Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 21 september 2017

Transkript

1 Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 21 september 2017 Deltagare: Jordbruksverket: Jackis Lannek, Sara Gabrielsson, Göran Ekbladh, Lotta Franzén Livsmedelsverket: Viveka Larsson LRF: Mattias Gotting LRF/NR: Magdalena Åkerfeldt (anteckningar) KRAV: Paula Quintana Fernández, Helena Bengtsson, Christina Winter Kiwa: Anna Hultgren HS Certifiering: Lina Floer Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion: Åsa Odelros Ekologiska Lantbrukarna: Marianne Schönning Tullverket: Jana Garmas Saiglobal: Josefin Liew Smak: Agneta den Braver Rådgivare olika aktörer, ekologisk produktion: Malin Lovang HIR Skåne AB, representerar Hushållningssällskapens (HS) ekorådgivare, Kerstin Andersson 1. Kommande möten Referensgruppsmöte COP / kalibreringsmöte / efter behov oktober Extra möte för tillämpningsfrågor 22 november Inför COP november Att göra inför nästa möte Ansvarig person Formulera överenskommet förslag till tillämpning av utrymmeskrav på max 1600 m 2 yta till slaktkycklingar. Status insatsvaror. Redogöra för läget. Kolla upp gällande definitioner för vuxna nötkreatur, hondjur och handjur, beräkning av antal moderdjur. Tillämpning ABP spridning på växande gröda. Status har referensgruppen fastställt arbetsgruppens förslag? Jackis Lannek Arbetsgruppen insatsvaror Sara Gabrielsson Arbetsgruppen ABP 2. Minnesanteckningar från referensgruppsmötet 5 juli och 31 augusti 2017 Minnesanteckningarna från 5 juli fastställdes och publiceras på lrf.se/nationellariktlinjer. I minnesanteckningarna från 31 augusti hade några små justeringar inkommit via mail. Dessa ska föras in och sedan kan anteckningarna fastställas och publiceras på lrf.se/nationellariktlinjer. 3. Återkoppling föregående möte. Tillämpning av artikel 17 i 889/2008 samt strömängd till suggor tillägg och uppdatering i NR Magdalena informerade att båda punkterna hanterats och kommer med till granskning av NR inför uppdatering av riktlinjerna.

2 Uppföljning tillämpning 1600 kvm slaktkyckling Denna punkt hade inte hunnits med, men ska åtgärdas under veckan. Jackis skickar ut till referensgruppen så fort det är klart. Definition av proteinfoder Arbetsgruppen har kommit fram till ett förslag till definition av proteinfoder. Återstår att formulera ett underlag som ska skickas ut till referensgruppen för synpunkter. Arbeta fram ett konkret förslag till hur tillämning av gemensamhetsanläggning och ev. nytt begrepp kan formuleras Frågan lyfts under punkt 11. Arbetsgrupp insatsvaror status Ett extra referensgruppsmöte har hållits den 31/8, där arbetsgruppen presenterade sitt arbete och fick synpunkter på detta (se minnesanteckningar på lrf.se/nationellariktlinjer). En del synpunkter uppkom och arbetsgruppen ska ha möte igen den 3 oktober. Återkoppling på nästa referensgruppsmöte. Rötrester från biogasanläggningar som innehåller animaliska biprodukter Frågan tas upp under punkt 4. Info och förtydligande om definition för moderdjur och vuxna handjur, och beräkning på antal. Hade inte hunnits med. Återkoppling på nästa möte. 4. ABP spridning a) James Bonet, ABP-handläggare på Jordbruksverket, hade bjudits in till mötet för att svara på ev. frågor från referensgruppen kring ABP och ABP lagstiftningen. Referensgruppen hade haft möjlighet att skicka in frågor via mail innan mötet, men också ställa frågor under mötet. Bland annat diskuterades frågor om hur övriga länder inom EU ser på ABP-förordningen och om de åtgärder som tas tillräckliga för att säkerställa att smitta inte sprids, vilka krav på hygienisering som ställs och detaljer om hydrolyserat protein. Frågan om matavfall diskuterades också. James meddelade att det går bra att kontakta honom om det finns frågor. b) Göran berättade att arbetsgruppen för ABP nu har arbetat fram ett förslag till tillämpning som de vill att referensgruppen ska ta ställning till (bilaga 1, förslag som referensgruppen får möjlighet att ge synpunkter på). I korta drag innebär det kortfattad bakgrund och vad som gäller enligt EU:s förordningar, en översikt över lagstiftningen, förslag till definition av ätliga växtdelar och bedömning av olika odlingstekniker. Referensgruppen diskuterade förslagen på definitioner, att punkt A borde kompletteras att innehålla även helsäd och grönfoder. Under B respektive C hade det blivit en felskrivning det ska stå efter axgång respektive efter blomning istället för innan. Magdalena nämnde att NR inte ska innehålla någon rådgivande information, utan endast beskriva tillämpningen. Däremot kan NR för att förtydliga innebörden in tillämpning lyfta exempel på hur man kan göra. Det kan därför vara bra att inte ta med bedömning av olika odlingstekniker i NR. Denna fråga tas däremot vidare till nästa kalibreringsmöte som kontrollorgan och myndighet ska ha.

