Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Barn- och ungdomsnämnden Tid Onsdagen den 21 mars 2018 kl 13:00-17:00 Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson, tfn Enligt uppdrag Iréne Jonsson Föredragningslista 1. Val av justerare. 2. Anmälan av övriga ärenden. 3. Utvecklingsforum. Beslutsärenden 4. Svar på medborgarförslag om att Kalmar kommun borde satsa mer på bussarna från Kalmarsundsskolan till Rockneby (bilaga). Föredragande: Wolfgang Friedh. 5. Ekonomisk månadsrapport efter februari (bilaga). Föredragande: Kristina Olson. 6. Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats (skolhälsovården) år 2017 (bilaga). Förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna upprättad patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats (skolhälsovården) år Föredragande: Karin Linge. 7. Skador och tillbud förskolebarn och elever 2017 (bilaga). Förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Föredragande: Karin Linge. 8. Teknikcentrum (bilaga). Föredragande: Zejfa Buljugic.

2 Barn- och ungdomsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) 9. Beslut om ny enhet - Förskolan Trekanten (bilaga). Föredragande: Mats Linde. 10. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet barn- och ungdomsförvaltningen 2017 (bilaga). Förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Föredragande: Ann Gustafsson. 11. Yttrande över ansökan från Kronoberg skola AB om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående grundskola och fritidshem - Nordic International School Kalmar (remissen bifogas - förslag till beslut kommer att presenteras på nämndens sammanträde). Föredragande: Torbjörn Hansson. 12. Svar på remiss Strategi för jämställdhet (bilaga). Föredragande: Lillian Alverö, Ida Johansson. 13. Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram år 2017 (bilaga). Förslag till beslut: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna uppföljningen av 2017 års jämställdhets- och mångfaldsprogram. Föredragande: Lillian Alverö, Ida Johansson. 14. Diskussions- och informationsärenden: a) Jämställdhets- och mångfaldprogram för barn- och ungdomsnämnden 2018 (bilaga). Föredragande: Lillian Alverö, Ida Johansson. b) Lägesrapport central elevhälsa (bilaga). Föredragande: Åse Porsefjord. c) Kalla fakta. Föredragande: Emad Soukiyh. d) Pågående och kommande lokalprojekt. Föredragande: Wolfgang Friedh. e) Personalnytt, organisations- och lokalförändringar. Föredragande: Mats Linde. 15. Avrapportering verksamhetsbesök/nätverksträffar. 16. Anmälningsärenden (bilaga). 17. Anmälan av delegationsbeslut (bilaga).

3 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Wolfgang Friedh BUN 2018/0002 Tfn Barn- och ungdomsnämnden Svar på medborgarförslag om att Kalmar kommun borde satsa mer på bussarna från Kalmarssundsskolan till Rockneby Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att förvaltningskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget om att Kalmar kommun borde satsa mer på bussarna från Kalmarssundsskolan till Rockneby samt att skolskjutstransport till kommande läsår planerar på bästa sätt, så att väntetiderna för hemtransport stämmer överens med beslutade riktlinjer. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Bakgrund Ett medborgarförslag har lämnats in där förslagsställarna, två elever på Kalmarsundsskolan, tycker att Kalmar kommun borde satsa mer på skolbussarna mellan Kalmarsundsskolan och Rockneby. Framför allt handlar det om, enligt förslagsställarna, att man får vänta länge på bussen från det att man har slutat skolan för dagen. Lösningen enligt förslagsställarna är att skolbussen skulle avgå 10 minuter efter det att den sista klassen på skolan har slutat. Synpunkt Planeringen av skolskjutstransport för elever som går på högstadiet på Kalmarssundsskolan är ett sammarbete mellan skolan i Rockneby och Kalmarssundsskolan samt Kalmar länstrafik som ansvar för den övergripande planeringen av bussrutterna. Bor man i Rockneby samhälle stiger man av vid Rocknebyskolan eller vid busshållplats vid pendlarparkering vid infarten till Rockneby, bor man däremot en bit ut på landsbygden så byter man buss vid någon av dessa hållplatser för att komma ända hem. Dessa bussar är sammanlänkade för de två olika skolorna ett visst antal dagar i veckan och på så sätt så påverkar skolornas sluttider den gemensamma transporten för elever som bor utanför Rockneby samhälle. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Wolfgang.Friedh@kalmar.se

4 BUN 2018/ (2) I Kalmar kommuns skolskjutsriktlinjer finns beskrivet att väntetiden vid hemtransport från skolan ska vara i snitt 20 minuter per dag och det avser skolans sluttid dvs. inte varje enskilds elevs sluttid. Enligt Ulf Nilsson, rektor på Kalmarssundskolan, så läggs schema så att eleverna ska hinna med sina anslutningsbussar i Rockneby. Beroende lite på i vilken klass elev går i så har man i snitt 20 minuter i väntetid per dag, men enstaka undantag finns där väntetiden är längre. Till kommande läsår ser de båda skolorna tillsammans med Kalmar länstrafiks skolskjutsplanerare över så att snitt tiden för väntan vid hemresa håller sig till riktlinjerna. Förslagsställarna tar också upp att kollektivtrafik till Rockneby avgår väldigt sällan och att dessa är fullbelagda med passagerare. Här önskar man sig trafik med 20 minuters intervall. Önskemålet kommer att vidarebefordras till Kalmar länstrafik. Mats Linde Förvaltningschef Wolfgang Friedh Planeringssekreterare

5

6 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson BUN 2018/ Barn- och ungdomsnämnden Ekonomisk månadsrapport efter februari Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Bakgrund Månadsrapporten för februari 2018 innehåller ingen totalprognos för hela nämndens verksamhetsområde utan en redovisning av resultaten på enheternas löneprognoser för hela 2018 baserat på två månaders verksamhet. Dessutom kommenteras de enheter som har åtgärdsprogram för att hämta hem sina underskott i resultatutjämningsfonden. Löneprognoser innehåller enheternas bedömningar av de två viktigaste faktorerna för ekonomisk balans - antalet barn och elever samt lönekostnader. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Kristina.Olson@kalmar.se

7 BUN 2018/ (2) Enhet RUF 2017 Årets Resultat 2018 Prel. RUF 2018 Åtgärdsprogram Kommentar Åbyskolan Rocknebyskolan Förskolan Rockneby X Lindsdalsskolan Förskolan Pulpeten Smedjan Förskolan Lindeberga Sjöängen Kalmarsundsskolan Förskolan Björkenäs X Förskolan Ljusstaden X Förskolan Ögonstenen Djurängsskolan Förskolan Djurängen Förskolan Trollet Förskolan Vimpeltorpet Ny ht 2018 Funkaboskolan X Lindöskolan Förskolan Lindö X Esplanadskolan Skolmottagningsenheten Särskolan X Vasaskolan X Förskolan Oxhagen Malmen X Förskolan Svärdsliljan X Ökad tid Falkenbergsskolan X Förskolan Vallmon X Rinkabyholmsskolan Förskolan Rinkabyholm Barkestorpsskolan X Ej lämnat Dörbyskolan Förskolan Smedby X Trekanten Förskola obs Centralt Totalt Det finns sammanlagt 13 enheter som har åtgärdsprogram. Barkestorpsskolan har ännu inte lämnat in sina åtgärder pga. semester. De flesta åtgärdsprogrammen har rimliga anpassningsförslag men ett par stycken arbetar vi vidare med för att få ytterligare säkerställande av föreslagna åtgärders effekt. Förskolan Vimpeltorpet är en helt ny enhet fr.o.m. ht 2018 med helt nybyggda förskolor, därav ett initialt underskott. Skolmottagningsenheten har ett stort underskott men har en välfylld resultatutjämningsfond (RUF). Det är överenskommet att enheten ska minska ner sin RUF. Förskolan Svärdsliljan har en betydligt högre vistelsetid än budgeterat, därav det stora överskottet Förskolan på Trekanten är i obalans och ska lämna in ett åtgärdsprogram som beskriver hur verksamheten ska balanseras under året. Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer

8 Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats(skolhälsovården) År Karin Linge Verksamhetschef Elevhälsans medicinska insats/skolhälsovården 1

9 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Uppföljning genom egenkontroll 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 6 Riskanalys 7 Informationssäkerhet 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 7 Hantering av klagomål och synpunkter 7 Samverkan med patienter och närstående 8 Sammanställning och analys 8 Resultat 9 Övergripande mål och strategier för kommande år 10 2

10 Sammanfattning Under verksamhetsåret 2017 har följande åtgärder vidtagits för att öka patientsäkerheten: Yrkesnätverksmöten för samtliga skolsköterskor med utbildningsinsatser för kompetensutveckling och kvalitetsdiskussioner samt löpande utvärdering av verksamheten innefattande avvikelserapportering och hantering av inkomna synpunkter från elever, målsmän och andra intressenter Medicinsk elevhälsapersonal har deltagit vid nationella kongresser med fortbildning och kompetensutveckling (skolsköterskekongress, ledningskonferens för elevhälsapersonal, konferens om problematisk skolfrånvaro) Samverkansmöten med BUP Utvecklingsdagar för alla skolsköterskor och skolläkaren Ständigt pågående aktivt arbete för att ta fram och utveckla säkra rutiner i det medicinska arbetet involverande både skolsköterskor och skolläkare/verksamhetschef Inrapportering av risker, tillbud och händelser enligt gällande avvikelserutin Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Skolhälsovården i Kalmar kommun arbetar fortlöpande för att upprätthålla en så hög grad av patientsäkerhet som möjligt. Målet är att bedriva en god och säker vård där risker elimineras genom tidig identifiering och förebyggande arbete. För att minimera risken för vårdskada är det viktigt att bemanningen är fullgod och att personalen har den kompetens som krävs för att bedriva en säker vård. Arbetsmiljön måste vara tillfredställande och det måste finnas tid för planering och kvalitetsarbete. Strategier för att uppnå dessa mål är att: skolsköterska finns tillgänglig på alla skolor och att dessa har ansvar för ett rimligt antal elever, ca 500 elever per heltidstjänst enligt Kalmar kommuns riktlinjer. personalen har den kompetens som krävs och ges möjlighet till utbildning och kompetensutveckling. riktlinjer och rutiner följs genom systematisk egenkontroll. en fungerande avvikelserapportering finns och att den leder till åtgärder som sedan följs upp. Under 2016 gjordes en fördjupad genomgång av verksamheten med stöd av 3

11 Skolläkarföreningens och Riksföreningen för skolsköterskors specifikt framtagna kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats och förvaltningens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Under 2017 år har kvalitetsarbetet fortsatt med fokus på de delar av kvalitetsmåtten där vi ser att förbättringar är nödvändiga eller möjliga. Inventering av verksamhetens lokaler med avseende på sekretess, golvyta, tillgänglighet, tillgång till vilrum, hygien, hantering av riskavfall och tillgång till adekvat medicinsk utrustning. Kartläggning av hur elevhälsans medicinska insats deltar i elevhälsaarbetet på enhetsnivå och gruppnivå t ex avseende deltagande i elevhälsateam, hälsofrämjande arbete utifrån livsstilsfaktorer, psykisk ohälsa, arbetsmiljö, lärandemiljö, särskilt stöd, skolfrånvaro och extern samverkan. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivare Barn- och ungdomsnämnden, Kalmar kommun är vårdgivare för den hälsooch sjukvård som bedrivs inom elevhälsan och ansvarar för att verksamhetschef för elevhälsans medicinska del utses. Verksamhetschef Verksamhetschef för elevhälsans medicinska del är skolläkare Karin Linge. Verksamhetschefen för elevhälsans medicinska del är ansvarig för att verksamheten bedrivs på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Verksamhetschefen ansvarar för att alla medarbetare har rätt kompetens och för att de får kontinuerlig fortbildning för att upprätthålla denna. Verksamhetschefen har i detta arbete stöd av samordnande skolsköterska. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Legitimerad sjukvårdspersonal har ett eget ansvar för att deras arbete utförs med god kvalité, enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, och med hög patientsäkerhet. Varje medarbetare är skyldig att identifiera avvikelser och risker i verksamheten och att rapportera dessa. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Elevhälsans medicinska del har ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete anpassat efter socialstyrelsens riktlinjer (SOSFS 2011:9). Barn- och ungdomsförvaltningen är ISO-certifierad och elevhälsans medicinska del omfattas därmed av interna och externa revisioner inom ramen för denna kvalitetscertifiering. Det finns en utarbetad rutin för avvikelserapportering. Avvikelser rapporteras till verksamhetschefen som sammanställer dessa en gång per månad och fattar 4

12 beslut om eventuell åtgärd. En gång per månad träffas samtliga skolsköterskor och skolläkaren på ett gemensamt yrkesnätverksmöte. Vid detta möte sker fortbildning och erfarenhetsutbyte i syfte att öka kvalitet och säkerhet i verksamheten. Yrkesnätverksmötet har en stående punkt för information om inkomna avvikelserapporter. I anslutning till denna punkt förs diskussion kring åtgärder för ökad patientsäkerhet. Det finns en utarbetad rutin för anmälan av skada/olycksfall/tillbud barn/elev och dessa uppgifter sammanställs årligen. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Under 2017 har flera insatser gjorts för att öka patientsäkerheten och ytterligare höja kvalitén i verksamheten. Yrkesnätverksmöten och utvecklingsdagar Yrkesnätverksmöten för samtliga skolsköterskor har anordnats en gång i månaden. I samband med dessa möten har utbildningsinsatser för kompetensutveckling och kvalitetsdiskussioner genomförts. Dessutom har löpande utvärdering av verksamheten skett. Denna innefattar avvikelserapportering och hantering av inkomna synpunkter (från egen personal, övrig skolpersonal, elever, vårdnadshavare och andra intressenter). Under året har också utvecklingsdagar anordnats där alla skolsköterskor och skolläkaren fick utbildning i bemötande av personer med ångestproblematik Utbildning/information om bland annat följande områden har också anordnats under året: Ätstörningar och ABC-enhetens verksamhet Ångestbehandling och Valnötsträdets verksamhet STI, smittskydd och Smittskyddssköterskans verksamhet Psykosomatiska besvär och Psykosomatikteamets verksamhet Barn- och ungdomshälsans verksamhet Alkohol- och drogmottagningens verksamhet Pedagogisk miljö vid neuropsykiatrisk problematik Ungdomars alkohol- och drogvanor och områdespolisens verksamhet Deltagande i kurser och konferenser Samtliga skolsköterskor inom organisationen har deltagit i Skolsköterskeföreningens årliga skolsköterskekongress. Syftet med detta är att säkerställa att skolsköterskorna bibehåller och utvecklar sin kompetens då det är en mycket viktig faktor för att kunna bedriva ett patientsäkert arbete. Skolläkaren har deltagit i konferens om problematisk skolfrånvaro. Samordnande skolsköterska har deltagit i nationell ledningskonferens med fokus på ledningsfrågor inom elevhälsa och skolhälsovård. Samordnande 5

13 skolsköterska har också deltagit i utbildning för att HBTQ-certifiera elevhälsan i Kalmar kommun Inventering av verksamhetens lokaler har genomförts på alla skolor utom två där byggnation pågår. Av de 21 skolsköterskerum som inventerades var åtta utan anmärkning och fem hade anmärkning av lindrig art, framför allt rörande bristfällig utrustning. Sju av lokalerna hade brister som gör att de inte kan betraktas som patientsäkra. I fyra av fallen(barkestorpsskolan, Lindöskolan, Rinkabyholmsskolan och Rocknebyskolan) handlar det främst om bristande sekretess då samtal i normal samtalston lätt uppfattas utanför rummen. Ett av skolsköterskerummen på Vasaskolan uppvisar brister då det gäller utrustning och tillgänglighet. Skolsköterskelokalerna på Tullbroskolan och på Funkaboskolan (tidigare Västra Funkaboskolan ) uppvisar stora brister då det gäller lokalstorlek, hygien, sekretess, tillgänglighet och utrustning och kan inte anses som patientsäkra. Kartläggning av elevhälsans medicinska insats deltagande i elevhälsaarbetet på enhets- och gruppnivå har genomförts. Kartläggningen visar att skolsköterskorna, i mån av tid, arbetar hälsofrämjande och förebyggande på alla nivåer. Det kan röra sig om olika typer av hälsolektioner, friskvårdaktiviteter, närvarofrämjande aktiviteter, trygghets- och kamratstödjargrupper, arbetsmiljögrupper, samverkansgrupper och elevhälsateam. De skolsköterskor som har ansvar för ett mycket stort antal elever har svårare för att hinna med den här typen av arbete då de måste fokusera på de lagstadgade arbetsuppgifter som åligger dem. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll medicinskteknisk utrustning utförs enligt gällande rutin. Inrapportering till vaccinationsregister. Kontroll av hur stor andel elever som utnyttjar möjligheten att ha ett hälsosamtal med skolsköterska. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Intern samverkan Elevhälsateam där skolans personal och elevhälsans personal gemensamt identifierar elever som är i behov av elevhälsans insatser s.k. utökade EHT. Samordning av insatser inom elevhälsan. Information om nya elever på skolorna så att dessa får ta del av elevhälsans rutinmässiga insatser som görs i hälsofrämjande och förebyggande syfte. Regelbundna möten mellan skolläkare och skolpsykologer. Regelbundna möten mellan central elevhälsapersonal och verksamhetschefen för central elevhälsa. Extern samverkan Fungerande rutin för remittering till annan vårdgivare när behov av 6

