SAMMANSTÄLLNING AV ÄRENDEN

Transkript

1 Åbo Akademis styrelse SAMMANSTÄLLNING AV ÄRENDEN kl Föredragande Broo: 1 Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet 2 Meddelanden 3 Antagande av en vuxenutbildningsstrategi för Åbo Akademi 4 Återbesättande av en professur i företagsekonomi, särskilt internationell företagsverksamhet Föredragande Kniivilä: 1 Utseende av medlemmar i Bioteknikcentrums direktion 2 Utseende av medlemmar i direktionen för Åbo Akademis och Åbo universitets gemensamma cyklotron-pet-inrättning Föredragande Nikula: 1 Allmänna grunder för antagning av studerande till grundutbildning 2002 Föredragande Sandell: 1 Införande av interna hyror

2 ÅBO AKADEMI FÖREDRAGNINGSLISTA STYRELSEN R. Broo, tel Möte 6/212 Konsistoriesalen torsd kl Närv. Björkstrand Lönnroth Anckar Mattinen Fagervik Suksi Djupsund Ahlström Björkqvist Grönlund Lassus Finne Huvila Meinander Engblom Alanen Honka Forsman Dahlbacka Blomqvist Hansén Uddström Wikman Hagelstam Granfors Lindqvist Zilliacus A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Konstaterande av mötets laglighet och beslutförhet Enligt punkt 2.2. Instruktion för behandling av ärenden vid Åbo Akademi (fastställd ) skall kallelse till styrelsens möten utsändas minst tre vardagar före mötet. Kallelsen utsändes Enligt punkt 2.6. Instruktion för behandling av ärenden vid Åbo Akademi är sty- relsen beslutför, när mötets ordförande och minst hälften av styrelsens övriga medlemmar är närvarande. Beslutsförslag Mötet torde konstateras lagligt och beslutfört R. Broo Beslut

3 ÅBO AKADEMI FÖREDRAGNINGSLISTA STYRELSEN R. Broo, tel Möte 6/212 Konsistoriesalen torsd kl Närv. Björkstrand Lönnroth Anckar Mattinen Fagervik Suksi Djupsund Ahlström Björkqvist Grönlund Lassus Finne Huvila Meinander Engblom Alanen Honka Forsman Dahlbacka Blomqvist Hansén Uddström Wikman Hagelstam Granfors Lindqvist Zilliacus A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Meddelanden

4 ÅBO AKADEMI FÖREDRAGNINGSLISTA STYRELSEN R. Broo, tel Möte 6/212 Konsistoriesalen torsd kl Närv. Björkstrand Lönnroth Anckar Mattinen Fagervik Suksi Djupsund Ahlström Björkqvist Grönlund Lassus Finne Huvila Meinander Engblom Alanen Honka Forsman Dahlbacka Blomqvist Hansén Uddström Wikman Hagelstam Granfors Lindqvist Zilliacus A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Antagande av en vuxenutbildningsstrategi för Åbo Akademi Rektor tillsatte i oktober 2000 en arbetsgrupp med studiesekr. Monica Nerdrum som ordförande för att uppgöra ett förslag till vuxenutbildningsstrategi för akademin. Arbetsgruppen överlämnade sin rapport till rektor i slutet av januari Utlåtanden avgavs av tre fakulteter och de två fortbildningscentralerna under våren. Arbetsgruppens rapport inleds med några definitioner och statistik över vuxenutbildningens omfattning, inriktning och finansiering. I den öppna universitetsundervisningen deltar årligen över personer och avläggs över studieveckor. De populäraste ämnena är vårdvetenskap och pedagogik. I fortbildning deltar personer årligen. Verksamheten är alltså omfattande. Akademins marknads-andel inom vuxenutbildningen är större än inom grund- och forskarutbildningen. De två fortbildningscentralerna har ett sextiotal anställda och omsättningen är ca 25 milj.mk. Arbetsgruppen ställer upp målen och strategierna för akademins vuxenutbildning i nio

