Gång- och cykelväg Eskilstuna- Sundbyholm

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING Gång- och cykelväg Eskilstuna- Sundbyholm Eskilstuna kommun, Södermanlands län Plan- och miljöbeskrivning, Projektnummer:

2 TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.2.0 Trafikverket Postadress: Box 1140, Eskilstuna E-post: Telefon: Dokumenttitel: Gång- och cykelväg Eskilstuna- Sundbyholm Författare: Ida Rundbladh/ Frida Kumb, Sweco Dokumentdatum: Version: 1.0 Kontaktperson: Marcus Persson, projektledare Trafikverket 2

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 6 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL Bakgrund Ändamål och projektmål Nationella mål Regionala mål Projektmål Fyrstegsprincipen Planläggningsprocessen Tidigare utredningar och beslut MILJÖBESKRIVNING Läsanvisning Avgränsning Osäkerheter FÖRUTSÄTTNINGAR Vägens funktion och standard Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Miljö och hälsa Landskap Naturmiljö Kulturmiljö Mark- och vattenmiljö Hälsa- och säkerhet Byggnadstekniska förutsättningar DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV 26 3

4 5.1. Val av utformning Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Miljö och hälsa Landskap Naturmiljö Kulturmiljö Hälsa och säkerhet Risker Samhällsekonomisk bedömning Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Påverkan under byggnadstiden SAMLAD BEDÖMNING ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING Vägområde för allmän väg Område med inskränkt vägrätt Område med tillfällig nyttjanderätt Område för enskild väg FORTSATT ARBETE Tillstånd och dispenser Kontroller GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING Formell hantering 40 4

5 Omfattning och rättsverkan av fastställelsebeslut Kommunala planer Genomförande Finansiering UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 43 Bilaga 1 Miljöintressen 5

6 1. Sammanfattning Väg 953 (Mälarvägen), delen Eskilstuna- Sundbyholm, är en cirka 8 kilometer lång sträcka och en viktig transportlänk för lokal turism, se figur 1.1. Framförallt sommartid utnyttjar många gående och cyklister vägsträckan för att ta sig från Eskilstuna till Mälaren vid Sundbyholm eller till de omkringliggande grön- och rekreationsområdena. Tillgängligheten och trafiksäkerheten för gående och cyklister längs med väg 953, delen Eskilstuna- Sundbyholm, är idag låg. Vägen upplevs som otrygg till följd av höga trafikflöden och hastigheter. Gående och cyklister är idag hänvisade till att gå eller cykla på vägrenen som är avskild från körbanan med heldragen linje, men hela sträckan saknar separerad gång- och cykelväg. Trafikverkets mål med projektet är att förbättra tryggheten för cyklister och oskyddade trafikanter, öka trafiksäkerheten och göra cyklingen mer attraktiv. Gång- och cykelvägen föreslås få bredden 3,0 meter och separeras från väg 953 med ett dike på huvuddelen av sträckan. Från Morakorset, cirka km 7/400, till badparkeringen i Sundbyholm, cirka km 8/000, föreslås ny gång- och cykelväg i kombination med befintliga grusvägar/enskilda vägar som planeras och utförs av Eskilstuna kommun. Föreslagen åtgärd ger förbättrad tillgänglighet för gående och cyklister till målpunkterna i området längs med aktuell vägsträcka. Tillgängligheten för motorfordonstrafik bedöms bli oförändrad. Trafiksäkerheten bedöms förbättras för gående och cyklister. En separerad gång-och cykelväg uppskattas ge gående och cyklister en större upplevd trygghet än idag. Den ökade trygghetskänslan, som en separerad gång- och cykelväg uppnår, kan ge konsekvensen att fler väljer att gå och cykla längs sträckan. Trafiksäkerheten för motorfordonstrafikanter bedöms bli förbättrad jämfört med idag då risken för olyckor med gående och cyklister minskas. Det bedöms som troligt att människor som bor i eller rör sig genom området kommer att gå eller cykla i större utsträckning än idag när gång- och cykelbanan har tagits i bruk. Åtgärderna medför därmed positiva effekter och konsekvenser för människors hälsa. En separat gång- och cykelväg medför negativ påverkan på kulturlandskapet då ytterligare en väg skapas. Risken att hittills okända fornlämningar påträffas inom anläggningsområdet betraktas som hög. En separerad gång- och cykelväg tar mark i anspråk och innebär ett intrång i det omgivande landskapet. Genom anpassning av gång- och cykelvägens sträckning och utformning till det omgivande landskapet och dess värden för naturmiljön samt för rekreation och friluftsliv begränsas påverkan och konsekvenserna bedöms därför som små. På delar av sträckan kan vägen dock bli ett mer påtagligt inslag i landskapet. Kostnaden för projektet bedöms vara cirka 30 miljoner kronor. 6

7 Figur 1.1, Översiktskarta som visar den nya gång- och cykelvägens sträckning längs väg 953 från Eskilstuna till Sundbyholm. 7

8 2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1. Bakgrund Väg 953 (Mälarvägen), delen Eskilstuna- Sundbyholm, är en cirka 8 kilometer lång sträcka och en viktig transportlänk för lokal turism. Framför allt under sommartid utnyttjar många gående och cyklister vägsträckan för att ta sig till Mälaren vid Sundbyholm eller till de omkringliggande grön- och rekreationsområdena. Tillgängligheten och trafiksäkerheten för gående och cyklister längs med väg 953, delen Eskilstuna- Sundbyholm, är idag låg. Vägen upplevs som otrygg till följd av höga trafikflöden och hastigheter. Gående och cyklister är idag hänvisade till att gå eller cykla på vägrenen som är avskild från körbanan med heldragen linje, men hela sträckan saknar separerad gång- och cykelväg Ändamål och projektmål Nationella mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa Regionala mål Regionförbundet Sörmland har på uppdrag av regeringen arbetat fram en Regional Utvecklingsplan, allmänt kallad Sörmlandsstrategin, vilken är en samlad strategi för länets regionala tillväxtarbete. Utöver Sörmlandsstrategin, återfinns ett antal fördjupningsdokument som ska komplettera de förslag till handlingsplan som tas upp i den regionala utvecklingsplanen. Dels Transport och resande i Sörmland Planer och satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik, dels Regional cykelstrategi för Sörmland- komplett version med fördjupade analyser. Ett av de regionala målen är en ökad satsning på gång- och cykelvägar samt vidare satsning på turistcykelstråken. Det övergripande målet i Regional cykelstrategi för Sörmland, är att alla cykelvägar och turistcykelleder ska vara trygga och säkra. I cykelstrategin för Sörmland är aktuellt objekt utpekad som ett Starkt stråk. En cykelväg eller en turistcykelled utpekad som 8

