Årsrapport RMPG Psykiatri inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Transkript

1 Årsrapport 2016 RMPG Psykiatri inom Sydöstra sjukvårdsregionen 0

2 Innehåll Inledning... 2 Resultat från arbetsgrupperna... 2 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård... 2 Effektiv vård... 5 Säker vård... 6 Gemensam REK-lista och läkemedelsmallar... 7 Regionövergripande Cosmicfrågor... 7 Vård avseende personer med självskadebeteende... 9 Könsdysfori... 9 Standardiserade vårdförlopp (SVF), icke-cancer Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar... 9 Kvalitetsindikatorer Tillgänglighet Vuxenpsykiatri Kalmar Jönköping Östergötland Barn- och ungdomspsykiatri Tillgänglighet till BUP för första bedömning inom 30 dagar: Utvecklingstendenser Läkemedel mot schizofreni/psykos Regional uppföljning, läkemedel Enkätundersökning om psykisk hälsa Riktlinjer vårdprogram Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Investeringar Sammanfattning

3 Inledning Det huvudsakliga arbetet inom RMPG psykiatri har 2016 skett inom sju olika arbetsgrupper Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Effektiv vård Säker vård REK-lista och läkemedelsmallar Regionövergripande Cosmicfrågor Vård avseende personer med självskadebeteende (ny 2016) Könsdysfori (ny 2016) Syftet med RMPG:s arbetssätt är att få tydligare koppling till det nationella utvecklingsarbete som sker inom SKL:s nätverk för ledning och styrning av psykiatrin, öka delaktigheten inom RMPG och åstadkomma mer verkstad. Arbetet i RMPG präglas av gott samarbete och hög aktivitet. I sjukvårdsregionen är det endast Östergötland som har privata aktörer inom psykiatrin med landstingsuppdrag (både BUP och VUP). Dessa aktörer deltar i RMPGarbetet. Resultat från arbetsgrupperna Samtliga arbetsgrupper har uppdragsbeskrivning, mål och tidsplanering. Uppföljning och avrapportering sker vid videokonferenser två gånger årligen. Vid de fysiska mötena två gånger om året träffas samtliga inom RMPG psykiatri för diskussion, erfarenhetsutbyte och gemensamma beslut. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård är uppdelad i tre undergrupper; forskning (FOU, SBU), kompetensförsörjning, bemanning, kompetensutveckling inkl. METIS och regionala vårdriktlinjer. Nedan presenteras resultat från 2016 års arbete under respektive grupp. Forskning (FOU, SBU) Forskningsprojekt 2017 Det pågår forskningsprojekt på alla kliniker och det är relativt lätt att identifiera dessa då de är kopplade till få personer och studenter på klinikerna. De som bedriver forskning är disputerade och doktorander. Sjuksköterskor skriver inom ramen för sin specialistutbildning i psykiatri en magisteruppsats. Inom vissa terapiutbildningar såväl som inom Specialistjänstgöringen för läkare skrivs någon form av specialistarbete. Resultat från forskningsprojekt och uppsatser presenteras på utvecklingsdagar vilket övrig personal uppskattar. Det pågår flertalet gemensamma forskningsprojekt mellan Jönköping och Östergötland, och en önskan om fortsatt samverkan. (se bilagor från respektive kliniker) 2

