Uppgradering av Kommunal Trafiksäkerhetsrevision

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppgradering av Kommunal Trafiksäkerhetsrevision"

Transkript

1 RAPPORT 2013:5 VERSION 1.0 Uppgradering av Kommunal Trafiksäkerhetsrevision Integrering av nationella etappmål och ISO 39001

2 Dokumentinformation Titel: Uppgradering av Kommunal Trafiksäkerhetsrevision integrering av nationella etappmål och ISO Serie nr: 2013:5 Projektnr: Författare: Björn Kaijser, Trivector Traffic Malin Gibrand, Trivector Traffic Kvalitetsgranskning Annika Nilsson, Trivector Traffic Beställare: Trafikverket, Skyltfonden Kontaktperson: Anita Ramstedt, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Styrgrupp Kompletterad, inarbetade Workshop synpunkter Inarbetade synpunkter Styrgrupp Slutrapport Skyltfonden Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel Kontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel Kontor Göteborg: Barnhusgatan Göteborg tel info@trivector.se

3 Förord Trivector Traffic har ansökt om medel hos Trafikverkets Skyltfond för att uppgradera verktyget för Kommunal Trafiksäkerhetsrevision. Syftet med uppgraderingen har varit att ta fram ett förslag för hur Kommunal Trafiksäkerhetsrevision kan utvecklas för att möta de krav som följer med de nya nationella etappmålen, samt hur revisionen kan integreras med den internationella ledningssystemsstandarden för trafiksäkerhet, ISO Denna rapport har tagits fram av Trivector Traffic. Kvalitets- och uppdragsansvarig för arbetet har varit civ. ing. Malin Gibrand. Projektledare har varit tekn. dr. Annika Nilsson. Projektmedarbetare har varit civ. ing. Björn Kaijser. Tekn. dr. Leif Linderholm har fungerat som stöd och bollplank under processen. Rapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Som stöd och bollplank har en styrgrupp engagerats bestående av Anders Lie och Johan Lindberg, Trafikverket, och Patrik Wirsenius, Sveriges Kommuner och Landsting. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författarna och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde. Uppgraderingen som redovisas i denna rapport är en del av en större uppdatering av verktyget för Kommunal Trafiksäkerhetsrevision. Innan metoden börjar användas bör bedömningsmallen uppdateras så att den fullt ut hänvisar till aktuella dokument och verktyg, något som inte rymdes i detta projekt. Stockholm Trivector Traffic AB

4

5 Innehållsförteckning Förord 1. Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning Metod Organisation 2 2. Kommunal Trafiksäkerhetsrevision, Nationella trafiksäkerhetsmål och ISO Kommunal Trafiksäkerhetsrevision Handbok för trafiksäkerhetsprogram Nationella etappmål för trafiksäkerhet ISO Nationella etappmål och Kommunal Trafiksäkerhetsrevision ISO och Kommunal Trafiksäkerhetsrevision Certifiering av ISO Metodutveckling Utveckling av enkät och bedömningsmall Slutsatser och fortsatt arbete Utveckling av metodik Framtida utvecklingsmöjligheter 18 Bilaga 1: Bedömningsmodell