9 ett starkt stråk ska hålla hög trafiksäkerhetsstandard och upplevas som tryggt. Det ska ske genom att undvika att leda cyklister längs smala vägar med höga motorfordonshastigheter och flöden utan vägren eller separering Projektmål Projektets ändamål är att få fler att välja cykel istället för bil på sträckan mellan Eskilstuna och Sundbyholm jämfört med idag. Projektmålet för att uppnå ändamålet är att förbättra tryggheten för cyklister och oskyddade trafikanter, öka trafiksäkerheten och göra cyklingen mer attraktiv Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen innebär att i steg för steg analysera hur ett problem kan lösas och tidigt ta fram en rad olika åtgärdsalternativ inför fortsatt planering. De fyra stegen sammanfaller därmed delvis med Miljöbalkens hänsynsregler. Redan i ett tidigt skede av planeringen ska fyrstegsprincipen tillämpas. I detta projekt valdes att gå vidare med åtgärder enligt steg Tänk om- Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Möjliga åtgärder är till exempel att påverka attityder för ökat cyklande eller uppmuntra till ökat avstånd. I detta projekt anses dessa åtgärder inte på egen hand kunna förbättra trafiksäkerheten, men kan bidra till att förbättra miljön tillsammans med andra åtgärder. 2. Optimera- Det andra steget innebär att åtgärder genomförs som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Möjliga åtgärder är till exempel att centrera bebyggelse till befintliga tätorter för att öka nyttan av befintliga gång- och cykelvägar eller involvera vägföreningar längs med sträckan för att kunna nyttja mindre vägar till gång- och cykeltrafik. Dessa åtgärder ses inte som rimliga alternativ på egen hand eftersom de endast på kort sikt tillgodoser behoven, men motverkar projektmålet om ökad andel cyklande sett över längre tid. På några avsnitt av gång- och cykelvägen anses dock samordningen med mindre vägar vara det bästa alternativet. 3. Bygg om- Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. Möjliga åtgärder är till exempel att anlägga separat gång- och cykelväg längs delar av sträckan, anordna belysning, anlägga säkra passager för oskyddade trafikanter vid korsningspunkter eller anlägga cykelparkeringar i anslutning till busshållplatser. Dessa alternativ anses kunna uppfylla projektets mål samt vara ekonomiskt rimliga i förhållande till nyttan. 4. Bygg nytt- Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/ eller större ombyggnadsåtgärder. Möjlig åtgärd är till exempel att anlägga separat gång- och cykelväg längs hela eller delar av sträckan eller att anlägga nya planskildheter. Större nyinvesteringar i form av nya planskildheter är inte ekonomiskt rimliga i förhållande till nyttan i det här projektet. Däremot är ombyggnadsåtgärder i form av ny separat gång- och cykelväg längs långa delar av sträckan aktuellt för att uppnå projektmålen. 9

10 2.4. Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan, se figur Figur 2.4.1, Planläggningsprocessen. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till vägplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. Därefter kan beslut om att fastställa vägplanen tas, förutsatt att vägplanen kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartorna samt de villkor som tas upp i beslutet. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först därefter kan Trafikverket sätta spaden i marken. Samråd är viktigt under hela planläggningen, se figur Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Figur 2.4.2, Formell hantering. 10

11 2.5. Tidigare utredningar och beslut Eskilstuna kommun genomförde under 2012 en utredning om förutsättningar för gångoch cykelväg mellan Eskilstuna och Sundbyholm. I rapporten beskrevs en möjlighet att separera gående och cyklister från motorfordonstrafikanter längs med väg 953 samt förslag till korsningsutformningar. En övergripande kostnadsmatris togs fram. I ett samrådsunderlag daterat studerades tre alternativ för gång- och cykelväg. De tre alternativen börjar vid korsningen mellan väg 953 och Ärstavägen i Eskilstuna och slutar vid Morakorset, strax innan ek- och bokallén, i Sundbyholm. I alternativ 1 föreslogs en gång- och cykelväg på befintlig väg med räckesseparering. I alternativ 2 föreslogs en gång- och cykelväg på befintlig väg med räckesseparering där också befintliga parallellvägar används i möjligaste mån. I alternativ 3 föreslogs en separerad gång- och cykelväg. Från Morakorset, sektion 7/400, till badparkeringen i Sundbyholm, sektion 8/000, föreslogs två olika varianter av alternativ 3: Ett där inga åtgärder genomförs på sträckan och gående och cyklister får samsas med motorfordonstrafikanter. I det andra föreslås ny gång- och cykelväg i kombination med befintliga grusvägar/enskilda vägar. Det alternativ som valdes för fortsatt projektering och byggande var alternativ 3, separerad gång- och cykelväg. Från Morakorset, sektion 7/400, till badparkeringen i Sundbyholm, sektion 8/000, valdes varianten med ny gång- och cykelväg i kombination med befintliga grusvägar/enskilda vägar, vilket planeras och utförs av Eskilstuna kommun. Länsstyrelsen beslutade att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 11

