Tyngdtäckens påverkan på vardagen - erfarenheter hos personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Transkript

1 0 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15 Hp Höstterminen 2014 Tyngdtäckens påverkan på vardagen - erfarenheter hos personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Weight blankets impact on everyday life - experiences of people with neuropsychiatric disabilities Författare: Ingrid Wåhleman Camilla Bylund Handledare: Karin Johansson

2 1 Sammanfattning Tyngdtäcken som intervention vid sömnstörning och oro har ökat för personer med neuropsykiatrisk diagnos. Forskningen är begränsad, i genomförda studier visade resultatet att tyngdtäcken påverkade insomni och sömnkvalitet. Mindre kända var personers beskrivning av användande av tyngdtäcke och dess påverkan på övriga aktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av hur tyngdtäcket inverkat på aktiviteter i vardagen hos personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Studien är en kvalitativ studie med inklusionskriterier personer med neuropsykiatrisk diagnos i ålder år som använder eller har använt tyngdtäcke. Frivillig enkätintervju lades ut på Attention och Autism och Asperger förbundets Facebookgrupper med förfrågan om deltagande, 49 svar inkom. Data analyserades och teman uppstod ur materialet. Resultatet visade överlag positiva erfarenheter vad gäller användande av tyngdtäcke. Mer positiv inställning till sömn/sänggående samt att tyngdtäcket kom att få en särskild betydelse i vardagen för informanterna vad gäller trygghet och vila. Tyngdtäcket bidrog också till förbättrat fysiskt-, psykiskt- och kognitivt grundtillstånd hos målgruppen och resultatet visade ökat aktivitetsutförande vad gäller arbete, studier och vardagsrutiner i hemmet samt förbättrad kognition i aktivitet och ökad social förmåga. En annan viktig erfarenhet var att många personer erfor att tyngdtäcket kom att bli ett redskap vid akuta situationer för att hantera mående och vardag. Resultatet gav en bredare kunskap om personers erfarenheter vid användande av tyngdtäcke. Användningen påverkade aktiviteter på ett positivt sätt i vardagen. Hos personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning gav studien belägg för att intervention med tyngdtäcke även påverkade aktivitetsförmågan hos flertalet.

3 2 Abstract Weight blankets as intervention for sleep disturbance and anxiety has increased for people with neuropsychiatric diagnosis. The research in this area was limited and the few studies that were conducted showed how weight blankets affected insomnia and sleep quality and not how the use of weight blank impacted on other activities in daily life. The purpose of this study was therefore to describe the experience of how weight blanket affect the everyday activity of people with neuropsychiatric disabilities. The study is a qualitative study with the inclusion of people with neuropsychiatric diagnosis at age years who use or have used weight blanket. A voluntary survey interview were published on the Attention and Autism and Asperger Association Facebook groups with requests for participation, 49 responses were received and the data were analysed and themes emerged from the material. The results showed overall positive experience regarding the use of weight blanket with a more positive attitude towards sleep / bedtime and that weight blanket came to have a special meaning in the everyday lives of informants in terms of security and rest. Weight blanket also contributed to improve physically-, mentally and cognitively ground state of the target group and the results showed increased occupational performance in terms of work, study and everyday routines at home and also improved cognition in activity and increased social skills. Another important experience was that many people required that weight blanket became a key tool in emergency situations to manage mood and everyday life. The result provided a broader knowledge of people's experiences when using a weight blanket. Their use was positively affected the activities of everyday life. For people with neuropsychiatric disability, this study provided evidence that intervention with weight blanket also affect the activity of the ability of the majority. Keywords: Activity Balance, Ball blanket, Chain blanket, Occupational therapy, Neuropsychiatric

4 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND Arbetsterapi och aktivitetsbalans Arbetsterapi, aktivitet och sömn Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och sömn Tyngdtäcken Tillgång till tyngdtäcken Tidigare forskning tyngdtäcken SYFTE MATERIAL OCH METODER Design Urval Intervju utformning Datainsamling Databearbetning Etiska överväganden RESULTAT Sömn och sömnkvalitet Förbättrat grundtillstånd och ökad aktivitetsförmåga i vardagen Redskap vid akuta situationer DISKUSSION Resultat diskussion Metoddiskussion SLUTSATS/KONKLUSION REFERENSLISTA BILAGOR Bilaga 1 Inbjudan om medverkan i studie Bilaga 2 Intervjuformulär

5 4 1. INLEDNING Vår kliniska erfarenhet i arbetet med personer med neuropsykiatrisk diagnos är att många har problem med sömn, vilket påverkar dagliga aktiviteter och sysselsättning. Vår erfarenhet är att tyngdtäcken i vissa fall förbättrar sömnen och vi har uppfattat en del klienter som piggare dagtid. Förskrivningen av tyngdtäcken har ökat i omfattning och kännedom finns att tyngdtäcken bidragit till minskat stödbehov på olika sätt. Dock finns stora kunskapsluckor exempelvis vilka erfarenheter klienter har runt tyngdtäckens påverkan i vardagen. 2. BAKGRUND 2.1 Arbetsterapi och aktivitetsbalans Ett primärt mål för arbetsterapi är att främja välmående, hälsa och möjliggöra deltagande i dagligt liv (World Federation of Occupational Therapists, 2011). I MOHO (Model Of Human Occupation) lyfts klientens relation till miljön. Vidare beaktas miljöns påverkan på återhämtande och faktorer som aktivitet och individ sätts i samband med varandra (Kielhofner, 2009). Att hälsa kräver balans mellan aktivitet och vila är ett viktigt grundantagande inom arbetsterapi, vidare anses välmående och hälsa vara nära relaterat till livsbalans. Flera begrepp är förknippade med ordet balans inom arbetsterapi bland annat aktivitetsbalans, balans i kropp och själ, balans relaterad till andra och tidsbalans (Wagman, Björklund, Håkansson, Jacobsson & Falkmer, 2011). Läkaren Adolf Meyer, skapade redan 1922 begreppet aktivitetsbalans och menade att människan behövde balans/jämvikt mellan aktivitetsområden som vila, sömn, arbete och lek (Meyer, 1977). Begreppet är välkänt inom arbetsterapin (Wagman et al., 2011) och enligt Jonsson, Håkansson & Wagman (2012) bör aktivitetsbalans beaktas för att uppnå välbefinnande, vidare poängteras ett klientcentrerat arbetssätt som arbetsterapeut i syfte att få kunskap om klientens egen syn på sitt aktivitetsmönster. 2.2 Arbetsterapi, aktivitet och sömn I vilken omfattning sömn beaktas inom arbetsterapi och aktivitetsvetenskap varierar och det finns olika sätt att betrakta saken på. Green (2008) konstaterar att åsikterna hos arbetsterapeuter går isär om sömn ingår i aktivitetsvetenskap och Christiansen & Townsend (2010) menar att aktivitet är sammankopplad med en handling, det vill säga något man gör aktivt. Green (2008) menar att trots det är välkänt att sömn inverkar på aktiviteter dagtid exkluderas sömn ur de flesta definitioner av aktivitet, om inte aktiviteterna ställs i relation till tidsanvändning. Enligt samma

