Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson tfn Elevhälsans organisation och uppdrag.

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Utbildningsnämnden Tid Onsdagen den 13 mars 2019 kl. 13:00-17:00 Plats Utbildningsförvaltningens sammanträdesrum Meddela eventuellt förhinder till Iréne Jonsson tfn Enligt uppdrag Iréne Jonsson Föredragningslista Kl. 13:00 Nämndsutbildning: - Elevhälsans organisation och uppdrag. 1. Val av justerare. 2. Anmälan av övriga ärenden. 3. Utvecklingsforum. 4. Tillgänglighetsrådet. Beslutsärenden 5. Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats (skolhälsovården) år 2018 (bilaga). Förslag till beslut: Utbildningsnämnden godkänner upprättad patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats (skolhälsovården) år Föredragande: Karin Linge. 6. Skador och tillbud förskolebarn och elever 2018 (bilaga). Förslag till beslut: Utbildningsnämnden lägger rapporten till handlingarna. Föredragande: Karin Linge. 7. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet barn- och ungdomsförvaltningen 2018 (bilaga). Förslag till beslut: Utbildningsnämnden lägger rapporten till handlingarna. Föredragande: Ann Gustafsson.

2 Utbildningsnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) 8. Ekonomisk månadsrapport efter februari 2019 (bilaga). Förslag till beslut: Utbildningsnämnden lägger rapporten till handlingarna. Föredragande: Jennie Ljunggren. 9. Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram år 2018 (bilaga). Förslag till beslut: Utbildningsnämnden godkänner uppföljningen av 2018 års jämställdhets- och mångfaldsprogram. Föredragande: Lillian Alverö, Louise Lindstedt. 10. Diskussions- och informationsärenden: a) Jämställdhets- och mångfaldprogram för utbildningsnämnden 2019 (bilaga). Föredragande: Lillian Alverö, Louise Lindstedt. b) Lägesrapport central elevhälsa (bilaga). Föredragande: Åse Porsefjord. c) Svar på Skolinspektionens föreläggande efter granskning av förskoleklass och grundskola (bilaga). Föredragande: Annelie Olsson. d) Kalla fakta. Föredragande: Peter Sunnanek. e) Tidplan för framtagande av utbildningspolitisk vision (bilaga). Föredragande: Emad Soukiyh. f) Personalnytt, organisations- och lokalförändringar. Föredragande: Mats Linde. 11. Avrapportering verksamhetsbesök/nätverksträffar. 12. Anmälningsärenden (bilaga). 13. Anmälan av delegationsbeslut (bilaga).

3 Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats(skolhälsovården) År Karin Linge Verksamhetschef Elevhälsans medicinska insats/skolhälsovården 1

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Uppföljning genom egenkontroll 5 Samverkan för att förebygga vårdskador 6 Riskanalys 6 Informationssäkerhet 6 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 7 Hantering av klagomål och synpunkter 7 Samverkan med patienter och närstående 7 Sammanställning och analys 7 Resultat 8 Övergripande mål och strategier för kommande år 9 2

5 Sammanfattning Under verksamhetsåret 2018 har följande åtgärder vidtagits för att öka patientsäkerheten: Möten för samtliga skolsköterskor med utbildningsinsatser för kompetensutveckling och kvalitetsdiskussioner samt löpande utvärdering av verksamheten innefattande avvikelserapportering, hantering av inkomna synpunkter från elever, målsmän och andra intressenter har arrangerats. Medicinsk elevhälsapersonal har deltagit vid nationella kongresser för fortbildning och kompetensutveckling. Samverkan med andra vårdgivare har skett. Utvecklingsdagar för alla skolsköterskor och skolläkaren har arrangerats. Aktivt arbete pågår för att ta fram och utveckla säkra rutiner i det medicinska arbetet involverande både skolsköterskor och skolläkare/verksamhetschef. Inrapportering av risker, tillbud och händelser enligt gällande avvikelserutin. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsans medicinska insats (EMI) i Kalmar kommun arbetar fortlöpande för att upprätthålla en så hög grad av patientsäkerhet som möjligt. Målet är att bedriva en god och säker vård där risker elimineras genom tidig identifiering och förebyggande arbete. För att minimera risken för vårdskada är det viktigt att bemanningen är fullgod och att personalen har den kompetens som krävs för att bedriva en säker vård. Arbetsmiljön måste vara tillfredställande och det måste finnas tid för planering och kvalitetsarbete. Strategier för att uppnå dessa mål är att: skolsköterska finns tillgänglig på alla skolor och att dessa har ansvar för ett rimligt antal elever, ca 500 elever per heltidstjänst enligt Kalmar kommuns riktlinjer. personalen har den kompetens som krävs och ges möjlighet till utbildning och kompetensutveckling. riktlinjer och rutiner följs genom systematisk egenkontroll. en fungerande avvikelserapportering finns och att den leder till åtgärder som sedan följs upp. Under 2018 hade verksamheten som mål att fortsätta bedriva en god och säker vård inom elevhälsans medicinska insats och att vid behov göra förbättringar utifrån de avvikelserapporter som inkommer under året. 3

6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivare Utbildningsnämnden (tidigare Barn- och ungdomsnämnden), Kalmar kommun är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom elevhälsan och ansvarar för att verksamhetschef för elevhälsans medicinska del utses. Verksamhetschef Verksamhetschef för elevhälsans medicinska del är skolöverläkaren. Verksamhetschefen för elevhälsans medicinska del är ansvarig för att verksamheten bedrivs på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Verksamhetschefen ansvarar för att alla medarbetare har rätt kompetens och för att de får kontinuerlig fortbildning för att upprätthålla denna. Verksamhetschefen har i detta arbete stöd av samordnande skolsköterska. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Legitimerad sjukvårdspersonal har ett eget ansvar för att deras arbete utförs med god kvalité, enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, och med hög patientsäkerhet. Varje medarbetare är skyldig att identifiera avvikelser och risker i verksamheten och att rapportera dessa. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Elevhälsans medicinska del har ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete anpassat efter socialstyrelsens riktlinjer (SOSFS 2011:9). Barn- och ungdomsförvaltningen är ISO-certifierad och elevhälsans medicinska del omfattas därmed av interna och externa revisioner inom ramen för denna kvalitetscertifiering. Det finns en utarbetad rutin för avvikelserapportering. Avvikelser rapporteras till verksamhetschefen som sammanställer dessa en gång per månad och fattar beslut om eventuell åtgärd. En gång per månad träffas samtliga skolsköterskor och skolläkaren på ett gemensamt yrkesnätverksmöte. Vid detta möte sker fortbildning och erfarenhetsutbyte i syfte att öka kvalitet och säkerhet i verksamheten. Yrkesnätverksmötet har en stående punkt för information om inkomna avvikelserapporter. I anslutning till denna punkt förs diskussion kring åtgärder för ökad patientsäkerhet. Det finns en utarbetad rutin för anmälan av skada/olycksfall/tillbud barn/elev och dessa uppgifter sammanställs årligen. 4

7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Under 2018 har flera insatser gjorts för att öka patientsäkerheten och ytterligare höja kvalitén i verksamheten. Yrkesnätverksmöten och utvecklingsdagar Yrkesnätverksmöten för samtliga skolsköterskor har anordnats en gång i månaden. I samband med dessa möten har utbildningsinsatser för kompetensutveckling och kvalitetsdiskussioner genomförts. Dessutom har löpande utvärdering av verksamheten skett. Denna innefattar avvikelserapportering och hantering av inkomna synpunkter (från egen personal, övrig skolpersonal, elever, vårdnadshavare och andra intressenter). Utbildning/information inom bland annat följande områden har också anordnats under året: Fryshusets förebyggande verksamhet Statistiksammanställning skolsköterskornas hälsosamtal Utvecklingsoch folkhälsoenheten Landstinget Kalmar län Ätstörningar och ABC-enhetens verksamhet Ungdomsmottagningen, information och lägesrapport Endometrios och Kvinnoklinikens verksamhet Asyl- och flyktinghälsan, information och lägesrapport Hudsjukdomar Utvecklingsdagar för skolsköterskor har arrangerats med förebyggande arbete mot stress och ohälsa som tema. Deltagande i kurser och konferenser Skolsköterskorna inom organisationen har deltagit i Skolsköterskeföreningens årliga skolsköterskekongress. Syftet med detta är att säkerställa att skolsköterskorna bibehåller och utvecklar sin kompetens då det är en mycket viktig faktor för att kunna bedriva ett patientsäkert arbete. Skolläkaren har deltagit i konferens om elevhälsa och i Skolläkardagarna(Skolläkarföreningens årliga kongress). Skolläkaren har även deltagit i specialistutbildningskurs. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll medicinskteknisk utrustning utförs enligt gällande rutin. Inrapportering till vaccinationsregister. Kontroll av hur stor andel elever som utnyttjar möjligheten att ha ett hälsosamtal med skolsköterska. 5

8 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Intern samverkan Elevhälsateam där skolans personal och elevhälsans personal gemensamt identifierar elever som är i behov av elevhälsans insatser s.k. utökade EHT. Samordning av insatser inom elevhälsan. Information om nya elever på skolorna så att dessa får ta del av elevhälsans rutinmässiga insatser som görs i hälsofrämjande och förebyggande syfte. Regelbundna möten mellan skolläkare och skolpsykologer. Regelbundna möten mellan central elevhälsapersonal och verksamhetschefen för central elevhälsa. Extern samverkan Fungerande rutin för remittering till annan vårdgivare när behov av detta finns. Regelbundna möten med externa samverkansparter såsom BHV, ungdomsmottagning, socialtjänst, primärvård, sjukhuskliniker m fl. Möten med barn- och ungdomspsykiatrin där övergripande samverkansfrågor diskuteras och där även specifika elevärenden kan tas upp. Skolläkarens deltagande vid barn- och ungdomsklinikens utbildningsmöte en gång per vecka. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Rapportering av risker och händelser Att identifiera risksituationer och att rapportera dessa är ett ansvar som alla inom elevhälsans medicinska insats delar. Det finns rutiner för hur elevhälsans medicinska personal går till väga för att rapportera risksituationer och avvikelser inom verksamheten. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 Datajournalsystemet PMO genomgår fortlöpande kvalitetsförbättringar i syfte att förbättra säkerheten. En gång per månad görs även loggkontroller där man kontrollerar öppnade journaler och samkör dessa med behörighet på de aktuella enheterna. Journalgranskning där varje skolsköterska tillsammans med en kollega granskar avidentifierade journalanteckningar med avseende på kvalité genomförs årligen. 6

9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Genomgång av inkomna risk- och avvikelserapporter sker veckovis så att akuta åtgärder kan vidtas vid behov. Inkomna rapporter analyseras och sammanställs av verksamhetschefen tillsammans med samordnande skolsköterska veckovis. Genomgång och analys av de aktuella risk- och avvikelserapporterna sker också vid regelbundna yrkesnätverksmöten en gång per månad. Analys av avvikelser dokumenteras. Verksamhetschefen vidtar lämplig åtgärd beroende på avvikelsens karaktär och gör vid behov anmälan enligt Lex Maria. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vårdgivaren har ett system för att ta till vara klagomål, beröm och synpunkter. Inkomna klagomål och synpunkter gällande verksamheten sammanställs och behandlas löpande en gång i månaden vid Ledningens genomgång. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Elevhälsans medicinska insats bedriver frivillig vård och samtycke från elev och vårdnadshavare är en förutsättning för insatser. Elever har rätt att själva söka elevhälsans personal och kontakt tas med vårdnadshavare i de fall där man bedömer att detta är lämpligt eller nödvändigt. Eleverna informeras om att skolsköterskor, skolläkare och skolpsykologer har tystnadsplikt och om vad detta innebär. De får också information om att tystnadsplikten kan brytas i vissa situationer t ex vid misstanke om att barn far illa. Information till och samverkan med elever och vårdnadshavare är en viktig del av elevhälsans arbete. Information skall vara anpassad efter elevens behov, ålder, kunskap och situation och kan t ex beröra följande områden: Beskrivning av elevhälsans medicinska del(roll och uppdrag) Information inför vaccinering Information inför hälsobesök och inför eventuell uppföljning av hälsobesök Information om vidtagna åtgärder vid symtom eller skada Det är viktigt att elevhälsans personal uppmärksammar faktorer som kan medföra svårigheter i informationsöverföringen t ex behov av tolk. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Under verksamhetsåret har inga klagomål eller synpunkter på verksamheten framkommit via det system som vårdgivaren har för detta, från Patientnämnd eller från IVO. 7

10 7 avvikelserapporter från skolsköterskor och skolläkare har inkommit under året. Samtliga avvikelserapporter har hanterats enligt de rutiner som finns för detta. 5 av avvikelserna rör vaccinationer och resterande två rapporter handlar om datorproblem. En av avvikelserna rör en felaktig ordination som korrigerades innan vaccinationen gavs. Två rapporter rör vaccination som uteblivit och som givits vid ett senare tillfälle då misstaget uppdagats. En rapport rör vaccin med utgånget datum som givits men som bedömdes vara fullt verksamt då det rörde sig om en kort tidsperiod. En rapport rörde vaccin som på grund av kylskåpshaveri förvarats för kallt. Elevhälsans medicinska insats arbetar förebyggande och hälsofrämjande bland annat genom att genomföra hälsosamtal med eleverna, göra hälsoövervakande kontroller och genom att ge en stor mängd vaccinationer. EMI ger under ett läsår ca 2200 vaccindoser. Det är därför naturligt att många avvikelserapporter handlar om vaccinationer. Ingen av de rapporterade avvikelserna har medfört allvarlig patientskada eller risk för sådan. Ingen av avvikelserapporterna har därför föranlett anmälan enligt Lex Maria. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått Skolsköterska har funnits tillgänglig på alla skolor under verksamhetsåret. Antalet elever per skolsköterska avviker i de flesta fall inte i alltför stor utsträckning från de riktlinjer som finns. Elevhälsans medicinska personal har deltagit i utbildningsinsatser och utvecklingsarbete i planerad utsträckning. Avvikelserapportering har fungerat tillfredsställande och har lett till adekvata åtgärder. Processmått Yrkesnätverksmöten för samtliga skolsköterskor har genomförts enligt planering med verksamhetsutveckling och utbildningsinsatser för kompetensökning. Utvecklingsdagar med fokus på förebyggande arbete mot stress och ohälsa har genomförts. Egenkontroll har genomförts enligt planering. Regelbundna samverkansmöten med vårdgrannar och andra myndigheter har genomförts. Avvikelserapportering har skett enligt gällande rutin. Resultatmått Bemanningssituationen gällande skolsköterskor har varit tillfredsställande. Elevhälsapersonalen har fått tillgång till utbildning och innehar den kompetens som krävs för att bedriva en patientsäker verksamhet. 8