12 3. Miljöbeskrivning 3.1. Läsanvisning Eftersom Länsstyrelsen har beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbeskrivning tas fram. Syftet med miljöbeskrivningen är att identifiera och beskriva den planerade verksamhetens förutsägbara påverkan på människors hälsa och på miljön. Att identifiera miljövärden, arbeta in miljöhänsyn i de förslag som tas fram och att beskriva konsekvenser är en integrerad del av planläggningsprocessen. Miljöbeskrivningen omfattar följande rubriker i planbeskrivningen: Miljöförutsättningarna inom utredningsområdet beskrivs under Förutsättningar i avsnitt 4.4 Miljö och hälsa. Under avsnitt 5.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått redovisas de åtgärder och försiktighetsmått som kommer att vidtas med anledning av påverkan på människors hälsa och på miljön och som omfattas av planen. Effekter och konsekvenser av den planerade verksamheten beskrivs i avsnitt 6.3 Miljö och hälsa och 6.4 Risker. I avsnitt 8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden redovisas projektets påverkan på bland annat riksintressen. I avsnitt 10 Fortsatt arbete redovisas vilka dispenser, lov, tillstånd och anmälningar som kan bli nödvändiga vid byggande av vägen liksom behovet av eventuell uppföljning Avgränsning Miljöbeskrivningen har avgränsats till det område som direkt kan komma att beröras av anläggningsarbeten i projektet, vilket omfattar ett område på upp till cirka 20 meter från den nuvarande vägen räknat från vägkant. Påverkan som kan beröra ett större influensområde (till exempel påverkan på landskapsbilden om träd behöver avverkas) beskrivs också. De miljöaspekter som beskrivs har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan. I projektet bedöms påverkan på landskap, naturmiljö, kulturmiljö, mark- och vattenmiljö samt hälsa och säkerhet vara relevant att studera. Projektet innebär inte någon förändring av den nuvarande bullersituationen längs väg 953 och därför kommer inte skyddsåtgärder avseende buller att prövas i projektet. 12

13 Osäkerheter Miljöbeskrivningen avser påverkan som kan uppstå i framtiden och det finns därför alltid ett mått av osäkerhet i bedömningarna. Osäkerheten vad gäller bedömning av påverkan beskrivs där det bedöms vara relevant under respektive miljöaspekt. 13

14 4. Förutsättningar 4.1. Vägens funktion och standard Väg 953 är kommunal väg från Eskilstuna fram till korsningen med Rosslingevägen och övergår därefter till att vara statlig väg. Väg 953 har idag ett körfält i vardera riktning med vägrenar utanför körfälten. Vägen saknar mötesseparering men är försedd med fräst mittlinje. Vägbredden varierar mellan 6 och drygt 16 meter. Från Skiftinge till Vreta är vägbredden cirka 10 meter. Från Vreta till korsningen med väg 961 varierar bredden mellan 12 och drygt 16 meter. Efter korsningen med väg 961 och vidare in mot Sundbyholm smalnar vägen av till mellan 6 och 8 meter. Se figur 1.1. Från Eskilstuna till Morakorset markerar en heldragen linje gränsen mellan körbanan och vägrenen. Den yta cyklisten är hänvisad till är smal. Längs stora delar av aktuell vägsträcka är den heldragna linjen bortsliten, vilket medför otydlighet om vad som är körfält respektive vägren. Från Morakorset till badparkeringen vid Sundbyholm saknas vägren. Väg 953 smalnar av avsevärt och gående och cyklister får använda sig av den befintliga vägen och blanda sig med motortrafik. Väg 953 har högsta bärighetsklass (BK 1), med reservation för vägrenen där bärigheten idag är okänd. Skyltad hastighet varierar mellan 40 och 80 km/timme längs med sträckan, med lägre hastighet genom samhällena och högre hastighet på landsbygden Trafik och användargrupper Trafikmängden på väg 953 uppgår till mellan 2500 och 3350 fordon/dygn, varav 12 procent är tung trafik. Under dagar med travevenemang i Sundbyholm uppkommer höga flödestoppar, med långa köer som följd. Väg 953 är inte en rekommenderad väg för farligt gods. Fyra busslinjer trafikerar aktuell sträcka och totalt finns det 10 hållplatser utefter väg 953. Två busslinjer, linje 203 och linje 206 trafikerar endast en del av väg 953, medan busslinje 9 och 64 (nattbuss), trafikerar hela sträckan. Utöver dessa kollektivtrafiklinjer tillkommer Travbussen de dagar Sundbyholmstravet arrangeras. Skolskjutsen i Eskilstuna kommun är kombinerad med linjetrafiken. Ett flertal elever åker med linje 203 till Vallby skola. Det finns även elever som åker taxibuss. Aktuell vägsträcka är en viktig transportlänk för lokal turism. Framförallt sommartid nyttjar många oskyddade trafikanter vägen för att ta sig till Mälaren vid Sundbyholm eller till omkringliggande grön- och rekreationsområden. Gående och cyklister är hänvisade till att gå och cykla på vägrenen. Detta innebär att tillgängligheten för gående och cyklister längs aktuell vägsträcka är låg. 14

15 Data från olycksdatabasen STRADA, visar att det mellan åren inträffat totalt tio polis- eller sjukhusrapporterade olyckor på aktuell del av väg 953. Sex av dessa medförde lindriga personskador och fyra svåra personskador. Inga olyckor mellan fotgängare och motorfordon, eller mellan cykel och moped (motorfordon), inträffade under de tio åren. Enligt det Nationella Viltolycksrådet rapporterades 32 olyckor med vilt, mellan åren 2010 och 2012 för väg Lokalsamhälle och regional utveckling Väg 953 är anlagd genom kultiverad mark som är rik på kulturhistoriska lämningar, och kantas sporadiskt av mindre skogspartier eller skogsdungar, samt en slottsskog inne i Sundbyholm. Bebyggelsen mellan tätorterna Eskilstuna och Sundbyholm består av mindre byar klustrade intill vägen eller av lantbruksgårdar i varierande storlek. Det senaste decenniet har befolkningen ökat i Eskilstuna kommun. Av de cirka invånare som finns i hela kommunen bor nästan invånare i centralorten Eskilstuna. Befolkningsprognoser pekar på att kommuninvånarantalet kommer att öka något i framtiden. Tätorten Sundbyholm består till största delen av villor eller fritidsfastigheter. I Sundbyholm bodde år 2010 omkring 500 invånare. Invånarantalet i Sundbyholm närapå fördubblades under åren 2005 till Sundbyholm är ett av kommunens mest expansiva områden och ny bebyggelse i form av bostäder, verksamheter och service ska enligt kommunens planering ges extra stor prioritet. Det finns ett antal viktiga målpunkter längs med sträckan mellan Eskilstuna och Sundbyholm. Av dessa bör nämnas: Tätorten Sundbyholm. Vid Mälarens strand inne i centrala Sundbyholm finns Eskilstuna kommuns största småbåtshamn och gästhamn, med diverse restauranger och servicemöjligheter. Här finns också ett kommunalt bad. Sundbyholm camping. Campingen ligger vid Mälarens strand inne i Sundbyholm, nära till travbana och Sundbyholms slott. Sundbyholms travbana. Travanläggningen i Sundbyholm är en av Sveriges största med konferensmöjligheter, restaurang, pub och gatukök. Varje år arrangeras ett 40-tal tävlingsdagar. Sundbyholms slott. Slottet som är från 1600-talet är idag en resort och konferensanläggning som erbjuder året-runt-boende och arrangerar fester, bröllop, företagsevent och musikevenemang. Sigurdsristningen. Sigurdsristningen är Södermanlands största hällristning, där betraktaren kan läsa några välkända episoder ur Sigurd Fafnesbanes saga från omkring 1000-talet. Runstenar. Eskilstuna kommun är runstensrikt. Flertalet runstenar finns uppförda intill väg 953. Cykelleder. Ett antal cykelleder finns i närheten av väg 953, vilka är viktiga målpunkter både för rekreation och för motion. 15