6 5 författare definierade först inte Kielhofner sömn som aktivitet men menade senare att människan lever i förhållande till tid och att vår tillvaro består av olika aktiviteter i relation till tid. Att sova är viktigt för aktivitetsbalansen och enligt Kielhofner (2009) kan det vi gör regelbundet betraktas som en vana. Green (2008) föreslår en större kunskap och förståelse vad gäller sömnen hos arbetsterapeuter men också åtgärder som kan förbättra sömnen. Precis som Meyer (1977), lyfter Åkerstedt (2001) fram sömnens betydelse för vårt välmående, att sinnesintryck och upplevelser bearbetas samtidigt som det ger möjlighet till vila och återhämtning. Att sömnbrist sänker prestationsförmågan dagtid menade Delin (1990), Ottosson (2007) beskriver att brist på sömn leder till trötthet nästa dag och nedsatt förmåga att fungera i vanliga aktiviteter. Att dålig sömn kan ge ex sämre funktion vad gäller kognitiv förmåga, social funktion (i hemmet och på arbetet) samt sämre arbetsförmåga berör Alford & Wilson (2008). Nagy & Hetta (1998) tar upp olika sömnstörningar och den vanligaste, insomni medför bristande sömn vilken i sin tur leder till besvär under dagtid. Störd sömn har lett till ökad vårdkonsumtion, en översikt av läkemedelsanvändning visade att efter högt blodtryck, värk och depression är sömnsvårigheter den vanligaste anledningen till att söka läkarvård och sömnmedel är den tredje vanligaste förskrivna läkemedelstypen i Sverige (Socialstyrelsens Folkhälsorapport, 2005). Utifrån detta drar författarna slutsatsen att sömn är av relevans för aktivitetsvetenskap. 2.3 Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och sömn Neuropsykiatrisk diagnos innefattar ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) Aspergers syndrom, autism och Tourettes syndrom (Psykologiguiden, 2014). Det är vanligt att personer med neuropsykiatrisk diagnos har problem med sömnen. Typiska sömnsvårigheter för personer med autism spektrumtillstånd är svårighet att reglera sömn, att somna och att behålla sömnen (Williams, Sears & Allard, 2004). I en studie med personer med ADHD diagnos beskrev 85 % av personerna att de hade sömnsvårigheter. De vanligaste problemen var insomningssvårigheter, avbruten sömn och känslighet för värme (Yoon, Jain & Shapiro, 2013). I en laboratoriestudie av sömnkvalitet hos en grupp personer med Aspergers syndrom visade studien ett flertal avvikelser som insomningsproblem, uppvaknande, liten mängd sömn under tidigare delen av natten hos försökspersonerna (Godbout, Bergeron, Limoges, Stip, Mottron, 2000). Forskarna menade att avvikelserna i sömnregleringssystemet är en del av problematiken vid Aspergers syndrom. Tani

7 6 et al, (2005) visade också att personer med Aspergers syndrom upplevde en lägre sömneffektivitet och en större variation i sömnmönstret samt problem med trötthet på dagarna. Forskarna slutsats var att de neuropsykologiska avvikelserna vid Aspergers syndrom medför en ökad sårbarhet för så väl sömnstörningar som ångest och nedstämdhetsproblematik. Detta är en grupp med stor konsumtion av psykofarmaka (Socialstyrelsen, 2012). Även perceptionsstörningar är vanligt hos personer med Asperger syndrom (Gillberg, 2011). Känslighet i perception påverkar hur man läser av och tar in sinnesintryck i vardagen. Andra svårigheter kan vara att initiera genomföra och slutföra aktiviteter (Attwood, 2011). Arbetsterapeutiska åtgärder vad gäller sömn är ett sätt att försöka hjälpa personer att uppnå aktivitetsbalans och interventioner med tyngdtäcke kan ses som en del i detta. 2.4 Tyngdtäcken Enligt Ayres (1972) bygger tyngdtäckens funktion på teorin att taktila sinnesintryck är en grundläggande källa för välbefinnande och trygghet vilket leder till avslappning. På 1990-talet utvecklades bolltäcken i Danmark utifrån Ayres teori om sinnesintegrering -Sensory Integration (SI). SI är processen vilken skapar organisering av sensoriska intryck från omgivning och kropp (Kielhofner, 2009). Roley och Clark (2003) menade att SI kan användas som referensram för underliggande problematik vad gäller sensorisk integration i förhållande till klientens aktivitetsutförande. Enligt Boyt, Schell, Gillen och Scaffa (2014) påverkar sensorisk integration interagering samt hur vi uppfattar och förstår omvärlden. På så sätt är sensorisk integration tätt knutet till hälsa, delaktighet och aktivitetsutförande. Interventioner riktade mot sensorisk integration avser därför att förbättra klientens delaktighet i förhållande till miljö och aktivitet. Tyngdtäcken bygger på denna teori. Täckena finns i olika utförande som kedje-, boll- och fibertäcke samt i olika vikter. Enligt Somnas hemsida beskrivs kedjetäcket ha effekt hos personer som lider av sömnproblem, oro dag- och nattetid, demens, ångest, motorisk oro, anorexi/bulimi, autism/aspergers syndrom, ADHD, psykos, psykisk ohälsa, förvärvad hjärnskada, neurologiska sjukdomar och normalt åldrande (Somna, 2013). Komikapp informerar på sin hemsida att bolltäcke kan vara aktuellt hjälpmedel vid bristande medvetenhet om kroppsuppfattning, rastlöshet eller sömnsvårigheter. Även smärtlindring lyfts som effekt vid användning av tyngdtäcke (Komikapp, 2014). Arbetsterapeuter har idag möjlighet att förskriva tyngdtäcke som hjälpmedel och enligt Hjälpmedel i fokus (2012) har förskrivningen ökat kraftigt.

8 7 2.5 Tillgång till tyngdtäcke Då en person har långvariga svårigheter att sova eller problem med oro eller ångest kan det vara aktuellt med tyngdtäcke, motorisk oro i kroppen kan också vara en indikation. Det finns olika vägar att gå, ett alternativ är att själv köpa tyngdtäcke på öppna marknaden men i vissa landsting och kommuner kan tyngdtäcken ordineras som hjälpmedel (Hjälpmedelsguiden Stockholms läns landsting, 2014). När förskrivning är aktuell kontaktas oftast arbetsterapeut, vanligtvis sker det inom psykiatri och habilitering. Kommuner och landsting hanterar möjlighet till förskrivning olika, indikation för förskrivning av tyngdtäcke är vanligen sömnstörningar, motorisk oro och ångest. Trots att Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS, 1982:763) i 2 omnämner att målet är en god hälsa och vård på lika villkor framkommer det i rapporten Hjälpmedel på lika villkor (2012) regional skillnad vad gäller villkor för förskrivning av tyngdtäcken. I satsningen Hjälpmedel i fokus (2012) framkom att i undersökta landsting hade förskrivningen av tyngdtäcken ökat med 800 % och att det mest påtagliga samhällsekonomiska effekterna var minskat behov av stödinsatser från kommun och landsting men också från närstående. Som tidigare nämnts känner man till att tyngdtäcket rent samhällsekonomiskt minskat klienternas behov av stödinsatser från samhälle och närstående. Då det är viktigt att arbetsterapeuter använder interventioner med vetenskaplig evidens redogörs nedan för forskningen runt tyngdtäcken. 2.6 Tidigare forskning tyngdtäcken Två studier har genomförts, en dansk studie som visade effekt på reducering av sömnlatens hos klienter med ADHD (Hvolby & Bilenberg, 2011) samt en amerikansk studie som visade att behandlingen i allmänhet inte påverkar vitala tecken som puls och blodtryck på något farligt sätt (Mullen, Champagne, Krishnamurty, Dickson, Gao, 2008). Vid sökande angående tyngdtäckens evidens fann vi dock att det finns otillräckligt vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av tyngdtäcken (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2013).

