Trafiksäkerhetsprogram Ärende 8 TN 2018/353

Transkript

1 Trafiksäkerhetsprogram Ärende 8 TN 2018/353 Sida 52 av 237

2 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: TN 2018/353 Tekniska nämnden Trafiksäkerhetsprogram Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar att sända förslaget till trafiksäkerhetsprogram på remiss till Trafikverket, närliggande kommuner, sjukvården, polisen, räddningstjänsten, NTF samt kommunens nämnder, råd och politiska partier. Ärendebeskrivning Detta program är resultatet av en process som initierades av Tekniska nämndens beredning. Omkring 125 personer skadas årligen i trafiken i Kävlinge kommun. Under perioden avled 6 personer och 27 personer skadats allvarligt. En tredjedel av dödsfallen och ca 63 % av de allvarliga skadorna har inträffat i samband med olyckor på det kommunala vägnätet. Hälften av personskadorna utgörs av fotgängares och cyklisters singelolyckor. Enligt nollvisionen ska ingen dödas eller skadas i trafiken. Varje olycka är en för mycket. Kommunen har en ambition om att bli Skånes bästa boende kommun. Trygghet och säkerhet är viktiga faktorer för att nå målen. Detta program ger förslag till hur arbetet med trafiksäkerhetsfrågorna ska stärkas. Som ett underlag till trafiksäkerhetsprogrammet gjordes en trafiksäkerhetsrevision under Barn, äldre och funktionshindrade bör prioriteras i arbetet. I programmet pekas ut vem som ansvarar för de olika förbättringsområdena. I fler fall är förbättringarna beroende verksamheternas budget. Ett strukturerat trafiksäkerhetsarbete kräver också uppföljning och utvärdering. Programmet föreslås sändas på remiss till berörda parter innan beslut. Beslutsunderlag Trafiksäkerhetsprogram förslag till remissversion Trafiksäkerhetsrevision Miljö & Teknik Elektroniskt godkänd av: Lina Rosenstråle, Beslutet ska skickas till Tekniska nämnden Annette Bengtsson Annette.Bengtsson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se Sida 53 av 237

3 2 (2) För kännedom Trafikingenjör För verkställighet Nämndsekreterare Sida 54 av 237

4 Trafiksäkerhetsprogram Förslag till remissversion, Kävlinge kommun Sida 55 av 237

5 Förord Detta program är resultatet av en process som initierades av Tekniska nämndens beredning. Som ett underlag till trafiksäkerhetsprogrammet gjordes en trafiksäkerhetsrevision under Programmet har behandlats i Tekniska nämnden vartefter det har sänts på remiss till berörda parter, t ex Trafikverket, närliggande kommuner, sjukvården, polisen, räddningstjänsten, NTF samt kommunens nämnder, råd och politiska partier. Programmet kommer därefter revideras efter inkomna synpunkter innan antagande. Programmet har tagits fram av Trafikingenjör Annette Bengtsson. 2 Sida 56 av 237

6 Innehåll Förslag till remissversion, Förord...2 Innehåll...3 Sammanfattning...4 Inledning...5 Visioner...5 Hur många och vilka skadas?...6 Bältes- och hjälmanvändning...8 Viltolyckor...8 Trygghet...8 Trafiksäkerhetsrevision...8 Mål...9 Förslag till åtgärder...10 Uppföljning...11 Bilaga Kommunal trafiksäkerhetsrevision av Kävlinge kommun, Sida 57 av 237

7 Sammanfattning Omkring 125 personer skadas årligen i trafiken i Kävlinge kommun. Under perioden avled 6 personer och 27 personer skadats allvarligt. En tredjedel av dödsfallen och ca 63 % av de allvarliga skadorna har inträffat i samband med olyckor på det kommunala vägnätet. Hälften av personskadorna utgörs av fotgängares och cyklisters singelolyckor. Enligt nollvisionen ska ingen dödas eller skadas i trafiken. Varje olycka är en för mycket. Kommunen har en ambition om att bli Skånes bästa boende kommun. Trygghet och säkerhet är viktiga faktorer för att känna trygghet. Detta program ger förslag till hur arbetet med trafiksäkerhetsfrågorna ska stärkas. Det föreslås att de kommande åtgärderna inriktas mot följande områden: Fortsätta att genomföra en årlig uppföljning av olycksstatistiken och andra mätningar samt hålla en efterföljande rapportering och diskussion med politikerna. Arbeta med kontinuerlig kunskaps- och kompetensutveckling bland kommunens anställda, entreprenörer och politiker. Gör rätt från början dokumentera hur trafiksäkerhetsaspekter ska beaktas i den fysiska planeringen vid planärenden, nyetableringar och bygglovsärenden. Hastighetssäkra resterande gång- och cykelpassager och korsningar. Arbeta med beteendepåverkande åtgärder för att få en ökning av hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet, cykelhjälmsanvändning, trafiknykterhet och bilbältesanvändning Utveckla trafiksäkerhetsarbetet i förskola och grundskola. Förändra generella resvanor i kommunen genom beteendeförändring. Fortsätt att kontrollera både vinterväghållning och barmarksunderhåll. Öka informationsinsatsen till fastighetsägare för siktskymmande växtlighet, vinterväghållning med mera samt vidta åtgärder mot överträdelser. Följa upp resultaten av det befintliga samarbetet med Polisen Identifiera ytterligare tänkbara samarbetsparters, t ex relevanta myndigheter, organisationer eller föreningar. Barn, äldre och funktionshindrade bör prioriteras i arbetet. I programmet pekas ut vem som ansvarar för de olika förbättringsområdena. I fler fall är förbättringar beroende verksamheternas budget. Ett strukturerat trafiksäkerhetsarbete kräver också uppföljning och utvärdering. Uppföljningen föreslås ske årsvis. Omorganisationer kan kräva speciell uppföljning. 4 Sida 58 av 237

