Ledare: Emma Johansson

Transkript

1 Original Nr Ledare: Emma Johansson Det senaste året och framöver kommer STIL som kooperativ och assistansanordnare vara tvungna att göra en hel del förändringar utifrån att omvärldens krav på personlig assistans hårdnar. För mig är det en oerhörd press och frustration att se den reform och den insats som gör det möjligt för mig och alla oss att leva ett riktigt liv bli kringskuren och ifrågasatt. Jag är övertygad om att du som medlem och assistansberättigad känner samma sak. Som styrelseledamöter och verksamhet får vi in synpunkter och klagomål på de förändringar som görs, om det så handlar om förändringar gällande assistansomkostander, STILs arbetsmiljöarbete eller krav på att schemaläggning måste göras i Aiai med mera. Jag vill vara tydlig med att alla dessa förändringar gör vi för att vi måste. Om vi inte gör det så kommer STIL att förlora sitt tillstånd som assistansanordnare, och som arbetsgivare hamna i kostsamma tvister eller riskera att hamna i situationer som gör att vi inte kan försvara lagens intentioner och vår rätt till assistans. För oss i styrelsen och i verksamheten är självbestämmande centralt i allt vi gör, vid varje diskussion och beslut. Vid varje beslut som vi i styrelsen fattar väger vi alltid in det individuella självbestämmandet i relation till den solidaritet som måste finnas. Både solidaritet gällande STIL som förening, men även solidaritet gällande reformen. Som styrelse måste vi utifrån det göra val och fatta beslut om det vi anser är bäst. Detta är inga lätta beslut att fatta och kräver ofta mycket utredningsarbete från kontorets sida för att vi som styrelse ska få underlag att fattat beslut utifrån. Det gör även att vi som styrelse har väldigt tuffa diskussioner med varandra och med verksamheten. Men viktigast av allt är att vi ständigt går framåt och fattar beslut utifrån kooperativet och assistansreformens bästa. Det är vad ni som medlemmar har valt oss som styrelse att göra. Ibland kan det vara så att du som medlem uppfattar att en del av de beslut vi fattar går emot ditt självbestämmande och din roll som arbetsledare. Det har jag all respekt och förståelse för. Jag vill även och hoppas på att du som medlem har förståelse och respekt för att i STIL är vi över tvåhundra arbetsledare med väldigt individuella behov. När du tycker att de beslut styrelsen fattat inte överensstämmer med din uppfattning så beror det på att vi i styrelsen har till uppgift att fatta beslut utifrån det faktum att vi är cirka 200 medlemmar i föreningen. Under året har vi i styrelsen försökt att förbättra dialogen med alla oss medlemmar. Bland annat genom fler medlemsmöten. Detta är ett arbete som vi kommer att förbättra framöver, både inför beslut men även att diskutera kring solidariteten i kooperativet. Att leva ett liv som andra är en rättighet men ingen självklarhet. Den rätten drevs igenom av oss med funktionsnedsättningar och om vi vill fortsätta eller ens få möjlighet att leva ett liv i frihet är det vi som måste kämpa för det. Det gör vi genom att mobilisera tillsammans. Därför vill jag med begreppen självbestämmande och solidaritet som ledord önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år. Och samtidigt passa på att säga att jag ser fram emot att träffa er i verksamheten när allt drar igång igen nästa år. Se upp 2014, här kommer vi!

2 Dags för julklappar Original tipsar De allra flesta har vid det här laget en smartphone i fickan. Men oavsett modell och fabrikat blir inte telefonen smartare än man gör den. Här kommer därför några handfasta tips som förhöjer upplevelsen av din lur. Originals panel bestående av tre erfarna telefonnördar väljer sina favoriter i djungeln av appar. Dragon Dictation Diktera texter direkt i mobilen. Det går, enligt företaget bakom appen, fem gånger snabbare att diktera jämfört med att skriva på tangentbordet. Tink Ny app som hjälper till att hålla ordning på privatekonomin. Tink kopplas ihop med dina betalkort och noterar sedan dina inköp. Du kan när som helst få statistik över vart pengarna har gått och säkerställa att du inte gör av med mer pengar än som kommer in på kontot. Gröna guiden En app från Naturskyddsföreningen, bli mer miljövänlig med deras listor. Dessutom fiskväljare, återvinnare och märkesväljare. Skype En app som låter dig ringa gratissamtal till andra Skype-användare. Med snabb uppkoppling och något sånär stor skärm på telefonen fungerar även videosamtal utan problem. tv.nu Håll koll på tv-tablån under mörka vintermånader, och annars också förstås. Överskådlig och informativ app med möjlighet att lägga in påminnelser. Angry Birds Seasons Klassiskt mobilspel med fåglar som är väldigt arga på gröna grisar. Finns i många olika varianter, Seasons fungerar som en julkalender med en bana per dag. Google Drive En molntjänst med webbaserad redigering av dokument för online ordbehandling, kalkylblad och presentationer. Delande av dokument med andra personer. Lagring och synkronisering av valfria filformat på molnet. Evernote Ett digitalt anteckningsblock där du kan samla dina anteckningar och gruppera dem efter olika ämnesområden. Du når anteckningarna genom samma app i datorn och appen i mobilen och i datorn kan synkas automatiskt. Wordfeud Ett klassiskt bokstavspel med samma upplägg som Alfapet. Motionera hjärnan och utöka ordförrådet med ett roligt och vanebildande spel. Finns i en gratisvariant eller så betalar man en slant och slipper reklam.

