Gång- och cykelväg Eskilstuna- Sundbyholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gång- och cykelväg Eskilstuna- Sundbyholm"

Transkript

1 SMRÅDSHNDLING Gång- och cykelväg Eskilstuna- Sundbyholm Eskilstuna kommun, Södermanlands län Vägplan- och miljöbeskrivning, Projektnummer:

2 TMLL 0092 Mall planbeskrivning v.2.0 Trafikverket Postadress: Box 1140, Eskilstuna E-post: Telefon: Dokumenttitel: Gång- och cykelväg Eskilstuna- Sundbyholm Författare: Ida Rundbladh/ Frida Kumb, Sweco Dokumentdatum: Version: 0.1 Kontaktperson: Marcus Persson, projektledare Trafikverket 2

3 Innehåll 1. SMMNFTTNING 6 2. BESKRIVNING V PROJEKTET, DESS BKGRUND, ÄNDMÅL OCH PROJEKTMÅL Bakgrund Tidigare utredningar Transportpolitiska mål Projektmål 8 3. MILJÖBESKRIVNING Läsanvisning vgränsning Osäkerheter 9 4. FÖRUTSÄTTNINGR Vägens funktion och standard Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Miljöförhållanden Landskap Naturmiljö Kulturmiljö Mark- och vattenmiljö Hälsa- och säkerhet Byggnadstekniska förutsättningar Övriga planer Regionala planer Kommunala planer DEN PLNERDE VÄGENS LOKLISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV Fyrstegsprincipen 22 3

4 5.2. Val av lokalisering Val av utformning Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs EFFEKTER OCH KONSEKVENSER V PROJEKTET Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Miljö och hälsa Landskap Kulturmiljö Naturmiljö Hälsa och säkerhet Risker Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Påverkan under byggnadstiden SMLD BEDÖMNING ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBLKENS LLMÄNN HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVLITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MRK OCH VTTENOMRÅDEN MRKNSPRÅK OCH PÅGÅENDE MRKNVÄNDNING Vägområde för allmän väg Område med tillfällig nyttjanderätt Område för enskild väg FORTSTT RBETE GENOMFÖRNDE OCH FINNSIERING Formell hantering Genomförande Finansiering 34 4

5 12. UNDERLGSMTERIL OCH KÄLLOR 35 Bilaga 1 Miljöintressen 5

6 1. Sammanfattning Väg 953 (Mälarvägen) delen Eskilstuna Sundbyholm är en cirka 8 kilometer lång sträcka och en viktig transportlänk för lokal turism. Framför allt sommartid utnyttjar många gående och cyklister vägsträckan för att ta sig till från Eskilstuna till Mälaren vid Sundbyholm eller till de omkringliggande grön- och rekreationsområdena. Tillgängligheten och trafiksäkerheten för gående och cyklister längs med väg 953 delen Eskilstuna Sundbyholm är idag låg. Vägen upplevs som otrygg till följd av höga trafikflöden och hastigheter. Gående och cyklister är idag hänvisade till att gå eller cykla på vägrenen, då hela sträckan saknar separerad gång- och cykelväg. Trafikverkets mål med projektet är göra cyklingen attraktivare och mer trafiksäker, för att på så sätt få fler att välja cykel istället för bil. En separerad gång- och cykelväg föreslås. Från Morakorset, sektion 7/400, till badparkeringen i Sundbyholm, sektion 8/000, föreslås ny gång- och cykelväg i kombination med befintliga grusvägar/enskilda vägar. Föreslagen åtgärd ger förbättrad tillgänglighet för gående och cyklister till målpunkterna i området längs med aktuell vägsträcka. Tillgängligheten för motorfordonstrafik bedöms bli oförändrad. Trafiksäkerheten bedöms förbättras för gående och cyklister. En separerad gång-och cykelväg uppskattas ge gående och cyklister en större upplevd trygghet än idag. Den ökade trygghetskänslan, som en separerad gång och cykelväg uppnår, kan ge konsekvensen att fler väljer att gå och cykla längs sträckan. Trafiksäkerheten för motorfordonstrafikanter bedöms bli förbättrad jämfört med idag då risken för olyckor med gående och cyklister minskas. Det bedöms som troligt att människor som bor i eller rör sig genom området kommer att gå eller cykla i större utsträckning än idag när gång- och cykelbanan har tagits i bruk. Åtgärderna medför därmed positiva effekter och konsekvenser för människors hälsa. En separat gång- och cykelväg medför negativ påverkan på kulturlandskapet då ytterligare en väg skapas. Risken att hittills okända fornlämningar påträffas inom anläggningsområdet betraktas som hög. En separerad gång- och cykelväg tar mark i anspråk och ger ett intrång i omgivande natur- och friluftslivsvärden. Vägrummet vidgas och riskerar bli ett mer påtagligt inslag i landskapsbilden. Kostnaden för projektet bedöms ligga inom intervallet miljoner kronor. 6

7 2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1. Bakgrund Väg 953 (Mälarvägen) delen Eskilstuna Sundbyholm är en cirka 8 kilometer lång sträcka och en viktig transportlänk för lokal turism. Framför allt under sommartid utnyttjar många gående och cyklister vägsträckan för att ta sig till Mälaren vid Sundbyholm eller till de omkringliggande grön- och rekreationsområdena. Tillgängligheten och trafiksäkerheten för gående och cyklister längs med väg 953 delen Eskilstuna Sundbyholm är idag låg. Vägen upplevs som otrygg till följd av höga trafikflöden och hastigheter. Gående och cyklister är idag hänvisade till att gå eller cykla på vägrenen, då hela sträckan saknar separerad gång- och cykelväg Tidigare utredningar Konsultföretaget VP utförde 2012 en utredning åt Eskilstuna kommun om förutsättningar för gång- och cykelväg mellan Eskilstuna och Sundbyholm. I rapporten beskrevs en möjlighet att separera gående och cyklister med motorfordonstrafikanter längs med väg 953, samt även förslag till korsningsutformningar. En övergripande kostnadsmatris togs fram. I ett samrådsunderlag daterat studerades tre alternativ för gång- och cykelväg. De tre alternativen börjar vid korsningen mellan väg 953 och Ärstavägen och slutar vid Morakorset, strax innan ek- och bokallén. I alternativ 1 föreslogs en gång och cykelväg på befintlig väg med räckesseparering. I alternativ 2 föreslogs en gång- och cykelväg på befintlig väg med räckesseparering där också befintliga parallellvägar används i möjligaste mån. I alternativ 3 föreslogs en separerad gång- och cykelväg. Från Morakorset, sektion 7/400, till badparkeringen i Sundbyholm, sektion 8/000, föreslogs två alternativa lösningar: Ett där inga åtgärder genomförs på sträckan och gående och cyklister får samsas med motorfordonstrafikanter. I det andra föreslås ny gång- och cykelväg i kombination med befintliga grusvägar/enskilda vägar. Det alternativ som valdes för fortsatt projektering och byggande var alternativ 3, separerad gång- och cykelväg. Från Morakorset, sektion 7/400, till badparkeringen i Sundbyholm, sektion 8/000, valde man att gå vidare med alternativet med ny gång- och cykelväg i kombination med befintliga grusvägar/ enskilda vägar Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till 7

8 utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa Projektmål Målet med projektet är att få fler att välja cykel istället för bil. Det görs genom att utreda förutsättningarna samt föreslå åtgärder som gör cyklingen attraktivare och mer trafiksäker. 8