8 Inledning Trafiksäkerheten i Kävlinge ska förbättras! Detta program syftar till att ta ett samlat grepp över trafiksäkerhetsfrågorna i kommunen. Som ett underlag till trafiksäkerhetsprogramet har en trafiksäkerhetsrevision genomförts. Trafikolyckorna står för ett stort lidande i form av smärta och sorg. Oron att man själv eller ens familj ska råka ut för en olycka påverkar vardagen och livskvaliteten. Oron kan också begränsa rörligheten eller val av färdmedel. En tydlig indikator på detta är många föräldrar som skjutsar sina barn till skolan. Detta trafiksäkerhetsprogram tar sikte mot år och ersätter Trafiksäkerhetsprogram för Kävlinge kommun Programmet redovisar kommunens metoder för att arbeta med trafiksäkerhetsfrågorna och redovisar alltså inte förslag till enskilda fysiska ombyggnader. För att skapa en bred förankring föreslås programmet sändas på remiss innan programmet antas. Visioner Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. Nollvisionen är ett etiskt förhållningssätt men utgör också en strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. I Nollvisionen slås fast att det är oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige, vilket har fastställts genom ett beslut i riksdagen. Beslutet har lett till förändringar i trafiksäkerhetspolitiken och i sättet att arbeta med trafiksäkerhet. Varje olycka är en för mycket. Trafiksäkerhetsarbetet i Nollvisionens anda innebär att vägar, gator och fordon i högre grad ska anpassas till människans förutsättningar. Ansvaret för säkerheten delas mellan dem som utformar vägtransportsystemet och dem som använder det. Trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen utgår från att allt ska göras för att förhindra att människor dödas eller skadas svårt. Samtidigt som åtgärder ska vidtas för att förhindra olyckor, måste vägtransportsystemet utformas med hänsyn till insikten om att människor gör misstag och att trafikolyckor därför inte kan undvikas helt. Nollvisionen accepterar att olyckor inträffar, men inte att de leder till allvarliga personskador. Kävlinge kommun ställer sig bakom Nollvisionen. Kävlinge kommun har också visionen att ingen ska avstå från att vara rörlig i samhället på grund av rädsla eller oro att skadas i trafiken. Invånarna i kommunen ska vara trygga och ha en hög livskvalitet. Kommunens vision är också att alla ska ställa sig bakom önskan om en nollvision i kommunen. På bred front ska alla aktörer som på något sätt kan bidra till bättre trafiksäkerhet hjälpas åt, både kommunen, Trafikverket, invånarna och näringsliv. 5 Sida 59 av 237

9 Hur många och vilka skadas? Kommunen hämtar sin olycksstatistik från STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) som är ett nationellt register för polis- och sjukhus-registrerade olyckor och skadade på vägar och gator. De olika skador som kan uppkomma i en trafikolycka delas in i fyra skadenivåer: Lätt skada kan till exempel innebära mjukdelsskador som kräver ingen eller begränsad rehabilitering. En lätt skada är inte skador på skelett eller huvud. Måttlig skada kan till exempel innebära större mjukdelsskador och skelettskador som kräver viss rehabilitering oftast med kortare sjukskrivning. Svår skada kan till exempel innebära flera och svåra skelettskador som kräver lång och omfattande rehabilitering. Dödsfall. Person som har avlidit inom 30 dagar efter trafikolycka som en direkt eller indirekt följd av olyckan Döda Allvarligt skadade (ISS 9-) Måttligt skadade (ISS 4-8)* Lindrigt skadade (ISS 1-3) Osäker eller okänd skadegrad** Under femårsperioden har 630 personer skadats i Kävlinge kommun, varav 6 personer dödats och 27 personer skadats allvarligt. Det innebär att ca 125 personer skadas årligen. En tredjedel av dödsfallen och ca 63 % av de allvarliga skadorna har inträffat i samband med olyckor på det kommunala vägnätet. På det statliga vägnätet omkom 4 personer och 6 personer skadades allvarligt. Cirka 50 personer har skadats på de enskilda vägarna, i huvudsak med måttliga eller lindriga skador. Längs E6:an som är en stor pulsåder genom kommunen skadades under perioden skadades 77 personer i trafikolyckor på vägen, varav 2 personer med allvarliga skador. Olyckorna sker utspritt och hälften av olyckorna sker i korsning och hälften längs sträckorna. 6 Sida 60 av 237

10 Andelen skadade trafikanter uppdelat på trafikantslag Lastbil, 3% Spårbundet, Buss, 0% 0% Övrigt., 1% Personbil, 25% Fotgängare, 28% MC, 2% Moped, 6% Cykel, 34% Hälften av personskadorna utgörs av fotgängares och cyklisters singelolyckor. Inga olyckor har skett med buss eller spårbunden trafik enligt STRADA. Av de skadade är ungefär lika många kvinnor som män men männens skador är ofta allvarligare. Åldersfördelning Sida 61 av 237

11 Antal skadade per ålderskategori stämmer i stor med den ålderstruktur kommunen har och det totala antalet skadade/ per medborgare i Kävlinge kommun är ungefär detsamma som snittet för skånska kommuner. Bältes- och hjälmanvändning 2016 genomförde NTF en bilbältesstudie. Bland förarna hade 96 % av förarna och 95 % av passagerarna, vilket ligger i samma genomsnitt som övriga Skåne. NTF har även genomfört en räkning av cykelhjälmsanvändningen (2016). Kävlinge som en av flera kommuner i Skåne ligger över det nationella gränssnittet i cykelhjälmsanvändning. 56 % av alla och 61 % av barnen använde cykelhjälm. Nationellt är andelen 44 % för vuxna och 58 % av barnen, snittet för Skåne är 36 respektive 55 %. Viltolyckor Nationella viltolycksrådet sammanställer viltolycksstatistik. I snitt sker ca 100 viltolyckor/ år (i huvudsak rådjur men även ett visst inslag av vildsvin) i Kävlinge kommun. De flesta olyckorna leder inte till personskada. Enligt Strada skadades endast 2 person i viltolyckor, både i kollision med rådjur/ hjort. Trygghet I kommunens senaste digitala trygghetsvandring som genomfördes våren 2018 rörde ca 40 % av synpunkterna trafik. Oro finns för korsningspunkter och höga hastigheter. Undersökningen visade också att det finns ett stort önskemål om mer belysning. Trafiksäkerhetsrevision Som underlag för trafiksäkerhetsplanen gjordes 2017 en trafiksäkerhetsrevision, enligt Sveriges kommuners och Landstings modell. Kävlinge kommun får sammanlagt 27,75 av 55 poäng. Det innebär tre av möjliga fem stjärnor för trafiksäkerhetskulturen och två av möjliga fem för trafiksäkerhetstillståndet. Sammanfattningsvis fick Kävlinge kommun höga poäng inom området Drift och underhåll. Inom övriga bedömningsområden finns betydande potential till förbättring. Störst förbättringspotential finns inom kommunens övergripande organisation och styrning av trafiksäkerhetsarbetet, formaliserat och förvaltningsöverskridande samarbete samt framtagandet av nyckeldokument och handlingar såsom trafiksäkerhetsprogram, en aktuell trafiknätsanalys och hastighetsföreskrifter. Stor potential finns även inom uppföljning av den fysiska planeringen samt inom uppföljningen kvaliteten på drift och underhåll, som kan systematiseras. 8 Sida 62 av 237