11 Journalgranskning visar att skolhälsovårdens journaler håller en hög kvalitet. Närmare 100% av grundskolans elever har haft hälsosamtal med skolsköterska och 100% av eleverna har genomgått de föreskrivna hälsokontrollerna. 7 avvikelserapporter har inkommit. Dessa har analyserats, bedömts och relevanta åtgärder har vidtagits. Inga av händelserna har lett till allvarlig vårdskada eller anmälan enligt Lex Maria. Systemet för rapportering av risker och händelser har fungerat väl. Inga klagomål har inkommit från IVO eller Patientnämnd. Måluppfyllelse Elevhälsans medicinska insats har bedrivit en god och säker vård under Bemanningssituationen har varit tillfredsställande och medicinsk elevhälsapersonal har fått tillgång till fortbildning och kompetensutveckling. Inga elever har drabbats av allvarlig vårdskada under verksamhetsåret. De avvikelserapporter som inkommit har analyserats och vid behov har åtgärder vidtagits. Övergripande mål och strategier för kommande år Elevhälsans uppdrag och mål är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsans medicinska insats skall ge en god och patientsäker vård utifrån det uppdraget. EMI s vaccinationsverksamheten ger upphov till flest avvikelserapporter, även om antalet tillbud är lågt i förhållande till givna vaccinationsdoser. Under 2019 kommer vi därför att arbeta med möjliga förbättringar för att ytterligare öka säkerheten i samband med vaccination. 9

12 Skador och tillbud elever 2018 (jämfört med ). Enbart UF 1

13 400 Totalt antal anmälda skador/tillbud Antal

14 80 Elevens ålder

15 Skola/enhet (alla åldrar)

16 250 Kön Pojke Flicka

17 350 Anmälan avser skada/olycksfall tillbud annan ohälsa 3 1 1

18 Aktivitet

19 Vuxen person närvarande? Ja Nej

20 140 Var på kroppen? huvud/ansikte/hals handled/hand/finger tänder/mun Övrigt

21 250 Bedömning av händelsen Inte kunnat förhindras eller förutses Brister i miljön Oaktsamhet av elev/annan Våldshändelse

22 200 Bedömning av skadan Lindrig (skolan/skolsköterska) Medelsvår (vårdcentral/akutmottagning/läkare) Svår (sjukhus/inläggning)

23 Skador och tillbud Förskolebarn 2018 (jämfört med ). Enbart UF 1

24 350 Totalt antal anmälda skador/tillbud Antal

25 90 Barnets ålder

26 250 Kön Flicka Pojke

27 300 Anmälan avser Skada/olycksfall tillbud annan ohälsa 1 1 4

28 350 Aktivitet/sysselsättning Idrott pedagogisk aktivitet Måltid Lek Förskola Transport under skoltid Bråk barn/barn 2 Bråk barn/vuxen

29 350 Vuxen person närvarande Ja Nej

30 Var på kroppen Huvud/ansikte/hals Handled/hand/finger Tänder/mun Övrigt

31 Bedömning av händelsen Inte kunnat förhindras eller förutses Brister i miljön Oaktsamhet av elev/annan Våldshändelse

32 Bedömning av skadan Lindrig (skolan/skolsköterska) Medelsvår (vårdcentral/akutmottagning/läkare) Svår (sjukhus/inläggning)

33 Handläggare Datum FHV-administratör Ann-Sofi Carlsson Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Barn- och ungdomsförvaltningen 2018 HR-enheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax

34 Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2018 Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1 är arbetsgivaren skyldig att årligen följa upp och dokumentera hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerat. En enkät har därför besvarats av chefer, skyddsombud/ arbetsplatsombud, fackliga företrädare och andra med tilldelat arbetsmiljöansvar Resultatet redovisas i denna rapport och identifierade behov av åtgärder ansvarar arbetsgivaren för. Resultatet kommer även att presenteras i samverkansgrupp och nämnd på respektive förvaltning. 2 (16) Innehållsförteckning Bakgrundsuppgifter... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 3 Arbetsmiljö, mål och rutiner... 4 Uppgiftsfördelning... 9 Kompetens Rutiner Uppföljning Företagshälsa Förslag på förbättringar/utvecklingsområden... 16

35 3 (16) Bakgrundsuppgifter Vilken roll har du i arbetsmiljöarbetet? Namn Antal % A. Chef 26 42,6 B. Skyddsombud/arbetsplatsombud eller facklig företrädare C. Annan roll med tilldelat arbetsmiljöansvar 28 45,9 7 11,5 Total Kön Namn Antal % A. Kvinna 44 72,1 B. Man 17 27,9 C. Annat 0 0 Total Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete är integrerat i vår verksamhet Namn Antal % A. Instämmer helt 35 57,4 B. Instämmer i stort sett 21 34,4 C. Instämmer delvis 3 4,9 D. Instämmer inte alls 2 3,3 E. Kan inte svara 0 0 Total

36 4 (16) Samverkan i arbetsmiljöarbetet sker bland annat på arbetsplatsträffar och vid behov i dialog med chefer och skyddsombud Namn Antal % A. Instämmer helt 39 63,9 B. Instämmer i stort sett 16 26,2 C. Instämmer delvis 5 8,2 D. Instämmer inte alls 1 1,6 E. Kan inte svara 0 0 Total Arbetsmiljö, mål och rutiner Vår arbetsmiljöpolicy är känd på arbetsplatsen/enheten Namn Antal % A. Instämmer helt 21 34,4 B. Instämmer i stort sett 28 45,9 C. Instämmer delvis 10 16,4 D. Instämmer inte alls 1 1,6 E. Kan inte svara 1 1,6 Total Det finns mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Namn Antal % A. Instämmer helt 22 36,1 B. Instämmer i stort sett 28 45,9 C. Instämmer delvis 7 11,5 D. Instämmer inte alls 3 4,9 E. Kan inte svara 1 1,6 Total

37 5 (16) Det aktuella målet för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är känt på arbetsplatsen/enheten Namn Antal % A. Instämmer helt 18 29,5 B. Instämmer i stort sett C. Instämmer delvis 13 21,3 D. Instämmer inte alls 3 4,9 E. Kan inte svara 2 3,3 Total Verksamhetens rutiner för SAM är lättillgängliga och lätta att förstå Namn Antal % A. Instämmer helt 19 31,1 B. Instämmer i stort sett 21 34,4 C. Instämmer delvis 13 21,3 D. Instämmer inte alls 4 6,6 E. Kan inte svara 4 6,6 Total Vi känner till och tillämpar rutiner för undersökning och riskbedömning Namn Antal % A. Instämmer helt 37 60,7 B. Instämmer i stort sett 18 29,5 C. Instämmer delvis 3 4,9 D. Instämmer inte alls 3 4,9 E. Kan inte svara 0 0 Total

38 6 (16) Vi känner till och tillämpar rutiner för alkohol och droger Namn Antal % A. Instämmer helt 43 70,5 B. Instämmer i stort sett C. Instämmer delvis 4 6,6 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 0 0 Total Vi känner till och tillämpar rutiner för introduktion Namn Antal % A. Instämmer helt 33 54,1 B. Instämmer i stort sett 24 39,3 C. Instämmer delvis 4 6,6 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 0 0 Total Vi känner till och tillämpar rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering Namn Antal % A. Instämmer helt 32 52,5 B. Instämmer i stort sett 23 37,7 C. Instämmer delvis 6 9,8 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 0 0 Total

39 7 (16) Vi känner till och tillämpar rutiner för arbetsskador och tillbud Namn Antal % A. Instämmer helt 39 63,9 B. Instämmer i stort sett 20 32,8 C. Instämmer delvis 2 3,3 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 0 0 Total Vi känner till och tillämpar rutiner för första hjälpen och krisstöd Namn Antal % A. Instämmer helt 34 55,7 B. Instämmer i stort sett 24 39,3 C. Instämmer delvis 2 3,3 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 1 1,6 Total Vi känner till och tillämpar rutiner för risker för hot och våld Namn Antal % A. Instämmer helt 24 39,3 B. Instämmer i stort sett 23 37,7 C. Instämmer delvis 12 19,7 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 2 3,3 Total

40 8 (16) Vi känner till och tillämpar rutiner för kränkande särbehandling Namn Antal % A. Instämmer helt 38 62,3 B. Instämmer i stort sett 20 32,8 C. Instämmer delvis 3 4,9 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 0 0 Total Vi känner till och tillämpar rutiner för medicinska kontroller Namn Antal % A. Instämmer helt 17 27,9 B. Instämmer i stort sett 15 24,6 C. Instämmer delvis D. Instämmer inte alls 4 6,6 E. Kan inte svara Total Vi känner till och tillämpar rutiner för samordningsansvar enligt AML (Arbetsmiljölagen) Namn Antal % A. Instämmer helt 28 45,9 B. Instämmer i stort sett 21 34,4 C. Instämmer delvis 9 14,8 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 3 4,9 Total

41 9 (16) Uppgiftsfördelning, det vill säga tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Du som tilldelats arbetsmiljöuppgifter har en skriftlig uppgiftsfördelning Namn Antal % A. Instämmer helt 33 54,1 B. Instämmer i stort sett 9 14,8 C. Instämmer delvis 7 11,5 D. Instämmer inte alls 5 8,2 E. Kan inte svara 7 11,5 Total Du som tilldelats arbetsmiljöuppgifter har tillräcklig kompetens Namn Antal % A. Instämmer helt 27 44,3 B. Instämmer i stort sett 22 36,1 C. Instämmer delvis 5 8,2 D. Instämmer inte alls 3 4,9 E. Kan inte svara 4 6,6 Total Du som tilldelats arbetsmiljöuppgifter har tillräckliga befogenheter Namn Antal % A. Instämmer helt 33 54,1 B. Instämmer i stort sett 12 19,7 C. Instämmer delvis 8 13,1 D. Instämmer inte alls 1 1,6 E. Kan inte svara 7 11,5 Total

42 10 (16) Du som tilldelats arbetsmiljöuppgifter har tillräckliga resurser Namn Antal % A. Instämmer helt 18 29,5 B. Instämmer i stort sett 23 37,7 C. Instämmer delvis 12 19,7 D. Instämmer inte alls 2 3,3 E. Kan inte svara 6 9,8 Total De som har arbetsmiljöuppgifter har också tillräckliga kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning Namn Antal % A. Instämmer helt 20 32,8 B. Instämmer i stort sett 27 44,3 C. Instämmer delvis 9 14,8 D. Instämmer inte alls 2 3,3 E. Kan inte svara 3 4,9 Total De som har arbetsmiljöuppgifter har också tillräckliga kunskaper om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling Namn Antal % A. Instämmer helt B. Instämmer i stort sett 23 37,7 C. Instämmer delvis 8 13,1 D. Instämmer inte alls 2 3,3 E. Kan inte svara 3 4,9 Total

43 11 (16) Kompetens Chefer, skyddsombud och medarbetare har kunskap om lagar och regler för arbetsmiljön Namn Antal % A. Instämmer helt 29 47,5 B. Instämmer i stort sett 20 32,8 C. Instämmer delvis 12 19,7 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 0 0 Total Chefer, skyddsombud och medarbetare har kunskap om Kalmar kommuns samverkansavtal Namn Antal % A. Instämmer helt B. Instämmer i stort sett 15 24,6 C. Instämmer delvis 8 13,1 D. Instämmer inte alls 1 1,6 E. Kan inte svara 1 1,6 Total Chefer, skyddsombud och medarbetare har kunskap om Kalmar kommuns arbetsmiljöpolicy Namn Antal % A. Instämmer helt 30 49,2 B. Instämmer i stort sett 21 34,4 C. Instämmer delvis 10 16,4 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 0 0 Total

44 12 (16) Chefer, skyddsombud och medarbetare har kunskap om risker i arbetsmiljön och hur de kan förebyggas och åtgärdas Namn Antal % A. Instämmer helt 30 49,2 B. Instämmer i stort sett 20 32,8 C. Instämmer delvis D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 0 0 Total Chefer, skyddsombud och medarbetare har kunskap om förhållanden som skapar en god arbetsmiljö Namn Antal % A. Instämmer helt 33 54,1 B. Instämmer i stort sett 17 27,9 C. Instämmer delvis D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 0 0 Total Rutiner för undersökning och riskbedömning Kommunicering av arbetsmiljöfrågor fungerar både uppåt och neråt i organisationen Namn Antal % A. Instämmer helt 22 36,1 B. Instämmer i stort sett 24 39,3 C. Instämmer delvis D. Instämmer inte alls 1 1,6 E. Kan inte svara 0 0 Total

45 13 (16) Vi genomför undersökning och riskbedömning vid förändringar Namn Antal % A. Instämmer helt 28 45,9 B. Instämmer i stort sett 24 39,3 C. Instämmer delvis 7 11,5 D. Instämmer inte alls 2 3,3 E. Kan inte svara 0 0 Total Vi genomför undersökning och riskbedömning genom regelbunden översyn (daglig tillsyn, enkäter, skyddsronder, brandskyddsronder m.m.) Namn Antal % A. Instämmer helt 35 57,4 B. Instämmer i stort sett 18 29,5 C. Instämmer delvis 7 11,5 D. Instämmer inte alls 1 1,6 E. Kan inte svara 0 0 Total Vi genomför undersökning och riskbedömning när något hänt (t.ex. arbetsolycka eller tillbud) Namn Antal % A. Instämmer helt 33 54,1 B. Instämmer i stort sett 18 29,5 C. Instämmer delvis 5 8,2 D. Instämmer inte alls 1 1,6 E. Kan inte svara 4 6,6 Total

46 14 (16) Riskbedömningar dokumenteras Namn Antal % A. Instämmer helt 41 67,2 B. Instämmer i stort sett C. Instämmer delvis 7 11,5 D. Instämmer inte alls 0 0 E. Kan inte svara 2 3,3 Total Aktuell handlingsplan för åtgärder finns och åtgärder följs upp Namn Antal % A. Instämmer helt 32 52,5 B. Instämmer i stort sett 18 29,5 C. Instämmer delvis 7 11,5 D. Instämmer inte alls 1 1,6 E. Kan inte svara 3 4,9 Total Sammanställning av skador och tillbud görs Namn Antal % A. Instämmer helt 38 62,3 B. Instämmer i stort sett 15 24,6 C. Instämmer delvis 4 6,6 D. Instämmer inte alls 1 1,6 E. Kan inte svara 3 4,9 Total

47 15 (16) Årlig uppföljning Det sker en årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Namn Antal % A. Instämmer helt 39 63,9 B. Instämmer i stort sett 16 26,2 C. Instämmer delvis 3 4,9 D. Instämmer inte alls 1 1,6 E. Kan inte svara 2 3,3 Total Resultatet av den årliga uppföljningen redovisas till förvaltningar och nämnder Namn Antal % A. Instämmer helt B. Instämmer i stort sett C. Instämmer delvis 2 3,3 D. Instämmer inte alls 3 4,9 E. Kan inte svara 17 27,9 Total Företagshälsa Vi anlitar företagshälsan när vi behöver hjälp med det systematiska arbetsmiljöarbetet för enstaka tjänster Namn Antal % A. Instämmer helt 35 57,4 B. Instämmer i stort sett 7 11,5 C. Instämmer delvis 6 9,8 D. Instämmer inte alls 3 4,9 E. Kan inte svara 10 16,4 Total

48 Vi anlitar företagshälsan när vi behöver hjälp med det systematiska arbetsmiljöarbetet som en sammanhållen resurs 16 (16) Namn Antal % A. Instämmer helt B. Instämmer i stort sett 10 16,4 C. Instämmer delvis 9 14,8 D. Instämmer inte alls 5 8,2 E. Kan inte svara 12 19,7 Total Förslag på förbättringar/utvecklingsområden Utbildning i arbetsmiljöansvaret till nya chefer. Gör SAM-utbildningen obligatorisk för chefer och ombud på arbetsplatsen. Den digitala arbetsmiljön är under all kritik. Det är för många olika plattformar. Edwise är en katastrof.