9 8 Man vet också genom bland annat en kvantitativ studie (C-nivå) av Andersson och Vadman (2012) att tyngdtäcke är ett gott hjälpmedel för klienter med neuropsykiatriska diagnoser och sömnsvårigheter. Resultatet visade att tiden innan insomning kortades ner, klienterna sov mer sammanhängande och antalet timmar i sömn ökades samt att klienterna var relativt pigga dagtid. Detta resultat överensstämmer med tidigare forskning. En studie på C-nivå i kvantitativ metod av Torandt och Nyström (2012) där deltagarna led av sömnstörningar och där merparten visade sig ha neuropsykiatrisk diagnos visade på resultatet att kedjetäcke medförde positiva förändringar i sömnkvalitet, mående och också viss förbättring vad gällde aktivitetsnivå efter användning av kedjetäcke. Även detta resultat överensstämde med tidigare forskning vad gällde sömnkvalitet och tillförde kännedom om att användning av tyngdtäcke medförde viss förbättring vad gällde aktivitetsnivå. Viss kunskap runt tyngdtäcken finns redan men i den inryms inte erfarenheter av tyngdtäckens påverkan på aktivitetsbalans i vardagen. Ur ett arbetsterapeutiskt aktivitetsperspektiv saknas här kunskap. Inga kvalitativa studier i ämnet har hittats och denna studie avser att fylla ut kunskapsluckor och ge fördjupad kunskap om tyngdtäcket påverkar vardagen och hur i så fall. 3. SYFTE Syftet med studien är att beskriva personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättnings erfarenheter av hur tyngdtäcket inverkat på aktiviteter i vardagen. 4. MATERIAL OCH METODER 4.1 Design En kvalitativ design valdes för att få svar på studiens syfte. Designen valdes för att få en fördjupad kunskap av vilka erfarenheter personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har av tyngdtäcken (Kvale & Brinkmann, 2009) För att nå målgruppen och belysa vårt syfte valdes bekvämlighets urval (Trost, 2012). 4.2 Urval Inklusionskriterier för studien var personer med neuropsykiatrisk diagnos i åldern år som själva använder eller har använt tyngdtäcke. Föreningarna Attention och Autism och Aspergerförbundet kontaktades och rekrytering genomfördes via deras Facebookgrupper på

10 9 internet. Attentions Facebookgrupp var en öppen grupp medan Autism och Aspergerförbundets grupp var sluten och författarna fick ansöka om att bli medlemmar. En förfrågan att delta lades ut på respektive Facebooksida. Via en länk kom deltagaren till information om studien och kunde själv besluta om deltagande eller inte (bilaga 1) I informationen beskrevs att materialet skulle hanteras konfidentiellt, samt att medverkan var möjlig att avbryta om så önskades. Fråga om samtycke att delta i studien ställdes i början av intervjun. 4.3 Intervju utformning Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har ofta begränsningar i social kommunikation och socialt samspel (Gillberg, 2011). Vår erfarenhet är att möten ofta kan vara svåra för dessa personer men att många har god data vana. För att bättre passa deltagarna genomfördes datorstödd intervju via internet (Kvale & Brinkmann, 2009) genom strukturerade frågor med öppna svar. Webbenkät kan vara särskilt användbar då det är aktuellt att ställa frågor till besökare på särskild webbsida (Trost, 2012). Deltagarna kunde själva välja tidpunkt för ifyllande och utföra intervjun i egen takt. Utformningen innebar att vi nådde en större grupp och fick större antal deltagare och därmed fler svar än om personliga intervjuer skett. Intervjun bestod av 9 frågor (bilaga 2) Frågorna ställdes i särskild ordning då vår kliniska erfarenhet från personer ur diagnosgruppen är att hjälp och stöd behövs för att komma in i ämne och sammanhang. De första tre frågorna handlade därför om hur och när deltagaren hade fått tyngdtäcket, samt om de använde det. Fem frågor ställdes därefter om hur deltagarens tillvaro och vardag varit innan de fick tyngdtäcket samt om förändring skett efter att de använt tyngdtäcket. Frågor om hur det varit innan personen fick tyngdtäcke ställdes för att få en bredare förståelse för eventuell förändring samt för att få stöd i att reflektera hur det varit före och efter användandet av tyngdtäcke. Intervjun avslutades med frågan om deltagaren hade något mer att tillägga. Alla frågor hade öppna svar och obegränsat med utrymme att skriva på. Frågorna utarbetades utifrån syftet med studien, litteratur inom området samt författarnas egna kliniska erfarenheter. Frågorna lästes av kollegor för att få synpunkter angående begripligheten och de omarbetades innan de fick sitt slutgiltiga utförande. 4.4 Datainsamling Intervjun var utlagd på Facebooksidorna under 4 veckor, Under denna period lades intervjun ut vid fyra tillfällen för att synliggöras då inläggen annars kommer långt ner på

11 10 inläggssidan. Intervjun lades ut två veckokvällar samt två helgförmiddagar. Google Drive formulär användes och svaren kom direkt in i systemet och kunde avläsas. Ungefär 10 intervjuer planerades, det inkom 49 intervjuer. Alla svarade inte på alla frågor. 4.5 Databearbetning Hela databearbetningen har skett i enlighet med Lantz (2007) analysprocess och de olika steg som den innefattar. Varje informants intervju skrevs ut exakt som frågorna var besvarade. De genomlästes för att skapa förståelse för materialets helhet. Svar som anknöt till syftet plockades ut och markerades för att inte förlora sitt sammanhang. Materialet kodades genom att kategorier och dimensioner bildades det vill säga grupper bildades där likartade påståenden eller begrepp fanns. Koderna relaterade till syftet, det vi inte hittade koder för sorterades bort. Meningen i materialet det vill säga materialets betydelse eller verkliga innehåll strävades efter att behållas av författarna och kodningen innefattade enkel tolkning av materialet. För att hitta överensstämmelse i tolkningen gick författarna igenom hälften av intervjuerna tillsammans och formade olika kategorier. Författarna skapade tillsammans en matris med de kategorier som urskildes. Övriga intervjusvar gicks igenom av författarna var för sig och när nya kategorier hittades diskuterade författarna kategoriernas förhållande till varandra och fördes in i respektive matris. Respektive författare försökte urskilja mönster och teman genom sortering av kategorierna. Dessa jämfördes i sin tur med varandra och teman växte på så sätt fram. Författarna samverkade och jämförde och diskuterade de mönster, teman och kategorier som framkommit hos varandra under processens gång. Materialets helhet bröts på så sätt ner i mindre delar och författarna växlade mellan helhet och delar genom att gå mellan råmaterial och helhet. I början av analysen hade författarna flera teman som psykisk påverkan, hälsa och välbefinnande men vart efter analysprocessen fortskred sågs samband mellan teman och de sammanfogades till påverkan på grundtillstånd. Efter att författarna kritiskt granskat de bildade kategorierna utfördes analysprocessen vad gäller kategorier, koder, mönster vid ytterligare ett tillfälle och ytterligare en dimension urskiljdes. Författarna beskrev de teman som framträtt och som exempel återgavs informanters citat. Det mest väsentliga, det vill säga kärnan i varje tema söktes och en inledande konklusion gjordes

12 under respektive tema. Till sist gjorde författarna den slutgiltiga tematiseringen och rubriker sattes på respektive beskrivande tema Etiska överväganden Vi har följt Karolinska Institutets riktlinjer för examensarbete på kandidat nivå (Borell & Eriksson, 2013). Ansvariga kontaktpersoner för föreningarna Attention och Autism och Aspergerförbundet kontaktades och erhöll information om studien. Kontaktpersonerna godkände att förfrågan om medverkan lades ut på respektive förenings Facebooksida. I inbjudan beskrevs att deltagandet var frivilligt och att deltagandet kunde avbrytas samt återtas om så önskades. Information fanns att medverkan var anonym samt att eventuell information som kunde härledas till person skulle avidentifieras. Förfrågan om samtycke ställdes i första intervjufrågan. Intervjufrågor kan väcka olika reaktioner. Författarna har inte kunnat leda intervjun om deltagarna fått jobbiga reaktioner på frågorna. Frågorna har inte varit specifikt ställda på speciella situationer eller mående. Informanterna har på detta vis inte styrts utan beskrivit det som de själva associerat till och har erfarenheter om. Om frågorna känts svåra har deltagarna kunnat låta bli att svara eller avbryta deltagandet. Författarna har bedömt att fördelarna med att nå deltagarna via datorstödd intervju övervägde eventuella risker. 6. RESULTAT De kategorier/teman som trädde fram under analysprocessen var sömn och sömnkvalitet, förbättrat grundtillstånd och ökad aktivitetsförmåga och redskap vid akuta situationer. 6.1 Sömn och sömnkvalitet Enligt analysen upplevde informanterna att tyngdtäcket bidrog till en förändrad och mer positiv inställning till sömnen och själva sänggåendet. Vidare beskrev informanter att tyngdtäcket gav ökad sömnkvalitet på olika sätt. En längtan att lägga sig beskrevs och en mindre negativ känsla att sova. Sänggåendet var för vissa så sammankopplat med obehag att inte kunna somna, att bara tanken på att lägga sig kunde ge ångest. Den förkortade insomningstiden beskrevs ha stor betydelse för inställningen till sömn.