14 detta finns. Regelbundna möten med externa samverkansparter såsom BHV, ungdomsmottagning, socialtjänst, primärvård, sjukhuskliniker m fl. Regelbundna möten med barn- och ungdomspsykiatrin där övergripande samverkansfrågor diskuteras och där även specifika elevärenden kan tas upp. Skolläkarens deltagande vid barn- och ungdomsklinikens utbildningsmöte en gång per vecka. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Rapportering av risker och händelser Att identifiera risksituationer och att rapportera dessa är ett ansvar som alla inom elevhälsans medicinska insats delar. Det finns rutiner för hur elevhälsans medicinska personal går till väga för att rapportera risksituationer och avvikelser inom verksamheten. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 Datajournalsystemet PMO genomgår fortlöpande kvalitetsförbättringar i syfte att förbättra säkerheten. En gång per månad görs även loggkontroller där man kontrollerar öppnade journaler och samkör dessa med behörighet på de aktuella enheterna. Journalgranskning där varje skolsköterska tillsammans med en kollega granskar avidentifierade journalanteckningar med avseende på kvalité genomförs årligen. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Genomgång av inkomna risk- och avvikelserapporter sker veckovis så att akuta åtgärder kan vidtas vid behov. Inkomna rapporter analyseras och sammanställs av verksamhetschefen tillsammans med samordnande skolsköterska veckovis. Genomgång och analys av de aktuella risk- och avvikelserapporterna sker också vid regelbundna yrkesnätverksmöten en gång per månad. Analys av avvikelser dokumenteras. Verksamhetschefen vidtar lämplig åtgärd beroende på avvikelsens karaktär och gör vid behov anmälan enligt Lex Maria. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vårdgivaren har ett system för att ta till vara klagomål, beröm och synpunkter. Inkomna klagomål och synpunkter gällande verksamheten sammanställs och behandlas löpande en gång i månaden vid Ledningens genomgång. 7

15 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Elevhälsans medicinska insats bedriver frivillig vård och samtycke från elev och vårdnadshavare är en förutsättning för insatser. Elever har rätt att själva söka elevhälsans personal och kontakt tas med vårdnadshavare i de fall där man bedömer att detta är lämpligt eller nödvändigt. Eleverna informeras om att skolsköterskor, skolläkare och skolpsykologer har tystnadsplikt och om vad detta innebär. De får också information om att tystnadsplikten kan brytas i vissa situationer t ex vid misstanke om att barn far illa. Information till och samverkan med elever och vårdnadshavare är en viktig del av elevhälsans arbete. Information skall vara anpassad efter elevens behov, ålder, kunskap och situation och kan t ex beröra följande områden: Beskrivning av elevhälsans medicinska del(roll och uppdrag) Information inför vaccinering Information inför hälsobesök och inför eventuell uppföljning av hälsobesök Information om vidtagna åtgärder vid symtom eller skada Det är viktigt att elevhälsans personal uppmärksammar faktorer som kan medföra svårigheter i informationsöverföringen t ex behov av tolk. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Under verksamhetsåret har inga klagomål eller synpunkter på verksamheten framkommit via det system som vårdgivaren har för detta, från Patientnämnd eller från IVO. 16 avvikelserapporter har inkommit under året. Samtliga avvikelserapporter har hanterats enligt de rutiner som finns för detta. 10 av avvikelserna rör vaccinationer. Det handlar om uteblivna vaccinationer, felaktiga vaccinationer och vaccinationer som inte givits vid rätt tidpunkt. Två av avvikelserna rör bristfällig dokumentation. Två av avvikelserna rör uteblivna kontroller eller uppföljningar. En avvikelse handlar om ett journalskåp som lämnats öppet. En avvikelserapport innehåller ett flertal uppgifter om uteblivna kontroller och uppföljningar samt uteblivet administrativt arbete. Då en stor andel av avvikelserna handlar om vaccination har extra tid ägnats åt att analysera orsaker till dessa. Vi har numera ett stort antal elever som är ofullständigt vaccinerade och som därför erbjuds individuella vaccinationsscheman. Det innebär att det är betydligt svårare att hålla reda på vem som ska ha vilken vaccination och vid vilken tidpunkt. Vaccinationsrutinen har anpassats för att möta dessa svårigheter och förhoppningen är att antalet misstag successivt kommer att minska. Vi har även ett ökat antal olika vaccinationsty- 8

16 per att hantera vilket gör att risken för sammanblandningar är större. För att underlätta hanteringen och minska risken för sammanblandningar har skolläkaren sammanfattat de aktuella vaccinationstyperna i en förteckning som uppdateras regelbundet. Den avvikelse som innehåller ett flertal fall av misstag gäller alla en skola där skolsköterskebemanningen har varit haltande under en längre tid. Situationen kommer nu förhoppningsvis att stabiliseras men avvikelserna visar hur viktigt det är att skosköterskebemanningen på alla enheter är tillfredsställande och att överrapportering till vikarierande eller nyanställd skolsköterska kan ske. Det blir även tydligt att skolsköterskornas dokumentation och användandet av väntelista-systemet i datajournalen är viktigt för patientsäkerheten. Ingen av de rapporterade avvikelserna har medfört allvarlig patientskada eller risk för sådan. Ingen av avvikelserapporterna har föranlett anmälan enligt Lex Maria. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått Skolsköterska har funnits tillgänglig på alla skolor under verksamhetsåret. På Funkaboskolan F-6, Trekantenskolan, Lindöskolan och Rocknebyskolan har skolsköterskebemanningen under höstterminen 2017 inte varit optimal då tillträdande skolsköterska började en bra bit in på terminen. Situationen på Djurängsskolan och Särskolan har inte heller varit tillfredsställande då tillträdande skolsköterska där inte hade möjlighet att börja förrän i slutet av terminen. Esplanadskolans särskilda undervisningsgrupp och Mottagningsenheten har inte haft tillgång till egen skolsköterska. Antalet elever per skolsköterska avviker i de flesta fall inte i alltför stor utsträckning från de riktlinjer som finns. Elevhälsans medicinska personal har deltagit i utbildningsinsatser och utvecklingsarbete i planerad utsträckning. Avvikelserapportering har fungerat tillfredsställande och har lett till adekvata åtgärder. Processmått Inventering av verksamhetens lokaler har genomförts. Kartläggning av hur elevhälsans medicinska insats deltar i elevhälsaarbetet på grupp och enhetsnivå har genomförts. Yrkesnätverksmöten för samtliga skolsköterskor har genomförts enligt planering med verksamhetsutveckling och utbildningsinsatser för kompetensökning. Utvecklingsdagar med utbildning i bemötande av personer med ångestproblematik har genomförts. Egenkontroll har genomförts enligt planering. Regelbundna samverkansmöten med Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken har genomförts. 9

17 Avvikelserapportering har skett enligt gällande rutin. Resultatmått Lokalinventering visar att det finns brister i skolsköterskelokaler på en rad skolor. Kartläggning visar att elevhälsans medicinska insats deltar i elevhälsaarbetet på grupp och enhetsnivå men att möjligheterna till detta varierar beroende på arbetsbelastning. Bemanningssituationen har varit god på de flesta enheter men vissa enheter har för högt elevantal per skolsköterska och vissa enheter har varit utan skolsköterska under perioder vilket innebär risk för patientsäkerheten. Avsaknaden av skolsköterska för elever på Esplanadskolans särskilda undervisningsgrupp och Mottagningsenheten har försämrat tillgängligheten till medicinsk elevhälsa för specialenheternas elever. Elevhälsapersonalen har fått tillgång till utbildning och innehar den kompetens som krävs för att bedriva en patientsäker verksamhet. Journalgranskning visar att skolhälsovårdens journaler håller en hög kvalitet. Närmare 100% av grundskolans elever har haft hälsosamtal med skolsköterska och 100% av eleverna har genomgått de föreskrivna hälsokontrollerna. 16 avvikelserapporter har inkommit. Dessa har analyserats, bedömts och relevanta åtgärder har vidtagits. Inga av händelserna har lett till allvarlig vårdskada eller anmälan enligt Lex Maria. Systemet för rapportering av risker och händelser fungerat väl. Inga klagomål har inkommit från IVO eller Patientnämnd. Verksamheten uppnår de flesta av de kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats som finns angivna. Måluppfyllelse Elevhälsans medicinska del har bedrivit en god och säker vård under Det är dock viktigt att alla enheter har skolsköterska på plats under hela läsåret och att skolsköterskornas lokaler uppfyller grundläggande krav på hygien, sekretess och utrustning. Övergripande mål och strategier för kommande år Elevhälsans uppdrag och mål är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Under kommande år kommer elevhälsans medicinska insats att analysera statistik från skolsköterskornas hälsosamtal. Denna statistik har sammanställts av Landstinget i Kalmar län i syfte att kartlägga barns och ungdomars psykiska hälsa. Elevhälsans medicinska insats kommer utifrån denna statistik delta i arbetet med att ta fram en handlingsplan för att motverka psykisk ohälsa hos skolelever. 10

18 Skador och tillbud Förskolebarn 2017 (jämfört med 2016). Enbart BoU 1

19 350 Totalt antal anmälda skador/tillbud Antal

20 Barnets ålder

21 200 Kön Flicka Pojke

22 Anmälan avser Skada/olycksfall tillbud annan ohälsa 1 1

23 Aktivitet/sysselsättning Idrott pedagogisk aktivitet 18 Måltid Lek - Förskola Transport under skoltid Bråk barn/barn Bråk barn/vuxen

24 300 Vuxen person närvarande Ja Nej

25 90 Var på kroppen Huvud/ansikte/hals Handled/hand/finger Tänder/mun Övrigt

26 300 Bedömning av händelsen Inte kunnat förhindras eller förutses Brister i miljön Oaktsamhet av elev/annan Våldshändelse

27 Bedömning av skadan Lindrig (skolan/skolsköterska) Medelsvår (vårdcentral/akutmottagning/läkare) Svår (sjukhus/inläggning)

28 Skador och tillbud elever 2017 (jämfört med 2016). Enbart BoU 1

29

30 80 Elevens ålder

31 Skola/enhet (alla åldrar)

32 25 Skola/enhet (7-åringar)

33 250 Kön Pojke Flicka

34 350 Anmälan avser skada/olycksfall tillbud annan ohälsa

35 200 Aktivitet

36 Vuxen person närvarande? Ja Nej

37 140 Var på kroppen? huvud/ansikte/hals handled/hand/finger tänder/mun Övrigt

38 250 Bedömning av händelsen Inte kunnat förhindras eller förutses Brister i miljön Oaktsamhet av elev/annan Våldshändelse

39 180 Bedömning av skadan Lindrig (skolan/skolsköterska) Medelsvår (vårdcentral/akutmottagning/läkare) Svår (sjukhus/inläggning)

40 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Zejfa Buljugic BUN 2018/0074 Tfn Barn- och ungdomsnämnden Teknikcentrum Förslag till beslut Barn och ungdomsnämnden beslutar, i enlighet med förvaltningskontorets förslag, att från och med den 1 juli 2018 omdisponera medel från Teknikcentrum till att inrätta en ny tjänst som ämneskunnig utvecklingslärare i naturvetenskap och teknik samt till att öka mentorstjänsterna. Bakgrund Sedan flera år har Teknikcentrum funnits som en inspiration och kunskapsbank vad gäller naturvetenskap och teknik för barn och personal i förskola. Teknikcentrum är en integrerad del av avdelningarna på Stensbergs förskola och en del av förskolenheten Svärdsliljan. Teknikcentrum har genom åren tagit emot barngruppsbesök från förskolor i Kalmar kommun och studiebesök kvällstid för personal inom förskoleverksamheten. Genom barngruppsbesök och studiebesök har Teknikcentrum stimulerat förskolebarn i Kalmar kommun till att utveckla intresse, uppfinningsrikedom, problemlösning, nyfikenhet och förståelse för teknik och naturkunskap. Detta har resulterat i att intressen och kompetensen har höjts hos fler och det undersökande arbetssättet har anammats av fler förskolor och lärare. Dessutom har förskolorna i Kalmar kommun utvecklat sina pedagogiska lärmiljöer och förhållningsätt utifrån ett undersökande och frågebaserat arbetsätt. De senaste två åren har barn och ungdomsnämnden i Kalmar kommun även avsatt medel för att förskolorna ska få ta del av NTA. NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) är ett koncept för skolutveckling, och innehåller metoder för lokalt utvecklingsarbete och lärande i naturvetenskap och teknik. Detta har resulterat att några förskolor tagit del av NTA och numera använder det som ett sätt att vidareutveckla arbetet med naturvetenskap och teknik. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx zejfa.buljugic@kalmar.se

41 BUN 2018/ (2) Nuläge Teknikcentrum fyller inte längre samma funktion som den gjorde för några år sedan. Besöksfrekvensen har det senaste året gått ner. En möjlig orsak är att många förskolor utvecklat sitt arbete med naturvetenskap och teknik i och med att det blev större fokus på dessa målområden efter uppdateringen av läroplanen för förskolan En del förskolor är i NTA och får stöd i det arbetet genom NTA lådor. Förskolan Svärdsliljan och avdelningen på Stensberg kommer även i fortsättningen att arbeta aktivt med naturvetenskap och teknik. Förslag till förändringar Utifrån den låga besöksfrekvensen det senaste året och i samråd med förskolechefen och berörda pedagoger på Stensbergs förskola är vi överens att Teknikcentrum inte fyller samma funktion idag. Däremot ser vi behov av en ämneskunnig utvecklingslärare i naturvetenskap och teknik och mentorer i förskolan och därför rekommenderar vi att resurserna från Teknikcentrum omdisponeras till dessa tjänster. Mats Linde Förvaltningschef Zejfa Buljugic Verksamhetsutvecklare

42 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mats Linde BUN 2018/0181 Tfn Barn- och ungdomsnämnden Beslut om ny enhet - Förskolan Trekanten Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar 1. Förskoleverksamheten inom Trekantenskolan bildar en enhet. Namnet blir Förskolan Trekanten. 2. Enheten startar den 1 juli Skolverksamheten och fritidshemsverksamheten på enheten Trekantenskolan fortsätter. Namnet fortsätter vara Trekantenskolan. Bakgrund Barn- och ungdomsförvaltningen har under många år haft ett växande barn- och elevantal. Detta har medfört att enheterna har blivit större och större. Fördelarna är att större enheter får större ekonomiska resurser och effektivare resursanvändning, samt att organisatoriska förändringar inom enheten blir enklare att genomföra. Nu växer barn- och elevtalen, vilket gör att vissa enheter tenderar att bli något stora. Det kan ge anledning att förändra enhetsindelningen inom förvaltningen. Sedan juli 2011 finns ny skollag, där reglerna kring rektor och förskolechef har förtydligats. En av dessa förändringar är att det för en skolenhet ska finnas en rektor och för en förskolenhet ska finnas en förskolechef. De reglerna kan ge anledning till att över tid förändra enhetsindelningen på förvaltningen. I enlighet med skollagen gällande rektor för skolenhet och förskolechef för förskoleenhet, så görs bedömningen att chefernas ansvarsområden bättre tydliggörs genom en delning, så att förskoleverksamheten blir en enhet och grundskole- och fritidshemsverksamheten blir en enhet. Trekantenskolan är en enhet som har växt under senare år, och som förväntas att fortsätta växa. Det medför att det idag finns ekonomisk bärkraft i att dela upp enheten i en enhet som har skola och fritidshem och en enhet som har förskola. Riskanalysen visar inte på några risker som talar emot en delning, se bilaga. Mats Linde Förvaltningschef Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Mats.Linde@kalmar.se

43 RISKBEDÖMNING OCH HANDLINGSPLAN Datum upprättad Datum senast reviderad Förvaltning/arbetsställe/plats: Trekantenskolan Riskbedömningen avser: Delning av Trekantenskolan till två enheter, skola resp förskola Ny förskolechef anställs. Medverkande: Skolledning och lokal samverkansgrupp Övrig information: Nr Händelse/situation Skada/påverkan på människa, miljö och/eller ekonomi Ekonomi Om enheten delas blir varje del mindre och framförallt förskolan blir liten, då barnantalet har minskat och ej ser ut att öka Hur påverkar detta en redan ansträngd ekonomi? Redan idag är enhetens ekonomi uppdelad utifrån verksamhetsområde och vi ser därför inte att en delning påverkar det ekonomiska läget (som redan är ansträngt) Sanno likhet (1-4) Konse kvens (1-4) Risktal S x K (1-16) Åtgärd Om risktalet är större eller lika med 6 eller om konsekvensen är lika med 4 ska åtgärd alltid fyllas i Ansvarig för att Datum när åtgärden genomförs vara genom- åtgärden ska förd Uppföljning Datum när åtgärden var genomförd Önskad effekt (Ja/Nej) Organisatoriskt vardagsamarbete. Idag förekommer samarbete mellan fritidshem och förskola vid ex lov Hur hanterar man detta i framtiden? Samarbete mellan fritidshem och förskola ser vi kommer kunna fungera på liknande sätt. Genom att en planering mellan enheterna görs inför ex lov Ny chef och organisation kan innebära förändringar och nya rutiner mm Förändringsarbete kan innebära stress och oro för personalen på förskolan Tydlig överlämning till ny fsk.chef från tidigare bitr.fsk chef ( möjlig då hon arbetar vidare i Kalmar kommun och är tillgänglig) samt nuvarande förskolechef Tydlig och kontinuerlig information till personalen under processen både skriftligt och muntligt vid ex APT Rektor/försko lechef När delningen är ett faktum KOMMUNGEMENSAMMA VERKSAMHETSHANDBOKEN Fastställt av Dokumentansvarig Kommundirektör Annette Andersson Arbetsmiljöingenjör Monica Gullberg Wiklund 1 (1) Utgåvedatum Tillhör dokument Riskbedömning allmänt/riskbedömning inför ändringar i verksamheten