49 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åsa Carlsson UN 2019/0014 Tfn Utbildningsnämnden Ekonomisk månadsrapport efter februari 2019 Förslag till beslut Utbildningsnämnden lägger rapporten till handlingarna. Bakgrund Månadsrapporten för februari 2019 innehåller ingen totalprognos för hela nämndens verksamhetsområde utan en redovisning av resultaten på enheternas löneprognoser för hela Dessutom kommenteras de enheter som har åtgärdsprogram för att hämta hem sina underskott i resultatutjämningsfonden. Löneprognoser innehåller enheternas bedömningar av de två viktigaste faktorerna för ekonomisk balans antalet barn och elever samt lönekostnader och eventuella intäkter som avser personal t.ex. statsbidrag (lågstadiesatsningen, fritidshemssatsningen, lärarlönelyftet, interkommunala intäkter, arbetsmarknadsstöd m.m.). Löneprognoserna bygger på personalbudgeten och är specificerad per medarbetare, tjänstgöringsgrad, budgetrad kostnad och prognostiserad kostnad per månad. Varje månad lägger man (skolsekreterare eller chef) in de lönekostnader som enheten har haft, per person. Kommande månader har ett prognosvärde och förändringar i tjänstgöringsgrader under året hålls uppdaterade kontinuerligt. Man arbetar därmed hela tiden med både innevarande vårtermin och kommande hösttermin, inte bara de månader som gått. Varje månad stäms prognosen av, av förvaltningskontorets ekonomer, och uppdateras med eventuella intäkter och andra kostnader som har med personal att göra. Slutligen finns även de mer eller mindre pengar med, beroende på om man har fler eller färre barn och elever än budgeterat. Målet med löneprognoserna är att varje enhet ska ha bra kontroll på huruvida man har råd med den organisation som man planerar för eller om man måste vidta åtgärder för ekonomisk balans. Utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx utbildning@kalmar.se

50 UN 2019/ (2) Prognos resultat per enhet 2019 Ing RUF Årets Utg RUF Enhet/Belopp i tkr 2019 resultat 2019 Åtgärdspr. Funkaboskolan Falkenbergsskolan Förskolan Lindö Förskolan Smedby Förskolan Oxhagen Malmen Förskolan Ljusstaden Förskolan Ögonstenen Dörbyskolan Vasaskolan Förskolan Vallmon Förskolan Rockneby Förskolan Svärdsliljan Förskolan Pulpeten Smedjan Förskolan Trollet Åbyskolan Trekantenskolan Förskolan Björkenäs Rocknebyskolan Särskolan Kalmarsundsskolan Förskolan Djurängen Förskolan Trekanten Esplanadskolan Förskolan Lindeberga Sjöängen Lindsdalsskolan Förskolan Vimpeltorpet Djurängsskolan Förskolan Rinkabyholm Barkestorpsskolan Skolmottagningsenheten Rinkabyholmsskolan Lindöskolan Totalt Förvaltningschefen bedömer och beslutar på hur många år de negativa resultatutjämningsfonderna ska återhämtas. Det kan bli 1,2 eller 3 år beroende på storleken på återhämtningen. Det finns sammanlagt åtta enheter som har åtgärdsprogram. Fem enheter ser i dagsläget ut att klara av att hämta hem det som åtgärdsprogrammen säger för år Det kan handla om fler elever och barn än planerat, ökade vistelsetider men även att reella organisationsförändringar måste göras. De flesta har redan i budgetarbetet lagt undan en viss summa som inte ska användas och bidra till att återställa fonderna. Majoriteten av åtgärdsprogrammen har rimliga anpassningsförslag och vi arbetar vidare med dessa för att ytterligare säkerställa de föreslagna åtgärdernas effekt. De tre enheter som inte ser ut att kunna genomföra åtgärdsprogrammen och övriga enheter som uppvisar underskott för året kommer att följas upp med tätare intervaller än ordinarie prognostillfällen. Mats Linde Förvaltningschef Åsa Carlsson Ekonom

51 Handläggare Datum Carina Petersson Lillian Alverö Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsprogram år 2018 Del 1: Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsarbete för barn och ungdomar Mål: I Kalmar kommun ska skillnaden minska mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde, genom att höja värdet mer för det kön som presterat sämre. Resultat i meritvärde i åk 9 visar på ett gott resultat för både flickor och pojkar, men skillnad i meritvärde kvarstår, till förmån för flickorna. Genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9 är bättre än tidigare mätningar. Både flickor och pojkar har nått ett bättre resultat. Flickor har ökat från 241, till 247, Pojkarna resultat visar 206, till 218, Resultaten förbättras för pojkarna, men fortfarande kvarstår en skillnad mellan flickor och pojkar. Målet är delvis uppnått. Förvaltningskontoret Utbildningsförvaltningen Adress Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx carina.petersson_1@kalmar.se

52 2 (6) 240,0 Genomsnittligt meritvärde åk 6 230,0 220,0 210,0 200,0 190,0 180,0 Kalmar kommun totalt Kalmar kommun flickor Kalmar kommun pojkar 170, Resultat i åk 6 visar genomsnittligt meritvärde för pojkar 210,3 år 2017 och 205,3 år 2018 och för flickor 224, och 233, Skillnaden ökar mellan flickors och pojkars resultat. Målet är inte uppnått. Mål: Under året ska förskolan, skolan och fritidshemmen öka förutsättningarna för alla barn att utveckla sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet. Tre förskolor har 2018 lämnat in uppdrag som syftar till att nå utmärkelsen Jämställd förskola. Förskolorna Djurängen, förskolan Hagby och förskolan Rinkabyholm. Två fortbildningseftermiddagar för enhetsutvecklare, rektor och förskolechef handlade om vision Jämställd förskola Jämställdhetsuppdraget i förskolans läroplan. Jämställdhet i klassrummet. 10 uppdrag till jämställdhets- och mångfaldsutvecklare har genomförts 2018 som bl. a handlar om att ämnesgrupp i bild, utvecklingsgrupp i fritidshem har fått handledning i jämställdhet, fortbildning till nyanställd personal, handledning i vision Jämställd förskola, samarbete med Länsstyrelsen. Målet är delvis uppnått. Mål: I Kalmar kommun ska skillnaden i det genomsnittliga meritvärde minska mellan elever vars föräldrar är högutbildade och de vars föräldrar har lägre utbildningsnivå, genom att höja värdet mer för de som presterat sämre. Skillnaden i genomsnittligt meritvärde för elever med föräldrar med hög ut bildningsbakgrund och elever med föräldrar med låg utbildningsbakgrund är ,5 poäng. Det är en minskning jämfört med 48 poäng Trots minskingen är skillnaden väldigt stor och 42,5 poäng motsvarar 1 högre betyg i alla ämnen. Samtliga enheter genomför fokustid enligt plan. Målet är inte upp nått.

53 3 (6) Del 2: Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsarbete för medarbetare Uppföljningen inleds med en sammanfattning av måluppfyllelsen angående jämställdhets- och mångfaldsarbetet för medarbetare Därefter redogörs det mer ingående för resultatet av åtgärderna för varje mål. Sammanfattande uppföljning gällande medarbetare Förvaltningen behöver bli bättre på användandet av kravprofil. Endast lite mer än en femtedel av cheferna har svarat att de alltid använder sig av kravprofil vid rekryteringar. Merparten använder sig av det ibland. De flesta cheferna har uppgett att de erbjudit föräldralediga medarbetare lönesamtal och medarbetarsamtal. Andel medarbetare som har upplevt sig utsatta för diskriminering, kränkning eller trakasserier år 2018 är oförändrad jämfört med år Andelen medarbetare som inte vet vart de ska vända sig vid diskriminering, kränkning eller trakasserier har minskat med 2,3 procentenheter mellan år 2018 och Mål: Mångfalden av medarbetare inom olika yrkeskategorier ska främjas och alla medarbetare ska ges lika möjligheter till utveckling i arbetet Kalmar kommun ska använda sig av kompetensbaserad rekrytering. Vid kompetensbaserad rekrytering är det viktigt med en tydlig kravprofil. Genom att använda sig av kravprofiler kan vi också främja mångfalden på våra arbetsplatser. Genom den årliga kundenkäten som skickas ut till förvaltningens rektorer och förskolechefer kan vi följa upp målet. 27 av 28 chefer svarar att de har rekryterat nya medarbetare under Av dessa svarar 6 att de har använt sig av kravprofiler vid samtliga tillfällen. 3 chefer uttrycker att de inte använt sig av kravprofiler alls. Övriga chefer menar att de använt sig av kravprofiler till en viss grad. Under 2018 har rekrytering av förskollärare och barnskötare samordnats inför terminstarterna. Vid dessa rekryteringsprocesser har kravprofiler använts. Även vid chefstjänster har kravprofiler använts vid samtliga rekryteringar. Enligt 2018 års program skulle förvaltningen använda sig av anonyma urval vid ett antal rekryteringar för att ytterligare säkerställa att fokus enbart skulle ligga på kompetens. Metoden har dock inte använts under året. Målet är delvis uppnått. Mål: Alla medarbetare ska kunna förena förvärvsarbete med föräldraskap I förvaltningskontorets kundenkät svarar 26 av 28 chefer att de har haft föräldralediga medarbetare under Av dessa svarar 21 chefer att de har erbjudit medarbetarsamtal till sina föräldralediga medarbetare och 23 att de har erbjudit lönesamtal. 23 av 26 chefer svarar att man har bjudit in sina föräldralediga medarbetare till övriga personalsammankomster under året. Målet är delvis uppnått.

54 4 (6) Mål: Att ingen medarbetare ska utsättas för diskriminering, kränkning eller trakasserier samt att alla medarbetare ska veta vart de ska vända sig om det skulle inträffa Förvaltningen genomför årligen en medarbetarenkät. I 2018 års medarbetarenkät svarar 4,5 % av medarbetarna att de upplevt sig utsatta för diskriminering, kränkning eller trakasserier. Denna siffra är oförändrad jämfört med resultatet i 2017 års medarbetarenkät. Detta innebär att delmålet att minska med minst 2 procentenheter inte har uppnåtts. Av andelen medarbetare som upplevt sig utsatta svarar ungefär en tredjedel (31,3 %) att de anmält detta enligt arbetsplatsens rutin. Delmålet är inte uppnått. Andel medarbetare som inte vet vart man ska vända sig om man blir utsatt för ovanstående har minskat från 8,2 % år 2017 till 5,9 % år Eftersom målet var att minska med minst 2 procentenheter, innebär det att delmålet är uppnått. Delmålet är uppnått. Mål: Att inga könsbundna skillnader i lön och övriga arbetsvillkor ska finnas I samband med förvaltningens avstämning för löneöversynen 2018 konstaterade parterna för arbetstagarna samt arbetsgivarna att det inte förekom några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför samma eller likvärdigt arbete. Målet är uppnått

55 5 (6) Del 3: Kartläggning av personal uppdelat på kön Antal medarbetare, sysselsättningsgrad och ålder Nedanstående uppgifter utgår från tillsvidareanställda medarbetare (exklusive vilande anställningar) Bilden nedan visar fördelningen mellan kvinnor och män inom hela barn- och ungdomsförvaltningen, som har sett likadan ut de senaste åren. Tillsvidareanställda medarbetare 82 % Kvinnor 18 % Män Nedanstående tabell visar uppgifter för verksamheter som har fler än 30 medarbetare. Ledning och administration visas dock inte i denna tabell. Istället presenteras uppgifter gällande medarbetare i ledningsfunktion, nedbrutet i respektive yrkesroll separat i nästkommande tabell. Antal tillsvidareanställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad Medelålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Förskola ,3 % 100,0% 42,8 35,3 Fritidshem ,7 % 100,0% 45,1 43,0 Förskoleklass ,2 % 100,0% 40,8 44,8 Grundskola ,8% 98,7 % 45,0 48,3 Särskola ,4 % 95,6 % 45,9 44,8 BoU ,2 % 98,8 % 44,3 46,1 Antal tillsvidareanställda Kvinnor Män Rektor 13 4 Förskolechef 14 2 Bitr. skolledare Totalt 50 16

56 6 (6) Frisknärvaro och sjukfrånvaro Frisknärvaro innebär andel medarbetare som inte har några sjukdagar alls under ett kalenderår. Frisknärvaron under 2018 är högre för män än kvinnor i förvaltningen. Frisknärvaron är lägre än år 2017, både för kvinnor och män. Tabellen nedan visar också på sjukfrånvaro i procent av arbetstid (för samtliga anställningsformer). Sjukfrånvaron har minskat från år 2017 till Sjukfrånvaron under 2018 var lägre för både kvinnor och män. Sjukfrånvaron är generellt sett högre för kvinnor än för män. Kvinnor Män Totalt Frisknärvaro ,4 % 40,0 % 29,6 % Frisknärvaro ,2 % 38,7 % 28,5 % Sjukfrånvaro ,9 % 3,6 % 6,3 % Sjukfrånvaro ,7 % 3,2 % 6,0 % Statistiken visar att kvinnorna i genomsnitt har mer än dubbelt så hög sjukfrånvaro som männen. Det kan exempelvis förklaras med att kvinnorna utgör en större andel av de anställda, inom verksamheter som också har högre sjukfrånvaro, vilket tabellen nedan visar. Kvinnor Män Totalt Förskolan ,9 % 3,6 % 8,6 % Förskolan ,5 % 4,7 % 8,3 % Grundskolan ,1 % 2,9 % 4,4 % Grundskolan ,8% 2,8 % 4,2 % Föräldraledighet Diagrammet nedan visar antal föräldraledighetsdagar som en tillsvidareanställd medarbetare i genomsnitt tar ut (exkl. partiell föräldraledighet). Totalt sett ökade föräldraledigheten och i genomsnitt togs det ut 21,7 dagar under Kvinnorna ökade med 3,9 dagar från föregående år, vilket innebar att de i genomsnitt tog ut 26,3 dagar under Männens ökning låg på 1,6 dagar, vilket innebar ett genomsnittlig ledighet på 8,8 dagar under Hur föräldraledigheten har förändrats över tid, kan utläsas i diagrammet nedan Kvinnor Män

57 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Utbildningsförvaltningen Planeringssekreterare Lillian Alverö (3) HR specialist Carina Petersson Jämställdhets- och mångfaldsprogram för utbildningsnämnden 2019 Jämställdhets- och mångfaldsarbete för verksamheten. Programmets syfte är att bidra till att barn och elever har lika rättigheter och möjligheter till lärande och utveckling i förskola och skola. Att uppmärksamma genusmönster är ett sätt att bättre förstå begränsningar, uppnå goda resultat och ge flickor och pojkar samma rätt till lärande och utveckling. Mål - Allas lika rättigheter ska öka. Beskrivning: Verksamheten ska aktivt och medvetet arbeta med ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn och elever ges utrymme att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Indikator 1: Skillnaden mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritvärde. Mätning: Siris och Nationella prov. Indikator 2: Andel barn/elever som upplever att lärare ger pojkar och flickor samma förutsättningar i skolan, fritidshemmet och på förskolan. Mätning: Elevers och vårdnadshavares syn på verksamheten. Resurser: Inom befintlig budget. Jämställdhets- och mångfaldsutvecklare och enhetsutvecklare i jämställdhet och mångfald. Mål - Likvärdigheten i utbildningen ska öka. Beskrivning: Undervisningen ska anpassas till varje barns/elevs förutsättningar och behov. Den ska främja barnets/elevens fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i barnens/elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Indikator: Skillnad i genomsnittligt meritvärde mellan elever med föräldrar med hög utbildningsnivå jämfört med elever med föräldrar med lägre utbildningsnivå. Mätning: Siris. Resurser: Inom befintlig budget. Jämställdhets- och mångfaldsutvecklare och enhetsutvecklare i jämställdhet och mångfald. Förslag på aktiviteter: Uppdrag från rektor/förskolechef till jämställdhetsoch mångfaldsutvecklare, Vision 2020 jämställd förskola/skola, Utmärkelse jämställd förskola/skola. Jämställdhets- och mångfaldsutvecklarna erbjuder grundutbildning i normkritik med fokus på jämställdhet. Dokument- och ärendehantering Dokument- och ärendehantering

