Ekonomisk rapport Ärende 6 SN 2018/21

Transkript

1 Ekonomisk rapport Ärende 6 SN 218/21 Sida 35 av 98

2 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: SN 218/21 Socialnämnden Ekonomisk rapport Förslag till beslut Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att godkänna den ekonomiska rapporten. Socialnämnden översänder den ekonomiska rapporten för kännedom till Kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Ekonomisk rapportering av nyckeltal samt uppföljning för Socialtjänsten. Socialnämnden beslutade i juni 218 att vid augustinämnden skulle en djupare analys av kostnaderna för institutionsplaceringar redovisas och bifogas denna rapport. Beslutsunderlag [Här kommer namnet på de handlingar som ligger till grund för beslutsförslaget hämtas in automatiskt. Du behöver inte skriva något under denna rubrik.] Anneli Nilsson Sektorschef Arbetsliv och fritid Ann-Louise Christensen Sektorschef omsorg Bengt-Inge Davidsson Ekonom Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunstyrelsen, Victoria Galbe, Ann-Louise Christensen, Anneli Nilsson Socialnämnden Bengt-Inge Davidsson Bengt-Inge.Davidsson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se Sida 36 av 98

3 Socialnämnden ekonomirapport Sida 37 av 98

4 Institutionsplaceringar B&U (vårdkostnad) (HVB, SIS, Stödboende, Jourboende) BudgetB Budgetavvikelse helår (msek): -4,2 Sida 38 av 98

5 Institutionsplaceringar B&U (antal) (HVB, SIS, Stödboende, Jourboende) Staplarna visar på skillnaden mellan antal individer (hela stapeln) och beräknade heltidsplaceringar (ljus färg) Sida 39 av 98

6 Kommunala Familjehem B&U (vårdkostnad) BudgetB Budgetavvikelse helår (msek): -1,9 Sida 4 av 98

7 Kommunala Familjehem B&U (antal) Staplarna visar på skillnaden mellan antal individer och beräknade heltidsplaceringar (ljus färg) Sida 41 av 98

8 Konsulentstödda Familjehem B&U (vårdkostnad) BudgetB Budgetavvikelse helår (msek): -1,4 Sida 42 av 98

9 12 Konsulentstödda Familjehem B&U (antal) Staplarna visar på skillnaden mellan antal individer (hela stapeln) och beräknade heltidsplaceringar (ljus färg) Sida 43 av 98

10 Extern öppenvård B&U (vårdkostnad) BudgetB Budgetavvikelse helår (msek): -1,1 Sida 44 av 98

11 Extern öppenvård B&U (antal) Sida 45 av 98

12 Institutionsplaceringar Vuxna (vårdkostnad) (HVB, SIS, Stödboende, Jourboende) BudgetV Budgetavvikelse helår (msek): -,9 Sida 46 av 98

13 Institutionsplaceringar Vuxna (antal) (HVB, SIS, Stödboende, Jourboende) Staplarna visar på skillnaden mellan antal individer (hela stapeln) och beräknade heltidsplaceringar (ljus färg) Sida 47 av 98

14 Hemtjänst (timmar) Planeringsnivå Sida 48 av 98

15 Externa placeringar HV (dygn) Dygn Antal Sida 49 av 98

16 Månadsprognos (t o m utfall juli) Verksamhet Plan 218 Prognos Stab Hemvård 6 6 LSS och Socialpsykiatrin Individ och Familjeomsorg Måltidsservice -35 Summa -45 Sida 5 av 98

17 socialtjänsten 1(4) Institutionsplaceringar för vuxna missbrukare Kort analys av troliga orsaker till ökade kostnader Institutionskostnader för vuxna handlar om en rad samverkande faktorer. Tjänstemännen Sedan omorganisationen 213/14 är upplevelsen att rättsäkerheten för vuxna missbrukare har ökat markant, detta kan ha inneburit att fler kommer över tröskeln in i systemet och därmed får en insats, vilket är positivt. Den grupp som jobbar med missbruk har först under sommaren 217 egentligen blivit stabil. Det har varit turbulent pga sjukskrivningar, vakanta tjänster, ärendemängd. Utökning med en tjänst under 217 har bidragit till mer stabilitet, arbetsro, ännu högre rättsäkerhet och kvalitet. Gruppen består nu av 2,9 utredare och,75 behandlare (s.k. missbruksrådgivare). Dessa handhar (18816) sammanlagt 58 aktiva individer, 44 utredningar (SoL och LVM), anmälningar (oro och LOB) samt diverse yttrande. Gruppen är stabil och har en arbetsbörda som är hanterbar. Gruppen har numera större möjlighet att genomföra grundliga utredningar och matcha med adekvata insatser. Vissa perioder kan dock vara påfrestande utifrån ärendeanhopning och ärendens komplexitet. Missbruksrådgivaren har 3 insatser/individer och fokuserar på enbart behandling. Missbrukrådgivaren har också serviceärende och anhörigstöd. Här hade vi behövt mer resurser för att matcha de behoven som finns på hemmaplan i stället för köpa in extern vård. Vi arbetar med evidensbaserade metoder och enligt socialstyrelsens riktlinjer. Samtliga handläggare har gått ASI utbildning för en ökad utredningskvalitet. Om vi når en nivå där majoriteten av klienterna genomgår ASI intervju (och helst ASI uppföljningsintervjuer) så har vi nyligen fått tillgång till ASI-Net där man lätt kan ta fram statistik som med flera variabler indikerar vilken problematik som är den vanligaste i Kävlinge. Databasen är rikstäckande och möjliggör statistiska jämförelser mellan den egna verksamheten och övriga Sverige. Utöver ASI finns även möjlighet att dokumentera och beskriva åtgärder med UBÅT (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder). Rätt använd kan denna kunskap bidra till utvecklingen av missbruksvården. Spelmissbruk har blivit kommunens ansvar sedan januari 218. Hittills har vi fått in ett fåtal ärenden. Kävlinge i världen Sida 51 av 98