4 Förbättringsarbete 2017 Det finns ingen gräns för vad som registreras som förbättringsarbeten. Här finns behov av att sätta en nivå. Förslag till lägsta nivå: att det finns någon form av dokumentation kring syfte, genomförande, uppföljning det vill säga att man följt ett PDSA-hjul eller en specifik modell. Det finns ingen övergripande vision eller mål för vilka förbättringsarbeten som genomförs. Det styrs av vårdpersonalens intresse och engagemang. Försök har under 2016 gjorts att strukturera upp förbättringsarbeten genom att enhetschefer i Jönköping registrerar dessa på intranätet. God struktur men varierande hur mycket och vad som registreras. Förslag att välja några få övergripande förbättringsarbeten att arbeta med och att dessa följs upp på strukturerat sätt. Bra registrera förbättringsarbeten på intranät så all personal kan se vad som pågår. Kan registreras även i digitala stödet Stratsys SBU 2017 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering publicerar underlag som skulle kunna användas mer frekvent och strukturerat inom psykiatrisk vård. Vissa enheter bygger vårdinnehåll baserat på riktlinjer men dessa skulle behöva implementeras och genomsyra hela den psykiatriska organisationen ytterligare. Kompetensförsörjning, bemanning, kompetensutveckling Arbetsgruppen har haft som ambition att vara strukturellt följsam till Regionsjukvårdsledningens uppdrag till personaldirektörerna. Utgångspunkten 2016 har varit de definierade viktigaste strategiska utvecklingsområdena, vilka är; kompetensbehov, bemanning och kompetensutveckling. Med ett regionalt perspektiv har arbetsgruppen fört dialog kring vad vi kan göra tillsammans och vad vi kan samverka kring. Åtgärder främst där regional samverkan är en framgångsfaktor. Med såväl lokala, som regionala behov för blicken, har hänsyn tagits till att områden har utvecklats olika i de tre landstingen/regionerna, liksom att förutsättningarna skiljer sig åt. Arbetsgruppen drar bland annat följande slutsatser Det finns ett stort värde i en regional samsyn kring målvärden. Region Östergötland är först ut (2014) med en beslutad kompetensförsörjningsplan där detta anges. Därefter har Psykiatriförvaltningen i Landstinget i Kalmar län i sin verksamhetsplan definierat samma målvärden (2015). Avvaktar i nuläget på att även Region Jönköpings län antar samma målvärden. Det är av stor vikt att ytterligare synliggöra faktorer som påverkar målvärden. Tillsammans kan regionen bli en viktig nationell påverkanspart i många frågor. Ett exempel är innehåll i olika vårdutbildningar. Ett annat är nivåer i uppgift och ansvar mellan olika yrkeskategorier/yrkesroller. Det vore värdefullt att föra en fördjupad regional dialog kring framtida kompetenser, vilket vi inte påbörjat ännu. 3

5 Pågående områden för arbetsgruppen rör handlingsplan för utfasning av hyrläkare/bolag, framtida kompetenser, faktorer som styr målvärden, rekryteringsåtgärder, yrkesroller, kapacitets- och produktionsplanering, utbildningarnas innehåll och chefsuppdrag och utveckling. Nedan presenteras några områden och vad som gjorts inom dessa under 2016 närmare. Handlingsplan för utfasning av hyrläkare/bolag Det finns två parallella spår som behandlar frågan. Initialt startade projektet Oberoende av hyrläkare inom Psykiatrin (Rödholm), därefter ett nätverk omfattande samtliga specialiteter (landstings- och HR-direktörernas uppdrag). Överenskommet datum I sydöstra sjukvårdsregionen finns lokalt beslutade datum för utfasning inom psykiatrin: Östergötland: Jönköping: 2017 Kalmar: Halvering av 2014 års kostnader ska uppnås under Arbetsgruppen har med detta som utgångspunkt diskuterat likheter och skillnader i tillvägagångssätt mellan våra landsting/regioners specialistpsykiatri med utgångspunkt från nationell mall åtgärder Framtida kompetenser Två län är i dagsläget överens om kvantitativa målvärden avseende läkarbemanning. Under 2017 föreslås att fokus läggs på optimal grundbemanning och nyckeltal Rekryteringsåtgärder Jämförelser av erbjudanden och villkor, exempelvis avseende arbetsgivarfinansierad vidareutbildning. Kapacitets- och produktionsplanering Här pågår en omvärldsspaning angående arbetssätt. Utveckla yrkesroller, rätt använd kompetens, vårdnära service, telepsykiatri. Exempel som studeras: Framtidens vårdavdelning på Östra sjukhuset. Utbildningars innehåll I en skrivelse våren 2016 föreslår arbetsgruppen till regionens HR-direktörer att driva följande områden från sydöstra sjukvårdsregionen 4 månaders obligatorisk placering inom specialistpsykiatrin för ST-läkare inom allmänmedicin. (då allmänmedicin är första linjens psykiatri bör kompetensen hos distriktläkarna ökas) att all psykiatriplacering under sjuksköterskeutbildning sker inom specialistpsykiatrin (inte som idag i vissa fall inom kommunal omvårdnadspsykiatri) nationellt fastställd kursplan för YH-utbildning av skötare Ovanstående tre områden kommer att vara fokusområden för RMPG psykiatri under