5 punkter (sid. 8-9), kallade Livslångt lärande, Kvalitetssäkning, Rekrytering osv. Till åtgärdsförslagen hör att antagningen och registreringen bör förenklas och att resultat inom vuxenutbildningen bör beaktas i resursfördelningen inom akademin. I sina utlåtanden stöder HF och TF arbetsgruppens överväganden och förslag, me-dan PF är mera kritisk, bl a ser PF en risk för att vuxenutbildningen inkräktar på grundutbildningen. Antagningsvillkoren bör utgå från de allmänna antagningsförfarandena vid fakulteterna, menar PF, som även framhåller att lärarnas engagemang i vuxenutbildningen inte får äventyra fakulteternas primära uppgift. I den nuvarande arbetsfördelningen där fortbildningscentralerna administrerar vuxenutbildningen blir enligt PF fakulteterna förfördelade. Ett intressant alternativ vore enligt PF att inrätta en vuxenutbildningsenhet vid fakulteten. FC omfattar arbetsgruppens huvudlinjer men gör flera tilläggsförslag, bl a önskar man tydligare ställningstaganden till vuxenstuderandenas roll, ställning och behov (periodstudier, kvällskurser etc). FC föreslår att vissa av arbetsgruppens nio punkter sammanförs. FC/ÖH vill att fakulteternas roll och ansvar för vuxenutbildningen görs tydligare. Särskild uppmärksamhet bör vidare fästas vid behovet av studie-handledning, säger FC/ÖH. Föredragandens bedömning Arbetsgruppens förslag motsvarar långt de rådande förhållandena, t ex att vuxenutbildningen skall administreras av fortbildningscentralerna och att den i huvudsak skall vara externt finansierad. Rapporten ger motiveringar för vuxenutbildningens betydelse, t ex att den främjar rekryteringen till akademin och ökar kontakterna till arbetslivet. Förslagen håller sig i hög grad på en allmän nivå och ställer inga kvantitativa mål för vuxenutbildningens omfattning eller inriktning eller finansiering. Flera punkter utmynnar i förslag om fortsatta utredningar. Detta gäller inte minst fakulteteras roll (punkterna 8-9), vilket också är en central punkt i PF:s kritik. Ar-betet på att förtydliga akademins vuxenutbildningsstrategi har enligt föredragandens åsikt tagit ett gott steg framåt, men fortsatta diskussioner krävs på många punkter. Hit hör inte minst finansieringsfrågorna. Vad strategins formuleringar be-träffar skulle FCs förslag om sammanförande av vissa punkter och omformuleringar göra strategin tydligare. Om styrelsen antar strategin ger det ökad legitimitet åt denna omfattande och viktiga verksamhet. BILAGOR: 1. Arbetsgruppens förslag 2. Remissinstansernas utlsåtanden Beslutsförslag Med de motiveringar som framgår av föredragningen antar styrelsen arbetsgruppens förslag till vuxenutbildningsstrategi (sid 8-9) dock så att punkterna 4-5 resp. 8-9 sammanförs och formuleras i enlighet med Fortbildningcentralens förslag. Likaså formuleras punkt 3 i enlighet med Fortbildningscentralens förslag R. Broo

6 Beslut ÅBO AKADEMI FÖREDRAGNINGSLISTA STYRELSEN R. Broo, tel Möte 6/212 Konsistoriesalen torsd kl Närv. Björkstrand Lönnroth Anckar Mattinen Fagervik Suksi Djupsund Ahlström Björkqvist Grönlund Lassus Finne Huvila Meinander Engblom Alanen Honka Forsman Dahlbacka Blomqvist Hansén Uddström Wikman Hagelstam Granfors Lindqvist Zilliacus A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Återbesättande av en professur i företagsekonomi, särskilt internationell företagsverksamhet Professuren i företagsekonomi, särskilt internationell företagsverksamhet (tjänst 2008) vid ESF, företagsekonomiska institutionen, blir vakant pga professor Ari Kokkos avgång. ESF anhåller om styrelsens tillstånd att återbesätta professuren (bilaga). Fakulteten motiverar sin anhållan med att företagsekonomiska institutionen har fakultetens högsta mål för antalet grundexamina, 43 ekonomer/år (4 grundexamina per lärartjänst). Tjänsterna bör därför vara besatta. Vid företagsekonomiska institutionen finns utöver den nu aktuella professuren följande tjänster: professor i företagsekonomi, professor i redovisning, särskilt företagsledning och internationell företagsverksamhet, professor i internationell mark-nadsföring, pro-

