Anhållan om att få utlysa fem lektorat i ämnena svenska, svenska som andraspråk och nordiska språk

Transkript

1 Anhållan om att få utlysa fem lektorat i ämnena svenska, svenska som andraspråk och nordiska språk Institutionen för svenska språket har under en tid befunnit sig i en fas som till stora delar karaktäriserats av brist på nydaning och utvecklingstänkande. Vi har varit hårt belastade i arbetet med den nya lärarutbildningen, vår s.k. SVISS- verksamhet, som till största delen byggde på uppdragsutbildning, har mer eller försvunnit samtidigt som många av institutionens lärare gått i pension. Osäkerheten rörande omfattningen av uppdraget inom den nya lärarutbildningen har medfört att vi inte vågat rekrytera i den omfattning vi borde gjort. Våra fruktlösa försök att rekrytera en professor i svenska som andraspråk förde också med sig en viss rädsla för att verksamheten inom svenska som andraspråk skulle urholkas, och den sparsmakade bedömningen från Red10 förbättrade inte situationen. Fakultetens SWOT- analys gav intrycket av en solid, men trött, institution. Förutsättningarna för nytänkande och entusiasm att utveckla institutionen har således inte varit de bästa. Vissa delar av verksamheten har trots detta expanderat kraftigt, framför allt inom det språkteknologiska området där flera nyanställningar i form av post docs och systemutvecklare har gjorts. Dessa behöver nu konsolideras i verksamheten, och vi behöver hitta ett sätt för större samverkan med Språkbanken och de övriga delarna av institutionen. Under har vi målmedvetet arbetat med att försöka utveckla institutionen, vilket resulterat i en genomarbetad vision och värdegrund som i sin tur ska ligga till grund för den handlingsplan som kommer att färdigställas under hösten. Handlingsplanen ska sätta upp lång- och kortsiktiga mål för undervisning, forskning och samverkan, och där har vi tagit såväl SWOT- analysen som Red10- utvärderingen till hjälp. Vi har således bestämt oss för att satsa på fem profilområden på institutionen: lexikografi/lexikologi, svenska som andraspråk, språkteknologi, grammatik och textforskning. Områdena är med avsikt ganska vida i sina benämningar, och tanken är att områdena ska ligga till grund för utveckling av såväl undervisning, forskning och samverkan, i syfte att uppnå en komplett miljö. Institutionen har också ett stort forskningsöverskott, som bl.a. uppstått genom att många lärare inte kunnat utnyttja sin forskningstid i den utsträckning det varit tänkt. Vår avsikt är nu att försöka utnyttja detta överskott för att dels stärka våra forskningsprofiler, dels förbättra forskningsanknytningen i undervisningen. Till detta behöver vi fler anställda, och vi anhåller därför om att få inrätta fem nya lektorat inom områdena svenska, svenska som andraspråk samt nordiska språk. Nedan följer en motivering för vart och ett av områdena samt till antalet utlysningar inom ämnet. Svenska: två lektorat, varav ett i lexikografi/lexikologi Institutionen har en stark lexikografisk och lexikologisk verksamhet, och vi har bl.a. ingått ett avtal med Svenska Akademien för ett långsiktigt samarbete. För detta behöver vi säkra den lexikografiska kompetensen. Idag arbetar framför allt Sven- Göran