44 Handläggare Datum FHV-administratör Ann-Sofi Carlsson Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Barn- och ungdomsförvaltningen 2017 Arbetsmiljöenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Sveaplan 1 Tel vx Fax

45 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2017 Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1 är arbetsgivaren skyldig att årligen följa upp och dokumentera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerat. 2 (16) En enkät har därför besvarats av chefer, skyddsombud/ arbetsplatsombud och facklig företrädare. Resultatet redovisas i denna rapport och identifierade behov av åtgärder ansvarar arbetsgivaren för. Resultatet kommer även att presenteras i samverkansgrupp och nämnd på respektive förvaltning. Innehållsförteckning Bakgrundsuppgifter... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 3 Arbetsmiljö, mål och rutiner... 4 Uppgiftsfördelning... 9 Kompetens Rutiner Uppföljning Företagshälsovård Förslag på förbättringar/utvecklingsområden... 15

46 3 (16) Bakgrundsuppgifter Vilken roll har du i arbetsmiljöarbetet? Namn Antal % A. Chef 25 36,2 B. Skyddsombud/arbetsplatsombud eller facklig företrädare 44 63,8 Total Kön Namn Antal % A. Kvinna 56 81,2 B. Man 13 18,8 Total Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete är integrerat i vår verksamhet Namn Antal % A. Instämmer helt 33 47,8 B. Instämmer i stort sett 27 39,1 C. Instämmer delvis 7 10,1 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 1 1,4 Total

47 4 (16) Samverkan i arbetsmiljöarbetet sker bland annat på arbetsplatsträffar och vid behov i dialog med chefer och skyddsombud Namn Antal % A. Instämmer helt 39 56,5 B. Instämmer i stort sett 17 24,6 C. Instämmer delvis 10 14,5 D. Instämmer inte alls 2 2,9 E. Kan inte svara 1 1,4 Total Arbetsmiljö, mål och rutiner Vår arbetsmiljöpolicy är känd på arbetsplatsen/enheten Namn Antal % A. Instämmer helt 22 31,9 B. Instämmer i stort sett 30 43,5 C. Instämmer delvis 12 17,4 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 4 5,8 Total Det finns mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Namn Antal % A. Instämmer helt 23 33,3 B. Instämmer i stort sett C. Instämmer delvis 11 15,9 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 5 7,2 Total

48 5 (16) Det aktuella målet för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är känt på arbetsplatsen/enheten Namn Antal % A. Instämmer helt 16 23,2 B. Instämmer i stort sett 31 44,9 C. Instämmer delvis 15 21,7 D. Instämmer inte alls 2 2,9 E. Kan inte svara 5 7,2 Total Verksamhetens rutiner för SAM är lättillgängliga och lätta att förstå Namn Antal % A. Instämmer helt 18 26,1 B. Instämmer i stort sett 23 33,3 C. Instämmer delvis 19 27,5 D. Instämmer inte alls 2 2,9 E. Kan inte svara 7 10,1 Total Vi känner till och tillämpar rutiner för undersökning och riskbedömning Namn Antal % A. Instämmer helt 32 46,4 B. Instämmer i stort sett 28 40,6 C. Instämmer delvis 8 11,6 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 1 1,4 Total

49 6 (16) Vi känner till och tillämpar rutiner för alkohol och droger Namn Antal % A. Instämmer helt B. Instämmer i stort sett 16 23,2 C. Instämmer delvis 4 5,8 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 0 0 Total Vi känner till och tillämpar rutiner för introduktion Namn Antal % A. Instämmer helt 33 47,8 B. Instämmer i stort sett 24 34,8 C. Instämmer delvis 7 10,1 D. Instämmer inte alls 4 5,8 E. Kan inte svara 1 1,4 Total Vi känner till och tillämpar rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering Namn Antal % A. Instämmer helt 36 52,2 B. Instämmer i stort sett C. Instämmer delvis 10 14,5 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 2 2,9 Total

50 7 (16) Vi känner till och tillämpar rutiner för arbetsskador och tillbud Namn Antal % A. Instämmer helt 46 66,7 B. Instämmer i stort sett 15 21,7 C. Instämmer delvis 7 10,1 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 0 0 Total Vi känner till och tillämpar rutiner för första hjälpen och krisstöd Namn Antal % A. Instämmer helt 42 60,9 B. Instämmer i stort sett 18 26,1 C. Instämmer delvis 5 7,2 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 3 4,3 Total Vi känner till och tillämpar rutiner för risker för hot och våld Namn Antal % A. Instämmer helt 34 49,3 B. Instämmer i stort sett 24 34,8 C. Instämmer delvis 7 10,1 D. Instämmer inte alls 2 2,9 E. Kan inte svara 2 2,9 Total

51 8 (16) Vi känner till och tillämpar rutiner för kränkande särbehandling Namn Antal % A. Instämmer helt 36 52,2 B. Instämmer i stort sett 28 40,6 C. Instämmer delvis 4 5,8 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 0 0 Total Vi känner till och tillämpar rutiner för medicinska kontroller Namn Antal % A. Instämmer helt 23 33,3 B. Instämmer i stort sett C. Instämmer delvis 14 20,3 D. Instämmer inte alls 3 4,3 E. Kan inte svara 9 13 Total Vi känner till och tillämpar rutiner för samordningsansvar Namn Antal % A. Instämmer helt 24 34,8 B. Instämmer i stort sett 25 36,2 C. Instämmer delvis 12 17,4 D. Instämmer inte alls 2 2,9 E. Kan inte svara 6 8,7 Total

52 9 (16) Uppgiftsfördelning, det vill säga tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Det finns en skriftlig uppgiftsfördelning för dem som tilldelats arbetsmiljöuppgifter Namn Antal % A. Instämmer helt 33 47,8 B. Instämmer i stort sett 9 13 C. Instämmer delvis 13 18,8 D. Instämmer inte alls 2 2,9 E. Kan inte svara 12 17,4 Total De som har arbetsmiljöuppgift har också tillräckliga kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning Namn Antal % A. Instämmer helt 21 30,4 B. Instämmer i stort sett 19 27,5 C. Instämmer delvis 16 23,2 D. Instämmer inte alls 4 5,8 E. Kan inte svara 9 13 Total De som har arbetsmiljöuppgift har också tillräckliga kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling Namn Antal % A. Instämmer helt 19 27,5 B. Instämmer i stort sett 21 30,4 C. Instämmer delvis 17 24,6 D. Instämmer inte alls 3 4,3 E. Kan inte svara 9 13 Total

53 10 (16) Kompetens Chefer, skyddsombud och medarbetare har kunskap om lagar och regler för arbetsmiljön Namn Antal % A. Instämmer helt 26 37,7 B. Instämmer i stort sett C. Instämmer delvis 11 15,9 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 3 4,3 Total Chefer, skyddsombud och medarbetare har kunskap om Kalmar kommuns samverkansavtal Namn Antal % A. Instämmer helt 36 52,2 B. Instämmer i stort sett 19 27,5 C. Instämmer delvis 11 15,9 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 2 2,9 Total Chefer, skyddsombud och medarbetare har kunskap om Kalmar kommuns arbetsmiljöpolicy Namn Antal % A. Instämmer helt 33 47,8 B. Instämmer i stort sett 22 31,9 C. Instämmer delvis 10 14,5 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 3 4,3 Total

54 11 (16) Chefer, skyddsombud och medarbetare har kunskap om risker i arbetsmiljön och hur de kan förebyggas och åtgärdas Namn Antal % A. Instämmer helt 26 37,7 B. Instämmer i stort sett 25 36,2 C. Instämmer delvis 14 20,3 D. Instämmer inte alls 2 2,9 E. Kan inte svara 2 2,9 Total Chefer, skyddsombud och medarbetare har kunskap om förhållanden som skapar en god arbetsmiljö Namn Antal % A. Instämmer helt 22 31,9 B. Instämmer i stort sett 32 46,4 C. Instämmer delvis 13 18,8 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 1 1,4 Total Rutiner för undersökning och riskbedömning Kommunicering av arbetsmiljöfrågor fungerar både uppåt och neråt i organisationen Namn Antal % A. Instämmer helt 25 36,2 B. Instämmer i stort sett C. Instämmer delvis 9 13 D. Instämmer inte alls 3 4,3 E. Kan inte svara 3 4,3 Total

55 12 (16) Vi genomför undersökning och riskbedömning vid förändringar Namn Antal % A. Instämmer helt 37 53,6 B. Instämmer i stort sett 14 20,3 C. Instämmer delvis 14 20,3 D. Instämmer inte alls 2 2,9 E. Kan inte svara 2 2,9 Total Vi genomför undersökning och riskbedömning genom regelbunden översyn (daglig tillsyn, enkäter, skyddsronder, brandskyddsronder m.m.) Namn Antal % A. Instämmer helt 37 53,6 B. Instämmer i stort sett 22 31,9 C. Instämmer delvis 7 10,1 D. Instämmer inte alls 2 2,9 E. Kan inte svara 1 1,4 Total Vi genomför undersökning och riskbedömning när något hänt (t.ex. arbetsolycka eller tillbud) Namn Antal % A. Instämmer helt 43 62,3 B. Instämmer i stort sett 16 23,2 C. Instämmer delvis 6 8,7 D. Instämmer inte alls 2 2,9 E. Kan inte svara 2 2,9 Total

56 13 (16) Riskbedömningar dokumenteras Namn Antal % A. Instämmer helt 44 63,8 B. Instämmer i stort sett 17 24,6 C. Instämmer delvis 5 7,2 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 2 2,9 Total Aktuell handlingsplan för åtgärder finns och åtgärder följs upp Namn Antal % A. Instämmer helt B. Instämmer i stort sett 15 21,7 C. Instämmer delvis 9 13 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 4 5,8 Total Sammanställning av skador och tillbud görs Namn Antal % A. Instämmer helt 46 66,7 B. Instämmer i stort sett 10 14,5 C. Instämmer delvis 8 11,6 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 4 5,8 Total

57 14 (16) Årlig uppföljning Det sker en årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Namn Antal % A. Instämmer helt 45 65,2 B. Instämmer i stort sett 11 15,9 C. Instämmer delvis 4 5,8 D. Instämmer inte alls 1 1,4 E. Kan inte svara 8 11,6 Total Resultatet av den årliga uppföljningen redovisas till förvaltningar och nämnder Namn Antal % A. Instämmer helt B. Instämmer i stort sett 9 13 C. Instämmer delvis 5 7,2 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 15 21,7 Total Företagshälsovård Vi anlitar företagshälsovård när vi behöver hjälp med det systematiska arbetsmiljöarbetet för enstaka tjänster Namn Antal % A. Instämmer helt 37 53,6 B. Instämmer i stort sett 7 10,1 C. Instämmer delvis 8 11,6 D. Instämmer inte alls 5 7,2 E. Kan inte svara 12 17,4 Total

58 Vi anlitar företagshälsovård när vi behöver hjälp med det systematiska arbetsmiljöarbetet som en sammanhållen resurs 15 (16) Namn Antal % A. Instämmer helt B. Instämmer i stort sett 9 13 C. Instämmer delvis 12 17,4 D. Instämmer inte alls 6 8,7 E. Kan inte svara 13 18,8 Total Förslag på förbättringar/utvecklingsområden Kontinuerliga träffar att kunna uppgradera förändringar. Ännu mer chefsstöd från arbetsmiljöenheten. Att få alla att tänka på att det är viktigt med arbetsmiljön, och att man har ett bra tänk om detta, både när det gäller arbetsplatsolyckor, och kränkningar, och att man hela tiden ligger ett steg före, och att man inte låtsas om problemen, och att man alltid anmäler om man ser eller hör något som inte är ok. Arbetsmiljön ska tas upp varje gång man har möte t.ex. och att våga prata om det. Ge samtliga enhetschefer och skyddsombud/fackliga företrädare/samverkansgrupp utbildning gemensamt. Samma utbildning vid samma tillfälle! Underlättar arbetet och kan bidra till en gemensam kunskapsbas att fortsätta förbättra rutiner, organisation och arbetsmiljö. Ett förbättringsområde är att utbilda mellanchefer (t.ex. bitr. förskolechefer) inom detta område. Biträdande rektor/förskolechef bör utbildas mer för att kunna ta ansvar vid ordinarie chefs frånvaro. Biträdande rektorer/förskolechefer bör utbildas mer för att kunna ta ansvar vid ordinarie chefs frånvaro. Har varit skyddsombud i många år men det är första gången jag gör denna enkät. Kan det bero på att jag har ny chef? Biträdande förskolechef bör ha utbildning såsom förskolechef. Som skyddsombud i många år har jag nu fyllt i denna enkät för första gången. Har ny chef som visat oss hur vi fyller i den. Att utveckla enkäten till en mer tydlig enkät med klarare frågeställningar, där man ibland definierar vad man menar med ett visst uttryck/frågeställning. Behöver utbildning och information om vad som är mitt uppdrag och ansvar. Jag är ny som skyddsombud.

59 16 (16) Det behöver bli mycket mer synligt bland personalen Vad skapar god arbetsmiljö? Att fokusera på framgångsfaktorer. Stöd att fokusera på framgångsfaktorer. Medarbetare behöver kontinuerligt behov av att hantera stress och hög arbetsbelastning och stöd att ge tips på återhämtning.

60 Iréne Jonsson Från: Marie Svensson Skickat: den 9 mars :39 Till: Marie Svensson Ämne: VB: BUN för yttrande VB: Remiss dnr :1099, Ansökan från Kronoberg skola AB Bifogade filer: Ansökan pdf; Registreringsbevis.pdf; Fullmakt.pdf; Elevprognos Kalmar.docx; Årsredovisning Kronoberg skola AB.pdf Från:GunHedmanChampdavoine<gun.hedman.champdavoine@skolinspektionen.se> Skickat:den6mars201817:11 Till:Kalmarkommun Kopia:tobias.ankarsward@laroverken.se Ämne:Remissdnr312018:1099,AnsökanfrånKronobergskolaAB Remiss Kalmar kommun (1) Dnr :1099 Remiss från Skolinspektionen KronobergskolaABharhosSkolinspektionenansöktomgodkännandesomhuvudmanförennyetableringaven friståendegrundskolaochfritidshemvidnordicinternationalschoolkalmarikalmarkommunfr.o.m.läsåret2019/20. Nigesnumöjlighetattyttraeröveransökanienlighetmed2kap.5 skollagen(2010:800).lägeskommunensyttrandeär ettviktigtunderlagförattskolinspektionenskakunnabedömaomenetableringavdensöktautbildningenskulle medförapåtagliganegativaföljderfördendelavskolväsendetsomanordnasavdetallmännaikommunen(kommunal verksamhet). Kommunens yttrande Tillertyttrandebörnibifogaenkonsekvensbeskrivning.Avkonsekvensbeskrivningenbördetframgåvilkaekonomiska, organisatoriskaochpedagogiskakonsekvensersomkanuppståpålångsiktvidstartavsökandensplaneradeutbildning. Medlångsiktavsescirkafemsexår. FörattSkolinspektionenskakunnagöraenhelhetsbedömningavvilkaföljderenetableringkanmedförabörkommunen ävenbifogaföljande: 1. Enbefolkningsprognosöveraktuellåldersgrupp(1015år)aveleverikommunen.Prognosenskaminststräcka sigfemårframåt,menhelsttioår. 2. Ensammanställningöversamtligakommunalaochfriståendegrundskolorochfritidshemikommunen. Observeraattdetskaframgåvilkaskolorsomärfriståenderespektivekommunala.Avsammanställningenbör bådeårskurserochelevantalperårskursivarjeskolaframgå. 3. Enkartasomtydligtvisarplaceringenavdekommunalaochfriståendegrundskolornaikommunen. Remissvar KommunensremissvariformavinscannadkopiapåjusteratprotokollfrånbeslutandeorganskavaraSkolinspektionen tillhandasenastden18april2018.epostadress:friskolor@skolinspektionen.se. Vänligenangeansökansdiarienummer312018:1099iyttrandet.AvseryttrandetfleraansökningarhosSkolinspektionen skaettyttrandeperansökanskickasin.varjeyttrandeskadåvaramärktmedaktuellansökansdiarienummer. 1

61 På Skolinspektionens vägnar Gun Hedman Champdavoine Utredare Bilaga Ansökan från Kronoberg skola AB Kopia till Kronoberg skola AB 2

