Miljönämndens sammanträde

Transkript

1 KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Barbro Olsson barbro.olsson@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämndens ledamöter och ersättare Miljönämndens sammanträde Tid: Torsdagen den 10 april 2014 kl Plats Stadshuset, rum 601 Grupperna träffas kl Treklövern i rum 601 S-gruppen i rum 604 SD-gruppen i rum 520 Pressinformation fredagen den 11 april 2014, kl A. FORMALIA Au:s förslag till beslut 1. Upprop 2. Dagordningen fastställes 3. Val av justeringsman Peder Weibull (M), (Vaino Roth (S)) 4. Val av justeringsdag ONSDAGEN den 16 april kl B. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 5. Utdömande av vite Folkets hus 6. Detaljplan Örja 34:7 7. Regional miljöövervakning Enligt förslag 8. Handlingsplan Insikt 9. Budgetuppföljning februari Enligt förslag 10. Strandskyddsdispens, Saxtorp 69:1 Enligt förslag 11. Rapport: a) Fallande stoft 12. Anmälningsärende 13. Ev. övrigt: Dialog kring roller och uppdrag Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\ADMIN\Föredragningslistor MN\2014\Föredragningslista mn april.doc Bankgiro Postgiro Org.nr :27

2 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(3) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Folkets Hus - ansökan om utdömande av vite Närboende till Folkets Hus har den 17 mars framfört klagomål på evenemang på Folkets Hus, på fastigheten Norra Förstaden 37, Landskrona. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar med stöd av 6 viteslagen (1985:206) att hos markoch miljödomstolen ansöka om utdömande av vite på femtusen (5000) kr för Folkets Hus Landskrona, org. nr Motivering Miljönämnden beslöt den 14 juni att vid vite förelägga Folkets Hus Landskrona om en rad åtgärder för att begränsa störningarna vid evenemang i lokalerna på fastigheten Norra Förstaden 37. Enligt punkt 13 ska Folkets Hus vidtaga följande åtgärd: Upprätta en skriftlig parkeringsplan med anvisningar för fordonsparkering för gäster till arrangemang. Planen ska identifiera parkeringsbehovet för olika typer av arrangemang och med detta som grund ta fram en parkeringskarta med vars hjälp man kan anvisa besökare till de parkeringsplatser som ger minst störningar för omkringboende. Planen ska inges till miljönämnden. Åtgärden skulle varit utförd senast 4 veckor efter det att Folkets Hus Landskrona har tagit del av beslutet. Folkets Hus överklagade beslutet till länsstyrelsen och begärde inhibition. Länsstyrelsen beslöt den10 juli 2012 att avslå begäran om inhibition. Ingen parkeringsplan har till dags dato ingetts till miljönämnden. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\MIL_KEM\hä_utdömande_vite_folkets_hus_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :21

3 2(3) Det klagomål som närboende framfört till miljöförvaltningen den 17 mars 2014 kan tyda på att Folkets Hus inte följt punkterna 1, 5, 6, 10 och 12 i nämndens föreläggande. Att Folkets Hus inte har följt föreläggandet i dessa punkter har inte kunnat verifieras av nämnden och därmed finns inget underlag för att kunna ansöka om utdömande av vite i dessa delar. Bakgrund Närboende till Folkets Hus framförde den 17 mars följande: 14/3: kom fullt med bilar. 20-tal bilar stod parkerade överallt på Säbygatan, Engelbrektsgatan. Ingen musik hördes från lokalen. Den sista bilen körde ca /3: Från hördes fullt med musik från lokalen. Stora dörren mot Säbygatan hölls öppen med cementklump fram tills tillställningen slutade ca Inoch utpassage skedde via dörren. Det var stökigt med alla bilar som kör kors och tvärs mot färdriktningen. Antalet deltagare uppskattas till över 80 personer. 17/3: bärs en musikanläggning ut till en bil. Miljönämnden förelade i 14 juni 2012 Folkets Hus vid vite om en rad åtgärder för att begränsa risken för störningar. 1. In- och utpassage för gäster vid festevenemang får endast ske via Folkets hus ingång på Eriksgatan. 2. Arrangemang under kvällstid får inte pågå längre än till kl (vardag, söndag och helgdag) och till kl (fredag och lördag). Efter dessa tidpunkter får ingen verksamhet pågå i lokalerna, detta inkluderar även avstädning av lokaler. 3. Antalet enskilda festarrangemang som får pågå till kl begränsas till 12 stycken per kalenderår. 4. Lokalerna får inte upplåtas eller hyras ut till enskilda festevenemang med fler än 150 personer per evenemang. 5. Vid varje tillfälle som det kan förekomma enskilda festarrangemang för fler än 75 personer per arrangemang ska miljönämnden informeras skriftligen senast en vecka i förväg. 6. Nödutgångsdörrar, övriga dörrar och fönster som tillhör stora festsalen och som vetter mot Alléskolan eller Säbygatan ska hållas stängda då arrangemang pågår. 7. Kontroll av att nödutgångsdörren mot Alléskolan hålls stängd då inte varutransporter förekommer. 8. Varutransporter till stora festsalen får ej ske efter kl

4 3(3) 9. Installerat och satt i funktion akustiska larm till nödutgångsdörrar för stora festsalen. 10. Installerat och injusterat ljudnivåvakt för musikanläggning som används vid arrangemang i stora festsalen. Ljudnivåvakten ska justeras till en nivå som säkerställer att ljudnivån från musikanläggningen inte överstiger 40 dba ekv. som frifältsvärde vid närmaste bostadsfastighet. 11. Vid varje tillfälle som musikanläggning används kontrollera och tillse att ljudnivåkt är inkopplad på anläggningen och att den är inställd på rätt nivå. 12. Folkets hus parkering vid Säbygatan 16 får inte upplåtas för gäster vid festarrangemang som pågår efter kl.19.00, undantaget för personer med funktionshinder. 13. Upprätta en skriftlig parkeringsplan med anvisningar för fordonsparkering för gäster till arrangemang. Planen ska identifiera parkeringsbehovet för olika typer av arrangemang och med detta som grund ta fram en parkeringskarta med vars hjälp man kan anvisa besökare till de parkeringsplatser som ger minst störningar för omkringboende. Planen ska inges till miljönämnden. 14. Vid festarrangemang kvällstid efter kl alltid ha egen personal på plats så länge arrangemang pågår. 15. Ansöka om ordningsvakter för festarrangemang för fler än 75 personer per arrangemang. Åtgärderna skall vara utförda eller följas senast 4 veckor efter det att Folkets Hus Landskrona har tagit del av beslutet. Miljönämnden kan efter ansökan av Folkets Hus Landskrona pröva om det kan medges undantag för någon eller några av föreläggandepunkterna för en enskild sammankomst eller för olika typer av sammankomster. Miljönämnden beslutar med stöd av 26 kap. 14 miljöbalken (1998:808) att förena föreläggandet med vite på trettiotusen (30000) kronor för vardera av åtgärderna 1 t.o.m. 4, tjugotusen (20000) kronor för vardera av åtgärderna 9, 10 och 11, tiotusen (10000) kronor för vardera av åtgärderna 5, 6, 7, 8, 12 och 14 samt femtusen (5000) kronor för åtgärderna 13 och 15. Vitespunkterna gäller för varje tillfälle som miljönämnden konstaterar att föreläggandet inte följs. Jörgen Hanak miljöchef Håkan Ärnflykt miljöinspektör

