Kommunalt IT-infrastrukturprogram

Transkript

1 Kommunalt IT-infrastrukturprogram ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 38

2 Innehåll 1 Inledning IT-infrastrukturprogram 3 2 Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor Så används IT Kommunens roll Kommunens ansvar Grundläggande principer 5 3 Åtvidaberg kommuns förutsättningar och behov Befolkningsstatistik Kommunala verksamheter Näringsliv Behov av IT-infrastruktur 6 4 Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur Kommunen Stomnät Accessnät/Områdesnät Entreprenörer och samarbetspartners Master 7 5 Mål för nätets utformning på lång sikt Kommunens egen IT-verksamhet Exploateringsområden Hållbar samhällsutveckling Befintliga bostäder Trygghet och säkerhet Differentierad utbyggnadskostnad 9 6 Utbyggnadsprinciper Kommunens roll som IT-infrastrukturägare Prisstruktur vid egenägd nätstruktur 10 7 Hur monopolisering skall undvikas 10 8 Samverkan med närbelägna kommuner 11 9 Totalförsvarets krav Beslutsstruktur Extern information och kommunikation 11 Bilaga 1 Definitioner Bilaga 2 Anslutningsavgifter Kommunalt IT-infrastrukturprogram Åtvidaberg kommun Sid 2 (11)

3 1 Inledning Syftet med detta dokument är att på en övergripande nivå lägga fast en långsiktig strategi för fortsatt utbyggnad och förvaltning av fibernät i Åtvidabergs kommun till förmån för kommun och kommuninvånare. Utöver kommuninvånarnas allmänna behov är det också viktigt att se till det växande behovet och utbudet av kommunala samhällstjänster samt näringslivets krav på ett globalt nät med möjlighet till snabb uppkoppling kort sagt digitala motorvägar. Kommunens huvudintresse ligger i att få den egna verksamheten ansluten. De geografiska förutsättningar, näringsliv, demografi och befintlig infrastruktur ligger till grund för förslag till mål i övrigt i kommunen presenterade i detta IT-infrastrukturprogram. Programmet är ett kvalificerat planeringsunderlag och utgör direkt ett stöd i den kommunala beslutsprocessen. Användningen av IT är inte bara en del av vardagen för de flesta företag, organisationer och medborgare utan har också en stor påverkan på tillväxten, företagens konkurrenskraft och utvecklingen av ett hållbart samhälle. Regeringens mål har sedan tidigare varit att år 2020 bör 90 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Dessutom bör alla hushåll och företag ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Åtvidaberg kommuns kommer att följa regeringens uppsatta mål för att via bredband kunna ge kommunens invånare goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service. En hög användning av IT och Internet är bra för kommunen vad gäller nyetablering, tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Det hjälper också till att möta utmaningar i form av ökad globalisering, klimatförändringar och en åldrande befolkning i vår egen landsbygdskommun. Det är i grunden en demokrati- och rättighetsfråga. 1.1 IT-infrastrukturprogram Ett kommunalt IT-infrastruktursprogram ska beskriva kommunens organisation för ITinfrastrukturfrågor. Programmet ska även ge förutsättningarna och behoven av ett väl utbyggt nät inom kommunen samt mål för nätens utformning på lång sikt. Här ska beskrivas hur befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur och utrymme för sådan är planerad samt dess tillgänglighet. Det ska finnas grundläggande principer för de villkor som skall gälla för nätens utbredning, tidsperioder för nätens utbyggnad samt prisstruktur på skäliga och ickediskriminerande villkor. Programmet ska tydliggöra betydelsen av samverkan mellan kommunen, privata aktörer och byalag samt förväntade effekter. Här ska även finnas beskrivet hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall ske. (Se vidare beskrivna principer under punkt 2.4 Grundläggande principer.) 2 Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor I Åtvidaberg kommun bereder kommunstyrelsens planerings- och ekonomiutskott IT-frågor och frågor kring utbyggnad av IT-infrastruktur. Utskottet består av fyra politiker från den politiska majoriteten och en politiker från oppositionen. Kommunstyrelsen är dock beslutande organ. När det handlar om övergripande principiellt viktiga ärenden så är det kommunfullmäktige som fattar beslut. 2.1 Så används IT Enskilda använder idag internet och bredband främst för att söka information, ta del av nyheter och göra ärenden men det går mot ett ökat inslag av tvåvägskommunikation med användare som både konsumerar och producerar innehåll i interaktiva nätverk. Här domineras användningen av nätgemenskaper, bloggar, fildelning och andra sociala media. Företagens användning av Internet och bredband varierar beroende på bransch. Företagen både Kommunalt IT-infrastrukturprogram Åtvidaberg kommun Sid 3 (11)