16 4.4. Miljö och hälsa Landskap Vägen sträcker sig genom ett låglänt slättlandskap som i norr avskiljs från Mälaren av en skogsklädd förkastningsbrant och i söder av en annan. Det är ett storskaligt, flackt jordbrukslandskap som består av en lerslätt och tidigare sjöbotten, se figur Bebyggelsen består av ensamgårdar och mindre byar och är knutna till landskapets höjdlägen, åsar och impediment. I landskapet finns inslag av trädbevuxna åkerholmar och mindre höjder vilka skapar kontrast i det storskaliga landskapet. De större vägarna, däribland väg 953, har dragits om och rätats ut för att anpassas till moderna trafikflöden, men följer i stort sett samma sträckningar som de äldre färdvägarna. Den planerade gång- och cykelvägen bör kunna inpassas i den storskaliga strukturen men kan komma att påverka i första hand kulturlandskapets värden liksom upplevelsevärdet och i viss mån även möjligheten att bruka och nyttja landskapet. Figur 4.4.1, Vägen omges av ett flackt, storskaligt slättlandskap Närmare Eskilstuna, i gränslandet mot höjderna, får jordbrukslandskapet en mer mosaikartad karaktär och tätorten gör sig påmind genom småindustrier, hästgårdar med mera. Området tas successivt i anspråk för bebyggelse allt eftersom staden växer vilket innebär att jordbrukets förutsättningar försvåras. Här finns stora kulturhistoriska värden med gravfält och by-/gårdsbildningar med lång kontinuitet, se figur Här finns också rekreations- och friluftslivsvärden för stadens invånare genom Djursta- Skrapåsskogen som utbreder sig öster om Skiftinge mot väg E20. Friluftsintressena omfattar även Ormkullen väster om väg 953. Figur 4.4.2, Gravfält intill vägen vid Ormkullen 16

17 Även i de norra delarna mot Mälaren har landskapet en mer mosaikartad karaktär. Vägen följer här Sundbyholmsåsen västra sida och från att ha varit bredare och mer storskalig smalnar den av till cirka sex meter. Den trädklädda åsen utgör ett tydligt inslag i landskapet där den reser sig 35 meter över det omgivande jordbrukslandskapet. Sundbyholms slott och herrgård präglar också landskapet i denna del med inslag av ädellövträd, alléer och ett rationaliserat jordbruk som karaktäristiska inslag. Närheten till Mälaren och Sundbyholm som erbjuder aktivitet och service, Sundbyholmsåsen och det mångformiga jordbrukslandskapet är några av de faktorer som gör att landskapet har höga upplevelsevärden och värden för rekreation och friluftsliv. Väg 953 är, trots att den är relativt bred, tämligen väl anpassad till det omgivande landskapet. På sina ställen bryter vägen genom mindre höjdpartier vilket innebär att skärningar och bankar skapas som påverkar upplevelsen i landskapet. Två områden av riksintresse för friluftslivet enligt miljöbalkens (MB) 3 kap 6, finns avsatta kring Sundbyholm: Sundbyholmsområdet (D8 1 ) är ett omväxlande kulturlandskap vid Mälarens södra strand genom vilket den mäktiga Sundbyholmsåsen löper. Södra delen av åsen är avsatt som naturreservat för att skydda åsen mot grusexploatering. I området finns ängsmarker, torrbackar, lövskog och lövskogsdungar samt kulturhistoriska miljöer som erbjuder rika naturupplevelser. Området ingår i Mälarens primära rekreationsområde, ett av 25 områden som av riksdagen utpekats som särskilt lämpat för utveckling av rekreation och turism. Kring Sundbyholms slott finns fritidsanläggningar anlagda som till exempel småbåtshamn, en välordnad badplats vid en av Mälarens bästa badstränder, servering och vandrarhem. Ridö-Sundbyholmsarkipelagen (D9 1 ) i Mälaren norr om Sundbyholm, är ett mycket naturskönt och attraktivt område med möjlighet till naturstudier och friluftsaktiviteter. Områdets storlek, orördheten, ädellövskogen, den intressanta och i vissa fall säregna floran och faunan, naturhamnar och anordningar för friluftslivet ger området stora värden. Området bedöms inte beröras direkt av föreslagna åtgärder. Området kring Sundbyholm ingår även i riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt MB 4 kap 2, Mälaren med öar och strandområden (D1 1 ) Naturmiljö De högsta naturmiljövärdena längs den aktuella sträckan finns i den norra delen vid Sundbyholm, se figur samt bilaga 1. Vissa värden förekommer också i det mer mosaikartade landskapet med ökad andel skog i den södra delen mot Eskilstuna/Skiftinge. Därutöver håller landskapet, som i övrigt till stora delar utgörs av ett flackt jordbrukslandskap, inga högre naturvärden bortsett från olika småbiotoper såsom alléer, åkerholmar och småvatten, vilka skapar variation och som är viktiga för många växt- och djurarter. 1 Länsstyrelsen i Södermanlands identitetsnummer för riksintresseområde för friluftslivet 17