7 fessor i redovisning, särskilt finansiell redovisning och optimerings-system, professor i företagsekonomi, särskilt företagsadministration, en lektor, två överassistenter, tre assistenter och en byråsekreterare. Den förstnämnda professuren är vakant och löneanslaget används tillfälligt för en lektor och en assistent. Antalet ekonomexamina var under femårsperioden : 54, 56, 55, 75, 42 och antalet ekonomie doktorsexamina totalt fyra, dock ingen inom företagsekonomi. Av ekonomexamina avlades inom internationell markadsföring som den nu ak-tuella professuren främst skulle betjäna : 11, 5, 17, 24, 8. ESF konstaterar sig ha ekonomiska förutsättningar för att besätta professuren. Potentiella kompetenta sökande finns, säger fakulteten, dock utan konkretisering. Föredragandens bedömning Företagsekonomiska institutionen har ett högt ställt mål för grundexamina. Då föregtagsekonomi därtill är ett populärt biämne för studerande från andra fakulteter, blir lärarna hårt belastade. Det är därför angeläget att professurerna är aktiverade och besatta. På grund av ekonomernas goda placeringsmöjligheter på arbetsmarknaden har intresset för forskarstudier varit svagt. Det råder sålunda brist på doktorer i företagsekonomi och särskilt på professorskompetenta sökande till universitetstjänster. Mot denna bakgrund borde man enligt min mening hålla ämnesområdet företagsekonomi med en ganska generell begränsning för att inte utesluta framstående och motiverade sökande med en något annan inriktning än den av fakulteten föreslagna. Mest flexibelt vore därvid att lediganslå professuren i enbart företagsekonomi. Då akademins ekonomutbildning valt den internationella verksamheten som en av sina profileringar och fakulteten varit enig i sitt förslag kan jag dock omfatta benämningen internationell företagsverksamhet. Men i varje händelse bör undvikas den ytterligare insnävning av specialiseringen internationell företagsverksamhet som ingår i ESF förslag. BILAGA: ESF framställning Beslutsförslag Styrelsen ger ESF tillstånd att återbesätta professuren i företagsekonomi, särskilt internationell företagsverksamhet (tjänst 2008) löneklass A 28 med oförändrat om-råde och med oförändrad placering vid ESF, företagsekonomiska institutionen R. Broo

8 Beslut ÅBO AKADEMI FÖREDRAGNINGSLISTA STYRELSEN C-E Kniivilä, tel Möte 6/212 Konsistoriesalen torsd kl Närv. Björkstrand Lönnroth Anckar Mattinen Fagervik Suksi Djupsund Ahlström Björkqvist Grönlund Lassus Finne Huvila Meinander Engblom Alanen Honka Forsman Dahlbacka Blomqvist Hansén Uddström Wikman Hagelstam Granfors Lindqvist Zilliacus A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Utseende av medlemmar i Bioteknikcentrums direktion Mandatperioden för den nuvarande direktionen utgår vid årsskiftet. Enligt 8 i Bioteknikcentrums instruktion är mandatperioden tre år. Till direktionen hör ord-föran-

9 den och nio övriga medlemmar. Av dessa utser Åbo Akademi viceordföran-den och tre övriga medlemmar jämte suppleanter. Av medlemmarna bör två föreslås av matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. I den verkande direktionen är professor Mark S Johnson viceordförande och professor Pertti Panula, professor Ari Ivaska och FD Annika Brandt ordinarie medlemmar med professor J Peter Slotte, professor Kaj Fagervik samt överassistent Ari Hinkkanen som suppleanter. Ärendet har varit remitterat till matematisk-naturvetenskapliga och kemisk-tekniska fakulteterna som anmodats att inkomma med förslag till viceordförande och medlemmar i direktonen för den treårsperiod som börjar MNF föreslår till viceordförande professor Lea Sistonen och till medlemmar professor Mark S Johnson med överassistent Ari Hinkkanen som suppleant och speciallaboratorie-mästare Annukka Bylund med docent Tom Wiklund som suppleant. KTF föreslår fortsatt mandat för professor Ari Ivaska med professor Kaj Fagervik som suppleant. Beslutsförslag Styrelsen utser professor Lea Sistonen till viceordförande och professor Mark S Johnson med överassistent Ari Hinkkanen som suppleant, speciallaboratoriemästare Annukka Bylund med docent Tom Wiklund som suppleant och professor Ari Ivaska med professor Kaj Fagervik som suppleant till medlemmar i direktionen för Bioteknikcentrum för perioden Beslut C-E Kniivilä