4 skickar och tar emot dokument/filer och många har stora delar av verksamheten online och arbetar i virtuella nätverk. Utvecklingen går snabbt framåt och därmed ökar också kraven på framtidssäkert höghastighetsnät mot omvärlden. Inom den offentliga sektorn har användningen av Internet ökat som ett led i att kunna erbjuda bättre och effektivare tjänster till medborgarna. De allra flesta myndigheter har idag webbtjänster, som vänder sig till medborgare och företag. Några exempel är Skattemyndighetens och Försäkringskassans elektroniska tjänster. Betydelsen av IT och bredband kommer att öka för både ung och gammal. I skolan blir undervisningen i allt högre grad beroende av IT och Internet. Åtvidabergs skolar använder sig idag av 1-1 datorer (en dator till 1 elev) från åk 7. Från hösten 2013 infördes class-mate datorer för åk 4-6. Detta innebär att datorerna är mobila för användning i klassrummen. En åldrande befolkning ställer krav på att larm samt IT-baserade tjänster för vård i hemmet utvecklas. Internet kommer framöver att få stor betydelse för hur demokratin kan stärkas. Kommunens arbete blir mer tillgängligt och transparent, vilket gör att medborgarna på ett enklare sätt kan följa diskussioner och beslut. Varför fiber och inte trådlöst? I allmänhet är det svårt att jämföra dessa två tekniker, eftersom framsteg görs regelbundet på båda områdena. Men några skillnader bör ändå betonas. Möjlighet: Signalen i fibern kan omvandlas till TV, fast telefoni och Internet samtidigt. Prestanda: Fast fiberförbindelse har betydligt högre prestanda än trådlös kommunikation. Exempelvis kan en fibertråd hantera hela New Yorks telefonsamtal samtidigt. Driftsäkerhet: Eftersom fibern är nedgrävd påverkas inte driften av väder och vind. Kapacitet: Trådlös miljö är begränsad i antal användare ju fler användare som delar trådlös kommunikation desto långsammare uppkoppling och längre svarstider. Slutsats: Trådlös kommunikation är ett bra komplement till fiberbaserad drift. 2.2 Kommunens roll Vid utbyggnation av fibernät i Åtvidaberg kommuns tätort i slutet av 1990-talet kunde de kommunala verksamheterna förbindas antogs en plan för IT-infrastruktur och året efter, 2004, togs ett stadsnät i Grebo i drift genomfördes best effort ADSL. Kommunen tog också beslut om Byalagskonceptet, vilket innebär att företag och hushåll sluter sig samman och utför grävning samt ledläggning av kanalisation själva. Byalaget tillser också att markavtal undertecknas så att kommunen får anlägga kanalisation för bredband på privat mark som ägs av byalaget. Byalaget kan med egna resurser och med eget arbete till överkomliga kostnader anlägga områdesnät som sedan ansluts till stamnätet enligt kommunens anvisning. Kommunen ansvarar senare för drift och underhåll av nätet ända fram till den enskildes fastighet. Idag äger Åtvidaberg kommun ett fibernät för egen kommunikation i tätort samt på landsbygd. Andra operatörer har egna fibernät för access i centralorten utöver stomnäten. Anslutning sker endast via byalag i de fall stödmedel sökes. 2.3 Kommunens ansvar Kommunen har inom ramen för IT-infrastrukturprogrammet en sammanhållande roll för att fortsätta att skapa förutsättningar för ett öppet nät för multimediakommunikation inom Åtvidaberg kommun som geografisk enhet. Medfinansiering från kommunen kan ske med skattemedel och enligt Byalagsmodellen (Se punkt 2.2 Kommunens roll för definition). Särskilt regelverk gäller vid sökande av offentlig medfinansiering. Regeringens beslut avseende: Ny plan- och bygglag samt en ändring av anläggningslagen "1973:1149 innebär att kommunen ansvarar för dokumentation av kabelnäten och övrig bredbandsinfrastruktur (man jämför kommunens ansvar för t.ex. vatten och avlopp). Främst gäller det: Kommunalt IT-infrastrukturprogram Åtvidaberg kommun Sid 4 (11)