58 2 (3) Jämställdhets- och mångfaldsarbete för medarbetare Förvaltningen ska kännetecknas av en jämlik syn på de anställda. Alla anställda har samma värde, rättigheter och skyldigheter. Nedan beskrivs de mål och åtgärder som arbetsgivaren och representanter för arbetstagarna har tagit fram i samverkan i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Mål: Antalet chefer som använder sig av kompetensbaserad rekrytering ska dubbleras jämfört med föregående år. Beskrivning: Kompetensbaserad rekrytering ska användas vid tillsättning av tjänster, i syfte att främja mångfalden. Med hjälp av en kravprofil som endast innehåller färdigheter och egenskaper som är kopplade till tjänsten, minskar risken för att fördomar får betydelse. Åtgärder: HR-specialist ska, tillsammans med arbetsgruppen- Personal, ta fram exempel på kravprofiler för de vanligast förekommande yrkesgrupperna. Detta ska vara till hjälp och stöd för rekryterande chefer, som därefter kan komplettera med ytterligare krav utifrån vad som är specifikt för den aktuella tjänsten. Ansvarig för åtgärd: HR-specialist i samråd med arbetsgruppen-personal Mätning och uppföljning: I förvaltningskontorets kundenkät till cheferna Mål: Alla medarbetare ska kunna förena förvärvsarbete med föräldraskap. Beskrivning: Medarbetarnas upplevelse att det är lätt att ta ut föräldraledighet samt ledighet för vård av barn ska öka. Åtgärder: Administrativ chef ska tillsammans med HR-specialist ta fram en mall som vara till stöd för chefer, i dialogen med medarbetare vid planering inför föräldraledigheter. Ansvarig för åtgärd: Administrativ chef och HR-specialist Mätning och uppföljning: Genom medarbetarenkäten Mål: Ingen medarbetare ska utsättas för diskriminering, kränkningar eller trakasserier. Alla medarbetare ska veta vart de ska vända sig om det skulle inträffa. Delmål: Andel medarbetare som upplevt sig utsatta ska årligen minska med minst 2 procentenheter. Även andel medarbetare som inte vet vart de ska vända sig om det inträffar ska årligen minska med minst 2 procentenheter. Åtgärd: Cheferna ska kommunicera den kommungemensamma rutinen gällande kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier, för att den ska bli känd för och efterföljas av samtliga medarbetare. Ansvarig för åtgärd: Närmaste chef Mätning och uppföljning: Genom medarbetarenkäten. Mål: Skillnader i sjukfrånvaro utifrån kön ska minska. Åtgärd: Förvaltningen har identifierat fem enheter som ska prioriteras när det gäller insatser för att minska sjukfrånvaron. De fem enheterna tillhör förskolans verksamhet, som är kvinnodominerad. En minskad sjukfrånvaro på dessa enheter skulle därför också innebära en minskad sjukfrånvaro för kvinnorna i förvaltningen. Ansvarig för åtgärd: Förvaltningschef samt de prioriterade enheternas chefer Mätning och uppföljning: Sjukfrånvarostatistiken följs med hjälp av Hypergene. Följs upp vid varje samverkansmöte.

59 Mål: Inga könsbundna skillnader i lön och övriga arbetsvillkor ska finnas. Åtgärd: Utöver den kommungemensamma kartläggningen kommer en analys för jämställda löner ske på förvaltningsnivå. Detta gör arbetsgivaren i samverkan med fackliga företrädare. Vid eventuella osakliga löneskillnader kommer en handlingsplan att upprättas. Ansvarig för åtgärd: Förvaltningschef Mätning och uppföljning: I samband med avstämningen för lönerevisionen. 3 (3)

60 Handläggare Datum Åse Porsefjord Lägesrapport för central elevhälsa Utifrån revision 2016 ska årligen en lägesrapport framföras till nämnden gällande utbildningsförvaltningens och Södermöre kommundelsförvaltnings elevhälsaarbete. Sammanfattning av 2018 Under senare delen av våren 2018 tillsattes tjänsterna för det mobila elevhälsoteamet och teamet har under året haft många ärenden igång. Central elevhälsa har varit drivande och medverkat i framtagande av samverkansavtal mellan Region Kalmar, Habiliteringen och utbildningsförvaltningen/södermöre kommundelsförvaltning. Samverkansavtalet innebär bl.a. en förbättrad struktur kring vem som gör vad utifrån elev- och vårdnadshavarperspektiv samt utifrån de olika yrkesrollernas innehåll. Slutet av 2018 beslutades det att teckenspråksundervisning likställs modersmålsundervisning för minoritetsspråk, ska erbjudas inom utbildningsförvaltningens och Södermöre kommundelsförvaltnings organisation. Inom MSU gruppen har vi två specialpedagoger som även är utbildade teckenspråkslärare och de kommer att hålla i teckenspråksutbildningen. En kurskatalog färdigställdes under våren, innehållande fortbildningar som riktar sig till all personal inom för-, grund- och särskolan. Under året har en beskrivning med pågående och tänkta insatser för att främja psykisk hälsa bland barn och ungdomar tagits fram av central elevhälsa. Central elevhälsa har utformat en utlåningsdel med samlat stödjande material till förskola/skola. Syftet är att skapa en inkluderande miljö i verksamheten, där pedagoger kan möta barns/elevers olika behov av särskilt stöd. Tanken med utlåningsdelen är att pedagoger i förskola/skola ska kunna komma till utställningen och titta på det material som finns, och även få möjligheten att låna material i ett antal veckor, för att prova om det är rätt material utifrån barnets/elevens individuella behov. Det kan handla bland annat om olika sittdynor, stolar, kedjevästar, belysning, tidshjälpmedel, etc. Central elevhälsa Utbildningsförvaltningen Tel vx ase.porsefjord@kalmar.se

61 2 (6) Lägesrapport - Skolläkare Väntetid antal veckor Hög prioritet 1 0 *Diagrammet visar mönster för kötiden och inte exakt bild av faktisk kötid. Skolläkarens upplevelse av kötiden är att den ligger kvar på samma nivå som Skolläkare Under 2018 har väntetiden för elev som önskar träffa skolläkare varierat mellan 1 och 5 veckor. Mönstret är att efterfrågan är lägst i början av höstterminen för att successivt öka allteftersom terminen fortlöper. Under vårterminen 2018 var väntetiden maximalt 4 veckor för skolläkarbesök om specifika önskemål om tid för besök inte funnits. Målet är att hålla väntetiderna så korta som möjligt, även om elevhälsans medicinska del inte bedriver akut sjukvård. Uppdraget är i första hand att arbeta förebyggande och hälsofrämjande samt att stödja eleverna mot måluppfyllelse i skolan. Kötiden gäller planerad verksamhet. Ärenden som högprioriteras av chefer hanteras av skolläkare inom 1 till 2 veckor. Väntetiden till skolläkare har inte förändrats i någon större utsträckning i förhållande till föregående år.

62 3 (6) Lägesrapport Psykologer Väntetid antal veckor Hög prioritet Föregående år *Diagrammet visar mönster för kötiden och inte exakt bild av faktisk kötid. Kötiden varierar något mellan psykologerna. Psykologer Under 2018 har bemanningen av förskole- och skolpsykolog varierat. Den planerade bemanningen har varit 4,5 psykologtjänster men på grund av olika omständigheter, såsom föräldraledighet och försenade tillsättningar av tjänster har vi inte nått hela vägen. Under våren var bemanningen 3,5 psykologer under hösten tillträdde 2 nya psykologer samtidigt som 1 gick på föräldraledighet. Under 2018 har central elevhälsa köpt in ytterligare psykologtjänst, då gällande begåvningsbedömningar för att minska kötiden. Psykologerna i central elevhälsa har genomfört ca 100 längre uppdrag. Ett längre uppdrag innehåller flera av följande moment; observation av elev, konsultation, samråd med lokal elevhälsa, samtal med elev och vårdnadshavare samt handledning av pedagoger under längre tid. Under 2018 genomfördes 7 utredningar med frågeställning begåvningsbedömning. Med utgångspunkt ur ett utvecklingspsykologisikt perspektiv genomförs begåvningsbedömning vanligtvis tidigast under vårterminen i årskurs 3. Väntetider när det gäller längre uppdrag varierar mellan 1-5 veckor under året. Antal uppdrag varierar som föregående år med färre uppdrag vid inledningen av höstterminen och ett stadigt ökande under resterande läsår. Under sommarveckorna ägnas arbetestiden främst åt administrativt arbete, som journal, utlåtande och planering för insatser, och väntetiden för nya uppdrag är därmed låg under denna tid. Psykologernas uppdrag är enligt läroplanen främst inriktat mot ett förebyggande och hälsofrämjande arbete, vilket under 2018 inneburit att psykologerna har fortsatt medverkat och drivit projekt och föreläsningar, föreläsningar för personalgrupper inom för- och grundskola samt särskolans personalgrupp.

63 4 (6) Specialpedagoger med särskilt uppdrag MSU MSU pedagogerna har under 2018 utfört uppdrag för utbildningsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning. Efterfrågan av MSU tjänsterna har varit i paritet med föregående år inom skolan och förskolan under våren. Under hösten ser vi en klar minskning av antalet uppdrag inom förskolan detta i takt med att antalet specialpedagoger ökat i förskolornas verksamheter. Utbildningsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning genomförde en särskild satsning med ökat antal specialpedagoger inom förskolan, satsningen har haft effekt direkt vad gäller efterfrågan på MSU tjänster. Uppdragen inom för- och grundskola har bland annat omfattat; tal och språk-, läs och skrivutredningar, pedagogisk handledning. Övriga aktiviteter; - Nätverksträffar för pedagoger med elever på tidig utvecklingsnivå, nätverk för pedagoger med elever inom autismspektra, nätverk för specialpedagoger i förskolan. - Utvecklingsgrupper för speciallärare och specialpedagoger. Antalet uppdrag som hörselpedagogerna tilldelats gällande barn och elever med dövhet och hörselnedsättning har ökat något. Uppdragen har varit fördelade från förskolan t.o.m. åk 9. Två gränskommuner köper hörselpedagogstjänster av Kalmar kommun på sammanlagt 40 %. Uppdragen sker på flera olika nivåer. Organisationsnivå - t.ex. akustikmätning vid ny- och ombyggnation av lokaler. Gruppnivå - t.ex. information till klasser om ljud och hörsel. Individnivå - t.ex. hörselmedvetenhet, information vid byte av stadie och skola. Arbetet i hörselgruppen har fortsatt en gång i veckan med elever från Kalmar och Borgholms kommun. Det sker kontinuerligt en samverkan med Region Kalmar och hörselpedagogerna, vilket bildar en länk mellan skola och pedagogiska hörselvården. Uppdragen som hörselpedagog har bl.a. inneburit: information till rektor/förskolechef och arbetslag information i klasser om örats anatomi och ljud regelbundna besök i klasser och barngrupper observation och handledning bedömningsstöd, t.ex. hörförståelse vid nationella prov deltagande i nätverksmöten kring vissa elever stöd och råd vid akustikmätning och anpassning av ljudmiljö arbete med enskilda elever med tecken som stöd arbete med enskilda elever kring hörselmedvetenhet hörseltekniska hjälpmedel samverkan med specialskolorna för barn med dövhet och hörselnedsättning Arbetet i hörselgruppen har skett på onsdagar på Funkaboskolan. Elever från Kalmar, Borgholms och Nybro kommun från åk 1 t.o.m. åk 9 har deltagit. Hörselgruppen har arbetat med hörselmedvetenhet, teckenspråk, hörseltekniska hjälpmedel, hörstrategier, intresseorganisationer, ljudmiljö, attityder och förhållningssätt m.m.

64 5 (6) Synpedagogen har under året arbetat med 18 barn och elevärenden som är direkt eller indirekt kopplade till en synnedsättning och/eller visuella perceptionssvårigheter av olika grad. Visuella perceptionssvårigheter (VP) är sedan tidigare konstaterat en grupp som ökar. Detta är en observation som gäller även på nationell nivå enligt forskare och kunniga inom området. Delvis beroende på att man nu klarar allt fler mycket för tidigt födda barn, som är en stor riskgrupp, då synen är den funktion som utvecklas sent i graviditeten och man ännu inte riktigt hittat balansen i att skydda det lilla barnets ögon och att stimulera med lagom mycket synintryck. Pedagoger ute i verksamheterna har blivit mer medvetna om just VP. Synpedagogen har under året haft flest uppdrag inom skolan, framförallt lågstadiet. Många barn med synnedsättningar har multipla funktionsnedsättningar, vilket ökar komplexiteten i uppdragen. Skoldatateket och språkverkstaden Skoldatateket är en övergripande verksamhet som ansvarar för och arbetar med assisterande teknik och specialpedagogik. I verksamheten finns specialpedagogisk kompetens. Verksamheten syftar till att personal ska kunna få råd och stöd i valet av assisterande teknik samt utveckla kompetens och arbetsmetoder i syfte att öka likvärdigheten för eleverna, ge dem bättre förutsättningar att utvecklas samt öka möjlighet att möta kunskapskraven. Under 2018 har utvärderingen av Språkverkstadens verksamhet fortlöpt utifrån ett sviktande besöksunderlag under flera år. Språkverkstadens uppdrag ryms sedan något/några år till största delen inom MSU pedagogernas uppdrag. En avveckling av språkverkstaden kommer i samband med byte av central elevhälsas lokaler under vintern Esplanadskolan/särskild undervisningsgrupp/central skolresurs Särskild undervisningsgrupp Esplanadskolan har under 2018 haft elever i undervisning inom årskurserna 5-9, med flertalet inom 7-9. Eleverna kommer från åtta olika skolor i Kalmar kommun. Personalgruppen genomgick under vårterminen en relativt stor rotation av personal då tre lärare lämnade och tre lärare tillkom. Personalgruppen bestod 2018 av sex heltidslärare, en 80 % kurator, två fritidsledare på vardera 50 %, en 80 % biträdande rektor och verksamhetschef. Personalgruppen har kontinuerligt haft handledning av skolpsykolog för att fortbilda och stärka gruppen. Esplanadskolan har lagt stort fokus på elevernas utslussning. En elev är på mycket god väg att avsluta sin tid på Esplanadskolan för att fortsätta skolgången i ordinarie undervisningsgrupp på hemskolan. Flera elever har delar av sin skolgång inom ordinarie undervisningsgrupp. Juni 2018 avslutade sex elever sin skolgång på Esplanadskolan för fortsatta studier på gymnasiet. Skolpliktsärende Under 2018 har fristående skolenheter rapporterat in 11 skolpliktsärenden. De flesta av ärendena bottnar i problematisk skolfrånvaro utifrån psykiskt mående som i vissa fall är skolrelaterat. De skolor som rapporterat in skolpliktsärendena arbetar utifrån respektive skolas rutiner för att främja närvaron. Från kommunala skolor rapporterades det endast in 1 skolpliktsärende fram till juni månad. Under hösten 2018 infördes en ny rutin där även kommunala skolor rapporterar in skolpliktsäreden till huvudmannen enligt samma rutin som fristående skolor. Den nya rutinen har inneburit att under perioden november till januari har det inkommit 17 skolpliktsärenden från kommunala skolor, varav 9 ärenden avslutats i samband med utredning. Övriga ärenden är under fortsatt utredning.