10 ÅBO AKADEMI FÖREDRAGNINGSLISTA STYRELSEN C-E Kniivilä, tel Möte 6/212 Konsistoriesalen torsd kl Närv. Björkstrand Lönnroth Anckar Mattinen Fagervik Suksi Djupsund Ahlström Björkqvist Grönlund Lassus Finne Huvila Meinander Engblom Alanen Honka Forsman Dahlbacka Blomqvist Hansén Uddström Wikman Hagelstam Granfors Lindqvist Zilliacus A-M Ringwall-Moberg, protokollförare

11 2 Utseende av medlemmar i direktionen för Åbo Akademis och Åbo universitets gemensamma cyklotron-pet-inrättning Åbo Akademis och Åbo universitets gemensamma cyklotron-pet-inrättning har som främsta uppgift att upprätthålla och utveckla produktionen av isotoper samt därtill hörande forskning och att främja och ge utbildning på området. Inrättningen verkar även som nationellt center i Finland. Inrättningens förvaltning handhas av en direktion och en direktör. Direktionens mandatperiod är tre år. Den nuvarande di-rektionens mandatperiod utgår vid årsskiftet. Enligt instruktionens 4 utser Åbo Akademi två medlemmar jämte suppleanter i direktionen. Nuvarande medlemmar och suppleanter är lektor Tom Lönnroth med professor Lea Sistonen som suppleant och direktör Sven-Johan Heselius med planeringschef Bengt Sandell som supp-leant. Alla har utfört ett gott arbete inom direktionen och är väl insatta i inrättningens verksamhet. Samtliga har förklarat sig villiga att fortsätta på sina poster under en kommande period. Beslutsförslag Beslut Styrelsen utser lektor Tom Lönnroth, suppleant professor Lea Sistonen, och direktör Sven-Johan Heselius, suppleant planeringschef Bengt Sandell till Åbo Akademis medlemmar i direktionen för Åbo Akademis och Åbo universitets gemensamma cyklotron-pet-inrättning för perioden C-E Kniivilä

12 ÅBO AKADEMI FÖREDRAGNINGSLISTA STYRELSEN J. Nikula, tel Möte 6/212 Konsistoriesalen torsd kl Närv. Björkstrand Lönnroth Anckar Mattinen Fagervik Suksi Djupsund Ahlström Björkqvist Grönlund Lassus Finne Huvila Meinander Engblom Alanen Honka Forsman Dahlbacka Blomqvist Hansén Uddström Wikman Hagelstam Granfors Lindqvist Zilliacus

13 A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Allmänna grunder för antagning av studerande till grundutbildning 2002 Enligt 1 2 mom. 14 punkten akademins förvaltningsinstruktion beslutar styrelsen om de allmänna grunderna för urvalet av studerande till akademin. Fakulteterna och språktjänsten har uppmanats att senast lämna in sina framställningar i ärendet. Universitetslagen 18 Antagning av studerande De studerande antas av universitetet. Universitetet kan begränsa antalet studerande. Under samma läsår får en studerande ta emot endast en studieplats som leder till högskoleexamen. När universitetet på grund av begränsning av antalet studerande inte kan anta alla sökande till en utbildning, skall likvärdiga antagningsgrunder tillämpas på de sö-kande. Avvikelse från de likvärdiga antagningsgrunderna kan i begränsad utsträckning göras för att utbildningsbehovet hos någon språkgrupp skall kunna tillgodoses. Antagningen av studerande ordnas med utnyttjande av det antagningsregister som avses i lagen om antagningsregistret och studentexamensregistret (1058/1998), [...] Antagningen av studerande kan ordnas utgående från en gemensam ansökan till flera universitet. Universitetsförordningen mom. Antagning av studerande Behörig för studier som leder till högskoleexamen är den som har avlagt examen enligt studentexamensförordningen (1000/1994). Behörig som studerande är också den som har genomgått yrkeshögskola, yrkesut-bildning på högre nivå, yrkesutbildning på institutnivå eller avlagt en minst treårig yrkesinriktad examen eller har en utländsk utbildning som i landet i fråga ger behö-righet för motsvarande högskolestudier samt den som har slutfört sådana studier inom den öppna universitetsundervisningen som universitetet förutsätter eller den som universitetet på andra grunder konstaterar ha tillräckliga kunskaper och fär-digheter för studierna.

