Områdesindelning (förslag)

Transkript

1 PLANERINGSÖVERSIKT Områdesindelning Byalagskonceptet a) Vad innehåller paketet b) Frågor? c) Vad vill vi? Översiktlig Nätplanering a) Tips vid planeringen b) Exempel Kostnader Tidplan OMRÅDESINDELNING Områdesindelning (förslag) a) Hela kommunen b) Väst E22 1

2 Stamnät Söderköpings kommun med 2 km gräns från stamnätet inlagd, där måste byalagen kunna erbjuda anslutning enligt kommunens beslut. 2

3 KONTAKTER Drothem/del av Skönberga Jan Siverskog Niklas Ahlbert Bengt Johansson V. Husby byalag Peter Rehneström Jörgen Filiphsson, Gunnar Fredin Luddingsbo byalag Hans Bager Tord Waernoff ÖstraRydsBygdensByalag Hans Hagdahl Kjell Kåkneryd BYALAGSKONCEPT Byalagskonceptet beslut av Söderköpings, Norrköpings och Valdemarsviks kommuner. I Söderköping tar KS slutligt beslut 25 maj Innebär att kommunen bygger ett stamnät från Östra Ryd i väster via Söderköping till Tyrislöt i öster. Kanske grävstart i höst. Byalag/Fiberområden gräver ned kanalisation för spridningsnät o tecknar avtal.m.m. Kommunen betalar allt material,( finns numera ingen avståndsgräns, skall vara rimligt)samt övertar nätet och driftsätter det. Kostnad den årliga kostnaden blir lägre än du har idag för ADSL, Telefon och TV. Totala anläggningskostnaden beror på hur många vi får med på tåget, om man vill efteransluta kommer det att bli väsentligt dyrare. Så prata med era grannar och hör av er via mail. Försök gärna få uppgift om E-post. Det är bra när vi skall informera, be de intresserade att sända ett mail till bredbandve22@gmail.com eller ring det räcker med ett muntligt ja för preliminär intresseanmälan. Att efteransluta kommer troligen att kosta det dubbla. 3

4 BYALAGSKONCEPT Byalagskonceptet De som kan använda sig av anslutningspaketet är hushåll i byalag på landsbygden. Enskilda hushåll utanför byalag kommer inte att kunna använda sig av paketet. För de företag som finns på landsbygden och vill ansluta sig kan de använda sig av samma paket som hushållen. De måste dock ingå i en ekonomisk förening. Paketets innehåll Kommunens del I anslutningspaketet ingår allt material som behövs för att den enskilda fastigheten ska kunna ansluta sig till kommunens stamnät, d v sslang, fiber, varningsnät, etc. Dessutom ingår svetsning i anslutningsbrunn och i den enskilda fastigheten, inmätning av kanalisation samt blåsning av fiber. Kommunen köper in allt material, och får därmed samma kvalitet i hela nätet. Upphandling av svetsning, inmätning och blåsning av fiber görs av kommunen. Kostnaden för ett paket är9 900 kronor BYALAGSKONCEPT Byalagets arbete Det arbete som åligger och bekostas av byalaget är att utföra grävning för spridningsnätet. Byalaget tecknar de markavtal som krävs. Grävkostnaden söker byalaget NGA-Bidrag 50 % vanligast och delar sedan upp till varje anslutning. Hushållen kan göra ROT-avdrag för grävning på den egna tomten för arbetskostnaden, ej maskinkostnad, om inköp av grävtjänst skett. Därmed får det enskilda hushållet en lägre kostnad för grävning. 4

5 NÄTPLANERING Byalagets arbete Tips att begrunda när man gör en översiktlig nätplani varje Fiber/grävområde. Kom överens med angränsande byalag/fiberområde vem som skall ansvara för visst område. Använd kartor (kommunen tillhandahåller)med fastighetsbeteckningar och hus inlagda. A3 är bra. Använd tunn filtpenna så ni kan ange vilken sida väg som är lämpligast. Markera var ni tror är lämpligt att lägga skåp/brunnar. På går det lätt att mäta avstånd, samt även få fram koordinater. Länsstyrelsen har också bra kartor. Prata med markägare om ni är tveksam till att få gräva. NÄTPLANERING Byalagets arbete Det blir oftast billigare att gräva runt en bergklack I samhällen, undvik asfalt, (grävkost+ återställ 300 sek/m ex moms) bättre att gå bakom tomter. Kolla med kommunen var tidigare ledningar går. Idealgrävning är på åker eller hagmark 1-1,5 m från dikesrenen eller stängsel, undvik att gå rakt över åkermark, minsta/högsta förläggningsdjup 60 cm på åker. Här går ofta att plöja ned kanalisationen, grävkostnad c:a 35 sek/m ex moms. Med kedjegrävare c:a 50 sek/m ex moms. Vid mulljord bör förläggningsdjupet ökas. Efter enskilda vägar utan asfalt kan det ibland vara billigast att gräva i vägbanken eller dikesrenen, grävningskost (dikesskopa)+ återställ c:a 70 sek/m ex moms 5

