GESTALTNINGSPROGRAM I ARBETSPLAN Väg 51, NORRKÖPING-ÖREBRO Delen Svennevad-Kvarntorpskorset. Utställelsehandling Objektnr:

Transkript

1 GESTALTNINGSPROGRAM I ARBETSPLAN Väg 51, NORRKÖPING-ÖREBRO Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Utställelsehandling Objektnr:

2 Titel: Gestaltningsprogram i Arbetsplan, Väg 51 Norrköping-Örebro, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Jonas Danielsson Uppdragsansvarig: Anna Broberg, EQC Mälardalen Ansvarig gestaltningsprogram: Maria Dolk, EQC Mälardalen Tryck: Distributör: Trafikverket, Box 1140, Eskilstuna, telefon:

3 Innehåll 1 INNEHÅLL SAMMANFATTNING INLEDNING Projektets syfte Gestaltningsprogram RESULTAT FRÅN LANDSKAPSANALYS Karaktärsområden Bebyggelse Framträdande landskapselement Natur- och kulturmiljö Kvalitéer och värden ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER ÖVERGRIPANDE IDÉER FÖR GESTALTNINGEN FÖRSLAG Vägens geometri Broar Bullerskydd Vegetation Ytskikt Dagvatten, diken och dammar Vägutrustning Övriga väganläggningar DRIFT OCH UNDERHÅLL REKOMMENDATIONER INFÖR FORTSATT ARBETE

4 4

5 2. Sammanfattning Projektet Väg 51 Svennevad-Kvarntorpskorset behandlar Trafikverkets arbetsplan för ny sträckning av väg 51 mellan Svennevad och Kvarntorpskorset i Hallsbergs kommun och Kumla kommun i Örebro län. En ny mittseparerad väg, så kallad 2+1-väg, med referenshastighet 100 km/h planeras väster om Pålsboda, det vill säga väster om befintlig väg på den aktuella sträckan. Detta gestaltningsprogram ingår i Trafikverkets arbetsplan för projektet och ska skapa en samsyn hos alla inblandade för projektets utformningsprinciper. Gestaltningsprogrammet ska föra vidare de tankar och idéer som genomsyrat arbetsplaneprocessen till nästa fas av projektering som är totalentreprenad. Landskapet kring väg 51 karaktäriseras i huvudsak av skogsbruksbygd med insprängda åkermarker. Befintlig väg 51 löper uppe på Pålsbodaåsen. Vid Yxhult norr om Svennevad ansluter den nya vägkorridoren till den befintliga väg 51 i ett öppet jordbrukslandskap. Den nya sträckningen viker sedan av mot nordväst och passerar genom uppodlade marker och kuperade skogsområden. Väg 51 passerar Västra stambanan och väg 633 som går mellan Pålsboda och Hallsberg. Längre norrut öppnar landskapet upp sig och övergår i Södra Närkes slättbygd. Bebyggelsen består av både ensamliggande jordbruksfastigheter samt grupper om två till tre villor. Vid Backa finns en Herrgård och i Pålsboda finns samlad bebyggelse. Ett flertal fornlämningar förekommer i projektområdet och den nya vägen passerar ett område av riksintresse för kultur-miljövården, Tarsta fornborgsområde. Riksintresset omfattar Tarsta fornborg och Omhällsbergs fornborg med omgivande landskap. Biotopskyddade objekt finns i form av en åkerholme och en stengärdesgård i åkermarken mellan Lilla Saltorp och Hagstugan samt ett antal öppna diken i jordbruksmark på flera platser i området. Kyrkan i Svennevad är ett tydligt riktmärke för trafikanter som färdas söderut vid sträckans start. Vattentornet i Pålsboda är ett landmärke som kan skymtas från flera platser utmed sträckan. Skorstenen i Kvarntorps industriområde är ett annat utmärkande landmärke som är synligt på långt håll. Gårdsbebyggelse med stora rödmålade ekonomibyggnader är också värdefulla landmärken utmed sträckan. Stora kvalitéer finns i det levande jordbrukslandskapet som helhet. Att det brukas och hålls öppet. De landskapliga värden, visuellt samt natur- och kulturvärden som finns i området är väl värda att bevara. Utblickarna är särskilt värdefulla i landskapet. Byggnationen av väg 51 kommer att ha påverkan på det omgivande landskapet. Den nya sträckningen kommer att ta ny mark i anspråk. Skogsmarker kommer att öppnas upp och domineras av vägen. I det öppna landskapet kommer vägen att bli en ny visuell barriär. Nya korsningspunkter och enskilda vägar kommer att förändra landskapet. Uppsättning av mitträcke kommer både att utgöra en social och en visuell barriär. Den huvudsakliga målsättningen är att utbyggnaden av väg 51 ska göra så gott eftermäle som möjligt i landskapet. 5