18 I söder vid cirka km 0/550-1/650 går vägen genom Djursta-Skrapåsskogen som ingår i länsstyrelsens naturvårdsprogram från Området har enligt detta klass III vilket innebär att det har ett högt värde. Det består av ett område med ekhagmark, hällmarkspartier och öppna betesmarker. I anslutning till hagmarken växer en grovstammig granskog som norrut övergår i tallhed. Inom området finns flera av Skogsstyrelsen utpekade naturvärdesobjekt med löv- och ädellövskog med höga naturvärden vilka bedöms ha potential att utvecklas till nyckelbiotoper. Inga av dessa objekt finns dock inom ett sådant avstånd från vägen att de kan komma att påverkas av den planerade cykelvägen. Figur 4.4.3, Bild från den gamla vägsträckningen norr om Ormkullen. Betesmarken ligger höger om den gamla vägen och kan skymtas bakom björkallén. Norr om vägen, vid Ormkullen, cirka km 1/100-1/450 finns en värdefull betesmark, enligt Jordbruksverkets databas TUVA, längs den gamla vägens sträckning, se figur Området är inte betat idag, men hyser flera hävdgynnade arter däribland backnejlika, backtimjan, gulmåra, prästkrage, olika skallrearter, ängshavre och ängsvädd. Här finns även förekomst av backsippa (VU=sårbar) och ett antal rödlistade svampar registrerade i artportalen. Området bedöms i övrigt ha stora värden som ströv- / rekreationsområde genom närheten till tätorten. I området finns även kulturmiljövärden. Sundby-området eller Sundbyholm i den norra delen utgör idag ett kommunalt naturreservat. Dock arbetar Eskilstuna kommun med att ombilda och slå samman såväl Sundbyområdet som naturreservatet Sundbyholmsåsen (öster om väg 953) till ett naturreservat. Området har såväl geovetenskapliga värden i form av Sundbyholmsåsen som kulturhistoriska, biologiska och friluftslivsmässiga värden. De biologiska värdena är bland annat knutna till åkermarkernas rika förekomst av åkerholmar liksom till en av landets nordligaste bokskogar på Sundbyholmsåsen i anslutning till infartsvägen till slottet. 18

19 Figur 4.4.4, Natur-, kulturmiljö- och friluftslivsvärden längs väg 593. Se även bilaga 1. 19

20 Längs väg 953 finns flera träd som registrerats vid länsstyrelsens inventering av skyddsvärda träd. Inga av dessa kommer dock att påverkas av gång- och cykelvägen. I det varierande odlingslandskapet i naturreservatet finns många fåglar såsom gräshoppssångare, flodsångare, härmsångare, törnsångare, mindre hackspett, göktyta, stenknäck, törnskata och brun kärrhök. Öster om Stora Lövhulta, vid cirka km 3/700-3/750, finns en åkerholme direkt väster om vägen. Åkerholmen bedöms inte omfattas av det allmänna biotopskyddet då den ligger intill vägen och därmed inte helt omges av åkermark, se figur Ytterligare en åkerholme finns i närheten av vägen i det som idag används som hästbete söder om Stensätter, cirka km 4/500. På denna växer ett fåtal björkar och två granar och den är delvis skadad, möjligen kan den ha använts som täkt varför dess värden bedöms som låga. Intill vägen vid Stensätter finns det ännu en åkerholme, strax söder om handelsträdgården cirka km 4/750-4/800. Åkerholmen är cirka 500 m 2 och trädbeklädd med blandade lövträd så som björk, bok, och fågelbär. Figur 4.4.5, Åkerholme intill vägen öster om Stora Lövhulta. Eken kommer att sparas. Mellan Stora Tidö och Lilla Lövhulta vid cirka km 2/000 finns ett öppet dike i åkermarken som kommer att korsas av gång- och cykelvägen vilket innebär att befintlig kulvertering av diket under väg 953 kan behöva förlängas. Detta gäller även diket mellan Stora Lövhulta och Stensätter, vid cirka km 4/030. Båda dikena bedöms omfattas av strandskydd samt av det generella biotopskyddet. Vid Skinnartorp, cirka km 6/500 är det trångt mellan vägen och gården. Vägen avgränsas från gården av vegetation som bland annat består av ett antal äldre och relativt stora träd vilka bedöms kunna ha ett visst naturvärde, de har dock inte något formellt skydd. En utsökning av förekomsten av rödlistade fågelarter inom cirka en km från väg 953 under den senaste tioårsperioden har gjorts i Artportalen och redovisas i tabell

21 Tabell 4.4.1, Förekomst av rödlistade arter enligt artportalen. VU=sårbar, NT=nära hotad, EN=starkt hotad. Art Kategori Artskyddsförordningen Backsvala NT Bivråk VU x Blå kärrhök NT x Brushane VU x Busksångare NT Drillsnäppa Fjällvråk Flodsångare NT NT NT Gråtrut NT x Gräshoppsångare Göktyta NT NT Havsörn NT x Hämpling VU Jorduggla NT x Kornknarr NT x Kungsörn NT x Mindre flugsnappare NT x Mindre hackspett Nötkråka NT NT Pilgrimsfalk VU x Rosenfink NT Rördrom NT x Salskrake NT x Silltrut NT x Skräntärna VU x Storspov NT x Sånglärka NT x Sädgås NT x Tornseglare NT Vaktel NT x Ängshök EN x Kulturmiljö Vägen ligger till stora delar inom ett område som utgör riksintresse för kulturmiljövården, Kafjärdenområdet (D1 2 ), se figur I området syns tydligt hur landhöjningen har påverkat kolonisationen tillsammans med lämningar och spår från människan från olika tider. I takt med landhöjningen och att området torrlades befolkades området från äldre järnåldern och fortsatt under yngre järnåldern. Lämningar från denna tid i närheten av den nuvarande vägen är bland annat gravfält och en runsten vid Ostra samt färdvägen mellan Sundbyholm och Sundby kyrka över Sundbyholmsåsen öster om området. Vägen används idag som motions- och gångstig. Även byarnas namn i området vittnar om 2 Länsstyrelsens i Södermanlands identitetsnummer för riksintresse kulturmiljö 21