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80 UndersökningenhargenomförtsgenomtelefonintervjueravEnkätfabrikenABunderdecemberoch januari.200föräldrartillbarnfödda2008och2009,fördeladelikamellanårsgrupperna,boendei Kalmarharintervjuats.IKalmarbor741personerfödda2008och814födda2009. NordicInternationalSchoolABärettfriskoleföretagsomdriverengrundskolaiNorrköpingoch kommerattstartaengrundskolaikarlstadhösten2018.nuvillviundersökaintressetförenliknande grundskolaikalmar.skolankommer,närdenärfulltutbyggd,atthacirka500eleveriårskurserna4 9.SkolankommeratthasinalokaleristadsdelenMalmenicentraladelarnaavKalmar. Skolankommerattvaraensvenskgrundskolamedinternationellprofil.Profileninnebärattupptill hälftenavundervisningenskerpåengelskaavläraresomharengelskasommodersmål,skolanföljer densvenskaläroplanenmenanvänderäveneninternationelltemabaseradpedagogik.detställs högakravpåordningochredaocheleversåvälsomlärareföljerenklädkod.skolantarinteutnågra avgifterutanfinansierasavdenkommunalaskolpengen. Defrågorsomställtsär: Trorduattensådanskolaskullekunnavaraintressantförer? Varförtrorduinteattniskullevaraintresserade? Skulledukunnatänkadigattställadittbarnikötillårskurs[4alt5]förstart2019? Trorduattnikommerattbehövatillgångtillfritidshemomniskullegåpådenhärskolan? 28respondentermedbarnfödda2008och26födda2009,svaradeattskolanärintressantfördem. 18avdemmedbarnfödda2008och17födda2009ärbereddaattställasittbarnikötillskolan. Tillämpatpåhelaupptagningsområdetblirdet208intresseradefödda2008med8,2% osäkerhetsmarginaldvsmellan147och268intresseradeoch212intresseradefödda2009med 8,1%osäkerhetsmarginaldvsmellan146och277intresserade.133avdemmedbarnfödda2008 med7,0%osäkerhetsmarginaldvsmellan82och185ärbereddaattställasittbarnikötillskolan. 138avdemmedbarnfödda2009med6,9%osäkerhetsmarginaldvsmellan82och195ärberedda attställasittbarnikötillskolan. Antaletsomärbereddaattställasittbarniköärstörre,förbådaårsgrupperna,änantaletsökta platser,medtillämpadosäkerhetsmarginal,

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lillian Alverö/Ida Johansson BUN 2018/0104 Tfn / Barn- och ungdomsnämnden Svar på remiss "Strategi för jämställdhet " Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden ställer sig positiv till Strategi för jämställdhet Bakgrund Kommunledningskontoret har uppdraget att revidera Kalmar kommuns jämställdhetsprogram. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 23 januari 2018 att skicka bifogat förslag på strategi för jämställdhet i Kalmar kommun på remiss. Förslaget föreslås ersätta kommunens jämställdhetsprogram , anger mål och insatser för att säkerställa en jämställd kommunal verksamhet och stärka insatserna för att Kalmar ska bli en jämställd kommun att verka och leva i. Den föreslagna strategin är anpassad till Sveriges nya jämställdhetspolitik och det av kommunfullmäktige fastslagna målet att den kommunala verksamheten ska vara jämställdhetssäkrad år Strategin innebär att Kalmar kommuns verksamheter ska säkerställa: Likvärdig service och bemötande Likvärdig myndighetsutövning Likvärdig resursfördelning Jämställd fördelning av makt och inflytande Till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Som ett led i remissförfarandet har Barn- och ungdomsnämnden fått möjlighet att inkomma med yttrande före Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Lillian.Alvero@kalmar.se

96 BUN 2018/ (2) Barn- och ungdomsnämnden ser att strategin faller sig naturlig för verksamheterna förskola, grundskola, fritidshem. Vidare anser barn- och ungdomsnämnden att strategin är positiv då den hjälper till att sätta ytterligare fokus på det viktiga arbete som redan idag pågår på flera sätt. Mats Linde Förvaltningschef Lillian Alverö Planeringssekreterare Ida Johansson HR-specialist

97 Ann-Sofie Lagercrantz Dnr KS 2017/ , Inbjudan att inkomma med yttrande Strategi för jämställdhet Kommunledningskontoret har uppdraget att revidera Kalmar kommuns jämställdhetsprogram. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 23 januari 2018 att skicka bifogat förslag på strategi för jämställdhet i Kalmar kommun på remiss. Förslaget som föreslås ersätta kommunens jämställdhetsprogram , anger mål och insatser för att säkerställa en jämställd kommunal verksamhet och stärka insatserna för att Kalmar ska bli en jämställd kommun att verka och leva i. Den föreslagna strategin är anpassad till Sveriges nya jämställdhetspolitik och det av kommunfullmäktige fastslagna målet att den kommunala verksamheten ska vara jämställdhetssäkrad år 2022, vilket innebär att alla verksamheter säkerställer: Likvärdig service och bemötande Likvärdig myndighetsutövning Likvärdig resursfördelning Jämställd fördelning av makt och inflytande Till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Välkomna att inkomma med yttrande! Remissvar önskas senast 3 april Skickas till; ann-sofie.lagercrantz@kalmar.se Sändlista: Kansli- och omvärldsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel katarina.johansson-storm@kalmar.se

98 2 (2) Nämnder Barn- och ungdomsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Omsorgsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Bolagsstyrelser Destination Kalmar AB Kalmar Airport AB Kalmar Hamn AB Kalmarhem AB Kalmar Science Park AB Kalmar Vatten AB KIFAB Kalmar AB Fackliga organisationer Kommunal Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund SACO Vision Vårdförbundet Övriga Landstinget i Kalmar län Länsstyrelsen Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län Förvaltning Kommunledningskontoret

99 Strategi för jämställdhet

100 Kalmar kommun ska leverera likvärdig service och fördelning av resurser mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Att arbeta med jämställdhet ur ett medborgaroch brukarperspektiv handlar om att säkerställa en jämställd samhällsservice. Det innebär att verksamheten kvalitetsäkras för att garantera att den svarar mot båda könens behov och villkor.

101 Innehåll Strategi för jämställdhet Den jämställda verksamheten 5 Mål 5 Ansvar och organisation 5 Genomförande 7 Det jämställda Kalmar 8 1. En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället 8 2. Ekonomisk jämställdhet 8 3. Jämställd utbildning 9 4. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 9 5. Jämställd hälsa Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 10 Så här ska vi göra Planera Genomföra Analysera och utvärdera Utveckla 11

102 Strategi för jämställdhet ska Kalmar kommuns verksamheter och bolag vara kvalitetssäkrade ur ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär att alla verksamheter ska säkerställa likvärdig service och bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig resursfördelning och en jämställd fördelning av makt och inflytande till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Varje förvaltning och bolag vill och arbetar även för att Kalmar ska vara en jämställd kommun. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter och makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling. Utgångspunkterna för Kalmar kommuns jämställdhetsarbete är att jämställdhet är en fråga om rättvisa och demokrati, men att det också är en drivkraft för tillväxt, hållbar utveckling och kvalitet i våra verksamheter. Arbetet handlar om att integrera jämställdhet i verksamheternas externa arbete gentemot Kalmar kommuns invånare. Syftet med strategin är att skapa hållbarhet i arbetet för en jämställd verksamhet och en jämställd kommun. 4

103 Den jämställda verksamheten Mål Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad år Målbeskrivning Att jämställdhetssäkra verksamheten innebär att kvalitetssäkra verksamheten så att den svarar mot båda könens villkor och behov samt att säkerställa att hög kvalitet och goda resultat uppnås för kvinnor och män, flickor och pojkar. Alla verksamheter ska säkerställa att: likvärdig service och bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig resursfördelning och jämställd fördelning av makt och inflytande ges till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Utdrag ur Verksamhetsplan med budget 2018 och ekonomisk plan för Jämställdhet skapas i varje vardaglig handling och genom beslut där både kvinnor och män deltar. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att uppnå uppsatta jämställdhetsmål. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i såväl beslutsfattande, som i planering och utförande av verksamhet. Genom jämställdhetsintegrering synliggörs olika förhållanden och villkor vem får vad och på vilka villkor, analyseras konsekvenser av hur beslut påverkar kvinnor, män, flickor och pojkar, utformas rutiner och ledningssystem för att säkerställa jämställda verksamheter och införlivas jämställdhetsperspektiv i alla beslut och processer. Hur väl vi lyckas att uppnå målen ska mätas genom könsuppdelad statistik och brukarundersökningar, genom internrevision, analyser med stöd av SKLs uppföljningssystem Makeequality samt Öppna jämförelser jämställdhet. Ansvar och organisation Det krävs en tydlig organisation, ansvarsfördelning och ett aktivt ledarskap för att säkra långsiktigheten och kvaliteten i kommunens och bolagens jämställdhetsarbete. Under perioden ska det finnas en organisation för att utveckla jämställda verksamheter på varje förvaltning och bolag. Kommunstyrelsen har ett kommunövergripande ansvar för jämställdhetsfrågorna. Ansvaret för att konkretisera övergripande mål, aktiviteter och åtgärder samt uppföljningsindikatorer åligger nämnder och styrelser. Förvaltningarnas och bolagens ledningsgrupper leder arbetet och fattar beslut i samspel med uppdragsgivare och jämställdhetsutvecklare. Medarbetarna är de som genomför förändringar. Kommunstyrelsen ansvarar för styrning och uppföljning av koncernens jämställdhetsarbete. De ansvarar även för det opinionsbildande arbetet. Kommundirekören ansvarar för att hålla sig informerad om förankring, utveckling och genomförande av strategin. 5

104 Kommunledningskontoret ansvarar för övergripande utvecklings- uppföljnings- och samordningsinsatser. Förvaltningen ska bistå med stöd, rådgivning och information till övriga förvaltningar och kommunala bolag samt för omvärldsbevakning inom jämställdhetsområdet. Inom förvaltningen finns en jämställdhetsstrateg som är en nyckelperson med expertkunskap som stödjer kommunens verksamheter i det förändrings- och utvecklingsarbete som jämställdhetsarbetet innebär. Jämställdhetstrategen är sammankallande för kommunens jämställdhetsnätverk med ansvar för att stödja kontaktpersonerna i deras uppdrag som utvecklare. Nämnder och kommunala bolagsstyrelser ansvarar för beslut, genomförande och uppföljning av insatser för ökad jämställdhet inom sina respektive ansvarsområden. Politiskt förtroendevalda ska i sin roll som arbetsgivare uppträda som tydliga representanter för kommunens hållning i jämställdhetsfrågor. Förvaltningschefer och VD i kommunala bolag ansvarar för att jämställdhetsarbetet genomförs enligt Kalmar kommuns strategi för jämställdhet och gällande lagstiftning. Jämställdhetsutvecklare inom varje förvaltning och bolag ansvarar för att stödja och följa upp arbetet med jämställdhetsmålen och implementering och uppföljning av riktlinjer. Jämställdhetsutvecklaren deltar i ett kommunövergripande jämställdhetsnätverk, vars syfte är att skapa förutsättningar för ett erfarenhetsoch kunskapsutbyte. Ledare på alla nivåer har ett operativt ansvar för jämställdhetsarbetet. Varje medarbetare har ett eget ansvar för sin medverkan i jämställdhetsarbetet. Aktivt ägarskap Sätta ramar, följa utvecklingen, implentera resultat Professionell styrning Strategiska beslut i samspel med ägarna Kompetent ledning Organisera nätverk, engagera, motiva, föra dialog Engagerade medarbetare Prova idéer, genomföra förändringar 1.1 Stykekedja för hållbart förbättringsarbete Jämställdhetsarbetet involverar alla nivåer i en organisation. Alla har sin roll och eget ansvar - medarbetare, chefer och politiker. Rollfördelningen visas genom en styrkedja. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. 6

105 Genomförande För att uppnå ett hållbart jämställdhetsarbete behövs ett långsiktigt och systematiskt förändringsarbete, där målen och styrningen är tydliga. Det krävs att chefer och medarbetare har tillräcklig kunskap och tillgång till verksamhetsanpassade metoder, arbetssätt och stöd för att i sitt dagliga arbete bedriva en jämställd verksamhet. Följande aktiviteter ska genomföras för att skapa en jämställdhetssäkrad verksamhet: Mål och styrning Nämnder och styrelser ansvarar för att målet om jämställd verksamhet uppnås inom sina respektive ansvarsområden. Det innebär att beslut om genomförande ska tas i nämndernas och styrelsernas verksamhetsplaner och internbudget och revideras årligen. I verksamhetsplanen specificeras hur arbetet med jämställdhet ska ske under året och vilka områden som ska prioriteras. Utbildning Kommunledningskontoret ska erbjuda kompetensutveckling som är anpassad för förtroendevalda politiker, chefer och medarbetare. Varje förvaltning och bolag ska ta fram en verksamhetsspecifik kompetensplan för jämställdhet. Metoder och arbetssätt All statistik som rör individer ska genomgående presenteras, kommenteras och analyseras efter kön, exempelvis i årsredovisningen. Konsekvenser av förslag och förslag till beslut ska analyseras med hänsyn till jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Verksamheternas resursfördelning ska utgå från genomförda jämställdhetsanalyser. Jämställdhetsperspektivet ska integreras i alla styrdokument och uppföljningar. Tjänste- och varuupphandlingar ska genomföras med ett jämställdhetsperspektiv. Kommunledningskontoret ska ansvara för framtagning och spridning av kommungemensamma verktyg och metoder. Varje förvaltning och bolag ska ta fram verksamhetsanpassade metoder och arbetssätt. Stöd och samordning Kommunledningskontoret ansvarar för övergripande uppföljning- och samordningsansvar, för stöd, rådgivning och information till förvaltningarna och bolagen. För att säkerställa processen med jämställdhetsintegrering ska det finnas en jämställdhetsutvecklare centralt placerad i varje förvaltning och bolag. Funktionen har ansvar för att stödja och följa upp arbetet med jämställdhetsmålen och implementering och uppföljning av riktlinjer. Detta förutsätter att jämställdhetsutvecklaren har goda kunskaper om jämställdhet kopplat till respektive verksamhetsområde. 7

106 Det jämställda Kalmar Alla förvaltningar och bolag vill och arbetar för att Kalmar ska vara en jämställd kommun. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter och makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling. Utgångspunkten med ett jämställt Kalmar är att arbeta efter de nationella målen för jämställdhetspolitiken. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Målbeskrivning Målet tar sikte på formella politiska rättigheter möjligheten att delta i demokratiska processer både som väljare och som vald. För att kvinnor ska kunna uppnå halva den reella makten, oavsett sektor, krävs också inflytande över vilka frågor som ska tas upp respektive avvisas från dagordningen. Det gäller beslutsprocessen på alla politiska nivåer både inom och utanför det formella demokratiska systemet. Målet tar även sikte på fördelningen av den makt som ligger utanför det formella demokratiska systemet, till exempel inom det civila samhället, företag, medier, idrott och trossamfund. Målet handlar också om lika möjligheter för kvinnor och män att delta i och påverka de processer som formar våra föreställningar, tankar och idéer inom media, kultur, forskning, fortbildning och utbildningsväsende. En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män inom samhällets alla sektorer är självfallet ingen garanti för att den reella makten fördelas jämnt mellan könen, men det är en avgörande förutsättning för att även kvalitativa aspekter av maktutövning ska kunna förändras i en mer jämställd riktning. Rekommendationer Verka för en jämställd representation i politiskt tillsatta nämnder och ledningar. Verka för en jämn representation av kvinnor och män på ledande positioner. Verka för en jämn könsfördelning i arbetsgrupper. Verka för att jämställdhet beaktas vid fördelning av föreningsstöd. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 2. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Målbeskrivning Tyngdpunkten i målet ligger på de ekonomiska villkor kvinnor och män har som individer. Delmålet tar sikte på fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män och omfattar inkomster i form av lön och näringsverksamhet samt avkastning på kapital. Vidare omfattas ersättningar och bidrag från transföreringssystemen samt effekter av skatter och avgifter. Begreppet ekonomisk självständighet innebär att kvinnor och män har samma möjligheter och villkor att försörja sig själva och sina eventuella barn. En utgångspunkt är att kvinnor och män ses som individuellt ansvariga för sin försörjning. Att skatter och socialförsäkringar är knutna till individen främjar en jämn fördelning av både betalt och obetalt arbete. Rekommendationer Verka för att minska ofrivilligt deltidsarbete. Verka för att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Se över och åtgärda strukturella löneskillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken samt oskäliga löneskillnader inom yrkesgrupper. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 8

107 3. Jämställd utbildning Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Målbeskrivning Målet omfattar hela det formella utbildningssystemet från förskola till universitet och högskola inklusive vuxenutbildning och yrkeshögskolan. Även bildning och utbildning utanför det formella utbildningssystemet omfattas, till exempel folkhögskolor och studieförbundens utbildningsverksamhet. Arbetet med att motverka könsbundna studieval omfattar alla utbildningsnivåer och delar och ger ett strategiskt fokus till arbetet för en jämställd utbildning. Att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller personlig utveckling handlar om jämställda förutsättningar att utveckla intressen, ambitioner och att nå sin fulla potential utan att hindras av strukturer, fördomar och stereotypa föreställningar utifrån kön. Det finns ett särskilt ansvar inom skolväsendet att främja personlig utveckling. Målsättningen om en jämställd personlig utveckling omfattar även andra arenor utanför den formella och icke-formella utbildningssektorn, till exempel föreningslivet. Rekommendationer Verka för att förstärka insatserna i syfte att minska könssegregeringen inom utbildningssystemet. Verka för att erbjuda kompetenshöjande insatser för rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare för att förbättra grundskoleelevers möjligheter till icke-könsstereotypa utbildnings- och praktikval. Verka för att öka insatserna för att uppnå jämställda resultat i grundskolan. Verka för ökade insatser för att stötta föreningsliv och icke-formell utbildningssektor. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 4. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ha samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Målbeskrivning Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att få omsorg på lika villkor. Målet omfattar inte endast fördelningen av obetalt hemarbete inom ett heterosexuellt par i ett hushåll, utan avser fördelningen mellan kvinnor och män av obetalt arbete på samhällsnivå. Målet omfattar även obetalt hemarbete, omsorg av barn, äldre och andra närstående. Målet inbegriper både den som ger omsorg och den som tar emot den. Med hemarbete avses det hushålls- och underhållsarbete som utförs i hemmet. Den äldreomsorg och barnomsorg som inte är obetaldomfattas av delmål fem, jämställd hälsa. Rekommendationer Uppmuntra till ett jämställt uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn. Verka för att erbjuda utbildningsinsatser med ett normkritiskt perspektiv på föräldraskap och barns uppväxtvillkor för föräldrar och blivande föräldrar. Verka för att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Underlätta för medarbetare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 9