13 En informant menade att insomningstiden kortats från 1.5 timme till 10 minuter och uttryckte Ser mer fram emot att lägga mig eftersom jag inte behöver ligga vaken så länge. 12 Förutom att insomningstiden förkortades upplevde informanterna en mer ihängande och djupare sömn. Även uppvaknande och uppstigande underlättades. En informant beskrev det som Äntligen hemma var första reaktionerna!! Inte en natt hemma utan! Jag är inte så trött på em [sic] längre! Ytterligare en informant uttrycker Sömnen har förbättrats så mycket bättre. Med Bolltäcket sover jag 6-7 tim [sic] varje natt och Innan sov jag c.a [sic] 3-4 tim. Då var jag uppe och vandrade 3-4 ggr på dom [sic] timmarna så det var ingen sammanhängande sömn. Alla informanter hade inte positiva erfarenheter, några beskrev att tyngdtäcket var omysigt och de upplevde det som hårt i sängen. Negativt var också att bolltäcket i samband med sömn upplevdes som knöligt och täckets prasslande ljud beskrevs som störande. 6.2 Förbättrat grundtillstånd och ökad aktivitetsförmåga i vardagen Informanterna upplevde också att tyngdtäcket bidrog till ett förbättrat grundtillstånd såväl, psykiskt, fysiskt som kognitivt. Detta ledde i sin tur till bättre fungerande vardag. Ökat aktivitetsutförande i vardagen lyftes fram men också ökad förmåga att klara arbete, studier eller vardagsrutiner i hemmet. Förbättrad kognition i aktivitet samt positiv påverkan på social förmåga beskrevs också. Genom att använda tyngdtäcket upplevde informanterna sig mer avslappnade och kände ökad känsla av lugn och ro. Tyngdtäcket underlättade också nedvarvning och bidrog till en känsla av att vara mer utvilad i vardagen än tidigare. Speciella stunder av trivsel och tillit beskrevs och täcket omnämndes som mystäcke och stunderna kallades mysstunder. En informant beskrev Jag lägger numera på mig bolltäcket själv och försöker göra det till en rutin varje dag och göra stunden till en mysstund som bara är min. Mysstunden gav informanten kraft att orka med vardagen. Tyngdtäcket fyllde också ett behov av närhet och informanterna kände sig omkramade, vilket bidrog till känsla av trygghet. En sorts tillit till tyngdtäcket utvecklades Jag skulle inte klara mig utan mitt täcke.

14 13 Brist på lust till aktivitet beskrevs tidigare men också att själva tyngdtäcket bidrog till ökad kreativitet och ökat aktivitetsutförande i vardagen. ADL i stort underlättades och positiva effekter vad gäller personlig omvårdnad, matlagning och städning beskrevs. Ökad ork och handlingskraft att ta tag i vardagens bestyr var erfarenheter men också ökad förmåga till igångsättning. En informant som haft svårt komma igång med aktiviteter tidigare beskrev Klarar ADL mycket bättre. Svårigheter som att vakna och hålla tider minskades i samband med tyngdtäckesanvändningen. Kopplingar mellan användning av tyngdtäcke, ökat självförtroende och ökad mental styrka gjordes och informanter menade också att stabiliteten i tillvaron tilltog. Kognitionen förbättrades på flera olika sätt. Informanterna beskrev sig ha klarare tankeförmåga, ökad koncentration och bättre minne. Andra kände sig piggare och beskrev sig ha mer energi. En informant beskrev hur tyngdtäcket påverkat aktivitetsutförandet i vardagen Mer energi att få ihop tråkiga vardagssaker som disk, städ, tvätt, myndighetskontakter, jobb och resten av vad vuxenvardag verkar innebära. Minskad oro och ångest bidrog till att informanternas aktivitetsförmåga ökade. Detta skedde genom att de kände ökad ork att möta vardagens utmaningar. En informant beskrev ökad ork på dagarna då den onda cirkeln av ångest och stress bröts Vardagen fungerar bättre när jag inte har sömnbrist. Oron är i princip borta och ångesten har blivit betydligt bättre. Tyngdtäcket beskrevs i förlängningen ha bidragit till minskat tröstätande och viktnedgång Har mycket lättare att somna, och vaknar bara en gång per natt och kan lättare slappna av på kvällen vilket gör att jag gått ner i vikt eftersom jag inte tröstäter lika mycket på kvällarna för att slippa ångesten. Minskad nedstämdhet samt mindre depressioner och panikångest beskrevs också som erfarenhet efter användning av tyngdtäcke. Någon informant menade att drömmar orsakade av PTSD (Post Traumatiskt Stressyndrom) minskade i antal. En positiv konsekvens i vardagen var att informanten hade kraft att genomgå behandling och delta i terapi. Aktivitetsförmågan i vardagen ökade hos informanten på detta sätt och själva stressyndromet förbättrades av terapi och sömn i kombination.

15 14 Tyngdtäcket bidrog i många fall till bättre grundtillstånd på olika sätt men också till ökad aktivitetsförmåga. Detta tillsammans resulterade i att en del informanter kunde minska sin medicinering, andra slutade med medicinering helt och hållet. En informant beskriver att tyngdtäcket bidragit mindre spändhet, stress och ökat lugn i vardagen. Det ökade lugnet i vardagen gjorde att informantens aktivitetsförmåga ökade och att denne orkade med dagarna utan större problem. Behovet av bland annat lugnande medicinering minskade. Resultatet visade att tyngdtäcket också bidrog till förbättring av fysisk hälsa på olika sätt. Positiva effekter var bland annat tyngdlyftningen med täcket nattetid vilket beskrevs minska stelhet i kroppen vid uppvaknandet. Minskad stelhet i kroppen och upplevd mjukhet bidrog till att informanten ökade sin aktivitetsförmåga i vardagen. Andra upplevde att tyngdtäcket bidrog till att de rent fysiskt fick ökad ork i aktiviteter men också att kapaciteten ökade. Muskelavslappning och minskad smärta lyfts fram bland annat av följande informanter: Jag har adhd [sic] och t.o.m [sic] mina muskler är överaktiva. Det gör att jag har otroligt svårt att slappna av och jag har haft väldiga problem med muskelvärk och spänningshuvudvärk. Jag har börjat ta kortare viloperioder på dagen och ligger då oftast ovanpå bolltäcket med en tunnfilt över mig. Musklerna kommer till ro och värmen och välbefinnandet sprider sig i kroppen. Att använda bolltäcke som smärtlindrande åtgärd exempelvis vid värk efter knäoperation omnämndes av annan informant. Minskad stressklåda var också positiv fysisk effekt efter ökad avslappning i samband med tyngdtäcke. Ökad förmåga att studera eller arbeta var andra viktiga erfarenheter som togs upp. En informant uttryckte: Jag är fortfarande sjukskriven men jag orkar med aktiviteter som träning och skola 25 %. Tyngdtäcket och förbättrad sömn bidrog till ökad aktivitetsförmåga. Kopplingen att tyngdtäcket bidrog till att informanten gick från aktivitetsersättning till avlönat heltidsarbete gjordes såhär: Jag arbetar heltid. Det hade jag inte klarat om inte sömnen fungerat som den gör.