22 deras förhistoriska ursprung. Lämningarna i området visar också att området utgjorde en centralbygd under yngre järnåldern. Under medeltiden uppfördes kyrkorna, där Sundby och Hammarby kyrka strax öster om den nuvarande väg 953 uppfördes under 1100-talet vid den forna Kafjärdens stränder. Förekomsten av fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar är riklig i trakten, se figur och bilaga 1. I tabell redovisas objekt inom cirka 100 meter från väg 953. Lämningarna förekommer till stor del vid och intill befintlig bebyggelse där de första bosättningarna bildades samt på moränhöjderna som inte blivit uppodlade. Tabell Registrerade kulturhistoriska lämningar längs aktuell del av väg 953. RAÄ-nr Lämningstyp Antikvarisk bedömning Hammarby 20:1 Gravfält Fornlämning Hammarby 17:1 Gravfält Fornlämning Hammarby 24:1 Gravfält Fornlämning Hammarby 23:1 Hammarby 27:2 Hammarby 27:1 Husgrund, förhistorisk/medeltida Fornlämningsliknande lämning Fornlämningsliknande lämning Hammarby 8:1 Runristning Fornlämning Sundby 16:1 Hög Fornlämning Sundby 15:1 Runristning Fornlämning Sundby 35:1 Fornlämningsliknande lämning Sundby 49 Boplats Fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Sundby 18:4 Stensättning Fornlämning Sundby 18:3 Stensättning Bevakningsobjekt Sundby 18:2 Stensättning Bevakningsobjekt Sundby 18:1 Stensättning Fornlämning Sundby 34:1 Hägnad Fornlämning Sundby 9:1 Fornlämningsliknande lämning Övrig kulturhistorisk lämning Sundby 42 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning Mark- och vattenmiljö Jord- och skogsbruk bedrivs aktivt i området. Vägen passerar genom ett par markavvattningsföretag (båtnadsområden och diken) som finns i jordbrukslandskapet. Åtgärder som påverkar diken och båtnadsområdens funktion kan kräva tillstånd. Information kring de markavvattningsföretag som finns i anslutning av vägen har hämtats från länsstyrelsen i Södermanlands län. Följande markavvattningsföretag har identifierats längs vägen: Tidö-Vallby-Torshälla, 1935, torrläggningsföretag Ostra-Lövhulta-Ingespjuta, 1958, torrläggningsföretag Kalkbäcken-Sundbyån, 1923, torrläggningsföretag 22

23 Hälsa- och säkerhet Trafikmängden kan anses vara det som påverkar miljön inom utredningsområdet mest. Trafikmängden belastar miljön genom: Påverkan på bebyggelse genom buller, vibrationer och ljus. Påverkan på mark, vattendrag och sjöar genom luftföroreningar och via vägdagvatten. Barriäreffekter för människor. Sett utifrån områdets rådande förhållanden med relativt låga trafikmängder, få antal boende och den omgivande miljön bedöms miljöbelastningen i det aktuella området som låg. Projektet kommer inte att förändra den nuvarande bullersituationen längs väg 953. Projektets syfte är att förbättra situationen för oskyddade trafikanter. Bedömning om eventuella skyddsåtgärder för vägtrafikbuller baseras på riktvärden som antagits av riksdagen. Då det är uppenbart att projektet inte kommer att innebära några ytterligare bullerstörningar kommer bullerskyddsåtgärder inte att prövas inom ramen för projektet. Intill den befintliga vägen, på den östra sidan finns uppgift om två deponier i kommunens översiktsplan 2030, den ena vid Stora Tidö har branschklass (BKL) 4 vilket innebär lägst prioritering och den andra vid Sundbyholm har riskklass 2 (stor risk). Stickprov har genomförts längs hela sträckningen för att undersöka eventuell förekomst av föroreningar i mark. Den kemiska analysen visar att föroreningshalterna i den mark som kommer att tas i anspråk för gång- och cykelvägen generellt är låga. Halter över Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM) för kobolt förekommer i två punkter och för polyaromatiska kolväten (PAH-M respektive PAH-H) i en punkt. Enligt Naturvårdsverket gäller dock riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) längs exempelvis vägar och riktvärdena för känslig markanvändning anses därför inte som tillämpliga i detta fall. Detta innebär att det inte finns några begränsningar vad gäller användning av massorna inom projektet. Asfaltsprover har tagits för kontroll av halterna av PAH har tagits där befintlig väg kan komma att beröras av gång- och cykelvägen. Resultatet visar att halterna av PAH är låga Byggnadstekniska förutsättningar Enligt Sveriges geologiska undersöknings (SGU) generella jordartskarta består marken längs den studerade sträckan till större delen av glacial- och postglacial lera, se figur 4.5.1, och Även mindre områden av sandig morän med moränryggar och berg i dagen finns längs sträckan, främst i södra delarna av sträckan mot Skiftinge, i norr mot Sundbyholm samt kring Lövhulta. I norr mot Sundbyholm återfinns även en del områden med postglacial sand. 23

24 Ljusgult Postglacial lera Mörkgult Glacial lera Ljusblått Sandig morän Grönt Isälvssediment Brunt Svallsediment, grus Grått Kärrtorv Rött Berggrund Vitt Vatten Figur 4.5.1, Jordartskarta med principiellt illustrerad gång- och cykelväg från Eskilstuna till Lilla Lövhulta. Ljusgult Postglacial lera Mörkgult Glacial lera Ljusblått Sandig morän Grönt Isälvssediment Brunt Svallsediment, grus Grått Kärrtorv Rött Berggrund Vitt Vatten Figur 4.5.2, Jordartskarta med principiellt illustrerad gång-och cykelväg från Lilla Lövhulta och förbi Ostra. Ljusgult Postglacial lera Mörkgult Glacial lera Ljusblått Sandig morän Grönt Isälvssediment Brunt Svallsediment, grus Grått Kärrtorv Rött Berggrund Vitt Vatten Figur 4.5.3, Jordartskarta med principiellt illustrerad gång- och cykelväg vid Sundbyholm. 24

25 Information om ledningar har inhämtats från Ledningskollen. Följande information erhölls från ledningsägarna: Geomatikk Sverige AB Skanova har teleledningar som berörs. Eskilstuna Strängsnäs Energi AB har ledningar för VA, belysning, el höglågspänning, opto som berörs. Stokab har optiska fiberkablar parallellt med väg 952 vid vägskälet med väg 953, busshållplatsläge Hammarby vägskäl. Telenor AB har teleledningar och eventuellt optoledningar som berörs. Vattenfall Eldistribution AB har en volts ledning i området, vilken passerar över väg 953 (luftledning), för att cirka 200 meter från aktuellt objekt förläggas i marken. 25