3 Bengt Elmén: På motståndarnas planhalva Bengt Elmén är socionom, författare och mentor. Han är också en av förgrundsgestalterna i Independent Living-rörelsen i Sverige. Efter att ha jobbat som STILs verksamhetsledare i fem år startade han sitt eget utbildningsföretag. Alltsedan dess har han bland annat arbetat med utbildning av arbetsledare och deras personliga assistenter. Han har bland annat skrivit boken Assistans med glans. Bengt skriver återkommande för Original under Några av er har säkert redan tagit del av mina filmer på cp-assistenten.se. Syftet med dessa är att spegla verkligheten ur vår egen synvinkel något som sällan eller aldrig görs. Men när Kalla Fakta för några veckor sedan sände sitt reportage om assistansen så valde de att göra likadant. De valde att skildra den verklighet som vi ständigt konfronteras med en verklighet som består av fler och fler avslag, nerdragningar och en överdriven kontroll. En av de filmer på cp-assistenten.se som fick störst gensvar var den i vilken Maria Larsson (kd) talar sig varm för aktiv dödshjälp. Jag tror nu inte att Maria Larsson vill införa aktiv dödshjälp. Det var inte därför jag gjorde den filmen. Jag gjorde den för att skildra en tidsanda och en attityd. Ett naturligt inslag när man har ett funktionshinder är att man har en lägre status. Andra ser ner på en. De flesta medmänniskor utgår exempelvis ifrån att vi varken kan tala för oss, jobba eller bilda familj. Det är inget nytt med det. Det nya är att staten har gjort detta synsätt legitimt. Politiker och myndigheter fattar beslut efter beslut som kränker vårt människovärde. Det uttalas mer eller mindre öppet att vi inte är lika mycket värda som andra. Vi betraktas i första hand som en kostnad i budgeten. Det var denna inställning som jag ville skildra i min film om dödshjälp. Igår var jag på Jonas Gardells senaste scenshow Mitt enda liv. I den berättar han om hur det var på 80-talet att det inte var så särskilt ovanligt att bli kallad bögjävel, och att de flesta bögar accepterade detta eftersom man inte kände till något annat det var detta tilltal som man hade vant sig vid. Man accepterade att polisen ofta ställde sig på förövarens sida vid hatbrott trots en uppenbar kränkning eller skymfning, därför att man inte kände till något annat. 80-talet är inte så värst långt borta. Men vad händer om vi istället blickar 30 år framåt i tiden. Vad kommer vi då att säga om 2010-talet? Kommer vi att säga att det var den tid när vi accepterade att släppa in myndighetspersoner i duschen, därför att vi inte kände till något annat. Det var så vi var vana vid att bli behandlade. Eller kommer vi att säga att 2010-talet det var den tid då man fortfarande hux flux kunde bli av med rätten till sin personliga assistans, och vi accepterade detta därför att vi inte kände till något annat. Eller kommer vi att säga att 2010-talet det var den tid då Försäkringskassan helt plötsligt kunde ringa upp våra assistenter och i princip fråga vad som helst, och vi accepterade detta därför att vi inte kände till något annat.