5 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(4) Datum Handläggare Er Referens Vår Referens Miljöförvaltningen Miljönämnden Landskrona stad Detaljplan för del av Örja 34:7 m fl Biltema Stadsbyggnadsförvaltningen har upprättat förslag till detaljplan för del av Örja 34:7 m.fl, Landskrona stad. Ärendet har kommit på remiss från stadsbyggnadsförvaltningen. Förslag till beslut Miljönämnden avstyrker förslaget till detaljplan. Bakgrund Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten av bebyggelse för sällanköpshandel i det sedan tidigare etablerade handelsområdet Weibullsholm. Planområdet är begränsat och avgränsat till att omfatta byggnad, angöring, parkeringsplats samt del av tillfartsgata för att säkra tillgängligheten. Detaljplanen strider ej mot gällande översiktsplan. Det finns önskemål att uppföra handelsverksamhet i form av varuhus för kedjan Biltema på den aktuella fastigheten. Det är uttalat i planarbetet att det rör sig om sällanköpshandel till skillnad från dagligvaruhandel. Tyrens har gjort en översiktlig studie av akuta olycksrisker där följande verksamheter har identifierats som potentiella riskkällor eller skadehändelser: transporter av farligt gods på intilliggande järnväg (Västkustbanan) transporter av farligt gods på intilliggande väg (Österleden) urspårning av gods- och resandetåg närliggande bensinstation närliggande industrier (Haldex samt Rohm and Haas) Riskidentifieringen har skett baserat på kännedom om området, studier av tidigare upprättade riskanalyser samt genom samtal med beställaren (Tengbomgruppen). Utlåtandet utgör ingen fullständig riskanalys. Bedömningar görs utifrån befintligt underlag. Aktuell utredningsnivå bedöms vara anpassat till aktu- Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\PLA_BYGG\ON_yttrande_nämnden_detaljplan_örja_34_7_Biltema_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :23

6 2(4) ell situation. Åtgärderna tas fram utifrån en erfarenhetsmässig bedömning, snarare än baserade på fördjupade analyser eller beräkningar. Tyrens listar ett antal åtgärder som ska genomföras för att riskbilden av området ska vara acceptabel. Enligt planbeskrivningen ska dessa uppfyllas. Tyrens sammanfattar med att riskbilden för området bedöms vara acceptabel under förutsättning att de åtgärder som anges som krav genomförs, samt under förutsättning att området har en tydlig inriktning mot sällanköpshandel. Skulle annan bebyggelse bli aktuell är utlåtandet inte längre giltigt. Vidare påpekar Tyrens att regleringen att området endast används för sällanköpshandel inte kan säkerställas med planbokstaven H då det medger handel av skilda slag. Dagvattnet avses att fördröjas genom undergjordiska magasin och sen ledas ut mot Lundåkrabukten. Motivering Ett problem med så kallade frimärksplaner är att befintliga verksamheter i omgivningen och kommande planer inte alltid beaktas i aktuell detaljplan eller att konsekvenserna för kommande planer belyses. Det kan gälla alstring av dagvatten genom stor andel hårdgjorda ytor som kanske i praktiken minskar möjligheterna för kommande planer som ligger uppströms. När det gäller riskbedömning där det anses att riskerna är acceptabla för sällanköpshandel kan ett bygg-

7 3(4) lov för en bensinmack eller en befintlig dagligvaruhandel i praktiken gör att området har samma besökstryck som dagligvaruhandel. I övrigt klargörs inte varför områden med sällanvaruhandel har högre tolerans mot risker än dagligvaruhandel. Vidare kan det ifrågasättas om inte en stormarknad av Biltemas karaktär och varuutbud ska betraktas som dagligvaruhandel i ett besöksperspektiv i stället för en sällanköpshandel då antalet besökare på Biltema är högt. Det är sannolikt att anta att hela området mellan Österleden och järnvägsstationen kommer att planläggas för diverse verksamheter. Därför borde det tas ett samlat grepp på dagvattenhantering, riskutredning och parkeringsytor. Om detaljplanen godkänns bör följande beaktas: 1. Då det aktuella planområdet samt sannolika tillkommande detaljplaner norröver och befintlig verksamhet som Överskottsbolaget och COOP ligger i nära anslutning till järnvägen, Österleden, Haldex och Rohm and Haas bör riksutredningen för aktuell detaljplan göras i ljuset av befintliga verksamheter och sannolika kommande planer. Örja 34:7 m fl ligger i nära anslutning till dagligvaruhandel vilket i praktiken kan medföra att en del av planområdet får karaktären av dagligvaruhandel. 2. Dagvattenproblematiken bör utredas för hela området mellan Österleden och järnvägsstationen. 3. Hårdgjorda ytor bör minimeras med tanke på dagvattenproblematiken. Jörgen Hanak miljöchef Handlingarna finns tillgängliga på: Detaljplan-foer-samraad.aspx

8 4(4)