5 Mobilstationer Telestationer och telenät inkl nedläggningshotade stationer och nät Nätstrukturer och sträckning inkl lokaler och etableringar Operatörer verksamma inom kommunen (kontaktmän) Lokalt stadsnät/kommunens nät Övrig IT-infrastruktur försvar, privata företag, Transportstyrelsen etc. Kommun/byalag ges även möjlighet att söka statliga stöd och EU-bidrag för etablering av nya fibernät. Byalagskonceptet bygger på samarbete. Fastighetsägare går samman i s.k. byalag och utför själva grävning och nedläggning av kanalisation. Näten planeras för såväl boende som företag och främst på landsbygden där nät inte kommer att etableras på kommersiella grunder. Kommunen tar i och med framtagandet av IT-infrastrukturprogrammet på sig ett ansvar för planeringen av IT-infrastrukturutvecklingen i hela kommunen som en aktiv aktör. 2.4 Grundläggande principer Det praktiska arbetet kring frågor om IT-infrastruktur bedrivs av kommunalförbundet ITSAM på uppdrag av kommunstyrelsen. Samverkan med närliggande kommuner ska alltid eftersträvas. Där kommunen är medfinansiär ska kommunen ta ett ägaransvar för fortsatt drift och support av det passiva nätet. (Detta kan komma att ändras vid förändring av lagstiftning runt ägande av nätet.) Kommunen skall: använda sig av det s.k. Byalagskonceptet (se punkt 2.2 för definition) vara offentlig part vid ansökan om bidrag för IT-infrastruktur där så är möjligt. Kommunen kan ansöka om, eller samordna ansökan om, medel från andra offentliga organ och därefter upphandla infrastruktur. Kommunen skall genom sitt program- och planarbete stå som garant för att infrastruktur som på detta sätt blivit subventionerad med offentliga medel kommer kommunens invånare och näringsidkare till godo. verka som medfinansiär genom att t.ex. upplåta mark, kanalisation, del i byggnad m.m. för nedsatt eller helt slopad ersättning för projekt som avser öppna nät. förbereda kanalisation lämpad för IT-infrastruktur vid alla anläggnings- och byggnadsarbeten för sådan sträckning eller belägenhet som finns angiven i detta program eller vid var tid gällande detaljplan för IT-infrastruktur. påverka genom upphandling. Kommunen är den i särklass största köparen av ITkommunikation inom sitt geografiska område. Kommunen skall vid upphandling av sitt eget behov av kommunikation välja leverantörer som kan erbjuda öppna nät. tillse att totalförsvarets krav på säkerhet och tillgänglighet av telekommunikationssystem vid kris och krig särskilt skall beaktas vid fiberutbyggnad. 3 Åtvidaberg kommuns förutsättningar och behov Kommunen prioriterar anläggande av IT-infrastruktur med utgångspunkt dels från den kommunala verksamheten dels från kommunal synvinkel. Den kommunala verksamheten ska kunna bedrivas på ett arbets- och kostnadseffektivt sätt. Ur kommunal synvinkel görs prioriteringar till förmån för invånare och företag utifrån rådande förutsättningar samt utifrån behov, t.ex antal invånare/företag, sammankoppling med annan kommun eller hot om nedläggning i samband med teknikskifte hos kommersiell aktör. 3.1 Befolkningsstatistik Åtvidaberg kommun har enligt SCB ett invånarantal på Kommunalt IT-infrastrukturprogram Åtvidaberg kommun Sid 5 (11)

6 Kommunens landareal är 687 kvadratkilometer. Det ger en invånarantal på 17 invånare per kvadratkilometer. Kommunen gränsar i söder till Kinda, i väster till Linköpings kommun, i öster till Västerviks och Söderköpings kommun och i norr till Valdemarsviks kommun. 3.2 Kommunala verksamheter Det finns kommunala verksamheter även utanför Åtvidabergs tätort. De kommunala verksamheterna består i de flesta fall av skolor och förskolor. Det finns även reningsverk, vattenverk, pumpstationer, hemtjänst, räddningstjänst och bibliotek på flera av orterna. 3.3 Näringsliv Åtvidaberg har gjort resan från en ort med en mycket dominerande industri till att i dag vara en småföretagskommun med många småföretag. Åtvidaberg har förhållandevis få större företag. Stora och små företag finns över hela kommunen. Idag finns många aktiva och livskraftiga företag representerade i ett stort antal branscher. 3.4 Behov av IT-infrastruktur Samtliga kommunala verksamheter, företag och boende inom Åtvidaberg kommun har i någon form behov av IT-infrastruktur. Det enskilt största behovet av IT-infrastruktur har kommunen beroende på att kommunens verksamhet är geografiskt spridd samtidigt som gemensamma verksamhetssystem används. De kommunala bolaget har behov av att övervakning kan ske på ett säkert sätt. 4 Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur Detta avsnitt beskriver den IT-infrastruktur som finns och används idag. Kommunalt IT-infrastrukturprogram Åtvidaberg kommun Sid 6 (11)