16 15 Ökad ork till socialt umgänge beskrevs som positiv påverkan av tyngdtäcke. Jag känner mig mer allert, att hjärnan fungerar bättre nu. Jag har ork över till sådant som gör livet värt att leva dvs [sic] vänner, promenader, familjen osv [sic]. En informant beskrev hur situationen var innan tyngdtäcket samt hur det var efter. Orkade inte med vardagen och undvek att träffa folk eftersom jag kunde somna mitt i umgänget eller var så pass trött att jag inte hängde med i samtalet. Är efter användande av tyngdtäcket mer utsövd, orkar mycket mer både vad gäller dagliga sysslor och umgänge. Att täcket hade försämrande eller negativ påverkan på fysisk hälsa upplevdes av några informanter och en menade att tyngdtäcket kunde sätta igång smärta. En nackdel är att bollarna kan trycka mot nervskadade gamla ärr på bröstkorgen, i synnerhet när jag ligger på rygg och håller på med mobilen. Det kan trigga smärta. Trots det tyckte informanten att de positiva erfarenheterna av tyngdtäcket övervägde de negativa. En annan informant upplevde att tyngdtäcket bidrog till ökad värme, ökad smärta och slutade med tyngdtäcket när eksem och hosta tillkom. 6.3 Redskap vid akuta situationer Analysen visade att informanterna fick ett redskap att bryta oro och ångestattacker med. Att tyngdtäcket blev ett redskap i vardagen vid psykiskt dåligt mående. Med tyngdtäcket kunde informanter dämpa oro och ångestattacker istället för att ta mediciner. Detta innebar trygghet. Om jag får en ångestattack eller är ledsen på dagen så kan jag lägga mig under täcket en stund och då känner jag mig trygg igen och det gå fortare över Tyngdtäcket beskrevs bryta olika sorters oro i kroppen men var också verksamt vid akut oro. Det gick snabbare att minska oro med hjälp av tyngdtäcket och en informant beskrev om jag känner oro eller ångest kan jag snabbt avhjälpa det genom att lägga mig en stund under täcket. Då stressen kändes för hög var andra situationer i vardagen då täcket blev ett redskap för att slappna av Använder det på dagtid om jag känner mig stressad. Tyngdtäcket gav en känsla av trygghet. En informant beskriver Vid oro på dagen sveper kag (sic) in mig i täcket och det lunare (sic) mig och får mg (sic) att länna (sic) mig trygg. Täcket som redskap i vardagen vid

17 16 oro och ångest värdesattes högt och den ökade känslan av trygghet var mycket betydelsefull för informanterna. Även vid panikångest och andra ångestattacker var tyngdtäcket ett redskap istället för mediciner. Informanterna beskrev täcket som redskap för att få mer egen kontroll över sin situation. Tyngdtäckets verkan beskrevs såhär Vid utbrott får jag en snabb lugnande effekt och På dagen då jag lätt blir orolig i kroppen och istället för att ta tabletter, så lägger jag mig en stund under bolltäcket. Även vid aggressivitet och utåtagerande underlättade tyngdtäcket. En informant vilken beskrev sig som starkt destruktiv, aggressiv, utåtagerande och ofta fasthållen menade att tyngdtäcket bidragit till att vardagen blivit lugnare Jag har blivit lugnare och har lättare att varva ner och betydligt färre utbrott. Studien visar även påverkan på andra svåra situationer i vardagen. En person som tidigare skurit sig själv för att kunna ligga kvar i sängen, upplevde att tyngdtäcket bidrog till mindre självskada för att kunna sova. En annan uttrycker att självskadebeteendet försvunnit Det är skillnad på dag och natt! Jag skadar inte mig själv längre, använder inte lika mycket psykofarmaka. Flera upplevde också påverkan vad gäller tvångstankar och tvångshandlingar efter användning av tyngdtäcke. Den akuta och svårhanterliga ångesten i samband med tvångstankarna och tvångshandlingarna minskades. Mina tvångstankar har minskat rejält och Duschdagarna har minskat betydligt. Kunde duscha 3-4 ggr/dag. Det tog tid att duscha min/gång. Det var ångesten som gjorde att jag duschade så mycket. Samma informant uttryckte att tyngdtäcket Påverkat mig mycket, på ett positivt sätt. Skulle dom ta ifrån mig Bolltäcket nu hade det blivit inläggning på avdelning direkt. Jag hade blivit fruktansvärt besviken och fruktansvärt arg. Vet inte vad jag hade gjort. Sammanfattande resultat Således visar resultatet att användande av tyngdtäcke i vardagen bidragit till mer positiv inställning till sömnen/sänggåendet och ökad sömnkvalitet. Informanterna beskrev också att tyngdtäcket bidragit till förbättrat fysiskt-, psykiskt- och kognitivt grundtillstånd, vilket i sin tur bidragit till bättre fungerande vardag. Användandet av tyngdtäcket har också bidragit till ökad aktivitetsförmåga vad gäller att klara arbete, studier och vardagsrutiner i hemmet men också

18 17 förbättrad kognition i aktivitet samt förbättrad social förmåga. Resultatet visar också att många informanter erfor att tyngtäcket kommit att bli ett redskap vid akuta situationer för att hantera mående och vardag samt bidragit till en känsla av trygghet. 7. DISKUSSION 7.1 Resultat diskussion Resultatet visar att informanterna beskriver inte bara en förbättrad sömn utan att det också har gett påverkan på deras fungerande i vardagen och ett ökat aktivitetsutförande. Flera beskrev att de tidigare påverkats av trötthet och bristande ork att ta sig för saker. Detta stämmer med tidigare forskning att sömnbrist sänker prestationsförmågan (Delin, 1990) samt att sömnbrist ger nedsatt förmåga att fungera i vardagliga aktiviteter (Ottosson, 2007). I bakgrunden beskrivs att ett primärt mål för arbetsterapi är att främja välmående, hälsa och möjliggöra deltagande i dagligt liv (World Federation of Occupational Therapists, 2011). Ett grundtagande inom arbetsterapi är att hälsa kräver balans mellan aktivitet och vila. Studien styrker att sömn har betydelse för aktivitetsbalans, välmående och hälsa. Detta går i linje med tidigare forskning (Jonsson et al., 2012). Resultatet visar informanternas erfarenheter av tyngdtäckets påverkan på sömn och vila och hur detta inverkat på vardagens olika delar. Detta styrks även av Model of Human Occupation (MoHo) som beaktar klientens helhetssituation och beaktar bland annat vanor, där sömn kan ses som återkommande vana. Studien styrks även av teorin Sensory Integration (SI) (Ayres, 1972) att taktila sinnesintryck är en grundläggande källa för välbefinnande och avslappning vilket bidrar till hälsa och ökad delaktighet. I denna studie framgår att många informanter beskriver att de fått ökad ork, mer energi samt upplever sig piggare. Informanterna beskriver också, intressant nog, att användningen av tyngdtäcke lett till ökat aktivitetsutförande, vilket är i linje med Torandt och Nyströms (2012) C-uppsats och är indikation att tyngdtäcket bidrar till viss förbättring vad gäller aktivitetsnivå. Faktumet att informanterna i denna studie erfor att de ökat sitt aktivitetsutförande bör beaktas i kombination med att förmågan att initiera aktiviteter kan vara nedsatt vid neuropsykiatrisk diagnos (Attwood, 2011). Detta gör indikationen ännu mer intressant. Detta kan också kopplas

19 ihop med vår kliniska erfarenhet att arbetsterapeuter ofta utför interventioner i syfte att öka målgruppens aktivitetsförmåga ex interventioner riktade mot igångsättning av aktiviteter. 18 Definitionen av begreppet aktivitetsbalans innehåller olika perspektiv varav ett är aktivitetskategorier och innefattar arbete, fritid, hem och familjeaktiviteter (Jonsson et al., 2012) Denna studie påvisar att informanter upplevt att användning av tyngdtäcke inverkat till förbättrad förmåga till arbete och studier. Studien visar att inte bara de informanter som hade ett jobb fick bättre förmåga utan de som tidigare inte klarat skola och arbete hade kunnat påbörja detta. Inte bara utifrån vardagligt fungerande och rutiner var detta viktigt utan även hur självkänsla och välbefinnande påverkades positivt. Annat intressant område var att några informanter beskrev förbättrad delaktighet i sociala sammanhang och att den förbättrade sömnen lett till ökad ork och vilja att träffa andra. Några informanter tog upp hur viktigt bättre fungerande familjeliv och bättre fungerande i sociala sammanhang upplevdes. Denna indikation blir extra intressant då även dessa svårigheter omfattas av diagnosen (Gillberg, 2011 ). Forskning har genomförts om begreppet aktivitetsbalans och dess relation till hälsa och välbefinnande (Jonsson et al., 2012). Detta ger stöd för denna studies resultat som visar informanternas erfarenheter av påverkan på förbättrat grundtillstånd och ökat välbefinnande. Resultatet visar att tyngdtäcket bidragit till förbättrat fysiskt-, psykiskt- och kognitivt grundtillstånd, vilket i sin tur resulterat i bättre fungerande vardag. I tidigare studier (Mullen et al., 2008) har man visat att intervention med tyngdtäcke i allmänhet inte påverkat utifrån vitala tecken som puls och blodtryck. I denna studie indikeras att tyngdtäcket inverkat och förbättrat olika grundtillstånd. Att tyngdtäcke underlättat vardagen för klienter genom att dämpa/lindra oro och ångest är känt hos förskrivande arbetsterapeuter sedan tidigare. Detta finns beskrivet i C-uppsats av Torandt och Nyström (2012). Oro och ångest är också en vanlig indikation vid förskrivning av tyngdtäcke. Att klienter med andra problem som neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt självskadebeteende, aggressivitet/utåtagerande och tvångstankar/handlingar kan vara hjälpta av att använda tyngdtäcke i vardagen var något vi anade. I denna studie indikeras att tyngdtäcket eventuellt kan

20 19 bidra till att underlätta, stabilisera och lugna ner vardagen för klienter i dessa målgrupper. Vi måste dock uttrycka viss häpnad att informanterna menat att tyngdtäcket underlättat vardagen på det sätt de beskriver. Att tyngdtäcke kan underlätta vardagen för klienter med neuropsykiatrisk diagnos vad gäller sömn finns omskrivet i tidigare forskning, men inte erfarenheten att tyngdtäcke underlättar vardagen vad gäller samma diagnosgrupp som också lider av självskadebeteende, aggressivitet/utåtagerande och tvångstankar/handlingar. Inte heller säljande företag indikerar att dessa klientgrupper kan vara hjälpta av tyngdtäcken. Erfarenheten att tyngdtäcket bidrog till minskad eller avslutad medicinering är mycket intressant då målgruppen är högkonsumenter av läkemedel (Socialstyrelsen, 2012). Att på naturlig väg kunna få hjälp att exempelvis slappna av eller somna genom användning av tyngdtäcke är mycket värt ur individ och samhällsperspektiv men också ur etisk, ekonomisk och hälsosynpunkt. Att användning av tyngdtäcke i vardagen upplevdes förbättra den fysiska hälsan på olika sätt var tidigare mer okänt för oss, det fanns inte heller omnämnt i forskningsstudier sedan tidigare. Det är däremot känt att när sensorisk stimuli skall tolkas krävs vakenhet och av sensorisk stimuli gäller detta särskilt smärta (Delin, 1990). Att informanter upplevde att användandet av tyngdtäcke i vardagen underlättat genom att minskad stelhet i kroppen, mer mjukhet samt att täcket bidrog till muskelavslappning och smärtlindring är mycket intressanta fynd och indikerar att tyngdtäcket kan vara relevant intervention även vid problem av fysisk karaktär. Att tyngdtäcket kan användas vid smärtlindring omnämns dock i ena försäljarens information om produkten. Att några informanter upplevde att tyngdtäcket triggade smärta ger också indikationer på att tyngdtäcke inte per automatik underlättar vardagen genom minskad smärta och att interventionen inte är effektiv eller verksam för alla klienter med viss problematik. Resultatet visade också att tyngdtäcket blivit ett redskap att använda vid mer akut psykiskt illamående. Intressant är att flera beskrivit att täcket haft så stor effekt att de kunnat lägga sig under det och minskat ångestattacken istället för att ta mediciner. Detta då forskare beskriver att Asperger syndrom medför en ökad sårbarhet för ångest och nedstämdhetsproblematik (Tani et al,.2005) samt har hög konsumtion av psykofarmaka (Socialstyrelsen, 2012). Att tyngdtäcket kan

21 20 ha effekt mot oro och ångest finns med i Somnas beskrivning av täcket (Somna, 2013). Däremot effekten vid mer akut psykiskt mående har inte beskrivits i forskningsrapport eller i information från försäljande företag. Intressant är att täcket gett flera informanter ett redskap de känner sig trygga med vid akut psykiskt mående, och att det gett ökad egenkontroll av situationen. Även i beskrivningar av stresspåslag under dagen beskrevs täcket som ett redskap att ta till för att bryta och slappna av. Effekten har inte varit okänd men det intressanta är informanternas beskrivning att täcket använts på detta sätt och att det gett effekt och påverkat vardagen. Informanternas beskrivning av att täcket inte bara varit ett redskap på natten för förbättrad sömn utan använts i så stor utsträckning på dagtid är intressant. Att täcket blivit ett redskap för ökad egenkontroll och ökad möjlighet att påverka sin vardag. Att tyngdtäcke gett förbättrad sömnkvalitet på olika sätt visar denna studie, vilket är i enlighet med tidigare forskning. Hvolby och Bilenbergs forskningsstudie från 2011 visar reducering av sömnlatens hos klienter med ADHD och i Andersson och Vadman (2012) studie på C-nivå, indikeras att tyngdtäcke minskat sömnsvårigheter hos klienter med neuropsykiatriska diagnoser. Vid ytterligare en studie på C-nivå av Torandt och Nyström (2012) framkommer förutom förbättringar vad gäller sömnen också förbättrat mående samt att kedjetäcke bidragit till viss förbättring även vad gäller aktivitetsnivå. Det som inte varit känt för oss tidigare och som inte funnits omskrivet i forskningsstudier är den betydelse sömnen fått i informanternas vardag och deras positivt förändrade inställning till sömn och sänggående. Själva tyngdtäckets betydelse av trygghet lyfts fram av informanterna i studien och tyngdtäcket har i de allra flesta fall blivit mycket viktigt. Tyngdtäcket har fått en speciell och värdefull betydelse i vardagen och fyllt viktiga behov av trygghet och närhet men också bidragit till trivsel. Detta överraskade eller förvånade oss egentligen inte men själva täckets betydelse har blivit ännu mer tydlig och påtaglig för oss genom studien och detta överensstämmer vid eftertanke med vår kliniska erfarenhet. Den betydelse vilket tyngdtäcket kommit att få för många informanter i vardagen har vi inte funnit omskriven i någon tidigare forskningsstudie. Denna studie fyller ut kunskapsluckor angående diagnosgruppens erfarenheter av hur tyngdtäcket inverkat på aktiviteter i vardagen på olika sätt.

22 21 Tyngdtäcket är inte förskrivningsbart i alla landsting vilket vi anser är olyckligt ur flera aspekter. Genomförd studie påvisar indikation bland annat vad gäller förbättrad aktivitetsförmåga och mående, men också erfarenheter om minskad eller avslutad medicinering samt indikationer om mindre behov av inläggning inom slutenvården. Utifrån att Hälso- och sjukvårdslagen omnämner vård på lika villkor (SFS, 1982:763) oavsett bostadsort, anser vi att är det viktigt att förskrivning görs möjlig över hela landet. Vi har i denna studie tittat på personers erfarenhet av tyngdtäckens påverkan på sömn och aktivitet i vardagen. Green (2008) tar upp att det finns olika sätt att beakta i vilken omfattning sömn innefattas inom arbetsterapi och aktivitetsvetenskap. Green (2008) påtalar också behovet av större kunskap hos arbetsterapeuter vad gäller sömn samt åtgärder att förbättra sömn. Resultatet i denna studie bidrar till att fylla ut kunskapsluckan vad gäller sömnens betydelse för aktivitetsbalans och intervention för att förbättrad sömn. Informanterna har gett beskrivning på nedsatt aktivitetsförmåga vid sömnsvårigheter och hur det har påverkat deras vardag. De har också kopplat den förbättrade sömnen till ökad aktivitetsförmåga och välmående. Författarnas ståndpunkt är att sömn är så starkt kopplad till förmågan att utföra dagliga aktiviteter att det bör innefattas inom aktivitetsvetenskap. Olika delar av begreppet aktivitetsbalans har tagits upp i resultatet. Aktivitetsbalans är en individuell upplevelse och det är individens egen uppfattning om sin aktivitet som räknas (Jonsson et al., 2012). Jonsson tar också upp vikten av vilsamma aktiviteter för att uppleva avkoppling och ladda batterier för andra aktiviteter. Detta är intressant då målgruppen beskriver svårighet med sömn och mental vila och forskarnas slutsats är att de neuropsykologiska avvikelserna vid Aspergers syndrom medför en ökad sårbarhet för så väl sömnstörningar som ångest och nedstämdhetsproblematik.(tani et al., 2005). Viktigt att framhålla är att flera informanter har beskrivit hur viktigt det varit för deras aktivitetsbalans/ livsbalans och välmående att få en stadigare sömn och ett redskap för detta. Uttryck som det har förändrat mitt liv har använts.