6 Vidare så har arbetsgruppen jobbat med ett 60-punktsprogram för bättre läkarbemanning inom psykiatrin som avhandlat områden som dimensionering, rekrytering, ersättningsfrågor, effektiva arbetssätt och samarbeten mellan regioner och landsting. Arbetsgruppens slutsatser är att de kan konstatera att det finns flera kompetensförsörjningsutmaningar i andra yrkesgrupper (och då främst psykologer och SSK) där vi nu kan dra nytta av gjorda erfarenheter i 60 pkt programmet. METIS Sjukvårdsregionen har sedan 2015 gemensamt METIS kansli för vuxna och ingår i det nationella METIS-kansliet avseende BUP. Sjukvårdsregionen har för vuxna kopplat kanslifunktionen till ST-studierektorns funktion i respektive län med Östergötland som kansliansvarig. I arbetet bidrar samtliga län med likvärdiga resurser avseende ST-studierektor samt administrativt stöd. Samfinansiering sker avseende tjänst för kansliansvar. Då länen i olika omgånger saknat studierektorsfunktion och att det först från 2017 finns bemannat i samtliga län har arbetet under 2016 inte kunnat genomföras som önskat. Under 2016 har deltagande skett i nationellt nätverk och styrgrupp för METIS kanslier i syfte att genomföra utbildningar under Ht-17. Effektiv vård Under 2016 har sjukvårdregionen tappat fart gällande andelen registreringar i kvalitetsregister. Orsaken till detta bedöms vara den osäkerhet som råder kring kvalitetsregistrens fortsatta nationella finansiering som drabbat psykiatriregistren hårt. Genom ökad registrering skapas förutsättningar för adekvata jämförelser vilket utifrån nuvarande registreringsnivå är svåra att göra. Uppföljning och jämförelser av resultat utifrån överenskomna indikatorer finns via Psykiatrikompassen som är en plattform för att samla resultat från kvalitetsregistren. Från 2018 kommer resultaten istället redovisas via Vården i siffror. De resultat som redovisas nedan har hämtats från Vården i siffror och avser jämförande resultat från 2014 samt

