hur många försändelser som har levererats vid varje tillfälle och vilken typ av försändelse som inkommit (paket, brev, rulle för kartor). Vissa försändelser kumuleras. Anledningen är att de kommer mycket ofta, ibland flera gånger om dagen från en och samma leverantör. Komplettering En del av registret utgörs av en kompletteringsmodul. Där registreras de skrifter som inkommit efter åtgärd på den leverantör, som egentligen skulle ha skickat den saknade skriften. En lista kan tas ut för att analysera vad luckorna beror på: är det en och samma leverantör som ofta skickar bristfälliga leveranser, är det många förlag som inte är medvetna om att de är pliktleverantörer eller har vi t.o.m. fångat upp en ny leverantör? Med utgångspunkt från listan kan vi sedan vidta åtgärder för att förebygga framtida luckor i det svenska beståndet. Statistiksidan Statistiksidan visar uppgifter om antal nyregistrerade alternativt avregistrerade leverantörer under en viss period. Hur många leverantörer av en viss företagstyp som vi har registrerade. Vilka som producerar en viss materialtyp, vilka leverantörer som aldrig bifogar leveransförteckningar. Vi kan också se hur många leveranser som inkommit under en period och hur många som vi har packat upp. 1(3)

22 Digitala leveranser till KB Projektrapport: Bilaga Breven till de olika delarna i årskravet återfinns också på statistiksidan. Likaså en lista över vilka leverantörer, som finns med i årskravet. För kompletteringsärenden kan vi söka fram leverantörer som har fått krav. Likaså om vi vill skicka massbrev till en viss grupp av leverantörer kan vi utläsa vilka som har fått olika typer av brev. Vill man söka fram enstaka tidskriftstitlar eller serietitlar och eventuellt få en översikt över vilka som har varit leverantörer av titeln kan man göra det under Producerade titlar. En lista över leverantörer som har fått information om att det inte längre ska skicka sina paket som Postpaket får man under knappen Postpaket. På samma sätt får man en lista över leverantörer som har fått information om att de ska bifoga leveransförteckningar LF-info. Leverantörsregister för digitala leveranser Under våra diskussioner har vi kommit fram till att det verkar vara mer realistiskt att utveckla ett nytt register för digitala leveranser, som i fas ett hanterar leveranspliktiga digitala leveranser. I fas två skall registret vidareutvecklas så att systemet skall bli användbart både för det digitala och det tryckte materialet. Därefter skall det nuvarande systemet avvecklas. Det nya systemet borde i bästa fall vara integrerat med det digitala arkivet, eftersom mycket av den information som behövs för t.ex. leveransbevakning finns eller kommer att finnas där. Sök- och rapporteringssystem, statistikrutiner skall vara utformade på ett sådant sätt, att man minskar eller undviker dubbellagring av data, eller onödig registerhantering. Figuren nedanför är en skiss över hur systemen kan samverka. Karaktären av materialet och leveransformen skiljer sig funktionsmässigt från det nuvarande registret, t.ex. ska leveransförteckningen kunna genereras automatiskt. 2(3)

23 Digitala leveranser till KB Projektrapport: Bilaga Vi har gått genom de grundläggande funktioner som leverantörsregistret för digitala leveranser bör innehålla. Dessa är huvudgrupper: Uppgifter om leverantören Uppgift om leveransen Reklamation- och kravfunktioner Rättighetsdata på olika nivåer Rapporter och statistik Leverantörsspecifika inställningar för hantering av teknisk kravfunktion vid leveranskontroll En del av denna information kan genereras från de metadata, som vi begär från leverantören. Vi behöver fortsätta att arbeta med frågor om hur systemen skall kunna samverka, och börjar med datamodelleringen. 3(3)