9 3. Miljöbeskrivning 3.1. Läsanvisning Eftersom Länsstyrelsen har beslutat att projektet inte kan antas ha betydande miljöpåverkan ska en miljöbeskrivning tas. Syftet med miljöbeskrivningen är att identifiera och beskriva den planerade verksamhetens förutsägbara påverkan på människors hälsa och på miljön. tt identifiera miljövärden, arbeta in miljöhänsyn i de förslag som tas fram och att beskriva konsekvenser är en integrerad del av planprocessen. Miljöbeskrivningen omfattar följande rubriker i vägplanen: Miljöförutsättningarna inom utredningsområdet beskrivs under Förutsättningar i avsnitt 4.4 Miljöförhållanden. Under Skyddsåtgärder och försiktighetsmått avsnitt 5.4 redovisas de åtgärder och försiktighetsmått som kommer att vidtas med anledning av påverkan på människors hälsa och på miljön och som omfattas av planen. Effekter och konsekvenser av den planerade verksamheten beskrivis i avsnitt 6.3 Miljö och hälsa och även 6.4 Risker. I vsnitt 8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden redovisas projektets påverkan på bland annat riksintressen. I Fortsatt arbete, avsnitt 10, redovisas vilka dispenser, lov, tillstånd och anmälningar som kan bli nödvändiga vid byggande av vägen liksom behovet av eventuell uppföljning vgränsning Miljöbeskrivningen har avgränsats till det område som direkt kan komma att beröras av anläggningsarbeten i projektet, vilket preliminärt bedöms omfatta ett område på upp till cirka 20 meter från den nuvarande vägen räknat från vägkant. Påverkan som kan beröra ett större influensområde (t.ex. påverkan på landskapsbilden om träd behöver avverkas) beskrivs också. De miljöaspekter som beskrivs har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan. I projektet bedöms påverkan på landskap, naturmiljö, kulturmiljö, mark- och vattenmiljö samt hälsa och säkerhet vara relevant att studera Osäkerheter Miljöbeskrivningen avser påverkan som kan uppstå i framtiden och det finns därför alltid ett mått av osäkerhet i bedömningarna. Osäkerheten vad gäller bedömning av påverkan beskrivs där det bedöms vara relevant under respektive miljöaspekt. 9

10 4. Förutsättningar 4.1. Vägens funktion och standard Väg 953 är en statlig väg och har idag två körfält med vägrenar. Vägbredden varierar i intervallet 6 16,3 meter. Från Skiftinge och fram till Vreta är vägbredden konstant runt ca 10 meter. Från Vreta och fram till korsningen med väg 961 varierar bredden till mellan 12-16,3 meter. Efter korsningen med väg 961 och vidare in mot Sundbyholm smalnar vägen av till mellan 6-8 meter. Vägen saknar mötesseparering men är försedd med fräst mittlinje. Från Eskilstuna till Morakorset markerar en heldragen linje gränsen mellan körbanan och vägrenen och den yta cyklisten är hänvisad till är relativt snålt tilltagen och ger ingen plats för vingelutrymme. Längs stora delar av aktuell vägsträcka är den heldragna linjen bortnött, vilket medför otydlighet om vad som är körfält respektive vägren. Från Morakorset och sista kilometern ned till badparkeringen vid Sundbyholm saknas vägren. Väg 953 smalnar av avsevärt och gående och cyklister får använda sig av den befintliga vägen och blanda sig med motortrafik. Väg 953 har högsta bärighetsklass (BK 1), med reservation för vägrenen där bärigheten idag är okänd. Hastigheten varierar mellan km/timme längs med sträckan Trafik och användargrupper Trafikmängden på väg 953 uppgår till mellan fordon/dygn, varav 12 procent är tung trafik. Under dagar med travevenemang i Sundbyholm uppkommer höga flödestoppar, med långa köer som följd. Väg 953 är inte en rekommenderad väg för farligt gods. Fyra busslinjer trafikerar aktuell sträcka och totalt finns det 10 hållplatser utefter väg 953. Två busslinjer, linje 203 och linje 206 trafikerar endast en del av väg 953, medan busslinje 9 och 64 (nattbuss), trafikerar hela sträckan. Utöver dessa kollektivtrafiklinjer tillkommer Travbussen de dagar i veckan Sundbyholmstravet arrangeras. Skolskjutsen i Eskilstuna kommun är kombinerad med linjetrafiken. Ett flertal elever åker med linje 203 till Vallby skola. Det finns även elever som åker taxibuss. ktuell vägsträcka är en viktig transportlänk för lokal turism. Framförallt sommartid nyttjar många oskyddade trafikanter vägen för att ta sig till Mälaren vid Sundbyholm eller till omkringliggande grön- och rekreationsområden. Gående och cyklister är hänvisade till att gå och cykla på vägrenen. Detta innebär att tillgängligheten för gående och cyklister längs aktuell vägsträcka är låg. Data från olycksdatabasen STRD, visar att det mellan åren inträffat totalt 10 polis- eller sjukhusrapporterade olyckor på aktuell del av väg av dessa medförde lindriga personskador och 4 svåra personskador. v ovanstående olyckor var 3 10

11 singelolyckor, 2 Fotgängare/cykel/moped. Inga olyckor mellan fotgängare och motorfordon, eller mellan cykel och moped (motorfordon), har inträffat de senaste 10 åren. Enligt det Nationella Viltolycksrådet rapporterades 32 olyckor med vilt, mellan åren för väg Lokalsamhälle och regional utveckling Väg 953 är anlagd genom kultiverad mark, rik på kulturhistoriska lämningar, och kantas sporadiskt av mindre skogspartier eller skogsdungar, samt en slottsskog inne i Sundbyholm. Bebyggelsen mellan tätorterna Eskilstuna och Sundbyholm består av mindre byar klustrade intill vägen eller av lantbruksgårdar i varierande storlek. Det senaste decenniet har befolkningen ökat i Eskilstuna kommun. v de cirka invånare som finns i hela kommunen bor knappt invånare i centralorten Eskilstuna. Befolkningsprognoser pekar på att kommuninvånarantalet kommer att öka något i framtiden. Tätorten Sundbyholm består till största delen av villor eller fritidsfastigheter. I Sundbyholm bodde år 2010 omkring 500 invånare. Invånarantalet i Sundbyholm närapå fördubblades under åren 2005 till Sundbyholm är ett av kommunens mest expansiva områden och ny bebyggelse i form av bostäder, verksamheter och service ska enligt kommunens planering ges extra stor prioritet. Det finns ett antal viktiga målpunkter längs med sträckan Eskilstuna Sundbyholm. v dessa bör nämnas: Tätorten Sundbyholm. Vid Mälarens strand inne i centrala Sundbyholm finns Eskilstuna kommuns största småbåtshamn och gästhamn, med diverse restauranger och service möjligheter. Här finns också ett kommunalt bad. Sundbyholm camping. Campingen ligger vid Mälarens strand inne i Sundbyholm, nära till travbana och Sundbyholms slott. Sundbyholms travbana. Travanläggningen i Sundbyholm är en av Sveriges största, med konferensmöjligheter, restaurang, pub och gatukök. Varje år arrangeras ett 40-tal tävlingsdagar. Sundbyholms slott. Slottet som är från 1600-talet är idag en resort och konferensanläggning som erbjuder året-runt-boende och arrangerar fester, bröllop, företagsevent och musikevenemang. Sigurdsristningen. Sigurdsristningen är Södermanlands största hällristning, där betraktaren kan läsa några välkända episoder ur Sigurd Fafnesbanes saga från omkring 1000-talet. Runstenar. Eskilstuna kommun är runstensrikt. Flertalet runstenar finns uppförda intill väg 953. Cykelleder. Ett antal cykelleder finns i närheten av väg 953, vilka är viktiga målpunkter både för rekreation och för motion. 11

12 4.4. Miljöförhållanden Landskap Vägen sträcker sig genom ett låglänt slättlandskap som i norr avskiljs från Mälaren av en skogsklädd förkastningsbrant och i söder av en annan. Det är ett storskaligt, flackt jordbrukslandskap som består av en lerslätt och tidigare sjöbotten. Bebyggelsen består av ensamgårdar och mindre byar och är knutna till landskapets höjdlägen, åsar och impediment. I landskapet finns inslag av trädbevuxna åkerholmar och mindre höjder vilka skapar kontrast i det storskaliga landskapet. De större vägarna, däribland väg 953, har dragits om och rätats ut för att anpassas till moderna trafikflöden, men följer i stort samma sträckningar som de äldre färdvägarna. Tillkommande infrastruktur bör kunna inpassas i den storskaliga strukturen men kan komma att påverka i första hand kulturlandskapets värden liksom upplevelsevärdet och i viss mån även möjligheten att bruka och nyttja landskapet. Närmare Eskilstuna i gränslandet mot höjderna får jordbrukslandskapet en mer mosaikartad karaktär och tätorten gör sig påmind genom småindustrier, hästgårdar m.m. Området tas successivt i anspråk för bebyggelse allt eftersom staden växer vilket innebär att jordbrukets förutsättningar försvåras. Här finns stora kulturhistoriska värden med gravfält och by/gårdsbildningar med lång kontinuitet. Här finns också rekreations- och friluftslivsvärden för stadens invånare genom Djursta- Skrapåsskogen som utbreder sig öster om Skiftinge mot E4. Friluftsintressena omfattar även Ormkullen väster om väg 953. Även i de norra delarna mot Mälaren har landskapet en mer mosaikartad karaktär. Vägen följer här Sundbyholmsåsen väst sida och från att ha varit bredare och mer storskalig smalnar den av till cirka 6 meter. Den trädklädda åsen utgör ett tydligt inslag i landskapet där den reser sig 35 meter över det omgivande jordbrukslandskapet. Sundbyholms slott och herrgård präglar också landskapet i denna del med inslag av ädellövträd, alléer och ett rationaliserat jordbruk som karaktärisiska inslag. Närheten till Mälaren och Sundbyholm som erbjuder aktivitet och service, Sundbyholmsåsen och det mångformiga jordbrukslandskapet är några av de faktorer som gör att landskapet har höga upplevelsevärden och värden för rekreation och friluftsliv. Väg 953 är trots att den är relativt bred tämligen väl anpassad till det omgivande landskapet även om den på sina ställen bryter genom mindre höjdpartier vilket innebär att skärningar och bankar skapas som påverkar upplevelsen i landskapet. Två områden av riksintresse för friluftslivet enligt miljöbalkens (MB) 3 kap 6, finns avsatta kring Sundbyholm: Sundbyholmsområdet (D8) är ett omväxlande kulturlandskap vid Mälarens södra strand genom vilket den mäktiga Sundbyholmsåsen löper. Södra delen av åsen är avsatt som naturreservat för att skydda åsen mot grusexploatering. I området finns ängsmarker, torrbackar, lövskog och lövskogsdungar samt kulturhistoriska miljöer som erbjuder rika naturupplevelser. Området ingår i Mälarens primära rekreationsområde, ett av 25 områden som av riksdagen utpekats som särskilt lämpat för utveckling av rekreation och turism. Kring Sundbyholms slott finns fritidsanläggningar anlagda som till exempel 12