12 Mål I översiktsplanens övergripande mål (Översiktsplan 2010 för Kävlinge kommun) lyfts bland annat miljökvalitetsnormer, folkhälsoperspektivet, barnperspektivet, tillgänglighet och jämställdhetsperspektivet. För barn är behovet av rörelsefrihet, säkerhet och tillgänglighet stort och nödvändigt för barns utveckling. Gång- och cykelvägnätets utformning och funktion bör därför anpassas för barn. Åtgärder i trafikmiljön som främjar barn främjar alla människor. Det är framförallt korsningspunkter mellan biltrafik och gång-/cykeltrafik som bör ägnas särskild omsorg med hänsyn till barns förmåga. I trafikstrategin ges som mål bland att kommunen strävar efter att skap Säkra, trygga, vackra och välkomnande miljöer. I trafiksäkerhetsrevisionen ges förslag till avsiktsförklaringar: Vi vill arbeta för att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken på det kommunala vägnätet. Vi vill tydliggöra kommunens intentioner inom trafiksäkerhet och systematisera arbetet med ett samlat trafiksäkerhetsprogram och mätbara mål. Vi vill på ett systematiskt och effektivt sätt främja ett trafiksäkert beteende genom fysiska och beteendepåverkande trafiksäkerhetsåtgärder där barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar är prioriterade målgrupper. Vi vill främja gång-, cykel och mopedtrafikanternas framkomlighet året gång- och cykelnätet. Vi vill verka för att alla resor och transporter som görs i tjänsten av medarbetare eller utförs på uppdrag av kommunen ska genomföras med hänsyn till trafiksäkerhet. T ex skolskjuts och färdtjänst. Vi vill verka för en systematisk och långsiktig samverkan med externa aktörer för bättre hastighetsefterlevnad, bältesanvändning, trafiknykterhet, hjälmanvändning och synbarhet i kommunen. 9 Sida 63 av 237

13 Förslag till åtgärder Utifrån erfarenheterna av det tidigare trafiksäkerhetsarbetet, skadeanalysen och trafiksäkerhetsrevisionen föreslås att de kommande åtgärderna inriktas mot följande områden: Fortsätta att genomföra en årlig uppföljning av olycksstatistiken och andra mätningar samt hålla en efterföljande rapportering och diskussion med politikerna. Uppföljningen bör göras under första kvartalet till ansvarig nämnd (för närvarande Tekniska nämnden). Trafikingenjören ansvarar för redovisningen. Arbeta med kontinuerlig kunskaps- och kompetensutveckling bland kommunens anställda, entreprenörer och politiker. Varje verksamhet ansvarar för att detta bedrivs. Rådet för Trygghet och Hälsa få ett samordningsansvar. Gör rätt från början dokumentera hur trafiksäkerhetsaspekter ska beaktas i den fysiska planeringen vid planärenden, nyetableringar och bygglovsärenden. Strategiska avdelningen och Mitek bör säkerställa dessa processer. Berörda förvaltningschefer ansvarar för detta. Hastighetssäkra resterande gång- och cykelpassager och korsningar. Utbyggnaden av säkrar gång- och cykelpassager sker i dag inom investeringsbudgeten för trafikreglering. För närvarande är budgeten på 1, 5 miljoner/ år och 3-4 korsningar hastighetsäkras per år. På det kommunala vägnätet finns det cirka 50 korsningar på det kommunala gatunätet som bör åtgärdas. Med nuvarande takt kommer alltså korsningarna vara åtgärdade inom cirka 15 år om kostnadsbilden inte förändras. Med ambitionen att kommunen ska vara Skånes bästa boende kommun bör man dock överväga att höja ambitionsnivån. Budgeten antas av kommunfullmäktige. Arbeta med beteendepåverkande åtgärder för att få en ökning av hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet, cykelhjälmsanvändning, trafiknykterhet och bilbältesanvändning. Gata/Parkenhet tillsammans med rådet för Trygghet och Hälsa ansvar för arbetet. Utveckla trafiksäkerhetsarbetet i förskola och grundskola. Undervisning sker idag i skolorna. Bildningsnämnden ansvarar för att arbetet stärks. Förändra generella resvanor i kommunen genom beteendeförändring. Parallellt med framtagandet av detta program har ett program för hållbart resande tagits fram. Fortsätt att kontrollera både vinterväghållning och barmarksunderhåll. Gata/parkenhet ansvar för kontrollen. Öka informationsinsatsen till fastighetsägare för siktskymmande växtlighet, vinterväghållning med mera samt vidta åtgärder mot överträdelser. Mitek ansvarar för information, kontroll och tillsyn. Följa upp resultaten av det befintliga samarbetet med Polisen Rådet för trygghet och hälsa bör följa upp resultaten. 10 Sida 64 av 237

14 Identifiera ytterligare tänkbara samarbetsparters, t ex relevanta myndigheter, organisationer eller föreningar. Alla verksamheter och nämnder ansvar för att vidarutveckla verksamheterna. Barn, äldre och funktionshindrade bör prioriteras i arbetet. Uppföljning Ett strukturerat trafiksäkerhetsarbete kräver också uppföljning och utvärdering. Det är viktigt att uppföljningen hamnar hos dem som har ansvar för respektive område inom trafiksäkerhet. Lämpligt är att man en gång årligen gör en uppföljning för att ge en samlad bild om hur genomförandet fortgår och vilka effekter genomförda åtgärder fört med sig. I samband med omorganisationer är detta speciellt viktigt. Förslagsvis använder man sig då av den checklista som tagits fram i arbetet med åtgärder. Förslagsvis inarbetas det i verksamheternas verksamhets- och nämndsplaner. Olyckor är ett sätt att följa upp trafiksäkerhetsläget. Ibland kan slumpens inverkan på olycksutfallet vara stort, särskilt om man har få olyckor. Så kan fallet vara om man vill utvärdera en ombyggnad av en korsning. Hastighetsmätningar är en bra indikator, samband mellan hastighet och olyckor är kända. Andra metoder kan vara konfliktstudier eller beteendestudier. 11 Sida 65 av 237

15 Rapport 2017:95, Version 1.0 Kommunal trafiksäkerhetsrevision av Kävlinge kommun Sida 66 av 237

16 Dokumentinformation Titel: Kommunal trafiksäkerhetsredovision av Kävlinge kommun Serie nr: 2017:95 Projektnr: Författare: Katarina Evanth Jonas Åström Kvalitetsgranskning: Beställare: Hanna Wennberg Kävlinge kommun Kontaktperson: Annette Bengtsson, Tel: Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Preliminärversion Beställare Slutrapport Beställare Åldermansgatan 13 SE Lund / Sweden Telefon +46 (0) info@trivector.se Sida 67 av 237