65 6 (6) Planering inför 2019 Några av central elevhälsas satsningar under 2019, förutom fortsatt arbete med ovan nämnda områden, kommer att vara att arbeta med följande; Mobila elevhälsoteamets vidareutveckling problematisk skolfrånvaro, elevhälsainsatser på individ- och gruppnivå. Förebyggande och hälsofrämjande insatser med utgångspunkt från skolans hälsosamtal och psykisk hälsa bland barn och unga framtagande av en handlingsplan. Genomförande av utbildningsinsatser utifrån kurskatalogen. Åse Porsefjord Chef för central elevhälsa

66 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annelie Olsson BUN 2018/ Utbildningsnämnden Svar på Skolinspektionens föreläggande efter granskning av förskoleklass och grundskola Förslag till beslut Utbildningsnämnden överlämnar svaret till Skolinspektionen. Bakgrund Under hösten 2018 genomförde Skolinspektionen en regelbunden tillsyn i Kalmar kommun av förskoleklass och grundskola. Tillsynen avsåg att granska huvudmannens ansvar för förutsättningarna för utbildningen samt styrning och utveckling av utbildningen. Förutsättningar för utbildningen Skolinspektionen konstaterar att Kalmar kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det vid skolenheterna erbjuds och anordnas modersmålsundervisning till alla elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna och för de elever som i övrigt har rätt till detta. (10 kap. 7 skollagen; 5 kap. 10 skolförordningen) Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Styrning och utveckling av utbildningen Skolinspektionen konstaterar att Kalmar kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen i förhållande till de nationella målen, och dokumenterar denna uppföljning. (1 kap. 9, 4 kap. 3 och 5-6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder för att säkerställa en likvärdig utbildning, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (1 kap. 9, 4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (1 kap. 9, 4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Förvaltningskontoret Utbildningsförvaltningen Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx utbildning@kalmar.se

67 BUN 2018/ (2) Inom dessa områden har huvudmannen fått förelägganden som innebär att åtgärder ska vidtas för att avhjälpa bristerna. Åtgärderna ska senast 2 maj 2019 skriftligt redovisas för Skolinspektionen. Yttrande Huvudmannen har för avsikt att genomföra följande åtgärder för att avhjälpa bristerna. Förutsättningar för utbildningen Kalmar kommun ser till att de elever som har rätt till modersmålsundervisning samt att de elever som har behov av studiehandledning på sitt modersmål får det. Detta sker genom att rekryteringsprocess av lärare inleds så snart behov uppstår och återkommer kontinuerligt varje kvartal. Enligt Skolförordningen (2011:185) Kap ska lämplig lärare finnas att bedriva modersmålsundervisning. Enligt Skolverket, 2015 (Studiehandledning på modersmålet) bedömer rektor om en person är lämplig som studiehandledare. Parallellt med detta utreder huvudmannen möjligheterna till fjärrundervisning som tillfälligt komplement då rekrytering ej ger resultat. En rutin tas fram innehållande arbetsgång för hur fjärrundervisning ska erbjudas då modersmålsundervisning och/eller studiehandledning ej kan erbjudas med hjälp av egna medarbetare. Utredning kring möjligheterna att anordna fjärrundervisning påbörjades av verksamhetschef för Skolmottagningsenheten under verksamhetsåret 2018 och slutrapport skrevs i december Denna ligger till grund för det fortsatta arbetet. Styrning och utveckling av utbildningen Det systematiska kvalitetsarbetet gällande förskoleklass ska fortsatt vara en del av grundskolans kvalitetsarbete och omfattas av de mål som pekas ut i verksamhetsuppdraget. Uppföljning sker utifrån förskoleklassens och grundskolans arbete med att öka kvalitetet i undervisningen, likvärdigheten i utbildningen, tryggheten och studieron, allas lika rättigheter och möjligheter samt delaktighet och inflytande. Uppföljning av kunskaper och förskoleklassernas arbete med det centrala innehållet i Lgr11 genomförs från och med höstterminen 2019 genom nulägesanalys utifrån de nationella målen med hjälp av kriterier för målområdena normer och värde, kunskaper, elevernas ansvar och inflytande samt skola och omvärlden. Kriterierna utvärderas på enhetsnivå/arbetslagsnivå med hjälp av en indexvärdesmatris. Övriga uppföljningsverktyg är de obligatoriska kartläggningsmaterialen för språklig medvetenhet och matematiskt tänkande samt ett kommunalt framtaget kartläggningsmaterial för NO och teknik i förskoleklass. Dokumentation av kartläggningar och uppföljningar sker digitalt så att huvudmannen kan göra sammanställningar, utvärdera och analysera resultatet. Analysen ligger till grund för beslut om utvecklingsåtgärder samt planering och genomförande av dessa. Analys och utvecklingsåtgärder kommuniceras, beslutas och dokumenteras vid förvaltningschefens verksamhetsdialog. Rektorer beslutar och dokumenterar detaljerade aktiviteter för måluppfyllelse. Mål och aktiviteter följs upp tre ggr/år på huvudmannanivå och enhetsnivå. Konsekvenser Förslaget bedöms inte få några negativa konsekvenser för den ekologiska, sociala eller ekonomiska hållbarheten. Mats Linde Förvaltningschef Annelie Olsson Verksamhetsutvecklare

68 Beslut Dnr :8765 Kalmar kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kalmar kommun Skolinspektionen Box 330, Linköping, Besöksadress Storgatan 33

69 Skolinspektionen Beslut Dnr : (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Kalmar kommun att senast den 2 maj 2019 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen Skolinspektionen konstaterar att Kalmar kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det vid skolenheterna erbjuds och anordnas modersmålsundervisning till alla elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna och för de elever som i övrigt har rätt till detta. (10 kap. 7 skollagen; 5 kap. 10 skolförordningen) Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Åtgärder - Huvudmannen ska se till att de elever i kommunens grundskola som har rätt till modersmålsundervisning får detta. - Huvudmannen ska se till att samtliga elever som behöver studiehandledning på modersmål får sådant stöd. Styrning och utveckling av utbildningen Skolinspektionen konstaterar att Kalmar kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen i förhållande till de nationella målen, och dokumenterar denna uppföljning. (1 kap. 9, 4 kap. 3 och 5-6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder för att säkerställa en likvärdig utbildning, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (1 kap. 9, 4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (1 kap. 9, 4 kap. 3 och 6-7 skollagen)

70 Skolinspektionen Beslut Dnr : (6) Åtgärder - Huvudmannen ska följa upp och analysera resultaten inom förskoleklassen i förhållande till de nationella målen. Uppföljningen ska dokumenteras. - Huvudmannen ska utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder och dokumentera dessa. - Huvudmannen ska planera för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomföra dessa. Planeringen och åtgärderna ska dokumenteras. Bedömning Skolinspektionen bedömer att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för förskoleklass inte lever upp till författningarnas krav. För att huvudmannen ska kunna följa och bedöma hur väl förskoleklassen arbetar utifrån det uppdrag som ges i skollag och läroplan behöver huvudmannen efterfråga och analysera information från förskoleklassen i ökad omfattning. På så sätt får huvudmannen ett underlag att utgå ifrån för att kunna bedöma kvaliteten i förhållande till de nationella målen och vid behov kunna vidta åtgärder för att förbättra verksamheten. Kalmar kommun erbjuder inte modersmålsundervisning till alla elever som har rätt till det. Kommunen ser inte heller till att alla elever i grundskolan som behöver studiehandledning på modersmål får det. Detta riskerar att försvåra flerspråkiga elevers lärande och utveckling mot målen. Föreläggande Förutsättningar för utbildningen Modersmålsundervisning Skolinspektionen bedömer att Kalmar kommun inte erbjuder och anordnar modersmålsundervisning för alla elever som har rätt till det. Utredningen visar att kommunen visserligen har ett pågående arbete med att rekrytera modersmålslärare samt att erbjuda modersmålsundervisning i samarbete med andra kommuner, men att kommunen ännu inte erbjuder eller ger modersmålsundervisning till alla elever som har rätt till det. Detta riskerar att försvåra flerspråkiga elevers lärande och utveckling mot målen. Enligt skollagen ska en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och eleven har grundläggande kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk. Det finns då inget krav på att en vårdnadshavare har språket som modersmål eller att eleven ska ha grundläggande kunskaper i språket. Huvudmannen är enligt skolförordningen skyldig att anordna modersmålsundervisning endast om minst fem elever önskar undervisning i språket

71 Skolinspektionen Beslut Dnr : (6) och om lämplig lärare finns att tillgå. Såvitt avser minoritetsspråk krävs inte att det är minst fem elever som önskar undervisning. Kalmar kommun erbjuder och anordnar inte modersmålsundervisning i tillräcklig utsträckning. Av huvudmannens redovisning i samband med tillsynen och av intervjuer med nämnderna, förvaltningarna och rektorerna framgår att kommunen inte erbjuder modersmålsundervisning i flera språk där fler än fem elever önskar undervisning. Rektorerna uppger att det finns elever som har rätt till modersmålsundervisning på spanska och finska men som inte får det tillgodosett. Av huvudmannens inskickade svar till Skolinspektionen i samband med tillsyn framgår att modersmålsundervisning inte kunnat erbjudas i finska, spanska, litauiska och uzbekiska. Studiehandledning på modersmålet Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte erbjuder studiehandledning på modersmålet till alla elever som är i behov av sådant stöd. Detta strider mot författningarnas krav. Studiehandledning på modersmålet är en rättighet för en elev som behöver det. Av utredningen i ärendet framgår att det finns flera elever som inte får någon studiehandledning på modersmål trots att de är i behov av det. Bristen får till följd att det finns en risk att dessa elever inte fullt ut kan tillgodogöra sig utbildningen de har rätt till. Av skolförordningen framgår att en elev ska få studiehandledning på modersmål om eleven behöver det. Enligt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2016:2, s. 14) med kommentarer om utbildning för nyanlända elever bör huvudmannen regelbundet förvissa sig om att rektorn för en skolenhet har tillräckliga resurser för att leva upp till bestämmelserna om mottagandet av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever för att vid behov kunna omfördela resurserna mellan skolenheterna. Vidare framgår (s. 17) att det är viktigt att huvudmannen inventerar behovet av och tillgången till bland annat lärare med behörighet i svenska som andraspråk, modersmålslärare och studiehandledare på modersmålet i organisationen. Huvudmannen kan i förekommande fall också behöva samordna resurserna mellan skolenheterna för att på så sätt underlätta ett samarbete, till exempel genom fjärrundervisning. Huvudmannen erbjuder inte studiehandledning på modersmålet till alla elever som har rätt till det. Av intervjuer med rektorer framgår att kommunen inte ser till att alla elever som behöver studiehandledning på modersmål får det. Av huvudmannens synpunkter på protokoll i samband med tillsynen framgår att totalt fem elever inom kommunen inte får sitt behov av studiehandledning på modersmål tillgodosett i språken Nuer, Litauiska och Luganda. Motivering till föreläggande som ingripande Då Kalmar kommun inte uppfyller författningarnas krav, finns skäl att förelägga huvudmannen att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

72 Skolinspektionen Beslut Dnr : (6) Styrning och utveckling av utbildningen Skolinspektionen bedömer att det finns brister i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete avseende förskoleklassen i Kalmar kommun. Utredningen visar att det för förskoleklass inte sker någon dokumenterad uppföljning eller analys av resultaten i förhållande till de nationella målen på huvudmannanivå. Huvudmannen har därmed inte underlag för att analysera hur de förutsättningar som nämnden ger påverkar utbildningens måluppfyllelse och för att vid behov besluta om, och vidta, nödvändiga åtgärder. Bristen får till följd att kommunen saknar verktyg för att säkerställa att verksamheten bedrivs utifrån kraven i skollagen och andra författningar. Därmed finns en risk att de nationella målen inte uppfylls och att elevernas utveckling och lärande äventyras. Skollagen anger att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt förarbetena till lagen (prop. 2009/10:165, s. 306) har huvudmannen det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen, vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter. Enligt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:98, s. 11) med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet är utgångspunkten att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Huvudmannen följer inte upp hur förskoleklasserna arbetar utifrån det syfte och centrala innehåll som anges i skollag och läroplan. Av intervjuer med huvudmannen och rektorerna framgår att huvudmannen inte efterfrågar resultat från förskoleklassens verksamhet i tillräcklig omfattning. Huvudmannen och rektorerna uppger att tester utifrån språklig medvetenhet och matematik följs upp men att det i övrigt saknas uppföljning och analys av förskoleklassens verksamhet. I huvudmannens dokumenterade kvalitetsarbete saknas uppföljning, analys, planerade och genomförda insatser utifrån verksamheternas resultat för eleverna inom förskoleklass. Motivering till föreläggande som ingripande Då Kalmar kommun inte uppfyller författningarnas krav, finns skäl att förelägga huvudmannen att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

73 Skolinspektionen Beslut Dnr : (6) På Skolinspektionens vägnar X Eleonor Duvander Eleonor Duvander Beslutsfattare Signerat av: Eleonor Duvander X Alexander Aleryd Alexander Aleryd Föredragande Signerat av: Alexander Aleryd Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om Kalmar kommun

74 Skolinspektionen Bilaga Dnr :8765 Fakta om Kalmar kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Kalmar kommun under hösten Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola I Kalmar kommun finns två nämnder, barn- och utbildningsnämnden respektive Södermöre kommundelsnämnd, som fullgör kommunens uppgifter enligt skollagen vad gäller förskoleklass och grundskola. Båda nämnderna har varsin förvaltning som leds av en förvaltningschef tillika skolchef. Inom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde är förskoleklassen och grundskolan uppdelad i sex geografiska områden med totalt 14 grundskoleenheter varav 12 enheter med verksamhet inom förskoleklass. Skolenheterna inom barn- och ungdomsnämndens område leds av 14 rektorer. Inom Södermöre kommundelsnämnds verksamhetsområde finns sex grundskoleenheter varav fem enheter erbjuder förskoleklass. Enheterna inom Södermöre kommundel leds av fyra rektorer. 1 (1) Måluppfyllelse Förskoleklass Det saknas nationell statistik för förskoleklassen. Årskurs 6 Av nationell statistik över terminsbetygen, våren 2018, framgår att 81,1 procent av eleverna erhöll godkända betyg (A-E) i alla ämnen. Måluppfyllelsen varierar mellan ämnena. Högst var måluppfyllelsen i modersmål och därefter hem- och konsumentkunskap och slöjd. Lägst var måluppfyllelsen i ämnet svenska som andraspråk följt av engelska och matematik. Årskurs 9 Av nationell statistik över slutbetyg våren 2018, framgår att 82,3 procent av eleverna uppnådde kunskapskraven i alla ämnen (jmf riket 75,6 procent). Andelen elever som var behöriga att söka till yrkesprogram var 88,1 procent (jmf riket 84,4 procent) och det genomsnittliga meritvärdet var 233,8 (jmf riket 228,7).