3 Slutsats: Referensgruppen hade vissa synpunkter och arbetsgruppen ska nu revidera förslaget och skicka ut till referensgruppen igen. Sedan får referensgruppen via mail ta ställning till om man kan fastställa förslaget till definitioner och tillämpning. 5. COP 29 september Mötet den 29 september kommer att ta upp: En omröstningspunkt som gäller att tiden för kontrollorgan och kontrollmyndigheter att kunna ansöka och bli listade för överenstämmelse ska förlängas med 1 år. Sverige kommer att rösta ja till detta. Diverse fall av avvikelser, både inom EU och för importerade produkter och att rapport över avvikelser ska kunna lämnas ut till andra än delegaterna. Sverige samtycker till att rapporten kan lämnas ut eftersom man lär sig mycket av dessa notifieringar. Information och löpande utvärdering av de riktlinjer för den förstärkta importkontroll som gjorts för importerade produkter från Ukraina, Ryssland och Kazakstan. Importregimen. Implementering av det nya elektroniska verktyget Traces electronic certificate of inspection for imports of organic products, som har börjat användas. Efter 19 oktober 2017 sker kontroll vid import endast elektroniskt. Anna Hultgren gav lite input på vissa svagheter i systemet. Jana informerade att Tullverket noterar att det är alldeles för få importörer som registrerat sig. Däremot är alla kontrollorgan nu registrerade vilket är bra. Jackis förtydligade att Kommissionen inte vill förlänga tidsfristen då alla ska ha börjat använda systemet. EGTOP. Information om nya medlemmar och ämnesexperter i EGTOP. Dessa är publicerade 31 augusti och Paula Quintana Fernandéz från KRAV ingår nu i EGTOP. Det finns brister i hur oegentligheter hanteras och man vill arbeta för att harmonisera detta. Uppfödning av insekter som foderråvara. Information om undantagen för användning av konventionella unghöns och konventionella proteinråvaror till enkelmagade djur. Göran informerar om att han missat att skicka ut info till referensgruppen om den ansökan som Jordbruksverket skickat till Kommissionen om strukturkalkning. Han skickar den till referensgruppen för kännedom efter mötet. 6. Resterade punkter och nytt möte Resterande punkter på dagordningen flyttas fram till ett extra insatt möte innan nästa ordinarie möte den 22 november. Förslag på datum under vecka 43, dvs oktober. Jordbruksverket återkommer med förslag och kallelse. Följande punkter flyttas fram till kommande möten: Tillsatsmedel i växtskyddsmedel Flexibilitet i omställningstidens längd Gemensamhetsanläggning. Arbeta fram ett mer konkret förslag till hur en tillämpning av gemensamhetsanläggning och ev. nytt begrepp kan formuleras Nedklassat utsäde, tillämpning och information Avgränsade bäddar vad gäller?

4 Rötrester från biogasanläggningar - Fråga om hur man kan/får räkna fram 5 % eko-substrat och hur verksamhetsavfall ska/kan hanteras (rest, avfall från livsmedelsbutik).

