Bredbandsutbyggnad, Söderköpings kommun

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1 (5) Kommunledningskontor Per Bokblad Kommunstyrelsen Bredbandsutbyggnad, Söderköpings kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att under en uppbyggnadsfas bilda en driftorganisation i form av bolag tillsammans med Norrköpings kommun, Valdemarsviks kommun samt andra intresserade kommuner på ett sådan sätt att organisationen också öppnar möjligheter för övergång till annan driftsform, som exempelvis regionalt, samhällsägt eller privat bolag. att fastställa byalagskoncept enligt förslag samt bilaga att föreslå kommunfullmäktige att anta taxa för anslutning, bredband. Beskrivning av ärendet Inom kommunen har en bredbandgrupp bildats, bestående av Magnus Berge, Mattias Ravander, Susanne Sandlund, Michael Botvidsson, Per Sandler och Per Bokblad. Organisation Kommunstyrelsen arbetsutskott beslutade att uppdra till kommunstyrelseförvaltningen att utreda förslag till organisation för genomförande av IT-infrastrukturprogram enligt fastställt program för Söderköpings kommun. Organisationsformer 1. Eget bolag, (Söderköpings bredband AB alt. nuvarande bolag) Fördelar: Priskontroll, full insyn, enklare styrning Nackdelar: Ekonomisk ansträngning, kompetens, sårbarhet, saknar stordriftsfördelar 2. Bolag tillsammans med privat aktör, (Privat aktör och Söderköpings kommun) Fördelar: Nyttja annans kompetens, priskontroll, insyn, enkel styrning Nackdelar: Lagligt?, ekonomi, beroende av annan aktör

2 Tjänsteskrivelse 2 (5) 3. Ingå i regionalt bolag, (Utsikt Bredband AB) Fördelar: Färdig organisation, kompetens, stordrift, färdigt affärskoncept Nackdelar: Ekonomi, beroende av annan aktör, minoritetsställning, ägandeform 4. Ingå i gemensamt bolag med andra kommuner, (Söderköping, Norrköping, Valdemarsvik) Fördelar: Stordrift, kompetens, relativ enkel styrning, större kundunderlag, enkel att ta in andra kommuner, avsiktsförklaring ang. samarbete. Nackdelar: Ekonomi, komplex ägarbild, samsyn 5. Kommunalförbund, (Söderköping, Norrköping, Valdemarsvik) Fördelar: Stordrift, kompetens, relativ enkel styrning, större kundunderlag, större politisk styrning, etablerad samverkansform, avsiktsförklaring ang. samarbete. Nackdelar: Ekonomi, enighet i agerande, komplicerat att ta in nya kommuner 6. Avtal, (Genom avtal med någon aktör på marknaden) Fördelar: Snabbt genomförande, slipper kommunal investering, kompetens, stordrift, färdigt affärskoncept Nackdelar: Ekonomi, ingen insyn, upphandlingsprocess, tidsbundet, konkurrenshämmande Bredbandsgruppen förordar i ett uppbyggnadsskede alternativ 4. Organisationen är tänkt att fungera under ett uppbyggnadsskede på ett sådant sätt att organisationen också öppnar möjligheter för övergång till annan driftsform. Uppbyggnadsorganisation Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik Upphandling Byalagskoncept Gemensam KO Gemensamt Driftbolag Kommun A Kommun B Kommun C Kommun D