26 5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 5.1. Val av utformning Inom ramen för samrådsunderlaget studerades tre alternativ för gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägens sträckning löper längs väg 953 i samtliga studerade alternativ. Den sträckning som föreslås löper i huvudsak parallellt med väg 953, separerat från vägen med en grön remsa. Föreslagen sträckning bedöms ge högst måluppfyllelse avseende attraktivitet i form av god tillgänglighet och hög trygghet. Gång-och cykelvägen föreslås vara separerad längs med väg 953 på nordvästra sidan från korsningen med Ärstavägen/ Dalgången fram till Morakorset. Väg 953 och gångoch cykelvägen skiljs åt med ett dike. Avståndet mellan väg 953 och gång- och cykelvägen varierar, men är i normalfallet cirka 6 meter. Gång- och cykelvägen föreslås byggas med 3,0 meters bredd. Gång- och cykelvägen anpassas till topografin. Längs vägsträckan finns ett antal trånga passager. Vid dessa anpassas gång- och cykelvägen till rådande förhållanden och gång- och cykelvägen placeras i anslutning till väg 953 med en räckesseparering mellan gång- och cykelvägen och motorfordonstrafikens körfält. Vid några trånga passager krävs dessutom stödkonstruktion mot omgivande mark för att minimera intrånget, men samtidigt behålla gång- och cykelvägens fulla bredd. Gång- och cykelvägen längs väg 953 föreslås ansluta till befintlig gång- och cykelväg vid korsningen med Ärstavägen/Dalgången. En trafiksäker passage i plan föreslås över Ärstavägen. Passagen föreslås placeras cirka 20 meter in på Ärstavägen och förses med mittrefug på Ärstavägen så att gående och cyklister kan passera en körbana i taget. Passagen ansluter gång- och cykelvägen längs väg 953 till befintlig gång- och cykelväg på Ärstavägens västra sida. Vid Eskilstuna kommuns planerade exploateringsområde Skiftinge 3:1 planeras en passagemöjlighet för cyklister i plan vid km ca 0/560. Från Morakorset fram till badparkeringen i Sundbyholm föreslås ny gång- och cykelväg kombinerat med befintliga grusvägar/enskilda vägar. Detta arbete planeras och utförs av Eskilstuna kommun. Vid korsningen i Ostra finns en befintlig busshållplats som planeras att flyttas norrut i samband med att gång- och cykelvägen byggs. Se även illustrationsritningar 100T T0217 och typritningar 131T T Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Miljöfrågorna har påverkat utformning och lokalisering inom delar av den föreslagna gång- och cykelvägens sträckning. I flera fall har olika aspekter vägts mot varandra. Miljöhänsyn i projektet har bland annat skett genom att: Gång- och cykelvägen läggs i ny sträckning samt på befintliga vägar genom naturreservatet Sundbyholm för att påverka värdena i reservatet så lite som möjligt. 26

27 På sträckor där utrymmet mellan bebyggelse och vägen är begränsat placeras gång- och cykelvägen så nära den befintliga vägen som möjligt för att boendemiljön ska påverkas så lite som möjligt. För att minimera intrånget skiljer räcke gång- och cykelbanan från väg 953 på några platser. På några platser anläggs stödkonstruktion. 27

28 6. Effekter och konsekvenser av projektet 6.1. Trafik och användargrupper Den föreslagna gång- och cykelvägen ger förbättrad tillgänglighet för gående och cyklister längs med aktuell vägsträcka jämfört med idag. En utbyggnad kommer också att förbättra tillgängligheten till omkringliggande friluftsliv och målpunkter i området för gående och cyklister. Framkomligheten förbättras för gående och cyklister i och med att de får en bred gångoch cykelväg att färdas på istället för på en smal vägren. Transportkvaliteten ökas i och med att vägytor anpassas för cykeltrafik och att gång- och cykelvägen sköts för att kunna användas även vintertid. Tryggheten har två aspekter; dels trafiksäkerhetssynpunkt och dels som upplevd trygghet beroende av faktorer såsom ljussättning, överblickbarhet, närhet till bebyggelse med mera. En utbyggnad av en gång- och cykelväg skulle förbättra trafiksäkerheten för gående och cyklister då risken för konflikter med motorfordonstrafikanter minskar. Förslaget med en separerad gång- och cykelväg bedöms även ge gående och cyklister en större upplevd trygghetskänsla än idag. Den ökade tryggheten, som en separerad gång och cykelväg uppnår, kan ge effekten att fler väljer att gå och cykla längs sträckan. Sammantaget uppskattas de föreslagna åtgärderna medföra förbättrad tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Det bedöms som troligt att människor som bor i eller rör sig genom området kommer att gå eller cykla i större utsträckning. Åtgärderna medför därmed positiva effekter och konsekvenser för människors hälsa. Tillgängligheten, framkomligheten och transportkvaliteten för motorfordonstrafik bedöms bli oförändrad. Trafiksäkerheten för motorfordonstrafikanter bedöms bli förbättrad jämfört med idag då risken för olyckor med gående och cyklister minskas Lokalsamhälle och regional utveckling Påverkan på de lokala tätorterna och den regionala utvecklingen är positiv då möjligheterna för rörelse mellan tätorter förbättras Miljö och hälsa Landskap Föreslagen gång- och cykelväg sträcker sig genom ett vidsträckt jordbrukslandskap med ett stort inslag av värdefulla natur- och kulturmiljöer med höga rekreations- och friluftslivsvärden. En separerad gång- och cykelväg, tar mer mark i anspråk för väganläggningen och innebär intrång i det omgivande landskapet. Vidgningen av vägrummet och tillkomsten av exempelvis räcken på delar av sträckan innebär att vägen på just dessa sträckor kommer att blir ett mer påtagligt inslag i landskapsbilden. Gångoch cykelvägens sträckning, intill och på befintliga vägar, samt dess utformning har i möjligaste mån anpassats till det omgivande landskapet och dess värden både i plan och med en profilnivå i höjd med befintlig väg 953. Detta gör att fragmenteringen av landskapet begränsas och att andelen obrukbar mark och impediment minimeras. Konsekvenserna bedöms därför som små. 28