6 för oskyddade trafikanter. 3. Inledning 3.1 Projektets syfte Denna arbetsplan behandlar Trafikverkets arbetsplan för ny sträckning av väg 51 mellan Svennevad och Kvarntorpskorset i Hallsbergs kommun och Kumla kommun i Örebro län. En ny mittseparerad väg, så kallad 2+1-väg, med referenshastighet 100 km/h planeras väster om Pålsboda, det vill säga väster om befintlig väg på den aktuella sträckan. Väg 51 har idag låg standard med varierande hastighet och vägbredd, vilket medför dålig framkomlighet och risk för olyckor. Riktvärden för vägtrafikbuller överskrids i Pålsboda utmed väg 51 och ett stort antal boende är utsatta för bullerstörningar. Syftet med den nya vägen är att öka trafiksäkerheten och framkomligheten. Målen med projektet är att minskade restider. Utbyggnaden av väg 51 medför ökad framkomlighet och jämnare trafikrytm. Mötesseparering ger minskad risk för mötesolyckor och därmed även minskad risk för olyckor vid transport av farligt gods. Riksväg 51 mellan Örebro och Norrköping är en viktig förbindelse för att öka samverkan mellan regionerna. Åtgärden medför att regionala personresor och godstransporter effektiviseras. Startpunkten för projektet är Yxhult norr om Svennevad i Hallsbergs kommun. Efter cirka 5 km passerar den nya vägen Västra stambanan. Järnvägspassagen kommer att ske planskilt, på bro, några hundra meter väster om Pålsboda. Ungefär mitt på den nya sträckan passeras väg 633 som förbinder Pålsboda och Hallsberg. Vid cirkulationsplatsen i Kvarntorp, efter totalt cirka 13 km, ansluter vägen till nuvarande väg 51/ Svartån E18 Marieberg Mosås E20 Åbytorp Hallsberg Kumla Täljeån Örebro Hemfjärden Mellanfjärden Ekeby-Almby 207 Norra Bro Stora Mellösa 207 Rysjön Fågelsjön Ekeby Odensbacken Askersby Sköllersta Kvarntorp 52 Nordsjön Hällabrottet Söderhavet Sannahed Hällebosjön Pålsboda Kilsmo Hultsjön Sottern Svennevadsån Svennevad Åsbro Tisaren Estabo 51 Kvismare kanal Nuvarande väg 51 avlastas vilket medför minskade barriäreffekter och ökad framkomlighet för de boende utmed vägen samt ökad säkerhet TECKENFÖRKLARING Glottrasjön Bjurhultasjön Den nya Ny sträckning sträckan av väg 51 Hjärtasjön markerad med rött Km 6

7 3.2 Gestaltningsprogram Detta gestaltningsprogram ingår i Trafikverkets arbetsplan för Väg 51 Norrköping-Örebro, delen Svennevad-Kvarntorpskorset. Gestaltningsprogram upprättas för alla vägprojekt för att säkra en hög arkitektonisk kvalitet i väghållningen i enlighet med regeringens krav. Enligt väglagen (1999) ska en estetiskt tilltalande utformning eftersträvas och hänsyn tas till stadsbild, landskapsbild samt natur- och kulturvärden. Gestaltningsprogrammet ska skapa en samsyn hos alla inblandade för projektets utformningsprinciper. Gestaltningsprogrammet ska föra vidare de tankar och idéer som genomsyrat arbetsplaneprocessen till nästa fas av projektering som är bygghandlingen. Gestaltningsprogrammet knyter av till utformningsfrågor såväl med hänsyn till landskapet med sina natur- och kulturvärden som till trafikantens upplevelse av och från vägen. Vägens inre och yttre rum behandlar trafikantens närmiljö och vägens relation till det omgivande landskapet. Trafikanten har vägens inre rum nära inpå sig, det är en del av trafikantperspektivet. Det inre rummet präglas av vägutrustning, t.ex. skyltar, vägräcken, belysningsstolpar, bullerskydd och stödmurar. En del av elementen i det inre rummet påverkar även det yttre rummet. Exempelvis påverkar bullerskyddsskärmar vägens relation till omgivningen. Vägens yttre rum relaterar till åskådarperspektivet. En så tilltalande miljö som möjligt ska skapas för betraktaren vid sidan av vägen. Utformning av vägens yttre rum har också en tydlig koppling till arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen för projektet. - Hur påverkas landskapsbilden? Hur påverkar utbyggnaden av vägen landskapet och bebyggelsen som den går igenom? - Vilka befintliga estetiska värden i landskapet ska särskilt beaktas och bevaras? - Vilka gestaltningsaspekter är viktiga för att vägen ska ge ett gott eftermäle? 7