4 När Bengt Westerberg kommenterade inslaget i Kalla Fakta om personlig assistans så gladdes han över att fler personer än beräknat har kunnat ta del av insatserna i LSS genom åren. Han såg alltså inte detta som något problem. För de flesta andra politiker är det ett måste att begränsa antalet personer som t.ex. beviljas assistans. Men för Bengt Westerberg var det alltså tvärtom. Det är dags att vi lär oss av den retoriken för att börja möta motståndarna på deras planhalva istället för på vår egen. HERMAN HISSAR! Vad är bäst, coolast, roligast, snyggast och mest intressant på funkisfronten just nu? Här kommer en liten lista över sånt som fångat min uppmärksamhet under hösten. Vill du bidra med något till nästa lista? Skicka ett mejl till herman.grafstrom@stil.se En ny symbol Den markerar parkeringsplatser, toaletter, entrédörrar och annat som är anpassat för personer med funktionsnedsättningar: skylten i blått och vitt med konturerna av en stor rullstol och en streckgubbe. I sin nuvarande form har symbolen hängt med sedan 1960-talet. Men nu har Brian Glenny, en amerikansk före detta graffittimålare, och konstnären Sara Hendren bestämt sig för att uppdatera symbolen. Projektet heter The Accessible Icon Project och i New York har man börjat byta ut de gamla skyltarna på toaletter, hissar och taxibilar. Den nya symbolen vill förmedla fart och rörelse och särskilja personen från rullstolen. Oavsett vad man tycker om den nya symbolen är initiativet bra. Om inte annat för att det kan skapa debatt om huruvida en enda symbol kan representera en så heterogen grupp som personer med funktionsnedsättningar. Folkoperans trapphiss Smarta lösningar som möjliggör tillgänglighet för alla upphör aldrig att glädja en när de dyker upp. Trapphissen till Folkoperan på Hornsgatan i Stockholm är ett bra exempel. Hissen är kamouflerad i trappan och även om den slamrar och väsnas klaras resan upp till entrén av snabbt och enkelt. Youtube Att funkisar är osynliga i traditionell media är ett vedertaget faktum, även om det på senare år har blivit något bättre. Men skippa tv och ge dig ut på nätet så kryllar det av coola, starka, orädda, färgstarka och rent galna funkisar. Här kommer några favoriter senaste sökningen på Youtube: Adam Hills är en australiensisk komiker och tv-personlighet med skön distans till sin funktionsnedsättning. Plus också för att hans shower är teckentolkade. Cornel Hrisca-Munn lämnades som liten utanför ett nedgånget barnhem i Rumänien. Cornel, som föddes utan underarmar och högerben, adopterades så småningom av ett brittiskt par och studerar idag i Oxford. Dessutom är han en grym trummis.

5 Personligt om assistans Under sin snart tjugoåriga historia har assistansreformen lyckats bli såväl älskad som verktyg för befrielse och avskydd som ett verktyg för brottslig verksamhet. Men i sin helhet är assistansreformen en succé, säger Adolf Ratzka vars pilotprojekt på nittonhundraåttiotalet så småningom ledde fram till reformen. Det som inte är bra med den är småsaker i sammanhanget. Det var 1973 som Adolf Ratzka första gången rullade på svensk mark. Han höll på att avsluta sina studier vid UCLA i Kalifornien med att doktorera i företagsekonomi. Avhandlingen handlade om mark och bostäder och anledningen till att han kom till Sverige var Tomträttsinstitutet. Ja, säger han och skrattar. Tomträttsinstitutet var bra utvecklat här och jag var nyfiken på Sverige. Han avsåg att bli kvar i Sverige bara den tid som skulle krävas att slutföra arbetet. Men fyrtio år senare är han alltså fortfarande i Stockholm och det beror inte på att avhandlingen inte är färdig, försvarad och godkänd. Nej den gjorde jag klar, fast det tog mycket längre tid än vad jag hade kunnat föreställa mig. Han menar att det berodde på otillgänglighet och ett, i jämförelse med UCLA, gammalmodigt bibliotekssystem. Det var svårt att ta sig fram med rullstol i samhället överhuvudtaget och på universitetsområdena i synnerhet. Adolf Ratzka kom från sju år på ett universitetscampus där studerande med funktionshinder inte var något konstigt. Handikapp-rörelsen hade redan vuxit sig stark i USA och den krävde samma medborgerliga rättigheter som alla andra. Den hade tagit starka intryck av de svartas medborgarrättskamp och av proteströrelsen mot USA:s krigspolitik. Independent Living-rörelsen bestod av människor med funktionshinder som gjorde dem beroende av mycket vardaglig assistans. De protesterade mot att funktionshinder sågs som enbart ett problem för personen i fråga och familjen. De menade att funktionshinder i stället är resultat av en orättfärdig maktstruktur och därför ett samhällsproblem. Människor med omfattande funktionshinder ville delta i samhället på lika villkor som alla andra. Och det träffade Adolf Ratzka rätt i hjärtat. Ta en sån sak som att gå till biblioteket och kopiera några sidor ur en bok. På den tiden innan internet- gjorde man det nästan dagligen. I Los Angeles var det hur enkelt som helst. I Stockholm däremot krävde det en massa planering, beställning av färdtjänst några dagar i förväg och det kunde ta dagar att äntligen få några kopierade sidor ur en artikel i handen. Den rådande inställningen i Sverige var även bland funktions-hindrade själva att det är så det är och man får göra det bästa av situationen. Jag tyckte att man var så tacksamma och lojala fast jag förstod aldrig vad man var tacksamma för och vad man var så lojala mot.