5 Bilaga 1, förslag på tillämpning för referensgruppen att ge synpunkter på och ta ställning till Tillämpning av kravet i bilaga I i EU:s förordning 889/2008 på Ej spridning på ätlig del av gröda Slutsatser av arbetsgrupp möten den 18 augusti och 18 september: Agneta den Braver, SMAK (deltog inte 18/9) Christina Winter/Helena Bengtsson, KRAV Marianne Schönning, Ekologiska Lantbrukarna Göran Ekbladh/Sara Gabrielsson, Jordbruksverket EU:s förordningar om ABP-produkter och om ekologisk produktion samt Jordbruksverkets föreskrift om ABP-produkter Vad gäller rötat animaliskt och vegetabiliskt hushållsavfall och animaliska biprodukterna blodmjöl, hovmjöl, hornmjöl, benmjöl eller benmjöl där gelatinet tagits bort, fiskmjöl, köttmjöl fjäder-, hår- och chiquette -mjöl, ull, päls, hår och mejeriprodukter finns inget förbud i lagstiftningen om ekologisk produktion mot att de sprids på ätliga delar av grödan. Dock ska föreskrifter om animaliska biprodukter 1; och förordning (EG) nr 1069/2009 om animaliska biprodukter 2 följas vilket betyder att avfallet får spridas senast tre veckor innan skörd av vallväxter och det ska ha förflutit minst sex veckor innan betande djur släpps på markerna. Vad gäller rötrester från biogasanläggning som innehåller animaliska biprodukter som samrötats med material av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung som förtecknas i bilaga 1 kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 och hydrolyserade proteiner så är det förbjudet att sprida på ätliga delar av grödan. Dessutom gäller de ovanstående föreskrifter om animaliska biprodukter 3 ; och förordning 1 Föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter, utom livsmedel, som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur 2 Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) 3

6 (EG) nr 1069/2009 om animaliska biprodukter 4 även dessa kategorier av produkter om de sprids på vallväxter. Översikt över lagstiftningen Gödselmedel ABP kött- ben, blodmjöl* ABP hydrolyserat protein** Biogödsel/rötres t m ABP (slaktavfall och matavfall från butiker) Rötat källsorterat hushållsavfall Stallgödsel*** Kategori enl. ABPförordning 2 Horisontell lagstiftning 1, 2 2 Krav på sterilisering. Spridning senast tre veckor innan skörd (foder) eller sex veckor innan bete. 2? Spridning senast tre veckor innan skörd (foder) eller sex veckor innan bete. 3 och mag-, tarminnehål l från kategori 2 Krav på hygienisering. Spridning senast tre veckor innan skörd (foder) eller sex veckor innan bete. Spridningsvillkor EU-förordning KRAVs regler /2007 Inga Ej på ätliga växtdelar (foder och livsmedel) Ej på ätliga växtdelar (foder och livsmedel) 3 Inga restriktioner Inga av smittskyddsskä l 2 (kallas naturgödsel) Miljölagstiftning: särskilda tidpunkter, myllning m.m. för Inga av smittskyddsskä l Får inte spridas på slåtter- och betesvall, på grönfoder, grönsaker eller på ätliga delar av andra grödor. Men du får mylla ner produkterna i samband med att du sår eller sår in dessa grödor. Denna spridningsrestriktion gäller inte mjölkprodukter.(k) Får inte spridas på slåtter- och betesvall, på grönfoder, grönsaker eller på ätliga delar av andra grödor. Men du får mylla ner produkterna i samband med att du sår eller sår in dessa grödor. Denna spridningsrestriktion gäller inte mjölkprodukter.(k) Om animaliska biprodukter ingår får rötresten inte appliceras på ätliga delar av grödan. Kalibrering: senast tre veckor innan skörd (foder) eller sex veckor innan bete. Kommenterad [HB1]: Kolla med ABP expert Kommenterad [HB2]: Kolla med ABP-expert