108 5. Jämställd hälsa Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa och ska erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Målbeskrivning Delmålet hälsa avser fysisk, psykisk och sexuell hälsa och omfattar såväl förebyggande folkhälsoarbete som åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvård. När det gäller omsorg tar målet sikte på offentligt finansierad omsorg. Rekommendationer Verka för att skapa en bättre fysisk och psykisk arbetsmiljö och färre sjukskrivningar på arbetsplatser. Verka för att minska den psykiska ohälsan bland kvinnor och män, flickor och pojkar. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Målbeskrivning Delmålet omfattar alla yttringar av fysiskt och psykiskt, inklusive sexuellt våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor. Delmålet omfattar även hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och handel med människor för sexuella ändamål. Det andra ledet i delmålet om kroppslig integritet handlar om kvinnors och flickors rätt och möjlighet att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Delmålet omfattar också mäns och pojkars våldsutsatthet och kroppsliga integritet. Delmålet har även ett särskilt fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld. Vidare omfattas att motverka kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen, i medier, pornografi och reklam som syftar till att återskapa föreställningar om kvinnors underordning. I målet ingår även trakasserier, hot och annat våld som sker på Internet och i digitala kanaler. Delmålet är mer omfattande än våld i nära relationer. Rekommendationer Verka för att vidareutveckla ett verkningsfullt förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor. Arbeta för att säkerställa rutiner för tidigt upptäckt av våldsutsatthet. Verka för att förbättra tillgången till stödinsatser för våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare. Verka för en effektivare brottsbekämpning. Verka för att stärka kunskaps- och metodutvecklingen. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 10

109 Så här ska vi göra 1. Planera Alla nämnder och styrelser ska redovisa förbättringsområden i verksamhetsplaneringen: 1. Vad börja med att kartlägga verksamheten och beskriva problemet. Ta fram könsuppdelad statistik, mätningar och annat som ger en tydlig bild av förbättringsområden. 2. Varför beskriv varför ändringen ska ske, vad är anledningen? Ta fram prioriterade områden. 3. Hur utifrån de prioriterade förbättringsområdena formulera mål och aktiviteter i den ordinarie verksamhetsplaneringen. 4. Vem bestäm vem är ansvarig för respektive åtgärd eller förändring. 4. Utveckla 3. Analysera & utvärdera 1. Planera 2. Genomföra 2. Genomföra Säkerställ i verksamhetsplaner vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska göras. Jämställdhetsanalyser ska vara en naturlig del i Kalmar kommunkoncerns samtliga verksamheter. 3. Analysera och utvärdera Utvärdera mål, indikatorer och genomförda aktiviteter. Detta bör kombineras med att undersöka vilka effekter som aktiviteterna medfört och hur de bidragit till måluppfyllelse ur ett jämställdhetsperspektiv. Avrapportering ska ske till nämnd och styrelse. 4. Utveckla Att löpande se över och revidera verksamhetens processer och rutiner är en viktig del i det ständiga förbättringsarbetet. Analysera det som inte blev lika bra och gör en ny planering. Lärandet utgör ett stöd för att analysera förutsättningarna, följa utvecklingen, kritiskt granska verksamheten och kommunicera erfarenheter. Vad ska göras för att hela tiden erbjuda en jämställd verksamhet till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet? Könsuppdelad statistik Tillgång till grundläggande fakta om kvinnors, mäns, flickors och pojkars situation är en förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering. Därför ska kön vara en övergripande och genomgående indelningsgrund i statistiken. Könsuppdelad statistik synliggör kvinnor och mäns förutsättningar, livsvillkor och behov. Individbaserad statistik ska vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön samt spegla jämställdhetsfrågor och problem i samhället. Statistiken måste även leda vidare till analyser, mål och åtgärder för att vara meningsfull. Nyckeltal Nyckeltalen ger viktig bakgrundsinformation för planering och utvärdering av verksamheter. Hur väl stämmer resurserna med uppdraget, de lokala målen och behovet av stöd, service, vård och omsorg? Vilka resultat ger verksamhetens insatser i förhållande till målen och kostnaderna? 11

110 Jämställdhet skapas i varje vardaglig handling.

111 Handläggare Datum Lillian Alverö/Ida Johansson Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram år 2017 Del 1: Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsarbete med barn och ungdomar Skillnad i måluppfyllelse åk 9, mellan flickor och pojkar har minskat. Det som hänt är att flickornas resultat har sjunkit något och pojkarnas resultat är kvar på samma nivå som Nationella prov åk 3 visar inga skillnader mellan flickor och pojkar, skillnader i resultat ökar längre upp i stadierna. I organisationen med centrala nätverksutvecklare ökar rådgivning i uppdragsform. Uppdragsformen är viktig för att öka kompetens i förskola och skola. Uppdragen är tydligare, omfattar fler personal och löper över längre tid. Ex på central fortbildning är Fortbildningseftermiddag för enhetsutvecklare och Lärande diskussioner om genus, normkritik, maktstrukturer och mångfald, har erbjudits alla lärare och chefer. Fokus är att öka kunskap och utveckla metoder. Förskolorna Pulpeten/Smedjan och Trollet har tilldelats Utmärkelse för systematiskt jämställdhetsarbete. Nätverksutvecklare besöker förskolor och skolor, för att synliggöra, inspirera, ge stöd och vägledning. Modell för fortsatt arbete är att nätverksutvecklare, rektor/förskolechef och enhetsutvecklare, samarbetar och formulerar förslag till insatser för att nå verksamhetsmålen. En strävan bör vara att konkretisera uppdragen utifrån läroplaner och förvaltningens mål. Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx barnungdom@kalmar.se

112 2 (7) Mål: I Kalmar kommun ska skillnaden minska mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde, genom att höja värdet mer för det kön som presterat sämre. Målet är delvis uppfyllt Gapet mellan flickor och pojkar har minskat. Skillnad flickor och pojkar ,6 och ,6. I nationella prov åk 3 är det inga skillnader. Skillnader i resultat ökar längre upp i stadierna. Resultat för flickor i åk 9 visar en sänkning från föregående år. Resultat för pojkar ligger kvar på liknande nivå. Källa barn- och ungdomsförvaltningen Maluppfyllelse i fokus Mål: Under året ska förskolan, skolan och fritidshemmen öka förutsättningarna för alla barn att utveckla sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet. Målet är delvis uppnått. Nationella prov i svenska och matematil i åk 3 visar ingen skillnad i resultat mellan flickor och pojkar. Skillnad i resultat ökar ju längre upp i stadierna eleverna kommer. Utmärkelse för systematiskt jämställdhetsarbete har delats ut till förskolorna Trollet och Pulpeten Smedjan Några exempel på uppdrag under året: Kunskap i jämställdhet/mångfald kopplat till förskolans verksamhet. Framgångsfaktorer kring måluppfyllelse för pojkar o flickor. Hur minska skillnader mellan pojkar och flickors måluppfyllelse? Implementera läroplanens jämställdhetsuppdrag i skolämnen. Pedagogiska miljöns betydelse. Utvecklingssamtal utifrån genus och mångfaldsperspektiv. Ex på central fortbildning är Fortbildningseftermiddag för enhetsutvecklare och Lärande diskussioner om genus, normkritik, maktstrukturer och mångfald, har erbjudits alla lärare och chefer. Fokus är att öka kunskap och utveckla metoder. Mål: I Kalmar kommun ska skillnaden i det genomsnittliga meritvärde minska mellan elever vars föräldrar är högutbildade och de vars föräldrar har lägre utbildningsnivå, genom att höja värdet mer för de som presterat sämre. Målet är ej uppfyllt Ökade skillnader i meritvärde mellan elever vars föräldrar har hög utbildningsbakgrund och de elever vars föräldrar har låg utbildningsbakgrund, med 6 poäng jämfört med föregående år. Skillnaden i genomsnittligt meritvärde är 48 p, motsvarar mer än ett betygssteg i alla ämnen. Ökning trots flera insatser för att förstärka skolans kompensatoriska uppdrag för att minska skillnader, genomförts, ex. fokustid, extratid på fritidshem, digitala kompensatoriska hjälpmedel, nya rutiner för studiehandledning, intensivundervisning och specialpedagogik för lärande. Analys - att ex fokustid gynnar alla elever då genomsnittliga meritvärdet ökar för båda grupperna, men mer för gruppen med högutbildade föräldrar. Elever till högutbildade föräldrar verkar ta till sig nya insatser snabbare.

113 3 (7) Del 2: Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsarbete för medarbetare Uppföljningen inleds med en sammanfattning av måluppfyllelsen angående jämställdhetsoch mångfaldsarbetet för medarbetare Därefter redogörs det mer ingående för resultatet av åtgärderna för varje mål. Sammanfattande uppföljning gällande medarbetare Förvaltningen behöver bli bättre på användandet av kravprofil. Cirka en tredjedel av cheferna har svarat att de alltid använder sig av kravprofil vid rekrytering, övriga chefer har svarat att de vid ett eller flera tillfällen använt sig av kravprofil vid rekrytering. Samtliga chefer som svarat på enkäten har uppgett att de erbjudit sina föräldralediga medarbetare ett lönesamtal och nästan alla chefer har också haft medarbetarsamtal med dessa. Andel medarbetare som har upplevt sig utsatta för diskriminering, kränkning eller trakasserier har minskat med nästan 1 %, dock har andelen medarbetare som inte vet vart de ska vända sig vid diskriminering, kränkning eller trakasserier ökat med nästan 1,5 % mot Mål: Mångfalden av medarbetare inom olika yrkeskategorier ska främjas och alla medarbetare ska ges lika möjligheter till utveckling i arbetet Kalmar kommun ska använda sig av kompetensbaserad rekrytering. Vid kompetensbaserad rekrytering är det viktigt med en tydlig kravprofil. Genom att använda sig av kravprofilen kan vi också främja mångfalden på våra arbetsplatser. Genom den årliga kundenkäten som skickas ut till förvaltningens rektorer och förskolechefer kan vi följa upp målet. 26 av 27 chefer svarar att de har rekryterat nya medarbetare under Av dessa svarar 9 att de har använt sig av kravprofil samtliga tillfällen och 8 medarbetare att de vid flertalet rekryteringar har använt sig av en kravprofil. Övriga chefer menar att de använt sig av kravprofiler till en viss grad. Liksom under 2016 har rekrytering av förskollärare samordnats inför terminstart. Vid denna rekrytering har man använt sig av kravprofil. Även vid chefstjänster har kravprofiler använts vid samtliga rekryteringar. Målet är delvis uppnått. Mål: Alla medarbetare ska kunna förena förvärvsarbete med föräldraskap I förvaltningskontorets kundenkät svarar 26 av 27 chefer att de har haft föräldralediga medarbetare under Av dessa svarar 25 chefer att de har erbjudit medarbetarsamtal till sina föräldralediga medarbetare och samtliga har erbjudit lönesamtal. 22 av 26 chefer svarar att man har bjudit in sina föräldralediga medarbetare till övriga personalsammankomster under året. Målet är uppnått.

114 4 (7) Mål: Att ingen medarbetare ska utsättas för diskriminering, kränkning eller trakasserier samt att alla medarbetare ska veta vart de ska vända sig om det skulle inträffa Förvaltningen genom för årligen en medarbetarenkät. I 2017 års medarbetarenkät svarar 4,5 % av medarbetarna att de upplevt sig utsatta för diskriminering, kränkning eller trakasserier. Det är en minskning från 2016 då 5,6 % känt sig utsatta. Även att resultatet är bättre än året innan så har vi inte lyckats att sänka till önskvärt mål. Delmålet är inte uppnått. Andel medarbetare som inte vet vart man ska vända sig om man blir utsatt för ovanstående har ökat från 6,8 % till 8,2 %. Delmålet är inte uppnått. Mål: Att inga könsbundna skillnader i lön och övriga arbetsvillkor ska finnas I samband med förvaltningens avstämning av löneöversynen 2017 konstaterade parterna för arbetstagarna samt arbetsgivaren att det inte förekom några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför samma eller likvärdigt arbete.

115 5 (7) Kartläggning av personal och lön uppdelat på kön Antal medarbetare, sysselsättningsgrad och ålder Nedanstående uppgifter utgår från tillsvidareanställda medarbetare (exklusive vilande anställningar) Bilden nedan visar fördelningen mellan kvinnor och män inom hela barn- och ungdomsförvaltningen, som har sett likadan ut de senaste åren. Nedanstående tabell visar uppgifter för verksamheter som har fler än 30 medarbetare. Ledning och administration visas dock inte i denna tabell. Istället presenteras uppgifter gällande medarbetare i ledningsfunktion, nedbrutet i respektive yrkesroll separat i nästkommande tabell. Antal tillsvidareanställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad Medelålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Förskola ,0% 100,0% 43 36,4 Fritidshem ,4% 100,0% 45,8 43,2 Förskoleklass ,2% 100,0% 42 52,8 Grundskola ,4% 97,1% 45,6 48,8 Särskola ,5% 95,6% 47,2 44,1 BoU ,9% 97,8% 44,7 46,8

116 6 (7) Antal tillsvidareanställda Kvinnor Män Rektor 12 4 Förskolechef 8 3 Bitr. skolledare 25 9 Totalt Frisknärvaro och sjukfrånvaro Frisknärvaro innebär andel medarbetare som inte har några sjukdagar alls under ett kalenderår. Frisknärvaron under 2017 är högre för män än kvinnor på förvaltningen. Frisknärvaron är lägre än 2016, både för kvinnor och män. Tabellen nedan visar också på sjukfrånvaro i procent av arbetstid (för samtliga anställningsformer). Det är ingen skillnad på sjukfrånvaron från 2016 till Statistiken visar också att kvinnornas sjukfrånvaro nästan är dubbelt så hög i jämförelse med männens. Det kan exempelvis förklaras med att kvinnorna är överrepresenterade i förvaltningen, främst inom de verksamheter där man även har en högre sjukfrånvaro. Kvinnor Män Totalt Frisknärvaro ,7% 40,0% 29,9% Frisknärvaro ,4% 44,4% 31,3% Sjukfrånvaro ,9% 3,6% 6,3% Sjukfrånvaro ,9% 3,6% 6,3% Statistiken visar att kvinnornas sjukfrånvaro nästan är dubbelt så hög i jämförelse med männens. Det kan exempelvis förklaras med att kvinnorna är överrepresenterade i förvaltningen, främst inom de verksamheter där man även har en högre sjukfrånvaro vilket tabellen nedan visar. Kvinnor Män Totalt Förskolan ,92% 3,62% 8,61% Förskolan ,59% 6,60% 8,48% Grundskolan ,08% 2,89% 4,42% Grundskolan ,17% 2,53% 4,39%

117 7 (7) Föräldraledighet Diagrammet nedan visar det antal föräldraledighetsdagar som en tillsvidareanställd medarbetare i genomsnitt tar ut (exkl. partiell föräldraledighet). Vi ser att totalt sett så tar man ut fler föräldradagar under 2017 än Det är kvinnorna som står för ökningen. Kvinnorna tog under 2017 ut i snitt 20,95 dagar mot 19,65 dagar Männens uttag av föräldradagar är oförändrad. Digrammet nedan visar genomsnittligt antal föräldraledighetsdagar per medarbetare. Lön Tabellen nedan visar medellöner för kvinnor och män i våra verksamheter men också gällande olika yrkesroller i ledningsfunktion. Den sista raden visar på medellönerna för hela barn- och ungdomsförvaltningen. Kvinnors medellön Mäns medellön Skillnad i kr Förskola Fritidshem Förskoleklass Grundskola Särskola Rektor Förskolechef Bitr. skolledare Bitr. förskolechef

118 Handläggare Datum Lillian Alverö/Ida Johansson / Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden 2018 Syfte att säkerställa att jämställdhets- och mångfaldsarbete sker på ett systematiskt sätt så att det blir en del av vardagen på skolor och förskolor i Kalmar kommun. Jämställdhets- och mångfaldsarbete med barn och ungdomar Jämställdhets- och mångfaldsfrågor är angelägna för Barn och ungdomsnämndens ansvarsområde, då arbetet med barn och ungdomar lägger grunden för kommande generationers attityder och värderingar. Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval, personlig utveckling. Under året har förskolan, skolan och fritidshemmen ökat förutsättningarna för alla barn att utveckla sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet. Beskrivning: Förskolan, skolan och fritidshemmen ska aktivt och medvetet arbeta med att främja flickors och pojkars lika rätt och möjligheter. Mätning: Nationella prov och Procapita. I Kalmar kommun ska skillnaden minska mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde, genom att höja värdet mer för det kön som presterat sämre. Beskrivning: Skolan ska aktivt och medvetet arbeta med att främja flickors och pojkars lika rätt och möjligheter. Trots detta är det stor skillnad mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde i år 9. Läsåren 2014/2015 till 2016/2017 var skillnaden i det genomsnittliga meritvärdet 33 poäng till förmån för flickorna. Mätning: Siris. I Kalmar kommun ska skillnaden i det genomsnittliga meritvärde minska mellan elever vars föräldrar är högutbildade och de vars föräldrar har lägre utbildningsnivå, genom att höja värdet mer för de som presterat sämre. Beskrivning: Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2014/2015 till 2016/2017 var skillnaden i det faktiska genomsnittliga meritvärdet i Kalmar kommun för elever i åk 9 i snitt, 47,3 poäng. Mätning: Siris. Resurser: Inom befintlig budget. Nätverksutvecklare och enhetsutvecklare i jämställdhet och mångfald. Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx barnungdom@kalmar.se

