GEOTEKNISK PM. Mossenskolan 1, Motala MOTALA KOMMUN SWECO CIVIL AB UPPDRAGSNUMMER GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

Transkript

1 MOTALA KOMMUN Mossenskolan 1, Motala UPPDRAGSNUMMER GEOTEKNISK UNDERSÖKNING SWECO CIVIL AB MALIN LAMBERG GUSTAFSSON GRANSKAD AV BJÖRN PETTERSSON

2 Innehållsförteckning 1 Allmänt Objektsbeskrivning Befintliga förhållanden 1 2 Utförda undersökningar 2 3 Underlag för undersökningen Osäkerhet i resultatet 2 4 Styrande dokument 2 5 Geoteknisk kategori 2 6 Geotekniska förhållanden Jordlagerföljd Materialtyp och tjälfarlighetsklass Hydrogeologiska förhållanden Bergdjup 3 7 Geotekniska parametrar Sammanvägda härledda värden 3 8 Geoteknisk rekommendation Grundläggning Mark- och schaktarbeten 4

3 1 Allmänt På uppdrag av Motala kommun har Sweco utfört geotekniska undersökningar inom fastigheten Mossensskolan 1 i Motala. Den geotekniska utredningen visar ett generellt och övergripande resonemang om de geotekniska förhållandena på platsen. Syftet är att utreda områdets markförhållande och lämplig grundläggningsteknik, då kommunen önskar att möjliggöra för nybyggnation av området. 1.1 Objektsbeskrivning En detaljplan håller på att tas fram för ett större område kring Mossenplan i Motala. Inom området berörs fyra fastigheter av detaljplanen där undersökningar har utförts för fastigheten Mossenskolan 1, vars ägare är Motala kommun. Inom fastigheten finns i dagsläget inga byggnader och på två punkter inom området önskar Motala kommun att möjliggöra en flexibel byggrätt för nybyggnation av exempelvis bostäder/vård/kontor. 1.2 Befintliga förhållanden I nuläget finns inga byggnader på fastigheten och området är till viss del asfalterat i form av en lekplan i centrum. Norr och söder om det asfalterade området löper två grusplaner. Resterade delar av området är gräsbeklädda med några enstaka träd på östra sidan. Området i stort är omringat av GC-vägar och utmed östra sidan löper en bilväg. Det är små variationer i markhöjderna och området anses plant. Jordarna i området består enligt SGU:s jordartskarta (Sveriges geologiska underökning) främst av sand. Bild 1. Jordartskarta över området från SGU (Sveriges geologiska undersökning). 1(5)

4 2 Utförda undersökningar Uppdragets utförda undersökningar redovisas i Markteknisk undersökningsrapport (MUR, geo), daterad. 3 Underlag för undersökningen Underlag för undersökningen har varit: Grundkarta i DWG-format Utkast till detaljplan som visar de nya byggrätterna Ledningskartor från Ledningskollen MUR, geo enligt kap Osäkerhet i resultatet Fältanalyserna baseras på en okulär bedömning från en erfaren fältgeotekniker, till skillnad från laboratorieanalyser som ger ett mer omfattande resultat. CPT- sonderingens spets är känslig och kan vid sondering i hårda jordar ge missvisande värden. För att sonderingen ska ge goda resultat ställs höga krav på både utföraren och utrustningen. 4 Styrande dokument Detta PM ansluter till: SS-EN Plattgrundläggning, 1993, AB Svensk Byggtjänst och SGI, Sveriges Geotekniska Institut AMA Anläggning 13 SGI Rapporter (Information 1, 3 och 15) IEG Rapport 2:2008, Rev 2 TD Grunder IEG Rapport 6:2008, Rev 1 TD Släntar och bankar IEG Rapport 8:2008, Rev 2 - TD Pålgrundläggning IEG Rapport 13: TD Del 2: Klassificeringsprinciper TK Geo 13, Råd och Krav 5 Geoteknisk kategori Undersökningarna har utförts i geoteknisk klass 2, GK 2. 2(5)