7 Diagram 1 Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar som förstahandsval behandling med läkemedlet litium i syfte att förebygga återfall hos patienter med bipolärt syndrom. BipoläRs målnivå är att minst 70 procent av patienterna med bipolär sjukdom av typ 1 skall litiumbehandlas. Det senaste året har förskrivningen av litium minskat för riket med en spridning i landet mellan 48,1% till 91,7% Dock har Jönköping och Kalmar ökat sin andel av förskrivning medan Östergötland har minskat, men alla har bättre resultat än riket. Jönköping och Östergötland klarar uppsatt målnivå. Diagram 2 Målet med all stämningsstabiliserande behandling vid bipolär sjukdom är att förhindra affektiva sjukdomsskov. Andelen patienter med återfall i skov de senaste 12 månaderna är därför en av BipoläRs viktigaste kvalitetsindikatorer med en målnivå att minst 60 procent av patienterna inte skall haft några återfall i skov under perioden som uppmäts (senaste 12 månaderna). Spridning i landet mellan 30,3% till 68,6%. Låg andel patienter med affektiva skov kan indikera en god psykiatrisk vård. Resultaten kan också påverkas av patientens följsamhet till behandling, livsföring, livssituation samt sjukdomens svårighetsgrad. Jönköping har lägsta andel återfall i skov och klarar uppsatt målnivå trots att andelen har ökat mot Östergötland och Kalmar har minskat andelen med skov något men samtliga län är bland de 5 län i landet med bäst resultat. Diagram 3 Styrgruppen för kvalitetsregister ECT har angivit som mål att i minst 90 procent av behandlingsserierna bör en etablerad indikation för ECT vara dokumenterad. Spridning i landet mellan 23,5% till 94,6%. Kalmar hade 2014 högst andel patienter som fått ECT på etablerad indikation men har minskat medan Jönköping och Östergötland ökat andelen. Uppsatt målnivå nås av Östergötland Diagram 4 Indikatorn undvikbar somatisk slutenvård ska belysa omhändertagandet inom den öppna vården, t.ex. genom en väl fungerande samverkan mellan psykiatri och primärvård, bra omhändertagande i den öppna somatiska vården samt hälsofrämjande insatser, kan påverka inläggningar på sjukhus. Spridning i landet mellan 1307 till Värdena avser antal personer med tidigare psykiatrisk vård i åldrarna år med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per patienter. Den högre andelen undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykisk ohälsa kan t.ex. bero på att sjukdomen upptäcks sent i förloppet, att behandlingen inte alls sker eller tar längre tid och att patienterna är sämre på att följa ordinationer. Dessutom har gruppen en ökad förekomst av livsstilsriskfaktorer Arbetet under 2017 måste fokusera på ökat antal registreringar men också påbörja systematiska jämförelser och dialog utifrån resultat samt återföra resultat till verksamheterna i syfte att skapa fortsatt engagemang och driva utvecklingen framåt. Inom RMPG ska resultaten kunna användas för att jämföra kvalitet och produktion inom regionen och därigenom bidra till prioritering av regiongemensamma utvecklingsarbeten för likvärdig vård. Säker vård Arbetsgruppen har sammanträtt vid tre tillfällen via videolänk. De har diskuterat olika riskområden, där främst fyra olika områden utkristalliserat sig; Suicidprevention Hot-och våldsprevention Tvångsvård 6

8 Polyfarmaci Gruppen har sedan diskuterat hur man ska få fram förbättringar inom samtliga områden och hur detta ska mätas. De är eniga i behovet av att ta fram mätetal inom samtliga områden för att kunna utöva egenkontroll och även kunna jämföra oss med varandra. Utdata har diskutets enlig följande: 1. Markörbaserad journalgranskning: Samtliga landsting/regioner ska delta i den nationella mätningen som kommer att vara detta år, här kan vi lätt få utdata vad gäller följande markörer: V3 Suicidriskbedömning, V9 Självtillfogad skada, V11 Hot, våld och otillbörlig kontakt, T1 Tvångsvård-administrativa brister, T2 Tvångsåtgärder, T3 Konvertering, T4 polisbiträde, B1 mer än två olika antipsykotiska läkemedel, B3 mer än fem olika psykofarmaka, B4 bensodiazepiner, 2. Kolla respektive landstings avvikelsesystem, framförallt vad gäller hot- och våldssituationer. 3. Finns lärdomar att hämta från de Lex Maria-anmälningar som gjorts med avseende på suicid? 4. Olika utbildningssatsningar med avseende på suicidprevention och hot-och våldsprevention finns i de olika regionerna, något att titta på? Nytt videomöte planerat, eventuellt kommer ett fysiskt möte att krävas framöver för att få en längre sammanhållen diskussion och slutresultat. Gemensam REK-lista och läkemedelsmallar Arbetsgruppen har under 2016 arbetat med att revidera den första upplagan av boken Läkemedel mot Schizofreni / Psykos som initialt beräknades gälla 2 år framåt dvs Efter att ha fått en positiv utvärdering våren 2016, samt efter ett seminarium i flera av våra orter på temat, föreslog gruppen att vi skulle göra en ny uppdaterad upplaga vilket RMPG antog. Svante Bäck överläkare i Västervik och ordförande i arbetsgruppen tog sig an uppgiften att revidera upplagan under hösten 2016 tillsammans med Marie Lindskog Apotekare verksam i Norrköping. Arbetet visade sig större än väntat, men grundmaterialet var ändå så bra att det kändes mycket meningsfullt. Boken har visat sig fylla ett tomrum mellan tjocka läroböcker, ofta föråldrade, och olika riktlinjer som ofta spretar åt olika håll. Boken ger tips både farmakologiskt och kliniskt. Den har särskilt uppskattats av utbildningsdoktorer från kandidater och uppåt samt hyrläkare från andra läkemedelstraditioner. Den nya upplagan är nu klar för tryckning och spridning. Bör vara användbar minst 3 år framåt. Regionövergripande Cosmicfrågor Gruppen ombildades under 2016 och nya medlemmar från såväl Östergötland som Jönköping har tillkommit. Uppdraget syftar till regional samordning och erfarenhetsutbyte runt några prioriterade områden; 7