17 Förord Trivector fick i januari 2017 uppdraget av Kävlinge att genomföra en kommunal trafiksäkerhetrevision av arbetet med trafiksäkerheten i kommunen. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har utvecklat en metod för utvärdering och förbättring av kommuners trafiksäkerhetsarbete: kommunal trafiksäkerhetsrevision. Det långsiktiga och övergripande målet med revisionen är att få en ökad trafiksäkerhet med färre dödade och skadade i trafiken. Revisionen syftar till att hjälpa kommunerna i detta arbete. Under har trafiksäkerhetsrevisionen uppgraderats med avseende på nationella mål och indikatorer för Nollvisionens etappmål 2020, internationella ledningssystemsstandarden för vägtrafiksäkerhet ISO39001 och TRAST-fördjupningen Trafiksäkra staden som är en handbok för kommunala trafiksäkerhetsprogram. Inom denna uppgradering har en pilotversion av revisionen testats i Linköpings kommun och Norrtälje kommun, efter detta gjordes små justeringar. Därefter användes den slutgiltiga versionen i Vallentuna kommun år 2016 och nu står Kävlinge kommun på tur. Civ. ing. Katarina Evanth har varit projektledare och har i arbetet assisterats av civ. ing. Jonas Åström, båda från. Tekn. dr. Hanna Wennberg, har ansvarat för den interna kvalitetsgranskningen. Beställare har varit Kävlinge kommun. Kommunens kontaktperson har under projektets gång varit Annette Bengtsson, trafikingenjör på förvaltningsdelen Miljö och Teknik. Lund, november 2017 Sida 68 av 237

18 Sammanfattning Trivector har fått i uppdrag av Kävlinge kommun att genomföra en revision av kommunens trafiksäkerhetsarbete. Syftet är att hjälpa kommunen att kvalitetssäkra sitt trafiksäkerhetsarbete och genomlysa både arbetssätt och faktiskt resultat inom trafiksäkerhetsområdet. Revisionen ska hjälpa till att få en samsyn kring trafiksäkerhetsfrågorna inom kommunen och den är tänkt att användas som underlag för en kommande trafiksäkerhetsplan. Ytterst är målet att hjälpa Kävlinge kommun att minska antalet trafikrelaterade olyckor och skador på det kommunala vägnätet. Bedömningen av Kävlinge kommuns trafiksäkerhetsarbete har skett med en standardiserad bedömningsmodell utarbetad av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), den version som uppdaterades Kävlinge kommuns trafiksäkerhetsarbete Ämnesområde Kävlinge kommun får sammanlagt 27,75 av 55 poäng. Det innebär tre av möjliga fem stjärnor för trafiksäkerhetskulturen och två av möjliga fem för trafiksäkerhetstillståndet. Nedan redovisas bedömningen av kommunens trafiksäkerhetsarbete. Trafiksäkerhetskultur Trafiksäkerhetstillstånd 1. Olyckor och skador - 1 (3) 1 Totalt 2. Organisation och styrning 4,25 (7) - 4,25 3. Fysisk planering 1,25 (3) - 1,25 4. Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter 2,5 (6) 5,25 (14) 7,75 5. Drift och underhåll 5,5 (7) 2,25 (4) 7,75 6. Fordon, resor och transporter 1,25 (2,5) 2,5 (4) 3,75 7. Externt samarbete 2 (4) - 2 Totalt antal poäng 16,75 (30) 11 (25) 27,75 (55) Totalt antal stjärnor 2,8 2,2 Avsiktsförklaringar och förbättringsaktiviteter Utifrån den analys och slutsatser som trafiksäkerhetsrevisionen har resulterat i, föreslås avsiktsförklaringarna nedan för kommunens framtida trafiksäkerhetsarbete. I kapitel 4 i rapporten finns alla föreslagna förbättringsaktiviteter. Sida 69 av 237

19 Innehållsförteckning 1. Inledning Uppdraget för Kävlinge kommun Syfte och mål Metod Beskrivning av trafiksäkerhetsutvecklingen 3 2. Nulägesbeskrivning Olyckor och skador Organisation och styrning Fysisk planering Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala 11 trafikföreskrifter Drift och underhåll Fordon, resor och transporter Externt samarbete Bedömning av trafiksäkerhetsarbetet Olyckor och skador Organisation och styrning Fysisk planering Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala 23 trafikföreskrifter Drift och underhåll Fordon, resor och transporter Externt samarbete En samlad bedömning antal stjärnor Förslag på avsiktsförklaringar och förbättringsaktiviteter Olyckor och skador Organisation och styrning Fysisk planering Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Drift och underhåll Fordon, resor och transporter Externt samarbete Revisorernas slutord och medskick 35 Bilaga 1 Deltagare i trafiksäkerhetsrevisionens möten Bilaga 2 Vanliga begrepp relaterade till trafiksäkerhetsrevisionen Bilaga 3 Dokumentsammanställning Sida 70 av 237

20 Sida 71 av 237

21 1 1. Inledning 1.1 Uppdraget för Kävlinge kommun Kommunstyrelsens Tekniska nämnd hade under våren 2016 beslutat att en kommunal trafiksäkerhetsrevision skulle genomföras. Trivector fick i januari 2017 i uppdrag av Kävlinge kommun att genomföra trafiksäkerhetrevisionen. 1.2 Syfte och mål Syftet med trafiksäkerhetsrevisionen är att hjälpa kommunen att kvalitetssäkra sitt trafiksäkerhetsarbete och genomlysa både arbetssätt och faktiskt resultat inom trafiksäkerhetsområdet. Revisionen ska hjälpa till att få en samsyn kring trafiksäkerhetsfrågorna inom kommunen och den är tänkt att användas som underlag för ett kommande trafiksäkerhetsprogram. Det långsiktiga och övergripande målet med revisionen är att minska antalet dödade och skadade i trafiken. Denna rapport redovisar resultatet samt slutsatserna av analysen och revisionen av Kävlinge kommuns trafiksäkerhetsarbete. Rapporten utgör även en dokumentation av kommunens nuvarande arbete. 1.3 Metod Den metod som använts för trafiksäkerhetsrevisionen är en standardiserad modell för bedömning av kommuners trafiksäkerhetsarbete som utvecklats av SKL under 2006 och som därefter vidareutvecklats under 2012 och Revisionen består av följande moment: Initiering där trafiksäkerhetsrevisionen förankras och planeras Startmöte 6 april (besök 1) med politiker och tjänstemän Inventering där en nulägesanalys av trafiksäkerhetsarbetet görs baserat på frågeenkät och dokument med relevans för trafiksäkerheten. Diskussion om nuläget 16 maj (besök 2) innebär samtal med politiker, chefer och tjänstemän om deras syn på kommunens trafiksäkerhetsarbete. Analys där styrkor och svagheter i kommunens trafiksäkerhetsarbete identifieras och arbetet poängbedöms med hjälp av den standardiserade bedömningsmodellen. Framtidsdiskussion 7 september (besök 3) där resultatet av trafiksäkerhetsrevisionen redovisas för kommunens politiker, chefer och tjänstemän varefter föreslagna avsiktsförklaringar och förbättringsaktiviteter Sida 72 av 237