119 2 (2) Förslag på aktiviteter till målen: Uppdrag från rektor/förskolechef till nätverksutvecklare, Skolverkets material 7 timmar, Vision 2020 jämställd förskola, kompetensutveckling, ex fortbildning för enhetsutvecklare och chefer, Skolprat, jämställdhets- och mångfaldscafé, verktyget makequality (SKL). Jämställdhets- och mångfaldsarbete för medarbetare Förvaltningen ska kännetecknas av en jämlik syn på de anställda. Alla anställda har samma värde, rättigheter och skyldigheter. Nedan beskrivs de mål och åtgärder som arbetsgivaren och representanter för arbetstagarna tagit fram i samverkan i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Mål: Mångfalden av medarbetare inom olika yrkeskategorier ska främjas och alla medarbetare ska ges lika möjligheter till utveckling i arbetet. Åtgärder: Vid rekrytering ska samtliga tjänster tillsättas genom kompetensbaserad rekrytering, vilket beskrivs i kommunens rekryteringsprocess. En tydlig och specificerad kravprofil som endast innehåller färdigheter och egenskaper som är kopplade till tjänsten, ska ligga till grund för urval och tillsättning. Detta främjar en objektiv rekrytering och medför att urvalet blir större eftersom man minskar risken för att fördomar och schablonföreställningar om hur människor ska vara för att passa på en arbetsplats får betydelse. En specificerad kravprofil ska också användas vid tillsättningen av tjänsterna som förstelärare samt vid urval till förvaltningens ledarförsörjningsprogram. Under 2018 kommer vi använda oss av anonyma urval vid ett antal rekryteringar för att ytterligare säkerställa att vi enbart tittar på kompetensen och ej kön eller etnicitet osv. Ansvarig för åtgärd: Rekryterande chef Mätning och uppföljning: I förvaltningskontorets kundenkät till cheferna. Mål: Alla medarbetare ska kunna förena förvärvsarbete med föräldraskap. Åtgärder: Medarbetare som är föräldralediga ska erbjudas möjlighet att få information, medarbetarsamtal, lönesamtal och delta i personalsammankomster. Ansvarig för åtgärd: Närmaste chef. Mätning och uppföljning: I förvaltningskontorets kundenkät till cheferna. Mål: Det övergripande målet är att ingen medarbetare ska utsättas för diskriminering, kränkningar eller trakasserier samt att alla medarbetare ska veta vart de ska vända sig om det skulle inträffa. Delmål: Andel medarbetare som upplevt sig utsatta, samt andel medarbetare som inte vet vart de ska vända sig ska årligen minska med minst 2 procentenheter. Åtgärd: Cheferna kommunicerar den kommungemensamma rutinen gällande diskriminering och kränkande behandling, för att den ska bli känd för och efterföljas av samtliga medarbetare. Ansvarig för åtgärd: Närmaste chef Mätning och uppföljning: I medarbetarenkäten. Mål: Att inga könsbundna skillnader i lön och övriga arbetsvillkor ska finnas. Åtgärd: Utöver den kommungemensamma kartläggningen kommer en analys för jämställda löner ske på förvaltningsnivå. Detta gör arbetsgivaren i samverkan med fackliga företrädare. Vid eventuella osakliga löneskillnader kommer en handlingsplan att upprättas. Ansvarig för åtgärd: Förvaltningschef Mätning och uppföljning: I samband med avstämningen för lönerevisionen.

120 Handläggare Datum Åse Porsefjord Lägesrapport för central elevhälsa Bakgrund Under slutet av 2016 granskades samverkan om första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa. Det övergripande syftet med granskningen var att bedöma om socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd, säkerställt att det finns en ändamålsenlig samverkan om första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa. En årlig uppföljning och utvärdering skall ske och genomförs och återkopplas till barn och ungdomsnämnden. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Central elevhälsa har bl.a. under 2017 HBTQ certifierats, samtliga kuratorer, samordnade skolsjuksköterska, specialpedagoger och chef för central elevhälsa deltog vid certifieringen. Central elevhälsa har haft fler utbildningstillfällen för BoU pedagoger inom bl.a. låg affektivt bemötande och tydliggörande pedagogik. Samtliga kuratorer har deltagit vid kompetensutbildning gällande hedersrelaterat våld och förtryck och har som uppdrag att föra sina kunskaper vidare inom barn och ungdoms för-och skolenheter. Mobila elevhälsateamets tjänster har under senare delen av året utannonserats och söktrycket till tjänsterna var mycket bra. Det mobila elevhälsateamet skall bidra med en utökad elevhälsa inom förskolans och skolans verksamhet. Teamet kommer att jobba med individ såväl som gruppärenden. Under året har centrala elevhälsan arbetat fram ett kartläggningsmaterial samt en arbetsmetod som använts med framgång vid problematisk skolfrånvaro. Inom mobila elevhälsateamet kommer kartläggningsmaterialet och arbetsmetoden fortsätta utvecklas. Allt för att öka barn och elevers bättre mående och därigenom även ge en ökad skolnärvaro och möjlighet till utbildning. Central elevhälsa har medverkat till att övergripande utbildningsinsatser inom ANDT, så som tobaksfri duo och föreläsningar har genomförts. Under året har samverkan mellan BoU och socialförvaltningen bl.a. utmynnat i en ny rutin gällande HVB placerade barn i annan kommun. Samverkan mellan central elevhälsa och landsting (BUP och HAB) har under året bl.a. inneburit gemensamma möten kring enskilda elever samt organisatoriska frågeställningar. Den årliga kundundersökningen visar på mycket goda resultat och en stor ökning gällande kundnöjdhet inom samtliga områden. En lägesrapport av väntetider för skolläkarbesök samt psykologutredning har sammanställts för att ge en bild av nuläget. Lägesrapporten gäller kalenderåret Central elevhälsa, Barn och ungdomsförvaltningen Adress Esplanaden 20, Kalmar Tel vx ase.porsefjord@kalmar.se

121 2 (4) Lägesrapport - Skolläkare 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Väntetid antal veckor Hög prioritet *Diagrammet visar mönster för kötiden och inte exakt bild av faktisk kötid. Skolläkarens upplevelse av kötiden är att den ligger kvar på samma nivå som Skolläkare Under 2017 har väntetiden för elev som önskar träffa skolläkare varierat mellan 1 och 4 veckor. Mönstret är att efterfrågan är lägst i början av höstterminen för att successivt öka allteftersom terminen fortlöper. Under vårterminen 2017 var väntetiden maximalt 4 veckor för skolläkarbesök om specifika önskemål om tid för besök inte funnits. Målet är att hålla väntetiderna så korta som möjligt även om elevhälsans medicinska del inte bedriver akut sjukvård. Uppdraget är i första hand att arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt att stödja eleverna mot måluppfyllelse i skolan. Kötiden gäller planerad verksamhet. Ärenden som högprioriteras av chefer hanteras av skolläkare inom en till två veckor. Väntetiden till skolläkare har inte förändrats i någon större utsträckning i förhållande till föregående år. Lägesrapport Psykologer Väntetid antal veckor Hög prioritet Föregående år *Diagrammet visar mönster för kötiden och inte exakt bild av faktisk kötid. Kötiden varierar något mellan psykologerna. Psykologer Under 2017 har bemanningen av förskole- och skolpsykolog varierat. Den planerade bemanningen har varit 4.0 psykologtjänster men på grund av olika omständigheter, så

122 3 (4) som pensionsavgång och försenade tillsättningar av tjänster har vi inte nått hela vägen. Därmed har väntetiden på vissa ärenden ökat. Under våren var bemanningen 3.0 psykologer med tjänstgöring på 100 %. En ny psykolog tillträde i augusti månad samtidigt som en pensionsavgång aktualiserades. Detta innebär sammantaget att lite drygt 3.0 tjänster mot planerade 4.0 tjänster har arbetat inom Barn- och Ungdomsförvaltningen under Under året har central elevhälsa köpt in yterliggare psykolog tjänst, då gällande begåvningsbedömningar för att minska kötiden. Psykologerna i Kalmar kommun har genomfört ca 130 längre uppdrag. Ett längre uppdrag innehåller flera av följande moment; observation av elev, konsultation, samråd med lokal elevhälsa, samtal med elev och vårdnadshavare samt handledning av pedagoger under längre tid. Under 2017 genomfördes 12 utredningar med frågeställning gällande begåvning. Med utgångspunkt ur ett utvecklingspsykologisikt perspektiv genomförs begåvningsbedömning vanligtvis tidigast under vårterminen i årskurs 3. Väntetider när det gäller längre uppdrag varierar mellan 1-8 veckor under året. Antal uppdrag varierar som föregående år med färre uppdrag vid inledningen av höstterminen och ett stadigt ökande under resterande läsår. Under sommarveckorna ägnas arbetestiden främst åt administrativt arbete (såsom exempelvis journal, utlåtande och planering för insatser) och väntetiden för nya uppdrag är därmed låg under denna tid. Psykologernas uppdrag är enligt läroplanen främst inriktat mot ett förebyggande och hälsofrämjande arbete vilket under 2017 inneburit att psykologerna har fortsatt medverkat och drivit projekt och föreläsningar, t.ex. mer rörelse i skolan för elever på Lindöskolan, föreläsningar för personalgrupper inom både för- och grundskola. Specialpedagoger med särskilt uppdrag MSU MSU pedagogerna har under 2017 utfört uppdrag för BoU och SKDN. Under året beslutades att SKDN skall ingå i MSU verksamheten och mobila elevhälsoteamet. Efterfrågan av MSU tjänsterna har varit högre än tidigare och ca 195 uppdrag har avslutats under året. Uppdragen har bland annat omfattat; tal och språk-, läs och skrivutredningar, pedagogisk handledning. Övriga aktiviteter; - Nätverksträffar för pedagoger med elever på tidig utvecklingsnivå, nätverk för pedagoger med elever inom autismspektrat, nätverk för specialpedagoger i förskolan. - Workshops kring assisterande teknik och kommun-licenser. - Hel kompetensutvecklingsdag för samtliga speciallärare och specialpedagoger i Kalmar kommun. - Träff för speciallärare och specialpedagoger med information angående dataprogrammet Legilexi. - Utvecklingsgrupper för speciallärare och specialpedagoger startas. - Föreläsningar i språkstörning, TRAS, tydliggörande pedagogik, lågaffektivt bemötande, utvecklingsstörning genomförda för olika grupperingar bland kommunens pedagoger. Antalet uppdrag som hörselpedagogerna tilldelats gällande barn och elever med dövhet och hörselnedsättning har ökat något. Uppdragen har varit fördelade från förskolan t.o.m. åk 9. Två gränskommuner köper hörselpedagogstjänster av Kalmar kommun på sammanlagt 40 %. Uppdragen sker på flera olika nivåer. Organisationsnivå - t.ex. akustikmätning vid ny- och ombyggnation av lokaler. Gruppnivå - t.ex. information till klasser om ljud och hörsel. Individnivå - t.ex. hörselmedvetenhet, information vid byte av stadie och skola. Arbetet i hörselgruppen har fortsatt en gång i veckan med elever från Kalmar och Borgholms kommun. Det sker kontinuerligt en samverkan med landstinget och hörselpedagogerna, vilket bildar en länk mellan skola och pedagogiska hörselvården. Vidare har hörselpedagogerna medverkat i en referensgrupp kring vidareutveckling av läromedel för elever med dövhet och hörselnedsättning, och de deltar även i en fokusgrupp för SPSM i framtagandet av stödmaterial till förskolan kring området. Synpedagogen har under året uppmärksammat att barn/elever med frågeställningen Visuella perceptionssvårigheter är en grupp som ökar. Detta är en observation som

123 4 (4) gäller även på nationell nivå enligt forskare och kunniga inom området. Delvis beroende på att man nu klarar allt fler mycket för tidigt födda barn, som är en stor riskgrupp, då synen är den funktion som utvecklas sent i graviditeten och man ännu inte riktigt hittat balansen i att skydda det lilla barnets ögon och att stimulera med lagom mycket synintryck. Pedagoger ute i verksamheterna har blivit mer medvetna om just VP. Synpedagogen har under året haft flest uppdrag inom skolan framförallt lågstadiet. Många barn med synnedsättningar har multipla funktionsnedsättningar vilket ökar komplexiteten i uppdragen. Skoldatateket och språkverkstaden Skoldatateket är en övergripande verksamhet som ansvarar för och arbetar med assisterande teknik och specialpedagogik. I verksamheten finns specialpedagogisk kompetens. Verksamheten syftar till att personal ska kunna få råd och stöd i valet av assisterande teknik samt utveckla kompetens och arbetsmetoder i syfte att öka likvärdigheten för eleverna, ge dem bättre förutsättningar att utvecklas samt öka möjlighet att möta kunskapskraven. Under året 2017 fick Skoldatateket det pedagogiska ansvaret för kommunlicenserna. Alla speciallärare och specialpedagoger i kommunen fick bättre insyn kring licenserna och de fick även ta del av workshops kring läs-, skriv- och studieverktyg kopplade till kommunlicenserna och de verktyg (pc, chromebook samt ipad) som finns i kommunen idag. Inom Språkverkstaden kan personal som arbetar med barns och ungdomars språk-, tal-, läs- och skrivutveckling möta en stimulerande och lustfylld miljö. Språkverkstaden bemannas av pedagoger med fördjupad kunskap inom dessa områden. Antalet besökande till språkverkstaden har minskat de senaste åren. Esplanadskolan/Särskild undervisningsgrupp/central skolresurs Central skolresurs har under 2017 haft elever främst inom årskurserna 7-9 från sex olika skolor inom Kalmar kommun. Under 2017 har central skolresurs arbetat mycket med personalgruppen för att stärka kompetensen och för att arbeta med personalgruppens arbetsmiljö. Personalgruppen har fortbildats i form av MI, motiverande samtal, samt fortsatt fortbildning inom lågaffektivt bemötande, under höstterminen 2017 inleddes även fortbildning i form av specialpedagogiskt lyft. Personalgruppen har bestått av ämneslärare, fritidsledare, kurator, samt under senare delen av hösten anställdes en biträdande rektor som operativ ledare på plats i verksamheten för att stärka ledningsresursen under hela skoldagen. Den särskilda undervisningsgruppen arbetar stadigt med utslussning av eleverna mot ordinarie hemskola eller vidare mot annan skola samt gymnasiet. Vid läsårsslut 2017 avslutade sju elever sin skolgång från Esplanadskolan, sex elever fortsatte till gymnasiet var av några inom ordinarie nationellt program. En elev återvände till sin hemskola med betyg i alla ämnen förutom ett. Planering inför 2018 Några av central elevhälsas satsningar under 2018 förutom fortsatt arbete med ovan nämnda områden, kommer att vara att arbeta med följande; Mobila elevhälsateamets vidareutveckling problematisk skolfrånvaro, elevhälsainsatser på individ och gruppnivå. Förebyggande och hälsofrämjande insatser med utgångspunkt från skolans hälsosamtal och psykisk hälsa bland barn och unga framtagande av en handlingsplan. Utbildningskatalog och genomförande av föreläsningar, inspirationstillfällen och fortbildningar kring specialpedagogik, NPF och tydliggörande pedagogik. Se över och utvärdera organisationen kring Språkverkstaden. Åse Porsefjord Chef för central elevhälsa

124 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förvaltningschef Mats Linde Rektor Åse Porsefjord (3) Stödprocess för elevers närvaro i skolan - process Syfte Stödprocessen är framtagen i samverkan mellan barn- och ungdomsförvaltningen och Socialförvaltningen för att gynna hög närvaro i skolan. Processen ska säkerställa tidig upptäckt av elevs ökande frånvaro och möjliggöra stöd, extra anpassningar och eventuellt särskilt stöd till eleven inom skolan. I samverkan med socialförvaltningen ska insatser kunna göras parallellt med skolans utredningsarbete och insatser. Processen sorterar under barn- och ungdomsförvaltningen huvudprocess och gäller för elever i grundskola och grundsärskola. Rutinen ska implementeras i respektive förvaltning. Arbetet för att främja elevers närvaro i skolan regleras i följande lagar och föreskrifter: Skollagen (2010:800) Skolförordningen (2011:185) Skolverkets Allmänna råd - Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Ansvar Rektor ansvarar för att: elever och vårdnadshavare informeras om skolplikten, skyldigheten att närvara och rätten till utbildning i grundskolan/grundsärskolan det bedrivs ett arbete på skolan för att främja närvaron och att eleverna samt elevhälsan är delaktiga i arbetet det finns rutiner för att hantera ansökningar om ledighet och för att anmäla förhinder att delta i utbildningen det görs en samlad bedömning av elevens skolsituation inför beslut om längre ledighet elever och vårdnadshavare informeras om skyldigheten att anmäla förhinder att delta, de begränsade möjligheterna till ledighet och om att frånvaro kan försvåra elevens möjlighet att nå de nationella målen för utbildningen se till att orsaker till frånvaro utreds skyndsamt, sätta in konkreta åtgärder med utgångspunkt i den genomförda utredningen för att komma tillrätta med ogiltig frånvaro, Verksamhetsunika processer, rutiner och instruktioner

125 2 (3) följa upp de åtgärder som vidtagits och vid behov pröva andra åtgärder för att komma tillrätta med ogiltig frånvaro, samt ha rutiner för samverkan med elevhälsan och vid behov med andra samhällsfunktioner Genomförande Att främja närvaro Se Allmänna råd, sidorna Att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro Se Allmänna råd, sidorna samt processkarta, sida 3 i detta dokument. Workshop Chef för central elevhälsa och planeringssekreterare på förvaltningskontoret planerar och genomför, i samverkan med socialförvaltningens personal, årligen en workshop som erbjuds vid fyra tillfällen. Obligatorisk närvaro för förskolechef/rektor, med start 2017 därefter vartannat år eller vid betydande förändringar som påverkar arbetsgången i denna stödprocess. Målgrupp: förskolechefer, rektorer och bitr. förskolechefer/rektorer samt lokala elevhälsateam Innehåll: o Juridik (Föräldrabalken, skolplikt, vitesföreläggande m m) o Gränsdragningar och handlingsutrymme (Informationsutbyte kring ömsesidiga förväntningar på förvaltningarnas insatser och möjligheter att agera.) o Frånvarostatistik (Gruppdiskussioner kring orsaker till frånvaro samt signaler/beteendeförändringar att vara uppmärksam på.) o Exempel på närvarofrämjande insatser (Gruppdiskussioner kring vinnande koncept för att få elevers närvaro att öka.) Uppföljning Chef för central elevhälsa ansvarar för att stödprocessen årligen revideras i samverkan med planeringssekreterare på barn- och ungdomsförvaltningens förvaltningskontor och socialförvaltningen.