8 4. Resultat från landskapsanalys 4.1 Karaktärsområden Landskapet kring väg 51 karaktäriseras i huvudsak av skogsbruksbygd med insprängda åkermarker. Det kan delas in i ett antal mindre karaktärsområden beroende på skiftande naturliga förutsättningar och olika mänsklig påverkan. Blandlandskap (0-2/700) Befintlig väg 51 löper uppe på Pålsbodaåsen. Vid Yxhult norr om Svennevad ansluter den nya vägkorridoren till den befintliga väg 51 i ett öppet jordbrukslandskap. Den nya sträckningen viker av mot nordväst och passerar genom ett blandskogsområde. Efter ungefär en kilometer (1/200) öppnar landskapet upp sig vid en betad hagmark på vägens östra sida och trafikanten kan skymta den gamla vägen vid Sibbetorp innan vägkorridoren återigen löper genom ett skogsområde. Vid Hulta (1/900) skär vägen över ett öppet jordbrukslandskap och trafikanten får möjlighet till utblickar åt båda hållen. Området är sankt och vägkorridoren korsar flera stora diken. På en fastighet växer salix som odlas för produktion av bränsleflis. Landskapsbilden och möjligheten till utblickar kan här variera stort beroende på vilket stadium odlingen befinner sig i. Avverkning sker ca var tredje år. Flera kraftledningar korsar också det öppna landskapsrummet. Öppet odlingslandskap vid Hulta. 2/500. 8

9 Den nya sträckan ansluter till befintlig väg 51 i söder 0/000. Uppväxt granskog 0/800. Befintlig väg 51 skymtar i öster 1/200. Brett dike som korsas av den nya vägen 2/400. Betad hagmark 1/200. Öppet odlingslandskap vid Hulta 2/000. 9

10 Västra stambanan Aspdunge Skogslandskap Röd ekonomibyggnad Blandlandskap Vattentornet i Pålaboda Röd ekonomibyggnad Svennevads kyrka 10

11 Röd ekonomibyggnad Småbrutet odlingslandlandskap Skorsten i Kvarntorp Ungskogslandskap N Röd ekonomibyggnad Solitär tall Röd ekonomibyggnad Landskapsanalys av landskapet kring Väg 51 Svennevad-Kvarntorpskorset. Teckenförklarning: karaktärsområde/landskapsrum med riktning, landmärke 11

12 Skogslandskap (2/700-6/700) Vid Laggarhälla tar ett kuperat skogsområde vid. Här präglas landskapsbilden av skogsklädda storblockig terräng med morän och hällmarker. Skogen består till stor del av planterad granskog i varierande ålder, från hyggen och nyplantering till uppvuxen gammal skog. Den nya sträckningen av väg 51 föreslås följa en högspänningsledning parallellt. Väg 51 passerar stambanan planskilt på bro, vid Boda några hundra meter väster om Pålsboda (5/250). Utmed banvallen löper en stenmur. Vid Fabbetorp (6/000) paserar vägen ett hygge där skogen nyligen avverkats. Den nya sträckningen av väg 51 skär tväts över ett hygge vid Fabbetorp 6/

13 Enskild väg vid 6/675. Högspänningsledning 5/000. Hygge 4/100. Dike parallellt med vägen 5/550. Storblockig terräng 3/

14 Småbrutet odlingslandskap (6/700-14/300) Vid Rullstugan (6/700) öppnar landskapet upp sig och övergår i Södra Närkes slättbygd, ett delvis småkuperat avsnitt. Inledningsvis avbryts den öppna terrängen emellanåt av skogbeväxta partier innan slätten på allvar breder ut sig kring Säbylund. Området utgörs av gammal sjöbotten. Den nya sträckningen kommer att korsa väg 633 som går mellan Pålsboda och Hallsberg i ett öppet landskapsrum. (10/050). Mellan Lilla Saltorpet och Hagstugan (10/900) placeras vägkorridoren i kanten på den öppna åkermarken. Här får vägen bra stöd i brynvegetationen och följer landskapet på ett naturligt sätt, varken på bank eller i skärning. Betad hästhage finns kring Hagstugan. Ungskogslandskap (14/300-16/400) Sista biten mot Kvarntorpskorset förändras karaktären igen då vägsträckningen kommer att passera genom ett blandskogsområde. Här är skogen yngre och på flera ställen risigt och snårigt. Slyig och risig blandskog 13/300. Öppet odlingslandskap där väg 51 kommer att korsa väg 633 som förbinder Pålsboda med Hallsberg 10/