22 2 diskuteras. Under mötet hålls en workshopliknande aktivitet där synpunkter på förslagen tas emot. Avslutning av revisionen innebär att revisionsrapporten justeras och levereras till kommunen för fortsatt förbättringsarbete. I bilaga 1 finns en förteckning av de personer från Kävlinge kommun som har deltagit i mötena under revisionens gång. Revisionen resulterar i en bedömning av trafiksäkerhetskultur och trafiksäkerhetstillstånd inom sju ämnesområden. Trafiksäkerhetskultur avser hur systematiskt kommunen som organisation och arbetsgivare arbetar med trafiksäkerhetsfrågorna, medan trafiksäkerhetstillstånd avser nuläget i hela kommunen utifrån åtgärder som redan vidtagits, dvs. utfallet av trafiksäkerhetskultur. Följande sju ämnesområden ingår i revisionen: Olyckor och skador Organisation och styrning Fysisk planering Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Drift och underhåll Fordon, resor och transporter Externt samarbete Utgångspunkten för analysen är nedanstående modell för ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete. Figur 1-1 Modell för ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete Sida 73 av 237

23 3 1.4 Beskrivning av trafiksäkerhetsutvecklingen Positiv trafiksäkerhetsutveckling, men inte för de oskyddade Trafiksäkerhetsutvecklingen har varit positiv de senaste decennierna i Sverige. Särskilt för biltrafiken har olyckstalen gått ner. Däremot har skadorna bland oskyddade trafikanter varit mer konstanta över tiden, se figur nedan 1. En stor del av dessa skador sker i tätort på det kommunala vägnätet. Detta innebär att kommunernas trafiksäkerhetsarbete har en mycket viktig roll i att minska olyckorna och skadorna bland oskyddade trafikanter. Figur 1-2 Prognostiserat antal allvarligt skadade fördelat efter trafikantkategori. *På grund av rutinförändringar har 2015 och 2016 justerats för internt bortfall. Källa: STRADA. OBS. Data avser hela riket (nationell data). Nollvisionen Det ställs allt större krav på att kommunerna bedriver ett systematiskt och effektivt trafiksäkerhetsarbete. Grunden för detta är riksdagens beslut om Nollvisionen som det långsiktiga målet för trafiksäkerheten. Nollvisionen innebär att ingen på sikt skall dödas eller skadas allvarlig till följd av trafikolyckor och att vägtransportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta. Trafikverket har på uppdrag av regeringen fått den samordnande rollen för arbetet med Nollvisionen. 1 Trafikverket (2017). Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2017 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen Sida 74 av 237

24 4 Nationella mål och indikatorer för etappmål 2020 I juni 2009 antog riksdagen en rad nya etappmål för trafiksäkerheten i Sverige. Etappmålen innebär bland annat att antalet döda i trafiken ska halveras fram till år 2020, baserat på 2007 års nivå. 2 Under samma period ska antalet allvarligt skadade i trafiken, det vill säga personskada som medför bestående invaliditet på minst 1 %, minska med 25 %. För detta har elva insatsområden pekats ut som är särskilt viktiga att arbeta med för att nå upp till etappmålen. 3 Inom respektive område har indikatorer och målsättningar för år 2020 tagits fram. Följande områden har pekats ut som berör kommunernas trafiksäkerhetsarbete i varierande utsträckning: Hastighetsefterlevnad i det statliga vägnätet Hastighetsefterlevnad i det kommunala vägnätet Nykter trafik Bältesanvändning Hjälmanvändning Säkra personbilar i trafik Säkra motorcyklar i trafik (ABS) Säkra statliga vägar Säkra GCM-passager i tätort Drift och underhåll av GCM-vägar Systematiskt trafiksäkerhetsarbete (ISO 39001) ISO 39001, ledningssystemsstandard för vägtrafiksäkerhet Trafikverket och Swedish Standard Institute (SIS) initierade 2008 ett internationellt arbete med att ta fram en ledningssystemsstandard för vägtrafiksäkerhet, ISO Ett 30-tal länder har deltagit i arbetet med standarden, liksom intresseorganisationer som WHO, World Bank, International Transport Forum, Global Road Safety etc. I oktober 2012 publicerades den internationella standarden. 4 Syftet med ISO är att standardisera och systematisera arbetet med trafiksäkerhet på internationell nivå. Vid sidan om att standardisera regler för vägarbete, infrastruktur, fordon, körkortsutbildning och trafikregler vill man ta fram internationella definitioner för exempelvis trafikolyckor. Med en internationell standard ökar även möjligheterna att sprida bästa möjliga teknik och praxis inom området. På så sätt kan aktörer som inte nått lika långt i arbetet med trafiksäkerhet ta lärdom av de som är i framkant. Trafikverket ska numera ställa krav på ISO i inköp och upphandling. År 2017 infördes även en ny nationell indikator för just ISO Trafikverket (2017). Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2017 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen Trafikverket (2012). Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år 2010 och Swedish Standards Institute (2012). Svensk standard SS-ISO 39001: Sida 75 av 237

25 5 Kommunala trafiksäkerhetsprogram Trafiksäkra staden Trafiksäkerhetsarbetet i Sverige har under det senaste decenniet skiftat från ett problem- och målorienterat arbetssätt till ett tydligare målinriktat arbetssätt. Kommunerna har en viktig roll i arbetet med att förbättra trafiksäkerheten i Sverige, inte minst för oskyddade trafikanter. Det finns också en tydlig efterfrågan från medborgarna om att skapa trygga och säkra trafikmiljöer Mot denna bakgrund har Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram TRAST-fördjupningen Trafiksäkra staden, en handbok för framtagning av målinriktade och förankrade kommunala trafiksäkerhetsprogram. Handboken fokuserar på strategiska åtgärder och innehåller många konkreta åtgärdsförslag. Utgångspunkten i Trafiksäkra staden är de nationella målen och indikatorerna för etappmål 2020 vilka tillämpas på en kommunal nivå. Det ges även förslag på lokala mål och indikatorer som är relevanta för kommunernas trafiksäkerhetsarbete. Kommunal Trafiksäkerhetsrevision Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har utvecklade 2004 en metod som hjälper kommunerna att kvalitetssäkra trafiksäkerhetsarbetet: Kommunal Trafiksäkerhetsrevision. Revisionen ger en snabb och genomgripande analys av kommunens trafiksäkerhetsarbete och pekar ut styrkor och svagheter samt förbättringsmöjligheter. Den är dock inte bara en kartläggning, utan också ett avstamp för fortsatt arbete. Resultatet från revisionen gör att kommunen direkt kan fortsätta med aktiviteter som utgår från kommunens egna förutsättningar och som både på kort och på lång sikt leder till positiva förändringar. Trafiksäkerhetsrevisionen genomfördes under åren i ett 40-tal kommuner. Erfarenheterna från revisionen var mestadels positiva visade en uppföljning som Vägtrafikinspektionen gjorde Under uppgraderades trafiksäkerhetsrevisionen utifrån nationella mål och indikatorer för etappmål 2020 och internationella ledningssystemsstandarden för vägtrafiksäkerhet ISO Under 2013 skedde även en anpassning av trafiksäkerhetsrevisionen till SKL:s handbok Trafiksäkra staden. Pilotrevisioner genomfördes i Linköping och Norrtälje under hösten/vintern Trafiksäkerhetsrevisionen har en tydlig koppling till det kommunala trafiksäkerhetsprogrammet genom att revisionen ger en nulägesbeskrivning och ett avstamp att utgå ifrån när kommunen tar fram (eller reviderar) programmet. De förbättringsåtgärder och avsiktsförklaringar som revisionen resulterar i blir direkt input till trafiksäkerhetsprogrammet. Genom att samla representanter från de kommunala förvaltningar/avdelningar som påverkar trafiksäkerhetsarbetet, är dessutom förankringsarbetet redan igång. I Bilaga 2 beskrivs vanliga begrepp i trafiksäkerhetsrevisionen. 5 Vägtrafikinspektionen (2008). Kommunal trafiksäkerhetsrevision erfarenheter från sju kommuner. Sida 76 av 237

