Bromall: Bottenplatta - Plattgrundläggning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bromall: Bottenplatta - Plattgrundläggning"

Lars Arvidsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Bromall: Bottenplatta - Plattgrundläggning Bottenplatta med plattgrundläggning. Rev: A TK Bro: TR Bro: TK Geo: Innehåll 1 Plattgrundläggning 2 2 Tjälupplyftning 6

2 Sida 2 av 7 Förutsättningar/Begränsningar [TK Bro avsnitt C.2.4] [TR Bro bilaga CC.1] [TK Geo avsnitt 2.6.2] 1 Plattgrundläggning Dimensioneringen av den geotekniska bärförmågan i brottgränstillstånd omfattar: - Stabilitet - Vertikal bärförmåga - Glidning - Stjälpning (kombinerat brott i mark och byggnadsverk). Möjligheten att jorden framför bottenplattan kan avlägsnas genom erosion eller avschaktning ska beaktas vid dimensionering. 1.1 Stabilitet Bottenplattor ska ha betryggande totalstabilitet och säkerhet mot hydraulisk upplyftning. Då sprickzoner och lösa lager förekommer vid berggrundläggning ska totalstabiliteten kontrolleras. 1.2 Vertikal bärförmåga Vertikal bärförmåga beräknas enligt någon av följande metoder: - Analytisk metod - Halvempirisk metod - Hävdvunnen åtgärd Analytisk metod Allmänna bärighetsformeln eller glidyteberäkning ska användas. Allmänna bärighetsformeln ska inte användas vid beräkning av bärigheten vid dränerad analys för en platta i en slänt med släntlutning större än halva värdet på jordens karakteristiska friktionsvinkel. Allmänna bärighetsformeln kan beskrivas enligt: ݍ ߦ ݍ + ߦ = ௨ ݍ ߛ ߦ ߛ ߛ + (TK Geo 2.6.1) Där: qb Dimensionerande grundtryck på grundläggningsnivån. cud Dimensionerande skjuvhållfasthet. Nc, Nq och Nγ Bärighetsfaktorer. ξc,ξ q, ochξγ Korrektionsfaktorer. qd Överlagringstrycket på grundläggningsnivån. γ Jordens effektiva tunghet under grundläggningsnivån.

Dimensionerande last då de enskilda lasterna multiplicerats med aktuella partialkoefficienter enligt: ௩ ǡ ܩߛ ݒܩ ǡ ߛ ݒ ǡ ܩߛ ݑ ܩ ǡ ܩߛ ݎ ݐ ܩ (TK Geo (2.6-3 Gv Egenvikt från överliggande konstruktion.

3 Sida 3 av 7 Bef Plattans effektiva bredd. Bärighetsfaktorer och korrektionsfaktorer framgår av kap 2.42 i Plattgrundläggning (20). Jordens dimensionerande bärförmåga under plattan ska vara större än den dimensionerande last som läggs på plattan enligt: ௩ ݍ ܣ (TK Geo 2.6-2) Aef Qvd Plattans effektiva area som lasten verkar på. Dimensionerande last då de enskilda lasterna multiplicerats med aktuella partialkoefficienter enligt: ௩ ǡ ܩߛ ݒܩ ǡ ߛ ݒ ǡ ܩߛ ݑ ܩ ǡ ܩߛ ݎ ݐ ܩ (TK Geo (2.6-3 Gv Egenvikt från överliggande konstruktion. Qv Variabel last från överliggande konstruktion. Gfund Egenvikt från fundamentet. Gåterf, Egenvikten för återfylld jord. γg,g Partialkoefficient för permanent geoteknisk last enligt avsnitt γg,k, γ Q,k Partialkoefficienter för de permanenta och variabla konstruktionslasterna, Gv, Qv och Gfund enligt uppsättning B i VVFS 2004:43 (4) för vägbroar och i BFS 2008:8 (5) för järnvägsbroar. Se även Figur 1.1. Figur 1.1. Dimensionerande last. [TK Geo Figur 2.6-1] Halvempirisk metod Metoder för beräkning av dimensionerande bärförmåga som baseras direkt på resultat från spetstryckssondering, hejarsondering och pressometer. Beräkningsmetoder enligt kap i Plattgrundläggning (20) kan användas.