15 Alaborgssjön 15/000. Ung björkskog 15/000. Anslutning i norr till cirkulationsplatsen vid Kvarntorpskorset 16/400. Den nya sträckningen av väg 51 skär över det öppna odlingslandskapet 13/

16 4.2 Bebyggelse Bebyggelsen består av både ensamliggande jordbruksfastigheter som ligger en bit bort från den planerade sträckningen av väg 35 samt grupper om två till tre hus. Byggnaderna är företrädelsevis en- och tvåplans villor av varierande typ och ålder, allt från tvåplans sekelskifteshus till 60-talsvillor. Vid Backa finns en Herrgård och i Pålsboda finns samlad bebyggelse. 4.3 Framträdande landskapselement Landmärken är företeelser som sticker ut och syns speciellt bra i landskapet, och som man gärna använder som riktningsvisare. De har också stor betydelse för avståndsbedömning. Kyrkan i Svennevad är ett tydligt riktmärke för trafikanter som färdas söderut vid sträckans start. Vattentornet i Pålsboda är ett landmärke som kan skymtas från flera platser utmed sträckan. Det sticker upp över trädtopparna och utgör ett otypiskt inslag i landskapet. Skorstenen i Kvarntorps industriområde är ett annat utmärkande landmärke som är synligt på långt håll. Vegetation som uppväxta träd kan också var betydande landmärken. Utmed den nya sträckan står en framträdande solitärtall vid Lilla Sandtorpet och vid Backa finns en bevarad aspdunge som exponeras på ett hygge. Gårdsbebyggelse med stora rödmålade ekonomibyggnader är också värdefulla landmärken utmed sträckan. Fotomontage Väg 51 korsar väg 633 vid Rullstugan. Vy mot söder 10/

17 Stora rödmålade ekonomibyggnader är betydelsefulla landmärken utmed sträckan. 1/200. Landmärke skorsten i Kvarntorp vid 13/300. Västra stambanan där väg 51 kommer att passera på bro. Landmärke solitär tall vid 10/100. Landmärke vattentornet i Pålsboda. Landmärke aspdunge vid sektion 3/

18 Befintlig vegetation bevaras vid Hulta 2/ Natur och kulturmiljö Ett flertal fornlämningar förekommer i projektområdet och den nya vägen passerar genom den yttre delen av ett område av riksintresse för kultur-miljövården, Tarsta fornborgsområde. Riksintresset omfattar Tarsta fornborg och Omhällsbergs fornborg med omgivande landskap. Konsekvenserna blir något mindre av att den nya vägen passerar i den västra ytterkanten av riksintresset. De mildras också av att en stor del av trafiken på befintlig väg 51 flyttas ut från värdekärnan i riksintresset som utgörs av siktlinjerna och sambandet mellan de båda fornborgarna. Väg in mot Fabbetorp. 6/100 Brukad åkerlycka 3/

19 Biotopskyddade objekt finns i form av en åkerholme och en stengärdesgård i åkermarken mellan Lilla Saltorp och Hagstugan samt ett antal öppna diken i jordbruksmark på flera platser i området. Det är inte känt vilka specifika naturvärden som finns i dessa objekt, men generellt fungerar dessa miljöer som fristad för olika hotade arter knutna till odlingslandskapet. Vid fornborgen Omhällsberg finns en rik torrängsflora. Hela projektområdet är rikt på större vilt. I söder förekommer rådjur, älg, kronhjort, dovhjort samt vildsvin. (Se vidare beskrivning av natur- och kulturvärden i miljökonsekvensbeskrivning för objektet.) 4.5 Kvalitéer och värden Trots en relativt lång sträcka med likartad karaktär upplevs landskapet ändå inte enformigt tack vare sin variationsrikedom. Trafikanten färdas växelvis genom skogspartier med blandskog och öppet odlingslandskap som bjuder på utblickar över åkermarkerna. Stora kvalitéer finns i det levande jordbrukslandskapet som helhet. Att det brukas och hålls öppet. De landskapliga värden, visuellt samt naturoch kulturvärden som finns i området är väl värda att bevara. Utblickarna är särskilt värdefulla i landskapet och viktiga att behålla. Utan dem skulle det över huvud taget inte vara möjligt att uppleva det kringliggande landskapet. För trafikanternas orienterbarhet är landmärken betydelsefulla. De är viktiga för att bedöma avståndet. Gårdsbebyggelse är andra element i landskapet som fungerar som landmärken. 19