7 4.1 Kommunen Kommunens knutpunkt för telefoni och datakommunikation är sedan 2014 noden i centrala Åtvidaberg. 4.2 Stomnät Förutom det befintliga stadsnätet har byggnation skett och beslut tagits om nedanstående stomnät. Stomnät Gistad-Åtvidaberg-Hannäs Genomförandet: Syftet med sträckan var att möjliggöra redundant IT-infrastruktur mellan kommunhuvudorterna i Åtvidaberg och Linköping i Östergötlands län. Schaktarbetet påbörjades i november I augusti 2011 var sträckans stomnät klart. Med statligt projektstöd i form av EU:s Strukturfond och PTS samt kommunens egen medfinansiering på 10 Mkr för byalag har landsbygd norrut samt mot syd-ost kunnat fibreras. I september 2011 anslöts Björsäter samhälle. Våren 2012 anslöts landsbygdsområdet mellan Grebo och Åtvidaberg samt Värna/Värnäs till stomnätet. Så snart det befintliga stadsnätet i Grebo förtätats blev även detta klart för anslutning. September 2012 kunde fastigheter och företag från Åtvidaberg via Falerum till Hannäs ges möjlighet till anslutning enligt Byalagskonceptet. Stomnät Åtvidaberg-Drängsbo-Yxnerum Genomförandet: 30 september 2010 inkom Åtvidabergs kommun till Länsstyrelsen Östergötland med Ansökan om projektstöd genom EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling. Denna stamsträcka fibrerar kommunen österut. Stomnätet blev färdigbyggt och slutbesiktat 30 juni Kommunens medfinansiering till byalagen gör det möjligt för fiberanslutning. 4.3 Accessnät/Områdesnät Stomnäten möjliggör accessnät där byalag ansluter sig enligt förberedda anslutningspunkter. 4.4 Entreprenörer och samarbetspartners Det finns ett flertal leverantörer av IT-infrastruktur som efter upphandling avtalas och medverkar till uppbyggnad av IT-infrastrukturnät. 4.5 Master Målsättning är att samtliga master inom Åtvidabergs kommun ska kunna förses med fiber och på så sätt ge stabilare drift. Utbyggnad sker i samarbete mellan Mobilnätsaktörer och KO. Kommunens invånare får härmed en bättre och stabilare möjlighet till nyttjande av mobilnätet. 5 Mål för nätets utformning på lång sikt Det långsiktiga målet med en IT-infrastrukturutbyggnad är att alla som önskar och är i behov av anslutning skall erbjudas möjlighet till anslutning. Anslutning till nätet skall erbjudas alla på ett sådant sätt att ingen diskrimineras och att monopolisering undviks. Här ger också nya PBL (Plan- och Bygglagen) från maj 2011 stöd för kommuner i sitt ITinfrastrukturprogram: Kommuner ges för första gången ett främjandeuppdrag på område bredband Stor frihet att avgöra hur detta främjande ska genomföras Policy för hur kommunen avser att agera transparens, underlätta samverkan Skyldighet för kommuner att beakta behov av bredband och elförsörjning i översikts-och detaljplanering (IT-infrastrukturprogram) Möjlighet att reservera mark för teleanläggningar Tomrör (kanalisation) Noder/kopplingspunkter/master VISION Visionsbilden syftar till att utveckla den geografiska kommunen som en del i Kommunalt IT-infrastrukturprogram Åtvidaberg kommun Sid 7 (11)