6 Han hade sina erfarenheter från Kalifornien att jämföra med och han tyckte sig kunna se vad bristerna i Sverige berodde på. Han insjuknade i polio 1961 och låg på sjukhus i München i fem år. Sjukdomen hade gjort honom beroende av hjälp både med att andas och med många praktiska göromål. Att bo på sjukhus var det som stod till buds för honom. Under åren på sjukhuset läste han in gymnasiet och skaffade sig behörighet att studera vidare. Men universitetet i München är över 500 år gammalt och var fullkomligt otillgängligt med rullstol. Lösningen blev Kalifornien och UCLA där han anställde andra studerande som personliga assistenter med pengar från den tyska delrepubliken Bayern. Det var bäst för mig och mina studier och det var mycket billigare för delrepubliken än att ha mig boende på sjukhus där varje timme kostade pengar år efter år. Nu betalade man bara lön och sociala avgifter till de assistenter som jag anställde. Adolf Ratzka menar att just det här är den avgörande skillnaden mot hur det fungerade i Sverige. Både när det gäller kostnader och synen på funktionshindrade med assistansbehov och deras roll. För det första så var den kommunala hemtjänsten, den assistans som fanns på den tiden, utbudsstyrd. Kommunerna budgeterade så mycket man ansåg att hemsamariterna skulle få kosta. Sedan fördelade man det på de funktionshindrade med assistansbehov i kommunen. Tilldelningen av hemsamarittimmar bestämdes alltså inte av en funktionshindrad individs assistansbehov i första hand utan av hur mycket pengar som kommunen hade budgeterat totalt till ändamålet. För det andra var det ett mono-pol utan någon som helst valfrihet och självbestämmande för den som behövde assistansen. Det var uteslutande i sitt hem som man kunde få hjälp. Hade man ett omfattande behov tvingades man alltså leva i husarrest. Dessutom fick man ta emot hjälp från folk som man kanske inte alltid tyckte om. Eftersom systemet fungerade enbart om alla får gå till alla fick kvinnor män som assistenter även om de hade sagt ifrån. Han påstår inte att basala behov inte blev tillgodosedda men han är väldigt kritisk till hur de blev tillgodosedda. Det var inte på våra villkor. Vi fick anpassa våra behov till apparatens behov. Vi hade ingen möjlighet att styra utan våra liv rutades in av kommunala tjänstemän som lade hemsamariternas scheman. I det rådande systemet hade alla klara roller och funktionshindrade var omyndigförklarade. När vi krävde att vi själva skulle få råda över våra liv blev rädslan för förändring uppenbar bildade man STIL - Stockholmskooperativet för Independent Living - för att kunna söka pengar till ett pilotprojekt. Det gick ut på att kommunen skulle ge honom och 21 andra personer de pengar som deras hemtjänst skulle ha kostat kommunen. Efter mycket om och men fick kooperativet pengarna. Var och en av medlemmarna kunde nu själva rekrytera, utbilda och schemalägga

7 personliga assistenter som kooperativet anställde. Adolf Ratzka hade tidigare präglat begreppet personlig assistans som ett mer relevant alternativ till hemsamarit. Utslaget blev precis som vi hade förutspått. Vi kunde skaffa bättre assistans, enormt mycket större rörelsefrihet och bättre livskvalitet för samma summa pengar. Tack vare sin platta organisation med väldigt lite administrationskostnader hade STIL betydligt lägre kostnader per timme än kommunens hemtjänst. Vi utbildade själva assistenterna, hade inga personalmöten och inga spilltider. Hemtjänstens samariter gick från den ena klienten till den andra medan våra assistenter var personliga och inte delades mellan medlemmar. Experimentet öppnade ögonen på en del. Facket var skraja och handikapprörelsen avvaktande eller negativ. Man ville se förändringarna inom det befintliga kommunala system där man hade satsat all energi och prestige. Halvinstitutionell boendeservice där man hade sin egen bostad men delade hjälpen med andra i samma hus klubbade riksdagen reformen Lagen om assistansersättning (LASS) och vissa såg en fantastisk möjlighet för många fler att kunna skaffa sig precis den assistans de efterfrågar. Bland annat dåvarande socialminister Bengt Westerberg. Andra såg början på en assistansmarknad där starka klarar sig och svaga går under. Inställningen till assistansreformen blev polariserad från första början. Under senare år har assistansföretag, assistansbrukare och assistenter valsat runt i media i en till synes aldrig sinande ström av bedrägerier och ekonomiska oegentligheter. Riskkapitalbolag förekommer allt oftare inom branschen och mångmiljonbelopp har undanhållits skatt och betalats ut på felaktiga grunder. Adolf Ratzka menar dock att själva assistansreformen inte kan lastas för att några människor har kommit att använda den som ett verktyg för brottslig verksamhet. Men i jakten på några brottslingar monteras tyvärr vår rörelsefrihet och självbestämmande ned nu genom att mer och mer ansvar tas bort från assistansanvändaren, säger han. Visst är det en utveckling som vi inte alls förutsåg. Möjligen var vi naiva när vi såg STIL-kooperativet som förebild för hur assistansen skulle administreras för dem som valde att inte göra det själva. LASS-reformen har ändå medfört att väldigt många människor med funktionshinder har kunnat ta makten i sina liv. Den har skapat arbetstillfällen för många unga och nya svenskar assistansbrukare sysselsätter assistenter på heltidsbas det gör branschen till en av Sveriges största arbetsgivare. Den omsätter 20 miljarder så i det sammanhanget är de 50 miljoner som har betalats ut på felaktiga grunder en väldigt liten summa där även slarv och Försäkringskassans egna fel ingår. Därmed klarar sig assistansersättningen betydligt bättre än sjukpenningen eller föräldraförsäkringen. Och man får inte glömma att lika många timmar kommunal hemtjänst skulle ha kostat skattebetalarna avsevärt mycket mer pengar. Det han har svårt att smälta är hur assistansreformen har visat sig påverka målsättningar inom rehabilitering av till exempel rygg-märgsskadade.

