Projekterings-PM Geoteknik

Transkript

1 Projekterings-PM Geoteknik Bostadshus Alsike, Vrå 1:150 och 1:6, Knivsta kommun

2 Sida 2 (9) Projekterings-PM Geoteknik Uppdragsnamn Alsike, Vrå 1:150 och 1:6 Knivsta kommun Alsike-Vrå bostäder Temagruppen AB Box Uppsala Uppdragsgivare Temagruppen AB Vår handläggare Mattias Petersson Datum Innehåll 1 Uppdrag Objektsbeskrivning översiktlig Utförda undersökningar Markförhållanden Grundvatten, ytvatten Sättningar - allmänt Radon Grundläggning Platta på mark Omräkningsfaktor Partialkoefficienter Valda materialegenskaper Pålgrundläggning Omräkningsfaktor Partialkoefficienter Schakt, stabilitet Övrigt... 9 Bilagor Bilaga Benämning Datum Sidor Revidering Bilaga A Tolkad sektion Box Postnr Telefon Fax Org.nr F-skattebevis

3 Sida 3 (9) 1 Uppdrag Undersöka undergrundens beskaffenhet som underlag för projektering av bostäder på del av fastighet Vrå 1:150 och 1:6. 2 Objektsbeskrivning översiktlig Det undersökta området ligger söder om Brunnbyvägen och öst om Norra Alängsvägen. Inom området planeras för tre huskroppar om 5 våningar utan källare. I denna rapport benämns huskropparna A, B och C varav A är belägen närmast Norra Alängsvägen, se Figur 1. Färdigt golv för A, B och C är +25,85; +27,45 respektive +29,05. Figur 1 Respektive byggnads benämning i denna rapport. 3 Utförda undersökningar Resultatet av utförda undersökningar framgår av Markteknisk undersökningsrapport med uppdragsnummer 15U27941, daterad , upprättad av. 4 Markförhållanden Jordlagerföljden består i allmänhet överst av antingen fyllning eller ett tunt lager mulljord ovan torrskorpelera antingen direkt eller via ett lager lera överlagrande friktionsjord och berg. Sonderingarna har erhållit stopp mot fast botten, block eller berg mellan ca 2 m och ca 4,1 m. Borrpunkterna 15BG10, -12 och -13 har avslutats i den naturligt lagrade friktionsjorden utan att stopp erhållits på djupen 4,6 m, 3,4 m och 3,3 m. Block har påträffats genom hela profilen. Fyllningens mäktighet i undersökta punkter varierar mellan ca 0,4 m och 0,9 m. Fyllningens beskaffenhet varierar mellan lera och mulljord, men även sand. Inom markerad utfyllnad på plan, G , förekommer sten och block. Mulljordens mäktighet i undersökta punkter är ca 0,2 m. Torrskorpelerans mäktighet i undersökta punkter varierar i allmänhet mellan ca 0,6 m och ca 1,4 m med undantag för i borrpunkt 15BG11 där torrskorpelerans mäktighet är ca 2,6 m. Torrskorpan är i allmänhet siltig.

4 Sida 4 (9) Lerans mäktighet i undersökta punkter varierar mellan ca 0,4 m och ca 1,3 m. I borrpunkt 15BG06 har lerans odränerade skjuvhållfasthet mätts till ca 48,5 kpa utan korrigering med avseende på lerans konflytgräns. Friktionsjordens mäktighet i undersökta punkter varierar mellan ca 0,5 m och 2,4 m. Berget har inte utvärderats närmare. 5 Grundvatten, ytvatten Grundvattennivån har inte särskilt undersökts inom ramen för detta uppdrag. Mot bakgrund av installerat öppet grundvattenrör på fastighet Vrå 1:706 bedömdes grundvattennivån ligga kring +30,1 där markytans nivå är +33, d.v.s. en grundvattenyta ca 2 m under markytan. Ytvatten sjunker normalt ner i fyllning och mulljordslager eller avbördas via befintligt dagvattensystem. Vid riklig nederbörd eller tjälade förhållanden kan även ytavrinning ske i terrängens lutningsriktning. 6 Sättningar - allmänt Lerans deformationsegenskaper har inte utvärderats. Ett överslag på primära sättningar har utförts där kompressionsmodulen bestämts empiriskt med avseende på härledd skjuvhållfasthet från vingförsöken, se Tabell 1. Överslaget har utförts för en jämnt utbredd tillskottslast på 10 kn/m 2 resp. 20 kn/m 2, vilket motsvarar en uppfyllnad med sprängsten motsvarande 0,5 m och 1 m. Tabell 1 Överslag primära sättningar. Lerdjup 10 kpa Sättning [cm] 20 kpa Sättning [cm] 1 0,1 0,2 2 0,2 0,4 Sättningarna är så pass små att de kan anses försumbara. Vid val av grundläggning med platta på mark bör dock leran utvärderas närmare. Krypsättningar har inte utvärderats. Utöver beräknade sättningar ovan kan ytterligare sättningar uppträda i okvalificerad fyllning om sådan påträffas inom området. 7 Radon För undersökningen har radonhalten i markluften mätts i 5 punkter vars lägen framgår av planritning G , se tillhörande MUR. Marken klassificeras som normalradonmark vilket medför att planerad nybyggnation skall utföras radonskyddad. Motsvarande kontroll av gammastrålningen från berghällarna inom området har utförts och klassificeras som låg- till normalradonmark. Hällarnas lägen framgår av planritning i MUR.