6

7 1 Trivector Traffic 1. Inledning 1.1 Bakgrund SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har tillsammans med Trivector Traffic tagit fram en revision för att systematisera arbetet med trafiksäkerhet i svenska kommuner. Revisionen syftar till att hjälpa kommuner att kvalitetssäkra sitt arbete och belyser både arbetssätt och resultat inom trafiksäkerhetsområdet. Den är i första hand ett internt verktyg, men möjliggör även för kommuner att jämföra sig med andra kommuner. Metoden prövades första gången år 2005 i ett pilotprojekt som genomfördes parallellt i fyra svenska kommuner; Falun, Mellerud, Lidköping och Uppsala. I arbetet med pilotprojekten ingick även Ramböll, WSP och Vägverket Konsult. Sedan dess har revisionen använts i ett 40-tal svenska kommuner. Sedan Kommunal Trafiksäkerhetsrevision arbetades fram har riksdagen preciserat de nationella etappmålen för trafiksäkerhet. De nya etappmålen innebär bland annat att antalet döda i trafiken år 2020 inte ska överstiga 220. Sedan Kommunal Trafiksäkerhetsrevision togs fram har även en internationell ledningssystemsstandard för trafiksäkerhet, ISO 39001, tagits fram. Syftet med ISO är att standardisera och systematisera arbetet med trafiksäkerhet på internationell nivå. I denna rapport ges förslag på hur Kommunal Trafiksäkerhetsrevision bör uppgraderas och utvecklas för att möta de krav som följer med de nya nationella etappmålen. Rapporten ger även förslag på hur revision kan integreras med den internationella ledningssystemsstandarden, ISO Syfte Syftet med detta arbete är att integrera indikatorerna för de nya nationella etappmålen för trafiksäkerhet i Kommunal Trafiksäkerhetsrevision, samt att arbeta in den internationella ledningssystemsstandarden, ISO 39001, i revisionen avseende grundkrav och indikatorer. Målet med detta är att ge Kommunal Trafiksäkerhetsrevision ett bredare användningsområde. Vid sidan om att effektivisera och systematisera kommuners trafiksäkerhetsarbete ska revisionen bidra till att följa upp indikatorer för nationella trafiksäkerhetsmål på kommunal nivå. De kommuner som genomför en revision och belönas med höga poäng för ISO-relaterade indikatorer har även ett arbetssätt i enlighet ISO

8 2 Trivector Traffic 1.3 Avgränsning Syftet med detta arbete är att uppgradera Kommunal Trafiksäkerhetsrevision med avseende på de nya nationella etappmålen för trafiksäkerhet och ISO Revisionen har inte uppdaterats i övrigt. Detta bör göras i ett nästa steg. 1.4 Metod Arbetet har utförts i flera moment. Till att börja med har kunskap samlats in avseende brister och förbättringsmöjligheter i nuvarande Kommunal Trafiksäkerhetsrevision. Därefter har kunskap inhämtats avseende de nya nationella trafiksäkerhetsmålen och den internationella ledningssystemsstandarden för trafiksäkerhet, ISO Kunskapsinsamlingen har resulterat i ett förslag på en uppgraderad modell och metod för Kommunal Trafiksäkerhetsrevision. Denna har utvärderats i en workshop där aktörer från bland annat SKL, Trafikverket, SIS och kommuner har deltagit. Synpunkterna från workshopen har arbetats in i förslaget som omfattar en ny bedömningsmodell och enkät. 1.5 Organisation Rapporten har tagits fram av Trivector Traffic. Som stöd och bollplank har en styrgrupp engagerats bestående av Johan Lindberg och Anders Lie, Trafikverket, och Patrik Wirsenius, SKL. Arbetet har även utvärderats vid en workshop. Vid workshopen medverkade följande personer: Johan Lindberg, Trafikverket Anders Lie, Trafikverket Patrik Wirsenius, SKL Tina Bohlin, SIS Petter Skarin, Eskilstuna kommun Johan Swärd, Norrköpings kommun

9 3 Trivector Traffic 2. Kommunal Trafiksäkerhetsrevision, Nationella trafiksäkerhetsmål och ISO Kommunal Trafiksäkerhetsrevision Bakgrund och syfte SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har tagit fram en metod för att utvärdera trafiksäkerhet på kommunal nivå. Revisionen, kallad Kommunal Trafiksäkerhetsrevision 1, syftar till att hjälpa kommuner i Sverige att komma igång med, eller komma vidare med, ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete. Kort sagt, revisionen avser att ge hjälp till självhjälp. Syftet med Kommunal Trafiksäkerhetsrevision är följande: Effektivisera och systematisera kommuners trafiksäkerhetsarbete Öka samsynen inom kommuner vad gäller inriktning och insatser inom trafiksäkerhetsområdet Skapa samråd och samverkan mellan kommuner, näringsliv och medborgare Ett ytterligare syfte med Kommunal Trafiksäkerhetsrevision är att förankra trafiksäkerhetsarbetet hos olika förvaltningar och på olika nivåer inom kommunerna. På så sätt bidrar revisionen till att öka medvetenheten inom trafiksäkerhetsområdet inom en bred grupp av både politiker och tjänstemän vilket i sin tur leder till en ökad samsyn och förståelse mellan dessa. Genomförande Kommunal Trafiksäkerhetsrevision genomförs av en extern konsult och följer en standardiserad metod som består av följande moment: Initiering startmöte med berörda personer Inventering enkätstudier och insamling av dokument Intervjuer politiker, handläggare och chefstjänstemän Analys bedömning av nuläge och förslag till förbättringar Slutredovisning diskussion kring resultatet Rapport Revisionen resulterar i en bedömning av kommunerna utifrån två huvudområden; Trafiksäkerhetskultur och Trafiksäkerhetstillstånd (tidigare Trafiksäkerhetsstandard, begreppet Trafiksäkerhetstillstånd införs i och med denna 1 Sveriges Kommuner och Landsting (2009). Trafiksäkerhetsrevision en hjälp till självhjälp.

