Statens Vegvesen, Norge och Trafikverket, Sverige Geoteknikdagar, Oslo 4 5 maj TKGeo Slänt- och bankstabilitet. Tord Olsson

Transkript

1 Statens Vegvesen, Norge och Trafikverket, Sverige Geoteknikdagar, Oslo 4 5 maj 2011 TKGeo Slänt- och bankstabilitet Tord Olsson

2 TKGeo idag Slänt- och bankstabilitet Dimensionering i brottgränstillstånd Geoteknisk kategori 2 => dimensionering ska göras med partialkoefficientmetoden Geoteknisk kategori 3 => dimensionering får göras med karakteristiska värden. Specifikt för stabilitetsberäkning Svaga skikt och deras inverkan på stabiliteten ska beaktas Alla kritiska brottmoder/glidytor ska analyseras med odränerad och kombinerad analys Ändyteeffekter får utnyttjas vid odränerad analys

3 TKGeo idag Slänt- och bankstabilitet Val av säkerhetsklass VVFS och BFS SK1 liten risk för allvarliga personskador ( d =0,83) SK2 någon (normal) risk för allvarliga personskador ( d =0,91) SK3 Stor risk för allvarliga personskador ( d =1,00) Tillägg i TKGeo SK2 tillämpas om inget annat anges SK3 tillämpas map stabilitetsbrott för konstruktion på kvicklera samt för järnvägskonstruktioner SK1 får tillämpas om inte vägbana, banvall eller annan konstruktion berörs (exv vissa ytterslänter och GC-vägar)

4 TKGeo idag Slänt- och bankstabilitet Dimensionering med partialkoefficienter Dimensioneringssätt 3 Materialparametrar: X dim =X k / M Fasta partialkoefficienter cu =1,5 =1,3 c =1,3 Lastparametrar: d 1,1 G 1, 4 Q kj Hantering av partialkoefficientmetoden med stabilitetsprogram för totalsäkerhetsanalys Last definieras i SK 2 Säkerhetsklass SK 1 0,90 SK 2 1,00 SK 3 1,10 d Faktor FEN för beräkning med stabilitetsprogram k

5 TKGeo idag Slänt- och bankstabilitet Bestämning av karakteristiskt värde följande ska beaktas Geologisk och annan bakgrundsinformation Spridning hos uppmätta värden och annan relevant info (empiri) undersökt jordvolym typ och antal prover påverkad jordvolym konstruktions förmåga att överföra laster från veka till fasta delar X k X e Vx n Medelvärde beräknas på härledda värden från provtagning, där värden som inte är representativa för jorden tagits bort. väljs mellan 0,9 och 1,

6 TKGeo idag Slänt- och bankstabilitet Dimensionering med karakteristiska värden Numeriska modeller Tillståndsbedömning för befintliga vägar och järnvägar

7 Utveckling av TKGeo Slänt- och bankstabilitet Hantering av bakåt- och framåtgripande skred Tillståndsbedömning av befintliga vägar/järnvägar Riktlinjer för procentuell förbättring av befintliga vägars/järnvägars stabilitet Krav och/eller råd (restriktioner och utförandekrav) vid sprängning intill områden med kvicklera. Erfarenhetsutbyte med Vegvesendet i Norge om deras arbete med framtagande av kravdokument för stabilitetsfrågor i deras verksamhet

8 Utveckling av TKGeo Slänt- och bankstabilitet Risk för bakåt- och/eller framåtgripande skred - bedömningsgrunder Hur ser omgivande terräng ut? Hur ser jordlagerföljden ut? Finns kvicklera i området? Finns permeabla skikt där snabb hållfasthetsreduktion kan ske? Hur förändras egenskaperna inom och utanför ett initialskred? Vilken rörelseenergi kan skredmassorna få efter initialskredet? Hur beräkna? Hur kan väg/järnväg påverka/påverkas? Hur gör ni i Norge?

9 Väg45/NorgeVänerbanan, lokal metodik för bedömning av bakåtgripande skred

10 Väg45/NorgeVänerbanan, lokal metodik för bedömning av bakåtgripande skred

11 Väg45/NorgeVänerbanan, lokal metodik för bedömning av bakåtgripande skred

12 Tillståndbedömning för befintliga vägars stabilitet Modell för beslut om huruvida åtgärd behövs

13 Tillståndbedömning för befintliga vägars stabilitet Värderingsgrund för:

14 Tillståndbedömning för befintliga vägars stabilitet Värdering av skredbenägenhetsklassen

15 Tillståndbedömning för befintliga vägars stabilitet

16 Tillståndbedömning för befintliga vägars stabilitet Modell för beslut om huruvida åtgärd behövs

17 IEG, R4:

18 IEG, R4:

19 Krav/råd i TKGeo (restriktioner och utförandekrav) vid sprängning intill områden med kvicklera?? Hur värdera sprickförekomst i berget och dess kontakt med permeabla och kanske kontraktanta skikt i angränsande jordmassa Hur påverkas risken av spricksystemets riktning? Hur påverkas lerans skjuvhållfasthet i närhet av bergsprängning? Kan vi föra in någon acceleration eller annan lasteffekt vid stabilitetsberäkning för att analysera risken? Finns det något sätt att bestämma vilken pådrivande last (inklusive dynamisk effekt) som utkastat berg från en sprängsalva kan ge till en potentiell glidyta? Finns det något sätt att dimensionera laddningen så att risker genom rätt ställda krav i tekniska beskrivningar kan förebyggas? Vilka kontrollåtgärder är lämpliga i samband med sprängningsarb.? Hur gör ni i Norge?