26 6 2. Nulägesbeskrivning I detta kapitel redovisas en nulägesbeskrivning av kommunens trafiksäkerhetsarbete. Beskrivningen av trafiksäkerhetsarbetet baseras till stor del på de enkätsvar och dokument som lämnats in som en del av trafiksäkerhetsrevisionen. De dokument som använts som underlag redovisas i Bilaga 3. Dessutom utgör information som erhållits i samband med diskussionerna om nuläget med tjänstemän och politiker ett viktigt underlag för bedömningen. Av kommunens invånare bor omkring 90 % i tätort. Totalt finns 11 tätorter i kommunen: centralorten Kävlinge (9050 inv) Löddeköpinge (6290 inv) Furulund (4180 inv), Hofterup (3500 inv), Dösjebro (860 inv), Sandskogen (620 inv), Barsebäck (520 inv), Barsebäckshamn (440 inv), Lilla Harrie (370 inv), Västra Karaby (230 inv) Saxtorpsskogen 6 (180 inv). Befolkningen i kommunen förväntas öka från årsskiftet 2016/2017 till år Kävlinge har en relativt låg arbetslöshet och ett bra företagsklimat vilket bl a resulterat i utmärkelsen Årets företagarkommun År 2015 fick kommunen också priset Sveriges Kvalitetskommun för sitt utvecklingsarbete i kommunen. Kommunorganisationen är den dominerande arbetsgivaren med drygt 2000 anställda. Samtliga övriga arbetsgivare har färre än 200 anställda. De branscher som sysselsatte flest personer i Kävlinge är handel, vård och omsorg (sociala tjänster) och utbildning (SCB, 2014). Center Syd utgör med sina cirka 200 företag och över 4 miljoner besökare årligen en viktig målpunkt i kommunen. Även Lödde Centrumgalleria och Kävlinge småstadskärna är viktiga besöksmål och handelsplatser. När Scan flyttade sin verksamhet 7 försvann en stor del av Kävlinges tunga godstransporter. 6 Endast en del av tätorten tillhör Kävlinge kommun, övrig del tillhör Landskrona kommun. 7 Förflyttningen till Kristianstad skedde stegvis 1994, 2004 och Sida 77 av 237

27 7 2.1 Olyckor och skador I detta avsnitt redovisas hur olycksstatistiken ser ut för Kävlinge kommun. Trafiksäkerhetstillstånd Kommunens olyckstal Inom området olyckor och skador görs en bedömning av kommunens olyckstal, både avseende dagens tillstånd och av hur utvecklingen sett ut under de senaste åren. Datan i olycksdatabasen STRADA bygger på både polis- och sjukvårdrapporterad statistik och det är denna statistik som används för att beräkna olyckstalet 8 när det finns data från båda källorna. Följande textruta beskriver hur olyckstalet beräknas. Olyckstal = Totalt antal döda och svårt skadade på det kommunala vägnätet per år och invånare. Olyckstalet är ett genomsnitt för en femårsperiod där högsta och lägsta värdet gallrats bort för att minska inverkan av slumpen. Olyckstalet för nuvarande femårsperiod ( ) är 1,1. Olyckstalet för perioden innan ( ) var 0,34. Det visar ganska tydligt att olyckstalet varierar kraftigt då det enbart tar hänsyn till döda och allvarligt skadade. Jämfört med andra kommuner med minst invånare ligger Kävlinge dock fortfarande bra till. Skadade personer i trafikolyckor Figur 2-1 visar både det totala antalet skadade personer i Kävlinge samt de som skadats endast på det kommunala vägnätet, under de två senaste femårsperioderna. Sett till det kommunala vägnätet har det totala antalet skadade personer ökat från 254 skadade personer , till 304 personer , d v s tio personer fler har skadats per år under den aktuella femårsperioden. Under har det totala antalet skadade personer i Kävlinge kommun, d v s för samtliga väghållare minskat från 645 under till 635 under Sida 78 av 237

28 8 Skadade personer de två senaste 5-års perioderna Polis- och sjukvårdsrapporterad statistik Totalt, samtliga väghållare Enbart kommunal väghållare Figur 2-1 Totalt antal skadade personer de senaste två 5-årsperioderna i Kävlinge (Källa: STRADA) Genom uppdelning av skadorna utifrån allvarlighetsgrad kan man fastställa att alla skadegrader (döda, allvarligt skadade, måttligt skadade och lindrigt skadade) har ökat på det kommunala vägnätet (Figur 2-2). Skadade personer de två senaste 5-års perioderna Fördelat på skadegrad, polis- och sjukvårdsrapporterad statistik Döda Allvarligt skadade Måttligt skadade Lindrigt skadade Enbart kommunal väghållare Enbart kommunal väghållare Figur 2-2 Antal skadade personer de senaste två 5-årsperioderna uppdelat på allvarlighetsgrad i Kävlinge (Källa: STRADA) Sida 79 av 237