23 Metoddiskussion Metoden som valdes ledde till ett stort underlag av informanter och de öppna svaren gav deltagarna möjlighet att svara fritt utifrån sitt eget uttryckssätt, om erfarenheter och upplevelser. Detta gav studien bredd men innebar utmaning vid sammanställningen. Metoden gav en god möjlighet att hitta nya dimensioner och ökad kunskap om upplevelser av användning av tyngdtäcke och dess inverkan på vardagen. En nackdel med metoden var att inte kunna ställa viktiga följdfrågor vid de många intressanta svar som inkom. Detta begränsade naturligtvis undersökningsmaterialet en del. En annan begränsning i studien var att fler frågor borde ställts. Bland annat angående faktorer som kan ha bidragit till bland annat förbättrat grundtillstånd och ökad aktivitetsförmåga. Dessa frågor skulle berört informantens medicinering exempelvis sömnmedicin, eventuella medicinändringar under användningen av tyngdtäcket men också deltagande i annan behandling eller andra påverkande faktorer. En styrka angående metoden var rekryteringsmetoden, att genom särskilda Facebookgrupper på internet, hitta informanter. Detta innebar att studien uppmärksammades av informanter med starka och klara synpunkter runt användning av tyngdtäcke i vardagen. Detta har spelat stor roll och har varit viktigt för resultatet genom att informanterna genomgående uttryckte tydliga och starka åsikter. Att intervjun funnits tillgänglig på internet dygnet runt under aktuell undersökningsperiod kan också ses som en styrka då informanterna hade möjlighet att delta närhelst det passade dem. Noteras bör också att vissa informanter varit aktiva sena kvällar och vid några tillfällen på natten. Troligtvis resulterade möjligheten att delta i intervjun på kvällen och natten att vi nådde fler informanter. Det var mycket användbart att använda intervju via internet för att nå informanter vid aktuella Facebookgrupper. Vi riskerade att få fått korta svar av informanterna genom denna metod, vilket vi också delvis fick, trots öppna frågor. Många svar har dock varit mycket innehållsrika och de har inkluderat flera olika sorters information. I resultatet har citat använts då olika teman tagits

24 upp. I vissa fall har meningarna innehållande flera teman bibehållits för att anamma citatets helhet. 23 Ett sätt att öka studiens tillförlitlighet/reliabilitet men också möjlighet att få djupare svar kunde varit att träffa personerna för intervju. Dock valdes denna metod i stället då vår kliniska erfarenhet är att möten ofta innebär svårigheter för målgruppen, med följd att möten bokas av, vilket i sin tur troligtvis lett till mindre underlag för studien. En risk vid bearbetning av material och i analysprocess var att författarna skulle förstå/tolka innehållet olika då personer har skiftande förförståelse (Kvale & Brinkmann, 2013). Då båda författarna har flerårig klinisk erfarenhet som arbetsterapeut inom aktuell målgrupp kan antas att förförståelsen varit någorlunda lika. Vidare anser sig författarna ha god kunskap om diagnosgruppens funktionshinder samt vad det innebär i vardagen. Analysprocessen enligt Lantz (2007), vilken gicks igenom vid flera tillfällen gav verkligen författarna möjlighet att bearbeta materialet från råmaterial, delar och helhet för att hitta hur de olika delarna faktiskt var relaterade till helheten. Metoden att genomgå analysprocessen upprepade gånger ökade studiens giltighet/validitet. Att några informanter inte besvarade alla frågor, kan ha berott på att några av frågorna till viss del var snarlikt ställda, påverkade inte materialets helhet. De allra flesta besvarade alla frågor och frågorna utformades så för att inte förlora värdefull information. I resultatdelen exemplifierades teman genom användning av citat vilket ökade förståelsen men också validiteten. Även om studien inte kan ses som omfattande kan resultatet vara överförbart till sammanhang där kliniskt verksamma arbetsterapeuter ger personer med neuropsykiatriska diagnoser interventioner med tyngdtäcke. Inom öppen-, slutenvård, landsting eller kommun. Då studiens informanter inte kom från begränsat geografiskt område, utan spritt över hela Sverige, bidrog det till något högre extern validitet. Vad gäller förslag på framtida studier vore mer djupgående intervju intressant att genomföra med målgruppen för att ytterligare öka förståelsen av hur tyngdtäcket inverkat på aktiviteter i vardagen. I kombination med att studien ger indikation på ökat aktivitetsutförande och att

25 24 arbetsterapeuter ofta arbetar med att öka aktivitetsförmågan hos målgruppen vore det intressant att få ytterligare kunskap i området i framtiden. Ökad delaktighet i sociala sammanhang påvisades i studien och informanterna uttryckte att det hade stor betydelse på olika sätt. Då begränsningar i sociala sammanhang tillhör klienternas svårigheter är det intressant att tyngdtäcket bidragit till ökat socialt deltagande. Även detta område vore intressant att forska om i framtiden. Vår kliniska erfarenhet är att intresset ökat runt sömnens betydelse. Sömnen bör få ännu tydligare utrymme rent kliniskt. Utarbetande av kartläggningsinstrument i förhållande till sömn kan leda till tydligare arbetsterapeutiska interventioner och koppling till aktivitet. Angående aktivitetsbalans bör beaktande om sömn och intervention runt sömn ske. I framtiden bör dettas lyftas tydligare då förbättrad sömn kan ge bättre förutsättning vad gäller aktivitetsbalans och välmående. 8. SLUTSATS/KONKLUSION Resultatet visar överlag positiva erfarenheter vad gäller användande av tyngdtäcke. Informanterna erfor att tyngdtäcket bidragit till mer positiv inställning till sömnen/sänggåendet och ökad sömnkvalitet. Vidare har tyngdtäcket bidragit till att fylla viktiga behov hos informanterna som trygghet och vila. Användning av tyngdtäcke har också bidragit till förbättrat fysiskt-, psykiskt- och kognitivt grundtillstånd hos målgruppen och detta har i sin tur bidragit till ökad förmåga till aktivitet i vardagen. Resultatet visar ökat aktivitetsutförande vad gäller arbete, studier och vardagsrutiner i hemmet samt förbättrad kognition i aktivitet och ökad social förmåga. En annan viktig erfarenhet är att många informanter erfor att tyngdtäcket kommit att bli ett redskap vid akuta situationer för att hantera mående och vardag. Resultatet har gett en bredare kunskap om klienters erfarenheter vid användande av tyngdtäcke. Flera beskriver hur det positivt har påverkat aktiviteter i vardagen. Resultatet stödjer att sömn är viktig för aktivitetsbalans och förmåga att kunna utföra vardagliga aktiviteter. Vid klinisk verksamhet då kartläggning av aktivitetsbalans sker bör sömnen få en tydligare plats då denna studie påvisar sömnens vikt för förmågan till aktivitetsutförande. Vid förskrivning av tyngdtäcke som intervention vid sömnstörning hos personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ger studien belägg för att

26 även aktivitetsförmågan påverkas hos flertalet. Önskvärt är även större studier av tyngdtäckets effekt för ökad evidens. 25