6 NÄTPLANERING Byalagets arbete Utefter länsvägar tar vägverket betalt för intrång. Där man kan samförlägga vis del av spridningsnätet med stamnätet är det billigast. Återfyllning, i stenig mark bör kabelsand användas, större stenar än en knytnäve får inte användas vid återfyllning, var försiktig med packning så inte rören blir skadade Undvik skogsmark längre sträckor, ofta stenigt och rötter, rören kan skadas i skotningsspår, ersättning för förtidig avverkning kan behöva betalas. Planera så få vägundergångar som möjligt, kostar sek per styck, kan oftast vara bättre att gräva parallella diken på båda sidor vissa sträckor. Efter enskilda vägar utan asfalt kan man efter tillstånd gräva av vägen kanske samtidigt byta brotrumma. NÄTPLANERING Byalagets arbete I samhällen kan med fördel planeras för kopplingsskåp, på landsbygden kopplingsbrunnar, upp till 10 fastighetsanslutningar/ brunn, skåp Brunnar får ej bli vattenfyllda. Intill brunnar skåp skall finnas uppställningsmöjlighet för mindre flyttbar servicebod där fibern kan svetsas inomhus. Fibern kan blåsas upp till ett par km. Fibern måste svetsskarvas vid varje kopplingsbrunn. Generellt för grävning: undvik att gräva på besådd åkermark, föreningen får betala skador på grödan. Ingen intrångsersättningskall utgå, om någon markägare vägrar att skriva på ledningsrättsavtal på sin mark, får nätet i stället planeras runt efter en väg till. Ex. Den som gräver för fibernät är skyldig att lägga tomrör för framtida bruk. Där kommunen kan anse sig behöva dra en framtida stam vidare, måste grävsätt väljas så att kommunen kan lägga 3 st. 40 eller 32 mm rör. 6

7 Kalkylexempel Återställning av mark = ideellt arbet Total grävlängd Meter per m ex moms Gräs/plöjning kr kr Gräs/kedjegräv kr kr Gräs/grävskopa kr kr Asfalt kr kr Gräv.brunnar/vägundergång m.m kr Total: kr Avgår bidrag NGA 50 % Total grävkost att fördela kr kr Grävkost/hushåll Antal hushåll totalt 200 Per ansluten Antal anslutna % kr Kommunal anslutning Totalkostnad/hushåll kr kr 50 % anslutning % kr krdiff kr kr 7

8 Momsberäkning Moms 25% Total: kr kr Avgår bidrag NGA 50 % Total grävkost att fördela Grävkost/hushåll Antal hushåll totalt krej momsberättigat kr Per ansluten Antal anslutna % krinsats ej moms Kommunal anslutning 9900 krej momsberättigat Ekonomisk förening momsregistrerad 25% Intäkter Utg. Moms Utgifter Ing.Moms Fördelade grävkost kr kr Insatser ek.för kr 0 kr NGA-Bidrag kr 0 kr Balanserat resultat kr kr Momsredovisning 0 kr kr Moms att återbetalas av skattemyndighet kr Merkost/hushåll som inte har företag Totalkostnad med de här förutsättningarna kr kr kr KONTAKTUPPGIFTER Söderköpings Kommun Per Bokblad per.bokblad@soderkoping.se Fiberbredband Väster E22 ideell förening Ordförande: Thord Waernoff, , E-Post: thord@jwdata.nu Sekreterare: Jörgen Filiphsson, E-post: jorgen.filipsson@e.lrf.se Kassör/Koordinator: Östen Johansson E-Post: osten.johansson@soderkoping.se Revisor/Juridisk ansvarig: Bo Hultström Föreningsmail: bredbandve22@gmail.com Portal: 8