9 Beslutsstöd Strukturerad journalföring Vårdplansutveckling Införande Cosmic R8.1 Kvalitets och patientsäkerhetsarbete/kvalitetsbokslut Under 2016 har gruppen träffats vid två tillfällen i Kalmar respektive Jönköpings län och två videomöten har genomförts. Nedan återges vilka områden som varit aktuella inom arbetsgruppen Beslutsstöd, psykiatri Funktionen är utvecklad för kvalitetssäkring inom tvångsvård och ska genom sin utformning stödja användarna i den relativt komplexa lagbundenhet som gäller inom området. I Östergötland och Kalmar används fullversion och Jönköping planerar för start med fullversion i slutet av februari, början av mars I Kalmar upplevs problem med funktionerna och införandet kommer därför att omprövas. Strukturerad journalföring Gemensamt i Sydöstra sjukvårdsregionen pågår arbete runt en mer strukturerad journalföring vilket möjliggör ett förenklat arbetssätt och goda förutsättningar för datafångst. Inom landstinget i Kalmar län har en modell för digital inrapportering till kvalitetsregister tagits fram vilken nu förvaltas och utvecklas. Erfarenheter i arbetet redovisas och diskuteras i gruppen. Vid ett av gruppens möten ägnades en stor del att handla om struktur för kodning i journalen, såväl åtgärder och diagnos. Vårdplaner En inventering och genomgång av psykiatriverksamheternas struktur för vårdplansdokumentation har gjorts. Det finns delar som förenar och delar som skiljer sig men gemensam uppfattning är att funktionerna för vårdprocessen i Cosmic är eftersatta och behöver utvecklas av leverantören. Införande av COSMIC R8.1 Införandet av ny COSMIC-version kommer att innebära mycket stora insatser, såväl för ITsom för vårdverksamheterna. Vid ett av gruppens möten redovisades planeringen inom respektive region/landsting. Sannolikt kommer detta att vara en återkommande fråga under Kvalitets och patientsäkerhetsarbete/kvalitetsbokslut Diskussion runt detta har påbörjats och gruppen enades att om att ta fram ett eller flera gemensamma mått för diskussion och analys. Till första möte 2017 valdes samordnad individuell plan, SIP. 8