5 Sida 5 (9) 8 Grundläggning Vid dimensionering av grundkonstruktioner skall säkerhetsklass 2 och geoteknisk kategori 2 väljas enligt SS-EN Med anledning av djupet till naturligt lagrad friktionsjord varierar inom läge för huskropp A, B och C samtidigt som färdigt golv planeras över befintlig markyta för vardera byggnad är det lämpligt att nyttja olika grundläggningsmetoder. Huskropp C föreslås grundläggas direkt på mark sedan fyllning och lera schaktats bort. Huskropp A och B föreslås grundläggas med spetsbärande pålar. Grundläggning av huskropp A och B kan utföras som platta på mark vilket erfordrar en utskiftning ca 3 m under befintlig marknivå samt uppfyllning till en nivå ca 1-2 m över befintlig marknivå. 8.1 Platta på mark Före grundläggning skall förekommande fyllning, lera och finjord schaktas bort. Fyllning med grus eller krossmaterial för grundläggning av byggnad skall utföras enligt CEB.212, Anläggnings AMA 13. Fyllning för byggnad skall utföras enligt figur CEB.2/1, Anläggnings AMA 13, se nedan. Grundkonstruktioner förses med sedvanligt fuktskydd i form av kapillärbrytande och dränerande skikt samt runtomliggande dräneringsledning. För att erhålla avsedd effekt placeras dräneringen som högst i det kapillärbrytande skiktets underkant.

6 Sida 6 (9) Omräkningsfaktor Bestämning av omräkningsfaktor, Tabell 2, har utförts i enlighet med kapitel IEG rapport 7:2008 för plattgrundläggning. Tabell 2 Beräkning av omräkningsfaktor för plattgrundläggning. Delfaktor Förklaring Intervall Utvärdering η 1,2,3,4 η 5,6 η 5,6 Hänsyn till fältundersökningens omfattning och kvalitet. Dränerad hållfasthetsegenskaper väljs baserat på tabellvärden. Hänsyn till geometri och utformning. Kantförstyvad platta kan ses som långsträckt platta/stor involverad jordvolym/förmår överföra last från svaghetszon till fasta delar av marken. Hänsyn till typ av brott. Segt brott då det förekommer sättningar innan jorden går till brott. I detta fall gäller dränerade förhållanden. 0,8-1,1 0,8 0,9 1,0 1,0 1,1 1,1 η total Sammanvägning 0, Partialkoefficienter Plattgrundläggning utförs enligt dimensioneringssätt 3, DA3, i enlighet med Eurokod SS EN Fasta partialkoefficienter ansluter till nationell bilaga BFS 2013:10 (EKS 9) tabell I-6 och framgår i denna rapport av Tabell 3. Tabell 3 Fasta partialkoefficienter. Jordparameter Beteckning Uppsättning M2, tan( ) γ φ 1,3 γ γ 1,0 E-modul - - Vid dimensionering i STR/GEO av bärighet ska konstruktionslast räknas enligt BFS 2013:10 tabell B-3 och geotekniska laster enligt tabell B-4

7 Sida 7 (9) Valda materialegenskaper Ansatta materialegenskaper ansätts som tabellvärden i kapitel 5 TK GEO 13 och ur det lägre spannet med anledning av vad som är ogynnsamt vid dimensionering. Tabell 4 Valda materialegenskaper vid dimensionering av plattgrundläggning. Jord Bef. fyllning (delvis mulljord och sand) Torrskorpelera Lera Friktionsjord Sprängstensfyllning Ansatta materialegenskaper Skjuvhållfasthet Koh.intercept Drän. friktionsvinkel Skjuvhållfasthet Koh.intercept Drän. friktionsvinkel *Effektiv tunghet under grundvattenytan. 8.2 Pålgrundläggning 14 kn/m 3 (4 kn/m 3 )* 28 grader 17 kn/m 3 50 kpa 0,115*od.skjuvh. 30 grader 16 kn/m 3 (6 kn/m 3 )* 48,5 kpa 0,115*od.skjuvh. 30 grader 18 kn/m 3 (10 kn/m 3 )* 35 grader 18 kn/m 3 (11 kn/m 3 )* 45 grader Förväntad pållängd bedöms överensstämma med utförda jordbergsonderingar inom området. Djupet till berg varierar mellan ca 1,5 och ca 2,9 m djup under befintlig markyta. Friktionsjordens mäktighet ovan berg har i undersökta punkter inte överstigit 1,6 m. Block förekommer både i ler- och friktionslagret. För kalkyl/anbudsräkning kan en medellängd från markytan om 4 meter antas.