10 4 Trivector Traffic uppgradering). Inom området trafiksäkerhetskultur bedöms kommunerna utifrån hur systematiskt de arbetar med trafiksäkerhetsfrågor. Inom trafiksäkerhetstillstånd blir de bedömda utifrån den nuvarande säkerhetsnivån mätt i antal döda och svårt skadade i trafiken samt omfattningen av säkerhetsfrämjande åtgärder såsom hastighetssäkring, separering av trafikslag och drift och underhåll. Bedömningen görs med utgångpunkt i följande sju ämnesområden: Olyckor och skador (tidigare Faktisk säkerhetsnivå, begreppet Olyckor och skador införs i och med denna uppgradering) Organisation och styrning Fysisk planering Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Drift och underhåll Fordon, resor och transporter Externt samarbete Med detta som grund får kommunerna en oberoende analys av trafiksäkerhetsarbetet och säkerhetsnivån i kommunen. Bedömningen resulterar i en poängsättning där kommunerna får poäng efter hur väl de uppfyller kraven inom respektive ämnesområde. en räknas sedan om till stjärnor som ges per huvudområde. Maximalt utfall är 50 poäng vilket ger 10 stjärnor, fem inom trafiksäkerhetskultur och fem inom trafiksäkerhetstillstånd. Bedömningen gör det möjligt för kommunerna att jämföra sig med andra kommuner som genomfört revisionen. SKL har administrerat ett nätverk för detta. Användning Kommunal Trafiksäkerhetsrevision prövades första gången år Sedan dess har revisionen genomförts i ett 40-tal svenska kommuner. Revisionen utförs av en extern konsult. För kommuner med färre än invånare finns en förenklad och billigare version att använda sig av. År 2007 gav Trafikverket, dåvarande Vägverket, bidrag till de kommuner som genomförde revisionen. Uppföljning År 2008 genomförde Vägtrafikinspektionen en uppföljning av Kommunal Trafiksäkerhetsrevision. 2 Syftet med uppföljningen var att kartlägga eventuella förbättringsområden samt att undersöka huruvida metoden fungerar som avsett. Uppföljningen baserades på intervjuer med sju kommuner, vilka i sin tur valdes ut utifrån kommunstorlek och den externa konsult som genomfört revisionen. De kommuner som deltog i uppföljningen var Jönköping, Kalmar, Linköping, Nybro, Vellinge, Växjö och Älmhult. Samtliga kommuner hade genomfört en Kommunal Trafiksäkerhetsrevision år Inför intervjuerna ombads kommunerna att fylla i ett frågeformulär rörande revisionens status i kommunernas trafiksäkerhetsarbete. De ombads även att ange vilka förbättringsåtgärder som de genomfört som en följd av revisionen samt att peka ut vilka områden av metoden som de ansåg borde förbättras. 2 Vägtrafikinspektionen (2008). Kommunal Trafiksäkerhetsrevision erfarenheter från sju kommuner.