8 Personlig assistans verkar ibland bli ett alternativ till tids- och personalkrävande rehabilitering och det är inte alls bra. Att kunna klara sig utan assistans är givetvis att föredra. The Dancing Queen från Zürich Lorraine Meier är 43 år och bor i utkanten av Zürich, Schweiz. Hon är en av elva skådespelare i gruppen Theater Hora där hon varit medlem sedan 12 år tillbaka. Jag möter Lorraine bara några timmar innan det är dags för henne att gå upp på Dansens Hus stora scen i Stockholm, där hennes grupp ska ha föreställning senare samma kväll. Novembermörkret har redan börjat sänka sig när vi ses utanför Norra Latin, men tack vare Lorraine biter varken mörkret eller kylan tag i mig. För trots att vi inte alls känner varandra hälsar hon på mig med en uppriktigt varm och lång kram och jag glömmer bort att frysa. Lorraine berättar att det är första gången hon är i Stockholm. Hon verkar gilla staden och har ägnat dagen åt shopping. Men nu när kvällens föreställning börjar närma sig kryper också nervositeten sakta över henne. Lorraine säger att hon alltid blir nervös innan hon ska upp på scen men att hon har olika knep för att komma över det. Oftast använder hon sig av olika andningsövningar för att koncentrera sig och meditation för att slappna av. Föreställningen som Lorraine och hennes grupp turnerar med bjuder på en blandning av teater och dans. Jag frågar henne vilket hon helst skulle välja om hon ställdes inför valet; dansen eller teatern? Dansen, svarar hon utan att tveka och tar några danssteg över utomhusscenen på Norra Latins gamla skolgård. Som för att illustrera sin förkärlek för just dansen. Efter svängomen i skymningen avslöjar Lorraine att det trots glädjen det ger har blivit dags för henne att sluta med teater och dans. Inte för att hon inte älskar det, utan för att hon känner sig trött. Det är utmattande, säger hon. Föreställningen Själva föreställningen går under namnet Disabled Theater och är ett samarbete mellan Theater Hora och den franska regissören Jérôme Bel. De elva skådespelarna har olika funktionsförutsättningar och på scen spelar de sig själva. Inledningsvis är de regisserade att komma ut på scenen en och en, ensamma, och stå där i tystnad till publikens beskådan. Några stannar länge i rampljuset. Andra kommer in och vänder ganska snart om och lämnar scenen och ljuset. Till en början tänker jag att regissören har gjort det enkelt för sig. Är meningen att vi ska tycka att skådespelarna är duktiga som klarar sig så bra? Får man inte ställa högre krav än så? Men ju längre föreställningen fortsätter inser jag att det uppenbart enkla kanske inte är så enkelt trots allt. Och att detta är en föreställning som ger oss som åskådare möjligheten att själva välja var vi vill lägga vår uppmärksamhet. För ganska snart händer det mer på scen än jag hinner överskåda. Inte för att detta är de stora gesternas föreställning, utan för att detaljerna är så många. Det pågår flera parallella smådramer och jag kan välja och vraka mellan vilka av dessa dramer jag vill följa. Det är Peter som vill berätta för oss om stjärnorna och teatern och Johnny som har lite ont i magen men till slut ändå väljer att vara med. Det är Julia som går fram till scenens enda mikrofon och sakligt säger: Jag är långsam. Det gör mig