29 Naturmiljö Värdena inom naturreservatet vid Sundbyholm bedöms inte påverkas av anläggandet av gång- och cykelvägen då den på denna sträcka planeras i kanten av skogen på åkermark samt längs befintliga vägar i de östra delarna av Sundbyholm. Tillstånd för att anlägga gång- och cykelvägen genom naturreservatet söks hos länsstyrelsen. Vid Stensätter kan det komma att ske ett intrång i den åkerholme som ligger i betesmarken till följd av den planerade gång- och cykelvägen. Intrånget sker dock inte till följd av gång- och cykelvägen utan uppkommer som en indirekt effekt på grund av att den träningsanläggning för travhästar som idag ligger där cykelvägen planeras behöver flyttas. Placeringen av denna är dock osäker men skulle kunna innebära att delar av åkerholmen behöver tas i anspråk. Ett eventuellt intrång i åkerholmen får prövas särskilt om det blir aktuellt och ingår inte i vägplanen. Den åkerholme som ligger strax söder om handelsträdgården vid Stensätter kommer dock att påverkas. Anläggandet av gång- och cykelvägen kommer att medföra att det sker ett mindre intrång i den östra kanten av åkerholmen vilket innebär att enstaka mindre träd kan behöva avverkas. Intrånget blir cirka 14 m 2 vilket motsvarar cirka 3 procent av åkerholmens totala yta. Åkerholmen och dess värden kommer därmed till stora delar att bevaras och de negativa konsekvenserna bedöms som små. De öppna diken som kommer att beröras vid anläggandet av gång- och cykelvägen påverkas genom att dikena kulverteras under gång- och cykelvägen. Trummorna ska anläggas så att de inte utgör vandringshinder. Borttagandet av dessa biotoper bedöms innebära små negativa konsekvenser då åtgärderna endast påverkar en kort sträcka sett till det totala dikets längd och det sker i direkt anslutning till befintlig väg. Avverkning av träd och buskar vid passagen förbi Skinnartorp kommer inte att kunna undvikas. Sannolikt kommer det krävas att något eller några av de större träden, vilka bedömts ha ett visst naturvärde, avverkas. Då det rör sig om enstaka träd och det i den omgivande miljön finns fler äldre och grova träd bedöms påverkan ändå som begränsad och konsekvenserna bedöms bli små negativa. Gång- och cykelvägen bedöms inte innebära någon negativ påverkan på förekommande skyddsvärda fågelarter i vägens närhet under driftskedet då möjligheterna till exempelvis födosök och häckning inte påverkas. Däremot kan det finnas skäl att inte genomföra särskilt störande arbeten under anläggningsskedet som exempelvis sprängningsarbeten under häckningssäsongen, vår/sommar, för att undvika negativ påverkan på fågellivet Kulturmiljö Förslaget medför negativ påverkan på kulturlandskapet då ytterligare en väg skapas. Genom att gång- och cykelvägens sträckning så långt som möjligt anpassats till terrängen samt att den i huvudsak kommer att placeras i direkt anslutning till befintlig väg som redan är tydligt påverkad bedöms påverkan ändå som relativt begränsat. Inga nya skärningar eller bankar skapas och intrånget i brukbar mark kan minimeras. Till stora delar kommer kända fornlämningarna och övriga kulturhistoriska lämningar kunna undvikas. 29

30 Det är osäkert om påverkan kommer att kunna undvikas vid gravfältet vid Stora Tidö, Hammarby 17:1, som ligger i direkt anslutning till vägen. Här kan det finnas ytterligare gravar som inte är synliga ovan mark vilka kan komma att påverkas vid anläggande av gång- och cykelvägen. Även fynd av boplatskaraktär påträffades i närheten av gravfältet vid en utredning som genomfördes Vilken påverkan och hur stora konsekvenserna för gravfältet blir är svåra att bedöma och beror på om några gravar påträffas i samband med de fortsatta arkeologiska åtgärderna. Konsekvenserna bedöms dock som mest kunna bli måttliga då det är en begränsad del av gravfältet som berörs och som riskerar att försvinna medan större delen av gravfältet kan bevaras och inte kommer att påverkas. Påverkan kommer inte heller att kunna undvikas i miljön vid runstenen, Hammarby 8:1, som står cirka nio meter från vägkanten. Runstenen hittades ursprungligen på en åker och sprängdes då den ansågs vara ett hinder för jordbruket. Den restaurerades senare och restes på sin nuvarande plats år Anläggande av gång- och cykelvägen innebär att runstenen kommer att flyttas cirka 15 meter åt sydost jämfört med dess nuvarande placering. Tillstånd om att flytta runstenen, enligt kulturmiljölagen, söks hos Länsstyrelsen. Då runstenen inte står i ursprungligt läge bedöms konsekvenserna av att den flyttas som små eller obetydliga. En arkeologisk utredning omfattande arkiv- och kartstudier sam fältinventering har utförts längs sträckan vilken visade att det finns ett antal områden som kan utgöra boplatslägen längs sträckan där fornlämningar kan komma att påträffas, se bilaga 1. Innan anläggningsarbetena påbörjas kommer de ytterligare arkeologiska åtgärder som behövs genomföras. Åtgärder vidtas utifrån resultatet från den arkeologiska utredning som genomförs parallellt med vägplanen. Detta gäller särskilt i området kring korsningen mellan vägarna 953 och 952. Sammantaget bedöms förslaget medföra bättre möjligheter för gång- och cykeltrafikanter att stanna för att ta del av kulturmiljön på ett trafiksäkert sätt. Gångoch cykelvägen bedöms endast medföra små konsekvenser för kulturmiljön då landskapets läsbarhet och upplevelse värde i stort inte kommer att påverkas. Det finns dock en osäkerhet i bedömningen av vilka negativa konsekvenser som uppstår för kulturmiljön längs sträckan med hänsyn risken att påträffa okända fornlämningar Hälsa och säkerhet Gång- och cykeltrafik medför inte att bullerstörningar ökar för boende intill vägen. Bullerskyddsåtgärder kommer därmed inte att utföras inom ramen för detta projekt. En ny gång- och cykelväg ökar tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på sträckan mellan Eskilstuna och Sundbyholm. Detta kan leda till ökad rörlighet för barn, bättre folkhälsa och främja mer miljövänliga färdsätt. Då föroreningshalterna i de schaktmassor som kommer att hanteras vid anläggandet av gång- och cykelvägen understiger Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) finns det inga begränsningar vad gäller användning av massorna inom projektet. Det bedöms inte finnas någon risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Inga eller obetydliga konsekvenser bedöms uppstå. 30