8 fjärde storstadsregionen, kommunen som framåtsträvande organisation samt kommunen som hemvist för näringsidkare och invånare både i tätort och på landsbygd. De tre ledorden Mod Helhetssyn Långsiktighet ska tillsammans generera Framåtanda. För att nå målen måste vi arbeta för ständig förbättring och utveckling. Framåtanda ska genomsyra kommunens arbete och skapa möjlighet för utveckling och tillväxt i ekonomi, befolkning och näringsliv. Utveckling av Åtvidabergs IT-infrastruktur därför går hand i hand med möjlig tillväxt, och här ses både möjligheter och utmaningar. Åtvidaberg ska vara en kommun där invånarna upplever ett intressant och bra vardagsliv. Utbyggnad av bredband ger förutsättningar för en rikare vardag för våra barn och ungdomar. Men också en tryggare ålderdom för våra äldre medborgare. Företagande på landsbygden är numera en självklarhet inte enbart inom skogs- och lantbruk. Möjligheter: Åtvidaberg är en av Sveriges tryggaste kommuner och ska så förbli. Tätort och landsbygd ska åtnjuta småstadskaraktären, men med samma möjlighet till snabb uppkoppling som storstadsregionerna. Företagsklimatet är gott. Av Sveriges 290 kommuner ligger Åtvidaberg på plats 40 i totalranking. (Svenskt Näringslivs faktabas om företagsklimat 2014) Utmaningar: Utbildningsmöjligheter kräver samverkan mellan å ena sidan kommun och näringsliv samt å andra sidan universitet och högskola. Kommunens kommunikationer och pendlingsmöjligheter inom fjärde storstadsregionen håller på att förbättras. Det är mycket viktigt att säkerställa att landsbygden får tillgång till bredband. Lantbruken har ett ständigt ökat behov av bredband och fritidshusen har en tendens att omvandlas till permanentbostäder. Bredband på landsbygden är viktigt för företagens fortlevnad och utveckling, Inflyttning och kvarboendemöjligheter ställer krav på möjligheten att kostnadseffektivt kunna tillhandahålla olika former av samhällsservice. Det är viktigt att kommunen uppmuntrar och tillvaratar lokala initiativ och lokalt engagemang genom att parallellt med planerad utbyggnad även släppa fram mindre utbyggnadsprojekt på landsbygden. Tätorten är centrum för kommersiell och offentlig service. Här är bredband lika självklart som trivsel. Hur ser då utbyggnadsplanerna ut i tätorten? När är det planerat att genomföra fiberutbyggnad i de olika delarna? Under Målbild presenteras utbyggnadsplanerna för Åtvidabergs tätort. MÅLBILD Målbilden är klar. År 2020 bör 90 % av Åtvidaberg kommuns invånare ha tillgång till minst 100 Mbit/sek både i tätort och på landsbygd. Ett strategiskt tänkande i framkant gör att IT-infrastrukturen planeras med utgångspunkt från flera faktorer behovet av redundans, ett väl spritt stamnät med möjlighet till anslutning mot våra grannkommuners stadsnät, behovet av att tända upp områden där teknikskiftet från koppar genomförs eller kommer att genomföras samt att fibrera områden där mobiltäckning är undermålig. Behovet av bredband i tätorten kommer att realiseras i utbyggnadsplaner samt genomförande i linje med regeringens satta mål. Enligt beslut kommer tätorten att fibreras Samhällsutvecklingen pekar tydligt på behovet av snabb kommunikation till nytta för invånaren vem man än är och var man än bor. 5.1 Kommunens egen IT-verksamhet Genom att tillföra medel kan utvecklingen av kommunens IT-verksamhet bidra till synergieffekter för den allmänna IT-utvecklingen och bredbandsutbyggnaden i kommunen. Vid upphandling av kommunens inhyrda nätverk ska hänsyn tas till hela samhällets behov om det med marginella ekonomiska tillskott kan bidra till att bredbandsmålen i kommunen uppfylls. Anslutningskostnaden för fastighetsägare på landsbygd och i tätort behöver vara differentierad. Möjligheterna till egengrävning och ekonomiskt stöd för byalag finns på landsbygd men inte i tätort. Kommunen måste därför i högre grad närvara och genomföra grävning inom tätorten. Kommunalt IT-infrastrukturprogram Åtvidaberg kommun Sid 8 (11)