13 småbåtshamn, en välordnad badplats vid en av Mälarens bästa badstränder, servering och vandrarhem. Ridö-Sundbyholmsarkipelagen (D9) i Mälaren norr om Sundbyholm, är ett mycket naturskönt och attraktivt område med möjlighet till naturstudier och friluftsaktiviteter. Områdets storlek, orördheten, ädellövskogen, den intressanta och i vissa fall säregna floran och faunan, naturhamnar och anordningar för friluftslivet ger området stora värden. Området bedöms inte beröras direkt av föreslagna åtgärder. Området kring Sundbyholm ingår även i riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt MB 4 kap 2, Mälaren med öar och strandområden (D1) Naturmiljö De högsta naturmiljövärdena längs den aktuella sträckan finns i den norra delen vid Sundbyholm. Vissa värden förekommer också i det mer mosaikartade landskapet med ökad andel skog i den södra delen mot Eskilstuna/Skiftinge. Därutöver håller landskapet som i övrigt till stora delar utgörs av ett flackt jordbrukslandskap inga högre naturvärden bortsett från olika småbiotoper så som alléer, åkerholmar och småvatten vilka skapar variation och som är viktiga för många växt- och djurarter. I söder vid cirka km 0/500-1/550 går vägen genom Djursta- Skrapåsskogen som ingår i länsstyrelsens naturvårdsprogram från Området har enligt detta klass III vilket innebär att det har ett högt värde. Det består av ett område med ekhagmark, hällmarkspartier och öppna betesmarker. I anslutning till hagmarken växer en grovstammig granskog som norrut övergår i tallhed. Inom området finns flera av Skogsstyrelsen utpekade naturvärdesobjekt med löv- och ädellövskog med höga naturvärden vilka bedöms ha potential att utvecklas till nyckelbiotoper. Inga av dessa objekt finns dock inom ett sådant avstånd från vägen att de kan komma att påverkas av den planerade cykelvägen. Norr om vägen, vid Ormkullen, cirka km 1/120 1/380 finns en värdefull betesmark, enligt Jordbruksverkets databas TUV, längs den gamla vägens sträckning. Området är inte betat idag, men hyser flera hävdgynnade arter däribland backnejlika, backtimjan, gulmåra, prästkrage, olika skallrearter, ängshavre och ängsvädd. Här finns även förekomst av backsippa (VU) och ett antal rödlistade svampar registrerade i artportalen. Området bedöms i övrigt ha stora värden som ströv-/ rekreationsområde genom närheten till tätorten. I området finns även kulturmiljövärden. Sundby-området eller Sundbyholm i den norra delen utgör idag ett kommunalt naturreservat. Dock arbetar Eskilstuna kommun med att ombilda och slå samman såväl Sundbyområdet som naturreservatet Sundbyholmsåsen (öster om väg 953) till ett naturreservat. Området har såväl geovetenskapliga värden i form av Sundbyholmsåsen som kulturhistoriska, biologiska och friluftslivsmässiga värden. De biologiska värdena är bland annat knutna till åkermarkernas rika förekomst av åkerholmar liksom till en av landets nordligaste bokskogar på Sundbyholmsåsen i anslutning till infartsvägen till slottet. Längs 13

14 Figur 4.4.2, Natur-, kulturmiljö- och friluftslivsvärden längs väg 593. Se även bilaga 1. 14

15 väg 953 finns flera träd som registrerats vid länsstyrelsens inventering av skyddsvärda träd. I det varierande odlingslandskapet i naturreservatet finns många fåglar så som gräshoppssångare, flodsångare, härmsångare, törnsångare, mindre hackspett, göktyta, stenknäck törnskata och brun kärrhök. Öster om Stora Lövhulta, vid cirka km 3/650, finns en åkerholme direkt väster om vägen. Åkerholmen bedöms inte omfattas av biotopskydd då den ligger intill vägen och därmed inte helt omges av åkermark. Ytterligare en åkerholme finns i närheten av vägen i det som idag används som hästbete söder om Stensätter, cirka km 4/410-4/450. På denna växer ett fåtal björkar och två granar och den är delvis skadad, möjligen kan den ha använts som täkt varför dess värden bedöms som låga. Intill vägen vid Stensätter finns det ännu en åkerholme, vid handelsträdgården cirka km 4/670-4/710, gång- och cykelvägen bedöms dock rymmas mellan vägen och åkerholmen och intrång kan därmed undvikas. Mellan Stora Tidö och Lilla Lövhulta vid cirka km 1/940 finns ett öppet dike i åkermarken som kommer att korsas av gång- och cykelvägen vilket innebär att diket behöver kulverteras. Detta gäller även diket mellan Stora Lövhulta och Stensätter, vid cirka km 3/950. Båda dikena bedöms kunna omfattas av det generella biotopskyddet. Vid Skinnartorp, ca km 6/500 är det trångt mellan vägen och gården. Vägen avgränsas från gården av vegetation som bland annat består av ett antal äldre och relativt stora träd vilka bedöms kunna ha ett visst naturvärde, de har dock inte något formellt skydd. En utsökning av förekomsten av rödlistade fågelarter inom cirka en km från väg 953 under den senaste tioårsperioden har gjorts i rtportalen och redovisas i tabell

16 Tabell Förekomst av rödlistade arter enligt artportalen. VU=sårbar, NT=nära hotad, EN=starkt hotad. rt Kategori rtskyddsförordningen Backsvala NT Bivråk VU x Blå kärrhök NT x Brushane VU x Busksångare NT Drillsnäppa Fjällvråk Flodsångare NT NT NT Gråtrut NT x Gräshoppsångare Göktyta NT NT Havsörn NT x Hämpling VU Jorduggla NT x Kornknarr NT x Kungsörn NT x Mindre flugsnappare NT x Mindre hackspett Nötkråka NT NT Pilgrimsfalk VU x Rosenfink NT Rördrom NT x Salskrake NT x Silltrut NT x Skräntärna VU x Storspov NT x Sånglärka NT x Sädgås NT x Tornseglare NT Vaktel NT x Ängshök EN x Kulturmiljö Vägen ligger till stora delar inom ett område som utgör riksintresse för kulturmiljövården, Kafjärdenområdet (D1). I området syns tydligt hur landhöjningen har påverkat kolonisationen tillsammans med lämningar och spår från människan från olika tider. I takt med landhöjningen och att området torrlades befolkades området från äldre järnåldern och fortsatt under yngre järnåldern. Lämningar från denna tid i närheten av den nuvarande vägen är bland gravfält och runsten vid Ostra samt färdvägen mellan Sundbyholm och Sundby kyrka över Sundbyholmsåsen öster om området. Vägen används idag som motions- och gångstig. Även byarnas namn i området vittnar om deras förhistoriska ursprung. Lämningarna i området visar och att området utgjorde en centralbygd under yngre järnåldern. 16