24

25 Digitala leveranser till KB Projektrapport: Bilaga Oskar Grenholm Ett förslag till ett embryo för en leverantörsdatabas för digitala producenter Generellt så kan man dela upp informationen i tre olika kategorier: 1. Kontaktinformation information om leverantören och hur denna kontaktas. 2. Mottagningsinformation den information som behövs för att man skall kunna hantera mottagna paket från leverantören. 3. URN:NBN-information - all info om undernamnrymder, källfiler, med mera. I ett första skede så är det mest kritiskt att få till de två första kategorierna ovan. Man skulle således kunna tänka sig en databas som till en början innehöll följande för varje leverantör: Kontaktinformation: - Namn - Identifikator (organisationsnummer eller personnummer) - E-postadress - Adress - Telefon - Hemsida - Kontaktperson (med e-postadress) - Typ av leverantör Mottagningsinformation: - Aktiv - Användarnamn (kan vara ett enklare än det riktiga namnet) - Lösenord - Inbox (dvs. var ska man kolla efter nyinkomna paket) - Typ av paket (info om vad man kan förvänta sig kommer in) - Plugin-struktur (detta är en pekare till en xml-fil som beskriver hur mottagna paket skall hanteras, t.ex. att man ska verifiera att pdf:en går att läsa och att metadatan är i förväntat format) - Statistik (håller koll på hur många paket som kommit in per dag, samt hur många av dessa som blivit godkända och refuserade) - Leveransfrekvens (hur ofta och hur många paket bör KB förvänta sig. Kan användas för att varna att förväntat material eventuellt inte har kommit in) - Typ av material Att designa en databas enligt modellen ovan borde inte vara något alltför stort jobb. Att göra så borde gå på max en vecka. Att sedan få detta att fungera skarpt med mottagarrutinerna, t.ex. se till att leverantörerna får leveransbekräftelser, borde inte heller behöva ta allt för lång tid (vågar man gissa på ett par veckor?). Att däremot designa ett användarvänligt och lättanvänt gränssnitt för administration av detta kan nog vara ett lite större arbete. Men så länge antalet leverantörer är få så är dock detta inte av yttersta vikt, utan det kan ordnas på lite längre sikt, förslagsvis i det Digitala biblioteket. 1 (1)

26

27 Digitala leveranser till KB Projektrapport: Bilaga ( ) Specifikation för metadata vid digitala leveranser till Kungliga biblioteket Version 1.1 Ny version under arbete Kungl. biblioteket ( ) 1 (28)

28 Digitala leveranser till KB Projektrapport: Bilaga ( ) Innehåll: Om dokumentet... 3 Om metadataspecifikationen... 4 Beskrivande metadata och bevarandemetadata... 4 Två nivåer: miniminivå och utökad nivå... 4 Obligatoriska och valfria element... 4 Leverans av metadata... 4 Översikt över metadataelementen Beskrivande metadata... 6 Titel... 7 Förlag, ort och år/datum... 8 Typ av resurs... 9 Rättigheter Identifikator Upphovsman Språk Serie Ingår i (Värdpublikation) Består av (tillagt element sedan version 1.0) Omfång Ämne Publikationstyp Beskrivning Medarbetare Annan version Bevarandemetadata Kontrollsumma och Algoritm för kontrollsumma Beroende av Referenser (28)

29 Digitala leveranser till KB Projektrapport: Bilaga ( ) Om dokumentet Följande dokument är en beskrivning av de dataelement som Kungl. biblioteket (KB) önskar få in vid leverans av digitala resurser. Dokumentet har utarbetats inom projektet Digitala leveranser till KB (DL). För frågor och synpunkter kontakta Stina Degerstedt Kungliga biblioteket stina.degerstedt@kb.se Tel (28)