5 6 Geotekniska förhållanden 6.1 Jordlagerföljd En generell bedömning av jordlagerföljden i området: 0-0,5 m vegetation/mulljord 0,5-2,0 m finsand/silt 2,0-5,0 m siltig lera med sand- och siltskikt > 5,0 m lerig morän Markytan består av ett 0,5 m djupt lager av vegetation/mulljord med underliggande lager av finsand/silt. Därefter följer siltig lera med ett ca 0,5 m tjockt sandskikt vid 3,0 m djup och ett tunt skikt av silt vid ca 4,0 m djup. Mot djupet övergår jorden till lerig morän. 6.2 Materialtyp och tjälfarlighetsklass Förekommande jordar i området är siltig finsand, siltig lera och silt som samtliga bedöms till materialtyp 5 med tjälfarlighetsklass 4 vilket betyder att jorden är mycket tjällyftande. Annan förekommande jord i området är lerig morän som är materialtyp 4B och i tjälfarlighetsklass 3, vilket betyder att jordarden är måttligt tjällyftande. Det påträffades även partier med siltig sand och sand som är materialtyp 2 och i tjälfarlighetsklass 1, vilket betyder att jorden är icke tjällyftande. 6.3 Hydrogeologiska förhållanden Det har installerats grundvattenrör i punkten SW påträffas grundvattenytan 0,7 m under befintlig mark och en ny mätning gjordes där grundvattenytan påträffades 3,0 m under befintlig markyta. 6.4 Bergdjup Bergdjupet ligger på m under befintlig markyta enligt jorddjupskartan från SGU. 7 Geotekniska parametrar Sammanvägda härledda värden Materialparametrar från CPTu-sonderingarna visar från låga medelhöga värden på den odränerad skjuvhållfasthet från 0-5,0 m djup. Från > 5,0 m djup är det mycket höga värden. Materialparametrar baserade på medelvärden för friktionsvinkel och elasticitetsmodul redovisas i tabell 1 nedan, där friktionsvinkeln är korrigerad för förekommande siltjord. 3(5)

6 Tabell 1. Materialparametrar för friktionsvinkel och elasticitetsmodul. Djup (m) Friktionsvinkel φ(º) Elasticitetsmodul E (MPa) , ,0-2, ,0-4, ,0-5, Geoteknisk rekommendation 8.1 Grundläggning Grundläggningen ska ske i geoteknisk kategori 2 (GK 2). Grundläggning av nybyggnation föreslås ske med friktions- eller kohesionspålar, där bedömd medellängd för pålarna beräknas bli ca 12 m. Blivande entreprenör dimensionerar antalet pålar beroende på lastens storlek från blivande byggnader. Matjord/organisk jord, stubbar, rötter och lösa jordskikt ska schaktas bort innan grundläggningen påbörjas. 8.2 Mark- och schaktarbeten Marken innehåller siltjord, som vid vattenöverskott förlorar sin hållfasthet och övergår till flytande form. Det bör undvikas att utföra schakt- och fyllningsarbeten vid nederbörd, i tjällossningsperioder samt i tjälad jord. Markgrunden består även av stora halter av lera som vid ogynnsamma omständigheter kan påverka totalstabilitet negativt och ge risk för skred. Yta för grundläggning ska utgöras av väl avjämnad och ostörd schaktbotten, där avslutande schaktning ska utföras försiktigt och med skopa utan tänder. Efter avslutad schakt ska schaktbotten skyddas omgående mot vatten och mekanisk påverkan. Vid otjänlig väderlek påförs skyddande skikt direkt i samband med schaktningsarbetet. I annat fall görs det omedelbart efter det att kontroll av schaktbotten utförts. Schaktning i förekommande jordlager bedöms kunna ske med slänt under förutsättning att grundvattenytan ligger, eller är sänkt till, minst 0,5 m under schaktbotten. Vid behov av grundvattensänkning utförs det i pumpgropar, placerade utanför bottenplattan. 4(5)

7 Slänter ska inte göras brantare än 1:2 samt att belastning på släntkrönet inte bör vara närmare än 1 m. Vid bedömning av släntlutningar gäller generellt att anvisningar i AB Svensk Byggtjänst och SGI:s skrift Schakta säkert, 2015, ska beaktas. Packning ska utföras enligt tabell CE/4 i AMA Anläggning 13. Fyllning får inte utföras med eller mot tjälad jord. För att filterkriterierna ska uppfyllas, utläggs övergångslager eller geotextil mellan naturlig lagrad jord och fyllning samt mellan fyllningar med olika kornstorleksfördelningar. 5(5)