17 Under medeltiden uppförs kyrkorna, där Sundby och Hammarby kyrka strax öster om den nuvarande väg 953 uppfördes under 1100-talet vid den forna Kafjärdens stränder. Förekomsten av fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar är riklig i trakten (se figur 4.4.2). I tabell redovisas objekt inom cirka 100 meter från väg 953. Lämningarna förekommer till stor del vid och intill befintlig bebyggelse där de första bosättningarna bildades samt på moränhöjderna som inte blivit uppodlade. Tabell Registrerade kulturhistoriska lämningar längs aktuell sträcka av väg 953. RÄ-nr Lämningstyp ntikvarisk bedömning Hammarby 20:1 Gravfält Fornlämning Hammarby 17:1 Gravfält Fornlämning Hammarby 24:1 Gravfält Fornlämning Hammarby 23:1 Husgrund, Övrig kulturhistorisk lämning förhistorisk/medeltida Hammarby 27:2 Fornlämningsliknande lämning Övrig kulturhistorisk lämning Hammarby 27:1 Fornlämningsliknande lämning Övrig kulturhistorisk lämning Hammarby 8:1 Runristning Fornlämning Sundby 16:1 Hög Fornlämning Sundby 15:1 Runristning Fornlämning Sundby 35:1 Fornlämningsliknande lämning Övrig kulturhistorisk lämning Sundby 49 Boplats Fornlämning Sundby 18:4 Stensättning Fornlämning Sundby 18:3 Stensättning Bevakningsobjekt Sundby 18:2 Stensättning Bevakningsobjekt Sundby 18:1 Stensättning Fornlämning Sundby 34:1 Hägnad Fornlämning Sundby 9:1 Fornlämningsliknande lämning Övrig kulturhistorisk lämning Sundby 42 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning Mark- och vattenmiljö Jord- och skogsbruk bedrivs aktivt i området. Vägen passerar genom ett par markavvattningsföretag (båtnadsområden och diken) som finns i jordbrukslandskapet. Åtgärder som påverkar diken och båtnadsområdens funktion kan kräva tillstånd. Information kring de markavvattningsföretag som finns i anslutning av vägen har hämtats från länsstyrelsen i Södermanlands län. Följande markavvattningsföretag har identifierats längs vägen: Tidö-Vallby-Torshälla, 1935, torrläggningsföretag Ostra-Lövhulta-Ingespjuta, 1958, torrläggningsföretag Kalkbäcken-Sundbyån, 1923, torrläggningsföretag 17

18 Hälsa- och säkerhet Trafikmängden längs väg 953 är ca 3350 fordon per dygn (år 2010) och kan anses vara det som påverkar miljön inom utredningsområdet mest. Denna trafikmängd belastar miljön genom: Påverkan på bebyggelse genom buller, vibrationer och ljus, Påverkan på mark, vattendrag och sjöar genom luftföroreningar och via vägdagvatten, Barriäreffekter för människor. Sett utifrån områdets rådande förhållanden med trafikmängder, antal boende och den omgivande miljön bedöms miljöbelastningen i det aktuella området som låg. Projektet kommer inte att på ett betydande sätt förändra den nuvarande bullersituationen längs väg 953. Bedömning om eventuella skyddsåtgärder för vägtrafikbuller baseras på riktvärden som antagits av riksdagen. Dessa är bindande vid nybyggnation av väg eller vid väsentlig ombyggnation av väg och gäller i övrigt som planeringsmål. Projektets syfte är att förbättra situationen för oskyddade trafikanter. Omfattningen är inte sådan att åtgärderna innebär väsentlig ombyggnad. Bullerskyddsåtgärder kommer därför inte att prövas inom ramen för projektet. Intill den befintliga vägen, på den östra sidan finns uppgift om två deponier i kommunens översiktsplan 2030, den ena vid Stora Tidö har BKL 4 och den andra vid Sundbyholm har riskklass 2. Stickprov kommer att tas längs hela sträckningen för att undersöka eventuell förekomst av föroreningar i mark Byggnadstekniska förutsättningar Enligt SGU:s generella jordartskarta består marken längs den studerade sträckan till större delen av glacial- och postglacial lera, se figur 4.5.1, och Även mindre områden av sandig morän med moränryggar och berg i dagen finns längs sträckan, främst i södra delarna av sträckan mot Skiftinge, i norr mot Sundbyholm samt kring Lövhulta. I norr mot Sundbyholm återfinns även en del områden med postglacial sand. Ljusgult Postglacial lera Mörkgult Glacial lera Ljusblått Sandig morän Grönt Isälvssediment Brunt Svallsediment, grus Grått Kärrtorv Rött Berggrund Vitt Vatten Figur 4.5.1, Jordartskarta med principiellt illustrerad gång- och cykelväg (km cirka 0/000-3/000) 18

19 Ljusgult Postglacial lera Mörkgult Glacial lera Ljusblått Sandig morän Grönt Isälvssediment Brunt Svallsediment, grus Grått Kärrtorv Rött Berggrund Vitt Vatten Figur 4.5.2, Jordartskarta med principiellt illustrerad gång-och cykelväg (km cirka 3/000-6/000) Ljusgult Postglacial lera Mörkgult Glacial lera Ljusblått Sandig morän Grönt Isälvssediment Brunt Svallsediment, grus Grått Kärrtorv Rött Berggrund Vitt Vatten Figur 4.5.3, Jordartskarta med principiellt illustrerad gång- och cykelväg (km 6/000- slut) Information om ledningar har inhämtats från Ledningskollen. Följande information erhölls från ledningsägarna: Geomatikk Sverige B Skanova har teleledningar som berörs. Eskilstuna Strängsnäs Energi B har ledningar för V, belysning, el höglågspänning, opto som berörs. Stokab har optiska fiberkablar parallellt med väg 952 vid vägskälet med väg 953, busshållplatsläge Hammarby vägskäl. Telenor B har teleledningar som berörs Vattenfall Eldistribution B har en volts ledning i området, vilken passerar över väg 953 (luftledning), för att ca 200 meter från aktuellt objekt förläggas i marken. 19

20 4.6. Övriga planer Regionala planer I den Regionala länsplanen för åren , har regeringen avsatt 917 MSEK att fördela på diverse olika infrastruktursatsningar. 59 MSEK är öronmärkta för åtgärder inom Gång- och cykelvägar inkl. turistcykelleder. Regionförbundet Sörmland har på uppdrag av regeringen arbetat fram en Regional Utvecklingsplan (RUP), allmänt kallad Sörmlandsstrategin, vilken är en samlad strategi för länets regionala tillväxtarbete. Utöver Sörmlandsstrategin, återfinns ett antal fördjupningsdokument som ska komplettera de förslag till handlingsplan som tas upp i RUP. Dels Transport och resande i Sörmland Planer och satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik, dels Regional cykelstrategi för Sörmland komplett version med fördjupade analyser. Ett av de regionala målen är en ökad satsning på gång- och cykelvägar samt vidare satsning på turistcykelstråken. Det övergripande målet i Regional cykelstrategi för Sörmland, är att alla cykelvägar och turistcykelleder ska vara trygga och säkra. I cykelstrategin för Sörmland är aktuellt objekt utpekad som Starkt stråk. En cykelväg eller en turistcykelled utpekad som starkt stråk, ska hålla hög trafiksäkerhetsstandard och upplevas som tryggt genom att inte ledas längs smala vägar med höga motorfordonshastigheter och flöden utan vägren eller separering Kommunala planer Eskilstuna kommuns översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 29 augusti Därefter har processen kring översiktsplanen överklagats hos förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten har den 26 november 2014 meddelat dom i ärendet. Domstolen avslår överklagandet. Den nya översiktsplanen gäller fram till år En ny trafikplan antogs i Eskilstuna kommunfullmäktige i november I den finns en strategidel och en handlingsplan som aktivt ska bidra till ett mer attraktivt och hållbart Eskilstuna. Trafikplanen omfattar all trafik. En cykelplan antogs av Eskilstuna kommunfullmäktigt i augusti 2013 och är en förlängning av trafikplanens arbete. Syftet är att skapa en attraktiv och välfungerande cykelinfrastruktur så att fler väljer cykeln i framtiden. Cykelplanen innehåller en långsiktig strategi för hållbara resor och ska verka för att öka cyklandets attraktivitet samt skapa en bättre attityd gällande cykling. Cykelvägen mellan Eskilstuna och Sundbyholm finns med som utpekat stråk i cykelplanen. Projektet berör följande kommunala stadsplaner, detaljplaner, byggnadsplaner och områdesbestämmelser: Stadsplan för del av Ärsta inom stadsdelen Sal-Skiftinge i Eskilstuna, antagen i stadsfullmäktige 9 november Stadsplanen berörs i anslutningen till befintlig gång- och cykelväg i Eskilstuna. Berörda områden är planlagda som gata respektive park. Befintlig gång- och cykelväg ligger inom område planlagt som park. Projektet samstämmer därmed med stadsplanen. Stadsplan för STG.395 m.fl. öster om Gamla Sal inom stadsdelen Skiftinge, antagen 13 februari Stadsplanen berörs i korsningen väg 953/ Ärstavägen/ 20