75 Handläggare Datum Emad Soukiyh Utbildningspolitisk vision 2020 till 2023 Arbetsplan för framtagandet Mars Presidiet - En enkel översikt av nuvarande vision samt framtida utmaning diskuteras. April Presidiet - Förvaltningskontoret har utarbetat ett utkast till presidiemötet utifrån översikten och diskussionen på marspresidiet. Maj Nämnd - Längre nämndsmöte den 15 maj. Diskussion om ny vision utifrån utkast. Program för dagen: 10:00-12:00 Diskussion om ny vision 12:00-13:00 Gemensam lunch 13:00-17:00 Nämndsmöte. Juni Nämnd - Ett nytt utkast på vision presenteras till nämnden. Remiss - Utkastet går ut på remiss till chefer, lokal samverkan samt elev och föräldraråd. Svarstid till mitten av september. - Sammanställning av synpunkter samt ett förslag till ny vision utarbetas därefter. Oktober Nämnd - Förslag till ny vision som informationsärende på nämnden. (även utbildningspolitiskt program) November Nämnd - Beslut om ny vision (även program) Förvaltningskontoret Utbildningsförvaltningen Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx emad.soukiyh@kalmar.se

76 UTBILDNINGSPOLITISK VISION FÖR KALMAR KOMMUN Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun Kalmar, en kommun med kunniga, trygga, självständiga och kreativa barn och elever I Kalmar kommun har alla barn och elever rätt att få de bästa förutsättningarna att nå sin absoluta förmåga. Förskolan, skolan och fritidshemmen ska fånga alla barns och elevers lust att lära sig och utmana varje individ att vilja utvecklas. Hela verksamheten ska samarbeta i ett 1-16-årsperspektiv för att förbättra kunskapsresultaten. Våra barn och elever ska känna höga och positiva förväntningar på sig. Målsättningen är att alla elever som går ut grundskolan ska vara behöriga i samtliga ämnen. Vi ska vara en av Sveriges allra bästa skolkommuner. Vägen dit går framför allt genom en engagerad och skicklig lärarkår. Det har vi! Modern skolforskning visar att lärarens ämneskunskaper, pedagogiska förmåga och personliga intresse är nyckelfaktorer för att höja elevernas kunskaper. Hos oss ska alla barn och elever ha rätt att möta goda pedagoger som har förmåga att entusiasmera till kunskap och kreativitet. Det kompensatoriska uppdraget, att varje elev ska ha förutsättningarna att lyckas i skolan, handlar om hur skolor genomför sin undervisning så att alla elever kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Skolan ska kompensera elevers olika förutsättningar så att alla elever får samma möjligheter och ge eleverna de utmaningar de behöver för att nå så långt som möjligt. Detta är en grundbult i vår verksamhet. Våra förskolor, skolor och fritidshem ska förbättras genom att sätta fokus på kända framgångsfaktorer som ger resultat. Utgångspunkten ska tas i modern skolforskning. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning, ett gediget kvalitetsarbete, höga förväntningar oavsett elevens/barnets bakgrund och inte minst ett tydligt och professionellt ledarskap i förskolan, skolan och på fritidshemmen. Vi lyfter fram kompetenta medarbetare och sätter barnet och eleven i centrum i allt vi gör. Hos oss har rektorerna och förskolecheferna tillsammans med pedagogerna i de olika verksamheterna stor frihet att utforma arbetssätt som förbättrar elevernas resultat och barnens utveckling. Vi prioriterar förskolans, skolans och fritidshemmets basuppdrag, det vill säga färdigheterna att läsa, skriva och räkna, vilka är avgörande faktorer för att klara alla ämnen. En förutsättning för att skapa en bra skolkommun är att resurserna fördelas rättvist efter behov och att barnen och eleverna ges rätt till trygghet, studiero och utvecklande arbets- och läromiljöer. Vi ska utveckla vår skolverksamhet genom att aktivt jämföra oss med andra framgångsrika jämförelsebara skolkommuner. Strategiskt mål för Kalmar kommun är att vi senast 2019 ska vara en av Sveriges allra bästa skolkommuner och rankas bland de 30 bästa skolkommunerna i SKL:s öppna jämförelse.

77 Utbildningsnämnden Anmälningsärenden 1. Information om att Skolinspektionen granskar undervisning i svenska som andraspråk i årskurs 7-9 på Funkaboskolan (dnr 2019/0009). 2. Centrala samverkansgruppens protokoll Förvaltningsrättens dom gällande laglighetsprövning enligt kommunallagen - skolskjuts (dnr 2018/1044). 4. Förvaltningsrättens dom gällande tillämpning av skollagen - skolskjuts (dnr 2018/0665). 5. Utdrag ur kommunfullmäktiges protokoll , 14 - Motion från Christopher Dywik (KD) och Fredrik Sjömar (KD) om att införa porrfilter på Kalmarbygdens skolor (dnr 2018/0688). 6. Södermöre kommundelsnämnds protokoll Centrala samverkansgruppens protokoll Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor. Anmälan av delegationsbeslut 1. Förvaltningschefens beslut januari: A 5 Personuppgiftsbiträdesavtal (dnr 2019/0007), B 4 Förordnande av vikarie för förskolechef/rektor, B 1 Anställning (dnr 2019/0060), A 5 Överenskommelse Habiliteringen södra Kalmar län (dnr 2019/0043). 2. Administrativ chefs beslut februari: D 8 Tillsyn av fristående verksamhet - Förskolan Stora hjärtat (dnr 2019/0129), Förskolan Luftballongen (dnr 2019/0130). 3. Samordnare för barn i behov av särskilt stöd, beslut februari: E 8 Beslut om mottagande av elev i grundsärskolan (dnr 2019/0101). 4. Chef Skolmottagningsenheten, beslut oktober: B 3 anställning 5. Förskolechef Förskolan Lindö, beslut januari: D 9 Beslut om att placera barn i annan kommun än hemkommunen (dnr 2019/0152, 2019/0153). 6. Förskolechef Förskolan Trekanten, beslut december-januari: D 9 Beslut om att placera barn i annan kommun än hemkommunen (dnr 2019/0121), B 3 Anställning. 7. Rektor Trekantenskolan, beslut december-januari: A 10 Korttidsuthyrning av lokaler på enheten. 8. Rektor Lindöskolan, beslut december: D 2 Beslut om att ta emot barn/elev från annan kommun än hemkommunen (dnr 2019/0040). 9. Förskolechef Förskolan Oxhagen-Malmen, beslut februari: D 3 Beslut om nedsättning av barnomsorgsavgift (2019/0056). 10. Rektor Vasaskolan, beslut januari-februari: B 3 Anställning (dnr 2019/0057), D 1 Beslut om utökad vistelsetid (dnr 2019/0065). 11. Rektor Lindöskolan, beslut februari: E 15 Beslut om att ta emot elev från annan kommun än hemkommunen (dnr 2019/0040, 2019/0067), D 9 Beslut om att placera barn/elev i annan kommun än hemkommunen (dnr 2019/0067). 12. Rektor Dörbyskolan, beslut oktober-januari: B 3 Anställning, D 3 Beslut om nedsättning, befrielse eller avskrivning av fordran.

78 13. Förskolechef Förskolan Svärdsliljan, beslut januari: D 1 Beslut om utökad vistelsetid (dnr 2019/0092). 14. Förskolechef Förskolan Oxhagen-Malmen, beslut februari: D 1 Beslut om utökad vistelsetid (dnr 2019/0083). 15. D11, E 24 Förskolechefs/rektors beslut om att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling (se anmälnings- och kännedomsärendet Inkomna anmälningar om kränkande behandling från förskolor och skolor ).

79 Informationsbrev till huvudman (2) Dnr :7752 Skolinspektionen granskar undervisning i svenska som andraspråk i årskurs 7-9 Våren 2019 genomför Skolinspektionen en tematisk kvalitetsgranskning i er verksamhet. Temat för granskningen är undervisning i svenska som andraspråk i årskurs 7 9. I er verksamhet kommer Funkaboskolan att besökas. Vad är tematisk kvalitetsgranskning? Skolinspektionen granskar områden där vi vet att det kan finnas behov av utveckling. Syftet är att bidra till en bättre skola med våra tematiska kvalitetsgranskningar, inte enbart i de verksamheter som har granskats, utan i samtliga verksamheter ute i landet. Detta sker genom att den tematiska kvalitetsgranskningen sammanfattas i en slutrapport. Slutrapporten kommer att beskriva vilka områden som behöver förbättras för att i högre grad nå målen för verksamheten inom det aktuella området. Rapporten kommer även att lyfta framgångsfaktorer. De iakttagelser, analyser och bedömningar som vi gör ute i verksamheten kommer även att redovisas i form av enskilda beslut till de granskade skolorna och huvudmännen. Hur genomförs den? Vi kommer att besöka skolan under två dagar i vecka 12 eller 13. I god tid före besöket kommer ansvarig inspektör att kontakta rektorn för att bestämma datum samt schema för besöket. Inför besöket kommer vi att efterfråga en viss dokumentation och information (se bilaga 1). Under besöket genomförs intervjuer med skolledning, lärare samt elever. Även lektionsobservationer och dokumentstudier kommer att genomföras. För elever är det frivilligt att delta i intervjuerna. Vad händer sedan? Efter besöket kommer vi att sammanställa ett protokoll som ni får ta del av för faktagranskning av eventuella sakfel. Med protokollet som underlag skriver inspektörerna sedan ett beslut. Beslutet innehåller en beskrivning av styrkor och Skolinspektionen. Telefon: vx , skolinspektionen@skolinspektionen.se

80 Informationsbrev till huvudman 2 (2) svagheter i verksamheten samt anger inom vilka områden eventuella utvecklingsinsatser behövs. Om du har frågor Vid frågor om vår granskning är ni välkomna att kontakta undertecknad, HG Arvidsson, tfn: , e post: hans goran.arvidsson.@skolinspektionen.se. Med vänlig hälsning HG Arvidsson, projektledare för granskningen Information om Skolinspektionens olika granskningsmodeller: Regelbunden kvalitetsgranskning Syftet är att ge mer stöd och återkoppling än tidigare till skolor, kommuner och enskilda huvudmän både kring sådant som behöver utvecklas och det vi bedömer som styrkor och goda arbetssätt. Beslut: Rådgivande och stödjande återkoppling. Regelbunden tillsyn sätts in vid större brister. Webb: ledarskap studiero betygssattning Regelbunden tillsyn Syftet med tillsynen är att se att skolverksamheten följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Beslut: I våra beslut uppmärksammar vi brister och utvecklingsområden vilket kan leda till krav på förändring. Webb: granskning/regelbunden tillsyn/ Tematisk kvalitetsgranskning Syftet är att granska kvaliteten i skolväsendet och bidra till utveckling genom att lyfta fram viktiga utvecklingsområden. Beslut: I våra beslut uppmärksammar vi även brister och utvecklingsområden vilket kan leda till krav på förändring. Omfattning: ca 12 tematiska kvalitetsgranskningar/år, ca. 200 skolor berörs Webb: granskning/kvalitetsgranskning/ Skolinspektionen. Telefon: vx , skolinspektionen@skolinspektionen.se

81 Bilaga 1 Informationsinhämtning (2) Dnr :7752 Informationsinhämtning inför tematisk kvalitetsgranskning av undervisning i svenska som andraspråk i årkurs 7-9 Dokument och ifyllda tabeller Följande information ska sändas in före skolbesöket: 1. Scheman för samtliga klasser i årskurs 7 9 (även för förberedelseklasser om sådana finns) 2. Övergripande läsårs /terminsplaneringar för svenska som andraspråk (SVA) om sådana finns 3. Avidentifierad betygsstatistik för SVA årskurs 7 9 vårterminen och höstterminen 2018 uppdelad på flickor och pojkar 4. Förteckning över lärare som undervisar i SVA (avidentifierad, fyll inte i namn eller personnummer) Undervisande lärare i SVA Lärare 1 Lärare 2 Lärare 3 Lärare 4 Lärare 5 Utbildning Legitimerad Behörig i SVA (ange även för vilka årskurser) Antal högskolepoäng i SVA Vid besöket vill vi dessutom ha tillgång till: 1. Information om de elever som läser SVA: a. Om det är en pojke eller flicka b. Hur länge eleven har läst SVA Skolinspektionen, Box 330, Linköping, Besök: Storgatan 33, Linköping Telefon: , Fax:

82 Informationsbrev till rektor och huvudman 2 (2) c. Datum för beslut d. Datum för eventuell omprövning av beslut 2. De beslut som finns 3. Lektionsplaneringar för de lektioner vi besöker. Vi tar gärna del av några ytterligare lektionsplaneringar om sådana finns tillgängliga Vi är tacksamma om ni sänder in klassernas scheman via mejl till skolinspektionen.linkoping@skolinspektionen.se eller meddelar oss att de finns tillgänglig på skolans webbsida. För att kunna planera besöket i god tid behöver vi ha schemana så snart som möjligt, dock senast den 11 februari Övriga dokument (2 4) sänds till samma mejladress senast den 4 mars Ange dnr :7752 i ärendemeningarna för båda mejlen.

83 PROTOKOLL 1 (11) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Tid Måndagen den 21 januari, kl 13:00-15:40 Plats Utbildningsförvaltningens sammanträdesrum Närvarande Mats Linde, förvaltningschef Emad Soukiyh, administrativ chef Jeanette Wahlgren, Lärarförbundet Per Fryxell, Lärarförbundet Pia Ihse, Lärarförbundet skolledare Malin Komstedt, Lärarnas Riksförbund Sofie Andersson, Vision Charlotte Karlsson, Kommunal Åsa Wenell, Sveriges Skolledarförbund Underskrifter... Iréne Jonsson, sekreterare... Mats Linde, ordförande... Jeanette Wahlgren, justerare 1 Godkännande av dagordning Följande förändring i dagordningen noteras: - Ärende nr 4 Arbetsmiljö utgår då ingen representant från HR-enheten närvarar. Utsänd kallelse, jämte två övriga frågor, godkänns härefter som dagordning för sammanträdet. 2 Föregående protokoll Centrala samverkansgruppen har inga synpunkter på protokollet från den 10 december 2018.