2 Malmgren och Sture Berg med ordboksarbetet. Båda har uppnått pensionsålder. Förutom dessa arbetar två biträdande forskare på halvtid (varav en också doktorerar på halvtid) och ytterligare en doktorand (20%) inom verksamheten. Emma Sköldberg innehar en Akademiforskartjänst, men har ingen annan tillsvidareanställning "i botten". Institutionen menar att det är absolut nödvändigt att utlysa en anställning där en stor del av arbetet innebär att man arbetar med SAOL och Svensk ordbok, och att denna anställning bör vara ett lektorat så att man också kan undervisa på våra olika utbildningar. Vi ger en del kurser i lexikografi på avancerad nivå, och dessa tycks öka i popularitet varför det behövs undervisningskompetens även där. Inom språkkonsultprogrammet kommer lexikografi och korpusarbete också att spela en stor roll, och ett lektorat erbjuder stora möjligheter att förena en viktig forskningsverksamhet med våra utbildningar. Det andra lektoratet i svenska vill vi ha mer öppet, men med visst fokus på att innehavaren ska ha kompetens för att arbeta inom språkkonsultprogrammet. Vi ser därutöver gärna att innehavaren är intresserad av att försöka arbeta ämnesöverskridande inom institutionen, både inom svenska, svenska som andraspråk och ämnesdidaktik. Nordiska språk: ett lektorat Under våren 2011 fick institutionen beviljat en anhållan om att få lysa ut den professur i nordiska språk som nu innehas av Bo Ralph. En av orsakerna var att vi inte ansåg oss ha någon lektor som skulle kunna befordras till professor i nordiska språk med en språkhistorisk inriktning. När nu Monica Johansson gått i pension finns det i princip bara en person kvar på institutionen med en språkhistorisk inriktning (Rakel Johnson), och detta är en alldeles för sårbar situation. Vi önskar därför lysa ut ett lektorat i nordiska språk med en nordistisk och språkhistorisk inriktning så att innehavaren av lektoratet tillsammans med den nya professorn i nordiska språk kan stärka den språkhistoriska kompetensen på institutionen. Inom våra forskningsprofiler finns stort utrymme för en språkhistorisk aspekt, och inom Språkbanken har man redan börjat arbeta med att samla in äldre textmaterial som ska utgöra en språkhistorisk korpus. Inom både svenska och svenska som andraspråk finns stora möjligheter att anlägga historiska perspektiv på ett annat sätt än det konventionellt språkhistoriska, genom att t.ex. problematisera språkkontaktsfenomen ur ett historiskt perspektiv, andraspråksinlärning, flerspråkighetskulturer, det nordiska språkområdet som en multilingval miljö etc. Svenska som andraspråk (SVA): två lektorat Svenska som andraspråk är vår mest expansiva utbildning, samtidigt som den är det område där vi har klara brister i den formella kompetensen hos lärarna. Under året kommer två stycken lektorer (varav en docentkompetent) att gå i pension (Roger Källström och Lilian Nygren Junkin) och under de kommande åren försvinner ytterligare några personer i pensionsavgångar. Ämnet är ungt, de flesta som läser ämnet är verksamma lärare och vill fortsätta att arbeta i skolans värld, och vi har haft svårigheter att rekrytera disputerade lärare. Samtidigt är vi i en situation där ett flertal adjunkter med tillsvidareanställning som tidigare arbetat på SVISS måste erbjudas arbete, så även om vi skulle ha behov av fler lektorer än två inom SVA tror vi inte att det är rimligt att lysa ut fler lektorat, eftersom vi då kan komma att få problem med arbetsuppgifter för

3 våra adjunkter. Vi tror också att inriktningen på det "allmänna" lektoratet i svenska kan innebära att vi får sökande med bred kompetens som kan gå att utnyttja i båda ämnena. Arbetsmarknaden för disputerade lektorer inom SVA är mycket god, eftersom de flesta lärosäten lyser ut lektorat i detta ämne. Vi hade därför för avsikt att först anhålla om att få lysa ut biträdande lektorat, men eftersom dessa anställningsformer ännu inte är färdigförhandlade vid GU har vi istället bestämt oss för att anhålla om att få lysa ut två universitetslektorat. Den fakultetfinansierade forskningsdelen inom dessa lektorat ska uppgå till 50% de två första åren. Orsaken till detta är till viss del att vi vill erbjuda attraktiva anställningar för att få många sökande, men den främsta orsaken är att vi behöver stärka forskningsanknytningen inom ämnet, och att vi ännu inte har en professur inom ämnet. Sally Boyd är anställd på 25% som gästprofessor, och hon har i uppgift att arbeta fram en profil för en ny utlysning av professuren, men vi behöver också ha lektorer med god forskningskompetens för att ytterligare förstärka ämnet och vår forskarutbildning. Finansiering: Institutionen har nu ungefär motsvarande fem heltidsanställningar i form av visstidsförordnanden och timlärare. Några av dessa kommer att försvinna till förmån för tillsvidareanställningar. Vi måste dock behålla en del visstidsanställningar för att ha en buffert. I annat fall kan vi inte erbjuda så mycket forskning inom tjänst som krävs för att vi ska göra åt vårt överskott och uppfylla vår handlingsplan. När forskningsöverskottet har reducerats har ytterligare personer gått i pension och därmed frigjort fler undervisningstimmar om så skulle behövas. Lektoraten i svenska som andraspråk finansieras dels genom ISA (forskningsanknytningen), dels genom pensionsavgångar. Lektoratet i nordiska språk kan ses som en ersättning för det lektorat som Monica Johansson hade. Lektoraten i svenska finansieras till viss del genom ordboksprojektens försorg, dels genom grundutbildningsmedel. Eftersom vi har ett betydande forskningsöverskott ser vi faktiskt inga som helst problem med finansieringen. Fem tjänster är redan idag är fyllda med undervisning på visstidsbasis, och vi har ekonomisk tilldelning via grundutbildningsanslaget så att det täcker undervisningsdelen i lektoraten. Därtill kommer troligen en ökad insats i lärarlyftet. Strängt taget skulle vi nog kunna utlysa ännu fler anställningar, men vi ser också en fördel med att behålla några tjänster som kan erbjudas i form av visstidsanställningar, eftersom det ger en större flexibilitet i planeringen av undervisning. Vi hoppas att fakultetsnämnden ser välvilligt på vår anhållan så att vi så snart som möjligt kan sätta igång arbetet med rekrytering.