9 ledsen. Senare i föreställningen gör hon ett danssolo till Michael Jacksons låt They Don t Really Care About Us. Någon säger att hans familj tycker föreställningen får skådespelarna att se ut som de vore med i en cirkus och en annan dansar till en gammal tradjazzlåt. På uppmaningen att berätta vad han tycker om föreställningen han själv medverkar i säger han att den är rak. Och Lorraine, ja hon dansar som om hon aldrig gjort något annat. Till Abbas The Dancing Queen. Om Theater Hora Theater Hora grundades 1993 i Zürich med målet att främja den konstnärliga utvecklingen hos människor med inlärningssvårigheter och ge dem möjlighet att visa sina förmågor inför en bred publik på ett professionellt plan. Namnet Hora kommer från romanen Momo av Michael Ende. Teatergruppens första produktion utgick fritt ifrån detta verk i vilket figuren Mäster Hora återfinns. Akademikerförbundet driver frågan om kompetenslyft för LSShandläggare I senaste numret av Akademikern, medlemstidningen för Akademikerförbundet, beskrivs LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) som krånglig, otidsenlig och snäv. Förbundet vänder sig till exempel mot att lagen inte omfattar synskadade. Dessutom beskrivs Försäkringskassans allt striktare bedömningar som ett stort problem då resultatet blir att kostnader vältras över på kommunerna. I ett möte mellan företrädare för Akademikerna och ansvarig minister Maria Larsson (KD) framfördes från förbundets sida krav på ett nationellt kompetenslyft för LSS-handläggare. Ett sådant lyft skulle innefatta bland annat utbildning i hur handläggarna ska agera i sitt bemötande med assistansanvändare samt hur gränsdragningar mellan olika lagstiftningar bör göras. DEBATT: Vinst till varje pris? I Avslag till varje pris som sändes den 10 november i Kalla Fakta på TV4 visar en dold kamera hur juristen Jonas Reinholdsson raljerar över och driver med assistansanvändare. Hans publik är ett antal kommunala LSS-handläggare som är på kurs för att lära sig att säga nej till personlig assistans. De får lära sig att sätta ner foten när brukaren har en åsikt om hur hen vill ha det i duschen eller i vilken utsträckning assistans ska beviljas för fritidsaktiviteter. De får lära sig knep för att hitta kryphål och på så sätt neka den assistansberättigade det stöd hen enligt lag har rätt till. Vad Reinholdson de facto gör är att uppmana till lagtrots fattade en enig Riksdag beslut om genomförandet av en personlig assistans som bygger på den enskilde assistansanvändarens självbestämmande och inflytande. Lagens intentioner får inte begränsas av kostnader. Däremot verkar jurist Reinholdson tycka att det är helt rumsrent att han tjänar grova pengar på att begränsa andra människors levnadsstandard.

10 Reinholdsson är konsult i KommunLex AB. Ett företag som det uppenbarligen går väldigt bra för då över en tredjedel av landets kommuner har anlitat det i utbildningssyfte och för juristhjälp. Så när Reinholdsson ställer frågan om huruvida semesterresor verkligen är nödvändiga för att uppnå goda levnadsvillkor, mår jag fysiskt illa. Inte så mycket för att jag enligt honom inte behöver åka ut och resa för att ha ett bra liv, utan för att han med stor sannolikhet använder sina konsultarvoden till att rekreera sig. Kanske med en resa till Thailand i vinter för att förbättra sina goda levnadsvillkor? Förstå mig rätt, jag unnar honom ett bra liv. Frågan är bara varför han missunnar mig detsamma? Emma Johansson ordförande i STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Öppettider under jul och nyår Under jul- och nyårshelgen har STILs kontor öppet enligt följande: 23 december öppet december STÄNGT 30 december öppet december STÄNGT 1 januari STÄNGT 2 januari öppet januari öppet januari STÄNGT Vid akuta situationer då STILs växel är stängd går det att ringa STILs beredskapstelefon. Telefonen ska endast användas vid allvarliga situationer och där frågan inte kan vänta till kontorstid. Bemanningsproblem är dock inte möjliga att lösa genom nödtelefonen. Telefonnummer till nödtelefonen är Aktuellt läge i Schablonutredningen Den pågående utredningen om assistansersättningens konstruktion bjöd in till en så kallad brukarhearing den 21 november. Syftet var att informera om hur arbetet går men framförallt ge brukarorganisationer en chans att föra fram synpunkter och förslag som utredningen kan beakta i sitt arbete.

11 STIL har redan tidigare framfört sina åsikter i frågan via en skrivelse till utredaren, men vi var självklart där för att ytterligare trycka på i det vi tycker är viktigt. Att assistansersättningen ska kunna möjliggöra ett aktivt liv är STILs främsta ståndpunkt, det vill säga att assistansanvändare får tillräckliga assistansomkostnadsmedel. Men även marknadsmässiga löner och utbildning för assistansanvändare och personliga assistenter är bitar som måste kunna täckas. De andra deltagande organisationerna framförde liknande åsikter. Utredaren, Agneta Rönn, berättade kort om utredningens syfte. Utredningens uppdrag är se över utformningen av ersättningssystemet för personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken, så att det bättre speglar de faktiska kostnaderna som finns för personlig assistans. Ersättningssystemet ska ge en hög kvalitet och samtidigt skapa en hållbar finansiering på sikt. Agneta var noggrann med att påpeka att de inte får ge förslag som innebär större kostnader än idag, utan det handlar om hur pengarna ska fördelas mellan olika assistansanvändare. Det framkom att utredningen arbetar med en lösning med en differentierad schablon. Det kommer i sådana fall innebära att vissa assistansanvändare får mindre ersättning än idag medan andra, som har större kostnader, får mer. Ersättningen borde vara utifrån behov. Samtidigt är det svårt att bygga en ersättningsmodell som bygger på det eftersom det innebär att någon måste göra en bedömning. Det förväntas dock från regeringshåll att utredningen ska lägga ett förslag. Det som utredningen har sett som en konkret, lätt mätbar, kostnad som dessutom kan variera stort från assistansanvändare till assistansanvändare är kostnaden för OB. Det lutar därför åt att förslaget blir att schablonen ska skrivas ner till ett lägre belopp och att det sedan blir tillägg utifrån när på dygnet den personliga assistenten arbetar. Kanske kommer utredningen även föreslå ytterligare ändringar på längre sikt eller fler utredningar. I budgetpropositionen som kom i höstas står: I det fall utredningen mot förmodan inte kan genomföras är det inte regeringens avsikt att återgå till det system som gällde före Oavsett vad som kommer av utredningen kan vi alltså räkna med förändringar gällande assistansersättningen. STIL växer Vi säger varmt välkommen till följande nya medlemmar: Kerstin, Stockholm Barbro, Hägersten Sandra, Huddinge