20 5. Övergripande mål och riktlinjer Den huvudsakliga målsättningen är att utbyggnaden av väg 51 ska göra så gott eftermäle som möjligt i landskapet. Genom att eftersträva vägarkitektonisk enkelhet och en lågmäld gestaltning kan vägens påverkan på det omgivande landskapet minimeras. Utformningen av vägutbyggnaden ska ge trafikanten möjlighet att även fortsättnings- - Vägen ska ge ett gott eftermäle. - Vägen ska även fortsättningsvis erbjuda resenären upplevelsemässiga värden. - Vägen ska upplevas som en väg i skogsbruksoch odlingslandskap, på landsbygden. - Utblickar ska bevaras. - I möjligaste mån begränsa vägen barriäreffekt. - Nya korsningspunkter, lokalvägar och vändslingor anpassas till omgivande landskap. vis ta del av utblickar och landmärken. Längs sträckan finns platser och vyer som kan tillföra trafikanten en positiv upplevelse av landskapet. Vägens barriäreffekt kan inte undvikas men minimeras, såväl upplevelsemässigt som funktionellt. Målet med utformningen av det yttre rummet är att förankra vägen i landskapet så att en tilltalande miljö skapas även för betraktaren vid sidan av vägen. Fotomontage. Väg 51 löper i skogsbrynet med stöd i den befintliga vegetationsridån vid Hagstugan, 10/900. Bullerskyddsvallen anpassas till det öppna landskapet. 20

21 6. Övergripande idéer för gestaltningen Byggnationen av väg 51 kommer att ha påverkan på det omgivande landskapet. Den nya sträckningen kommer att ta ny mark i anspråk. Skogsmarker kommer att öppnas upp och domineras av vägen med kringanläggningar. I det öppna landskapet kommer vägen att bli en ny visuell barriär. Nya korsningspunkter och enskilda vägar kommer att förändra landskapet. Uppsättning av mitträcke kommer både att utgöra en fysisk och en visuell barriär. De trafikanter som färdas längs den nya vägen kommer att kunna uppleva en ny del av landskapet. Tidigare dolda områden blir tillgängliga och den nya vägen kommer att medföra möjligheter till nya utblickar. Den nya vägen anpassar sig bättre till landskapet än den befintliga. Svagare kurvor, mindre branta backar och färre hus i anslutning till vägen medför att trafikanten kan uppleva mer av omgivningen än längs befintlig väg. Boende i anslutning till befintlig väg kommer att uppleva en positiv förändring av landskapsbilden. Den tidigare trafikdominerade miljön kommer att upplevas som lugnare när trafiken flyttas över till den nya vägen. Den gamla vägsträckningen kommer att kunna användas för lokala resor och utflykter i större utsträckning. Den övergripande gestaltningsidén är att i så liten utsträckning som möjligt addera onödiga element (anläggningskompletteringar; exempelvis skyltar, räcken och belysning m.m.) kring vägen. Att inte lägga till något som förfular och stör intrycket. De partier på sträckan med öppet landskapet är extra känsligt för nya Fotomontage. Väg 51 löper i skogsbrynet med stöd i den befintliga vegetationsridån Hagstugan. Vy mot norr 10/

22 element. Varje nytt element som bryter horisonten innebär en störning. För att minska barriärverkan gäller det generellt att begränsa användningen av sidoräcken och istället göra flacka slänter. Värdet av att bevara enskilt objekt bör noga vägas mot konsekvensen av att t.ex. sätta upp ett räcke som skydd för det aktuella objektet. Högmaster och skyltportaler bör helt undvikas för att bevara de vackra vyerna. Ett viktigt gestaltningsmål vid skyltning är även att minimera intrycket av skyltar i landskapet och värna utblickar i landskapet. Skyltar placeras med stor omsorg för att inte skymma utblickar. Användningen av traditionella bullerskyddsskärmar ska om möjligt begränsas, dels med hänsyn till landskapsbilden och boendemiljön - Inte addera fler onödiga vägelement kring den nya vägsträckningen som upplevs visuellt störande. - Väl utformade sidoområden för att förankra vägen i landskapet. - Genomtänkt placering av skyltar för att värna om utblickar. -Undvika bullerskyddsplank och istället välja fastighetsnära lösningar. - En konsekvent och enhetlig utformning längs hela sträckan. dels med hänsyn till drift- och underhåll. Där det är möjligt väljs i första hand fastighetsnära åtgärder som skyddade uteplatser och fönsteråtgärder. Stor omsorg läggs vid att anpassa och på ett naturligt sätt integrera utbyggnaden av vägen till omgivningen. Vägen och dess sidoanläggningar bör förankras i landskapet genom att sidoområden utformas med goda topografiska anslutningar. Snabb etablering av växtlighet på de nyanlagda slänterna bidrar också till att vägkroppens integrering. Utbyggnaden av vägen ska längs hela sträckan ges en konsekvent och medveten gestaltning. En enhetlig utformning ger en lugn trafikantupplevelse och minimerar väg anläggningens visuella påverkan på omgivningen. 22