4 Humanistiska fakulteten utlyser en anställning som universitetslektor i svenska språket med inriktning mot lexikografi/lekxikologi med placering vid Institutionen för svenska språket Arbetsuppgifter: I arbetet ingår gängse arbetsuppgifter såsom undervisning, forskning, administration och samverkan med det omgivande samhället. Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet bedriver sedan lång tid tillbaka en omfattande verksamhet inom området lexikografi/lexikologi. Vid institutionen produceras SAOL och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien, och den lexikografiska/lexikologiska inriktningen är ett av institutionens profilområden. En stor del av arbetsuppgifterna består därför av praktiskt lexikografiskt arbete med de ordböcker vi producerar. Den sökande förväntas kunna undervisa på de flesta av våra utbildningar med särskilt fokus på lexikografi och lexikologi. Den sökande förväntas aktivt bidra till att utveckla det lexikografiska och lexikaliska perspektivet i våra utbildningar. Den sökande förväntas också kunna medverka i arbetet med att införliva det lexikografiska/lexikologiska profilområdet på ett fruktbart sätt i våra utbildningar inom både svenska, svenska som andraspråk och Språkkonsultprogrammet. Kvalifikationer: Den sökande måste besitta en uttalad kompetens inom svensk lexikografi/lexikologi, såväl praktiskt som teoretiskt. Eftersom våra ordboksprojekt till största delen behandlar modern svenska, ses kvalifikationer inom modern, svensk lexikografi som en särskild merit. Vårt lexikografiska/lexikologiska arbete bygger i stor utsträckning på extrahering av information ur stora elektroniska korpusar, varför erfarenhet av korpushantering är meriterande. Den sökandes forskningsinriktning bör överensstämma med något av institutionens profilområden. En viktig uppgift är att kunna förena sin forskningsinriktning med den undervisning som bedrivs, varför vi gärna ser att den sökande diskuterar denna uppgift särskilt i ansökan.

5 Humanistiska fakulteten utlyser en anställning som universitetslektor i nordiska språk med placering vid Institutionen för svenska språket Arbetsuppgifter: I arbetet ingår gängse arbetsuppgifter såsom undervisning, forskning, administration och samverkan med det omgivande samhället. Institutionen håller för närvarande på att rekrytera en professor i nordiska språk, och innehavaren av det utlysta lektoratet i nordiska språk är tänkt att kunna vara en resurs i arbetet med att etablera en starkare nordistisk och språkhistorisk profil vid institutionen. En viktig arbetsuppgift är att hitta fruktbara sätt att förena språkhistorisk forskning med undervisning på grund- och avancerad nivå, i samklang med GU:s uttalade policy om kompletta miljöer. Anställningen kan medföra undervisning inom institutionens alla ämnen och nivåer, såväl på grundutbildning och lärarutbildning i svenska och svenska som andraspråk. Kvalifikationer: En grundläggande del av arbetet är att i samarbete med övriga institutionen stärka den nordistiska och språkhistoriska kompetensen, och att berika den befintliga forskningen och undervisningen med dessa aspekter. Vi ser därför gärna att den sökande har en forskningsinriktning som kombinerar språkhistorisk forskning med något eller några av våra profilområden. Den sökande bör också ha ett uttalat didaktiskt intresse. En viktig uppgift är att kunna förena sin forskningsinriktning med den undervisning som bedrivs, varför vi gärna ser att den sökande diskuterar denna uppgift särskilt i ansökan.