8 Sida 8 (9) Omräkningsfaktor Tabell 5 Beräkning av omräkningsfaktor för pålgrundläggning. Delfaktor Förklaring Utvärdering η 1,2 Hänsyn till naturlig variation i materialet samt kvalitet och omfattning på undersökning. Antalet sonderingar som undersöker materialets hållfasthetsegenskap=1. η 3 Med avseende på bestämning av bäddmodul. Undersökning i en punkt ungefärligen på samma nivå. 0,82 0,95 η 4 η 5 Med avseende på böjknäckning och avståndet till närmsta undersökningspunkt. Avståndet till närmsta sondering är större än dubbla knäcklängden Med avseende på hur tätt utvärdering av jordens hållfasthetsegenskap är utfört. Bedömningen är utförd glesare än varje meter. 0,8 0,9 η 6 Med avseende på geokonstruktionens utformning. Ansätts av konstruktör η 7 Med avseende på val av påltyp. Ansätts av konstruktör η 8 Med avseende på de osäkerheter som finns gällande konstruktion och jordmaterial. Vanligtvis väger jordmaterialets egenskaper tyngre vid dimensionering. 1,0 η total = 0, 56 η 7 η Partialkoefficienter Spetsburna pålar utförs enligt dimensioneringssätt 3, DA3, i enlighet med Eurokod SS EN 1997 (till skillnad mot pålars geotekniska bärförmåga som dimensioneras i DA2). Fasta partialkoefficienter ansluter till nationell bilaga BFS 2013:10 (EKS 9) tabell I-6 och framgår i denna rapport av Tabell 3. Tabell 6 Fasta partialkoefficienter. Jordparameter Beteckning Uppsättning M2, tan( ) γ φ 1,3 γ γ 1,0 E-modul - - Odränerad skjuvhållfasthet γ cu 1,5 Vid dimensionering i STR/GEO ska konstruktionslast räknas enligt BFS 2013:10 tabell B- 3 och geotekniska laster enligt tabell B Valda materialegenskaper Ansatta materialegenskaper ansätts som tabellvärden i enlighet med kapitel 5 TK GEO 13 med hänsyn vad parameterns egenskap anses ogynnsamt vid dimensionering.

9 Sida 9 (9) Tabell 7 Valda materialegenskaper vid dimensionering av spetsburna pålar. Jord Bef. fyllning (delvis mulljord och sand) Torrskorpelera Lera Friktionsjord Sprängstensfyllning Ansatta materialegenskaper Skjuvhållfasthet Koh.intercept Drän. friktionsvinkel Skjuvhållfasthet Koh.intercept Drän. friktionsvinkel 16 kn/m 3 (4 kn/m 3 )* 28 grader 17 kn/m 3 50 kpa 0,115*od.skjuvh. 30 grader 17 kn/m 3 (7 kn/m 3 )* 48,5 kpa 0,115*od.skjuvh. 30 grader 18 kn/m 3 (10 kn/m 3 )* 35 grader 18 kn/m 3 (11 kn/m 3 )* 45 grader 9 Schakt, stabilitet Temporär schakt med begränsad utbredning kan i lera utföras ner till normalt ledningsdjup, dvs. ca 2 meter från befintlig markyta i släntlutning 2:1 utan särskilda förstärkningsåtgärder. Vid schakt i fyllning erfordras flackare lutning, förslagsvis 1:1. Vid våt väderlek eller vattenmättade förhållanden kan den siltiga jorden erhålla flytjordsegenskaper vilket kan komma att kräva flackare slänter. Eventuella sand/siltskikt kan ge inströmmande markvatten i schakt. Beakta hydraulisk bottenupptryckning vid schakt under grundvattenytan. 10 Övrigt I god tid före entreprenadarbetenas start bör en riskanalys upprättas. Där utförs en inventering av angränsande byggnader och anläggningar. Vidare anges erforderlig omfattning av exempelvis syneförrättning, kontrollavvägning och vibrationsövervakning. Vid vibrationsövervakning anges även max tillåtna vibrationsnivåer för resp. kontrollobjekt. I aktuellt fall gäller detta för planerade schaktningsarbeten. Mattias Petersson Mattias.petersson@bjerking.se Granskad av Thomas Eldh Thomas.eldh@bjerking.se

10 0,8 m Bilaga A s. 1/1 FG +29,05 FG +27,45 FG +25,85 3,6 m 2,9 m 3,3 m 3,2 m 1,7 m 2,3 m FG +29,05 FG +25,85 FG +27,45 3,2 m Bedömt utskiftningsdjup vid plattgrundläggning Huskropparnas ungefärliga läge