14 Universitetet beslutar om grunderna för urval av studerande. Ålänningars behörighet för universitetsstudier Styrelsen har (Nikula 1) beslutat bevilja dem som har avlagt gymnasie-examen vid en läroinrättning i landskapet Åland behörighet för studier vid akademin. Studieförvaltningen utarbetar en omräkningstabell för det åländska gymnasie-betyget till betygsskalan i en finländsk studentexamen. Examensstadgan 27 2, 3 mom. Akademins antagning till lägre och högre högskoleexamen är gemensam. Ansökningsförfarandet tillkännages i en gemensam informationsbroschyr. Språktjänsten anordnar ett gemensamt språkprov i svenska för finskspråkiga sökande. Urvalsför-farandet sker i en omgång och samtidigt så att varje sökande tilldelas högst en stu-dieplats vid akademin. Resultatet av antagningen tillkännages gemensamt och sam-tidigt till alla sökande. Vid samantagning med något annat universitet eller högskola skall samma förfarande iakttas så långt som möjligt. Styrelsen beslutar årligen om grunderna för urvalet. Styrelsen kan då undandra vis-sa grupper från den gemensamma antagningen. [...] Allmänna ramar för antagningen Dimensioneringen av antagningen sker i samband med fastställande av verksam-hetsoch ekonomiplanen. Beslutet om antagningsmålen för år 2002 bereds under november månad i diskussioner mellan rektor och fakulteterna. Utgångsförslaget från studieförvaltningen uppgår liksom år 2001 till ca 900 studieplatser. En statistisk sammanställning av antagningen år 2001 bifogas kallelsen. Ansökningstiden för samantagningen löper ut Studieförvaltningen informerar sökandena om de har fått en studieplats eller ger nekande besked. Till sökandena sänds resultatet av antagningen kring 12.7 och senast 19.7 bör alla sökande till landets universitet ha fått sitt besked. Sökandena skall bekräfta mottagandet av stu-dieplats senast Tillkännagivande av antagningsförfarandet

15 Antagningsförfarandet tillkännages i broschyren Att studera vid Åbo Akademi utbildningsstyrelsens broschyrer Universitetsstudier och Universitetens urval 2002 samt via Internet ( och miss/ ). Sökandena informeras även om ansökningsförfarandet och studieutbudet genom annonsering i dagspressen och i olika tidskrifters temanummer. Vidare informeras abiturienter och andra intresserade om studiemöjligheterna vid akademin vid olika studentmässor och under speciella abiturientdagar. Akademins studerande informerar också bl.a. i sina tidigare skolor. Liksom under tidigare år samarbetar akademin med de åländska utbildningsmyndigheterna om anordnande av urvalsprov på Åland. Språkkraven i antagningen Procedurerna vid akademins antagning är beroende av sökandens skolbildningsspråk. Styrelsen beslut inför 1997 års antagning, Skolutbildningsspråk vid antagning till Åbo Akademi, har genomgått en putsning och återges i bilaga 1. Akademins gemensamma språkprov för finskspråkiga anordnas Antagningskvoter Fakulteterna har inte föreslagit ändringar inför år 2002 i den uppdelning av antag-ningen i kvoter som tillämpades år Vid PF antas år 2002 även fristående studerande till utbildning av yrkeslärare, ämneslärare och, om medel kan uppbringas, av studiehandledare. Rekryteringsunderlaget Akademins rekrytering av svenskspråkiga studerande från de finländska gymnasierna framgår av nedanstående översikt. Våren Svenska Svenska studenter sökande (1 pref.) procent