6 Humanistiska fakulteten utlyser två anställningar som universitetslektor i svenska som andraspråk med placering vid Institutionen för svenska språket Svenska som andraspråk är ett mycket expansivt ämne vid vår institution och vi bedriver undervisning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Därtill kommer en inriktning i lärarprogrammet och en stor del kompetensutveckling inom ramen för lärarlyftet. Vid institutionen finns också ISA, Institutet för svenska som andraspråk, vars uppdrag är att bedriva forsknings- och utvecklingsprojekt och att verka för fortbildning av forskare och lärare inom ämnesområdet. Arbetsuppgifter: I arbetet ingår gängse arbetsuppgifter såsom undervisning, forskning, administration och samverkan med det omgivande samhället. Undervisning förekommer både inom svenska som andraspråk och svenska språket samt på kurserna för utbytesstudenter. De två första åren kommer den fakultetsfinansierade forskningsdelen inom tjänsten att utgöras av 50% (mot normalt 20% inklusive kompetensutveckling), med motiveringen att vi behöver stärka och utöka den forskningsbaserade delen av vår verksamhet. En stor del av arbetsuppgifterna utgörs alltså av egen forskning och arbete med att forskningsförankra undervisningen. Kvalifikationer: En viktig del av arbetet är att i samarbete med övriga institutionen, särskilt ISA, stärka forskningsprofilen i svenska som andraspråk. Vi ser därför gärna att den sökande har en forskningsinriktning inom svenska som andraspråk som kan kombineras med något eller några av våra andra profilområden. Svenska som andraspråk är ett undervisningsämne som i stor utsträckning tangerar andra vetenskapsområden än det lingvistiska, såsom sociologi, psykologi och kulturvetenskaper, och den ämnesdidaktiska prägeln är stark. Den sökande bör därför ha ett uttalat intresse för didaktiska frågor kopplade till ämnet, samtidigt som vi gärna ser att den sökandes forskningsinriktning är språkvetenskapligt baserad. En viktig uppgift är att kunna förena sin forskningsinriktning med den undervisning som bedrivs, varför vi vill att den sökande diskuterar denna uppgift särskilt i ansökan. Mer information om ISA:s forskningsprojekt ges via denna länk:

7 Humanistiska fakulteten utlyser en anställning som universitetslektor i svenska språket med placering vid Institutionen för svenska språket Arbetsuppgifter: I arbetet ingår gängse arbetsuppgifter såsom undervisning, forskning, administration och samverkan med det omgivande samhället. Anställningen har ingen uttalad inriktning, utan undervisning kan förekomma på alla institutionens kurser i både svenska och svenska som andraspråk. Den sökande förväntas kunna arbeta i Språkkonsultprogrammet på kandidatnivå. Lektoratet är huvudsakligen språkvetenskapligt inriktat, men det finns stort utrymme för att anlägga olika synvinklar, även ämnesdidaktiska, på de kurser man förväntas utveckla och undervisa på. En viktig arbetsuppgift är att tillsammans med övriga medarbetare försöka erbjuda en så komplett miljö som möjligt vad avser undervisning, forskning och samverkan, och att aktivt delta i utvecklingen av institutionen som helhet. Kvalifikationer: Med tanke på vårt kommande Språkkonsultprogram ser vi gärna att den sökande har kvalifikationer som passar för undervisningen där. Detta kan vara kvalifikationer inom områden som språkvård, språkriktighet, textgranskning, språkpolitik, textproduktion i tal och skrift och texter i arbetslivet. Vi ser gärna att den sökande har en forskningsinriktning som passar väl in i något av våra profilområden. En viktig uppgift är att kunna förena sin forskningsinriktning med den undervisning som bedrivs, varför vi vill att den sökande diskuterar denna uppgift särskilt i ansökan.