18 2 (4) I kombination med omvärldsfaktorer såsom att kommunen växer och att Kävlinge naturligtvis är en spegling av samma problematik som man ser över hela riket; det tunga missbruket i kombination med ökande psykisk ohälsa. LVM ökar SoL minskar. Det finns idag i princip ingen narkotikamissbrukare som har ett renodlat missbruk längre av till exempel heroin eller amfetamin utan majoriteten blandmissbrukar. Droger som vi hör talas om mest är de facto läkemedel såsom smärtstillande tramadol och mycket starka ångestlindrande bensodiazepiner. I USA pågår den s.k. opiatepidemin ännu på grund av läkemedelsmissbruket. Vi har en grupp av mycket tunga missbrukare i Kävlinge som har en svår psykisk ohälsa där det är mycket svårt att avgöra vad som är deras primära problematik. De behöver vara nyktra för att utredas men klarar sällan att hålla sig nyktra tillräckligt länge för att invänta psykiatrin. Vanliga diagnoser bland dem som har diagnos och misstankar om diagnoser är ADHD, ADD, PTSD, GAD, bipolär sjukdom, övriga ångest tillstånd och personlighetsstörningar. Det finns möjlighet till neuropsykiatriska utredningar till en extra kostnad på majoriteten behandlingshem, detta är dock som regel inget vi beviljar eftersom det är Regionens ansvar. Utan en korrekt och heltäckande bild av dessa personers funktionsnivåer finns det risk för felbehandling och/eller utebliven medicinsk behandling som kan vara avgörande för utfallet av behandlingen. Det är en grupp med hög dödlighet som regelbundet står under tvångsvård eller hot om tvångsvård. En annan grupp som ökar är den äldre generationen, huvudsakligen kvinnor, med alkoholmissbruk. Anmälningarna kommer ofta in via sjukvården eftersom de kommer in dit med sviterna efter långvarig alkoholkonsumtion. Vi får även regelbundet anmälningar från hemvården då de har uppmärksammat äldre vårdtagare som dricker och på grund av detta utsätter sig för risker. Man uppmärksammar flaskor i hemmet och ibland en tilltagande misär. De är ofta ganska svårarbetade eftersom de inte har någon erfarenhet av varken kontakt med kommunen eller någon annan erfarenhet av behandling. I grova drag kan man säga att de också saknar insikt i sin problematik men de har några gemensamma nämnare. Barnen hävdar inte sällan att de alltid druckit men att det blivit mer och mer i samband med pension och/eller makes död. Det är ett välkänt fenomen att missbruket eskalerar när yttre strukturer såsom jobb försvinner. Ytterligare försvårande omständigheter som ofta förekommer är minnessvårigheter. Ibland på grund av alkoholdemens i varierande grad, då går det inte att jobba motiverande i det avseendet utan en placering är det enda som fungerar för att avgöra om de blir bättre av nykterhet. Riskdrickandet bland äldre kvinnor har ökat 2 gånger sedan 7 talet samtidigt som kroppen tål alkohol allt sämre med åldern. Alkoholism är Sveriges största socialmedicinska problem. Det är i huvudsak dessa grupper som institutionsplaceras, övriga kan vi som regel klara med vår egen öppenvård. Fördelning av insatserna Vi tjänstemän känner oss trygga i, och säkra på, att de som vi placerar verkligen behöver HVB. Anledningen till att vi ger få avslag är att de som söker om hjälp ofta har en ganska bra uppfattning om vad de behöver och det i sin tur rör sig i majoriteten av fallen om samtal. Snarare kan det vara så att man behöver motivera mot HVB i de fall det annars kan blir aktuellt med LVM. HVB kostar i genomsnitt uppskattningsvis mellan 16-3 kr dygn, SiS LVM hem kostar44 kr / dygn. Vi har tittat på några faktorer som kan ge en liten fingervisning om ärendena utan att för den delen vara en djupdykning. Under perioden har vi gjort 43 placeringar av 33 individer. 4 personer placerats på SiS enligt LVM. Fyra personer med barn har placerats på skyddat boende, övriga 26 på HVB eller stödboende Sida 52 av 98