12 Inflytandegruppen din kanal för ökat medlemsinflytande På STILs extra stämma i oktober 2012 beslutades att tillsätta en arbetsgrupp för att försöka öka medlemsinflytandet i STIL. Arbetsgruppen bildades på uppdrag av styrelsen som menar att alla medlemmar i STIL med gemensamma krafter behöver hitta former för ett ökat medlemsinflytande. STIL är inte längre en liten organisation där vi kan träffas vid köksbordet, utan är idag en organisation med 200 medlemmar som bor utspritt i landet med olika möjligheter att delta i organisationens utvecklingsarbete. Ett aktivt deltagande är viktigt för att vi tillsammans ska fortsätta utveckla Independent Living. Sedan februari 2013 har arbetsgruppen bestått av några få medlemmar och fyra träffar har skett. Nya tankar och idéer kring hur medlemsinflytandet kan förbättras har diskuterats. Gruppen är öppen för alla medlemmar i STIL. Är du intresserad av att vara med i arbetsgruppen så är du välkommen. Dina synpunkter och tankar om hur du tror STIL behöver öka medlemsinflytandet är värdefulla och tas tacksamt emot. Ny sammankallande från november 2013 är medlemmen Pirjo Rehn. Inflytandegruppen bjuder in! Det händer mycket i den personliga assistansen på ett politiskt plan som du som medlem kan vara med och försöka påverka. Den 9 januari 2014, klockan 14 kommer Jessica Smaaland, intressepolitisk sekreterare på STIL, att berätta om tre av de mest avgörande och aktuella frågorna som STIL arbetar med just nu: Lagändring 9a LSS - STIL har länge arbetat för en lagändring för att stoppa att allt fler personer förlorar sin personliga assistans vid tvåårsomprövningarna. Politikerna väntar på en utredning, under tiden arbetar STIL med en egen alternativrapport. Assistansersättningsutredningen- i våras tillsatte regeringen en utredning som ska ge förslag på hur statliga assistansersättningen kan vara konstruerad för att bättre avspegla kostnaderna. I februari ska resultatet presenteras. STIL har försökt påverka under arbetets gång, men kanske kommer det behövas något mer när förslaget är klart. Vad är personlig assistans? Det verkar ske en långsam förskjutning av vad personlig assistans faktiskt är hos våra politiker och myndigheter. Det går från ett medborgarperspektiv till ett vård- och omsorgsperspektiv. Vad gör STIL åt detta och vad kan vi mer göra? Datum: Torsdag 9 januari 2014 Öppen föreläsning kl

13 Gemensam fika från kl. 15 Möte med inflytandegruppen kl Plats: STILs kontor i Farsta, Storforsplan 36, Farsta Vänligen anmäl ditt deltagande senast 8 januari, antingen på e-post inflytandegruppen@stil.se eller till Nicoletta Zoannos på telefon Vårens kurskatalog! Den innehåller flera nyheter och vi hoppas få se många av er på kurs hos oss till våren! STILs kurser vänder sig till dig som är assistansanvändare eller ska leda någons assistans men också till dig som jobbar som personlig assistent. Utbildningarna syftar till att öka självbestämmandet och kvalitén i den personliga assistansen. STIL bjöd in till frukostseminarium i Skellefteå Dagen före den Internationella Handikappdagen den 2 december bjöd STIL genom medlemmen Carina Steinwall in till frukostseminarium på Scandic Konferens och Hotell i Skellefteå. Tanken bakom mötet var att diskutera konkreta insatser under 2014 för att uppnå delaktighet för alla oavsett funktionsförutsättningar. Moderator för seminariet var Karin Lundström Rawden, före detta expert på handikappfrågor vid EU-kommissionen och numera verksam vid Arbetsmarknadsenheten i Skellefteå kommun. Det gäller att akta sig för att hamna i hörnen i den liksidiga triangeln: offer, förövare och räddare. Genom att fokusera på att bjuda in motparten till mitten, utbyta kunskap, observera och samarbeta kan vi bygga nytt tillsammans inför framtiden, var något av det Lundström Rawden inledde seminariet med att säga. På plats fanns också handikappkonsulenten Alexandra Sundberg som berättade att Skellefteås 30-tal handikappföreningar ska indelas i arbetsgrupper och hjälpa de politiska nämnderna att ta fram och planera aktiviteter för att öka kunskapen inom detta område. Även hotelldirektören på plats, Lena Karlsson, var en av deltagarna vid seminariet och hon passade på att uttrycka en önskan om att fler hotellkedjor hakar på tillgänglighetstänket och menar att Scandic är en föregångare vad gäller denna trend.