9 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(4) Datum Handläggare Er Referens Vår Referens Miljöförvaltningen Miljönämnden Landskrona stad Detaljplan för del av Örja 34:7 m fl Biltema Stadsbyggnadsförvaltningen har upprättat förslag till detaljplan för del av Örja 34:7 m.fl, Landskrona stad. Ärendet har kommit på remiss från stadsbyggnadsförvaltningen. Förslag till beslut Miljönämnden tillstyrker förslaget till detaljplan, men anser att följande punkter bör beaktas: 1. Då det aktuella planområdet samt sannolika tillkommande detaljplaner norröver och befintlig verksamhet som Överskottsbolaget och COOP ligger i nära anslutning till järnvägen, Österleden, Haldex och Rohm and Haas bör riksutredningen för aktuell detaljplan göras i ljuset av befintliga verksamheter och sannolika kommande planer. Örja 34:7 m fl ligger i nära anslutning till dagligvaruhandel vilket i praktiken kan medföra att en del av planområdet får karaktären av dagligvaruhandel. 2. Dagvattenproblematiken bör utredas för hela området mellan Österleden och järnvägsstationen. 3. Hårdgjorda ytor bör minimeras med tanke på dagvattenproblematiken. Bakgrund Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten av bebyggelse för sällanköpshandel i det sedan tidigare etablerade handelsområdet Weibullsholm. Planområdet är begränsat och avgränsat till att omfatta byggnad, angöring, parkeringsplats samt del av tillfartsgata för att säkra tillgängligheten. Detaljplanen strider ej mot gällande översiktsplan. Det finns önskemål att uppföra handelsverksamhet i form av varuhus för kedjan Biltema på den aktuella fastigheten. Det är uttalat i planarbetet att det rör sig om sällanköpshandel till skillnad från dagligvaruhandel. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö C:\Users\barbrool\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\SGNTPAZW\lh_yttrande_nämnden_detaljplan_örja_34_7_Biltema_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :21

10 2(4) Tyrens har gjort en översiktlig studie av akuta olycksrisker där följande verksamheter har identifierats som potentiella riskkällor eller skadehändelser: transporter av farligt gods på intilliggande järnväg (Västkustbanan) transporter av farligt gods på intilliggande väg (Österleden) urspårning av gods- och resandetåg närliggande bensinstation närliggande industrier (Haldex samt Rohm and Haas) Riskidentifieringen har skett baserat på kännedom om området, studier av tidigare upprättade riskanalyser samt genom samtal med beställaren (Tengbomgruppen). Utlåtandet utgör ingen fullständig riskanalys. Bedömningar görs utifrån befintligt underlag. Aktuell utredningsnivå bedöms vara anpassat till aktuell situation. Åtgärderna tas fram utifrån en erfarenhetsmässig bedömning, snarare än baserade på fördjupade analyser eller beräkningar. Tyrens listar ett antal åtgärder som ska genomföras för att riskbilden av området ska vara acceptabel. Enligt planbeskrivningen ska dessa uppfyllas. Tyrens sammanfattar med att riskbilden för området bedöms vara acceptabel under förutsättning att de åtgärder som anges som krav genomförs, samt under förutsättning att området har en tydlig inriktning mot sällanköpshandel. Skulle annan bebyggelse bli aktuell är utlåtandet inte längre giltigt. Vidare påpekar

11 3(4) Tyrens att regleringen att området endast används för sällanköpshandel inte kan säkerställas med planbokstaven H då det medger handel av skilda slag. Dagvattnet avses att fördröjas genom undergjordiska magasin och sen ledas ut mot Lundåkrabukten. Motivering Ett problem med så kallade frimärksplaner är att befintliga verksamheter i omgivningen och kommande planer inte alltid beaktas i aktuell detaljplan eller att konsekvenserna för kommande planer belyses. Det kan gälla alstring av dagvatten genom stor andel hårdgjorda ytor som kanske i praktiken minskar möjligheterna för kommande planer som ligger uppströms. När det gäller riskbedömning där det anses att riskerna är acceptabla för sällanköpshandel kan ett bygglov för en bensinmack eller en befintlig dagligvaruhandel i praktiken gör att området har samma besökstryck som dagligvaruhandel. I övrigt klargörs inte varför områden med sällanvaruhandel har högre tolerans mot risker än dagligvaruhandel. Vidare kan det ifrågasättas om inte en stormarknad av Biltemas karaktär och varuutbud kan betraktas som dagligvaruhandel i ett besöksperspektiv i stället för en sällanköpshandel då antalet besökare på Biltema är högt. Det är sannolikt att anta att hela området mellan Österleden och järnvägsstationen kommer att planläggas för diverse verksamheter. Därför borde det tas ett samlat grepp på dagvattenhantering, riskutredning och parkeringsytor. Lilian Håkansson Miljönämndens ordförande Handlingarna finns tillgängliga på: Detaljplan-foer-samraad.aspx

12 4(4)

13 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(5) Datum Datum Er Referens Miljöförvaltningen Handläggare Olle Nordell Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Länsprogram för regional miljöövervakning Länsstyrelsen har utarbetat ett förslag till länsprogram för regional miljöövervakning i Skåne län. Förslaget har kommit på remiss från länsstyrelsen. Länsstyrelsen har skickat ut förslaget på bred remiss och önskar synpunkter på om det saknas någon regional övervakning, få kännedom om övervakning av regionalt intresse som bedrivs av annan organisation. Vidare vill länsstyrelsen veta vilken information som kan vara av intresse för olika organisationer. Förslag till beslut Miljönämnden har följande synpunkter: 1. Det är bra med långa programperioder det ger större möjligheter till kontinuitet i mätningarna och minskar risken för avbrott och förändringar i provtagningsmetodik. 2. Miljönämnden delar länsstyrelsens bedömning att föreslagen miljöövervakning inte räcker till för att bedöma om miljökvalitetsmålen uppnås. Övervakningen bör utvidgas. 3. Det är värdefullt för kommunerna om den viktigaste informationen från den regionala miljöövervakningen enkelt kan sammanställas och delges kommuninnevånarna. 4. Översikten av datavärdar med länkar är mycket värdefull för kommunerna. 5. Datavärdarnas ovilja mot att ta emot data från allehanda lokala övervakningsprojekt och det praktiska problemet att varje datavärd har mer eller mindre egna inmatningsformulär medför att en del information går förlorad. Länsstyrelsen bör arbeta för att underlätta informationsflödet till de nationella datavärdarna. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\M_OVERV\ON_yttande_nämnden_miljöövervakning_ docx Bankgiro Postgiro Org.nr :24