9 Under projektperioden är prissättningen anpassad för att stimulera hög anslutningsgrad. Prissättning av anslutning efter avslutat projekt ska motsvara verklig anslutningskostnad. Anslutning för företag och bostadsrättsföreningar kommer att erbjudas och prissättas mot offert. 5.2 Exploateringsområden Kommunens samtliga exploateringsavtal skall alltid innefatta direktiv och anvisningar om utbyggnad av ett sammanhängande, säkert och öppet bredbandsnät (fibernät). Ingen schaktning får ske utan att hänsyn tagits till eventuell utbyggnad av kanalisation. 5.3 Hållbar samhällsutveckling Vi bör arbeta för att tillvarata de senaste rönen om hållbar samhällsutveckling däribland ITinfrastruktur. Samplanering bör ske med övriga ITSAM-kommuner samt med våra grannkommuner Linköping, Norrköping, Valdemarsvik, Söderköping och Västerviks. 5.4 Befintliga bostäder Utbyggnaden av fibernät till befintliga bostäder i kommunens tätorter skall prioriteras och ske enligt en strukturerad och genomtänkt planering. 5.5 Trygghet och säkerhet För att kunna framtidssäkra möjligheten till olika trygghetslarmslösningar skall möjligheten att skapa en dedikerad fiber för trygghetslarm alltid utredas vid varje anslutning. 5.6 Differentierad utbyggnadskostnad Anslutningskostnaden för fastighetsägare på landsbygd och i tätort behöver vara differentierad. Möjligheterna till egengrävning och ekonomiskt stöd för byalag finns på landsbygd men inte i tätort. Kommunen måste därför i högre grad närvara och genomföra grävning inom tätorten. Under projektperioden är prissättningen anpassad för att stimulera hög anslutningsgrad. Prissättning av anslutning efter avslutat projekt ska motsvara verklig anslutningskostnad. Anslutning för företag och bostadsrättsföreningar kommer att erbjudas och prissättas mot offert. 6 Utbyggnadsprinciper Som utgångspunkt för etablering av offentligägd IT-infrastruktur inom Åtvidaberg har kommunen hittills haft som princip att samförlägga kanalisation i samband med utbyggnad i gata. Följande principer för anslutning tillämpas vid byggnation: 1. Alla ska få möjlighet att ansluta sig. 2. Kommunal verksamhet prioriteras. 3. Områden med hög anslutningsgrad prioriteras 4. Områden med närhet till existerande bredbands-infrastruktur prioriteras. 5. Samverkan vid fiberutbyggnad ska ske med VA och tekniska kontoret så långt som möjligt i samband med planerad vägbyggnation/underhåll. 6. Kommunen samarbetar med kommersiella parter i syfte att uppnå största möjliga nyttan för medborgarna. Vid fortsatt etablering av IT-infrastruktur mellan småorter och på ren landsbygd kommer kommunen att ta på sig ansvar där så behövs för etablering av sådan IT-infrastruktur i samarbete med lokala byalag. Kommunen kommer att upphandla erforderliga entreprenörer/leverantörer för Kommunalt IT-infrastrukturprogram Åtvidaberg kommun Sid 9 (11)