14 Vicki dansade hem SM-guld! I förra numret av Original berättade vi om Vicki Wedin och hennes nyvunna kärlek till rullstolsdans. Den 26 oktober deltog Vicki i SM i rullstolsdans i Norrköping. Tillsammans med sin assistent Felix tog hon hem guld i tävlingen. Vi passar med denna bild på att säga stort grattis till Vicki och Felix och önskar dem lycka till i deras fortsatta danskarriär. Året som gick STILs 2013 Det nya året står för dörren och då är det brukligt att summera året som gick. För STILs del bjöd 2013 på en uppsjö av aktiviteter. Här kommer ett axplock av det som STIL gjorde under året som gick. Nu laddar vi som bäst upp inför 2014 och hoppas att få se ännu fler medlemmar på alla aktiviteter som är planerade för det nya året! STIL-dagen 2013 Årets STIL-dag hölls på hotellet Courtyard by Marriott och bjöd på, förutom årsstämma, bland annat improvisationsteater, mingel, middag och dans. Det blev en välbesökt och uppskattad tillställning. Sommarmingel Även om den känns avlägesen just nu så bjöd sommaren 2013 på många soltimmar. På terrassen några våningar ner från STILs kontor festades det på mjukglass och svalkande drinkar. Jonas Sjöstedt besökte STIL Som en del av STILs påverkansarbete ingår möten med politiker. Under 2013 träffade representanter från STIL bland annat Vänsterpartiets partiledare. Teater De Vill En annan medlemsaktivitet under 2013 var teaterkvällen där pjäsen Teater på väg uppfördes av teater gruppen Teater De Vill. En av huvudrollerna framfördes av STILs styrelseledamot Jonas Franksson.

15 Ny Teamindelning Team 1 För dig med arbetsledarnummer Vicki Wedin Funktion: Arbetsledarpartner Kontaktuppgifter: , viktoria.wedin@stil.se Mig kontaktar du om du har frågor om arbetsledarrollen, assistentrollen, avtalsskrivning, samt frågor som rör ansökan om assistans. Anna Palmborg Funktion: Arbetsledarpartner Kontaktuppgifter: , anna.palmborg@stil.se Mig kontaktar du om du har frågor om arbetsledarrollen, assistentrollen, avtalsskrivning, samt frågor som rör ansökan om assistans. Gun-Britt Thorell Funktion: Timredovisning Kontaktuppgifter: , gun-britt.thorell@stil.se Mig kontaktar du när du har frågor om din timförbrukning. Daniela Kubicek Funktion: Lönehandläggare Kontaktuppgifter: , daniela.kubicek@stil.se Mig kontaktar du när du har frågor om löner, arbetsgivarintyg och Aiai. Ros-Marie Berglund Funktion: Redovisningsekonom Kontaktuppgifter: , ros-marie.berglund@stil.se Mig kontaktar du när du har frågor om redovisning och assistansomkostnader.

16 Ny Teamindelning Team 2 För dig med arbetsledarnummer Mats Axedal Funktion: Arbetsledarpartner Kontaktuppgifter: , mats.axedal@stil.se Mig kontaktar du om du har frågor om arbetsledarrollen, assistentrollen, avtalsskrivning, samt frågor som rör ansökan om assistans. Helena Palacios Teillier Funktion: Arbetsledarpartner Kontaktuppgifter: , helena.palacios@stil.se Mig kontaktar du om du har frågor om arbetsledarrollen, assistentrollen, avtalsskrivning, samt frågor som rör ansökan om assistans. Carola Johansson (arbetar hos STIL fram till och med januari 2014) Funktion: Arbetsledarpartner Kontaktuppgifter: , carola.johansson@stil.se Mig kontaktar du om du har frågor om arbetsledarrollen, assistentrollen, avtalsskrivning, samt frågor som rör ansökan om assistans. Jenny Rehlin Funktion: Lönehandläggare Kontaktuppgifter: , jenny.rehlin@stil.se Mig kontaktar du när du har frågor om löner, schema och Aiai. Sara Hallström Funktion: Redovisningsekonom

17 Kontaktuppgifter: , Mig kontaktar du när du har frågor om redovisning och assistansomkostnader. Nanna Holthe Funktion: Timredovisning Kontaktuppgifter: , Mig kontaktar du när du har frågor om din timförbrukning.