19 3 (4) Under har vi haft 19 LVM utredningar. Detta är nästan 2 LVM utredningar i månaden vilket är mycket jämfört med andra kommuner. Under samma period har vi även haft 166 SoL utredningar. Nedan följer placeringar under senaste året, samtliga som placerats på institution, familjehem och stödboende. Kodat enligt följande PF (person född) 99 (årtal som personen är född) sedan anges hur länge som de varit kända för socialtjänsten samt antal LVM utredningar. Där det står min 17 år så kan personen eventuellt varit aktuell även tidigare men verksamhetssystemet ProCapita startades 21. Observera att detta knappast ger en heltäckande bild av den sammansatta problematiken i ärendet, insatser o.s.v. PF-44 aktuell: 11 år 3 LVM utr PF-46 aktuell mindre än 1 år, 1 LVM utredning PF-49 aktuell: 6 år 2 LVM utr PF-58 aktuell: min 17 år 1 LVM utr PF-62 aktuell: 1 år 1 LVM utr PF-68 aktuell: 5 år 2 LVM utr PF-69 aktuell: 15 år 2 LVM utr PF-7 aktuell: mindre 1 år PF-77 aktuell: min 17 år 9 LVM utr PF-77 aktuell: 6 år 1 LVM utr PF-77 aktuell: 6 mån 1 LVM utr PF-8 aktuell: 4 år 4LVM utr PF-82 aktuell: min17 år 3 LVM utr PF-82 aktuell: 6 år 2 LVM utr PF-83 aktuell: 8 år 3 LVM utr PF-86 aktuell: 15 år 3 LVM utr PF-88 aktuell: 15 år 3 LVM utr + LVU PF-89 aktuell: 1 år PF-92 aktuell: 1 år 1 LVM utr + LVU PF-93 aktuell: mindre än 1 år 1 LVM utr PF-94 aktuell: 11 år 2 LVM utr PF-96 aktuell: min 16 år inga LVM utr + LVU PF-97 aktuell: mindre 1 år PF-97 aktuell: 11 år 1 LVM utr PF-97 aktuell: 2 år 1 LVM utr PF-99 aktuell: 2 år LVU 11 av dessa 26 individer har haft kontakt med socialtjänsten över 1 år. 15 stycken över 5 år. Endast 3 har aldrig varit utredda enligt LVM. Avslutningsvis: Behov av insatser på hemmaplan vårdkedja före-under-efter Det vi kan se i verksamheten, som har en inverkan på institutionskostnaderna, är hemtagningar/utslussningar samt förebyggande arbete. Vi har ingen eftervård i den bemärkelsen att vi har möjlighet att ha ett helhetsgrepp och tillgodose våra klienters behov när de skall hem från institution. Med anledning av detta använder vi oss i stor utsträckning av stödboende i olika former men på grund av bostadsbristen så är det ofta kö till dessa platser. Ett stödboende kostar vanligen mellan 9-14 kr / dygn. Det som den enskilde kan få hjälp med i ett stödboende kan absolut vara avgörande, det handlar om följande: Hjälp med inflytt och att komma tillrätta Regelbunden tillsyn (min 1 ggr/v) Akut tillgång till personal Samtal med personal utöver professionella samtal Sida 53 av 98

20 4 (4) Hjälp med att handla, tvätta, städa, laga mat, betala räkningar o.s.v. Hjälp till kontakt med myndigheter Hjälp till kontakt med sjukvård, psykiatri, tandläkare etc. Stöd i att upprätthålla sin planering Hjälp med att söka egen bostad Hjälp till en meningsfull fritid Akuta hjälpåtgärder vid t.ex. återfall Hjälp mot sysselsättning/arbete och självförsörjning Eftersom vi ibland får vänta på stödboende händer det att det resulterar i att en institutionsplacering förlängs i brist på andra alternativ. Detta däremot är något vi gärna undviker eftersom det resulterar i mer negativa konsekvenser än onödiga institutionskostnader såsom institutionsskada och bristande motivation. Ju mer vi har att erbjuda i egen regi, ju snabbare kan vi ta hem de som är / börjar bli färdigbehandlade. Vi ser också att vi hade kunnat undvika ett antal placeringar om det funnits möjlighet till mer omfattande, förebyggande insatser på hemmaplan. Vi hade sett det som positivt att kunna hålla en sammanhållen vårdkedja föreunder-efter utan glapp i stödet till den enskildes behovsområden. Uppgifterna är en samling från diverse rapporter, nätverksträffar, nyheter och observationer i vår egen verksamhet. I tjänsten Liliana Pekalska Enhetschef Maria Ljungsryd 1:e socialsekreterare Sida 54 av 98