7 att minska växtnäringsförluster. Mjölkprodukter 3 Inga restriktioner Inga restriktioner * Branschriktlinjer för hygienisk mjölkproduktion, Svensk mjölk: 7.1 Stallgödsel --- Spridningsrestriktione n ovan för mjölprodukter gäller inte mjölkprodukter.(k) Kommenterad [HB3]: Lägga till rad med fiskgödsel efter svar från ABP-handläggare 3. På gård med mjölkkor får inte kött- eller benmjöl användas som gödningsmedel. ** Kan vara fjädrar. Oklart om hydrolysering ersätter sterilisering eller är de först steriliserade och sedan hydrolyserade? *** Branschriktlinjer grönsaker friland avråder från tilläggsgödsling med stallgödsel under odlingssäsong om den inte är hygieniserad. Förslag till definition av ätliga växtdelar A. Vall (Jordbruksverket har gjort ett ställningstagande som innebär att hela växten, inklusive stubben efter avslagning ska betraktas som ätlig del av gröda. ) Ovanjordiska växtdelar. B. Spannmål Innan axgång C. Baljväxter och raps. Innan blomning D. Kryddor och sallat i kruka, till exempel dill, persilja, basilika. Ovanjordiska växtdelar E. Grönsaker, till exempel sallat, kålväxter med skott, blad eller blomma som ätbar del, mangold, spenat, dill, persilja, selleri, sparris, ärter, bönor, bladselleri, kryddväxter. Ovanjordiska växtdelar F. Grönsaker högväxande, till exempel tomat, gurka, paprika och aubergine. Fruktämne/kart efter att kronblad fallit. G. Rotfrukter, till exempel morot, palsternacka, potatis, kålväxter med rot som ätbar del, rödbetor, rotselleri. Underjordiska växtdelar H. Bär, till exempel Fruktämne/kart efter att kronblad fallit. I. Frukt Fruktämne/kart efter att kronblad fallit. Kommenterad [MP4]: Referensgruppens synpunkter: punkt A borde kompletteras att innehålla även helsäd och grönfoder Kommenterad [MP5]: Referensgruppens synpunkter: Ska vara efter axgång istället för innan Kommenterad [MP6]: Referensgruppens synpunkter: Ska vara efter blomning istället för innan Bedömning av olika odlingstekniker (Införs i NR eller förs vidare till kalibreringsmöte och/eller i rådgivningsmaterial?) Gödselmedlen ska hanteras så att de inte kommer i kontakt med ätliga växtdelar. Exakt hur detta ska gå till regleras inte eftersom odlingsteknik och maskinell utrustning varierar för olika grödor och Kommenterad [MP7]: Referensgruppens synpunkter: NR inte ska innehålla någon rådgivande information, utan endast beskriva tillämpningen. Däremot kan NR för att förtydliga innebörden in tillämpning lyfta exempel på hur man kan göra. Det kan därför vara bra att inte ta med bedömning av olika odlingstekniker i NR.

8 mellan olika producenter. Myllning av gödselmedlen innan sådd/plantering eller i samband med tilläggsgödsling är ett sätt. Ett annat kan vara via tillförsel droppbevattning under en marktäckning. För grödor där den ätbara delen sitter högt, till exempel äpple kan spridning på marken utan myllning vara acceptabelt. Olika sätt att säkerställa att animaliskt protein inte kommer i kontakt med ätliga växtdelar kan vara 1. att sprida gödselmedel innan sådd och plantering 2. att sprida gödselmedel i radmellanrummen och mylla ner det 3. att placera gödselmedlet direkt på jordytan under plantan under förutsättning att den ätliga delen är en bit ovanför jordytan och inte riskerar att falla/hänga ner. OBS endast för kategorier frukt, bär och högväxande grönsaker 4. att sprida gödselmedlet i droppbevattning för högväxande grönsaker, frukt och bär 5. att sprida gödselmedlet i droppbevattning under marktäckning som kan vara plast, halm eller papper som täcker markytan helt ovanför droppbevattning. 6. Att blanda i jorden före plantering för krukodling. 7. att sprida gödselmedlet på vall med sådan teknik som inte riskerar att gödselmedlet kommer i kontakt med ätliga växtdelar. Punkt 2 förutsätter att radmellanrummet är tillräckligt stort eller att spridningen sker tillräckligt tidigt i grödans utvecklingsstadium. Övrigt KRAV föreslår: Samma spridningsregler tillämpas på mjölprodukterna med animaliskt protein, hydrolyserat protein och biogödsel som innehåller slaktrester och/eller källsorterat hushållsavfall. Jordbruksverkets svar: Vore Gold Plating ej EU men ok KRAV