21 Dalgången. Berört område är planlagt som gata. Projektet samstämmer därmed med stadsplanen. Detaljplan för del av Skiftinge 3:1, del av, m.fl Djursta, upprättad 17 september Detaljplanen ligger i anslutning till den sydligaste delen av projektet då Mälarvägen är planlagd som huvudgata i cirka meter. Detaljplanen är inte direkt berörd av projektet. Detaljplan för Stora Tidö 7:2 (del av) och 1:18 m fl, upprättad 15 mars Detaljplanen berörs i anslutning till projektet cirka 1 km nordost om Eskilstuna. Korsning vid anslutning till bostäderna vid Lövhult är detaljplanelagd som gata. Projektet samstämmer därmed med detaljplanen. Byggnadsplan för Vretatorp 2:1 m fl inom Sundby socken, antagen 1 juli Detaljplanen berörs vid infarten till Ostra allé. Korsningen är planlagd som väg. Projektet samstämmer därmed med detaljplanen. Områdesbestämmelser för Ostra Knall- Stentorp mm, antagen 22 maj Områdesbestämmelserna gäller sydligaste delarna av Sundbyholm. Gräns för områdesbestämmelserna går i väg 953. Projektet samstämmer med områdesbestämmelserna. Detaljplan för del av Sundbyholm 2:1, antagen 24 mars Detaljplanen berörs vid infarten till Sundbyholm. Del av tänkt cykelstråk som använder befintlig väg är planlagt som lokalgata. Projektet samstämmer med detaljplanen. Detaljplan för Sundbyholm norra del av Sundbyholm 2:234 m fl, upprättad 23 maj Detaljplanen berörs i Sundbyholm. Planerat cykelstråk går genom område planlagt som naturmark och ansluter till väg som ligger i område planlagt som lokalgata. Projektet samstämmer med detaljplanen. Detaljplan för del av Ostra 10:1 m.fl. Ostra och Stensätter, antagen 28 augusti Planen är överklagad. Detaljplanen berörs ett par kilometer söder om Sundbyholm. Planerad cykelväg berör mark som är planlagd som tomtmark samt korsar mark som är planlagd som lokalgata. Projektet samstämmer inte med detaljplanen. 21

22 5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 5.1. Fyrstegsprincipen I samrådsunderlaget studerades alternativa lösningar utifrån fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen innebär att i steg för steg analysera hur ett problem kan lösas och tidigt ta fram en rad olika åtgärdsalternativ inför fortsatt planering. De fyra stegen sammanfaller därmed delvis med Miljöbalkens hänsynsregler. 1. Tänk om- Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Möjliga åtgärder är till exempel att påverka attityder för ökat cyklande eller uppmuntra till ökat avstånd. Dessa åtgärder anses inte på egen hand kunna förbättra trafiksäkerheten men kan bidra till att förbättra miljön tillsammans med andra åtgärder. 2. Optimera- Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Möjliga åtgärder är till exempel att centrera bebyggelse till befintliga tätorter för att öka nyttan av befintliga gång- och cykelvägar eller involvera vägföreningar längs med sträckan för att kunna nyttja mindre vägar till gång- och cykeltrafik. Dessa åtgärder ses inte som rimliga alternativ eftersom de endast på kort sikt tillgodoser behoven men motverkar projektmålet om ökad andel cyklande sett över längre tid. 3. Bygg om- Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. Möjliga åtgärder är till exempel att anlägga separat gång- och cykelväg längs hela eller delar av sträckan, anordna belysning, anlägga säkra passager för oskyddade trafikanter vid korsningspunkter eller anlägga cykelparkeringar i anslutning till busshållplatser. Dessa alternativ anses kunna uppfylla projektets mål samt vara ekonomiskt rimliga i förhållande till nyttan. 4. Bygg nytt. Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/ eller större ombyggnadsåtgärder. Möjlig åtgärd är till exempel att anlägga separat gång- och cykelväg längs hela eller delar av sträckan eller att anlägga nya planskildheter. Dessa åtgärder har valts bort då de inte är ekonomiskt rimliga i förhållande till nyttan. I samrådshandlingen föreslås åtgärder inom steg 4 för att uppnå projektmålen om ökad attraktivitet och säkerheten för gående och cyklister längs med aktuell vägsträcka Val av lokalisering Inom ramen för samrådsunderlaget studerades tre alternativ för gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägens sträckning löper längs väg 953 i samtliga studerade alternativ. 22

23 5.3. Val av utformning Gång-och cykelvägen föreslås vara separerad längs med väg 953 på nordvästra sidan från korsningen väg 953/ Ärstavägen/ Dalgången fram till Morakorset. Väg 953 och gång- och cykelvägen separeras med ett dike. vståndet mellan väg 953 och gång- och cykelvägen varierar mellan cirka 3-6 meter. Gång- och cykelvägen föreslås byggas med 3,0 meters bredd. Vägen anpassas till topografin. Längs vägsträckan finns ett antal trånga passager. Vid dessa anpassas gång- och cykelvägen till rådande förhållanden och gång- och cykelvägen placeras på väg 953 med en räckesseparering. Gång- och cykelvägen längs väg 953 föreslås ansluta befintlig gång- och cykelväg vid korsningen väg 953/Ärstavägen/Dalgången. En trafiksäker passage i plan föreslås över Ärstavägen. Passagen föreslås placeras cirka 10 meter in på Ärstavägen. Passagen ansluter gång- och cykelvägen längs väg 953 till befintlig gång- och cykelväg på Ärstavägens västra sida. Från Morakorset fram till badparkeringen i Sundbyholm föreslås ny gång- och cykelväg kombinerat med befintliga grusvägar/enskilda vägar Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Miljöfrågorna har påverkat utformning och lokalisering inom delar av den föreslagna gång- och cykelvägens sträckning. I flera fall har olika aspekter vägts mot varandra. Miljöhänsyn i projektet har bland annat skett genom att: Befintlig parallellväg används som gång- och cykelväg vid Stora Tidö för att undvika påverkan på kulturmiljövärden och jordbrukets förutsättningar att bruka marken. Gång- och cykelvägen läggs i ny sträckning samt längs befintliga vägar genom naturreservatet Sundbyholm för att påverka värdena i reservatet så lite som möjligt. På sträckor där utrymmet mellan bebyggelse och vägen är begränsat placeras gång- och cykelvägen så nära den befintliga vägen som möjligt för att boendemiljön ska påverkas så lite som möjligt. 23

24 6. Effekter och konsekvenser av projektet 6.1. Trafik och användargrupper Studerad sträcka av väg 953 ger idag begränsad tillgänglighet och bristande trafiksäkerhet för gående och cyklister. Tillgängligheten till omkringliggande friluftsliv och besöksmål för dessa trafikantgrupper är begränsad. En utbyggnad av en gång- och cykelväg skulle förbättra trafiksäkerheten och tillgängligheten för dessa grupper. Det föreslagna alternativet ger förbättrad tillgänglighet för gående och cyklister längs med aktuell vägsträcka jämfört med idag. En utbyggnad kommer att förbättra tillgängligheten till målpunkterna i området för gående och cyklister. Jämfört med idag bedöms trafiksäkerheten förbättras för gående och cyklister. Förslaget med en separerad gång- och cykelväg bedöms ge gående och cyklister en större upplevd trygghet än idag. Den ökade trygghetskänslan, som en separerad gång och cykelväg uppnår, kan ge konsekvensen att fler väljer att gå och cykla längs sträckan. Tillgängligheten för motorfordonstrafik bedöms bli oförändrad. Trafiksäkerheten för motorfordonstrafikanter bedöms bli förbättrad jämfört med idag då risken för olyckor med gående och cyklister minskas. Sammantaget uppskattas de föreslagna åtgärderna medföra förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Det bedöms som troligt att människor som bor i eller rör sig genom området kommer att gå eller cykla i större utsträckning. Åtgärderna medför därmed positiva effekter och konsekvenser för människors hälsa Lokalsamhälle och regional utveckling Påverkan på de lokala tätorterna och den regionala utvecklingen är positiv Miljö och hälsa Landskap Föreslagen gång- och cykelväg sträcker sig genom ett vidsträckt jordbrukslandskap med ett stort inslag av värdefulla natur- och kulturmiljöer med höga rekreations- och friluftslivsvärden. En separerad gång- och cykelväg, tar mer mark i anspråk för väganläggningen och innebär intrång i det omgivande landskapet. Vidgningen av vägrummet och tillkomsten av exempelvis räcken på delar av sträckan innebär att det finns en risk att vägen kommer att blir ett mer påtagligt inslag i landskapsbilden. Gångoch cykelvägens sträckning och utformning har i möjligaste mån anpassats till det omgivande landskapet och dess värden både i plan och i profil. Konsekvenserna bedöms därför som små. 24