23 7. Förslag 7.1 Vägens geometri I detta skede, arbetsplan, har det väsentliga gestaltningsarbetet genomförts integrerat med vägprojekteringen där väglinjen har justerats i höjd och sidled för att passa väl in i landskapet. Vägen ligger till stora delar i skogsterräng. Där vägen passerar öppna landskapsrum har den förlagts i kanten, intill vegetationsbryn. Den nya sträckningen av väg 51 placeras så att den blir väl förankrad i landskapet och följer i stort dess topografi. I projekteringsarbetet har man strävat efter att det varken ska förekomma djupa skärningar eller höga bankar utmed sträckan. Det gör att vägkroppen inte heller blir så framträdande för åskådare vid sidan om vägen. Terrängförhållanden medför att några höga bergskärningar och bankar blir nödvändiga för att få en godtagbar vägprofil. Väglinje som föreslås i arbetsplanen tar stor hänsyn till både kultur- och naturmiljö inom den begränsade korridoren. Planstandarden uppfyller kraven enligt VGU (Trafikverkets råd och regler för vägar och gators utformning). Horisontalradierna är som minst 1300 meter. Det finns inga raklinjer i den föreslagna väglinjen. Övergångar mellan kurvor görs med klotoider, övergångskurva, vilket ger mjuka och tydligare riktningsändringar och en behaglig färd för trafikanten. Väg 51 Befintlig marknivå Profil Väg 51 följer i stort sett topografin. 23

24 Bank Odlingslandskap Bankar i odlingslandskapet görs så låga som möjligt. För att få en mjuk och naturlig övergång mot åkermarken utformas slänterna med lutning på 1:4. Vid övergång mellan bank och skärning ska lutningen varieras med s.k. propellerslänter. Propellerslänt innebär att lutningen blir flackare vid in- och ytgång ur skärning. Det ger ett mjukare intryck. Skogsmark Bankar i skogsmark utformas i normalfallet med 1:4 lutning. Där vägen korsar skogspartier med höga natureller kulturvärden ska vägområdet minimeras och vägbankarna utformas med branta lutningar för att minska släntutfallet i den skyddsvärda naturområdena. Sektion Väg 51 på bank i skogslandskap, sektion ca 4/

25 Där väg 51 korsar Västra stambanan på bro över järnvägen blir det oundvikligt med höga banker. Likaså i skogsområdet vid sektion 4/400 där områdets topografi är kuperad. Jordskärning Jordskärning blir aktuellt vid Laggarhälla (2/600-2/800), Segåslyckan (11/900-12/050), Fallet (13/900-14/050) samt Ärnbäcken (14/600-14/900). Skärningarna utformas med en minimum lutning på 1:2. Släntkrönet bör om möjligt anpassas till naturliga terrängformer för att skapa en harmonisk övergång mellan påverkad och icke påverkad mark. Övergången utformas med stor radie. stor radie Sektion Jordskärning, sektion 2/

26 Bergskärning Vid den kuperade terrängen efter Laggarhälla (3/350-3/800) blir det aktuellt med en djupbergskärning. Bergskärningen utformas med lutning på max 2:1 eftersom berget här är dåligt och har många sprickbildningar. Bergsskärningen ges en naturlik karaktär genom att sprängningen anpas- sas till bergets sprickor och slag. Skärningar görs oregelbunden för att få ett varierat möte mellan jordslänt och berg samt ett varierande avstånd till vägbanan. Lägre bergskärningar som läggs i lutning 1:2 ska kläs med skogsjord. Mindre bergklackar kan med fördel tillåtas sticka fram ur slänten om detta kan accepteras ur trafiksäkerhetssynpunkt. Sektion Bergskärning sektion 3/