27 26 9. REFERENSLISTA Alford, C., Wilson, S., (2008) Effects of hypnotics on sleep and quality of life in insomnia. In: C Verster, SR Pandi-Perumal, D Streiner, eds. Sleep and quality of life in medical illnesses. Totowa, NJ: Humana Press, kap 7. Anderson, B., Vadman, M. (2012). Användning av tyngdtäcken och dess inverkan på sömn - En enkätstudie riktad till personer med neuropsykiatriska diagnoser. (Arbetsterapi nivå C, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin). Hämtad från Attwood, T. (2011). Den kompletta guiden till Aspergers syndrom. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Ayres, J. (1972) Sensory Integration and Learning Disorders. Los Angeles, USA. Borell, L., Eriksson, A. (2013). Policy för hantering av etiska frågor i samband med genomförandet av examensarbeten, kandidatnivå, 15 hp, inom Arbetsterapeutprogrammet vid Karolinska Institutet. (Karolinska Institutet, Institutionen Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Huddinge). Boyt, Schell, B. A., Gillen, G., & Scaffa, M. E., (2014). Willard & Spackman s Occupational Therapy (12 th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams and Wilkins. Christiansen, CH., Townsend, EA. (2010) Introduction to Occupation: The Art and Science of Living (2nd ed.), Upper Saddle River, New Jersey: Pearson. Delin, O. (1990). Behandling av sömnstörningar i öppen vård. Partille: Upjohn AB. Gillberg, C. (2011). Barn, ungdomar och vuxna med Asperger syndrom: normala, geniala, nördar? (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Godbout, R., Bergeron, C., Limoges, E., Stip, E., Mottron, L. (2000). A laboratory study of sleep in Asperger s syndrom. Neuroreport, 11: Green, A. (2008). Sleep Occupation and the Passage of Time. British Journal of Occupational Therapy, 71(8), Hjälpmedelsguiden Stockholms läns landsting. (2014). Hämtad från Personlig1/Hjalpmedel-for-sinnestimulering/ Hjälpmedelsinstitutet. (2012) Hjälpmedel i fokus effekter av en treårig satsning. Hämtad från

28 27 Hvolby, A., Bilenberg, N. (2011). Use of Ball Blanket in attention-deficit/hyperactivity disorder sleeping problems. Nordic Journal of Psychiatry, 65, Jonsson, H., Håkansson, C., & Wagman, P. (2012). Aktivitetsbalans - Ett centralt begrepp inom arbetsterapi och aktivitetsvetenskap. (Särtryck Forskning i praxis ). Arbetsterapeuten, Facklig yrkes- och idétidskrift, nr 6. Kielhofner, G. (2009). Conceptual Foundations of Occupational Therapy Practice. (4th ed.) Philadelphia: F. A. Davis Co. Komikapp (2014) Produktbeskrivning bolltäcken. _for_vem,_var_och_hur/vad_ar_ett_bolltacke Kvale, S., Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Meyer, A. (1977) The philosophy of occupational therapy. American Journal of Occupational Therapy, 31(10), (Originalet publicerat 1922.) Mullen, B., Champagne, T., Krishnamurty, S., Dickson, D., Gao, R. Exploring the Safety and Therapeutic Effects of Deep Pressure Stimulation Using a Weighted Blanket. Occupational Therapy in Mental Health, 2008; 24(1): Myndigheten för delaktighet. (2012). Hjälpmedel på lika villkor. Hämtad från Nagy, A.& Hetta, J. (1998). Depression, ångest, sömn: samband, likheter, olikheter. Västra Frölunda: Organon AB. Ottosson, H. (2007). Psykiatriboken. Stockholm: Liber AB. Psykologiguiden. (2014). Hämtad från Roley, S. S., Clark, G. F., Bissel, J., Brayman, S. J., Applying sensory integration framework in educationally related occupational therapy practice. American Journal of Occupational Therapy. 2003;57(6): Socialstyrelsens.(2005). Folkhälsorapport. Stockholm: Edita Norstedts Tryckeri, mars 2005 Socialstyrelsen.(2012) Förskrivning av centralstimulerande läkemedel vid adhd. Hämtad från

29 Somna. (2013). Produktbeskrivning kedjetäcken. SOSFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen. 28 Statens beredning för medicinsk utvärdering.(2013) Tyngdtäcke vid sömnsvårigheter orsakade av motorisk eller psykisk oro. Hämtad från Tani, P., Lindberg, N., Nieminen-von Wendt, T., von Wendt, L., Alanko, L., Appelberg, B.& PorkkaHeiskanen, T., (2005). Actigraphic assessment of sleep in young adults with Aspergers syndrome. Psychiatry and Clinical Neurosciences, 59, Torandt, I., Nyström. (2012). Kedjetäckens påverkan på sömn och aktivitet - En före- och efterstudie. (Arbetsterapi nivå C, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin). Hämtad från Trost, Jan (2012). Enkätboken. (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur Wagman, P., Björklund, A., Håkansson, C., Jacobsson, C. & Falkmer, T. (2011) Perceptions of Life Balance Among a Working Population in Sweden. Qualitative Health Research 21(3) Williams, P. G., Sears, L.L., & Allard, A., (2004). Sleep problems in children with autism. Journal of sleep research, 13: World Federation of Occupational Therapists. (2011) Statement on Occupational Therapy. Hämtat datum från WFOT:s hemsida x Yoon, S. Y., Jain, U. R., & Shapiro, C. M., (2013). Sömn och den dagliga funktionen hos vuxna med Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: subtyper skillnader. Sleep Med, 14(7), Åkerstedt, T. (2001). Sömnens betydelse för hälsa och arbete; fakta och goda råd. Järvsö: Bauer bok.

30 29 Bilaga 1 Inbjudan om medverkan i studie av tyngdtäckens påverkan på vardagen. Hej! Vi är två legitimerade arbetsterapeuter som kompletterar vår utbildning genom Karolinska Institutet i Huddinge. Som ett led i utbildningen ska vi genomföra en studie. I vårt arbete skriver vi ut hjälpmedel som tyngdtäcke (kedjetäcken och bolltäcken) och märker en ökad efterfrågan på detta. Vi vill genom vår undersökning få mer kunskap om vilka erfarenheter personer som använt/använder tyngdtäcke har av detta. Den här inbjudan vänder sig till dig som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och är mellan år och som använder eller har använt tyngdtäcke. Du väljer helt och hållet själv om du vill delta. Deltagandet är frivilligt och du behöver inte fullfölja ditt deltagande efter att du svarat ja till att delta. Du behöver inte heller besvara alla frågor om du inte vill. Om du efter att du skickat in dina svar känner att du inte vill att de ska vara med i studien, kan du kontakta oss, så tar vi bort dina svar. Undersökningen är anonym och svar som innehåller information som kan härledas till dig, specifik bostadsort eller specifik vårdinstans kommer inte kunna identifieras eller utläsas i resultatet i den färdiga uppsatsen. Resultatet av undersökningen kommer du kunna läsa på Autism- och Aspergerförbundets Facebookgrupp men också på Riksförbundet Attentions Facebookgrupp i slutet på januari Frågorna kommer ligga ute på nätet under veckorna v Om du har frågor om undersökningen kan du kontakta camilla.bylund@stud.ki.se ingrid.wahleman@stud.ki.se

31 30 Bilaga 2 Jag har tagit del av inlägget ovan och samtycker till att delta i studien. Ja Nej Formuläret har totalt 9 frågor. 1. Hur länge har du haft ditt tyngdtäcke? 2. Varför fick du ditt tyngdtäcke? 3. Använder du tyngdtäcket? 4. Hur upplever du att användandet av tyngdtäcket har påverkat dig och din vardag? 5. Beskriv hur din tillvaro var innan du fick tyngdtäcket. T ex vad gäller sömn, oro och ångest. 6. På vilket sätt påverkade detta din vardag? T ex Vad du gjorde på dagarna. Hur du kände dig. 7. Har din tillvaro förändrats sen du fick tyngdtäcket? T ex vad gäller sömn, oro och ångest. 8. På vilket sätt har din vardag förändrats sen du fick tyngdtäcket? T ex Vad du gör på dagarna. Hur du känner dig. 9. Vill du berätta något mer om hur användandet av tyngdtäcket har påverkat dig?