10 Vård avseende personer med självskadebeteende Arbetsgruppen om vård avseende personer med självskadebeteende startade under 2016 Arbetsgruppen består av Anne Pruul, Charlotte Tebrell samt Mattias Holmgren har haft två möten där de har börjat lägga upp arbetet. Arbetsgruppen utgår från Nationella Självskadeprojektets riktlinjer och arbetar för närvarande med en nulägesbeskrivning kring hur långt vi (sjukvårdsregionen) har kommit inom våra regioner/landsting. Gruppen planerar vidare att beskriva vad sjukvårdsregionen behöver göra mer för att leva upp till riktlinjerna. Dessutom ska gruppen arbeta med praktisk samverkan i regionen. De ser i nuläget svårigheter med samverkan vad gäller vårdplatser. Däremot syns möjligheter vad gäller samverkan gällande utbildning och konsultation kring de absolut svåraste självskadande patienterna. Arbetsgruppen är endast i början av sitt arbete eftersom de startade i slutet av 2016, därför har de ännu inget material att presentera, men det kommer under Arbetsgruppen har ansvar för Att följa och ta tillvara det nationella arbetet och arbetet i den södra noden beträffande forskning, utveckling och erfarenhet Att samverka i regionen kunskaps- och erfarenhetsmässigt Att göra en plan för praktisk samverkan i regionen avseende denna grupp beträffande öppenvård, vårdplatser, speciella behandlingar mm Att samverka i regionen avseende vårdplatser och resurser när egna landstingets/regionens resurser är uttömda Könsdysfori Arbetsgrupp kring könsdysfori startade under 2016 och har som primära arbetsområdet att med utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd God vård vid könsdysfori ta fram gemensamma rutiner och riktlinjer för utredning och behandling av könsdysfori i sydöstra sjukvårdsregionen och att säkra en god vård vid övergång från barn- till vuxensjukvård. Vidare har arbetsgruppen i uppdrag att föreslå hur praktisk samverkan ska ske i sjukvårdsregionen. Standardiserade vårdförlopp (SVF), icke-cancer Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Utöver arbetet i de ordinarie arbetsgrupperna har RMPG psykiatri under året, på uppdrag av RSL, startat upp arbetet med ett standardiserat vårdförlopp inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (hädanefter kallad SVF NP). Bakgrunden är att SVF cancer har varit ett framgångsrikt angreppssätt vad gäller ett mer systematiskt och likvärdigt omhändertagande av cancerpatienter. SVF NP kan vara ett sätt att uppnå de mål som sydöstra sjukvårdsregionen har om att ge likvärdig vård och bästa möjliga vård till patienterna i regionen inom alla områden gällande bland annat medicinska resultat, ledtider och patienternas upplevelse av vården. 9

11 Målet med uppdraget är att planera och påbörja SVF inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för både barn och vuxna. De neuropsykiatriska funktionshinder som omfattas av detta utvecklingsarbete är ADHD och Autismspektrumtillstånd. Rekrytering av processledare genomfördes under hösten 2016 och processtöd blev kring årsskiftet 2016/2017, totalt en 50 % resurs. Redovisning av uppdraget planeras till december Kvalitetsindikatorer Se stycke Effektiv vård Tillgänglighet Under denna rubrik presenteras statistik gällande tillgänghet för våra tre län. Totalt för sydöstra sjukvårdsregionen ligger vi på 96 % avseende måluppfyllelse till vårdgarantin när det gäller vuxenpsykiatrin vilket är glädjande. Avseende tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin i sydöstra sjukvårdsregionen så klarar Kalmar och Jönköping vårdgarantin avseende tid till första besök. När det gäller tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin för första bedömning inom 30 dagar så uppfyller Jönköping och Kalmar vårdgarantin. När det gäller tid till fördjupad utredning och behandling inom 30 dagar så uppfyller Kalmar och Östergötland vårdgarantin. Vuxenpsykiatri Kalmar 10

12 Jönköping Östergötland Barn- och ungdomspsykiatri Tillgänglighet till BUP för första bedömning inom 30 dagar: 11

13 Tillgänglighet till BUP för fördjupad utredning och behandling inom 30 dagar: Utvecklingstendenser Läkemedel mot schizofreni/psykos Den rekommendation som tidigare tagits fram för vuxenpsykiatrin har reviderats och presenterades i november Rekommendationen är utformad som trycksak och är både förankrad och uppskattad i samtliga landsting och regioner i Sydöstra sjukvårdsregionen. Arbetet har skett i nära samverkan med klinisk farmaceut. Nya avsnitt i den reviderade upplagan rör: Nya antipsykotika Byte av antipsykotika Polyfarmaci Depotinjektion har fått också ett eget kapitel. Regional uppföljning, läkemedel Nytt läkemedel, tidigare licenspreparat Intuniv (guanfacin) ska behandlas under ordnat införande. Dialog har förts i RMPG psykiatri och Intuniv är det första läkemedlet som går under ordnat införande inom psykiatrin. Enkätundersökning om psykisk hälsa År 2002 gjordes undersökningen Östgötens psykiska hälsa. Deltagandet blev stort och resultaten ledde till en rad konkreta förbättringar av vården genomfördes samma undersökning igen, men denna gång i hela Sydöstra sjukvårdsregionen (Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län). Frågeformuläret handlar om vanliga psykiska besvär som många drabbas av någon gång i livet, som sömnsvårigheter och stress. Totalt är det 51 frågor som tar cirka minuter att besvara. Totalt 5500 individer har besvarat enkäten. 12

14 I september 2016 deltog projektledaren Marika Wenemark vid ett sammanträde i RMPG psykiatri och delgav följande erfarenheter/resultat (Marika poängterade vikten av att vara försiktig i tolkningen av resultatet, åtminstone förklara varför det ser ut som det gör): Dåliga nyheter 2015: dålig svarsfrekvens samt metodproblem vilket gör att resultaten från 2002 inte går att jämföra med 2015 års svar rakt av. Resultatet pekar på att de som har svarat är de som har psykiska besvär Andelen som har psykiska besvär är 50 % bland unga kvinnor i Östergötland, denna siffra tros dock vara något hög pga. att andelen med psykiska besvär i högre utsträckning har besvarat enkäten. Enligt enkäten är det lika många som söker vård för sina psykiska problem 2015 som Andelen som först vände sig till vårdcentralen för sina psykiska besvär var högst i Jönköping i sjukvårdsregionen, RMPG spekulerade i att det kan bero på en massiv reklamkampanj de senaste åren om att först och främst vända sig till sin vårdcentral för psykisk ohälsa. De yngre är i majoritet när det gäller missnöje i kontakt med vårdcentralen, framförallt i Östergötland. När det gäller val av behandling så fick de äldsta i majoritet medicin som behandling 2002 medan de 2015 i större utsträckning fick samtalskontakt. Bland de yngsta så har de i något högre utsträckning fått internetbehandling istället för samtalskontakt. Av de som har sökt för psykiska besvär de senaste 12 månader upplever i snitt 50 % att de inte har fått någon behandling (i hela sjukvårdsregionen). RMPG spekulerade i om det gick att få fram vart i vårdkedjan som patienterna har sökt för att kunna göra något åt siffran. Marika berättar att stor andel äldre kvinnor i Östergötland upplever att de har fått behandling som de inte är nöjda med, ex. äldre kvinnor får medicin fast de vill ha annan typ av behandling. Stor andel äldre (män 35 %) uppger att de inte valt att söka vård pga. att de inte har råd 2015, (motsvarande 0 % 2002). Andelen som inte vill söka pga. att de inte vill framstå som psykiskt sjuka är större hos utrikes födda än inrikes. Majoriteten av de som svarat önskar samtalsbehandling inom psykiatrin, främst yngre kvinnor. Slutsatser: minska väntetider, bättre bemötande, mer samtal mindre medicin, prevention/tidiga insatser, minska tabu/skam. Betydligt fler 2015 än 2002 påtalar att bemötandet behöver bli bättre. Förslag till bättre vård 2015: hälsokontroller/förebyggande arbete, särskilda mottagningar för olika grupper, djur, kultur och natur, mer kunskap om psykisk ohälsa och lyfta goda exempel. 13

15 Riktlinjer vårdprogram Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Arbetet med konsekvensbeskrivning utifrån remissversionen av Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom påbörjades under Sjukvårdsregionen följer Socialstyrelsens beskrivning av hur arbetet med GAP-Analys och konsekvensbeskrivning ska gå till. 21 mars 2017 genomförs det regionala seminariet. Investeringar Inga särskilda investeringar under Sammanfattning Avslutningsvis ges en sammanfattning av tre utmärkande områden för arbetet i RMPG psykiatri Vi har en stark och stabil struktur i rmpg psykiatri 2. Arbetsformer och arbetssätt ex. arbetet i våra arbetsgrupper känns starka. 3. Vi är rustade för den infrastruktur som är på gång nationellt. 14