16 Samantagning med annat universitet Alla universitet deltar i det nationella inträdessökande- och studierättssystemet HA- REK. Åbo Akademis kemisk-tekniska fakultet deltar även i den gemensamma antagningen till diplomingenjörsutbildningen (tidigare den centrala tekniska antag-ningen). En del av studerandena i utbildningen i datateknik antas via Åbo universitet. Generella undantag från samantagningen Styrelsen har beslutat att antagning utanför samantagningen kan uppgå till högst 10 % av antagningsmålsättningen. Styrelsen har vidare beviljat fakulteterna rätt att utanför den gemensamma antag-ningen anta sina egna studerande till de antagningskvoter som styrelsen har fastställt. Förutsättning är dock att sökanden har avklarat minst 35 sv bedömda med goda insikter i ett ämne eller motsvarande som kan vara huvudämne eller på mot-svarande sätt ingå i den avsedda nya utbildningen. Samma rätt gäller en sökande som inom fakulteten har avlagt lägre högskoleexamen eller institutexamen. Styrelsen har beviljat fakulteterna rätt att utanför samantagningen anta sökande som redan har en studieplats vid någon annan av akademins fakulteter under förut-sättning att denna har avklarat minst 120 sv av studier på det utbildningsområde som ansökan avser. Studierna bör kunna ingå i den examen som eftersträvas. Därtill skall minst 35 sv vara avklarade inom ett ämne som kan utgöra huvudämne eller på motsvarande sätt ingå i den avsedda examen och ha fullgjorts med goda insikter. Till farmaceut-, rättsnotarie- och barnträdgårdslärarutbildning kan respektive fakultet utanför samantagningen anta sökande som redan har en studieplats vid någon annan av akademins fakulteter under förutsättning att denna har avklarat minst 80 sv på det utbildningsområde som ansökan avser. Antagning till s.k. fristående studier och andra kortare, kompetensgivande utbild-ningar som inte leder till examen sker utanför samantagningen. Specifika undantag från samantagningen Styrelsens beslut om specifika undantag från samantagningen bifogas kallelsen. Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten har (Henriksson 21) beslutat inleda en yrkesinriktad fortbildning inom socialförsäkringssektorn kallad TOPSOS. Utbildningen anordnas gemensamt av Åbo universitet, akademin och Centret för

17 välfärdsforskning i Åbo. Den leder till en yrkesinriktad politices licentiatexamen av det slag som akademin redan har i psykologi. Beslutet har fattats med stöd av 24 1 mom. examensstadgan. Utbildningen är fyraårig på deltid (80 sv) och antagningen sker vartannat år med början år Den är dimensionerad för 24 studerande. En beskrivning av utbildningen bifogas kallelsen. Vinnare i vetenskapstävlingen för gymnasister Finlands Akademi utlyser en vetenskapstävling för gymnasister kallad Viksu ( Målet är att öka ungdomarnas intresse för vetenskaplig forskning. Styrelsen har beslutat att vinnare och pristagare i tävlingen vid antagning till akademin ges företräde framom övriga sökande under förutsättning att de har behörighet för universitetsstudier och att de kan uppvisa de språkkunskaper som förutsätts för inträde till akademin. Antagning av studerande från öppen universitetsutbildning Styrelsen har (Nikula 1) beslutat att fakulteterna bestämmer om den behörighet för universitetsstudier, som kan erhållas genom slutförda studier inom den öppna universitetsundervisningen. Studerandena antas beroende på fakultet i samantagningen eller utanför den. Alla antas utanför den fastställda antagningskvoten. En preliminär översikt över fakulteternas beslut följer nedan: HF 40 sv varav 15 sv i det ämne som avses (undantaget engelska, psykologi) MNF 40 sv till farmaci 30 sv, bör vara studier som passar in ESF 50 sv studier som kan tillgodoräknas, ej urvalsprov, till rättsnotarie 40 sv KTF ej aktuellt TF 60 sv av utbildningsprogrammet PF ej aktuellt SVF 60 sv studier som kan tillgodoräknas Antagning av utländska studerande Ansökningstiden för utländska studerande utgår den Testningen i engelska språkkunskaper äger rum 21 och Styrelsen har fastställt en handledning kallad Antagning av utländska studerande till grundutbildning vid Åbo Akademi. Internationella enheten har föreslagit att ett nytt stycke 9 införs. Ändringen avser att begränsa möjligheten för dem som har status både som