84 PROTOKOLL 2 (11) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Frisknärvaro- och sjukfrånvarostatistik Frisknärvaro- och sjukfrånvarostatistiken för november månad är utskickad till centrala samverkansgruppens representanter. HR-specialist Ann Gustafsson informerar om statistiken: Sjukfrånvaro i % av arbetad tid för november: 6,5 %. Ackumulerad sjukfrånvaro t.o.m. november: 6,1 %. Tillsvidareanställda utan sjukfrånvaro efter november: 30,2 %. Sex förskoleenheter med högre sjuktal har identifierats som kommer att få stöttning av HR-enheten i arbetet med att minska sjukfrånvaron. Lärarförbundet lyfter frågan vad gäller arbetsgivarens möjlighet att identifiera långtidssjukskrivna medarbetare med arbetsrelaterad sjufrånvaro i syfte att hitta insatser för återgång i arbete. Enligt arbetsgivaren är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. 4 Svar på medborgarförslag om att anställa arbetsterapeut i elevhälsan i Kalmar kommun Ett medborgarförslag har inkommit där förslagsställaren föreslår att utbildningsförvaltningen ska anställa en arbetsterapeut på 100 % inom central elevhälsa. Utbildningsnämnden anser att medborgarförslaget är ett positivit initiativ. I nuläget finns dock inte behov av att ha en arbetsterapeut inom organisationen då behovet av denna kompetens är relativt begränsat och när behovet uppstår samarbetar vi med andra huvudmän. Enligt skollagen (2010:800) ska elevhälsan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsans insatser ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling och ska anpassa den pedagogiska verksamheten efter varje elevs behov. Elevhälsans mål är därför att skapa en så positiv lärandemiljö som möjligt för alla elever. I utbildningsförvaltningen finns förutom de lokala elevhälsateamen en central elevhälsaorganisation med uppdrag att bistå enheterna vid behov av stöd. I den centrala elevhälsan finns de professioner som skolan enligt skollagen ska ha tillgång till i elevhälsaarbetet för att tillgodose elevernas rättigheter. Inom den centrala elevhälsan i utbildningsförvaltningen finns skolläkare, skolsköterska med samordnings-

85 PROTOKOLL 3 (11) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum uppdrag, skolpsykologer och specialpedagoger med särskilt uppdrag (MSUpedagoger). Vid samtliga MSU-uppdrag ingår att se över elevens fysiska och psykosociala arbetsmiljö och att se till att det stöd eleven behöver tillgodeses. I MSUgruppen finns fördjupad kompetens inom områdena: språk- och kommunikation, grav språkstörning, SvA, flerspråkighet, intellektuell funktionssnedsättning (utvecklingsstörning), autismspektrumtillstånd, assisterande teknik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, läs- och skrivsvårigheter, alternativ kommunikation (AKK), matematik, syn och hörsel. En stor del av elevhälsan arbete består i att skapa fungerande fysiska och psykosociala miljöer så att alla elevers mående och inlärning optimeras. Målet är att skolmiljön och pedagogiken ska vara fungerande och tillgänglig och att så få som möjligt ska behöva ytterligare anpassningar för att må väl och nå utbildningsmålen. Elever med särskilda behov kan vara i behov av utökade insatser från elevhälsan. Det kan till exempel handla om elever med olika medicinska tillstånd eller funktionsnedsättningar av olika slag. I dessa fall kopplas de olika professionerna i centrala elevhälsan in utifrån behov. I vissa fall finns även behov av samverkan med andra myndigheter och vårdgivare för att få till en fungerande skolmiljö för elever med specifika svårigheter. Det kan till exempel handla om elever med olika typer av rörelsehinder. I dessa fall kan behov av arbetsterapeutisk kompetens vara nödvändig och skolan samarbetar då med annan huvudman så som t.ex. Landstinget, habiliteringen, för att hitta specifika lösningar till det enskilda barnet/eleven. Utbildningsförvaltningen har förutom ovan nämnda satsat på fler specialpedagoger inom förskolan samt ett mobilt elevhälsoteam som kan vara på plats inom förskola och skola under längre eller kortare perioder och då stärka det lokala elevhälsoteamet. Förvaltningskontorets förslag till beslut i utbildningsnämnden: Utbildningsnämnden beslutar att förvaltningskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget om att anställa arbetsterapeut i elevhälsan i Kalmar kommun. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 5 Intern kontrollplan 2019 En god intern kontroll ska se till att kommunen har - en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet - tillförlitlig finansiell rapportering och information om kommunens verksamheter - efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar samt interna regelverk samt ingångna avtal med olika parter

86 PROTOKOLL 4 (11) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Kontrollplanen består av två delar: 1. Riskanalys - omvärldsrisk, verksamhetsrisker, risker i rapporteringen (finansiella), legala risker, IT risker. 2. Bedömning av riskerna - sannolikheten för att risken inträffar, konsekvensen om det inträffar. Barn- och ungdomsnämnden beslutade i december 2018 att anta intern kontrollplan Efter beslutet har följande ändringar tillkommit: - Risker tillagda under Ledningsprocess. - Risk tillagd under huvudprocess Bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete. Risken avser brandskyddsarbete och har kommit till efter genomförd extern revision. Förvaltningskontorets förslag till beslut i utbildningsnämnden: Utbildningsnämnden antar intern kontrollplan 2019 med angivna ändringar. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 6 Svar på granskningen av riktade statsbidrag utförd av Kalmar kommuns revisorer Under hösten 2018 genomförde EY (Kalmar kommuns revisorer) en granskning avseende kommunens hantering av riktade statsbidrag syftande till att undersöka om kommunen hade tillräcklig kontroll över hanteringen av riktade bidrag, från identifiering av möjligheten att söka bidrag till återrapportering av utförda prestationer och eventuell återbetalning. Den samlade bedömningen är att det finns en fungerande hantering och redovisning av riktade bidrag på tjänstepersonsnivå inom de granskade nämnderna. Det finns dock en risk i att arbetet blir personbundet, till följd av att det saknas dokumenterade rutiner. För utbildningsnämnden har följande åtgärder rekommenderats, vilka ska besvaras genom att beskriva vilka åtgärder som kommer vidtas: 1. Säkerställa att det finns tydliga rutiner för hur utförda prestationer ska återrapporteras till nämnd. 2. Utveckla riktlinjer för förhållningssätt och strategi vad gäller riktade bidrag, med syfte att ge tydlig vägledning för förvaltning och enheter. 3. Säkerställa att nämndens delegationsordning innehåller delegation avseende riktade bidrag om dessa beslut ska tas av tjänsteperson. Åtgärder För att säkerställa att utförda presentationer återrapporteras till utbildningsnämnden kommer samtliga beslut från t.ex. skolverket att bifogas digitala kallelsen till nämndssammanträdet samt även finnas med i utskrivet format i den pärm för anmälningsärenden (kännedomsärenden) som finns på varje nämndssammanträde.

87 PROTOKOLL 5 (11) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum För att säkerställa att det finns ett tydligt förhållningssätt och en strategi runt riktade bidrag är utgångspunkten att bidragen fördelas mellan skolorna efter antal elever, undantaget de bidrag som avser lärarlöner. I de fall de riktade bidragen är av (bedömt) tillfällig karaktär utformas projektet så att verksamheten inte blir beroende av bidragen över tid. Projektet blir tillfälligt och ingen verksamhet fortsätter att generera kostnader när bidraget upphör. För att säkerställa att det finns en tydlig vägledning för förvaltning och enheter finns en rutin (numera) framarbetad: Statsbidrag på utbildningsförvaltningen. För att säkerställa att utbildningsnämndens delegationsordning innehåller delegation avseende riktade bidrag kompletteras delegationsordningens ekonomidel med följande text: Söka bidrag från extern part. Delegaten är administrativ chef. Förvaltningskontorets förslag till beslut i utbildningsnämnden: Utbildningsnämnden beslutar i enlighet med förvaltningskontorets föreslagna åtgärder och överlämnar därmed svaret till Kalmar kommuns revisorer. Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förslaget. 7 Utbildningsförvaltningens medarbetarenkät övergripande utvecklingsområde och aktiviteter Utifrån resultatet av 2018 års medarbetarenkät presenterade förvaltningschef Mats Linde vid centrala samverkansgruppens sammanträde i december förslag på förvaltningsövergripande utvecklingsområde och aktiviteter. Beslut Förvaltningschefen fastställer följande förvaltningsövergripande utvecklingsområde och aktiviteter för : Arbetsbelastning Fortsätta samtalsserien om förskollärarnas, lärarnas och fritidspedagogernas arbetssituation, för att identifiera arbetsbesparande åtgärder för att identifiera friskfaktorer viktiga för arbetsmotivationen - fokus ska ligga på förskollärarnas och barnskötarnas arbetssituation. Insats för kvalitetssäkring av arbetsplats i förskola/fritidshem och skola. Renodling av läraruppdraget i såväl skola som förskola (förstärkning av specialistkompetens). Arbetstagarrepresentanterna har inget att invända mot förvaltningschefens beslut om förvaltningsövergripande utvecklingsområde och aktiviteter för

88 PROTOKOLL 6 (11) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Enheternas arbete med handlingsplaner pågår. Lärarförbundet upplyser om att de har fått indikation på att det finns medarbetare som känner sig obekväma med arbetsgången med tanke på anonymitetsskyddet. Arbetsgivaren meddelar att handlingsplanen ska tas fram i lokala samverkansgruppen och resultatet ska analyseras både där och på arbetsplatsen, förslagvis på en arbetsplatsträff. Medarbetarnas anonymitet ska garanteras. 8 Karriärtjänst för barnskötare Verksamhetsutvecklare Zejfa Buljugic informerar om framtaget förslag gällande karriärtjänst för barnskötare. Förslaget handlar om att förstärka organisationen genom att tillsvidareanställa 2-3 barnskötare med specialkompetens, t.ex. med en undersköterskeutbildning i grunden. Dessa barnskötare ska kunna arbeta på förskoleenheterna minst en termin för att säkerställa att barnets behov av extra ordinära insatser/stöd (t.ex. medicinskt stöd och/eller annat) tillgodoses. Resursen bekostas av förskolan som ansöker om att få stödet hos sig. Under tiden dessa är på en viss enhet utbildar de resten av arbetslaget i syfte att säkerställa att barnet får stöd och hjälp även vid barnskötarens frånvaro. Resursen arbetar kvar på enheten fram tills behovet uppstår på annan enhet. På det här sättet skulle tillgången till kompetensen säkerställas och resursen skulle med kort varsel kunna ansluta där behovet finns. Förslaget handlar inte om att utöka bemanningen vilket kan innebära att övertalighet uppstår på enheten - inte i kommunen - där resursen behövs. Ärendet återkommer för samråd före beslut på centrala samverkansgruppens sammanträde den 11 februari Kommunal lämnar följande protokollsanteckning: Kommunal ställer sig positiva till förslaget om karriärtjänster för barnskötare. Kommunal ser dock en risk för övertalighet när ett barn som behöver en resurstjänst med kort varsel i en redan satt organisation och vill därför särskilt poängtera arbetsgivarens ansvar för att upprätthålla en god arbetsmiljö. 9 Office 365 IT-pedagog Pär Burvall informerar om att kommunen är på väg att ersätta nuvarande Office-program med Office 365. Office 365 kombinerar molntjänster med lokalt körda applikationer. Införandet i Kalmar kommun kommer att ske i olika faser; chefer och administrativ personal i april/maj 2019, övriga under Förändringen gäller inte pedagogisk personal eller elever.

89 PROTOKOLL 7 (11) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Svar på revisorernas rapport Granskning av kommunens krisberedskap och brandskydd På uppdrag av Kalmar kommuns revisorer har Ernst & Young genomfört granskning om styrelse, nämnder och bolag har ändamålsenliga handlingsplaner vid allvarlig händelse, främst vid brand. Svar på rapportens rekommendationer samt vilka åtgärder nämnden planerar att vidta ska vara kommunens revisorer tillhanda senast den 22 februari Planeringssekreterare Wolfgang Friedh informerar om förvaltningens förslag till svar på rapporten. Utbildningsnämnden föreslås fatta beslut i ärendet vid sitt sammanträde den 13 februari Återrapportering av utbildningspolitiskt program 2018 Utifrån utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun upprättar utbildningsnämnden utbildningspolitiskt program för varje budgetår. Nämnden bryter ned visionen i ett årligt program där satsningar som syftar till att stärka måluppfyllelsen av den utbildningspolitiska visionen specificeras. Till den utbildningspolitiska visionen och det utbildningspolitiska programmet knyts nämndens strategiska medel i respektive års budget. Syftet är att nämnden ska kunna sätta pengar direkt bakom satsningarna i programmet. För budgetåret 2018 valde nämnden att göra följande satsningar: 1 Utvecklingstjänster 1500 tkr 2 Gemensam rättning av nationella prov 250 tkr 3 Estetiska lärprocesser Ateljén-Byteatern-Länsmuséet 500 tkr 4 Fokustid 1000 tkr 5 Förstärkning av läslyft och specialpedagogik för lärande 300 tkr 6 Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) 100 tkr 7 Entreprenöriellt lärande 300 tkr 8 Programmering i förskolan och grundskolan 200 tkr 9 Samarbete med Linnéuniversitetet - Professur i pedagogik 500 tkr Summa 4650 tkr Administrativ chef Emad Soukiyh återrapporterar hur 2018 års strategiska medel har använts.

90 PROTOKOLL 8 (11) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Betygsprognos Betygsdialoger mellan förvaltningsledning och samtliga rektorer med elever i årskurs 6-9 har genomförts. Betygsdialogerna syftar till att: - tidigt få en prognos kring måluppfyllelsen - gemensamt diskutera framtida åtgärder och insatser - vara ett forum för att sprida goda exempel i form av insatser för högre måluppfyllelse mellan rektorerna Administrativ chef Emad Soukiyh redovisar faktiskt resultat december 2018 och prognostiserat resultat juni 2019 gällande behörighet till gymnasieprogram och andel med fullständiga betyg för eleverna i årskurs 9. Exempel på åtgärder som planeras under vårterminen 2019 för att öka elevernas genomsnittliga meritvärde och behörigheten till gymnasiet: - Skärpa det individuella stödet - Betygsdialog skolledare-lärare på grupp- och individnivå - Dialog med enskilda lärare kring undervisning - Fokustid - Lovskolor - Juniskola - Personalförstärkningar - Motiverande samtal med elever Det finns utvecklingspotential gällande betygsättningen av eleverna vt i årskurs 6 och ht i årskurs 7: - mer dialog kring betygsättning - insatser i betyg och bedömning för lärare i årskurs 4-6 Lärarförbundet skolledare uttalar att en utveckling av betygsdialogen kan vara att även förskolecheferna deltar. 13 Mer matematik årskurs 7-9 Centrala samverkansgruppen fick vid sitt sammanträde i december information om att undervisningstiden i grundskolan kommer att öka med 105 timmer per år fr.o.m. höstterminen Utökningen motsvarar en timme per vecka för årskurs 7-9. Samtidigt minskas den garanterande undervisningstiden i elevens val med lika många timmar. Beslutet gäller fr.o.m. läsår 2019/2020, men då enbart i årskurs 7.