30 Digitala leveranser till KB Projektrapport: Bilaga ( ) Om metadataspecifikationen Beskrivande metadata och bevarandemetadata Specifikationen är uppdelad i 2 avsnitt. Avsnitt 1 behandlar beskrivande (bibliografiska) element som t.ex. författare, titel, innehållsbeskrivning, etc. samt rättighetsmetadata. Avsnitt 2 ger anvisningar för tekniska och strukturella uppgifter om själva filen (filerna), s.k. bevarandemetadata. Två nivåer: miniminivå och utökad nivå Specifikationen innehåller anvisningar och exempel för miniminivå och utökad nivå. Metadata på miniminivå är den lägsta nivån på beskrivningen som KB är beredd att ta emot för digitala leveranser. Metadata på utökad nivå motsvarar beskrivningsnivån för de katalogposter som idag finns över förlagsutgivna publikationer i ordinarie LIBRIS databas (LIBRIS). Vilken nivå man väljer påverkar fullständighetsgraden i beskrivningen och därmed möjligheten att söka fram resursen i bibliotekskatalogen. Obligatoriska och valfria element Vissa uppgifter är obligatoriska och måste alltid anges. Andra uppgifter är obligatoriska om de är tillämpliga. Valfria uppgifter är sådana uppgifter som inte är obligatoriska men som vi rekommenderar att man har med i metadataposterna. Givetvis kan vi ta emot flera uppgifter än de som tas upp här. Leverans av metadata Metadata ska levereras i två separata filer, en fil innehållande bibliografiska metadata och rättighetsmetadata, den andra innehållande tekniska metadata. För närmare beskrivning av hur leverans av filerna ska ske, se separat dokument: Rutiner för digitala leveranser till KB. 4 (28)

31 Digitala leveranser till KB Projektrapport: Bilaga ( ) Översikt över metadataelementen O=obligatorisk, OT=obligatorisk om tillämpligt, V=valfri Metadata Miniminivå Utökad nivå Beskrivande metadata Titel O O Förlag O O Förlagsort V O Utgivningsår/datum O O Typ av resurs V O Rättigheter O O Identifikator OT OT Upphovsman OT OT Språk OT OT Serie OT OT Ingår i (Värdpublikation) OT OT Består av OT OT Utgåva V OT Annan version V V Omfång (t.ex. antal sidor) V V Ämne V V Publikationstyp V V Beskrivning V V Medarbetare V V Teknisk metadata Algoritm för checksumma O O Checksumma O O Beroende av (t.ex. stilmall) OT OT Alla element kan i princip upprepas valfritt antal gånger. I de fåtal fall element inte kan upprepas är detta särskilt angivet. 5 (28)

32 Digitala leveranser till KB Projektrapport: Bilaga ( ) 1. Beskrivande metadata Det finns många scheman för beskrivande metadata och vi rekommenderar att man använder ett schema som är internationellt etablerat. Några exempel på sådana scheman är Dublin Core (DC), MARC (MARC), MODS (MODS) och ONIX (ONIX). För LIBRIS-registrerande bibliotek kan ett alternativ till att leverera metadatafiler vara att katalogisera resursen i LIBRIS. Vi vill dock rekommendera att metadataproduktionen görs så nära källan som möjligt och att rutiner och verktyg för detta byggs in i det publiceringsverktyg som producenten/leverantören av resursen förfogar över. Följande exempel är skrivna i MODS - Metadata Object Description Schema, (version 3.0). MODS är ett schema som utvecklats och underhålls av Library of Congress Network Development and MARC Standards Office. MODS är ett xml-schema som bygger på MARC men är mindre omfattande och enklare i sin struktur. Det är kompatibelt med såväl MARC som Dublin Core och andra beskrivande metadatastandarder. På miniminivå ges exempel även i enkel Dublin Core. 6 (28)

33 Digitala leveranser till KB Projektrapport: Bilaga ( ) Titel Ett ord eller en fras som namnger resursen. Titeln finns vanligtvis på en framträdande plats på resursen (t.ex. på titelsidan i en pdf). Om titel på resursen saknas väljs en lämplig benämning som kortfattat beskriver resursens innehåll (t.ex. Porträtt av August Strindberg). Miniminivå Obligatoriskt. Exempel i MODS: <titleinfo> <title>abc om AB 04</title> </titleinfo> Exempel i DC: <dc:title>abc om AB 04</dc:title> Utökad nivå Obligatoriskt. Om det förekommer andra titlar till samma resurs ange gärna dessa (t.ex. titel i förkortad form eller parallelltitel på annat språk om dessa förekommer i resursen). Upprepa elementet för varje titel. Man kan även ange attributet lang för språk. Först nämnda titel betraktas alltid som resursens huvudtitel. Exempel i MODS: <titleinfo> <title>strategisk retoriker eller bara bitter och arg?</title> </titleinfo> <titleinfo lang="eng"> <title>strategical rhetor or just bitter and angry?</title> </titleinfo> 7 (28)