18 Beslutsförslag internationell sökande och inhemsk sökande att ansöka två gånger om studieplats i samma års antagning. Den ändrade texten framgår av bilaga 2. Kemisk-tekniska fakulteten har (Bäckström 6B) beslutat införa ett internationell magistersprogram, Masters in Chemical Engineering, med undervisningsspråket engelska men som en del av det processtekniska utbildningsprogrammet. Programmet föreslås inledas hösten 2002 med studieplatser. Ansökan till programmet sker enligt samma tidtabell som akademins antagning av utländska studerande. Behörighetskrav är det språkkunskapskrav som krävs av akademins utländska studerande samt Bachelor in Chemical Engineering eller motsvarande. Utbildningens broschyr fogas till kallelsen. Styrelsen torde besluta följande: 1. Akademins antagning sker enligt examensstadgan och enligt beslut om antag-ning av (Nikula 1) med hänvisningar om nedan inte annat anges. 2. Antagningen år 2002 via Åbo universitet till utbildningsprogrammet i datateknik, internationell linje, omfattar 50 studieplatser. 3. I den gemensamma antagningen år 2002 antas studerande inom följande kvo ter: HF: MNF: humanistisk utbildning (per huvudämne) psykologi naturvetenskaplig utbildning (per utbildningsprogram) farmaceut ESF: KTF: ekonomi (informationssystem) ekonomi (övriga) samhällsvetenskap rättsnotarie processteknik datateknik

19 TF: PF: SVF: teologi klasslärare barnträdgårdslärare specialpedagogik administrativ pedagogik utvecklingspsykologi socialpolitik övrig samhällsvetenskaplig utbildning (masskommunikation, övriga studier) vårdvetenskap (ej lärarutbildning) 4. Anvisningarna i bilaga 1, Skolutbildningsspråk vid antagning till Åbo Akademi, fastställs. 5. Anvisningarna i bilaga 2, Antagning av internationella studerande till grundut-bildning vid Åbo Akademi, med ett nytt stycke 9 fastställs. 6. Antagningen till den internationella magistersutbildningen i Chemical Engineering sker utanför akademins samantagning. Beslut J. Nikula ÅBO AKADEMI FÖREDRAGNINGSLISTA STYRELSEN B. Sandell, tel Möte 6/212 Konsistoriesalen torsd kl Närv. Björkstrand Lönnroth Anckar Mattinen

20 Fagervik Djupsund Björkqvist Lassus Huvila Engblom Honka Dahlbacka Hansén Wikman Granfors Zilliacus Suksi Ahlström Grönlund Finne Meinander Alanen Forsman Blomqvist Uddström Hagelstam Lindqvist A-M Ringwall-Moberg, protokollförare Införandet av interna hyror Statsrådet fattade ett principbeslut om att öka avkastningen av och effektivera användningen av statens fastighets- och byggnadsbestånd. Detta ledde bl.a. till inrättandet av Statens fastighetsverk (numera Senatsfastigheter) som övertog också universitetens fastigheter vilka hyresbelades från och med Ef-tersom utgifterna för de statsägda fastigheterna tidigare betalats centralt av bygg-nadsstyrelsen, innebar reformen att universiteten själva fick det totala ansvaret för sina fastighetsutgifter, som därefter kom att utgöra en betydelsefull del av univer-sitetens utgifter. Fastighetsutgifternas andel av universitetens ordinarie budgetut-gifter uppgick år 1991 till 5,8% och av universitetens totala utgifter (inklusive den externa finansieringen) till 4,5%. Efter genomförandet av fastighetsreformen år 1996 (då övningsskolornas fastighetskostnader ännu ingick i universitetens anslag) uppgick andelen av budgetutgifterna till 20,2% och av de totala utgifterna till 14,1%. År 1998, då utgifterna för övningsskolornas fastigheter överförts till öv-ningsskolornas eget moment, var fastighetsutgifternas andel av budgetutgifterna 19,5% och av de totala utgifterna13,2%. År 2000 var motsvarande siffror 19,1% respektive 12,2%, vilket innebär att den relativa andelen något sjunkit. Situationen vid Åbo Akademi har hela tiden avvikit från den vid de övriga univer-siteten, dels eftersom Stiftelsen för Åbo Akademi i avtalet med Finska staten för-bundit sig att ställa ett antal fastigheter gratis till akademins förfogande, dels eftersom andelen statsägda utrymmen som akademin verkar i är relativt liten (33% jämfört med 76 % för alla universitet sammanlagt). Av de ca m 2 lägenhetsyta akademin idag förfogar över är m 2 (43%) Stiftelsens gratisutrymmen, drygt m 2 (12%) hyrs av Stiftelsen, ca m 2

21 (33%) hyrs av Senatsfastigheter, 2603 m 2 (3%) ställs gratis till förfogande av staden Jakobstad och resterande drygt m 2 (9%) hyrs av övriga hyresvärdar. År 1991 utgjorde de fastighetsutgifter som betalades med budgetmedel 7,2% av de ordinarie budgetutgifterna och 5,2% av akademins totala utgifter. År 1996 var motsvarande andelar 16,7 och 12,4%, år ,3 och 10,7% och år ,2 respektive 9,4%. Då man beaktar att en del av fastighetsutgifterna också betalas med medel som inflyter genom omkostnadspåslaget för exterfinansierad verksamhet eller betalas med övriga externa medel kan man beräkna att fastighetsutgifternas faktiska andel av akademins totala utgifter år 2000 uppgick till 10,8%. Å andra sidan är det också värt att notera att endast ca 12% av fastighetskostnaderna betalas med externa medel, medan den externa finansieringens andel av akademins totala utgifter (Vasa övningsskola inte inkluderad) uppgår till hela 38%. Sammantaget kan dock noteras att fastighetskostnaderna utgör en betydande del av universitetens utgifter; en utgiftskategori som efter löneutgifterna är den nästststörsta utgiftsgruppen. Det är därför ologiskt och inkonsekvent att resultaten-heterna efter införandet av helhetsbudgetering själva svarar för alla andra kostnader utom fastighetskostnaderna som är centralt budgeterade. En del universitet (bl.a. Helsingfors universitet, Tammerfors universitet och Helsingfors handelshögskola) har överfört ansvaret för fastighetsutgifterna på de olika enheterna genom att införa interna hyror. Enligt uppgift av personer som ansvarar för fastighetsfrågor vid de nämnda universiteten har man genom detta bl.a. lyckats effektivera användningen av utrymmena och minska behovet av tilläggsutrymmen. Behovet av ökad kontroll över fastighetskostnadernas utveckling är akut också inom Åbo Akademi med tanke på de stora byggnadsprojekten Arken och Strand-kvarnen och de möjligheter till omdisponering av utrymmen och effektivering av utrymmesanvändningen, som dessa projekt innebär. Den tekniska beredskapen att införa interna hyror är god tack vare att ett nytt dataprogram för Åbo Akademis utrymmesregister, vilket är explicit avsett för intern hyresdebitering, har tagits i bruk. Uppdateringen av registret är i full gång och kan beräknas vara genomförd under höstens lopp. Utrymmesregistret innehåller uppgifter om de olika byggnaderna, enskilda rum, typen av utrymme, rummens areal, grunden för hyresdebiteringen och till vilket ansvarsområde (institution/ laboratorium/enhet) rummet hör. Ett exempel på hur en rapport över en enhets utrymmen kommer att se ut bifogas (bi-laga 1). År 1999 utredde en arbetsgrupp hur interna hyror kunde införas vid Åbo Akademi. Arbetsgruppens överväganden och utredningar erbjuder enligt undertecknad föredragandes uppfattning fortsättningsvis en god grund för införandet av intern hyresdebitering, även om man då inte var beredd att införa systemet bl.a av rädsla för den ökade arbetsbelastningen och man efterlyste ytterligare utredningar av systemets olika konsekvenser. Arbetsgruppen konstaterar bl.a. att fördelarna med införande av interna hyror är att - medvetandet om att utrymmen är förenade med kostnader ökar, - revirtänkandet och tendensen att för säkerhets skull hålla fast vid utrymmen man någon gång fått antagligen minskar, om utrymmena avgiftsbeläggs, - medför intresse för att utrymmen utnyttjas effektivt; detta gäller speciellt undervisningsutrymmena (t.ex. auditorier, seminarierum och övningslaborato-rier) - kan leda till att det totala utrymmesbehovet (och de totala utgifterna) minskar - kan medföra rättvisare och mera ändamålsenlig utrymmesfördelning