91 PROTOKOLL 9 (11) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Med utgångspunkt i erfarenheter av hur den tidigare utökningen av undervisningstiden i matematik i årskurs 1-3 och 4-6 hanterats i förvaltningen, informerar verksamhetsutvecklare Katarina Sandberg om planerna vad gäller hanteringen av utökningen: - Nya timmen parallelläggs för varje årskurs, kommande läsår årskurs 7. Innebär fullt utbyggt tre timmar per skola. - Undervisningen på denna timme förstärks med en till två ambulerande matematiklärare. - Ambulerande lärare, tillsammans med ordinarie lärare, undervisar grupper av elever i årskullen. - Metoder från matematik deluxe och matematiklyftet används. Mål: Bättre verkningsgrad Stärka likvärdigheten Sprida framgångsrika metoder Höja måluppfyllelsen Få till en hållbar förändring av undervisningen Fortsatt utvecklingsarbete Utvecklingslärare i matematik identifierar med hjälp av ämnesgruppen i matematik, de kritiska momenten inom ämnet samt gör en årsplanering för den utökade timmen. Den utökade timmen genomförs sedan av en annan matematiklärare än ordinarie. Rekrytering (intern) av två förstelärare matematik med särskilt uppdrag (2 x 40 %) kommer att påbörjas efter samråd i centrala samverkansgruppen den 11 februari. Tjänsten innebär 7 timmars undervisning i veckan samt planering och resor mellan enheterna. Under våren planerar verksamhetsutvecklare Katarina Sandberg och utvecklingslärare i matematik (årskurs 7-9) med hjälp av ämnesgruppen i matematik (årskurs 7-9) hur upplägget ska se ut. Finansieringen av den utökade lärarresursen sker via statsbidraget till Likvärdig skola. Om arbetssättet är framgångsrikt kommer det så småningom även att tillämpas på mellanstadiet. Ärendet återkommer för samråd före beslut på centrala samverkansgruppens sammanträde den 11 februari 2019.

92 PROTOKOLL 10 (11) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Rekrytering utvecklingstjänster Information om rekryteringsprocessen utvecklingstjänster: - Sammanlagt 18 tjänster varav 7 tjänster pedagogiska handledare (1 förskola, 1 fritidshem, 5 grundskola) och 11 tjänster ämnesansvariga (1 förskola och 10 grundskola). - Sista ansökningsdag den 4 februari. - Urvalsmöte 1 den 13 februari kl 08:00. - Intervjuer genomförs vecka 9 och Urvalsmöte 2 den 6 mars kl 15:30. - Arbetsprov vecka 12 samt måndag vecka Samråd före tillsättning den 26 mars kl 08:00. - Tillträde för samtliga tjänster augusti Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund kommer att kontakta HR-specialist Carina Petersson för att informera om sitt deltagande i rekryteringsprocessen. 15 Personalnytt, organisations- och lokalförändringar - Rekryteringen av rektor Vasaskolan F-6 har påbörjats. Planen är att ny rektor ska vara på plats vid läsårsstart 2019/ Arbetet med Tallhagsskolan går vidare enligt plan, trots överklaganden. 16 Övriga frågor a) Partsgemensam workshop om HÖK 18 HÖK 18 ålägger lokala parter ett särskilt uppdrag att förstärka sitt arbete för att trygga kompetensförsörjning inom skolan på såväl kort som lång sikt. För att sprida kunskap om olika former av befintligt och nytt stöd och material bjuder SKL och Lärarnas Samverkansråd in till gemensamma konferenser vid tre olika tillfällen under april och maj Det sista tillfället kommer att filmas för att presenteras i en kortare version för de som inte har möjlighet att delta vid något av tillfällena. Fyra personer (förvaltningschef, personal/förhandlingschef samt en representant vardera för Lärarförbundet respektive Lärarnas Riksförbund) från varje kommun bjuds in att delta gemensamt vid ett tillfälle. Utifrån fråga från Lärarförbundet om Kalmar kommuns deltagande meddelar arbetsgivaren att de återkommer i frågan.

93 PROTOKOLL 11 (11) Utbildningsförvaltningen Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum b) SMS Utifrån en fråga från Lärarförbundet om användandet av SMS meddelar arbetsgivaren att både medarbetare och representanter för arbetsgivaren bör tänka sig för och vara restriktiva med att använda e-post och framförallt SMS utanför arbetstid.

94 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ DOM Meddelad i Växjö Mål nr Sida 1 (3) KLAGANDE X MOTPART Kalmar kommun Utbildningsnämnden ÖVERKLAGAT BESLUT Barn- och ungdomsnämndens beslut den 18 september 2018, diarienr BUN 2012/1860 SAKEN Laglighetsprövning enligt kommunallagen (2017:725); KL- Skolskjuts FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet. YRKANDEN M.M. Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 18 september 2018 att inte bevilja X skolskjuts från hemmet till Vasaskolan. Beslutet motiverades med att avståndet var för kort för att bevilja skolskjuts. X överklagar beslutet och anför i huvudsak följande. Den väg kommunen föreslagit som färdväg för sonen är mycket trafikfarlig. Bilarna håller en hög hastighet och det är bitvis skymd sikt. När det dessutom är både är mörkt ute och halt väglag är det ännu farligare. Särskilt farliga om- råden är korsningen cykelvägen/tegelviksvägen, Sandrarondellen samt korsningen Svanebergsgatan/Tegelviksvägen. Om sonen använder en mer trafiksäker väg med övergångsställen blir vägen över 5 km. Dok.Id Postadress Box 42 Besöksadress Kungsgatan 8 Telefon Telefax Växjö E-post: forvaltningsrattenivaxjo@dom.se Expeditionstid måndag fredag 08:00 16:00

95 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ DOM Sida Kommunen motsätter sig bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande. Även om X valt den anvisade skolan skulle han inte hel- ler vara berättigad till skolskjuts eftersom sträckan är kortare än 5 km. Av- stånd beräknas utifrån närmsta gång- och cykelväg mellan elevens hemadress och skoladress. Vägövergången vid Tegelviksvägen har en hastighet på 40 km/h. En 15-åring borde kunna göra rätt avväganden i en trafiksituat- ion. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Av handlingarna i målet framgår att beslutet fattats av tjänsteman på delegation från nämnd. Beslutet är därför överklagbart enligt reglerna i 13 kap. 2 KL. Överklagandet ska därför prövas i den för laglighetsprövning bestämda ordningen i 13 kap. KL. En sådan prövning ska inte avse lämpligheten och skäligheten i det överklagade beslutet, utan endast huruvida beslutet är olagligt i något hänseende som anges i 13 kap. 8 KL och därför ska upphävas. Förvaltningsrätten kan inte sätta något annat beslut i det överklagade beslutets ställe. Enligt 13 kap. 8 KL ska ett överklagat beslut upphävas om 1. det inte har kommit till på ett lagligt sätt, 2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget, 3. det organ som har fattat beslutet har inte har haft rätt att göra det, eller 4. beslutet annars strider mot lag eller annan författning. Enligt 10 kap. 32 skollagen har elever i grundskola med offentlig huvudman rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan

96 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ DOM Sida skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Enligt andra stycket samma bestämmelse gäller dock inte rätten för elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall. Förvaltningsrätten gör följande bedömning. Eleven har valt Vasaskolan istället för Falkenbergsskolan som kommunen har hänvisat till. Kommunen är därför endast skyldig att anordna skolskjuts om detta kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Enligt gällande riktlinjer inom kommunen erbjuds skolskjuts till anvisad skola för elever i årskurs 7-9 som har en färdväg om minst 5 km. Enligt kommunen hade X inte heller haft rätt till skolskjuts om han skulle ha valt anvisad skola. Det skulle därför innebära en merkostnad för kommunen att bevilja ansökt skolskjuts. Det överklagade beslutet kan inte anses strida mot lag. Inte heller har det anförts någon annan omständighet som medför att det överklagade beslutet är olagligt i något av de hänseenden som anges i 13 kap. 8 KL. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (FR-03) Maria Norrman rådman Föredragande: Helene Larsson

97 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ DOM Meddelad i Växjö Mål nr Sida 1 (2) KLAGANDE X Vårdnadshavare: MOTPART Kalmar kommun Barn- och ungdomsnämnden ÖVERKLAGAT BESLUT Barn- och ungdomsnämndens beslut den 1 juni 2018, dnr Bun 2018/0664 SAKEN Tillämpning av skollagen (2010:800) FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet. YRKANDEN M.M. Barn- och ungdomsnämnden i Kalmar kommun avslog X ansökan om skolskjuts. Som skäl för beslutet angavs att sträckan inte uppfyller fem kilometer enligt kommunens mätverktyg. X överklagar beslutet och anför i huvudsak följande. Enligt sko lans beräkningar är det m till skolan från hemmet. Denna sträcka är inte korrekt mätt. Den väg kommunen menar är närmast går via en liten stig som inte alltid är snöröjd. Om mätningen i stället görs via vägar som är far- bara och underhållna året runt är det m mellan skolan och hemmet. Skolvägen ska vara säker. Cykelvägen mellan Rinkabyholm och Kalmar är inte trafiksäker. Många kör moped och riktigt fort. Cykelvägen går övervägande genom skogspartier. Det är därför mycket ödsligt och mörkt. Om något skulle hända kommer ingen att se eller upptäcka det. Dessutom finns det en del vildsvin i området. Utöver detta är det orättvist att klasskompisar i Dok.Id Postadress Box 42 Besöksadress Kungsgatan 8 Telefon Telefax Växjö E-post: forvaltningsrattenivaxjo@dom.se Expeditionstid måndag fredag 08:00 16:00

98 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ Sida 2 DOM samma område får åka buss bara för att det skiljer några 100 m på resvägen. Alla barn i samma område har långt till skolan. Kommunen vidhåller sitt beslut och anför bl.a. följande. En kommun har rätt att själv bestämma sättet att mäta avstånd. Mätning sker med hjälp av GIS applikation. Den aktuella cykelvägen har belysning och är belagd med stenmjöl. Den är skyltad från Örkullevägen och Bovägen med GC skylt. Vägen är ingen genväg. Snöröjning sker enligt kommunens gällande riktlinjer. Om inte närmsta väg tillfälligt går att använda får man välja annan väg. Sättet att färdas till skolan är vårdnadshavarnas ansvar. Att man går eller tillfälligt leder cykeln annan väg är inget skäl att förändra mätmetoden. Förvaltningsrättens bedömning För barn i X ålder har kommunen satt gränsen på högst 5 kilometer för att beviljas skolskjuts. Avståndet är enligt kommunens mätning m mellan hemmet och skolan. Frågan i målet är huruvida beräkning gjorts enligt den bästa resvägen samt om den är trafikfarlig. Den anvisade vägen går bl.a. via en cykelväg. Parterna har olika uppfattning om snöröjningen och trafiksäkerheten på vägen. Att beräkna en färdvägs längd till skolan över en cykelväg kan enligt förvaltningsrättens mening inte anses som olämpligt om det är kortaste sträckan. Om vägen inte alltid är fullt farbar vid alla väderlekar får en annan väg väljas vid det tillfället. Det klagandena har anfört visar enligt förvaltningsrättens mening inte att kommunen borde beräknat färdvägen på annat sätt. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (FR-03). Malin Toivainen rådman Föredragande: Helene Larsson

99 UTDRAG 1 (3) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 14 Motion från Christopher Dywik (KD) och Fredrik Sjömar (KD) om att införa porrfilter på Kalmarbygdens skolor Dnr KS 2018/0836 Handlingar Utdrag ur barn- och ungdomsnämndens protokoll den 21 november 2018, 80. Barn- och ungdomsförvaltningens skrivelse den 13 november Utdrag ur Södermöre kommundelsnämnds protokoll den 21 november 2018, 69. Södermöre kommundelsförvaltnings skrivelse den 14 november Motion. Kommunstyrelsens protokoll den 8 januari 2019, 18 Bakgrund Christopher Dywik (KD) och Fredrik Sjömar (KD) föreslår i en motion att kommunfullmäktige ska besluta att Kalmar kommun ska installera ett porrfilter på datorerna i Kalmarbygdens skolor. Barn- och ungdomsnämnden har tillsammans med Södermöre kommundelsnämnd tagit fram ett förslag till yttrande över motionen. Av yttrandet framgår bland annat följande: Kalmar kommun har sedan tidigare filter (NetClean) installerat på samtliga i kommunen förekommande nätverk, i syfte att förhindra och upptäcka eventuellt direkt lagstridigt digitalt sexuellt material med övergrepp på barn. Detta filter fungerar på alla digitala enheter som är ansluta till kommunens nätverk, antingen trådat eller trådlöst (WiFi) och som används i skola, förskola och andra kommunala enheter. Det är viktigt att inte enbart tillfälliga filter existerar, utan framförallt att sunda värderingar och beteenden etableras bland annat då majoriteten av elevers digitala närvaro sker utanför skolmiljön. Anslaget på kommunens anslagstavla den 12 februari 2019.

100 2 (3) Kommunfullmäktige UTDRAG Sammanträdesdatum Dock, används en digital enhet i hemmet eller ansluts med internetdelning via en mobiltelefon finns inte detta skydd. Kommunstyrelsen har tillstyrkt barn- och ungdomsnämndens förslag. Överläggning Under överläggningen föreslår Christopher Dywik (KD) att kommunfullmäktige ska bifalla kommunstyrelsens förslag. Sedan överläggningen avslutats beslutar kommunfullmäktige att bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att barn- och ungdomsnämndens yttrande ska utgöra svar på Christopher Dywiks (KD) och Fredrik Sjömars (KD) motion om att införa porrfilter på Kalmarbygdens skolor. Motionen ska härmed anses besvarad. Protokollsanteckning Christopher Dywik (KD) redovisar en protokollsanteckning enligt följande: Kristdemokraterna välkomnar majoritetens helomvändning i frågan om ett porrfilter på våra skolor, för att skydda våra barn från allt för tidig exponering av pornografi. Vi välkomnar också att majoriteten lyfter upp behovet av mer värdegrundsarbete i skolan, något som KD också efterfrågat tidigare. Ett porrfilter på våra kommunala nätverk kommer givetvis inte allena förhindra att skolelever kommer i kontakt med pornografi. Men det är ett stort och viktigt steg för att förhindra att barn på låg- och mellanstadiet av misstag kommer in på pornografiskt material via skolans datorer. Vad som sen sker i hemmet och på barnens fritid är föräldrarnas ansvar, där är kommunens ansvarbegränsat till att stötta och stödja föräldrar med råd och kunskap. Sekreterare Jonas Sverkén Justeras Roger Kaliff ordförande Marianne Dahlberg

101 3 (3) Kommunfullmäktige UTDRAG Sammanträdesdatum Lisa Jalmander

102 PROTOKOLL Sammanträdesdatum Södermöre kommundelsnämnd Tid Onsdagen den 13 februari 2019 kl. 15:00-20:30 Ajournering 19:10-19:25 Plats Kommundelssalen, Ljungbyholm Omfattning 9-20 Beslutande Magnus Uhr (S), ordförande Christopher Dywik (KD), vice ordförande Anna Eskilsson (C), 2:e vice ordförande Daniel Abrahamsson (S) Johan Krantz (M) Ing-Marie Karlsson (S) Annika Lindwall (S) Carina Falkestad (SD) Carina Eriksson (S) Michael Ohlsson (KD) Emma Ahlin (S) Ersättare Micael Nilsson (M) Christian Anderberg (C) Christian Lindström (L) Karin Nilsson (C) Curt Ljungholm (SD) Övriga Lena Thor, förvaltningschef, 9, 15d, 17 Martin Westbrandt, verksamhetsutvecklare, 9, 11-14, 18 Hanna Ivarsson, kommundelsutvecklare, 9, 16 Mia Lindgren, verksamhetsutvecklare, 9-10, 15b-c Maria Engblom, förvaltningsekonom, 9 Louise Weidolf, strateg social hållbarhet, 15a Anslaget på kommunens anslagstavla den