126 3 (3)

127 Barn- och ungdomsnämnden Anmälningsärenden 1. Centrala samverkansgruppens protokoll Södermöre kommundelsnämnds protokoll Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor. Anmälan av delegationsbeslut 1. Förvaltningschefens beslut februari: D 3 Yttrande till Skolinspektionen över inkomman anmälan gällande skolsituationen för en elev vid Oxhagsskolan och Tullbroskolan (dnr 2018/0090), D 3 Komplettering av svar utifrån anmälan om skolsituationen för en elev vid Rinkabyholmsskolan (dnr 2017/0950), B 19 Beslut om tilläggsbelopp för fristående skola (dnr 2014/0528), C 1 Anställning (dnr 2017/1174). 2. Administrativ chefs beslut mars: A 8 Tillsyn av enskild verksamhet (dnr 2018/1251) 3. Chef central elevhälsa/samordnare för barn i behov a särskilt stöd, beslut februari: B 15 Beslut om att placera barn i annan kommun än hemkommunen - överenskommelse om interkommunal ersättning (dnr 2018/0146), B 6 Beslut om mottagande av elev i grundsärskolan (dnr 2018/0151). 4. Förskolechef Förskolan Svärdsliljan, beslut januari-februari: A 1 Beslut om utökad vistelsetid (dnr 2018/0084, 2018/0208, 2018/0209). 5. Rektor Vasaskolan, beslut november-december: C 3 Anställning. 6. Rektor Vasaskolan, beslut januari: A 1 Beslut om utökad vistelsetid (dnr 2017/1216, 2015/0046). 7. Förskolechef Förskolan Lindö, beslut januari: C 3 Anställning. 8. Rektor Lindöskolan, beslut januari: A 2 Beslut om att ta emot elev från annan kommun än hemkommunen (dnr 2018/0096). 9. Förskolechef Förskolan Smedby, beslut januari: C 3 Anställning (dnr 2018/0137, 2018/0136). 10. Rektor Vasaskolan, beslut februari: B 11 Avslag på begäran om busskort (dnr 2017/0873), A 1 Beslut om utökad vistelsetid (dnr 2018/0150), A 3 Beslut om nedsättning av barnomsorgsavgift (dnr 2013/0728, 2017/0903, 2015/0977), B 14 Beslut att placera barn i annan kommun än hemkommunen. 11. Förskolechef Förskolan Oxhagen-Malmen, beslut hösten 2017: C 3 Anställning. 12. Förskolechef Förskolan Oxhagen-Malmen, beslut februari: A 3 Beslut om nedsättning av barnomsorgsavgift (dnr 2016/0366, 2014/0745, 2018/0155), A 2 Beslut att ta emot barn från annan kommun än hemkommunen. 13. Rektor Lindöskolan, beslut februari: A 2 Beslut om att ta emot elev från annan kommun än hemkommunen (dnr 2018/0161). 14. Rektor Rinkabyholmsskolan, beslut februari: C 3 Anställning (dnr 2018/0213). 15. Förskolechef Förskolan Rinkabyholm, beslut februari: C 3 Anställning (dnr 2018/0215). 16. Förskolechef förskolan Oxhagen-Malmen, beslut mars: A 1 Beslut om utökad vistelsetid (dnr 2017/0006).

128 17. Förskolan Smedby, beslut februari: A 3 Beslut om nedsättning av barnomsorgsavgift (dnr 2018/0217). 18. Chef central elevhälsa, beslut januari-mars: C 3 Anställning (dnr 2018/0228, 2018/0131, 2018/0132, 2018/0233, 2018/0230). 19. B 21 Förskolechefs/rektors beslut om att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling (se anmälnings- och kännedomsärendet Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor ).

129 PROTOKOLL 1 (8) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Tid Måndagen den 12 februari 2018, kl Plats Barn- och ungdomsförvaltningens sammanträdesrum Närvarande Mats Linde, förvaltningschef Emad Soukiyh, administrativ chef Jeanette Wahlgren, Lärarförbundet Pia Ihse, Lärarförbundet skolledare Christer Nilsfors, Lärarnas Riksförbund, 1-11 Malin Komstedt, Lärarnas Riksförbund Sofie Andersson, Vision Charlotte Karlsson, Kommunal, 1-10 Camilla Ekman, Kommunal Åsa Wenell, Sveriges Skolledarförbund Underskrifter... Iréne Jonsson, sekreterare... Mats Linde, ordförande Christer Nilsfors, justerare 1-11 Malin Komstedt, justerare Godkännande av dagordning Utsänd kallelse godkänns som dagordning för sammanträdet. 2 Föregående protokoll Centrala samverkansgruppen har inga synpunkter på protokollet från den 22 januari 2018.

130 PROTOKOLL 2 (8) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Arbetsmiljö Arbetsmiljöingenjör Monica Gullberg Wiklund informerar: Samtliga chefer i kommunen har fått erbjudande om genomgång i Adato samt identifiering av rehabiliteringsåtgärder och ev. inkoppling av företagshälsa. En sjuksköterska går i pension till sommaren - två återstår - tjänsten är redan konverterad och ersatt. En diskussion förs om att arbetsmiljöenheten ska flytta till nya lokaler och ev. slås ihop med personalenheten. Totalt inom barn- och ungdomsförvaltningen har 31 arbetsskador inrapporterats under Under perioden augusti-december 2017 har 45 tillbud inrapporterats. 4 Frisknärvaro- och sjukfrånvarostatistik Statistiken för december månad är utskickad till centrala samverkansgruppens representanter. HR-specialist Ann Gustafsson informerar om statistiken. Tillsvidareanställda inom barn- och ungdomsförvaltningen utan sjukfrånvaro t.o.m. december är 29,9 %. Ackumulerad sjukfrånvaro i % av arbetad tid t.o.m. december är 6,3 % vilket är densamma som Sjukfrånvaron i % av arbetad tid för december är 5,9 %. 5 Årsrapport barn- och ungdomsnämnden 2017 Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram ett förslag till årsrapport för verksamheten Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar samt strategiska framtidsfrågor belyses för de olika verksamheterna. Årsrapporten utgör budgetunderlag inför budget Det ekonomiska resultatet redovisas och analyseras. Totalt sett för barn- och ungdomsnämndens verksamheter blev överskottet 3,0 mnkr. Årsrapporten sammanfattar också utfallet av de nämndsmål, aktiviteter och uppdrag som förvaltningen har arbetat med under året för att stödja kommunfullmäktiges övergripande mål i Verksamhetsplan med budget 2017 och ekonomisk planering Måluppfyllelsen uppgick till 17 %. Årsrapporten sammanfattar också utfallet av de utförda kontrollmomenten utifrån den beslutade interna kontrollplanen Slutsatsen är att den interna kontrollen är god men några förbättringsområden har identifierats.

131 PROTOKOLL 3 (8) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Förvaltningskontorets förslag till beslut i barn- och ungdomsnämnden: Barn- och ungdomsnämnden godkänner årsrapport 2017 med uppföljning av verksamhetsplan och överlämnar den till kommunstyrelsen för kännedom. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. Lärarförbundet uttalar att kommunens rutin om avslutningssamtal när en medarbetare slutar sin anställning i Kalmar kommun på egen begäran eller går i pension, bör användas även när medarbetare byter jobb inom kommunen. På så sätt kan vi även få kunskap om orsaker till den interna rörligheten vilket är önskvärt. Lärarförbundet tar med sig frågan till kommuncentrala samverkansgruppen. 6 Lönesättning vid nytt anställningsbeslut Barn- och ungdomsförvaltningen ska stå för en gemensam lönepolitik vid nylönesättningar vid såväl intern som extern rekrytering. Framförallt är det viktigt vid extern rekrytering då flera enheter vill erbjuda jobb till en och samma sökande, samt vid intern rekrytering då den nya enheten erbjuder samma jobb som den sökanden har vid den nuvarande enheten. För att förtydliga och underlätta har därför en processbeskrivning gällande lönesättning vid nytt anställningsbeslut upprättats. Beslut Förvaltningschef Mats Linde fastställer upprättad processbeskrivning gällande lönesättning vid nytt anställningsbeslut. Lärarförbundet är inte eniga med arbetsgivaren vad gäller förslaget om begränsning av lönesättningen av interna sökanden. Lärarförbundet anser att förslaget tappar i rekryteringssyfte och blir mer gynnsamt för externa sökanden samt är motstridigt mot den ökade lönespridningen som arbetsgivaren vill åstadkomma. Lärarnas Riksförbund lämnar följande protokollsanteckning: Lärarnas Riksförbund har tagit del av arbetsgivarens förslag till Rutin för ny lön och vill påpeka följande risker med rutinen. I förslaget finns ingen kommunikation angiven mellan den sökande och lönesättande chef. Den dialog som ska leda fram till förslag på ny lön utgår därför. Dialogen ger arbetstagaren en möjlighet att påtala kvalifikationer och/eller kunskaper som är en självklar del av lönebildningen. Det finns en risk att detta verkar hämmande för löneutvecklingen för den som ska anställas. Rutinen verkar cementerande för lönebildningen i Kalmar kommun, vilket medför att Lärarnas Riksförbund ser en risk att man vid nyanställning istället väljer en annan kommun, där förhandlingsutrymmet vad gäller lön är bättre.

132 PROTOKOLL 4 (8) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Lärarnas Riksförbund anser att, så länge bedömningen av lön inte är tillräckligt likvärdig och i viss mån oberoende av den chef som sätter lön, bör begreppet rätt lön ersättas med ny lön. Slutligen ser Lärarnas Riksförbund en risk att interna sökande missgynnas vid lönesättningen. 7 Lönekriterier barnskötare Barnskötarnas lönekriterier har reviderats. Kriterierna under rubrikerna Kundfokus, Yrkesskicklighet och Samarbete är oförändrade. Under rubriken Ansvar har följande kriterier tillkommit: - Handleder elever från grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. - Bidrar aktivt i introduktion av nyanställda. De nya lönekriterierna gäller från och med den 1 april 2018 och ska tillämpas från och med 2019 års lönerevision. Beslut Förvaltningschef Mats Linde fastställer barnskötarnas lönekriterier. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot beslutet. 8 #skolpratkalmar Måndagen den 29 oktober 2018 genomförs #skolpratkalmar. Information om kompetensutvecklingsdagen kommer att läggas ut på PIREN i slutet av februari/början av mars och samtidigt får intresserade pedagoger möjlighet att skicka in förslag på föreläsningar på temat Digitalisering. Information kommer också att skickas ut i ett kommande veckobrev. Intresseanmälan för att föreläsa ska skickas till Katarina Sandberg senast den 15 april. Behovet är föreläsare. De lärare som är utvecklingslärare vill vi ska föreläsa. Föreläsarna kommer att kompenseras via sin skola med en ledig dag. Deltagarna kommer att kunna anmäla sig på hemsidan Där kan även rektorer/förskolechefer se vilka pedagoger som har anmält sig från respektive enhet, och vad de har anmält sig till. Förmiddagspasset pågår mellan kl , fika mellan kl Eftermiddagspasset pågår mellan kl , fika mellan kl Under fikapausen kommer kortare (15 min) föreläsningar att genomföras.

133 PROTOKOLL 5 (8) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Teknikcentrum Sedan flera år har Teknikcentrum funnits som en inspiration och kunskapsbank vad gäller naturvetenskap och teknik för barn och personal i förskola. Teknikcentrum är en integrerad del av avdelningarna på Stensbergs förskola och en del av förskoleenheten Svärdsliljan. Verksamhetsutvecklare Zejfa Buljugic informerar om Teknikcentrums verksamhet och att Teknikcentrum inte längre fyller samma funktion som den gjorde för några år sedan. En möjlig orsak är att många förskolor utvecklat sitt arbete med naturvetenskap och teknik i och med att det blev större fokus på dessa målområden efter uppdateringen av läroplanen för förskolan Förslaget är därför att omdisponera medel från Teknikcentrum till att inrätta en ny tjänst som ämneskunnig utvecklingslärare i naturvetenskap och teknik samt till att öka mentorstjänsterna. Barn- och ungdomsnämnden föreslås fatta beslut i ärendet vid sitt sammanträde den 21 mars Svar på medborgarförslag om att Kalmar kommun borde satsa mer på bussarna från Kalmarsundsskolan till Rockneby Barn- och ungdomsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag från två elever på Kalmarsundsskolan om att Kalmar kommun borde satsa mer på skolbussarna mellan Kalmarsundsskolan och Rockneby. Planeringssekreterare Wolfgang Friedh informerar om framtaget förslag till svar på medborgarförslaget. Barn- och ungdomsnämnden föreslås fatta beslut i ärendet vid sitt sammanträde den 21 mars Pågående och kommande lokalprojekt Planeringssekreterare Wolfgang Friedh informerar om pågående och kommande lokalprojekt. Första spadtaget för ny förskola (6 avd, 2 plan) i Läckeby togs den 16 januari 2018.

134 PROTOKOLL 6 (8) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Den 2 februari 2018 togs första spadtaget för ny förskola (4 avd) och skola (F-6) i Djurängen. Byggs i två plan. Slutbesiktningen är planerad till den 30 september Byggnation av ny förskola på Förskolan Vallmons tomt pågår. Färdigställd till oktober På Rocknebyskolan sker totalrenovering av mellanstadiet (två huskroppar) under läsåret 2017/2018. Under april beräknas tillbyggnaden av Falkenbergsskolan påbörjas. Färdigställd till maj/juni Hus 10 rivs under höstterminen Tillbyggnad av matsalen på Barkestorpsskolan i Smedby genomförs så att både eleverna på Dörbyskolan och Barkestorpsskolan kan äta där. Färdigställd under januari/februari Förskolan Snurrom (4 avd) tas i bruk februari/mars Familjecentral i Lindsdals centrum är färdigställd till den 1 mars Innehåller öppen förskola, kontor för socialtjänst, mödrahälsovårdsmottagning och barnhälsovårdsmottagning. Ny skola på kv. Telemarken. Omfattar grundskola (mellanstadium och högstadium), grundsärskola och träningsskola samt förskola (8 avd, 2 plan). Inflyttning är beräknad till läsårsstarten i augusti Remiss Strategi för jämställdhet Kalmar kommuns jämställdhetsprogram ska revideras och ett förslag på strategi för jämställdhet i Kalmar kommun har skickats på remiss till bl.a. barn- och ungdomsnämnden. Förslaget, som föreslås ersätta kommunens jämställdhetsprogram , anger mål och insatser för att säkerställa en jämställd kommunal verksamhet och stärka insatserna för att Kalmar ska bli en jämställd kommun att verka och leva i. Planeringssekreterare Lillian Alverö och HR-specialist Ida Johansson informerar om strategin samt om insatser som genomförs inom förvaltningen för att uppfylla målen i strategin. Barn- och ungdomsnämnden föreslås fatta beslut i ärendet vid sitt sammanträde den 21 mars Kommunens kvalitet i korthet KKiK I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom fem områden som är intressanta för invånarna. 1. kommunens tillgänglighet 2. trygghetsaspekter i kommunen 3. medborgarens delaktighet och kommunens information

135 PROTOKOLL 7 (8) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum kommunens effektivitet 5. kommunen som samhällsutvecklare Totalt används 37 mått för att mäta kommunens prestationer inom de olika områdena. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner. Administrativ chef Emad Soukiyh informerar om Kalmar kommuns resultat i de delar som berör barn- och ungdomsnämnden. Sammanfattning: Förskola Kostnader kring rikssnittet. Personaltäthet på rikssnittet. Topp 50 gällande önskemål om plats. Grundskola Bland landets lägsta kostnader per betygspoäng (20). God måluppfyllelse (5, 60 och 66). Särskilt glädjande med plats 5 i nationella prov åk 3. Elevers trygghet och syn på undervisning - eleverna känner sig trygga (21) och har en positiv syn på skolan och undervisningen (37). 14 Prao Från höstterminen 2018 blir praktisk arbetslivsorientering (prao) obligatoriskt. Kopplingen mellan skola och arbetsliv ska stärkas. I grundskolan ska prao omfatta minst tio dagar sammanlagt från och med årskurs 8. De nya bestämmelserna ska inte tillämpas under läsåret 2018/19 för de elever som höstterminen 2018 påbörjar årskurs 9 i grundskolan. Prao ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisningen på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev. Administrativ chef Emad Soukiyh informerar om tankarna på att i förvaltningen anställa en samordnare (50 % tjänst) som bland annat ska skapa och upprätthålla kontakter med arbetsplatser, ta fram och uppdatera kommungemensamma dokument (t.ex. riskbedömning) och samverka med skolornas studie- och yrkesvägledare. Prao-samordnaren ska kopplas ihop med halvtid studie- och yrkesvägledare i Barkestorpsnätet.