27 7.2 Broar Vägbro över Västra stambanan Passage av Västra Stambanan väster om Pålsboda (5/250) föreslås ske på bro. Bron ska vara en del av vägens linjeföring och anpassas till det landskapliga sammanhanget. Synliga delar av landfästen görs så små som möjligt. Generös spännvidd med högt uppdragna brostöd ger rymd och utblickar under bron. Linjer och element i bron ska utformas så att de ger spänst och ett slankt uttryck. Brons pelare, kantbalk och undersida ges en slät yta. Markytor vid brofästen, brokoner och under brobanan utformas med omsorgsfullt. Som material under bron föreslås ordnad fältsten. Avgränsning mot vegetationsytan på brokonernas sidor sker med skarpa kanter. Brobanker ska täckas med avbaningsmassor från platsen för snabb växtetablering. Bron exponeras inte för särskilt många då den placeras i skogsmark. Den uppväxta vegetationen döljer de höga bankarna och tar ner skalan. Föreslagen bro över järnväg utformas som en fyrspannsbro för att även fungera som viltpassage. 27

28 Rörbro Vid Bäckstugan, sektion 15/100, föreslås en rörbro för gång- och cykelpassage. Bron utförs med kantavslut. Invändigt målas bron i ljus färg för att skapa en upplevd trygghetskänsla för de oskyddade trafikanterna. 7.3 Bullerskydd I det öppna landskapet är det inte lämpligt att placera varken bullerskyddsvallar eller bullerskärmar i anslutning till vägen, eftersom dessa skulle störa landskapsbilden, hindra utblickar och dessutom innebära ett stort intrång i pågående markanvändning. Skogslandskapet med uppväxt vegetation är däremot mindre känsligt för denna typ av bulleråtgärder. Exempel på rörbro med kantskoning. I första hand föreslås åtgärder på tomt och/ eller fönsteråtgärder. Vid Ekeby-Sörby 4:16, sektion 14/500, föreslås fönsteråtgärder för att säkerställa inomhusvärdena. Vid Hummeltorp, på fastigheten Fiskmanstorp 4:1, sektion 5/600 föreslås uppförande av lokalt bullerskydd vid uteplatsen. Detta kan även bli aktuellt på fastigheten Dragmo 1:5, sektion 10/100. För att säkerställa att maxnivån 45 db(a) inomhus inte överskrids föreslås också fönsteråtgärder. För att reducera bullret så att man når ner till rekommenderade riktvärden krävs det ändå vall vid ett par fastigheter utmed sträckan. Exempel på ordnad fältsten som material under bro. Exempel ljust målad rörbro. 28

29 Bullervall Bullervall bli aktuellt vid Hagstugan och Berga, fastigheterna Saltorp 1:2 och Åkerby 4:37, sektion 10/700-11/000. Med en tre meter hög vall kommer bullernivån att kunna minskas där bullret riskerar att överskrida riktvärdet 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Då bullervall ska utföras i det öppna jordbrukslandskapet är det särskilt viktigt att vallformen anpassas till det omgivande landskapets terrängformer. Risken är annars att vallen blir ett främmande element väl synligt i landskapet. Stor omsorg ska läggas vid mjuka anslutningar till omgivande mark så att åtgärderna inte blir alltför dominerande och onaturliga. Vallen baksida ska helst utföras med flacka slänter (lutning 1:6 1:10) så att marken kan återföras till betesmark eller odlad mark. Planteringar på vallen i det öppna landskapet ska undvikas. 7.4 Vegetation Etablering av slänter, brobankar och bullerskyddsvall görs i första hand med tillvaratagna avbaningsmassor från platsen. På sidoområden i skogsmark används skogsjord och i det öppna odlingslandskapet används åkerjord. Föreslaget växtmaterial ska vara anpassat till det omgivande landskapets naturtyp. Vägslänter, vallar och bankar som sås in etableras med extensivt gräs med övervägande magra skogs- Bild från VR-modell. Bullervall vid Hagstugan. 29