25 Kulturmiljö Förslaget medför negativ påverkan på kulturlandskapet då ytterligare en väg skapas. Genom att gång- och cykelvägens sträckning så långt möjligt anpassats till terrängen samt att den i huvudsak kommer att placeras i direkt anslutning till befintlig väg bedöms påverkan ändå som relativt begränsat. Inga nya skärningar eller bankar skapas och intrånget i brukbar mark kan minimeras. Till stora delar kommer kända fornlämningarna och övriga kulturhistoriska lämningar kunna undvikas. Dock kommer påverkan inte helt kunna undvikas i miljön vid runstenen, Hammarby 8:1, som står cirka 9 meter från vägkanten. Gång- och cykelvägen planeras här att förläggas parallellt med vägen. Runstenen hittades ursprungligen på en åker och sprängdes då den ansågs vara ett hinder för jordbruket. Den restaurerades senare och restes på sin nuvarande plats år Gång- och cykelvägen innebär dock inte att själva runstenen behöver flyttas från sin nuvarande plats och genom särskild försiktighet under byggskedet kan påverkan på stenen undvikas. Risken för att hittills okända fornlämningar påträffas inom anläggningsområdet bedöms dock som hög med hänsyn till hur landskapet ser ut och vad som är känt kring lokaliseringen av fornlämningar och kulturhistoriska lämningar i det aktuella området. Detta gäller särskilt i området kring korsningen mellan vägarna 953 och 952. Förslaget medför dock bättre möjligheter för gång- och cykeltrafikanter att stanna för att ta del av kulturmiljön utan att trafiksäkerheten minskar Naturmiljö Värdena inom naturreservatet vid Sundbyholm bedöms inte påverkas av anläggandet av gång- och cykelvägen då den på denna sträcka planeras i kanten av skogen på åkermark samt längs befintliga vägar i de västra delarna av Sundbyholm. Vid Stensätter kommer det sannolikt att ske ett intrång i den åkerholme som ligger i betesmarken till följd av den planerade gång- och cykelvägen. Intrånget sker dock inte till följd av gång- och cykelvägen utan på grund av att den träningsanläggning för travhästar som idag ligger där cykelvägen planeras föreslås flyttas åt väster. Omläggningen av träningsanläggningen innebär att den östra delen av åkerholmen behöver tas i anspråk och att en av granarna behöver avverkas. Då markskiktet på denna del av åkerholmen redan sedan tidigare är påverkat och åkerholmens naturmiljövärden är små bedöms konsekvenserna som små negativa. De öppna diken som kommer att beröras vid anläggandet av gång- och cykelvägen påverkas genom att diket kulverteras under gång- och cykelvägen. Borttagandet av dessa biotoper bedöms innebära små negativa konsekvenser då åtgärderna endast påverkar en kort sträcka sett till det totala dikets längd och det sker i direkt anslutning till befintlig väg. vverkning av träd och buskar vid passagen förbi Skinnartorp kommer inte att kunna undvikas. Sannolikt kommer det krävas att något eller några av de större träden, vilka bedömts ha ett visst naturvärde, avverkas. Då det rör sig om enstaka träd och det i den omgivande miljön finns fler äldre och grova träd bedöms påverkan ändå som begränsad och konsekvenserna bedöms bli små negativa. 25

26 Gång- och cykelvägen bedöms inte innebära någon negativ påverkan på förekommande skyddsvärda fågelarter i vägens närhet under driftskedet. Däremot kan det finnas skäl att inte genomföra särskilt störande arbeten under anläggningsskedet som exempelvis sprängningsarbeten under häckningssäsongen, vår/sommar, för att undvika negativ påverkan på fågellivet Hälsa och säkerhet Gång- och cykeltrafik medför i allmänhet inte att bullerstörningar ökar för boende intill vägen. I detta planeringsskede bedöms därför att inga bullerskyddsåtgärder kommer att behöva utföras. En ny gång- och cykelväg ökar tillgängligheten och trafiksäkerheten samt minskar vägens barriäreffekt för oskyddade trafikanter på sträckan Eskilstuna- Sundbyholm. Detta kan leda till ökad rörlighet för barn, bättre folkhälsa och främja mer miljövänliga färdsätt. Om de planerade markundersökningarna visar att det finns föroreningar i den mark som kommer att tas i anspråk för gång- och cykelvägen kommer dessa hanteras på lämpligt sätt. Därmed bedöms det inte finnas någon risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Inga eller obetydliga konsekvenser bedöms uppstå. Människors hälsa påverkas bland annat av omgivning och boendemiljö. Tack vare det omgivande öppna landskapet bedöms inte fordonsmängderna i området utgöra risk för att gällande miljökvalitetsnormer för luftkvalitet ska överskridas. En ny gång- och cykelväg kan bidra till minskade luftutsläpp Risker De objekt som orsakar risker kallas för riskobjekt. De objekt som ska skyddas mot risker kallas skyddsobjekt. Vägen sträcker sig genom ett bördigt jordbrukslandskap som brukats sedan förhistorisk tid. Kända fornlämningar finns i anslutning till vägen, vid bebyggelse samt vid Sundbyholmsåsen. Ytterligare okända lämningar kan komma i konflikt med vägutbyggnaden. Betesmarken vid Ormkullen sydväst om Stora Tidö, åkerholmarna vid Stora Lövhulta och Stensätter, redovisade öppna dikena i åkerlandskapet, alléträd och miljön kring naturreservaten samt fornlämningar kan påverkas av planerade åtgärder och utgör skyddsobjekt i området. Planerade åtgärder bör utföras så att miljöförhållandena i dessa områden inte försämras. Samtliga ovanstående områden är känsliga för till exempel olyckor med farligt gods samt föroreningar eller påverkan i samband med byggnation. Längs vägen finns ett antal busshållplatser. De utgör både risk- och skyddsobjekt genom att bussar stannar och släpper av passagerare samt är viktiga för en fungerande kollektivtrafik. Passagerna för oskyddade trafikanter vid dessa busshållplatser utgör konfliktpunkter ur trafiksäkerhetssynpunkt. Konflikter mellan fordonstrafik och oskyddade trafikanter kan uppstå vid korsningspunkter längs sträckan. 26

27 Åtgärderna bedöms kunna genomföras utan större påverkan på bostadsmiljöer Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) I den samhällsekonomiska bedömningen uppskattas uppnådd nytta enligt projektmålen och de transportpolitiska målen jämfört med anläggnings- och driftkostnader Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser ndra ombyggnader och omläggningar eller pågående verksamheter bedöms inte ge större konsekvenser än projektets egna konsekvenser Påverkan under byggnadstiden Vägen kommer inte att stängas av under ombyggnadstiden, men begränsad framkomlighet och störningar i trafiken kommer att uppstå. Inga provisoriska omledningsvägar planeras. 27

28 7. Samlad bedömning Tabell 7.1 redovisar en samlad bedömning av de olika åtgärdernas effekter med utgångspunkt från de transportpolitiska målen. Tabell 7.1, Samlad bedömning av åtgärdens effekter. Övergripande mål Samhällsekonomiskt effektiv Långsiktigt hållbar Neg. Pos Funktionsmål Tillgänglighet; gång- och cykeltrafik Tillgänglighet; kollektivtrafik Tillgänglighet; fordonstrafik Jämställdhet Hänsynsmål Transportkvalitet; bärighet Transportkvalitet; vägytor, väglag Säker trafik; antalet dödade och svårt skadade, totalt Säker trafik; antalet dödade och svårt skadade, oskyddade trafikanter God miljö; intrång vegetation/ naturmark God miljö; Gestaltning Positiv regional utveckling Kostnadsbedömning (tkr)

29 8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel iakttagits. Hänsynsreglerna omfattar krav på att verksamhetutövaren ska ha tillräcklig kunskap om verksamheten och att försiktighetsmått och skyddsåtgärder vidtas. Verksamheten ska förläggas på lämplig plats, hushållning med råvaror ska ske, bästa möjliga produkter och teknik ska användas och verksamheten kan stoppas om den kan antas medföra väsentlig skada på miljön. De allmänna hänsynsreglerna bedöms vara uppfyllda i projektet. Trafikverket har god kunskap om planering, projektering, anläggande och drift av vägar samt om tänkbar påverkan på omgivningen. De huvudsakliga konsekvenserna bedöms vara identifierade i vägplanen och skadeförebyggande åtgärder vidtas där det är motiverat och skäligt för att minska projektets miljökonsekvenser. Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalkens femte kapitel. vsikten med miljökvalitetsnormerna är att fastlägga högsta tillåtna förorenings- och störningsnivåer som människor eller miljö tål. Fastställda miljökvalitetsnormer finns idag för upprätthållande av luftkvalitet, vattenkvalitet och omgivningsbuller. I detta projekt är trafikmängden relativt måttlig, landskapet öppet och det finns inte några stora föroreningskällor i närheten. Därmed finns det inte någon risk för att normerna för luftkvalitet ska överskridas. ktuellt projekt berör inte något utpekat fiskeller musselvatten varför inte heller dessa miljökvalitetsnormer påverkas. Vad gäller kraven på åtgärdsprogram avseende omgivningsbuller gäller detta vägar med betydligt större trafikmängder än vad som är aktuellt på väg 953. Tillförseln av vägdagvatten till yt- eller grundvatten förändras marginellt genom anläggandet av föreslagen gång-och cykelväg. Förutsättningarna att uppfylla miljökvalitetsnormerna för intilliggande yt- och grundvattenförekomster, Kafjärdsgraven, SE respektive Badelundaåsen-Eskilstuna-Västerås, SE bedöms därför inte påverkas. Intrånget i brukningsbar jordbruksmark är relativt begränsat och kommer i huvudsak att göras i anslutning till befintlig väg varför konsekvenserna bedöms vara små, även om de för den enskilda markägaren kan vara något större. Värdena i riksintresseområdet för kulturmiljö kommer i sin helhet inte att påverkas. Genom att gång- och cykelvägen ökar tillgängligheten för oskyddade trafikanter mellan Eskilstuna och Sundbyholm längs väg 953 kan den sägas bidra positivt till att öka tillgängligheten till riksintresseområdet för friluftsliv och naturreservatet. 29

30 9. Markanspråk och pågående markanvändning 9.1. Vägområde för allmän väg Vägområde för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för väganordningar samt vägdiken, omgrävning av befintliga diken, slänter och släntavrundning. Säkerhetszonen ingår också i vägområdet. Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad och fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ut marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister avgörs i domstol. realer för vägområde för vägrätt med allmän vägrätt respektive inskränkt vägrätt kommer att beräknas i kommande granskningshandling. Eventuell förekomst av vägområde inom detaljplan kommer att undersökas i vägplaneprocessen. Vägområde inom detaljplan förekommer. Detta kommer hanteras i samråd med Eskilstuna kommun i den fortsatta vägplaneprocessen Område med tillfällig nyttjanderätt Område med tillfällig nyttjanderätt omfattar område som behövs för byggande av väganordning. I projektet behövs område med tillfällig nyttjanderätt under byggtiden för tillfälligt upplag av massor. realer för område med tillfällig nyttjanderätt kommer att beräknas i kommande granskningshandling Område för enskild väg Områden för enskild väg ingår inte i fastställelsebeslutet. Förändringar av det enskilda vägnätet hanteras via ersättningsförhandlingar samt av lantmäterimyndigheten när väghållningsmyndigheten söker förrättning enligt anläggningslagen. 30

31 10. Fortsatt arbete När planförslaget är klart annonserar Trafikverket om detta och ställer ut förslaget för granskning. De markägare som är direkt berörda kommer att meddelas med brev när granskningstiden börjar. llmänhet, myndigheter och andra intressenter har även möjlighet att lämna synpunkter. Vid behov arbetas därefter eventuella revideringar in i planförslaget. Efter det skickas det färdiga förslaget för fastställelseprövning. Syftet med fastställelseprövningen är att kontrollera att projektet har drivits enligt gällande lagstiftning, att tillräckliga samråd har hållits och att hänsyn har tagits till miljö, markägare med mera. När vägplanen är fastställd och har vunnit laga kraft kan byggnationsfasen startas. Som ett första steg i byggnationsfasen tas ett förfrågningsunderlag för upphandling av entreprenör fram. Därefter kan byggnationen påbörjas. Dispenser, lov, tillstånd och anmälan kommer att bli nödvändiga vid byggande av väg. I vissa delar innebär fastställd vägplan (tillstånd för projektet) att tillstånd finns. Separata prövningar krävs enligt tabell Tabell 10.1, Åtgärder som kräver tillstånd, dispens, anmälan eller samråd. Typ av ärende ktuellt Lagstiftning nmärkning nsvarig myndighet Tillstånd för ingrepp i fornlämning Dispens för biotopskydd Dispens från artskyddsförordning en Dispens för markavvattning Omprövning av dikningsföretag En känd fornlämning berörs För åtgärder som inte fastställs i vägplanen, ex. omläggning av travbana som berör ex. åkerholmar Några skyddade arter bedöms inte beröras av åtgärderna Inom Södermanlands län råder förbud mot markavvattning Bedömningen är att berörda dikningsföretag inte påverkas och inte behöver omprövas Lagen om kulturminne n m.m. Miljöbalken 7 kap Miljöbalken 7 kap, rtskyddsför ordningen, 4-9 Miljöbalken 11 kap 31 Tillstånd krävs för arkeologiska åtgärder Biotopskyddsdispens behövs inte för åtgärder som fastställs i vägplanen Detta projekt bedöms inte medföra någon tillståndspliktig markavvattning Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen

32 Typ av ärende ktuellt Lagstiftning nmärkning nsvarig myndighet nmälan om markförorening eller miljöskada ktuellt främst under byggtiden. Miljöbalken 10 kap Om markförorening påträffas eller miljöskada inträffar Kommunal miljönämnd Samråd ktuellt främst under byggtiden. Miljöbalken 12 kap 6 Kan vara aktuellt för etableringsplatser inom naturmiljövärde n och för uppläggning av massor utanför vägområdet (som inte är anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet) Länsstyrelsen Projektet miljökonsekvenser bedöms inte vara av sådan art och dignitet att de behöver följas upp efter att de planerade åtgärderna är genomförda. De skyddsåtgärder som fastställs i vägplanen följs fortlöpande upp under kommande projekterings- och byggskede. Det sker bland annat genom att en miljöchecklista upprättas som ska följas projektet under kommande skeden. 32

33 11. Genomförande och finansiering Formell hantering Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. Därefter kan beslut om att fastställa vägplanen tas, förutsatt att vägplanen kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartorna samt de villkor som tas upp i beslutet. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Fastställandebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. 33

34 Figur 11.1, Formell hantering Genomförande Projektets planerade genomförandetid redovisas i tabell Tabell 11.2, Tidplan ktivitet Planerad tidpunkt Informationsmöte februari 2015 Samrådshandling finns tillgänglig februari/ mars 2015 Granskning av vägplanen april 2015 Fastställelseprövning juni 2015 Upphandling av entreprenör för byggande kan genomföras tidigast då vägplanen vunnit laga kraft Finansiering Nedan redovisas beräknade anläggningskostnader inklusive byggherrekostnader. Prisnivå februari Kalkylerna är gjorda med ett osäkerhetsintervall eftersom detta är ett tidigt skede i planeringsprocessen. Kostnaden för sträckan mellan Eskilstuna och Morakorset bedöms ligga inom intervallet miljoner kronor. Sträckan Morakorset badplatsen Sundbyholm: Kostnaden bedöms ligga inom intervallet 0,5-1 miljoner kronor. I Länsplanen för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län finns det inga medel avsatta för aktuellt objekt. Det finns dock en åtgärdspott i länsplanen med rubriken Effektivisering av transportsystemet, där bland annat posten Gång- och cykelåtgärder inklusive turistcykelstråk ingår. För perioden är 59 miljoner kronor avsatta till denna post, med krav på att respektive kommunen står för minst 50 % av finansieringen. 34