29 9 2.2 Organisation och styrning I detta avsnitt beskrivs förutsättningarna för Kävlinge kommuns trafiksäkerhetsarbete, bl.a. vilka mål och riktlinjer som finns och hur ansvarsfördelningen ser ut. Trafiksäkerhetskultur Kommunens prioriteringar I kommunens Översiktsplan (antagen av kommunfullmäktige 2012) 2010, nämns inte specifika mål för kommunens trafiksäkerhet. Kommunens Trafikstrategi (ute på samråd, förväntas antas under 2017) beskriver en vision för Kävlinge kommun där transportsystemet är fossilfritt med säkra, trygga, vackra välkomnande tätortsmiljöer. Trafikstrategin innehåller även mål för ökad trafiksäkerhet, speciellt för fotgängare och cyklister och där barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning noga beaktas. Dessutom finns indikatorer för att följa upp olycksstatistik, nöjdhet med driftoch underhåll, säkra GCM-passager etc. Trafikstrategin förordar även framtagandet av ett nytt trafiksäkerhetsprogram. I de Kommunövergripande målen finns ett flertal målindikatorer men trafiksäkerhet nämns inte explicit. Dock nämns att Kävlinge kommun ska vara välkomnande och trygg; Kävlinge kommun erbjuder goda kommunikationsmöjligheter; Kävlinge kommuns organisation är energieffektiv och fossilbränslefri. Kommunen har ett Trafiksäkerhetsprogram ( ). Detta kommer troligtvis att ersättas av ett nytt trafiksäkerhetsprogram, vars genomförande förordas i trafikstrategin. Mål för trafiksäkerheten Kävlinge kommun har mätbara indikatorer för trafiksäkerheten. I Trafikstrategin (2017) finns ett flertal trafiksäkerhetsindikatorer samlade under målområdet: Vackra, säkra, trygga och välkomnande trafikmiljöer. Indikatorer: Antal dödade och allvarligt skadade i trafiken på det kommunala vägnätet Antal lindrigt och måttligt skadade i trafiken på det kommunala vägnätet Medborgarundersökning, Hur bra är belysningen av gator och torg i din kommun Medborgarundersökning, Hur bra är DoU av vägar och gator Andel säkra GCM-passager, under rullande 4-årsperiod Ansvar Samtliga avdelningar nedan ingår i förvaltningsdelen Miljö och Teknik som är en av fyra förvaltningsdelar inom Kävlinge kommuns organisation. Strategiska avdelningen arbetar med frågor som till exempel strategiska utvecklingsprojekt, statistik och prognoser, övergripande fysisk planering, köp och Sida 80 av 237

30 10 försäljning, arrenden, mark, exploatering och avtal samt infrastruktur, kollektivtrafik, regionala och mellankommunala frågor, klimat, naturvård, energi och strategiska miljöfrågor. Gata, park, avfall arbetar med drift och underhåll det kommunala vägnätet. Vinterväghållning, barmarksunderhåll och belysning ingår samtliga i avdelningens ansvarsområde. Här ingår även trafik och infrastruktur genomfrågor gällande planering och byggande av gator, cykelvägar och parkeringar. Även arbetet med gröna, trivsamma grönområden ingår i ansvarsområdet. Det är Tekniska nämnden som beslutar om trafiksäkerhetsåtgärder medan miljö- och byggnadsnämnden beslutar om t ex detaljplaner. Enligt kommunens delegationsordning fr o m 1 nov 2016 gäller att trafikingenjören beslutar om tillfälliga lokala trafikföreskrifter, är denne indisponibel faller ansvaret över på gatuchefen. Samarbete inom kommunen Det finns ett formaliserat samarbete mellan te x strategiska avdelningen och miljö och teknik som är välfungerande med korta beslutsvägar. Olycksstatistik och andra mätningar Olycksstatistik i kommunen följs upp via STRADA med både polis- och sjukhusrapporterade olyckor och skador från och med år 2017 när trafikingenjören Annette Bengtsson anställdes. Statistiken redovisas årligen för ansvariga politiker och chefstjänstemän. Mätningar av hastigheter och trafikflöden genomförs regelbundet av kommunen själv. Resultatet av dessa redovisas årligen för ansvariga politiker. Kommunen mäter inte hjälmanvändning eller bältesanvändning, däremot tar kommunen del av NTF:s mätningar. Andel fordon som lämnar företräde vid gångpassager har mätts vid enstaka tillfällen. 2.3 Fysisk planering Den fysiska planeringen kan påverka trafiksäkerhetsutvecklingen genom hur bebyggelse och andra verksamheter lokaliseras och utformas. I detta avsnitt redovisas i vilken omfattning Kävlinge kommun beaktar trafiksäkerhet vid fysisk planering och hur systematiskt detta sker. Trafiksäkerhetskultur Planering för hållbara trafikslag I Översiktsplanen (2010) beskrivs ambitionerna för hur kommunen vill bedriva en fysisk planering som gynnar och prioriterar hållbara trafikslag t ex utifrån hur bebyggelsen lokaliseras och infrastruktur planeras. Dessa omsätts dock i liten utsträckning i praktiken, upplever kommunens tjänstemän. Nollvisionens intentioner beaktas inte i den senaste översiktsplanen, och nämns inte heller i Trafikstrategin. Sida 81 av 237

31 11 Under besök 2 ( ) framhölls att gång- och cykelvägar vägar är planerade i nyexploatering. Men planering av kollektivtrafik kommer efter byggnation, reaktivt istället proaktivt. Detta är delvis en politisk fråga där blocken har olika prioritering och inställning i frågan. På allmän platsmark inom Kävlinge kommun är all parkering avgiftsfri men tidsreglerad. Överskrids tidsanvisningen eller om fordonen parkerats på annat sätt felaktigt så utfärdas en parkeringsbot om mellan 400 och 1000 kr. En parkeringsnorm finns men har ännu inte antagits. Riktlinjer Kommunen saknar egna riktlinjer, t ex en checklista med utgångspunkt i Nollvisionens synsätt, för hur trafiksäkerhetsaspekter ska beaktas och prioriteras i den fysiska planeringen, både på strategisk nivå och på detaljnivå. Kommunen uppger dock att man i den fysiska planeringen följer och tillämpar råden i TRAST (Trafik för en attraktiv stad), VGU (Vägars och Gators Utformning), Trafiksäkra staden, Rätt fart i staden, GCM-handboken samt SKL:s Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort. Under besök 2 ( ) framhölls att trafiksäkerhetsaspekter såsom säkra skolvägar igår i planeringsprocessen även om det inte finns riktlinjer. Mycket av dessa aspekter ingår i planeringskompetensen. Kontroller och uppföljning Kommunen gör inga regelbundna kontroller eller uppföljningar av hur väl riktlinjerna för den fysiska planeringen på olika nivåer efterlevs och hur arbetet fortskrider. Men det finns en vilja hos tjänstemännen att medvetengöra organisationen, både genom riktlinjer och genom uppföljning av faktiskt utfall. 2.4 Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter är det man i de flesta fall tänker på när man talar om kommunens trafiksäkerhetsarbete. Hur kommunen hanterar dessa frågor har också stor betydelse för trafiksäkerheten. I detta avsnitt redovisas i vilken omfattning Kävlinge kommun har vidtagit olika fysiska åtgärder för trafiksäkerheten och hur systematiskt detta arbete bedrivs. Trafiksäkerhetskultur Kommunens prioriteringar Kävlinge kommuns Cykelplan har varit ute på remiss och kan förväntas bli antagen senare i år, efter trafikstrategin. Från planen framgår att Kävlinge ämnar minska antalet korta bilresor, till förmån för cykelresor. Detta är i enlighet med såväl regional som nationell målsättning. Genom fenomenet safety in numbers blir även trafiksäkerheten bättre för oskyddade trafikanter om fler cyklar (se bilaga 2). Sida 82 av 237