30 gräs eller med ängsfrö anpassat till platsen. Befintlig vegetation ska bevaras och behandlas med stor hänsyn till dess funktion och värde. Där vägen passerar genom skogsmark krävs dock avverkning av vegetation. Det är viktigt att de nya bryn som uppstår behandlas på ett genomtänkt sätt. Röjning och gallring ska utföras i syfte att återskapa samma typ som befintligt bryn. Solitära träd i vägens närhet är viktiga landskapselement att bevara. De hägnas in och skyddas särskilt i byggskedet. 7.5 Ytskikt Refuger utformas med material som harmonierar med omgivande landskap och är långsiktigt hållbara ur drift och underhållssynpunkt. Kantstöd av granit föreslås på alla ställen där det blir aktuellt i hela projektet. Körbanorna kommer inte att avskiljas med särskild mittremsa. 7.6 Dagvatten, diken och dammar Vägens sidoområden anpassas efter omgivande karaktär. Diken ska utformas med skålform enligt normalsektion. Trumöppningar ska snedskäras eller förses med trumöga istället för rak ände. Brunnar placeras med brunnslocket i nivå med omgivande mark. Dammar för omhändertagande av vägdagvatten utformas med 1:3-slänter. Dikeskanter och dylikt ska bekläs med avbaningsmassor för att få en naturlig vegetation. 7.7 Vägutrustning Trafikskyltar Trafikskyltning styrs av lagstiftning och kan inte påverkas mer än i relativt liten omfattning när det gäller placering, omfattning och utformning. En avstämning ska dock ske mellan projektets skyltansvariga och projektets gestaltningsansvariga. Antalet skyltar och skyltstorlekar minimeras. Placering av skyltar ska utföras med stor omsorg utifrån platsens förutsättningar och får inte förta upplevelsen av landskapet. Topografi, vegetation och bebyggelse bör användas för att ge vägmärket visuellt stöd. Skyltar placeras på ett sådant sätt att de inte skymmer utblickar från väg eller på annat sätt innebär störningar i omgivningen. Det är viktigt att komma ihåg att baksidan av skyltar har lika stor yta som framsidan. Stativ för stolpar för skyltar ska samordnas med övrig utrustning avseende form, färg, skala, material och så vidare. Formspråket ska vara rakt, enkelt och rent. Vägräcken Fler räcken i vägmiljön innebär landskapsbilden påverkas på ett negativt sätt. Däremot kan den känslan av ökad trygghet som en mittseparering ger leda till förbättrad trafikantupplevelsen. Mittseparerande räcke blir aktuellt på hela sträckan med undantag för öppningar vid korsningspunkter och traktoröverfarter. Som mittseparerande räcke föreslås balkräcke. Det ska ge ett lätt och luftigt intryck. Broräcken föreslås utföras som rörräcken. De ska harmoniera med övriga vägräcken och uppfylla 30

31 kraven på säkerhet samt ha en modern form och konstruktion som är genomsiktligt och ger ett luftigt intryck. Viltstängsel Viltstängsel kommer att sättas upp utmed den aktuella sträckan där vägen passerar genom skogsmark. I öppet jordbrukslandskap där sikten är god sätts inget viltstängsel. Viltstängslet anpassas till terrängen för att orsaka så liten visuell störning som möjligt. Vid placering på bergskärningarnas krön sätts stängslet några meter ifrån skärningen för att minska synbarheten från vägen. Längs bank ska stängslet placeras minst två meter ner i sluttningen om det är möjligt. Viltstängslet bör sättas på stålstolpar för att synas så lite som möjligt i vägmiljön. I bygghandlingen ska viltstängslets placering redovisas. Särskild omsorg ska ägnas åt placeringen så att det följer terrängen och inte vägområdeslinjen i plan. 7.8 Övriga väganläggningar Övriga väganläggningar som parallellvägar, svängfält, öglor, väntfickor m.m. ska ges en utformning i plan och profil som hänger samman med vägen samtidigt som den är anpassade till omgivande landskap. I de partier med öppet jordbrukslandskap är det också viktigt att stor omsorg läggs på placeringen av t.ex. parallellvägar så att inte kilar med obrukbar mark uppstår. Utblickar skyms och landskapsbilden kan komma att förändras om kilarna på sikt växer igen och bildar ridåer i landskapet. Exempel på mittseparering av balktyp. Exempel på viltstängsel. 31

32 8. Drift och underhåll Det är viktigt att bullerskyddsåtgärderna är långsiktigt hållbara och har låga skötselkostnader. Vägslänter slås en gång per år. Räckesstolpar och skyltfundament placeras så att driftförutsättningar inte försvåras. Sidoräcket placeras 1 m från vägbanekanten för att underlätta snöröjning. Slänträcken, som är högre än vanliga sidoräcken, passar bra till detta. 9. Rekommendationer inför fortsatt arbete De intensioner som beskrivs i detta gestaltningsprogram ska föras vidare till nästa fas av projekteringen. De tankar och idéer som genomsyrat arbetsplaneprocessen ska även arbetas in i bygghandlingen. Bild från VR-modell. Vändögla anpassas till det omgivande landskapet, sektion 6/000. Även projektering av skyltning ska ske i samarbete med gestaltningsansvarig för att skyltarna inte placeras så att de skymmer utblickar i landskapet. 32

33

34 Trafikverket, Box 1140, Eskilstuna. Besöksadress: Ågatan 31, Linköping. Telefon : , Texttelefon: