üêë ê ÄÉê ê ííéä É ë ä É=OMM É V=

Transkript

1 üêëäéê ííéäëé=ommv=

2 2 1. Inledning Finansiering och styrning av UB Finansiering Styrning Nytt verksamhetsuppdrag Organisationsförändringar och verksamhetsutveckling UB:s Digitala bibliotek och lokala IT-avdelning slås samman Teambildning på biblioteken Kvalitetsarbete Användbarhetstest av e-bokstjänster Strategisk plan och visionsdagar Utvärdering av kvalitetsarbetet Användarnas utvärdering av UB Ny teknik för hantering av e-böcker, e-tidskrifter och databaser RFID och bokomater Enklare och tydligare på webben Söka i flera databaser samtidigt ny söktjänst GUP/GUPEA och Open Access Hur publicerar universitetet sina böcker? Pedagogisk utveckling Citera eller plagiera - kurs i GUL Bibliometri IT-avdelningens verksamhet Användning av resurser och service Lån och besök Lässtudior Förvärv och bestånd... 16

3 Användarna tar över e-boksförvärv - EBL-projektet Backfiles, gallring och digitalisering Översyn av periodikaavtal Handskrifter Ekonomi och personal Ekonomi Intäkter Kostnader Personal Kompetensutveckling Friskvård Likabehandling Arbetsmiljö Säkerhet Miljö Lokaler Studietorget Campus Haga Ombyggnader Samverkan Internationell samverkan Nationell samverkan Kvinnohistoriska samlingarna blir KvinnSam Lokal samverkan Projekt Pågående projekt Avslutade projekt Konferenser, workshops och seminarier Utställningar... 28

4 Mindre utställningar Publikationer samt medverkan i konferenser och media Publikationer och rapporter i urval Medverkan i konferenser m.m UB i media ett urval Remissvar i urval Externa remisser Interna remisser Bilagor Verksamhetsuppdrag Organisationsplan Fördelning av budgetram

5 5 1. Inledning Göteborgs universitetsbibliotek (UB) utvecklas i snabb takt och genom att följa nationell och internationell utveckling effektiviserar och rationaliserar vi verksamheten för att ge våra användare och uppdragsgivare den bästa servicen. Vi måste förbättra inte bara våra interna rutiner utan också tillgängliggöra våra fysiska och digitala resurser på effektivaste sätt. UB arbetar mycket med framtidsvisioner och kvalitetsarbete. Genom att engagera all personal i visionsdagar, genom att inrätta enhetsövergripande grupper och nätverk, genom att arbeta i team - får vi en plattform att arbeta vidare på. Men utveckling kräver resurser vilket gör att vi nu tydligt konsoliderar verksamheten. Tre bibliotek (Ekonomiska biblioteket, Kurs- och tidningsbiblioteket och Pedagogiska biblioteket) har bildat en organisatorisk enhet. Detta kommer att minska sårbarheten och öka utvecklingsmöjligheterna inom dessa bibliotek. UB:s Digitala bibliotek och IT-avdelning har blivit Digitala tjänster inom UB. All verksamhet som är enhetsövergripande är nu samlad. Stora delar av UB arbetar nu i en teamorganisation med teamledare, som finns med i de lokala ledningsgrupperna. Det innebär i sin tur att ledningen kommer närmare verksamheten. Bibliotekscheferna kan sedan föra upp aktuella frågor till UB:s ledningsgrupp. För mig är det viktigt att denna utveckling fortgår. Jag är övertygad om att engagemang, lärande, resultat och uppföljning utvecklar hela verksamheten. Det blir dessutom roligare att arbeta, när alla inom UB känner att de är med och påverkar utvecklingen. Nya kompetenser måste också knytas till UB för att bättre kunna bidra till universitetets utveckling. Under året genomfördes en styr och finansieringsutredning om UB. Biblioteket har finansierats på samma sätt från 1997 och både verksamheten och tekniken har utvecklats markant sedan dess. Resultatet blev en helt ny modell där UB finansieras genom tre delar en allmän del, studentstöd och forskningsstöd. Vi får en rambudget, som räknas upp på samma sätt som fakulteternas budget och diskuteras i de budgetdialoger, som överbibliotekarien har med rektor. Styrningen förändras något biblioteksnämnden blir rådgivande till överbibliotekarien, som har det fulla operativa ansvaret. Ledamöterna i den nya biblioteksnämnden är, liksom tidigare, representanter från samtliga fakulteter, studenter och de fackliga organisationerna. Ett omfattande arbete med bibliotekets grafiska profil har genomförts. I samklang med universitetet ska UB på webb och i tryck presenteras i en enhetlig form. Den grafiska profilen är viktig för UB som varumärke. En stor händelse för UB, Göteborg och bibliotekssverige är att i juni beslutade International Federation of Libraries and Institutions (IFLA) att 2010 års världskonferens skulle förläggas i

6 6 Göteborg. Efter många års arbete att få konferensen till Göteborg 2012, fick vi mobilisera Svensk biblioteksförening och riksbibliotekarien för att Sverige skulle kunna acceptera Nu är vi snart där och jag - som ordförande i den nationella kommittén - tycker detta är väldigt inspirerande och utmanande. Det kommer att bli en manifestation för svensk biblioteksväsen att kunna visa världen hur vi arbetar. Sveriges tema: Open access to knowledge: promoting sustainable progress visar på att Sverige och biblioteken arbetar för öppenhet, tillgänglighet till information, fri tillgång till kunskap, lika tillgång för alla vem helst du är. Tillgång till kunskap utvecklar individen såväl som samhället och blir således verklig hållbar utveckling. Varje år när en årsberättelse skrivs är tankarna och engagemanget redan inne i nästa år ska UB ha en strategisk plan , vi ska införa ett nytt identifikations- och stöldsystem, IFLA-konferensen ska bli framgångsrik, arbetet med ett nytt klassifikationssystem ska intensifieras - bara för att nämna några hållpunkter. En väldigt stor fråga som UB måste möta är rekrytering av flera högre chefer och nyckelpersoner. Under våren 2011 går fem av åtta ur UB:s ledningsgrupp i pension. UB:s verksamhet och kompetens blir allt tydligare inom universitetet. Vi finns med i ledning och beredningar, vi bidrar starkt att synliggöra universitetets forskning och kan därmed bidra till bättre ranking. Man kan tycka vad man vill om ranking, men synsättet finns och ranking uppmärksammas. Vi måste också som ett av de största biblioteken i Sverige dela med oss av vår kunskap. UB har under året deltagit i en rad stora nationella projekt, vars gemensamma nämnare är att de involverar lärosätena. SwePub (Samlad ingång till och redovisning svensk vetenskaplig publicering) och PAVA (Parallellpublicering av vetenskapliga artiklar) är bara två exempel. Bägge har koppling till Open Access fri tillgång till all vetenskaplig forskning finansierad av forskningsfinansiärer såsom Vetenskapsrådet. Jag är stolt över att få vara med i denna utveckling! Agneta Olsson Överbibliotekarie

7 7 2. Finansiering och styrning av UB 2.1. Finansiering Rektor tillsatte 2008 en utredning rörande finansiering och styrning av biblioteksverksamheten. Utredningens förslag har remissbehandlats och i anslutning till det lade rektor fram ett eget förslag om en mer långtgående förändring av finansieringsmodellen. Det innebär att en rambudget fastställs för UB och att fakulteterna bidrar till kostnaderna utifrån vissa nyckeltal förändras därför modellen för kostnadsdebitering till att UB får sin resurstilldelning utifrån en rambudget, som debiteras nämnderna med en allmän del för UB:s samhällsuppdrag och med "nyckeltal" som grund för studentstödet respektive forskningsstödet Styrning Rektor beslutade hur UB: s framtida styrning ska se ut. Beslutet innebär att den nya biblioteksnämnden ska vara rådgivande och ha representanter från samliga fakulteter, studentrepresentanter samt representanter från personalorganisationerna. Ordförande i nämnden ska vara en prorektor/person inom universitetsledningen, där Bengt-Ove Boström nu utsetts av rektor Nytt verksamhetsuppdrag För första gången har UB fått ett verksamhetsuppdrag. UB:s verksamhetsuppdrag innebär förutom arbete med bibliometri och förbättringar i GUP - två stora projekt: Integrering av Konstnärliga fakultetens institutionsbibliotek i UB Förbättrad arbetsmiljö för studenter genom ombyggnad av Kurs- och tidningsbiblioteket UB erhåller också 15 miljoner kronor i investeringsutrymme för att köpa s.k. backfiles - tillgång till digitala tidskrifter före 1990-talet. 3. Organisationsförändringar och verksamhetsutveckling På flera bibliotek inom UB finns andra typer av arbetsorganisation än de traditionella avdelningsbaserade. Utvecklingen går nu mot att man gradvis inför en teambaserad arbetsorganisation. Idag finns eller byggs teambaserade arbetssätt upp vid alla biblioteksenheterna i UB UB:s Digitala bibliotek och lokala IT-avdelning slås samman Under mer än tio år har Digitala biblioteket och UB:s IT-avdelning hanterat teknisk drift och utveckling för biblioteksverksamheten. Ibland har det funnits oklarhet, både internt och utåt, om vilken av organisationerna som hanterat vad och ärenden har riskerat att hamna mellan stolarna. I samband med universitetets centralisering av IT-verksamheten blev bibliotekets ITavdelning för liten för att vara en egen organisatorisk enhet.

8 8 Diskussioner inom och mellan organisationerna samt inom bibliotekets ledning ledde fram till ett beslut om att från årsskiftet införa en teambaserad organisation - Digitala tjänster eller förkortat DigIT. DigIT:s team leds av en koordinator som tillsammans med teammedlemmarna har verksamhetsansvar. Mål, strategi, resursbehov och prioriteringar diskuteras med chefen, som har ett övergripande verksamhetsansvar, personalansvar och budgetansvar. Teamledarna bildar tillsammans med chefen för organisationen en lokal ledningsgrupp som bl.a. gör gemensamma prioriteringar och diskuterar resurs- och kompetensutvecklingsbehov. Digitala tjänster ska bestå av fyra team (e-resurser, webb- och bibliotekssystem, e-publicering samt för teknisk drift och utveckling) Teambildning på biblioteken Ekonomiska biblioteket, Pedagogiska biblioteket och Kurs- och tidningsbiblioteket är fr.o.m en organisation och den 1 maj tillträdde en ny enhetschef för de tre biblioteken. Syftet med omorganisationen är att skapa en bättre och mer samordnad biblioteksinfrastruktur för området, att effektivisera verksamheten och öka flexibiliteten i bemanningen av biblioteken, som ligger på gångavstånd från varandra. Under hösten har olika arbetsgrupper kartlagt rutiner och verksamhet på de tre biblioteken och kommit med förslag på hur man kan arbeta gemensamt över biblioteksgränserna. Det har varit gemensamma personalmöten, ett gemensamt intranät har skapats och en flexiblare bemanning av informationsdiskarna har påbörjats. Parallellt med att utveckla organisationen deltar alla medarbetare i en utbildning i förändringsprocesser och teambildning. Under våren 2010 organiserar sig biblioteken i självstyrande team, ett kundtjänstteam, ett mediateam, ett undervisningsteam samt ett stödteam som ansvarar för IT och drift. Arbetet med att utveckla organisationen vid Biomedicinska biblioteket har fortsatt även under detta år. Den 1 maj slutade en avdelningschef för att tillträda en annan chefsbefattning inom UB. Under senvåren och hösten har organisationen diskuterats och åtta team har blivit tre (media, undervisning och kundservice). Tre teamledare har utsetts med ansvar för utveckling av teamens arbete. Teamledarna sitter även i den lokala ledningsgruppen. 4. Kvalitetsarbete 4.1. Användbarhetstest av e-bokstjänster UB:s usabilitygrupp, som arbetar med användbarhetstester av webbaserade tjänster, gjorde under våren en utvärdering av bibliotekets e-böcker i syfte att testa användarvänlighet och användbarhet. Utvärderingen resulterade i en rapport, där potentiella problem för användarna identifierades. Som exempel kan nämnas bristfällig information om e-böcker på UB:s webbplats. Ett antal studenter och forskare medverkade i usabilitytesterna av e-bokstjänsterna. Testerna visade på svårigheter att dels hitta fram till e-böckerna och läsa dem och dels att hitta information om

9 9 dem på webbplatsen. En rapport om genomförandet av testerna har publicerats. Den innehåller också förslag på åtgärder för att rätta till problemen Strategisk plan och visionsdagar Arbetet med att utforma en strategisk plan för UB för åren påbörjades under året. I januari anordnades visionsdagar för att inspirera och involvera medarbetarna. Professor Derek Law från University of Strathclyde och en student vid universitetet bjöds in som föreläsare. Derek Law höll ett föredrag om de akademiska bibliotekens utmaningar. Ett framtidsscenario målades upp om hur studenter kan tänkas använda UB och dess tjänster. Dagarna avslutades med diskussioner om hur biblioteket ska förhålla sig i en värld av nya digitala tjänster och nya användare med andra behov Utvärdering av kvalitetsarbetet Högskoleverket (HSV) inledde en nationell granskning av de stora lärosätenas kvalitetsarbete under UB är representerat i Kvalitetsrådet vid Göteborgs universitet, där arbetet med självvärderingen av universitetets kvalitetsarbete samordnades. UB:s kvalitetsarbete finns beskrivet i rapporten, som lämnades in i mars En granskningsgrupp utsedd av HSV genomförde platsbesök under våren, där universitetet i olika konstellationer fick svara på frågor. För UB:s del gällde det frågor om lärandemiljö och stöd till studenterna. I november erhöll universitetet glädjande nog betyget A tillsammans med Linköpings universitet. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har blivit re-ackrediterad för EQUIS för ytterligare en femårsperiod. EQUIS är ett internationellt ackrediteringssystem för högre utbildningsinstitutioner inom management och ekonomiområdet. Ekonomiska biblioteket deltog på olika sätt i processen med självvärdering och platsbesök. Bibliometriska underlag togs fram med stöd av UB: s bibliometriska expertis. Förenklade rutiner i databasen GUP infördes för att underlätta inmatning av publikationer Användarnas utvärdering av UB Vilka tjänster är det som används? Uppfyller biblioteket som organisation de krav som gruppen forskare, lärare och doktorander har? Efterfrågas utbildning t.ex. i databaser och referenshantering? Finns det områden där bibliotekets service är av mindre god kvalitet? För att få svar på dessa frågor genomförde forskarteamet vid Biomedicinska biblioteket en enkätundersökning våren Frågorna berörde tre områden: mediainköp, kundservice och utbildning. Som en uppföljning och kontroll utfördes djupintervjuer våren Resultaten visar att de flesta kontakter med biblioteket sker när forskaren vill beställa artiklar/böcker/tidskrifter eller behöver hjälp med att lösa accessproblem. Stora skillnader fanns i användningen av tryckta böcker. Tre fjärdedelar av forskarna inom vårdvetenskap och hälsa men endast var tredje inom det biomedicinska ämnesområdet använder böcker. Databaser och tidskrifter är de källor som används i första hand när man söker ny information. Intressant är att notera att Google inte nämns som ett första eller andrahandsval. Google Scholar tycks relativt okänt. Ett stort antal forskare efterfrågade användarutbildning och de vill lära sig mer om olika databaser och referenshanteringsprogram.

10 10 5. Ny teknik för hantering av e-böcker, e-tidskrifter och databaser Under sommaren 2008 upphandlade UB ett ERM-system, Electronic Resource Management System. Systemet som heter Verde ska effektivisera hanteringen av våra dyra e-resurser. En projektgrupp arbetade under våren 2009 med implementering av Verde. Bakgrunden till köpet av Verde var att det administrativa arbetet med dessa resurser bedrevs ineffektivt - trots att största delen av bibliotekets medieanslag används till inköp av e-resurser. Arbetet var uppsplittrat och skedde i flera olika system, som var mer eller mindre funktionella. Vi saknade även möjligheter att på ett enkelt och samlat sätt presentera avtalsrättigheter, hantera användningsstatistik och ge underlag för förvärvsbeslut. Med hjälp av Verde ska vi på sikt kunna erbjuda en bättre service till en lägre kostnad. 6. RFID och bokomater ÖB tog i höst beslut om att avsätta investeringsmedel, 10 miljoner kronor, för att göra en upphandling av nya bokomater. Orsaken är att leverantören av bibliotekets bokomater har gått i konkurs. Upphandlingen ska inledas med en utredning om övergång till RFID-teknik. RFID (Radio Frequency Identification) innebär förenklad hantering i form av sortering, kontroll och lokalisering av bibliotekets material. Sommaren 2010 förbereds en stor arbetsinsats för att förse böckerna med chip. 7. Enklare och tydligare på webben UB:s webbplats utvecklas för att tillgodose användarnas behov. Som ett exempel har länkar och genvägar ordnats efter hur mycket de används. Nyinköpta böcker exponeras tydligare genom att bilder av bokomslagen visas i en snurra med länkar direkt in i katalogen. Centralt placerad på startsidan är en egenutvecklad söktjänst. Även den har förbättrats under året för att förenkla för användaren. Här samlas olika tjänster till en plats och en sökning. En stavningskontroll har tagits i bruk som ger förslag på alternativa sökord. I träfflistan får användaren information ur GUNDA om var en bok står och om den är tillgänglig för lån. Söktjänsten ger även träffar i webbsidor som rör bokningar av lokaler, öppettider, programvaror och annat. 8. Söka i flera databaser samtidigt ny söktjänst Under 2009 har en projektgrupp testat och utvärderat olika söktjänster för så kallad samsökning. Målet är att användaren ska kunna söka fram böcker och framför allt artiklar i fulltext från licensierade resurser i en sökning ur flera källor samtidigt. Projektgruppen föreslår att UB använder programvaran Summa, utvecklad vid Statsbiblioteket i Århus, Danmark. I ett tvåårigt projekt kommer UB att successivt införa söktjänsten. Redan under 2010 kommer en första version att finnas på bibliotekets webbplats. Många universitets- och

11 11 högskolebibliotek i Sverige följer projektet med stort intresse och har tagit del av utvärderingsrapporten. 9. GUP/GUPEA och Open Access I GUP-databasen fanns vid utgången av 2009 fler än publikationer av forskare vid Göteborgs universitet registrerade. En sammanställning baserad på data ur GUP gjordes i mars 2009 för den interna uppföljningen till universitetets styrelse. Anpassningar har gjorts för att kunna exportera till SwePub när denna tjänst lanserades i november. SwePub är den nationella söktjänst, som drivs av Kungl. biblioteket och som samlar in data från lärosätenas lokala publikationsdatabaser. För drift och utveckling av GUP har samarbetat med Chalmers bibliotek fortsatt. GUPEA fortsätter att placera sig högt på Ranking Web of World Repositories, i senaste versionen på 35:e plats i den globala rankingen, vilket är klart främst av de svenska lärosätenas publiceringssystem ( För GUPEA används den internationellt spridda plattformen DSpace. I oktober 2009 arrangerade UB DSpace User Group Meeting (DSUG09) på Wallenberg konferenscentrum. DSUG är en internationell konferens, som samlade ca 95 deltagare från 21 olika länder. Deltagarna var bibliotekarier, IT-utvecklare och forskare inom informationsvetenskap. Intresset för att utöver registrering i GUP sprida publikationerna direkt på nätet - Open Access - ökar starkt. Den elektroniska publiceringsverksamheten har bl.a. varit koncentrerad på rutinerna för doktorsavhandlingar, där humanistiska fakulteten infört rutiner för e-publicering fr.o.m. mars Återrapporteringar av e-publicering av doktorsavhandlingar har under året gjorts till forskarutbildningsnämnderna. Ytterligare ett verktyg för Open Access-publiceringen är Open Journal System (OJS). Överbibliotekarien har under 2009 beslutat om en avsiktsförklaring för UB:s användning av OJS. Vi har sjösatt en elektroniskt nätpublicerad, fritt tillgänglig utgivning av den traditionsrika tidskriften Moderna Språk Statistik över användningen av GUP och GUPEA: GUP har per månad i genomsnitt haft mer än besökare 2009 och totalt besök ( för 2008) en ökning med 99 %. GUPEA har per månad i genomsnitt haft mer än besökare 2009 och totalt besök ( för 2008) - en ökning med 35 %. Av dessa uppgifter framgår att tillgängligheten för fulltextpublikationer är central för att få en stor exponering och spridning på nätet. GUP-databasen har i det närmaste fördubblat sin användning under 2009 (statistik från Google Analytics).

12 12 Under 2009 publicerades i GUPEA ca nya publikationer, varav 295 doktorsavhandlingar, 250 rapporter, 35 artiklar, 200 filmer från Universitets-TV och Vetenskapslandet och andra publikationer, bl.a. examensarbeten. Totalt innehåller GUPEA idag drygt unika publikationer, varav ca är fulltextpublikationer. Andelen icke-tryckta publikationer, dvs. filmer, bilder och ljudfiler, har även ökat markant under året Hur publicerar universitetet sina böcker? På uppdrag av Actanämnden, som hanterar universitetets skriftserie Acta Universitatis Gothoburgensis (AUG), har UB gjort en pilotstudie kring möjligheten att åstadkomma en print-on-demand lösning för Actapublikationerna. Bl.a. testades att lägga ut publikationer i GUPEA parallellt med att de publicerades i tryckt form. Studien var liten men visade på att användningen av de elektroniska versionerna var betydligt större än för de tryckta. När dessa resultat presenterades stod det klart att nämnden ville ha en heltäckande studie av användningen av övriga universitetspublikationer. Målet är att synliggöra alla publikationer och få in fler fakulteter och publikationer i verksamheten. Fortsättningsprojektet är indelat i tre faser: Kartläggningen. Projektet ska genomlysa universitetets totala monografiproduktion mellan 2004 och En bibliometrisk utvärdering kommer att ge en bild av publikationernas synlighet i omvärlden samt andelen internt utgivna publikationer och publikationer från externa svenska och utländska förlag. Digitalisering av klassiker från universitets forskare. Ett 20-tal äldre klassiker skannas in och läggs ut som print-on-demand. Erfarenheterna från processen med inskanning samt avtalsoch copyrightfrågor dokumenteras. Print-on-demand och en tydligare och utvidgad förlagsroll vid universitetet. Studien ska baseras på erfarenheter från nationella och internationella förebilder av print-on-demand och utvidgad förlagsroll i akademisk miljö och målet är att presentera en framtidsmodell för Actanämndens fortsatta utveckling. Projektet ska vara avrapporterat under Pedagogisk utveckling Målet med verksamheten är att utveckla UB:s undervisning i informationskompetens och så åstadkomma en undervisning som på bästa sätt bidrar till studenternas och doktorandernas lärande dvs. förmåga att söka, värdera och använda källor. De konkreta arbetsuppgifterna är: Öka integreringen i fakulteternas undervisning

13 13 Öka pedagogisk progression i den undervisning som UB erbjuder Öka medvetenheten om olika undervisningsformers betydelse för lärandet Målet att integrera bibliotekets undervisning i universitetets ordinarie undervisning har uppnåtts bl.a. genom den pedagogiska utvecklarens medverkan vid Enheten för pedagogik och interaktivt lärande (PIL-enheten). Undervisare från UB har bidragit i utformningen av högskolepedagogiska kurser. Utarbetandet av pedagogiska progressionsplaner har skett på alla UB:s enheter. Dessa sammanfattar och konkretiserar vår undervisningsverksamhet och erbjuder en möjlighet för fakulteternas lärare att välja bland utbudet av undervisningsmoment När det gäller arbetet med kompetenshöjning har flera seminarier inom det pedagogiska/didaktiska området arrangerats, både för UB:s undervisande personal och lärare vid universitetet. Väsentligt för uppfyllelsen av delmål tre är också framtagandet av en ny antologi 1 som arbetats fram i projektform. Boken ger aktuella exempel på högskolepedagogiskt arbete på landets universitets- och högskolebibliotek. De bibliotekarier som deltog i projektarbetet fick dessutom viktiga erfarenheter av akademiskt skrivande Citera eller plagiera - kurs i GUL Citera eller plagiera är titeln på ett digitalt lärobjekt, som tagits fram av lärobjektsgruppen inom UB. Aktiviteten är nu utbyggd till en kurs, som ligger i lärplattformen GUL. Kursen vänder sig till alla studenter som ska skriva uppsats eller projektarbete på grundnivå. Lärare kan beställa kursen och kursdeltagarna tilldelas en ansvarig bibliotekarie, som fungerar som lärare på distans. Studenterna får genom kursen möjlighet att enskilt och i grupp reflektera över frågor om plagiat, citat och referenser. UB har under året deltagit i en arbetsgrupp under grundutbildningsberedningen med uppgift att ta fram en handlingsplan för förebyggande av fusk och plagiering. Genom lärobjektet Citera eller plagiera i GUL har UB genomfört en av föreslagna åtgärder i handlingsplanen rebyggande.pdf 11. Bibliometri Bibliometriverksamheten som pågår i projektform under tre år mellan , kommer sedan att överföras till ordinarie drift. Efter 2008 års uppbyggnadsfas har bibliometriverksamheten under året varit i full drift. Personalen har förstärkts med två personer (70 %). De nya medarbetarna har genomgått nationell och internationell utbildning bl.a. vid CWTS i Leiden. Dessutom har IT-kompetensen förstärkts med riktad utbildning. Ett bibliometrinätverk bestående av ett tjugotal bibliotekarier har utbildats. Målet är att personerna i nätverket ska kunna göra enklare bibliometriska analyser direkt i mötet med användarna. 1 Pedagogiskt arbete i teori och praktik. Om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Birgitta Hansson & Anna Lyngfelt (red.), BTJ Förlag, Lund 2009.

14 14 Oftast kräver olika vetenskapsområden olika indikatorer för en rättvis bedömning, och det är därför av stor vikt att funktionen byggt upp både kompetens och infrastruktur för en mångfacetterad analysverksamhet. Vi har nu en fungerande databas med bibliografiska rådata för att hantera olika typer av analyser. Verksamheten använder sig av flera olika typer av analyser. Det kan gälla samarbetsmönster vid olika institutioner och fakulteter, kartläggningar eller visualiseringar av vetenskapliga fält. Ett par analyser har varit inriktade på kartläggningar och åskådliggörande av ett vetenskapligt fält. Ett av dessa uppdrag, inom området företagsekonomi, har resulterat i en insänd vetenskaplig artikel. Ett femtiotal större analyser för beställare inom universitetet har genomförts. Det kan handla om att ta fram underlag för medelstilldelning, både för universitetet centralt men även för fakulteterna. Redovisningar har också tagits fram till universitetsstyrelsen. Bibliometrikern har varit inblandad i fakulteternas verksamhetsuppdrag, där bl.a. Google Scholar testades som citeringskälla. Bibliometri är ett område som fått stor uppmärksamhet under året, framförallt genom den nationella indikatorn för omfördelning av forskningsanslag. En viktig del av verksamhetens arbete är att klargöra bibliometrins styrkor och svagheter genom information och utbildning. Under året har ett tjugotal presentationer genomförts, både inom och utom universitetet. Bibliometrikern har fortsatt sitt engagemang nationellt och ingår i flera nationella samarbetsgrupper. Under året har flera forskningsprojekt presenterats i tidskrifter och konferenser. 12. IT-avdelningens verksamhet IT-avdelningen har under 2009 haft ansvar för en mycket stor verksamhet och ansvarat för inköp och drift av all datorutrustning vid UB och för ett par externa, mindre enheter (Genussekretariatet och KVVS). Drift av datorer m.m. Datorer, skrivare m.m. för biblioteksbesökare Publika persondatorer Publika skrivarstationer Publika låneautomater Publika persondatorer i lektionssalar Publika stationer för läshandikappade Datorer, skrivare m.m. för UB:s personal Personaldatorer Nätskrivare Avdelningen har ansvarat för driften av fysiska och virtuella datorer, operativsystem, fillagringssystem, säkerhetskopiering och flera av de interna fastighetsnäten. I detta ansvar har legat uppgraderingsarbeten och annan driftutveckling, men avdelningen har också haft ansvar för systemförvaltning av ett antal applikationer.

15 15 Avdelningen har under året ansvarat för driften av två s.k. AD-domäner, en för offentliga datorer med ca användare ( aktiva) och en för personalen vid UB med närmare 300 aktiva användare. UB har fram till den 1 september varit helt utanför den nya IT-organisationen vid universitetet, men vid detta datum fördes fem personer över till den gemensamma organisationen IT-service (ITS) resp. IT-ledning (ITL). Ägandet av UB:s serverrum och fastighetsnät har också förts över till ITS. Under 2010 kommer förvaltningen av samtliga UB:s driftservrar att föras över till ITS. 13. Användning av resurser och service Lån och besök Lånen av tryckt material uppgick till lån ( för 2008). Den nedåtgående trenden bryts därmed av och lånen ökar något (1,5 %) i förhållande till Användningsstatistiken för e-lån måste tolkas med en viss försiktighet, eftersom delar av statistikmaterialet för e-tidskrifterna ännu inte levererats. Enligt den senaste prognosen förväntas e-lånen ligga ganska still runt 1,5 miljoner nedladdade dokument (2008 1,54 miljoner). Gapet mellan e-lånen och de tryckta förväntas därför inte öka. Under 2009 uppgick det totala antalet tryckta lån och prognostiserade e-lån till ca två miljoner lån. Under 320 av årets dagar, eller 81 timmar i veckan, är något bibliotek inom UB:s organisation öppet (under terminerna). De största biblioteken har även öppet på lördagar. Kurs- och tidningsbiblioteket har öppet på lördagar och söndagar. Dagliga besök under terminerna var (7 823 för 2008). Besöken har således minskat med 2,9 % men uppgår ändå till 1,5 miljoner besök per år. Besöken till UB: s webbsidor fortsätter att öka och var miljoner 2009 (1 761 för 2008). Detta är en markant ökning (26,6%), som delvis kan bero på att UB har tvingats byta ut sitt gamla webbstatistikprogam. Mätningar från tidigare år visar att ca 15 % av webbbesöken görs på UB:s datorer, medan övriga 85 % görs utanför dessa. UB finns alltså på plats med sina elektroniska dokument och kataloger långt utöver UB:s byggnader. Användarutbildningen har ökat i förhållande till föregående år. Räknat på antalet deltagare på orienteringsnivå och högre nivå har undervisningen ökat till ( för 2008).

16 Lässtudior Det finns fyra lässtudior på UB:s större biblioteksenheter utrustade med datorer och programvaror för studenter med läshandikapp. För att underlätta användningen och ge bättre service till studenter med läs- och funktionshinder har UB utvecklat en organisation för bättre samordning mellan biblioteken. Studenter med läshandikapp använder också talböcker som beställs direkt från Talboks- och punktskriftsbiblioteket. UB administrerar beställningarna och kan också återanvända samma talbok för fler användare (t.ex. en kursbok). UB har testat programvaror anpassade för läshandikappade och under året beslutade ITS att köpa in fler sitelicenser, som erbjuds studenterna via Studentportalen Förvärv och bestånd UB förvärvade 2009 sammanlagt tryckta böcker jämfört med böcker under Minskningen (11,1%) kan delvis förklaras med den e-boksatsning, som gjordes under Tillgången till tryckta tidskrifter var en minskning med titlar (16,3%) (6 080 under 2008). Löpande e-tidskrifter uppgick till en fortsatt ökning ( tidskrifter för 2008). Dessutom ges tillgång till ytterligare fritt tillgängliga e-tidskrifter. E- böckerna är nu till antalet varav ca är fritt tillgängliga. UB har ca 300 databaser varav ett 70-tal är fritt tillgängliga. Bruttotillväxten i de tryckta samlingarna var 546 hyllmeter (789 för år 2008). När man räknar bort gallringar på hyllmeter var nettotillväxten negativ minus 539 hyllmeter. Siffrorna talar sitt tydliga språk: förvärv av tryckta publikationer minskar, eftersom tryckta tidskrifter förvärvas i allt mindre utsträckning. Det totala tryckta beståndet mäts manuellt vart tredje år och blev hyllmeter Användarna tar över e-boksförvärv - EBL-projektet UB:s huvudleverantör av e-böcker (Ebrary) har använts sedan Det fanns en önskan att hitta ett mera flexibelt alternativ till nuvarande e-boksförvärv. UB har därför testat en modell för användarstyrt förvärv av e-böcker. E-boksleverantören EBL (Ebook Library) testades för användarstyrt förvärv. Under testperioden gavs tillgång till titlar via vår bibliotekskatalog. UB betalade en avgift för de tre första lånen och fjärde gången köptes boken in med automatik. Testperioden blev kostsam, eftersom tjänsten blev mycket populär och fick stor användning. För att fortsättningsvis kunna erbjuda användarstyrt förvärv beslutades efter utvärdering att säga upp Ebrary. På sikt byggs nu en e-bokssamling upp, som skräddarsytts av våra användare. Dessutom kan man nu låna titlar i EBL, där alla titlarna har utvalts efter universitetets särskilda behov. För att i övergången tillmötesgå användare som använt Ebrary har vi samtidigt köpt in de ca 600 mest använda titlarna därifrån.

17 Backfiles, gallring och digitalisering Backfiles är ett samlingsbegrepp för arkiv av äldre elektroniska tidskrifter. I många fall går dessa tillbaka till tidskriftens allra första nummer. De e-tidskrifter UB hittills har skaffat är oftast från mitten av 1990-talet och framåt. Vi får i princip dagligen frågor från användare som förgäves försökt nå äldre information. Många gånger avstår användare helt från att läsa äldre artiklar som bara finns i tryckt version och väljer att bara använda sig av det som finns tillgängligt elektroniskt. Tillgång till backfiles innebär att även äldre forskningsrön kan användas i större omfattning, med ökad kvalitet som möjligt resultat. Under hösten fattade universitetets ledning beslut om att biblioteket fick avsätta 15 miljoner som investeringsmedel för att köpa backfiles. UB köper in så mycket som möjligt av nytt material i elektronisk version. Det hyllutrymme som behövs för inkommande nya tryckta publikationer får man genom att gallra det som redan finns i elektronisk form. Att arbeta med gallringsprojekt har därför blivit en allt viktigare funktion i verksamheten. Centralbiblioteket har under året arbetat med flera gallringsprojekt. Frågan om Statens Biblioteksdepå i Bålsta, SBD, som gemensam nationell tidskriftsdepå har utretts under Kungl. bibliotekets ledning i flera år och är nu realiserat. Man började med vetenskapsområdet medicin, eftersom Karolinska institutets biblioteks (KIB) tryckta tidskrifter redan fanns i depån. Biomedicinska biblioteket har, tillsammans med Uppsala universitetsbibliotek, arbetat med att föra över de tidskrifter som inte KIB hade. I slutet av oktober 2009 skickades ca 300 m tidskrifter till Bålsta. Depån uppgår till nästan meter och ägs av de tre biblioteken tillsammans. I förlängningen innebär detta att många av de tryckta medicinska tidskrifter som idag finns på Biomedicinska biblioteket ska gallras. UB arbetar tillsammans med övriga Sverige att få fram en nationell plan för digitalisering. Centralbiblioteket har inrett ett särskilt digitaliseringsrum, som ska användas för digitaliseringsarbete inom UB. Idag arbetar vi främst med att digitalisera material on-demand för forskarna, dels för att öka tillgängligheten och dels för att bevara ömtåligt material. Andra exempel på digitalisering inom UB är Taube-arkivet, Ostindiska kompaniets samlingar och material från Kvinnohistoriska samlingarna. Under året har närmare sidor inskannats bl.a sidor ur tidskriften Idun Översyn av periodikaavtal En modell för utvärdering av UB: s nationella och egna tidskriftsavtal har gjorts av projektgruppen för periodikaavtal. Syftet var att ge underlag inför ett eventuellt beslut om uppsägningar av avtal med anledning av budgetläget inför Flera metoder användes förutom analys av användningsstatistik. En bibliometrisk undersökning gjordes, som visade hur mycket universitetets forskare publicerade sig i tidskrifter i de aktuella avtalen. Tyngdpunkten i utvärderingen kom att förskjutas mot en diskussion om hållbara arbetsmetoder som verktyg i en kontinuerlig utvärdering och analys av avtal och förvärv.

18 Handskrifter UB förvärvar inte bara litteratur i tryck utan även handskrifter och har inalles hyllmeter (1 615 hyllmeter för år 2008). Bland nyförvärven märks författaren Lars Ahlins ( ) arkiv, som innehåller manuskript, biografiskt material, korrespondens, klippböcker samt diverse ämnesordnade handlingar; konstnären Einar Hylanders ( ) arkiv bestående av handlingar rörande hans konstnärskap och tid som skådespelare; tilläggsaccession till professorn i konstvetenskap Per Gustaf Hambergs ( ) arkiv samt ett samlingsband från 1600-talet med förordningar, resolutioner m.m. vilket tillhört burggreven i Göteborg Israel Noraeus (död 1677). Volymen innehåller bl.a. en av få kända avskrifter på svenska av Göteborgs första stadsprivilegiebrev Dessutom har det kommit in flertal mindre accessioner till bl.a. Aroseniussamlingen, Palmérarkivet, Sjöbergssamlingen och Taubearkivet. Under ett antal år har förhandlingar förts med professor Herbert Blomstedt om en donation eller deposition av Herbert Blomstedts bibliotek. Representanter från universitet och UB har vid två olika tillfällen besökt den världsberömde dirigenten i hans hem i Luzern. Samlingen är omfattande och innehåller inte bara musiklitteratur som rör hans arbete. Herbert Blomstedt är en stor bokälskare och samlingen består av böcker inom alla ämnesområden. Herbert Blomstedts partitur och inspelningar ingår också i den kommande donationen/depositionen. Biblioteket är ca 400 hyllmeter och ett avtal förväntas vara klart Ekonomi och personal Genom centraliseringar inom universitetet av både IT-verksamhet och löneadministration har under året fem personer från UB:s IT-avdelning överförts till ITS och två personer har överförts till den gemensamma löneadministrationen Ekonomi Intäkter Intäkterna uppgår till tkr vilket är en ökning med tkr eller 7 % i förhållande till Löne- och prisomräkningen uppgick till 1,84 % på ramen vilket gav tkr samt tkr för prishöjningar på utländska tidskrifter. Orsakerna till resterande ökning av intäkterna är flera varav valutasäkringen, tkr, och byte av redovisningsprincip för ACTA-försäljningen, tkr, utgör de största posterna. Till detta kommer extra medel om 640 tkr för kompetensutveckling, 250 tkr till Herbert Blomstedts donation, försäljning av tjänster till Humanisten och Genussekretariatet om 686 tkr. På grund av OH-modellen erhöll verksamheterna för bibliometri och ökad tillgänglighet 490 tkr mer än budget före OH-avdrag. Utdelningen från UB:s fonder ökade kraftigt jämfört med 2008 och UB erhöll även mer projektmedel från KB än budgeterat.

19 Kostnader Kostnaderna uppgår till tkr vilket är en ökning med tkr eller 7 % i förhållande till Personalkostnaderna har ökat med tkr eller 1,9 % i förhållande till Lokalkostnaderna har ökat med tkr netto. Under 2009 minskade hyreskostnaderna för Botanik- och Miljöbiblioteket med 518 tkr i samband med ombyggnaden vilket innebär att lokalkostnaderna för övriga enheter ökade med tkr. Avskrivningarna har minskat med 562 tkr jämfört med 2008 och detta beror på att vissa investeringar genomförts senare än planerat. Kostnaderna för medieförvärvet ökade med tkr vilket till största delen beror på prisökningar, ofördelaktig valuta, nyförvärv och en extra satsning på E-böcker. Övriga driftskostnader ökade med tkr eller 58 % jämfört med Här utgörs den största posten av att kostnaderna för IT-infrastruktur ökade med tkr. Resultaträkning (tkr) År 2009 År 2008 VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av bidrag och försäljning Styrelsens tilldelning Anslag och interna intäkter från Göteborgs universitet (exkl. styrelsens tilldelning) Finansiella intäkter inkl. ränta Summa intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader (löner, förändring sem.skulden, övr. personalkostnader) Medieförvärv Bibliotekstjänster vid Chalmers/Lindholmen Övr. driftkostnader (inkl. interna) Lokalkostn. inkl. lokalvård Avskrivningar Flinansiella kostnader inkl. ränta 0 0 Summa kostnader VERKSAMHETSUTFALL

20 Personal En arbetstidsenkät på UB genomfördes under året. Så gott som all personal besvarade enkäten. Målet är att se vad som görs på UB, hur mycket tid vi gemensamt lägger på olika arbetsuppgifter och hur många som arbetar med samma uppgift. Biblioteket har jämfört med 2008 minskat sin personal från 192 tillsvidareanställda personer till 179 personer. Omräknat i heltidsekvivalenter motsvarar det en minskning med 12,64 heltider. Orsaken till minskningen är dels pensionsavgångar, som inte har ersatts och dels personal, som flyttats från UB:s organisation till andra verksamheter inom universitetet. Biblioteket har tillsvidareanställt fyra personer, varav två är bibliotekarier (kvinnor), en chefssekreterare (kvinna) och en IT-utvecklare (man). Vikariatsanställningar har under 2009 varit fyra - tre bibliotekarier (kvinnor) och en vaktmästare (man). Visstidsanställningar har varit 30, varav 28 studentvakter (20 kvinnor och åtta män) och två bibliotekarier (en kvinna och en man). UB:s ambition är att ha så få visstidsanställningar som möjligt. Studentvakterna utgör därvidlag ett undantag. Tio personer har avgått med pension, sju bibliotekarier (sex kvinnor och en man), två biblioteksassistenter (män) samt en byråsekreterare (kvinna). Under perioden uppnår 43 anställda (24 %) 65 års ålder. Stor osäkerhet råder om dessa personer önskar gå i ålderspension vid fyllda 65 år eller kommer att kvarstå i tjänst till 67 år. År Antal personer som fyller 65 år I samband med pensionsavgångarna finns möjligheter att genomföra förändringar i personaloch kompetensstruktur. Bibliotekarier kommer i viss utsträckning att ersättas med personer med mer IT-inriktad eller annan kompetens. Stor restriktivitet har rått även i år när det gäller att besätta pensionsavgångar och långtidssjukskrivna, föräldralediga och tjänstlediga Kompetensutveckling Utvecklingssamtal genomförs regelbundet minst en gång per år mellan chef och medarbetare. UB har, i enlighet med rektorsbeslut, fortsatt sin vidareutveckling av chefer med utbildning i arbetsmiljö, arbetsrätt, förvaltningskunskap samt integration och styrning av verksamheten. Samtliga chefer ska ha genomgått utbildningarna och uppmuntras att delta i ytterligare utbildningar i universitetets regi. UB satsar mycket på kompetensutveckling av personalen genom deltagande i konferenser och kurser både nationellt och internationellt. Vidare ger UB personalen möjlighet till studiestöd i form av ledig tid för den personal som bedriver studier till nytta för verksamheten.

21 21 UB erhöll under 2009 medel från enheten för kompetensförstärkning på totalt kronor för att köpa in en skräddarsydd kurs i förändringsprocesser och teambildning. Syftet var att utbilda personal i UB:s övergripande utvecklingsgrupper och i de nya teambaserade arbetsorganisationerna på biblioteken. Genom ökade kunskaper i teambildning vill UB skapa en gemensam kultur - från vi och dom till ett gemensamt vi. Vi vill också uppnå ett optimalt arbetssätt i grupper genom ökade kunskaper i gruppdynamik Friskvård Vid UB har 74 personer (41 %) utnyttjat möjligheten att få ersättning för inköp av friskvårdande aktiviteter såsom träningskort m.m. 155 personer (86,5 %). använder sig kontinuerligt av möjligheten till friskvårdsaktiviteter under arbetstid (en timma per vecka). Statistiken visar att sjukfrånvaron vid UB fortsätter att sjunka. För 2009 var den 3,1 % jämfört med 3,5% för 2008 och 4,2 % 2007 vilket är positivt. En orsak till de sjunkande sjuktalen skulle kunna vara användandet av friskvårdsmöjligheterna som universitetet erbjuder sina anställda. Det lag som tog hem Cykelutmaningen på Göteborgs universitet i år var Chain of fools från UB - Digitala biblioteket. Många medarbetare vid UB cyklar till och från arbetet, vilket topplaceringen i friskvårdssatsningen Cykelutmaningen visar Likabehandling Likabehandlingsombuden vid UB arbetar i olika delar av verksamheten. På så sätt bevakas och uppmärksammas likabehandlingsfrågorna på alla biblioteken och i olika delar av organisationen. Vid all rekrytering finns likabehandlingsombud med. I UB:s "Handlingsplan för likabehandling" finns ett antal förslag till mål, åtgärder och insatser för åren Under hösten 2009 har likabehandlingsombuden vid UB och fakulteterna inrapporterat uppnådda resultat till rektor. Rapporten sammanställs centralt och publiceras under Arbetsmiljö Resultatet från Göteborgs universitets arbetsmiljöbarometer presenterades under året. UB blir bättre över tid och på många punkter märks att UB arbetat med arbetsmiljöfrågor. Vi har blivit friskare, det är lättare att påverka beslut, förtroendet för chefer har ökat, mindre konflikter och vi är mer nöjda att arbeta vid universitetet. Men UB behöver arbeta med att få en ökad frispråkighet och underlätta ett öppnare diskussionsklimat. All personal vid Centralbiblioteket hade i början av 2010 en heldag för att diskutera frispråkighet och delaktighet. Under hösten inleddes arbetet med att revidera UB:s gemensamma handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet för Inom UB bedrivs det systematiska arbetsmiljöarbetet i enlighet med Rektors uppgiftsfördelning och enligt lagar och övriga bestämmelser. Det systematiska

22 22 arbetsmiljöarbetet innebär att biblioteken arbetar med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och att en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår som en del i den dagliga verksamheten och omfattar alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Den lokala arbetsmiljökommittén vid UB har haft sammanträden fyra gånger under året. Alla bibliotek har genomfört arbetsmiljörond en gång per termin. Mål och handlingsplaner har upprättats i samverkan med personalen vid enheterna. Chefer och medarbetare har under året deltagit i arbetsmiljöutbildningar. Nyligen HLRutbildad personal finns vid alla arbetsenheter. 16. Säkerhet Arbetet med att förbättra säkerheten har fortsatt. Genomgångar inom säkerhet och brandskydd har genomförts med nyanställda studentvakter och med personalen vid enheterna. Antal inbrott och stölder vid biblioteket har varit på en fortsatt låg nivå under Miljö Vid UB pågår ett ständigt förbättringsarbete inom ramen för miljöledningssystemet. UB verkar för att målen i handlingsplanen uppnås, och att återkommande utarbeta nya miljömål och handlingsplaner med utgångspunkt från de universitetsgemensamma miljömålen. Områden som tas upp i handlingsplanen är forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle. UB har under året genomfört miljörevisioner, både interna via universitetets egna miljörevisorer och externa via det ackrediterade certifieringsorganet SP. Miljöledningssystemets olika delar finns tillgängligt på UB:s hemsida för såväl anställda som studenter vid UB i en miljöhandbok. Universitetet fick sitt certifikat förnyat i januari I miljöhandboken finns rutiner och instruktioner för att säkerställa att verksamheten med alla sina anställda och studenter arbetar på ett konstruktivt och långsiktigt sätt med miljöfrågor och att all verksamhet tar miljöhänsyn och eftersträvar ständig förbättring. Medarbetare har under året deltagit i olika utbildnings- och informationsinsatser inom miljöoch hållbar utveckling. En presentation av miljöresurser vid UB finns på hemsidan. I denna synliggörs samtliga resurser inom miljö och hållbar utveckling. Presentationen visar bibliometriska undersökningar av forskning om miljö och hållbar utveckling vid Göteborgs universitet, förvärvade böcker, e-böcker, publikationer, databaser, tidskrifter, uppslagsverk, ämnesresurser samt rapporter.

23 23 UB har under året deltagit i det universitetsövergripande projektet KADOS, som har som mål att minska antalet serverhallar inom Göteborgs universitet. Det kommer bland annat att innebära att alla UB:s servrar kommer att flyttas in i andra befintliga hallar inom universitetet och att UB:s serverhall troligen kommer att kunna stängas under Ett av målen med KADOS är att spara energi. 18. Lokaler Studietorget Campus Haga Ett nytt studietorg invigdes den 17 april vid Campus Haga. Studietorget drivs i UB:s regi som en del av verksamheten inom Centralbiblioteket. Vid Campus Haga finns institutionerna för socialt arbete, förvaltningshögskolan, statsvetenskap och sociologi. Syftet med det nyinrättade studietorget är att ge service till de studenter, som studerar vid Campus Haga. Studietorget har en referenssamling inom institutionernas ämnesområden. Där finns 6 offentliga datorer och 2 grupprum med datorer. Centralbiblioteket bemannar med personal under dagtid. I anslutning till studietorget finns datorarbetsplatser, som fakulteten ansvarar för Ombyggnader Biomedicinska bibliotekets byggnad firade 50 år under Det har under senare år förts diskussioner om olika om- och tillbyggnader. Under våren genomfördes ett lokalprojekt för Biomedicinska biblioteket tillsammans med arkitekturstudenter vid Chalmers. Arbetets rum är en kurs på arkitekturprogrammets fjärde termin. Man har gjort en analys av biblioteket dess byggnad, verksamhet och historia. Fem förslag till ombyggnad har presenterats för personalen. Botanik- och miljöbiblioteket har byggts om och verksamheten bedrivs i renoverade men till ytan mindre lokaler i entréplanet. 19. Samverkan Internationell samverkan Göteborgs universitetsbibliotek är representerat i en rad internationella biblioteksorgan och deltar på detta sätt i den internationella biblioteksdebatten: The International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) är den ledande internationella intresseorganisationen för bibliotek, informationsförsörjning och bibliotekets användare. Överbibliotekarien är ledamot i Standing committee, Academic and research library section. I augusti 2010 kommer IFLA:s årliga världskonferens med ca ledamöter från 130 länder att hållas i Göteborg. Överbibliotekarien är ordförande i den nationella kommittén som leder och planerar arbetet med konferensen. Under året har planeringsarbetet intensifierats vilket beror på att konferensen flyttades från Brisbane, Australien till Göteborg. Detta bestämdes i slutet av juni och den nationella kommittén fick kort betänketid. Sverige hade

24 24 ansökt om att stå värd först 2012, men fick nu i uppgift att med kort varsel organisera konferensen redan till Ligue Européenne des Bibliothèques de Recherche (LIBER) arbetar med att skapa ett europeiskt biblioteksnätverk för de vetenskapliga biblioteken i Europa och de frågor som berör dessa bibliotek. European Business Schools Librarians' Group (EBSLG) är ett europeiskt nätverk som består av cheferna för 40 europeiska handelshögskolebibliotek. EBSLG är indelad i tre regionala grupper. Grupperna har separata och gemensamma årliga möten. Framtidsvyer, gemensamma projekt, konsortiearbete m.m. diskuteras och genomförs. The European Association for Health Information and Libraries (EAHIL) har mer än 400 medlemmar från 25 europeiska länder Medlemmarna är bibliotek och olika företag med inriktning mot medicinsk information. UB är representerat i EAHIL Council. Under många år har ett välfungerande samarbete utvecklats mellan UB, Universitetsbiblioteket i Oslo och Statsbiblioteket i Århus. De tre bibliotekscheferna träffas regelbundet, utbyter erfarenheter och lär av varandras organisationer Nationell samverkan UB har genom åren funnits representerat på olika nivåer i många olika nationella organ och samarbetsprojekt. Samverkansuppgiften är en naturlig del av bibliotekets dagliga arbete. Inom ramen för Kungl. bibliotekets inflytandestruktur finns en rad expertgrupper där personer från UB ingår: Expertgruppen för digitalisering (ÖB, Agneta Olsson, ledamot) Expertgruppen för Bålsta tidskriftsdepå (Eva Lilja, ledamot) Expertgruppen för biblioteksstatistik (Mats Cavallin, ledamot) Expertgruppen för LIBRIS samkatalog (ÖB, Agneta Olsson, ordförande) Styrgruppen för projektet SwePub (ÖB, Agneta Olsson, ledamot) Styrgruppen för KB:s program för Open Access (ÖB, Agneta Olsson, ledamot) Forum för Bibliotekschefer vid Svenska Universitet och Högskolor, som grundades 2006, är ett samarbetsorgan inom ramen för SUHF. Huvudsyftet med Forum är att ventilera och samordna de vetenskapliga biblioteken och de gemensamma problem och policyfrågor som bör avhandlas i SUHF-sammanhang. Förutom överbibliotekarien, som ingår i Forum är UB representerat i fem arbetsgrupper inom samarbetsorganet: Arbetsgrupp för gemensamma tjänster (Ann-Mari Jonsson, ledamot) Bibliometrigruppen (Håkan Carlsson, sammankallande) Kvalitetssäkring av publikationsdatabaser (Håkan Carlsson, ledamot) Kvalitetsfrågor och utvärdering av bibliotekens verksamhet (Mats Cavallin, ledamot) Representation inom SUHF: Expertgrupp för kvalitetsfrågor (Håkan Carlsson, ledamot)

25 25 Håkan Carlsson är dessutom SUHF:s representant i projektet om det nya nationella fördelningssystemet som leds av Vetenskapsrådet (VR) samt SUHF:s representant i diskussionen mellan SUHF och VR om nytt samarbete om bibliometriska data. De större forskningsbibliotekens chefer i Sverige har sedan ett par år tillbaka ett informellt nätverk, där policyfrågor diskuteras. Överbibliotekarien satt under 2009 med som extern ledamot i biblioteksnämnden för Växjö universitetsbibliotek. Under året har arbetet där präglats av övergången till det nya Linnéuniversitetet och hur detta påverkar biblioteksverksamheten Kvinnohistoriska samlingarna blir KvinnSam I och med att det nationella systemet för ansvarsbibliotek har upphört byter verksamheten namn till: KvinnSam - Nationellt bibliotek för genusforskning från och med 1 januari Under 2009 har Kvinnohistoriska samlingarna (numera KvinnSam) haft ett nationellt uppdrag att bevaka och förteckna litteratur om genusfrågor. KvinnSam producerar flera databaser. Störst är databasen KVINNSAM, som innehåller över referenser, baserade på litteratur i universitetsbibliotekets samlingar. I GENA förtecknas svenska avhandlingar med genusperspektiv och i forskardatabasen GREDA kan man söka genusforskare. KvinnSam får årligen 500 tkr från Utbildningsdepartementet via Kungl. biblioteket (KB). I KB:s regleringsbrev för 2009 står: / Av anslaget ska kronor användas för ansvarsbiblioteket för kvinno mans- och genusforskning vid Göteborgs universitetsbibliotek / I december 2009 lanserades Jämda Databasen ska vara en hjälp i arbetet med jämställdhetsintegrering men ger också tips på litteratur om jämställdhet i bredare mening. Databasen är utvecklad i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. Delar av det kvinnohistoriska handskriftsmaterialet har digitaliserats och är tillgängligt i kvinnohistoriska portaler med olika teman. Inskannade fotografier är sökbara i en bilddatabas och äldre kvinnotidskrifter har skannats in i fulltext Lokal samverkan Flera avtal finns mellan UB och institutioner innanför och utanför universitetet. Försvarsmakten köper 50% bibliotekarie av Biomedicinska biblioteket för arbete med Mediateket på Försvarsmedicincentrum. Även Vårdalinstitutet köper 50% bibliotekarie av Biomedicinska biblioteket för arbete som redaktör för några av deras tematiska rum inom vårdvetenskap.

26 Projekt Pågående projekt Forskningsdata inom humanistiska och konstnärliga vetenskaper Ett projekt om forskningsdata inom humanistiska och konstnärliga vetenskaper har startats i samarbete mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet, Linköpings universitet, Malmö högskola och Svensk Nationell Datatjänst (SND). Projektet syftar till att öka tillgängligheten av forskningsdata inom dessa vetenskapsområden. Efter en inledande kartläggning av vilka forskningsdata som finns vid våra respektive lärosäten kommer vi att försöka besvara nedanstående frågeställningar: Var och hur ska forskningsdata lagras? Vilka delar kan publiceras som open access? Hur bör koppling ske mellan öppna arkiv och Svensk Nationell datatjänst? Hur bör koppling ske mellan publikation och tillhörande forskningsdata? Projektet kommer att avslutas den 31 oktober Dewey nytt klassifikationssystem UB kommer att övergå till Deweys klassifikationssystem (DDC Dewey Decimal Classification), ett internationellt system för klassifikation. Det svenska systemet för klassificering av böcker, SAB, kommer därmed att ersättas av DDC- systemet. Import av bibliografiska data från utländska kataloger och andra system underlättas, vilket innebär en betydande arbetsbesparing. Konvertering till SAB av klassifikationskoder och ämnesord behöver inte längre göras. Universitetets utländska forskare och studenter kan enklare göra ämnessökningar på vedertagna engelska termer. En projektgrupp inom UB har tillsatts som bevakar den nationella utvecklingen och förbereder övergången till DDC. Det kommer att bli arbetsintensivt, eftersom nya hylluppställningar måste skapas vilket medför omflyttningar av samlingarna. UB deltar i en nationell sakkunniggrupp i KB:s Deweyprojekt LIBRIS som lokal OPAC ett nationellt projekt UB har beviljats 700 tkr från Kungl. biblioteket för att tillsammans med UB i Lund, Uppsala och Växjö kartlägga behov, önskemål och förutsättningar för att införa LIBRIS som lokal katalog (eller OPAC - Online Public Access Catalogue). För UB skulle det innebära att vårt bestånd visas upp i LIBRIS gränssnitt som UB: s egen katalog på webben. Det blir möjligt att beställa fram böcker, låna och reservera direkt från LIBRIS. Kartläggningar av intresse, behov, krav och ev. problem hos biblioteken ska göras. Enkäter till bibliotekschefer och systemansvariga har skickats ut. Slutanvändarna intervjuas för att undersöka beteendet vid sökprocesser och på så sätt kartlägga behoven. Projektet avslutas i april 2010.

27 Avslutade projekt OER i öppna digitala arkiv Projektet har kartlagt existerande digitala lärresurser vid de deltagande lärosätena samt användarnas behov och användning av digitala lärresurser. Om projektet: Slutrapport: Parallellpublicering av vetenskapliga artiklar (PAVA) Genom att praktiskt genomföra parallellpublicering i nära samarbete med utvalda forskargrupper vid olika universitet och högskolor har man identifierat möjliga arbetsflöden och hinder för parallellpublicering av vetenskapliga artiklar. Om projektet: Slutrapport: Forskarmöten om OA Den 5 november arrangerade UB i samarbete med Chalmers bibliotek ett välbesökt seminarium på Wallenberg konferenscentrum, inom ramen för det nationella projektet Forskarmöten om OA. Rektor Pam Fredman hälsade välkommen och underströk betydelsen av Open Access-spridning av forskningsresultaten. Professor Anna Karlsson var en uppskattad moderator för programmet. SwePub - samlad ingång till och redovisning av svensk vetenskaplig publicering Den 26 november 2009 lanserades SwePub under en öppen del av konferensen Möteplats Open Access i Uppsala. Kungl. biblioteket har inom ramen för programmet OpenAccess.se stött projektet som skett i samarbete mellan universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund, Göteborg och Linköping och Enheten för Libris vid KB. Projektinformation: Till söktjänsten: Konferenser, workshops och seminarier april BibCamp 2009 i Jönköping BibCamp 2009 Sveriges trevligaste icke-konferens hade denna gång starkt fokus på idéutveckling inom publicering, söksystem och webb. Tillsammans tog de sig an uppgiften att skapa ideala förebilder att verka efter inom dessa områden dvs. den bästa webbplatsen, de bästa sökfunktionerna och det bästa publiceringssystemet. BibCamp 2009 arrangerades av Högskolebiblioteket i Jönköping och Göteborgs universitetsbibliotek oktober DSUG09 DSPACE, som GUPEA är baserat på, är ett av de mest framgångsrika Open Sourceprogrammen med mer än 600 installationer världen över.

28 28 I oktober 2009 arrangerade DSpace User Group Meeting (DSUG09). Utvecklare från mer är 20 länder träffades i Göteborg för att utbyta erfarenheter och diskutera fortsatt utveckling och samarbete kring denna OpenSource-programvara dvs. programvaran är fritt tillgänglig. 5 november Open Access Open Science Spridning, tillgång, citering och äganderätt till forskningsresultat diskuterades på detta halvdagsseminarium som arrangerats för forskare, lärare, doktorander på Göteborgs universitet och Chalmers. 6 november 12:e medicinska bibliotekskonferensen Biomedicinska biblioteket vid Göteborgs universitetsbibliotek, Medicinska biblioteken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Svensk Biblioteksförening arrangerade tillsammans den 12:e Medicinska bibliotekskonferensen november 150 år av svenska kvinnotidskrifter Göteborgs universitetsbibliotek, ansvarsbibliotek för kvinno-, mans- och genusforskning, arrangerade konferensen 150 år med svenska kvinnotidskrifter, november Utställningar Utställningar med material ur UB:s samlingar med fokus på aktuell forskning. Visas i utställningshallen på Centralbiblioteket 6 mars-30 april Wägner och Bang Pennskaft i Sverige och världen 7 maj-26 september När riket sprängdes - märkesåret oktober-30 januari, år med svenska kvinnotidskrifter jubileumsutställning Mindre utställningar Smakprov ur UB:s samlingar - monter i Centralbibliotekets entré Charles Darwin 200 år Bollywood

29 29 Upptäck universum - och Galileo Galilei! Il faut cultiver notre jardin: trädgården UB:s samlingar Evert Taube och den provensalska lyriken. Ingår i projektet Rosor och riddare Almanackan kalender och kulturbärare 23. Publikationer samt medverkan i konferenser och media Publikationer och rapporter i urval Pedagogiskt arbete i teori och praktik. Om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Birgitta Hansson & Anna Lyngfelt (red.), BTJ Förlag, Lund ISBN Kapitlet Att driva en tes eller söka ett svar. Om juriststudenters sökande efter källor och källhantering av Anna Lyngfelt, Gunnar Oxelqvist & Annica Rydholm. Kapitlet Konsten att få praktiska insikter i vetenskapligt tänkande; En studie om lärarutbildningens examensarbeten av Anna Lyngfelt, Stefan Benjaminsson, Karin Henning & Lena Sundin. Carlsson, Håkan (2009): Allocation of Research Funds Using Bibliometric Indicators Asset and Challenge to Swedish Higher Education Sector. - Infotrend, 64 ( 4 ) s Gilbert, Jonas: Parallellpublicering av vetenskapliga artiklar (februari 2008 mars 2009), slutrapport Finansieras av Kungl. bibliotekets utvecklingsprogram OpenAccess.se konferensbidrag till ELPUB 09 i Milano Gilbert, Jonas; Ivarsson, Lena: License to Publish : promoting Open Access and authors' rights in the Nordic social sciences and humanities (Nordbib) Medverkan i konferenser m.m. Carlsson, Håkan (2009) Evaluating Research Performance using Google Scholar Data a Study of Coverage and Applicability. 14th Nordic Workshop on Bibliometrics and Research Policy. [Konferensbidrag]. Carlsson, Håkan; Noyons, Ed C. M. (-) (2009) Field Delineation Using Medical Subject Headings (MeSH). 12th International Conference on Scientometrics and Informetrics. 12 (2) s ISSN [Konferensbidrag, poster] Biomedicinska bibliotekets forskarteam (ForTe): Researchers and their library parties apart or invisible collegues? Presenterades vid EAHIL-konferensen den 5 juni i Dublin [Konferensbidrag]

30 30 Kvinnohistoriska samlingarna Illustrating Women s History on the Web. ATHENA/WINE - 7th European Feminist Research Conference, Utrecht, 2-7 June [Konferensbidrag, poster] Kvinnohistoriska samlingarna Greda en databas över genusforskare. Mötesplats inför framtiden, Borås oktober. [Konferensbidrag] UB i media ett urval Databas för genusforskare. - DIK-forum 2009:4, s. 29. Ekström-Frisk, Eleonor: Utställning: 150 år med svenska kvinnotidskrifter. - Göteborgs-Posten, , s. 80. Hugosson, Cecilia: Kvinnors fredsarbete blir tillgängligt på nätet. - Göteborgs Fria Tidning, Lundberg, Frida: Ett eget rum i 150 år. - Genus 2009:3, s. 14. Måste inte vara tyst på UB längre. Göteborgs-Posten, Skoog, Björn; Öhman, Martin: E-boken en pigg och snabbväxande 10-åring. Biblioteksbladet 94 (2009): 3, s. 4-6 Swedemyr, Fredrik: Kunskap som döljer sig bakom patriarkala principer: genusforskningen behöver bättre tillgång till arkivmaterial. - Framsteget Special 2009, s Zorn, Henriette: Ny portal om kvinnor och fred. - Biblioteksbladet 94(2009):3, s. 19- Torhell, Catta: Pedagogiskt arbete i teori och praktik: recension. Biblioteksbladet 94 (2009):10, s Remissvar i urval Externa remisser Remissvar Självständiga lärosäten (Autonomiutredningen) G /09 Remissvar över kulturutredningen Ä 884/09 Synpunkter på rapporten Digitalisering ur ett nationellt perspektiv nuläge och önskemål om samarbete kring nationella resurser A 4518/09

31 Interna remisser Förslag om indikatorer och kvalitetsstyrning inom GU A2 820/08 Remissvar Medarbetarcenter vid GU A2 497/09 Remissvar Universitetsbibliotekets finansiering och styrning A /08 Remissvar angående policy och handlingsplan för utbildning på avancerad nivå G8 747/09 Remissyttrande angående anvisningar och tidplan för riskanalysarbetet A /07

32 Bilagor Verksamhetsuppdrag

33 33

34 25.2. Organisationsplan 34