32 12 Trafiknätsanalys, hastighetsplan och trafiksäkerhetsprogram Kommunen genomförde en Trafiknätsanalys år Arbetet genomfördes i enlighet med metodbeskrivningen i Svenska Kommunförbundets Lugna gatan. Ett av analysens huvudmoment var att inventera gång- och cykeltrafikens framkomlighetskrav och korsningsbehov. Analysen avslutas genom att redovisa trafikåtgärder med kostnadsbeskrivning samt på vilka platser nämna åtgärder kan vara lämpliga. Trafiknätsanalysen bedöms av tjänstemännen fortfarande vara aktuell. I Hastighetsplanen (2012) togs ett flertal trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder fram. Omskyltningen som förordades i planen är genomförd. I Riktlinjer för hastighetsdämpande åtgärder, 2016 finns en checklista som kan användas för att avgöra en trafiksäkerhetsåtgärds lämplighet. Kommunen har ett trafiksäkerhetsprogram från 1999, men samtliga chefer, tjänstemän och politiker är samstämmiga att nästa steg efter genomförandet av denna trafiksäkerhetsrevision är att ta fram ett nytt trafiksäkerhetsprogram. Riktlinjer för utformning och reglering Kävlinge har lokala ordningsföreskrifter från 2008 som härrör till trafiksäkerhet. Föreskrifterna behandlar bl a godstransporter i centrum och klippning av siktskymmande buskar på fastigheten. Enligt kommunens hemsida får boende på bostadsgator sätta ut blomlådor mellan 15 april och 30 oktober. Detta för att sänka hastigheten och öka trafiksäkerheten. Trafiksäkerhetsarbetet i skolorna Gata, Park och Avfall genomförde en digital trygghetsvandring där alla invånare var inbjudna. I och med detta fanns möjlighet att uttrycka sig om kommunens skolvägar. Den digitala trygghetsvandringen är en del i satsningen tillsammans för en snygg och trygg kommun. I början av 2010-talet gjordes undersökningar om säkra skolvägar men detta har enligt cheferna fallit i glömska och behöver ses över och aktualiseras. Det finns planer på att dra igång ett cykelprojekt för elever i årskurs 4 6. Målet med projektet kommer vara att öka andelen gång- och cykel hos eleverna och på så vis skapa en bättre miljö, säkrare och tryggare trafiksituation vis skolorna samt öka elevernas fokus på undervisningen. I förskolan och grundskolan sker trafiksäkerhetsutbildning i skolorna genom undervisning i risk- och konsekvensanalyser. Undervisning sker även genom information om bälten i bussar, val av cykelvägar, agerande vid passage över övergångsställe etc. när klasserna är ute på utflykt. Attityd- och beteendepåverkan Kävlinge kommun har i och med anställningen av trafikingenjören börjat arbeta med Mobility Management, bland annat genom dialog med invånarna. Planen är utöka detta arbete efterhand. Sida 83 av 237

33 13 Kontroll och uppföljning Mätning av hastigheter och flöden genomfördes senast 2016 av Trafikia. Uppföljning av hjälmanvändning och bältesanvändning sker i samarbete med NTF. Kommunen gör, förutom mätning av hastighet och flöden, inga regelbundna kontroller av hur trafiksäkerhetsåtgärder fungerat. Däremot sker besiktning i samband med nyanläggning. Klagomål och andra synpunkter registreras på ett systematiskt sätt via Åsikt Kävlinge på kommunens hemsida. Trafiksäkerhetstillstånd Säkra GCM-vägar Minst 75 % av kommunens huvudvägnät för cyklister består av cykelbanor, cykelvägar eller hastighetssäkrade 30-gator. På mindre delar i GCM-nätet skiljs gående från cyklister genom målad mittlinje. Säkra GCM-passager i tätort Ca 20 % av samtliga GCM-passager på huvudnätet för bil består av passager som antingen är hastighetssäkrade till 30 km/h eller är planskilda. Planen är att skapa ett överskådligt underlag i NVDB gällande vilka som passager som är i behov av åtgärder och vilka som är avklarade. Säkra kommunala gatukorsningar Tabell 2-1 visar andelen av fyrvägskorsningarna inom huvudnätet för bil i Kävlinge kommuns tätorter med olika typer av hastighetssäkrad utformning. Tabell 2-1 Utformning av fyrvägskorsningar inom huvudnät för bil i Kävlinge kommuns tätorter Cirkulationsplatser 50 % Fyrvägsstopp 0 % Upphöjda övergångsställen 5 % Andel (%) Säkra sidoområden Tabell 2-2 visar andelen km av huvudnätet för bil inom Kävlinge kommuns större tätorter med hastighetsgräns 60 km/h. 50-sträckor finns ej inom kommunen. För andelen av dessa sträckor som är inventerade och åtgärdade eller nybyggda enligt gällande råd och riktlinjer med avseende på oeftergivliga föremål (som träd och stolpar) inom 7 meter från körbanekant saknas uppskattning då detta inte har granskats. Sida 84 av 237

34 14 Tabell 2-2 Andelen sträckor som är inventerade och åtgärdade med avseeende på oeftergivliga föremål 60-sträckor 70 % 50-sträckor med kraftiga hastighetsöverträdelser Andel (%) 0 % Hastighetssäkrade lokalgator Kommunen uppskattar att 80 % av lokalvägarna har hastighetsgränsen 30 km/h och att 40 % dessutom har hastighetssäkrad utformning som säkerställer hastighetsefterlevnaden. GCM-nät för alla Kävlinge kommun har i stort sett inventerat alla skolvägar och vägar till fritidsverksamheter. Av dessa har ca hälften åtgärdats med trafiksäkra lösningar. GCM-vägar har inte inventerats ur ett tillgänglighetsperspektiv för äldre och funktionsnedsatta, däremot har ca 50 % av vägarna åtgärdats ad hoc, genom kommunikation med invånarna. GCM-passagerna har till ca 40 % inventerats och åtgärdats ur ett tillgänglighetsperspektiv för äldre och funktionsnedsatta. Hastighetsefterlevnad Hastighetsefterlevnaden kontrolleras genom 10 fasta hastighetsskyltar av typen din fart vid infarter till tätorterna Kävlinge, Löddeköpinge och Furulund. Dessutom används två ambulerande hastighetsskyltar som placeras på olika ställen i lokalvägnätet, efter var behov verkar finnas. Kommunen har tagit fram data för flöden och hastigheter men saknar överblick gällande hastighetsefterlevnad såsom sammanställning av 85-precentilen på vägar med olika hastighet. Detta är något som kommunen ämnar sammanställa framöver. Hjälmanvändning, bältesanvändning och nykter trafik Kommunen följer upp hjälmanvändning och bältesanvändning via NTF men samarbetar inte med Polisen gällande nykter trafik. 2.5 Drift och underhåll Drift och underhåll av gator och vägar är mycket viktigt från trafiksäkerhetssynpunkt, inte minst för att förhindra singelolyckor bland oskyddade trafikanter. I detta avsnitt redovisas Kävlinge kommuns vinterväghållning och barmarksunderhåll samt hur systematiskt detta arbete sker. Sida 85 av 237