4 Sida 4 av Hävdvunnen åtgärd Bottenplattor grundlagda på berg dimensioneras med erfarenhetsvärden enligt Tabell 1.1 då bergytan inte lutar mer än 1:2. Tabell 1.1. Dimensionerande grundtryck, q b, för plattor på berg [TK Geo Tabell 2.6-1] 1.3 Glidning Glidning ska kontrolleras då horisontella laster verkar på plattan, se Figur 1.2. Den dimensionerande horisontallasten ska vara mindre än bärförmågan enligt: (2.6-4 Ǣ (TK Geo Ǣ ܪ ǡ ߛ ܩǢ ܪ ǡ ܩߛ ܪ ǡ ܩߛ Där: Hj Hk;G Hk;Q Horisontallast från aktivt jordtryck. Permanent horisontallast från konstruktionen. Variabel horisontallast från konstruktionen. γg,g Partialkoefficient för permanent geoteknisk last enligt avsnitt γg,k, γq,k Partialkoefficienter för konstruktionslasterna, Hk;G och Hk;Q enligt uppsättning B i VVFS 2004:43 (4) för vägbroar och i BFS 2008:8 (5) för järnvägsbroar. Rd Glidmotstånd baserat på friktion eller kohesion. Rp;d Mothållande jordtryck i form av vilojordtryck. Rd, Rp,d Gynnsamma laster och därför är partialkoefficienten för dessa alltid 1,0.

5 Sida 5 av 7 Figur 1.2. Kontroll av glidning [TK Geo Figur 2.6-2] 1.4 Stjälpning Stjälpning kan inträffa vid stora excentriska laster. För att undvika stjälpning ska lastresultantens minsta avstånd till plattkanten vara: - 0,1 m vid grundläggning på berg - 0,3 m vid grundläggning på jord. 1.5 vinkeländringsmodul Om det rör sig om plattgrundläggning kan den karakteristiska vinkeländringsmodulen k Θk beräknas med ekvationerna nedan. Dock är en förutsättning att jordvolymen under grundläggningsnivån är homogen vad avser E-modul till ett djup som minst motsvarar bottenplattans dubbla bredd. [TR Bro CC.1] = మ ହ = మ ହ Där: k Θk E k B L i plattans veka riktning i plattans styva riktning Vinkeländringsmodul [knm/rad] Elasticitetsmodul [kpa] enligt TK Geo Plattans hela bredd [m] Plattans hela längd [m]

6 Sida 6 av 7 2 Tjälupplyftning En bottenplatta ska grundläggas så att tjälupplyftning undviks. I tjällyftande jord ska grundläggningsnivån läggas på ett minsta djup d, se Figur 2.1, under blivande markyta eller MLW så att krav på minsta d-mått enligt Tabell 2.1 uppfylls. Om grundläggning utförs på lägre djup än det i Tabell 2.1 skall tjälskydd anordnas enligt TK Bro C.2.4. Tabell 2.1: Mått d [m] för bestämning av grundläggningsnivå. [TK Bro tabell C.2-1] Klimatzon Tjälfarlighetsklass 2-3 i underlag Tjälfarlighetsklass 4 i underlag 1,0 1,4 1,6 1,8 1,9 1,2 1,6 1,9 2,1 2,3 Figur 2.1: Fyllning mot bro, d-mått tjällyftande jord. [TK Geo figur 7.3-1]

7 Sida 7 av 7 Ändringshistorik Version Namn Datum Anm Rev A Per-Johan Kindlund Första version Granskad av Version Namn Företag Datum

Relevanta dokument

Bromall: Bottenplatta - Pålgrundläggning

Bromall: Bottenplatta - Pålgrundläggning Bottenplatta med pålgrundläggning. Rev: A TK Bro: 2009-7 TR Bro: 2009-7 TK Geo: 2009-7 Innehåll 1 Pålgrundläggning 2 2 Tjälupplyftning 8 Sida 2 av 9 Förutsättningar/Begränsningar