11 5 Trivector Traffic Intervjuerna genomfördes sedan utifrån frågeformuläret och de svar som inkommit där. Varje kommun deltog med ansvarig chef för revisionsprojektet samt den person som agerat kontaktperson under arbetets gång. Resultat av uppföljning Av uppföljningen framgår att Kommunal Trafiksäkerhetsrevision har drivit på arbetet med trafiksäkerhet i kommunerna. Den har bidragit till att politiker och tjänstemän har närmat sig varandra i frågan och fungerat som en länk mellan förvaltningar på olika organisatoriska nivåer i kommunerna. Vidare framgår att revisionen som process har resulterat i nya tankesätt och perspektiv. Kommunerna anser att revisionen på ett bra sätt ringar in åtgärder som har betydelse för trafiksäkerheten. Trots det har ingen av dem tagit fram en särskild handlingsplan för att genomföra åtgärderna. Detta kan till viss del förklaras av att uppföljningen genomfördes förhållandevis kort efter det att kommunerna genomförde sina revisioner, men viktigare tycks vara att kommunerna gjorde sina beställningar utan att ha en tydlig bild av vad som ingick i revisionen. Flera kommuner förväntade sig exempelvis att revisionen skulle ge fler förslag på fysiska åtgärder. En orsak till denna missuppfattning kan vara att Vägverkets delfinansiering av revisionerna var tidsbegränsad vilket innebar en viss tidspress vad gäller beställningen och genomförandet av dem. Att kommunerna i uppföljningen inte har tagit fram en specifik handlingsplan för åtgärdsförslagen i revisionerna innebär emellertid inte att revisionsrapporterna inte har använts. I flera kommuner, däribland Jönköping, Kalmar, Linköping, Vellinge och Växjö, har man bifogat flera av förslagen till sina trafiksäkerhetsprogram. Även i Älmhult har flera av förslagen haft påverkan på trafiksäkerhetsarbetet även om dessa inte har tillförts något handlingsprogram. Endast Nybro hade vid uppföljningens genomförande inte använt sin revisionsrapport. Vellinge var den enda kommunen i undersökningen som planerade en uppföljning av revisionen. Förbättringsförslag Uppföljningen resulterade i flera rekommendationer på förbättringsåtgärder i revisionen. En sådan rekommendation är att ordna de förbättringsförslag som anges i revisionen efter trafiksäkerhetspotential. Som det är nu måste kommunerna själva prioritera åtgärderna vilket lyfts fram som ett hinder för genomförandet. En del kommuner anser även att revisionen borde se till andra faktorer än trafiksäkerhet, såsom miljö, folkhälsa och trygghet. Vad gäller samarbetet med den externa konsulten menar kommunerna att detta i mångt och mycket varit bra. Flera skulle dock önska att möjligheterna till dialog med revisorn varit större kring förbättringsförslagen. Kommunerna är överlag positiva till bedömningssystemet och att det ger möjlighet att jämföra sig med andra kommuner. Det ökar drivkraften att arbeta med trafiksäkerhet menar kommunerna. I synnerhet tycks politikernas intresse för området öka med möjligheten att jämföra sig med andra. SKL:s nätverk för revisionskommuner ses även som ett bra forum för kunskapsspridning och utbyte av erfarenheter.