14 2(5) 6. En viktig del i länsstyrelsens övervakning kan vara att försöka hitta värdefulla lokala miljöövervakningsprojekt, MKB:er, inventeringar i samband med allehanda dispenser och miljödomar etc. och se till att de kommer in i något lämpligt datasystem. Bakgrund Sammanfattning ur rapporten: Regional miljöövervakning i Skåne syftar till att beskriva och följa miljöns tillstånd över tiden. Regional miljöövervakning ska i första hand följa upp de miljökvalitetsmål som är beslutade av Sveriges riksdag. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd som vi vill ska råda när de stora miljöproblemen är lösta. För att den regionala miljöövervakningen ska kunna bli långsiktig tas det vart sjätte år fram ett program som visar på vilka insatser som planeras de kommande sex åren. Detta länsprogram är tänkt att gälla Förändringarna jämfört med programperioden är små. Ambitionen har huvudsakligen varit att fortsätta med den övervakning som redan pågår huvudsakligen för att bevara nuvarande tidsserier eller för att skapa nya. Det innebär att de tidigare prioriteringarna när det gäller övervakning av grundvatten, marina miljöer, biologisk mångfald samt övervakning med långa tidsserier kvarstår. Utöver detta prioriteras övervakning av miljögifter och hälsa. Miljöövervakning delas traditionellt upp i programområden, så även i detta program. Under varje programområde är miljöövervakningen indelad efter de miljökvalitetsmål som den huvudsakligen följer upp. För programperioden kommer 32 delprogram att genomföras. Budgeten för programperioden kommer att vara närmre 9 miljoner kronor. För programperioden kommer det inte att finnas en heltäckande övervakning av miljökvalitetsmålens preciseringar vilka beskriver det miljötillstånd som vi ska nå med vår miljöpolitik. För att uppnå det kommer det att krävas nya och förändrade sätt att bedriva och finansiera den regional miljöövervakning. Miljöövervakningens programområden är kopplat till de nationella miljömålen (utom skyddande ozonskikt och säker strålmiljö, där ingen regional miljöövervakning äger rum). Mål och syfte: Miljöövervakning ska främst vara ett underlag för: Beskriva tillståndet i miljön Bedöma hotbilder Lämna underlag för åtgärder Följa upp beslutade åtgärder Ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan.

15 3(5) Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för revideringen av regionala miljöövervakningsprogram ska den regionala miljöövervakningen inriktas på: Underlag till att bedöma och beskriva tillstånd i miljön Underlag för att följa upp miljömål samt till relevant lagstiftning för miljöövervakningen. Miljöövervakning ska ge svar på om vi når miljökvalitetmålen. Nyligen har det fastställts preciseringar för varje miljökvalitetsmål som anger vilket tillstånd som ska råda i vår miljö när vi nått våra miljökvalitetsmål. Det är viktigt att se regional miljöövervakning i detta perspektiv och att kunna använda resultatet från denna när man på regional nivå uttalar sig om vi når våra miljökvalitetmål eller inte. Miljöövervakningens organisation och programstruktur Detta program är strukturerat enligt följande, Programområden med miljökvalitetsmål: Luft och hälsorelaterad miljöövervakning o Frisk luft Skog o Levande skogar Jordbruksmark o Ett rikt odlingslandskap o Ingen övergödning Våtmarker o Myllrande våtmarker Landskap o Ett rikt växt- och djurliv o God bebyggd miljö o Begränsad klimatpåverkan Sötvatten o Levande sjöar och vattendrag o Bara naturlig försurning o Grundvatten av god kvalitet Kust och hav o Hav i balans samt levande kust och skärgård Miljögiftssamordning o Giftfri miljö Miljöövervakning i länsstyrelsens och andra aktörers regi Regional miljöövervakning i länsstyrelsens regi har pågått sedan 1990-talet då de första statliga medlen för regional miljöövervakning fördelades. Den årliga budgeten för perioden beräknas vara densamma som för perioden Det innebär att det för programperioden inte kommer att finnas ekonomiska resurser för en fullgod övervakning av miljökvalitetsmålens preciseringar över det tillstånd som vi vill uppnå. För att uppnå det kommer det krävas nya och förändrade sätt att finansiera den regionala miljöövervakning som behövs för att veta om vi uppnår miljökvalitetsmålen.

16 4(5) Miljöövervakning saknas inom flera preciseringar till flera miljökvalitetsmål (se utvärderingar av delprogram, under respektive miljökvalitetsmål- och delprogramsbeskrivningar). Övervakning av genetisk diversitet, ekosystemtjänster, övervakning av effekter av klimatförändringar, miljögifter, grönstruktur för biologisk mångfald brister i sådan omfattning att det inte går att bedöma om vi uppnår våra miljökvalitetsmål när det gäller dessa aspekter. Detta innebär att det finns brister i underlaget för att kunna bedöma om vi når våra miljökvalitetmål. Till länsstyrelsens regionala övervakning skall läggas den som drivs nationellt kommunlat och via vattenorganisationer samt diverse verksamhetsutövare. Den regionala övervakningen som drivs av länsstyrelsen står bara för ca 10 % av den totala övervakningen i länet. I dokumentet redovisas respektives programområdes miljökvalitetsmål och vad som är viktigt att övervaka för att kunna bedöma om miljökvalitetsmålet nås. Övervakningsstrategin presenteras, en översiktlig behovsanalys genomförs och prioriteringar av vilken övervakning som ska genomföras i praktiken görs. Flera av övervakningsprogrammen presenteras ingående. För varje programområde görs sen genomgång över vilka preciseringar som finns för respektive miljömål. Det görs en bakgrundsbeskrivning och en övervakningsstrategi presenteras. Därefter görs en behovsanalys och de prioriteringar som måste göras beskrivs. Därefter beskrivs de olika miljöövervakningsinsatserna (även nationellt och av andra aktörer) och budget redovisas för den miljöövervakning länsstyrelsen bedriver eller stödjer (drygt ett trettiotal) Motivering Dokumentet är omfattande och ger en bra bild av pågående miljöövervakning i Skåne. Den slutgiltiga versionen kan vinna på en tydligare layout så det blir enklare att se var i beskrivningarna man befinner sig. De miljöundersökningar, MKB:er och liknande som genomförs i samband miljödomar, planärenden och allehanda exploateringar är inte behandlat i dokumentet. Något system för att ta tillvarata den information bör utarbetas då den kan var mycket värdefull för att bedöma miljötillståndet. Systemet med datavärdar har blivit allt bättre men fortfarande kan det vara svårt för mindre kommuner att kunna/hinna tränga in i respektive värd system att lagra data. En brist i datavärdskapet är att entusiasmen från datavärden att ta emot kommunala data kan var begränsad. Inmatningssystemen är också olika vilket i praktiken innebär att de är svårt för små aktörer att lägga in sina data i de nationella datavärdarnas databaser. Den begränsade viljan att ta emot kommunala data kan kanske bero på att tveksamheter råder när det gäller kvalitetssäkring av datakvalitet. Men där kan man ju inta en lite pragmatisk hållning bättre med data som inte är kvalitetssäkrade än inga data alls. Icke kvalitetssäkrade data eller data där viktiga parametrar