136 PROTOKOLL 8 (8) Barn- och ungdomsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Tankar/förslag: Åk 8-elever - all prao (tio dagar) genomförs under vårterminen Prao genomförs under sex perioder fördelade på högstadieskolorna. 15 Verksamhetsuppdrag Förvaltningsledningen genomför årligen en verksamhetsdialog med samtliga förskolechefer och rektorer. I verksamhetsdialogen diskuteras vilka mål från nämnd/kommunfullmäktige som är relevanta för enheten, hur dessa mål ska prioriteras och vilka åtgärder som ska kopplas till målen. Dialogen dokumenteras i form av ett verksamhetsuppdrag per enhet. 16 Delning av enhet Förvaltningschef Mats Linde informerar om att förutsättningar finns för en delning av Trekantenskolan i en enhet som har skola och fritidshem och i en enhet som har förskola. Riskanalys kommer att genomföras i Trekantenskolans lokala samverkansgrupp. Det är barn- och ungdomsnämnden som beslutar om en eventuell delning. 17 Återkoppling matematik delux Vårterminen 2017 startade projektet matematik delux. Matematik delux riktar sig till elever i år 5 och år 8 som klarar kunskapskraven i alla ämnen utom matematik. Eleverna deltar under våren i år 5 och under hösten i år 6 respektive under våren i år 8 och under hösten i år 9 i verksamheten. Projektets mål är att eleverna ska klara kunskapskraven och de nationella proven i år 6 respektive i år 9, få större tilltro till sin förmåga samt ökad motivation i både matematik och övriga skolämnen. Efter höstterminen 2017 hade 8 av totalt 11 deltagande elever minst E i betyg. 4 av 6 elever i årskurs 9 klarade E i betyg. 18 Personalnytt, organisations- och lokalförändringar Fr.o.m. den 1 april 2018 är Kristina Sjöbäck förskolechef för Förskolan Pulpeten- Smedjan.

137 PROTOKOLL Sammanträdesdatum Södermöre kommundelsnämnd Tid Onsdagen den 14 februari 2018 kl. 15:00-19:40 Ajournering 16:50-17:00 och 18:45-18:55 Plats Kommundelssalen, Ljungbyholm Omfattning 9-17 Beslutande Elisabeth Gustavsson (S), ordförande Christopher Dywik (KD), vice ordförande Johan Kesselmark (S) Åsa Lennartsdotter (S) Magnus Uhr (S) Annika Lindwall (S) Carina Sjögren (C) Karin Nilsson (C) Fredrik Lindström (M) Pia Waldem (L) Lars Rosén (SD) Övriga Martin Westbrandt, verksamhetsutvecklare, 9, 11b, 11c Lena Thor, förvaltningschef, 9, 10, 13 Hanna Ivarsson, kommundelsutvecklare, 9, 12 Maria Engblom, Förvaltningsekonom, 9 Karolin Gleisner, kostchef, 11a Ann-Jeanette Wetterling, enhetschef kost, 11a Stefan Hildingsson, enhetschef kost, 11a Anslaget på kommunens anslagstavla den 28 februari

138 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (13) Sekreterare Martin Westbrandt Justeras Elisabeth Gustavsson ordförande Annika Lindwall

139 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (13) 9 Årsrapport Södermöre kommundelsnämnd 2017 Dnr SKDN 2018/0018 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse Bakgrund Södermöre kommundelsförvaltning har tagit fram ett förslag till årsrapport för verksamheten Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar samt strategiska framtidsfrågor belyses för de olika verksamheterna. Årsrapporten utgör budgetunderlag inför budget Det preliminära ekonomiska resultatet redovisas och analyseras. Det preliminära utfallet för Södermöre kommundelsförvaltning är en nettokostnad på 222,95 mnkr jämfört med en budgetram på 223,96 mnkr. Det preliminära resultatet för Södermöre kommundelsnämnds verksamheter blev ett överskott på 1,1 mnkr. Årsrapporten sammanfattar också utfallet av de nämndsmål, aktiviteter och uppdrag som kontoret arbetat med under året för att stödja kommunfullmäktiges övergripande mål i Verksamhetsplan med budget 2017 och ekonomisk planering Måluppfyllelsen uppgick till 32 %. Årsrapporten sammanfattar också utfallet av de utförda kontrollmomenten utifrån den beslutade interna kontrollplanen Slutsatsen är att den interna kontrollen är god men några förbättringsområden har identifierats. Beslut Södermöre kommundelsnämnd godkänner årsrapport 2017 med uppföljning av verksamhetsplan och överlämnar den till kommunstyrelsen för kännedom. Södermöre kommundelsnämnd godkänner uppföljning av den interna kontrollen för år 2017 och överlämnar den till kommunstyrelsen för kännedom.

140 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (13) 10 Garantibelopp i vård- och omsorgsboende Dnr SKDN 2018/0012 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse Bakgrund I socialtjänstlagen finns regelverket hur avgifter inom vård och omsorg om äldre ska beräknas. Skyldigheten i lagstiftningen handlar om hur kommunen ska beräkna omsorgsavgiften dvs det som betalas för biståndsprövade insatser. Dessutom finns lagstadgat om maxtaxa i äldreomsorgen som skydd mot höga avgifter. Maxtaxan gäller för omsorgsavgift, kommunal hemsjukvård och trygghetslarm. Det finns däremot inget nationellt regelverk som garanterar att omsorgstagare har en viss summa pengar kvar till personliga utgifter, garantibelopp, när kommunens avgifter är betald. Det är upp till varje kommun att besluta om att införa ett garantibelopp. Södermöre kommundelsnämnd har beslutat att införa ett så kallat garantibelopp för personer som bor i vård- och omsorgsboende i Södermöre kommundel. Det är till skydd för personer med låga inkomster. Garantibeloppet innebär att när hyra och mat är betald garanterar kommunen att den enskilde har en viss summa kvar till personliga utgifter. Garantibeloppet ska täcka de vanligaste personliga utgifterna omsorgstagare bedöms ha i vård- och omsorgsboende. De som beviljas garantibelopp kommer att få avgiften för kost reducerad tills man når nivån för garantibeloppet. Garantibeloppet omfattar exempelvis kostnader för personlig hygien, förbrukningsartiklar, läkemedel, läkarbesök, resor och tandvård. Beslut Södermöre kommundelsnämnd beslutar garantibeloppet för år 2018 är 2044 kr/månad.

141 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (13) 11 Informationsärenden a) Enkätsvar kost, Södermöre kommundels äldreomsorg Kostchef Karolin Gleisner och enhetschefer för kosten Stefan Hildingsson och Jeanette Wetterling redogör för resultat av enkäter gjorda av omsorgstagare i Södermöre kommundel. Svarsfrekvensen på enkäterna ökade markant från omsorgstagare (80 %) besvarade enkäten Resultatet visar att man som omsorgstagare i Södermöre kommundel är mycket nöjd med maten och dess variation. Hela 95 % av omsorgstagarna i Södermöre kommundel tycker att maten alltid eller oftast smakar bra. b) Redovisning av intern- och extern revision 2017 Årligen genomförs interna och externa revisoner av verksamheten ur ett kvalitet- och miljöperspektiv. Grunden är att verksamheten är ISO certifierad. Verksamhetsutvecklare Martin Westbrandt redovisar resultatet av intern- och extern revision för De interna revisionerna genomförs av vår egen personal. Intern revision genomfördes 2017 på fyra enheter. Resultatet blev sju avvikelser och två förbättringsförslag. Varje avvikelse resulterar i åtgärd från berörd enhet. Avvikelserna är uppföljda av revisorer och åtgärder är tagna. Extern revision genomförs av Qvalify AB och gjordes på ledningen och fyra enheter. Extern revision genomförs samtidigt på samtliga kommunala förvaltningar. Två avvikelser och tre förbättringsförslag noterades och åtgärder av dessa är redovisade till Qvalify AB. Gemensamt för revisionerna är att de sammanställs och redovisas på ledningens genomgång, ett mötesforum som består av förvaltningschef, ekonom, kommundelsutvecklare och verksamhetsutvecklare tillika kvalitets- och miljösamordnare. På ledningens genomgång beslutas hur resultatet ska behandlas och kommuniceras i verksamheten och vilka av avvikelserna som ska ses förvaltningsövergripande och beaktas av samtliga liknande verksamheter. c) Återrapportering av utbildningspolitiskt program 2017 Utifrån utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun har Södermöre kommundelsnämnd upprättat ett utbildningspolitiskt program för varje budgetår. Programmet bryter ned visionen i ett årligt program där nämnden specificerar satsningar som syftar till att stärka måluppfyllelsen av den utbildningspolitiska visionen. Till den utbildningspolitiska visionen och det utbildningspolitiska programmet knyts nämndens strategiska medel i respektive års budget. Syftet är att nämnden skall kunna sätta pengar direkt bakom satsningarna i det utbildningspoli-

142 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (13) tiska programmet. I det utbildningspolitiska programmet för 2017 gjordes följande satsningar: 1 Utvecklingstjänster Fokustid Lovskola en framgångsrik väg för ökad måluppfyllelse 30 4 Gemensam rättning av nationella prov 25 5 Förstärkning av läslyftet 30 6 Nämndens strategiska medel 65 Summa 500 Verksamhetsutvecklare Martin Westbrandt rapporterar hur 2017 års medel har använts. 1. Utvecklingstjänster Totalt 28 st i Kalmar kommun, 3 st i Södermöre kommundel. Arbetsuppgifter som utvecklingslärara kan ha: - Ledare av ämnesgrupperna - 25 ämnesgrupper med ca 350 pedagoger. - Mentor för introduktionslärare. - Handledare av läslyft och specialpedagogik för lärande. - Nya insatser i form av arbetslagsövertagning. 2. Fokustid - Samtliga enheter genomför fokustid enligt plan. - För lågstadiet erbjuds minst två tillfällen i veckan. För mellanstadiet erbjuds minst ett tillfälle i veckan utöver sådant som genomförs inom ramen för elevens val. För högstadiet erbjuds två tillfällen i veckan. Vid samtliga tillfällen finns legitimerad lärarpersonal tillgänglig. - Under 2017 har elevtimmar noterats. Samtliga skolor på samtliga stadier har genomfört fokustid men antalet elevtimmar skiljer mellan skolorna och stadierna. Motsvarar 11 % av Kalmar kommuns rapporterade timmar. 3. Lovskola - Genomfördes vid sportlov, påsklov och en vecka på sommarlovet - Organiserades av Södermöreskolan - Totalt deltog 56 elever från Södermöre kommundel - Positiva utvärderingar från lärare och elever - I snitt nådde varje elev 2,3 mål 4. Gemensam rättning av nationella prov - Gemensam rättning av de 10 ämnesproven genomfördes 2017 under en period på ca 10 veckor från mars till maj. - Södermöre kommundel deltog fullt ut i rättningen. Tidigare endast åk 9. tkr

143 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (13) - Rättningen genomfördes på Barkestorpsskolan. - Huvudsakligen positiva utvärderingar från lärare. 5. Förstärkning av läslyftet Läslyftet är en kompetensutveckling som bygger på kollegialt lärande och syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga. - Större intresse för läslyftet än vad staten avsatt medel för. - Under 2017 har Ljungbyholmsskolan deltagit med 19 lärare. 6. Nämndens strategiska medel Användes under året till den gemensamma rättningen av nationella prov som blev mer kostsam än beräknat. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

144 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (13) 12 Lägesrapport kommundelsutveckling Kommundelutvecklare Hanna Ivarsson informerar: Bygdepeng Informationsmöten pågår och intresset är stort. Möten har hållits i Halltorp, Hagby och Ljungbyholm. Möten ska hållas i Påryd, tisdag 20/2 kl. 19:00, och Tvärskog, söndag 25/2 kl Ansökan öppnar 1 mars. Enkät medborgarpanel En enkät kring nöjdhet hos invånare är utskickad till Södermöre kommundels medborgarpanel. I dagsläget har 67 personer besvarat enkäten. Umbrella Umbrella är ett projekt som ska pågå i 2,5 år, avslutas sommaren Regionförbundet samordnar projektet och Södermöre kommundelsförvaltning är med som en associerad partner tillsammans med Torsås kommun. Projektet handlar om att bygga kapacitet och kunskap för att kunna driva projekt i Östersjöprogrammet. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

145 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (13) 13 Förvaltningschefen informerar Förvaltningschef Lena Thor informerar: Frukostmöte i kommundelshuset äger rum 28 mars, klockan Alla anställda och boenden i kommundelen är välkomna. Invigning Halltorpsskolan, 28 mars klockan Invigning Hagbybibliotek, 24 maj (med reservation). Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

146 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (13) 14 Rapporter från olika demokratiska mötesformer 6 februari hölls lokalt pensionärsråd i de nybyggda lokalerna på Halltorpsskolan. Enhetschefer i Södermöre kommundel informerade kring sina verksamheter vilket uppskattades av pensionärerna. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

147 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (13) 15 Kommande aktiviteter Möte om bygdepeng hålls i Påryd tisdag 20/2 kl. 19:00 och i Tvärskog söndag 25/2 kl Författarafton med Linda Schelen, Pårydsparken måndag 6 mars kl februari hålls årets seniormässa på Guldfågel arena. Beslut Södermöre kommundelsnämnd fattar inget beslut med anledning av informationen.

148 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (13) 16 Delegationsbeslut E: 21 Förskolechefs/rektors beslut om att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. F: 24 Enhetschefs beslut om att ta emot rapportering av missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden i förvaltningens verksamhet Beslut Södermöre kommundelsnämnd godkänner redovisningen av anmälda delegationsbeslut.

149 Södermöre kommundelsnämnd PROTOKOLL Sammanträdesdatum (13) 17 Anmälnings- och kännedomsärenden Centrala samverkansgruppens protokoll Kommunfullmäktige och Upphandlingspolicy i Kalmar kommun - Renhållningstaxa för hushållsavfall 2018 samt taxeföreskrifter 2018 för Kalmarsundsregionens Renhållare - Handlingsplan för giftfria förskole- och skolmiljöer i Kalmar kommun Beslut Informationen om anmälnings- och kännedomsärenden noteras i protokollet.

150 Inkomna anmälningar om kränkande behandling Information till barn- och ungdomsnämnd/presidium mars 2018 Inkommen till huvudmannen Förskola/skola Händelse Typ av kränkning Personer som anges delaktiga Dnr Datum för händelsen Utredning påbörjats Ärendet avslutat Dörbyskolan Kränkande behandling Fysisk Elever 2018/ Trekantenskolan Kränkande behandling Elever Vt 18: Barkestorpsskolan Kränkande behandling Fysisk Elever Barkestorpsskolan Kränkande behandling Verbal/fysik Elever Rocknebyskolan Kränkande behandling Fysisk Elever Esplanadskolan Kränkande behandling Verbal/fysisk Elever Dörbyskolan Kränkande behandling Fysisk Elever 2018/ Dörbyskolan Kränkande behandling Fysisk Elever 2018/ Lindsdalsskolan Kränkande behandling Fysisk Elever 2012/ Lindsdalsskolan Kränkande behandling Fysik Elever 2013/ Funkaboskolan Kränkande behandling Elever dec och jan Funkaboskolan Kränkande behandling Via sociala medier Elever Lindöskolan Kränkande behandling Fysisk Elever Barkestorpsskolan Kränkande behandling Fysisk Elever Barkestorpsskolan Kränkande behandling Verbal/fysisk Elever Barkestorpsskolan Kränkande behandling/sexuella Verbal Elever trakasserier Barkestorpsskolan Kränkande behandling Fysisk Elever 2018/ Trekantenskolan Kränkande behandling Verbal/fysisk Elever Vt 18: Trekantenskolan Kränkande behandling Psykisk Elever Vt 18: Lindsdalsskolan Kränkande behandling Fysisk Elever 2018/ Dörbyskolan Kränkande behandling Verbal/fysisk Elever 2018/ Dörbyskolan Sexuella trakasserier Fysisk/psykisk Barn 2018/ Trekantenskolan Kränkande behandling Fysisk Elever Vt 18: Dörbyskolan Kränkande behandling Verbal/fysisk Elever 2018/ Dörbyskolan Kränkande behandling Verbal/psykisk Elever 2018/ Djurängsskolan Kränkande behandling Verbal/fysisk/psykisk/via sociala medier Elever 2018/0236 Vt Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx Fax barnungdom@kalmar.se