12 6 Trivector Traffic Vägtrafikinspektionen fastställde efter uppföljningen av Kommunal Trafiksäkerhetsrevision att denna måste förbättras på flera punkter. En viktig punkt är att förankra innehållet och syftet med revisionen hos kommunerna så att det inte uppstår några missuppfattningar efter genomförandet. Vägtrafikinspektionen föreslår bland annat att kommunstyrelserna borde skriva en text som beskriver varför de vill beställa en Kommunal Trafiksäkerhetsrevision. På så sätt kan man redan vid beställningen få en bild av vad kommunerna förväntar sig av revisionen. Vidare anser Vägtrafikinspektionen att SKL bör ha en kontinuerlig kvalitetsgranskning av genomförda revisioner. En viktig del av den granskningen bör vara att kontrollera att poängbedömningen har gjorts på ett riktigt sätt. SKL bör även göra kontinuerliga återkopplingar till de externa konsulter som genomfört revisionerna så att dessa blir mer jämförbara mot varandra. När poängbedömningen blivit mer rättvis anser Vägtrafikinspektionen att SKL bör lansera jämförelsen mellan kommunerna mer aktivt. Slutligen menar Vägtrafikinspektionen att SKL bör se över förslaget att prioritera åtgärdsförslagen efter trafiksäkerhetspotential, gärna efter dialog med kommunerna. 2.2 Handbok för trafiksäkerhetsprogram SKL håller på att ta fram en handbok 3 för kommunalt trafiksäkerhetsarbete. Syftet med handboken är att ge kommuner stöd i att ta fram ett kommunalt trafiksäkerhetsprogram. Handboken fokuserar på strategiska åtgärder och innehåller många konkreta åtgärdsförslag. För att underlätta arbetet med trafiksäkerhet i kommuner bör den uppgraderade versionen av Kommunal Trafiksäkerhetsrevision anpassas till trafiksäkerhetsprogrammet. Syftet med detta är att metoderna ska samspela med varandra. Det innebär att Kommunal Trafiksäkerhetsrevision ska bli en naturlig startpunkt för kommunernas trafiksäkerhetsarbete, medan SKL:s handbok för kommunalt trafiksäkerhetsprogram ska ge stöd i det fortsatta arbetet. 2.3 Nationella etappmål för trafiksäkerhet Nya etappmål I juni 2009 antog riksdagen en rad nya etappmål för trafiksäkerheten i Sverige. Etappmålen innebär bland annat att antalet döda i trafiken ska halveras fram till år 2020, baserat på 2007 års nivå. 4 Under samma period ska antalet allvarligt skadade i trafiken, det vill säga personskada som medför bestående invaliditet på minst 1 %, minska med 25 %. 3 Sveriges Kommuner och Landsting (2013). Trafiksäkerhetsprogram för attraktiva stadsrum och ett rikt stadsliv. (Ej utgiven) 4 Trafikverket (2011). Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020.

13 7 Trivector Traffic Med 2020 som målår ser riksdagen en möjlighet att samspela med andra politiska mål, såsom klimatmål och näringspolitik. Man poängterar dock att etappmålen kan komma att revideras och föreslår att omfattande utvärderingar ska göras år 2012 och År 2012 tillsattes en nationell analysgrupp för att utvärdera etappmålen. Analysgruppen, som består av representanter från Transportstyrelsen, Trafikanalys, VTI och Trafikverket, anser att Sverige bör skärpa etappmålen för antalet döda och allvarligt skadade i trafiken. Detta eftersom den prognostiserade utvecklingen av fordon och infrastruktur bedöms som tillräcklig för att uppfylla de nuvarande etappmålen. Analysgruppen anser att Sverige bör följa EU:s ambitionsnivå för döda och allvarligt skadade i trafiken. Enligt denna ska antalet döda halveras mellan år 2010 och För Sveriges del innebär det att målsättningen skärps från 220 omkomna till 133. EU:s ambitionsnivå för antalet allvarligt skadade är att dessa ska minska med 25 % mellan 2010 och Även detta är en skärpning jämfört med nuvarande målsättning då basåret korrigeras från 2007 till EU lägger särskilt fokus på barn och oskyddaded trafikanter. Även trafikolyckor med livshotande skador som följd får stort utrymme. Följande målsättningar gäller i vägtrafiken för år 2020: 5 Antalet omkomna ska minska med 50 % Antalet omkomna barn under 14 år ska minska med 60 % Antalet omkomna fotgängare och cyklister ska minska med 50 % Antalet olyckor med livshotande skador som följd ska minska med 40 % Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 % Arbetsområden och indikatorer Den nationella analysgruppen har pekat ut tio områden som är särskilt viktiga att arbeta med för att nå upp till etappmålen. 5 Inom respektive område har indikatorer och målsättningar för år 2020 tagits fram. 5 Trafikverket (2012). Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år 2010 och 2020.

14 8 Trivector Traffic Tabell 1 Indikatorer och målsättningar för år 2020 Nya indikatorer år Utgångsläge 2010 Ny målnivå Hastighetsefterlevnad i det statliga vägnätet Ca 43 % 80 % 2. Hastighetsefterlevnad i det kommunala vägnätet Ca 52 % 80 % 3. Nykter trafik 99,74 % 99,90 % 4. Bältesanvändning 96 % 99 % 5. Hjälmanvändning - cykel 27 % 65 % - moped Mäts 2012 Avvakta mätning 6. Säkra personbilar i trafik 35 % 80 % 7. Säkra motorcyklar i trafik (ABS) 18 % 70 % 8. Säkra statliga vägar 67 % 100 % 9. Säkra GCM-passager i tätort Okänt Saknas 10. Drift och underhåll av GCM-vägar Okänt Saknas Källa: Trafikverket Som framgår av tabellen saknas information om hjälmanvändning bland mopedister, GCM-passager i tätort samt drift och underhåll av GCM-vägar. För dessa områden saknas även målnivåer för år Analysgruppen anser att detta måste åtgärdas. För hjälmanvändning bland mopedister och säkra GCMpassager finns redan mätmetoder framtagna. Dessa måste implementeras och följas upp av målnivåer för år För drift och underhåll av GCM-vägar krävs framtagande av både mätmetoder och målnivåer. Dessutom, menar analysgruppen, krävs mer systematiska mätningar av hastighetsefterlevnaden i det kommunala vägnätet. Gruppen anser att dagens mätningar är för vaga och föreslår att nya mätmetoder ska tas fram snarast. Vidare förslår analysgruppen att en ny kategori skadefall ska införas i Sverige. Gruppen benämner kategorin Mycket allvarligt skadade och definierar den som personskador som ger bestående invaliditet på 10 % eller mer. Med den nya kategorin kommer ett större fokus att läggas på huvudskador menar analysgruppen. Anledningen till det är att huvudskador utgör en stor del av antalet skador som ger en sådan hög invaliditet. Kategorin innebär även att mörkertalet för trafikskador kommer att minska enligt analysgruppen. Detta eftersom skador av denna grad i större utsträckning kommer till akutsjukvårdens kännedom. 2.4 ISO ISO Trafikverket och SIS, Swedish Standard Institute, har initierat ett internationellt arbete för att ta fram en ledningssystemsstandard för trafiksäkerhet, ISO

15 9 Trivector Traffic Arbetet har väckt stort intresse och involverat aktörer inom hela trafiksäkerhetsområdet, från vägbyggare till fordonstillverkare och transportörer. Ett 30-tal länder har deltagit i arbetet med standarden, liksom intresseorganisationer som WHO, World Bank, International Transport Forum, Global Road Safety etc. Arbetet med ISO inleddes år I oktober 2012 publicerades det som en internationell standard. I december samma år publicerades en svensk översättning. 6 Syftet med ISO är att standardisera och systematisera arbetet med trafiksäkerhet på internationell nivå. Vid sidan om att standardisera regler för vägarbete, infrastruktur, fordon, körkortsutbildning och trafikregler vill man ta fram internationella definitioner för exempelvis trafikolyckor. Med en internationell standard ökar även möjligheterna att sprida bästa möjliga teknik och praxis inom området. På så sätt kan aktörer som inte nått lika långt i arbetet med trafiksäkerhet ta lärdom av de som är i framkant. ISO ska samspela med andra ISO-standarder och är uppbyggd efter en liknande struktur. Ledningssystemsstandarden bygger i synnerhet på erfarenheter från arbetet med standarder inom kvalitetsledning, ISO 9001, och miljöledning, ISO Tillämpning av ISO Det finns en tydlig trend bland offentliga och privata organisationer att ta ett större ansvar för frågor som tidigare betraktades som politikens ansvar. Med ISO ökar förutsättningarna för dessa att arbeta med trafiksäkerhet. ISO ska kunna tillämpas av alla organisationer, oavsett storlek och verksamhetsområde, och kan därmed se olika ut beroende på vem som tillämpar den. Användarna tar själva fram indikatorer och principer som lämpar sig för deras verksamhet utifrån de grundkrav som finns uppsatta. Därefter kan de bli certifierade. ISO definierar inte något specifikt och slutgiltigt resultat som måste uppfyllas för certifiering. Standarden bygger istället på den så kallade PDCA-metodiken, Plan-Do-Check-Act, som är ett arbetssätt för kontinuerlig förbättring och utveckling. ISO bygger sitt innehåll kring tre områden; ansvar, insikt och indikatorer. Ansvar innebär att högsta ledningen inom organisationer måste tydliggöra ansvarstagande, ledarskap, planering och angreppssätt. Insikt innebär att användarna måste göra sig en bild av hur de påverkar och påverkas av trafik och trafiksäkerhet. Indikatorer innebär att de måste sätta upp indikatorer för trafiksäkerhet som kan mätas och följas upp. Exempel på områden för indikatorer är: 6 Swedish Standards Institute (2012). Svensk standard SS-ISO 39001: 2012.

16 10 Trivector Traffic Säkra fordon (ex. skydd vid krock, undvikande av krock, skydd av fotgängare, fordonsunderhåll) Säkra gator och vägar (ex. hastighetsgränser, vägval, gatuutformning) Säker utrustning (ex. bilbälte, barnstolar, cykel- och motorcykelhjälm, synbarhetsprodukter) Säkert beteende (ex. hastighetsefterlevnad, avstånd till framförvarande fordon, rattfylleri, anpassning till väder och trafik) Vård och rehabilitering Utöver dessa finns det möjlighet för användarna att komplettera listan med egna, verksamhetsspecifika indikatorer. 2.5 Nationella etappmål och Kommunal Trafiksäkerhetsrevision De nationella etappmålen för trafiksäkerhet reglerar inte bara det nationella trafiksäkerhetsarbetet. Även det kommunala arbetet påverkas av målen. Den nationella analysgruppen konstaterar att insatser på kommunal nivå är avgörande för möjligheterna att nå upp till etappmålen. Gruppen lyfter särskilt fram åtgärder vars syfte är att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Följande insatser lyfts fram som nyckelåtgärder av analysgruppen: Tabell 2 Aktörer och nyckelåtgärder för arbetsområden som berör kommuner Indikatorer Viktiga aktörer Nyckelåtgärder 2. Hastighetsefterlevnad, kommunalt vägnät 9. Säkra GCM-passager i tätort Kommuner Polis Regionala planupprättare Kommuner Regionala planupprättare 50 till 40 km/h Ombyggnad Övervakning Påverkan Ombyggnad 10. Drift och underhåll av GCM-vägar Kommuner Fastighetsägare Trafikverket Vinterväghållning Barmarksunderhåll Källa: Trafikverket Inom dessa områden har kommunerna en direkt påverkan på trafiksäkerheten genom val av hastigheter, ombyggnad av bilvägar, utbyggnad av cirkulationsplatser, utbyggnad och ombyggnad av GCM-vägar etc.