9 TIDPLAN: VAD SOM HÄNT Kommunfullmäktige beslutar i IT-infrastrukturprogram att alla hushåll och företag på landsbygden i Söderköpings kommun ska ha möjlighet att ansluta sig till det stamnät som byggs under perioden Okt 2011 Marknadsanalys/ intresseanmälan Kommunen och byalag/intresseområden i samverkan. Sänds till alla fastighetsägare på Landsbygden i Söderköping. Klart våren 2012 c:a 35-40% svarsfrekvens bland hushållen. Just nu gäller det att få in så många flera intresseanmälningar som möjligt i olika områden. Hösten 2011, Sankt Anna bredband ekonomisk förening bildas för den östra sidan PTS-seminarier Söderköping, samverkan med Kommunen, Länsstyrelsen, LRF och bredbandsföreningar/byalag i Söderköping Byalag väster E22 bildar Samverkan fiberbredband i Söderköping TIDPLAN: VAD SOM HÄNT Nov 2011 Kommunen förprojekterar stamnät etapp ett, samt ansöker om PTS o Länsstyrelsebidrag Nov 2011 Informationsmöten hålls på 5 platser i kommunen Samverkan bredbandträffas i kommunhuset och planerar (Leaderprojekt). Drothems byalag bildas Mars 2012Kommunen har genom Länsstyrelsen beviljats bidrag från Landsbygdsprogrammet, samt från PTS med sammanlagt närmare 18 miljoner kronor. Mars 2012Söderköpings kommun samt Norrköpings o Valdemarsviks kommuner kommer överens om att Byalagskonceptet skall användas när Byalag/intresseföreningar anlägger spridningsnät i de tre kommunerna 9

10 TIDPLAN: VAD BÖR HÄNDA Samverkan bredband i Söderköping träffas i kommunhuset Söderköping för att gå igenom Byalagskonceptet, områdesindelning, översiktlig nätplanering samt kostnadsberökning. April 2012Kommunen planerar tillsammans med berörda byalag samförläggning med Eon av olika områden, samt genomför byggnation. April/maj 2012Byalag/föreningar tar fram en översiktlig nätplanering för spridningsnätet, kommunen utför förprojekttering av spridningsnätet. Avtal Söderköpings kommun skriver ett avtal med föreningarna. Förstudien godkänns och en detaljprojektering genomförs av kommunen. April/maj 2012 Byalag/föreningar gör aktioner för att säkerställa och öka antalet intresserade i olika områden. Börjar ta fram medlemsmatriklar för att kunna administrera anslutningsavtal, markavtal m.m. Maj 2012kommunen genomför detaljprojektering av stamnätet och fastställer anslutningspunkter, detta sker i samarbete med olika byalags/fiberområden för att möjliggöra samförläggning vissa sträckor. Föreningarna ansöker om NGA-bidrag för olika fiberområden. TIDPLAN: VAD BÖR HÄNDA Juni 2012 Kommunen påbörjar upphandling anläggning av stamnätet för eventuell byggstart Hösten 2012 Juni till septemberbyalag/fiberområden omvandlar eller bildar olika ekonomiska föreningar för att börja kunna skriva avtal med fastighetsägare och kommunen samt handla upp och genoföra byggandet av spridningsnäten. Sedan kan följande arbetsplan användas: Byggstart Medförstudien som underlag kan ni även bestämma hur byggkostnaderna ska fördelas mellan medlemmarna i byalaget. Innan markarbetet startar bör allt vara klart med vad som ska göras, vilka som är med och att alla markavtal och tillstånd är klara. 10

11 TIDPLAN: VAD BÖR HÄNDA Upphandling Tänk på att det endast är grävarbetet som skaköpas eftersom resterande material såsom fiberkabel, slangar, brunnar med mera levereras av kommunen. Kommunens projektör hjälper till i detta arbete. Byggstart Kommen levererar allt material som behövstill er. Påbörja därefter grävningen. Vår rekommendation är att ni tar hjälp av kommunens projektör även i detta skede. Det skapar bra förutsättningar för attdet ska gå så smidigt som möjligt. Kostnad för projektör bekostas av kommunen. Besiktning När arbetena är klara ska de besiktas av kommun eller annan myndighet. Anslutning Anslut hemmanätverket till fibernätet och välj tjänsteleverantörer. Avgiften är enligt dagens gällande bredbandstaxa somfastställs av kommunfullmäktige i Söderköpings kommun. SAMMANFATTNING Områdesindelning, kom överens Byalagskoncept, vad innebär det Sprid bredbandskunskap, ta in intresseanmälningar Översiktlig nätplanering, lokalkännedom Förprojektering, sök NGA-bidrag Ekonomisk förening, stadgar viktigt Upphandla och kör igång 11