Gång- och cykelväg Eskilstuna-Sundbyholm

Gång- och cykelväg Eskilstuna-Sundbyholm SAMRÅDSUNDERLAG Gång- och cykelväg Eskilstuna-Sundbyholm Eskilstuna kommun, Södermanlands län 2013-05-22 Objekt: 133586 Följande tjänstemän och konsulter har deltagit i arbetet med detta samrådsunderlag:

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011 Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka Samråd med allmänheten 14 december 2011 3. Planeringsprocessen enligt väglagen Förstudie Förstudien är första steget in i den fysiska vägplaneringen

Läs mer

Väg 953, gång- och cykelväg

Väg 953, gång- och cykelväg SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 953, gång- och cykelväg Kungsbacka kommun, Hallands län Vägplan 2015-08-31 Projektnummer: 143 052 Trafikverket Postadress: Kruthusgatan 17, 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Sundbyholm. ett område i utveckling

Sundbyholm. ett område i utveckling Sundbyholm ett område i utveckling Åtgärder för Sundbyholmsområdet 28 januari 2010 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan för Sundbyholmsområdet. En arbetsgrupp har sedan 2007 arbetat för utveckling

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Väg 620, ny gång- och cykelväg från E22, trafikplats Karlshamn Öst till Hällaryd

Väg 620, ny gång- och cykelväg från E22, trafikplats Karlshamn Öst till Hällaryd SAMRÅDSHANDLING Väg 620, ny gång- och cykelväg från E22, trafikplats Karlshamn Öst till Hällaryd Karlshamns kommun, Blekinge län Vägplanbeskrivning med miljöbeskrivning 2014-08-25 Projektnummer: 87933198

Läs mer

Regional cykelplan för Uppsala län

Regional cykelplan för Uppsala län 2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Jämtkraft Elnät planerar en ny 220 kv kraftledning för att ansluta tre vindkraftområden: Åskälen, Österåsen och Storhögen. För att anlägga vindkraftparkerna

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008 Höörs kommun Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram September 2008 Denna utredning har utförts under juni-september 2008 av följande projektorganisation: BESTÄLLARE Höörs kommun Box 53 243

Läs mer

Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet i Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län.

Protokoll från samrådsmöte med sakägare som berörs av E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet i Göteborgs stad och Mölndals stad, Västra Götalands län. PROTOKOLL 1 (5) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer Projektnamn TRV 2015/310 139060 E6.20 Söder-Västerleden, Sisjömotet Dokumenttitel Protokoll från samrådsmöte Protokoll från samrådsmöte med sakägare som

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 A 4993 Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 Uppdragsbeslut 2009-06-17 Samrådsbeslut 2009-10-14 Utställningsbeslut 2010-02-10

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Öppet hus 18 september 2014. E16 Dala Järna - Vansbro. Välkommen!

Öppet hus 18 september 2014. E16 Dala Järna - Vansbro. Välkommen! Öppet hus 18 september 2014 E16 Dala Järna - Vansbro Välkommen! 1. Mötets öppnande 2. Presentation 3. Redogörelse för planprocessen 4. Redogörelse för innehållet i en Vägplan 5. Presentation av vägförslag

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

2. Planeringsprocessen syfte med gång- och cykelvägen

2. Planeringsprocessen syfte med gång- och cykelvägen 1 (5) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer Projektnamn TRV 2014/80087 144321 Väg 955, gång- och cykelväg utmed Östra Särövägen Dokumenttitel Mötesanteckningar Mötesanteckningar från samrådsmöte på orten

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Bilaga 1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Samrådsredogörelse Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Mars 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972

Läs mer

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen LAGA KRAFTHANDLING Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Svensson, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen Hanviken

Läs mer

Detaljplan. ning (Antagandehandling)

Detaljplan. ning (Antagandehandling) Planbeskrivn Detaljplan för Kv. Mäklaren m..fl Falköpings kommun ning (Antagandehandling) HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala a 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning

Läs mer

Nya bostäder i Diseröd

Nya bostäder i Diseröd Nya bostäder i Diseröd Tyfter 1:19 m fl, Kungälvs kommun Trafik- och bullerutredning 2012-10-31 ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n. Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för markförläggning av del av 40 kv-ledning L643 i ny sträckning mellan Norra Ormesta och Rynninge, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Väg 527, Gång- och cykelväg Västerås-Örtagården

Väg 527, Gång- och cykelväg Västerås-Örtagården SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 527, Gång- och cykelväg Västerås-Örtagården Västerås stad, Västmanlands län Vägplan, 2013-09-23 Projektnummer: 107506 Dokumenttitel: Väg 527, gc-väg Örtagården-Västerås Skapat av:

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Fornlämningar Bedömning Fast fornlämning Se kommentar till respektive fornlämning. Bevakningsobjekt, Uppgift om, Övrig kulturhistorisk lämning Se kommentar till respektive

Läs mer

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING 1(5) 2007-11-30 Dnr 07.612 ANTAGANDE Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning med

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt Trafik Datum 2014-06-24 Uppdrag Beställare Från Till Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund Borealis AB Felix Staffanson Åsa Åkesson Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering 1(8) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Kvalitetsgranskning Anna Stjärnkvist/Anna-Karin Ekström 010-452

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Väg 13, Ystad Ängelholm, delen Hedeskoga Sövestad, gång- och cykelväg

Väg 13, Ystad Ängelholm, delen Hedeskoga Sövestad, gång- och cykelväg SAMRÅDSUNDERLAG Väg 13, Ystad Ängelholm, delen Hedeskoga Sövestad, gång- och cykelväg Ystad kommun, Skåne län Vägplan, 2015-04-22 Projektnummer: 144882 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0 Trafikverket

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G NACKA KOMMUN Planenheten DP 353 ONS 46/2003 214 P L A N B E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Sicklaön 369:37, hus nr 9 Nacka Strand, Nacka kommun Upprättad på Planenheten i mars 2005 Enkelt planförfarande

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Cykelplan för Tyresö kommun

Cykelplan för Tyresö kommun Cykelplan för Tyresö kommun Tyresö kommun / 2013-05-19 2 (13) Tyresö kommun / 2013-05-02 3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund och mål... 4 Dagens cykelvägnät... 5 Det regionala cykelvägnätet... 5 Huvudstråken

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2015-000172 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(7) PLAN-

Läs mer

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Övriga handlingar Plankarta daterad 2012-10-30 rev. 2014-01-20 Planbeskrivning daterad 2012-10-30

Läs mer

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST PLUSGIRO Box 800, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 kommunstyrelsen@norrtalje.

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST PLUSGIRO Box 800, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 kommunstyrelsen@norrtalje. Detaljplan för delar av fastigheten Arholma 4:10 i Björkö - Arholma församling SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-04-21 Dnr 09-10002.214 Ks 09-40 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST PLUSGIRO Box 800, 761 28 Norrtälje

Läs mer

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kemisten 2 m.fl. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-12 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN Dokumenttitel: Gång- och cykelplan Lindesberg Skapat av: Andreas Asp, VAP Kontaktperson: Frida Nilsson, Bergslagens Miljö och Byggförvaltning Dokumentdatum: 2015-09-28

Läs mer

Program för Ursands camping m m, Vänersborgs kommun

Program för Ursands camping m m, Vänersborgs kommun Dnr KS 2012/214 Dnr BN 2012/25 Program för Ursands camping m m, Vänersborgs kommun Januari 2014 Godkänt KF 2014-03-26 24 Programområdets läge Programområdet ligger vid Vänerns strand, ca fem kilometer

Läs mer

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Välkommen till cykelfrukostseminarium Välkommen till cykelfrukostseminarium WSP 2013-03-12 Björn Hugosson (moderator) Gruppchef på trafikavdelningen Foto: ubrayj02 @ flickr. Creative Commons BY 2.0 2013-03-12 Välkommen! à Program 08.00 08.30

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Trafikutredning Åmåsäng 2013-12-16 rev 2014-01-24

Trafikutredning Åmåsäng 2013-12-16 rev 2014-01-24 2013-12-16 rev 2014-01-24 Dokumenttitel: Trafikutredning Åmåsäng Skapat av: Per Thunmarker Dokumentdatum: 2013-12-16 Dokumenttyp: Word Dokument ID: Trafikutredning 20131216 Ärendenummer: Projektnummer:

Läs mer