3 Tjänsteskrivelse 3 (5) Byalagskoncept Byalagskonceptet följer standard på marknaden med viss anpassning till Söderköpings kommun. Grundprincipen för byalagskonceptet är att alla hushåll och företag som är intresserade av att ansluta sina fastigheter till ett fiberbaserat bredbandsnät, går samman i en ekonomisk förening (byalag). Byalaget samordnar intresseanmälningar, upphandling, byggnation av det enskilda områdesnätet(en) och dylikt, samt samordnar alla kontakter. Efter slutbesiktning ansluts områdesnätet till stamnätlinjen. Genom att byalaget samordnar det mesta av det praktiska arbetet kan anslutningsavgiften, som respektive hushåll och företag betalar hållas på en förhållandevis låg nivå. Utöver anslutningsavgiften tillkommer kostnader för att bygga det områdesnät till vilket hushållens och företagens fastigheter ansluts. Grävning på egen tomt, samt indragning av fiberkabel med tillhörande utrustning i den egna fastigheten, ansvarar respektive fastighetsägare för. Den primära målgruppen för byalagskonceptet är hushåll och företag som finns inom en ekonomisk försvarbar radie dock minst två kilometer från stamnätslinjen, men hushåll och företag som ligger längre ifrån bör också erbjudas möjlighet att gå med i byalaget, förutsatt att det bedöms som ekonomiskt försvarbart. Fördelning av byggkostnader Kommunen har inte för avsikt att styra hur byggkostnaderna för områdesnätet ska fördelas mellan de hushåll och företag som ingår i byalaget, men för att en rimlig kostnad ska kunna uppnås för var och en, krävs att byalaget kan komma överens om en kostnadsfördelningsmodell som innebär att alla anser sig ha råd att ansluta sin fastighet till fibernätet. De hushåll och företag som har nära till en anslutningspunkt (stamnätslinjen), och därmed har lägre faktiska byggkostnader, behöver med andra ord vara villiga att bära kostnader för de hushåll och företag som ligger längre ifrån. Oavsett vilken kostnadsfördelningsmodell som tillämpas bör inte den totala anslutningskostnaden, vilket innefattar del av byggkostnaden för områdesnätet samt anslutningsavgiften överstiga kr per fastighet Tidigare erfarenheter har visat att om anslutningskostnaden överstiger detta belopp anser de flesta hushåll, och i många fall även företag, att det kostar för mycket. Det är lika viktigt att anslutningskostnaden inte blir för låg. Enligt Konkurrensverkets samt Post- och Telestyrelsens riktlinjer, får inte en kommunalt eller statligt finansierad bredbandsutbyggnad bidra till att ojämnlika marknadsvillkor uppstår. Det innebär med andra ord att hushåll och företag inom ett byalag inte ska kunna ansluta sina fastigheter till ett fibernät till en lägre kostnad, än vad som är möjligt i områden där bredbandsutbyggnaden sker på kommersiell grund utan kommunalt eller statligt stöd.

4 Tjänsteskrivelse 4 (5) Om den totala anslutningskostnaden för en fastighet uppgår till kr eller mer, är det enligt kommunens bedömning att betrakta som en marknadsmässigt försvarbar anslutningskostnad. Kommunens förväntan är att byggkostnaderna för områdesnätet fördelas på ett sådant sätt inom ett byalag, att anslutningskostnaden för en fastighet inte understiger detta belopp. Kontroll För att säkerställa att de principer som beskrivits tidigare efterlevs har kommunen för avsikt att granska och godkänna byalagens projekteringsunderlag och kostnadsfördelningsmodell, innan anslutning av fastigheter till fibernätet påbörjas. Det åligger respektive byalag att kontakta kommunen för att få en sådan granskning genomförd. Övertagande drift När byalagsnätet är besiktigat och godkänt övergår nätet i kommunens ägande och kommunen övertar driftansvaret. Taxa Anslutning: Passiv anslutning: Aktivering av passiv anslutning: Efteranslutning: Efteranslutning nybildad fastighet: kr/fastighet exkl. byalagets kostnader kr/fastighet exkl. byalagets kostnader kr/fastighet exkl. ev. grävning på egen tomt kr/fastighet plus snittkostnad för omkringliggande byalagskostnader plus grävkostnad till utpekad anslutningspunkt. självkostnadspris (minst alltid kr) I anslutningsavgiften ingår material såsom slang, fiber, brunnar, markeringsband, distanspålar, markör, projektering, inmätning, dokumentation, samt blåsning och svetsning av fiber. Per Bokblad IT-chef

5 Tjänsteskrivelse 5 (5) Bilaga Byalagets åtagande Byalaget gör följande innan byggnation Organiserar projektet. Skriver avtal med medlemmarna Tar fram kostnadskalkyler. Tar fram förslag på kostnadsfördelning mellan medlemmar. Tar fram projektplan med tidplan. Tar fram översiktlig nätplan för att ansluta till kommunens utpekade anslutningspunkt. Söker ev. finansiering Tar in offerter på grävning Tar fram avtalsunderlag. Begär utsättning för ev andra kablar kanalisationer. Ansvarar för grävtillstånd. Ansvarar för ev. intrång/skördeersättningar. Ansvarar för underlag för ledningsrätter samt dess kostnader. Byalaget gör följande vid byggnation Beställer projektering av kommunen. Skriver avtal med kommunen och övriga entreprenörer. Bygger nätet enligt kommunens anvisningar (den godkända projekteringen) Kommunens åtagande Projekterar nätet Tillhandahåller material enligt projektering. Inmätning av nätet Dokumentera nätet. Övertagande Besiktigar nätet. Anslutning av fiber Blåsning och kontaktering av fiber