10 etablering av denna IT-infrastruktur. 6.1 Kommunens roll som IT-infrastrukturägare Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med Konkurrens-verket och Post- och Telestyrelsen gett ut riktlinjer för kommuner att agera på denna marknad. Till detta har vi också en förnyad Plan- och Bygglag som innebär att kommuner måste ta hänsyn till kanalisation för fiber vid planläggning av kommunal mark. Prioriteringar i utbyggnad av anslutningar/verksamheter/byalag inom Åtvidaberg kommun: Tätorten enligt bilagd Handlingsplan Fortsatt utbyggnad på landsbygd enligt prioriteringslista i bilagd Handlingsplan Kommunalförbundet ITSAM gör på uppdrag av Åtvidabergs kommun tekniska underlag för att möjliggöra antagande av politiska beslut. 6.2 Prisstruktur vid egenägd nätstruktur Vid kommunal egenägd nätstruktur är fördelarna övervägande för den egna kommunala verksamheten. All datakommunikation mellan verksamheterna i kommunen sker då i egen regi. Vid eventuella avbrott initieras felsökning samt åtgärder verkställs omgående. Kunskapen om näten stannar inom kommunen och dokumentation finns tillgänglig utan onödig fördröjning. Vid egenägd nätstruktur finns även möjligheten till uthyrning av plats i nät, s.k. svartfiber. När det gäller prissättning för användande av fiber i dessa nät bör man beakta att nätet kan användas på flera olika sätt. Nätägaren bör ta ut någon form av nätavgift/abonnemangsavgift för att fibernätet finns in i en fastighet. Nätägaren bör även ta ut någon form av avgift för uthyrning av fiber mellan två adresser. Exempelvis vill många företag hyra fiber mellan sina kontor/lokaler som finns på olika adresser. Prissättningen ska vara generell och lika för alla i på landsbygd samt lika för alla i tätort. Kostnad och förutsättning för anslutning av fastigheter på landsbygd är annorlunda än kostnad och förutsättning för anslutning av fastighet i tätort. Många nätägare tillämpar därför en modell för landsbygden som bygger på att den enskilde bekostar och ombesörjer grävning och återställning från egen fastighet till närmaste anslutningspunkt i nätet. Anslutning i tätort, där egengrävning utanför den egna fastigheten inte är fullt lika okomplicerad, sker därför i lite annorlunda koncept. Fastighetsägare ombesörjer grävning på den egna tomten, men grävning på kommunal mark samordnas och utförs i kommunal regi. En egenägd ITinfrastruktur bidrar till konkurrens för en bättre prissättning mot boende och företagare inom Åtvidaberg kommun. 7 Hur monopolisering skall undvikas Ett av målen med det statliga stöd och de EU-bidrag som kommunen/byalag inom kommunen kan söka, är att skapa förutsättningar för en väl fungerande konkurrens. För att uppnå konkurrens och för att kunna skapa leverantörsneutrala nät, ställs det stora krav på den tekniska utformningen av dessa nät. Syftet med leverantörsneutralitet och konkurrens kan sammanfattas i: Enskilda juridiska och fysiska personer skall kunna välja avtalade leverantör av tjänster. Den tekniska infrastrukturen skall inte verka hindrande för någon leverantör att marknadsföra och leverera sina tjänster. Enskilda juridiska och fysiska personer skall kunna byta leverantör efter en begränsad avtalstid. Alla operatörer/tjänsteleverantörer skall ha möjlighet att erbjuda sina tjänster över nätet på icke diskriminerande villkor. Innebörden av detta är att oberoende av vem som äger och ansvarar för driften av de utbyggda näten så skall alla på lika villkor erbjudas att nyttja nätet. Där kommunen är nätägare etableras ett öppet nät dvs. nätet är öppet för både tjänsteleverantörer Kommunalt IT-infrastrukturprogram Åtvidaberg kommun Sid 10 (11)

11 och kunder. På detta vis förhindras monopolisering av nätet. 8 Samverkan med närbelägna kommuner Åtvidaberg kommun medverkar aktivt i en kommunal IT-samverkan tillsammans med Boxholm, Kinda, Vimmerby, Ydre och Ödeshögs kommun (ITSAM-kommunerna) samt med Linköping, Norrköping, Valdemarsvik, Västervik och Söderköpings kommuner. Åtvidaberg kommun har och kommer att ha samarbete med omkringliggande kommuner med vissa kommunala verksamheter. 9 Totalförsvarets krav Det åligger kommunen att i största möjliga utsträckning ta hänsyn till totalförsvarets krav i samband med planering och genomförande av utbyggnaden. Huvudpunkterna i detta hänsynstagande avser fysisk redundans i nätet samt den fysiska säkerheten i teknikutrymmen som nyttjas och etableras. Av ekonomiska skäl kommer det inte vara möjligt att tillgodose fullständig redundans enbart med nät som etableras av kommunen. Redundans kan oftast erhållas med hjälp av annan operatör, då troligtvis med begränsad bandbredd. I ovan föreslagna utbyggnadsplaner har ringa hänsyn tagits till fysisk redundans. Genom en gemensam länsövergripande planering kan dock en fullgod säkerhet och redundans tillskapas mellan kommuner i ett regionalt nät. Denna planering skall i huvudsak bygga på att varje kommun har minst två yttre anslutningar till två närliggande kommuner. För att realisera detta är det dock nödvändigt med kompletterande ekonomiska insatser där det inte är försvarbart att rekommendera kommunala investeringar för detta. Kringliggande kommunala stadsnät har visat intresse i att medverka till att redundans kan skapas. 10 Beslutsstruktur Åtvidaberg kommun skall godkänna IT-infrastrukturprogrammet. När programmet godkänts kan Åtvidabergs kommun samt utförande part Kommunalförbundet ITSAM genomföra utbyggnad enligt programmet i enlighet med erforderliga investeringsbeslut. 11 Extern information och kommunikation IT-infrastrukturprogrammet och plandokument bör kommuniceras med kommunens invånare, näringsliv och företag främst via kommunens hemsida. Det tydliggör också kommunens profil i detta avseende. Det är viktigt att allmänheten kan följa och avgöra hur ITinfrastrukturprogrammet inverkar på olika delar av kommunen samt hur läget är på respektive orter. Kommunens hemsida är den plats som skall användas och med länkar till andra viktiga webbsidor (PTS, Länsstyrelsen, Bredbandsforum etc.) Kommunalt IT-infrastrukturprogram Åtvidaberg kommun Sid 11 (11)