17 5(5) kan ju taggas på lämpligt sätt. Det är viktigt att behålla långa tidsserier och att lokaler och metodik inte ändras om det inte finns mycket goda skäl till det. Jörgen Hanak miljöchef Olle Nordell ekolog

18 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(1) Miljöförvaltningen Datum Er Referens Handläggare Vår Referens Jörgen Hanak 7884 Miljönämnden Landskrona stad Handlingsplan för ökad kundnöjdhet Miljönämnden bedriver ett kontinuerligt arbete med att förbättra nöjdheten hos de företag och enskilda som kommer i beröring med oss. Aktuell handlingsplan identifierar förbättringsområden att arbeta vidare med under Beslut Miljönämnden beslutar att anta bilagt förslag till handlingsplan för ökad kundnöjdhet. Motivering Genomförande av bilagt förslag till handlingsplan bedöms skapa bättre förutsättningar för att fullfölja miljönämnden uppdrag. I ett upplevt gott bemötande skapas förutsättningar för bättre dialog. Detta i sin tur ger ökad förståelse för myndighetens agerande som därmed blir till gagn för arbetet med att skapa en bättre miljö och hälsa i Landskorna kommun. Jörgen Hanak miljöchef Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr :16 C:\Users\barbrool\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\SGNTPAZW\Handlingsplan för kundnöjdhet beslut.docx

19 Miljöförvaltningen Handlingsplan för ökad kundnöjdhet i miljönämndens myndighetsutövning under Miljönämnden bedriver ett kontinuerligt arbete med att förbättra nöjdheten hos de företag och enskilda som kommer i beröring med oss. Aktuell handlingsplan identifierar förbättringsområden att arbeta vidare med under Bakgrund Miljönämnden har en omfattande myndighetsutövning mot enskilda, företag och andra organisationer. Myndighetsutövning innebär utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet och disciplinär bestraffning. Miljönämndens myndighetsutövning innebär ett stort ansvar genom att det handlar om maktutövning som kan ha stor ekonomisk påverkan. Det enskilda företaget/medborgaren är i ett underläge vid myndighetsutövning vilket ställer stora krav på myndighetens bemötande i olika avseenden. Som myndighet har vi också enligt förvaltningslagen ett ansvar för att informera i olika avseenden samtidigt som vi ska vara granskande/kontrollerande vilket gör att kraven på tydlighet är extra stora. Det har inte gjorts några mätningar av kundnöjdhet på miljönämndens område tidigare. Under 2013 deltog Landskrona stad för första gången i Sveriges kommuner och landstings (SKL) projekt Insikt. Insikt är en kvalitetsmätning av den kommunala myndighetsutövningen och servicen gentemot företag och möjliggör öppna jämförelser mellan kommuner. Undersökningen omfattar utöver miljöoch hälsoskydd: brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse och serveringstillstånd. De serviceområden som undersöks i öppna jämförelser mellan de olika medverkande kommunerna är: information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet. Utöver dessa serviceområden fick verksamhetsutövaren svara på hur väl han sammantaget bedömde att organisationen fullföljde sitt uppdrag. Svaren på denna fråga presenteras i form av ett nöjdkundindex (NKI) där total kundnöjdhet har indexet

20 Miljöförvaltningen Resultat från insikt Kundnöjdhetsindexet för Landskrona stads myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskydd i Insiktsundersökningen blev 58. Medelvärdet för alla 188 medverkande kommuner inom miljö- och hälsoskyddsområdet var 67. Av resultatet framgår att det finns en betydande förbättringspotential att jobba med för att öka kundnöjdheten. De serviceområden där miljö- och hälsoskydd fick lägst betyg var inom områdena information, kompetens och rättssäkerhet. När det gäller information så är det främst informationen på hemsidan och den skriftliga informationen som har fått ett dåligt resultat jämfört med resultatet för hela Sverige. Beträffande kompetens var det framförallt företagens upplevelse av personalens kunskap om ämnesområdet samt förmåga att hjälpa till att lösa problem som fick dåligt resultat. Bäst resultat erhölls för: möjlighet att komma i kontakt med rätt person per telefon och epost, möjlighet att träffa rätt person, förmåga att hålla överenskomna tidsramar samt tydlighet i vilka lagar och regler som gäller för aktuellt ärende. Det kan dock konstateras att även om resultatet var bäst i Landskrona för dessa faktorer så var det inte något som var bättre än medelvärdet för samtliga kommuner. Slutsatser av insikt Vid en prioritering inom de olika serviceområdena visar prioriteringsmatrisen att bemötandet är den enskilda faktor som där insatser ger störst effekt. Bemötande kan å andra sidan ses som en övergripande aspekt för alla de övriga serviceområdena. Sättet vi uttrycker oss på, graden av tillmötesgående med information i olika delar, graden av tillgänglighet i olika avseenden och effektiviteten i vårt handläggande påverkar i hög grad hur man sammantaget upplever bemötandet. Beträffande rättssäkerhet är det främst tydlighet med avseende på tydligheten i de lagar och regler som gäller, sätt som vi motiverade våra ställningstaganden/beslut samt möjligheterna att framföra klagomål och lämna synpunkter. Med ledning av resultatet i Insikt bör handlingsplanen lägga störst vikt vid att utveckla: Information och möjlighet till e-tjänster på vår webbplats. Teknik för att skriva lättläst samt ändra mallar för skrivelser och beslut samt informationsmaterial enligt principer för att skriva lättläst. Information inom området rättssäkerhet så att det tydligare framgår hur beslutsgången ser ut, vilka rättigheter man har och hur man går tillväga för att överklaga. Information om avgifter och taxor samt vad som ingår i dessa. Rutiner för att vara extra tydliga med vad som är resultatet efter den inspektionsverksamhet som genomförs. 2

21 Miljöförvaltningen Tillgängligheten så att miljöförvaltningen upplevs som en lättillgänglig verksamhet med hög servicegrad. En egen kundnöjdhetsundersökning för att fortlöpande ge verksamhetsutövare en möjlighet att återkoppla hur man upplevt den myndighetsutövning som man varit föremål för. Beträffande frågan om personalens kompetens så bedöms befintlig kompetens på förvaltningen vara mycket hög. Ansvarsområdet är dock väldigt brett och har under många år kontinuerligt utvidgats. Personalstyrkan är dessutom enligt resursutredningen underdimensionerad vilket leder till att befintlig personal måste täcka in ett relativt sett större kunskapsområde. Det tillkommer dessutom hela tiden ny kunskap och lagstiftning inom hela verksamhetsfältet. Utvecklingen tenderar därför att tvinga inspektörer / handläggare allt längre ut mot periferin för sin kompetens. För att upprätthålla ett förtroende gentemot verksamhetsutövaren i såväl ett kontroll- som ett informationsperspektiv är det viktigt för inspektören / handläggaren att hela tiden finnas i framkant kompetensmässigt. Om man inte lyckas med detta finns det risk att inspektörens / handläggarens självförtroende undergrävs. Det påverkar i sin tur hur inspektören agerar med avseende på kommunikation, information och initiativförmåga. Därför är det mycket viktigt att avsätta såväl ekonomiska som tidsmässiga resurser på kompetensutveckling. Budgeterade resurser för kompetensutveckling samt personal behöver utökas inför kommande år. Målsättning med handlingsplan Målsättningen bör vara att till Insiktsundersökningen som genomförs 2016 ha åstadkommit ett resultat som är minst bättre än medelkommunen inom tre av de sex serviceområdena och att miljöförvaltningen som helhet får en bedömning som ligger högre än alla kommuners medelvärde på miljö- och hälsoskyddsområdet. Handlingsplan Skriva lättläst Miljöförvaltningen har en bred målgrupp för det skrivna material som produceras i verksamheten. Det finns allt från privatpersoner till företag, högutbildade samt de med låg eller mycket bristfällig utbildning. Vi arbetar med människor från en mängd olika kulturer. Den komplexa målgruppen gör det särskilt viktigt att anpassa skrivsättet så att det inte bara riktar sig till de som har bäst förutsättningar att ta till sig skriven information. Genom att jobba mer med visuell kommunikation kan budskapen som man vill förmedla också förstärkas. Åtgärder 1. All personal genomgår utbildning i skriva lättläst. (2014) 3

22 Miljöförvaltningen Beslutsmallar, skrivelser och informationsmaterial struktureras om i enlighet med principerna för att skriva lättläst. ( ) 3. Informationsmaterial ska i större utsträckning understödjas av visuell information av olika slag. (2014-) Verksamhetsutövarnas rättssäkerhet. Sverige har ett väl utbyggt rättssystem som innebär att varje beslut som miljöförvaltningen fattar kan överprövas i flera instanser. Rättsprocessen är i denna del inte förknippad med kostnader för den enskilde. Det verkar inte finna full insikt om att alla beslut kan överprövas kostnadsfritt av oberoende instans på detta sätt. Verksamhetsutövare nämner ofta att taxor och avgifter upplevs höga och är något som man inte har möjlighet att påverka. Vidare är det oklart vad som ingår i taxan och när timtaxa kommer att tas ut. Sammantaget framför därför verksamhetsutövare ofta att avgifterna är en del av det som upplevs rättsosäkert. Det framförs ofta att man upplever att de insatser i kvalitetsledningssystem som man själv investerat i inte ger utdelning i mindre tillsynsbehov och därmed lägre kostnader. Åtgärd 4. Vi har idag en bilaga som beskriver hur man överklagar ett beslut som bifogas varje beslut. Bilagan kommer att omarbetas så att den blir mer lättillgänglig. Bilagan omarbetas också så att den bättre informerar om de möjligheter som finns för den som vill överklaga. (2014) 5. Tar fram ett informationsmaterial om hur de årliga tillsynsavgifterna är uppbyggda och hur taxan påverkas av verksamhetens olika delar samt vad som ingår i de årliga tillsynsavgifterna. (2014) 6. Tar fram en information som skickas ut i inledningen av varje ärende där tillsynen kommer att debiteras per nerlagd handläggningstimme och hur debiteringen av detta kommer att ske. (2014) 7. Risk- och erfarenhetsbaserad taxa enligt Sveriges Kommuner och Landstings modell introduceras fullt ut i verksamheten. Idag tillämpas risk- och erfarenhetsbaserad taxa bara på livsmedelsområdet men inte på miljöbalkens område. Modellen premierar företag med låga miljö- och hälsorisker och som har goda rutiner för att minimera miljö- och hälsorisker i verksamheten. (2015-) Uppdatering av miljöförvaltningens sidor på kommunens internetsidor Miljöförvaltningen har mycket information på Landskrona stads webbplats. Strukturen på informationen gör att den inte alltid är lättillgänglig för besökaren. I första hand bedöms informationen behöva struktureras om så att den får en mer behovsorienterad struktur. Den som besöker webbplatsen kan oftast antas ha ett problem som ska lösas. Man ska t.ex. starta en verksamhet och vill då ha en översiktlig bild av hur processen kan se ut, vilka tillstånd som behövs och vill ha aktuella blanketter för detta så smidigt som möjligt. Kopplat till detta finns det givetvis också ett allmänt informationsbehov av varierat djup inom det problemområde som är aktuellt. 4

23 Miljöförvaltningen Det finns idag inga e-tjänster på miljöförvaltningens sidor. Genom att introducera sådana kan processen underlättas för både den sökande och förvaltningen. 5

24 Miljöförvaltningen Åtgärder 8. Strukturen på miljöförvaltningens internetsidor görs om så att den blir mer lättillgänglig för besökaren utifrån ett behovsorienterat sökmönster. (2014) 9. Utreda vilka e-tjänster på markanden som bäst lämpar sig för befintlig IT-infrastruktur. Introduktion av e-tjänster budgeteras och implementeras under kommande år. (2014) Bemötande och tillgänglighet Det finns möjligheter att förbättra miljöförvaltningen rutiner internt kring telefonin för att få till en hantering som gynnar företag och enskilda. Åtgärder 10. Tar fram en policy och rutiner för hur all personal förväntas agera i sin hantering av telefonsamtal. Hur man ska göra med stängning av telefon, vidarekoppling och talsvar. Bör t.ex. finnas ett gemensamt talsvar kopplat till alla telefonabonnemang som används på miljöförvaltningen. Alla handläggare aktiverar likartat talsvar enligt rutin. (2014) Rutiner vid inspektioner I samband med inspektioner sker ett komplicerat samspel mellan inspektör och verksamhetsutövare. Inspektionen syftar ytterst till att kontrollera att verksamheten lever upp till gällande lagstiftning. Lagstiftningen liksom tolkningen av den förändras över tid. Det finns dessutom oftast olika sätt att uppfylla lagstiftningens mål beroende på den enskilda verksamhetens unika förutsättningar. Det är därför naturligt att inspektionstillfället också är lämpligt för informationsinsatser av olika slag. Om inspektören inte är tydlig med vad som är vad finns det därför stor risk för att verksamhetsutövaren inte har samma bild som inspektören över vad som är brister som behöver åtgärdas och vad som bara är information. Idag skrivs en underrättelse om resultatet när inspektören är tillbaka på kontoret. Vid hög arbetsbelastning kan detta ske flera dagar eller längre efter det att inspektionen ägt rum. Risken med detta arbetssätt är att inspektörens och verksamhetsutövarens uppfattning om resultatet från inspektionen skiljer sig åt. Eftersom inspektören är i en slags maktposition kan detta leda till att en förtroendeklyfta uppstår som kan vara svår att reparera när den väl uppstått. Det är därför väldigt viktigt att kommunicera inspektionsresultatet tydligt på plats och helst på plats lämna en skriftlig inspektionsrapport som man går igenom tillsammans med verksamhetsutövaren. Behov av klargöranden kan då redas ut omedelbart och eventuella missförstånd behöver inte belasta den fortsatta handläggningen av ärendet. Det finns administrativa stödsystem utvecklat för att arbeta enligt ovanstående som dessutom ger andra vinster som bättre möjlighet till uppföljning och statistik. 6

25 Miljöförvaltningen Åtgärder 11. Investera i system för överlämnande av skriftlig inspektionsrapport vid inspektionstillfället. ( ) 12. Arbeta med att utveckla situationsanpassade rutiner för genomförande av inspektioner. ( ) 13. Arbeta fortlöpande med att utveckla inspektörernas förmåga att kommunicera på ett effektivt sätt vid inspektion. ( ) Egen kundnöjdhetsundersökning Insikt är en undersökning som görs vart annat år på ett standardiserat sätt för att kunna göra jämförelser mellan kommuner. Undersökningen riktar sig bara till företag som varit föremål för myndighetsutövning. Miljöförvaltningen arbetar också i stor utsträckning med privatpersoner och andra organisationer i myndighetsutövningen. Insikt ger en rapport som kan användas för att utveckla miljöförvaltningens verksamhet. Men rapporten är ganska grov till sin karaktär och bidrar inte mycket till att skapa förståelse för de detaljer som ligger bakom det samlade resultatet. Insikt har en annan avsändare än miljöförvaltningen. Om miljöförvaltningen själv skulle skicka ut en kundnöjdhetsenkät skulle det visa att vi bryr oss om hur vår handläggning uppfattas i olika avseende. En egen kundnöjdhetsenkät skulle därför vara en viktig signal till omgivningen. Rätt utformad kan den framför allt ge oss värdefull input till kontinuerlig förbättring av verksamheten. Åtgärd 14. En kundnöjdhetsenkät tas fram och skickas fortlöpande ut till alla som fått ett beslut i ärenden och/eller som haft inspektion från miljöförvaltningen. (2014) 7

26 Landskrona stad Budgetuppföljning februari 2014 Miljönämnd

27 1 Uppföljning driftbudget Verksamhet, tkr Politisk verksamhet Budget Utfall Avvikelse Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Miljö Summa Uppföljning investeringsbudget Nettoinves teringar, tk r Utfall Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Summa Förslag till beslut Miljönämnden beslöt att lägga rapporten till handlingarna Miljönämnd, Budgetuppföljning februari (2)

28 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Olle Nordell Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Strandskyddsdispens för att avverka skog på Saxtorp 69:1 Fastighetsägaren på Saxtorp 69:1 har inkommit med en ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna för att få avverka en 0,5 ha stor skog på fastigheten. Ärendet har kommit på remiss från kommunstyrelsen. Förslag till beslut Miljönämnden har inget att erinra. Bakgrund Fastighetsägaren har inkommit med en ansökan om strandskyddsdispens för att avverka en mindre skog 0,5 ha på fastigheten. Fastigheten är belägen i Lundåkrabuktens tilltänkta naturreservat. Skogen planterades i början på talet för produktion av julgranar. För närvarande växer i huvudsak björk i området. I länsstyrelsens arbete med att utarbeta föreskrifter och skötselplan för naturreservatet i Lundåkrabukten framhålls att skogen bör avverkas för att ge plats för betade strandängar. Vidare är det till nackdel för häckande strandfåglar med höga träd och liknande i närheten av boplatser då predatorer som t ex kråkor får bra spaningsplatser i området. Att avverka skogen är i enlighet med syftet med naturreservatet. Motivering En avverkning av skogen kommer att gynna strandfåglarnas möjlighet att genomföra lyckade häckningar och öka arealen av betesmarker. Detta är helt i linje med syftet i det planerade naturreservatet. Dispens bör beviljas. Jörgen Hanak miljöchef Olle Nordell ekolog Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\NATUR\ON_yttrande_miljönämnden_saxtorp_69_1_ docx Bankgiro Postgiro Org.nr :27

29

30 Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2013 Victoria Karlstedt Rapport 2014:X Miljöförvaltningen Landskrona

31 Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar pågått i Landskrona med syftet att övervaka mängderna av olika metaller i fallande stoft samt dess spridning. I staden finns industrier med känt höga emissioner av metallhaltigt stoft. Provtagning utförs en gång per månad vid fem olika mätstationer ( Hilleshög, S:a Bergsöe, ScanDust, Sydpunkten och Vallgården ) och proverna analyseras med avseende på sex olika ämnen (bly, kadmium, krom, zink, nickel och koppar) samt total stoftmängd. Stoftet i Landskrona karaktäriseras av framförallt bly och zink då mängderna av dessa tungmetaller är väldigt höga jämfört med andra städer. Blymängderna och kadmiummängderna är som störst vid S:a Bergsöe och ScanDust. Mängden kadmium har tidigare varit ungefär lika stor vid de tre mätstationerna inom industriområdet ( S:a Bergsöe, ScanDust och Sydpunkten ), men under 2013 har nivån varit mycket lägre vid Sydpunkten. Mängderna av övriga tungmetaller förutom krom är som störst vid mätstationen Sydpunkten. Blymängderna vid de olika mätstationerna har varierat mycket genom åren. Det finns dock ingen tydlig trend till att det totala nedfallet minskar. De totala nedfallsmängderna av bly på industriområdet (summerade värden från ScanDust och S: Bergsöe ) 2013 var ca 100 gånger högre än för mätstationen Hilleshög i norra delen av tätorten. Det maximala månadsvärdet för blynedfallet för Landskrona 2013 var 1200 gånger högre än värdet för bakgrundsstationen vid Vavihill i Svalövs kommun Om man jämför Landskronas maximala månadsvärde med andra orter så hade Landskrona ett nedfall som var 580 gånger högre än blynedfallet i Malmö 2009/10. Det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet vid S:a Bergsöe och ScanDust under perioden är 154 mg/m 2. För perioden (10 år) var det summerade genomsnittsvärdet för blynedfallet 131 mg/m 2 och under perioden (5 år) var det 148 mg/m 2. De två mätstationerna ligger närmst Boliden Bergsöe och visar att trenden inte blivit bättre med mindre nedfall under de senaste åren. ScanDust summerade årsvärde på 320 mg/m 2 är det högst uppmätta värdet sedan mätningarna startade Kadmiummängderna har överlag haft en positiv utveckling vid alla mätstationer förutom vid mätstationen Sydpunkten där mängderna ökade markant 2001 och har fortsatt vara relativt höga sedan dess. Under 2013 så har Sydpunkten dock ett lågt värde och det är istället vid mätstationen ScanDust som visat ett högre värde än tidigare. Zinkmängderna har haft en klart positiv trend vid mätstationen ScanDust efter 2001 med betydligt lägre mängder. Dock har zinkmängderna vid mätstationen Sydpunkten varierat mycket. Nickelmängderna har blivit betydligt mindre vid mätstationen ScanDust från 2006 och framåt och har sedan dess varit stabilt låga. Dock har mätstationen Sydpunkten haft klart förhöjda mängder nickel efter Kopparmängderna har haft några tydliga trender. Från 1988 till 1991 var det ganska höga mängder på alla mätstationer, för att sedan abrupt bli mycket mindre Denna trend höll i sig fram till 2001, därefter har det åter uppmätts höga mängder. Krommängderna följer inte någon tydlig trend för mätstationerna förutom att fram till och med 1999 var krommängderna högst vid ScanDust. Från 2001 och framåt har istället den största mängden uppmätts vid Sydpunkten. Under 2013 däremot har ungefär lika höga krommängder 2 (21)

32 uppmätts på båda mätstationerna. Landskrona har en fortsatt hög belastning av metaller i luften och det finns ännu inga tydliga långsiktiga tendenser till minskad belastning. Det är därför väsentligt att fortsätta med mätningarna, dels för att kunna avläsa belastningen på miljön och dels för att kunna se vilka resultat som miljöåtgärder på industrierna och på kommunala verksamheter ger. Syfte Projektet syftar till att bevaka miljötillståndet i Landskrona med avseende på metallföroreningar samt att kontrollera resultaten av miljöförbättringar inom industrin och kommunala verksamheter. Bakgrund Luftkvalitén i Landskrona Landskrona har framförallt en stor industriverksamhet, men även en relativt hög trafikbelastning, vilket har resulterat i att staden under lång tid haft problem med förhöjda halter och spridning av tungmetaller i luften. För att kunna övervaka mängderna och spridningen från ovan nämnda källor har kontinuerliga mätningar av fallande stoft genomförts sedan 1988 där flertalet tungmetaller analyseras. Bakom övervakningsprogrammet står Länsstyrelsen i Skåne, Landskrona stad samt industrier i Landskrona med betydande emissioner av tungmetallhaltigt stoft. Mätprogrammets omfattning Mätlokaler & mätparametrar När mätningarna startades 1988 utfördes övervakningen vid åtta olika lokaler, men sedan 1998 har antalet reducerats till fem (se figur 1). Tre av lokalerna, S:a Bergsöe, ScanDust och Sydpunkten, är belägna i ett område som karaktäriseras av tung industri. Den fjärde, Hilleshög, återfinns norr om stadskärnan och den femte, Vallgården som ligger centralt i Landskrona är en ny mätstation från och med Stoft från mätstationerna analyseras med avseende på bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), zink (Zn), nickel (Ni), svavel (S), natrium (Na) och kalcium (Ca). 3 (21)

33 Vallgården Figur 1: Mätplatser Mätmetodik För insamling av fallande stoft används en NILU-nedfallstratt (se figur 2). Instrumentet består av ett cylindriskt plastkärl som är placerat i en stålram. Kärlet innehåller en liten mängd vätska för att kunna binda torrdepositionen. Instrumentet exponeras i en månad varefter insamling av proven samt blandning av två månaders torrdeposition sker. Tolv månaders exponering resulterar således i sex stycken tvåmånadersprov. Proven analyseras med avseende på total stoftmängd samt de ämnen som nämns i föregående stycke. Metallerna analyseras med hjälp av ICP-MS. 4 (21)

34 Figur 2: Nedfallstratt 5 (21)

35 Meteorologisk data Diagram 1*. Visar en vindros över året 2013 *Vindros som visar % fördelningen av vindarna under perioden till Vindfrekvens från cirkelns mittpunkt och ut till den yttersta ringen motsvarar 8 %. Var nedfallet är störst styrs till stor del av vindriktningen under mätperioden. Enligt vindrosen för Landskrona under perioden den 1 januari 2013 till den 31 december 2013, var den enskilt förhärskande vindriktningen västlig (ca 32 %), följt av ostlig (ca 29 %). Vindfrekvensen i procent angivet i kvadranterna nord till väst (ca 26 %), nord till öst (ca 20 %), syd till öst (ca 23 %) och syd till väst (ca 31 %), se vindrosen i diagram 1 ovan. 6 (21)