12 Bilaga 1 Bilaga 1 Definitioner IT-infrastrukturprogram ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 38

13 Bilaga 1 Bredband Fiber IT-infrastruktur Avser vanligtvis en överföringskapacitet som är markant bättre än vad som för tillfället är allmänt tillgängligt. En anslutning som helt eller delvis baseras på optisk fiber. Är ett mycket vitt begrepp som innefattar bland annat: Kommunikationsbärare såsom optisk fiber, kopparledare, ljusoch radiospektrum. Aktiv utrustning såsom sändare/mottagare, växlar och routrar. Mark, vattendrag, byggnader, rörledningar, stolplinjer och master som är lämpade att hysa kommunikationsbärare eller aktiv utrustning. Kabel-tv Knutpunkt Kommunikationsoperatör Multimediatjänster Nätägare Optofiber Operatör Ortssammanbindande nät Ortsnod Ett returaktiverat kabel-tv nät kan erbjuda bredbandstjänster. Den nod där det nationella stomnätet terminerar i en kommunhuvudort. I denna punkt ansluts även regionala och kommunala nät för lokal trafikväxling. Den som erbjuder ett färdigt nät med en fungerande fiber. Tjänster som möjliggör överföring av ljud, bild och text i realtid. Förutsätter vanligtvis Bredband. Den som äger IT-infrastruktur. Ett samlingsnamn för bredbandstjänster som levereras via mobilnäten. (HSPA och CDMA2000). Kommunikationsoperatör eller Tjänsteleverantör Sammanbinder en kommuns huvudort med övriga orter. Den nod där det ortssammanbindande nätet terminerar (slutar). Ortsnät Tjänsteleverantör Spridningsnät inom en ort. Kan vidare underdelas i områdesnät och områdesnoder. Den som erbjuder tjänster som förmedlas med hjälp av ITinfrastruktur. Internetaccess, multimediatjänster, telefoni m.m. Öppet nät xdsl Ett nät är öppet om nätägaren upplåter det på lika villkor till alla operatörer som önskar använda det. Nätet bör dessutom vara konstruerat så att kund enkelt kan byta operatör och om möjligt samtidigt vara ansluten mot flera operatörer. Används i det fasta (kopparbaserade) telenätet för att erbjuda bredbandstjänster.

14 Bilaga 2 Bilaga 2 Anslutningsavgifter IT-infrastrukturprogram ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 52

15 Bilaga 2 Principer för anslutningsavgifter Anslutningskostnaden för fastighetsägare på landsbygd och i tätort behöver vara differentierad. Möjligheterna till egengrävning och ekonomiskt stöd för byalag finns på landsbygd men inte i tätort. Kommunen måste därför i högre grad närvara och genomföra grävning inom tätorten. Anslutningsavgifter är per ansluten huskropp/byggnad på fastigheten. Under projektperioden är prissättningen anpassad för att stimulera hög anslutningsgrad. Prissättning av anslutning efter avslutat projekt ska motsvara verklig anslutningskostnad ca kr. Anslutning för företag och bostadsrättsföreningar kommer att erbjudas och prissättas mot offert. Avgifts tabell: Under pågående projekt Anslutningstyp Kostnad i kr per byggnad. Inklusive moms TÄTORT Anslutning av en/tvåfamiljshus samt mindre flerfamiljshus på max 4 lgh. Inklusive grävning och håltagning i vägg. Anslutning av en/tvåfamiljshus samt mindre flerfamiljshus på max 4 lgh. Exklusive grävning och håltagning i vägg LANDSBYGD Anslutning av en/tvåfamiljshus samt mindre flerfamiljshus på max 4 lgh. Exklusive grävning och håltagning LANDSBYGD OCH TÄTORT Anslutning av företag Anslutning av större flerfamiljshus På offert På offert

16 Bilaga 2 Efter avlutade projekt Anslutningstyp Kostnad i kr per byggnad. Inklusive moms LANDSBYGD OCH TÄTORT Anslutning av en/tvåfamiljshus samt mindre flerfamiljshus på max 4 lgh. Inklusive eller exlusive grävning och håltagning i vägg. Anslutning av företag Anslutning av flefamiljshus Verkligkostnad På offert På offert