17 11 Trivector Traffic Vidare kan kommuner vara med och påverka sina medborgare och lokala organisationer, och framförallt sin egen, inom ytterligare en rad arbetsområden. Exempel på sådana är: Nykter trafik Bältesanvändning Hjälmanvändning Säkra personbilar i trafik Säkra motorcyklar i trafik Kommunal Trafiksäkerhetsrevision togs fram före de nya nationella etappmålen för trafiksäkerhet. Det innebär att målstandarderna i Kommunal Trafiksäkerhetsrevision inte samspelar helt med de nationella målnivåerna. Det gäller exempelvis områdena Säkra GCM-passager och Drift och underhåll av GCMvägar. För dessa områden saknas målnivåer på nationell nivå, medan det i Kommunal Trafiksäkerhetsrevision finns tydliga målstandarder. Inom andra områden är situationen den omvända, det vill säga det ställs högre krav på nationell nivå. Det gäller exempelvis området Hastighetsefterlevnad i det kommunala vägnätet. Inom detta område är förslaget från analysgruppen att målsättningen ska sättas till 80 % av trafikarbetet år Kommunal Trafiksäkerhetsrevision saknar målstandarder inom området och poängsätter endast kommunerna utifrån hur systematiskt de samarbetar med polisen. Det finns flera fördelar med att integrera de nationella etappmålen i Kommunal Trafiksäkerhetsrevision. Det ger kontinuitet och tydlighet. En integrering innebär även att Kommunal Trafiksäkerhetsrevision kan användas för att följa upp huruvida de nationella målnivåerna är på väg att infrias. I Bilaga 1 ges förslag på en uppgraderad version av Kommunal Trafiksäkerhetsrevision. I den uppgraderade versionen är de nationella indikatorerna integrerade. Syftet med förslaget är att Kommunal Trafiksäkerhetsrevision ska bidra till att förverkliga de nationella etappmålen för trafiksäkerhet. 2.6 ISO och Kommunal Trafiksäkerhetsrevision Den internationella ledningssystemsstandarden för trafiksäkerhet, ISO 39001, kan användas även på kommunal nivå. Liksom övriga aktörer kan kommuner ta fram indikatorer och principer som lämpar sig för deras verksamheter och befogenheter. ISO bygger sitt innehåll kring tre områden; ansvar, insikt och indikatorer. Inom dessa områden finns mycket att arbeta med på kommunal nivå. Sett till de indikatorer som presenteras i ISO är det främst ett område som berör kommunernas trafiksäkerhetsarbete, nämligen Säkra gator och vägar. Inom detta område har kommuner en direkt påverkan genom val av hastighetsgränser, vägval, utformning av gator, övergångställen och cykelöverfarter, underhåll av bil- och GCM-vägar etc. Även inom områdena Säkra fordon, Säker utrustning och Säkert beteende finns indikatorer att arbeta med. Inom dessa områden har kommuner möjligheter att påverka trafiksäkerheten genom att ställa krav på de tjänster som de handlar upp, såsom skolskjuts och sophämtning, samt genom det egna resandet.

18 12 Trivector Traffic Även inom områdena Ansvar och Insikt finns mycket att arbeta med på kommunal nivå. Här syns många likheter mellan ISO och Kommunal Trafiksäkerhetsrevision. Båda metoderna poängterar exempelvis att högsta ledningen inom organisationer/kommuner måste tydliggöra ansvaret för arbetet med trafiksäkerhet, samt att organisationer/kommuner måste göra sig en bild av hur de påverkar och påverkas av trafik och trafiksäkerhet. Även på andra områden samspelar metoderna med varandra. Liksom ISO binder sig inte Kommunal Trafiksäkerhetsrevision vid specifika dokument. Organisationer/kommuner är fria att forma egna strategier för trafiksäkerhet så länge de uppfyller grundkraven. Båda metoderna betonar även att arbetet måste uppdateras kontinuerligt för att inte förlora sin aktualitet. ISO påminner följaktligen mycket om Kommunal Trafiksäkerhetsrevisions första huvudområde, Trafiksäkerhetskultur, som bedömer kommuner utifrån deras arbete med trafiksäkerhetsfrågor. Det finns dock tydliga skillnader mellan ISO och Kommunal Trafiksäkerhetsrevision. Kommunal Trafiksäkerhetsrevision är mer detaljerad i sitt innehåll när det kommer till trafiksäkerhetsåtgärder, vilket behandlas i dess andra huvudområde Trafiksäkerhetstillstånd. Inom detta område bedöms kommuner utifrån deras befintliga trafiksäkerhetsnivå, mätt i antal döda och svårt skadade i trafiken, samt utifrån hur de arbetar med säkerhetsfrämjande åtgärder såsom hastighetssäkring, separering av trafikslag och underhållsarbete. Här är revisionen mer styrande än ISO och pekar ut tydliga målstandarder för kommunerna att arbeta mot. ISO ställer å andra sidan detaljerade krav inom området Trafiksäkerhetskultur. Där anges exempelvis att organisationer/kommuner ska kartlägga det egna resandet, samt resandet som handlas upp, med avseende på avstånd, flöden, fordon etc. Resandet ska även utvärderas utifrån förarna och hur väl lämpade de är för uppgiften. Hastighets- och regelefterlevnad, anpassad körning efter trafiksituation och väderlek, samt användning av säkerhetsutrustning är exempel på faktorer som ska tas hänsyn till. Kommunal Trafiksäkerhetsrevision ställer inte lika detaljerade krav på kartläggningen av resandet, men anger bara att kommunerna ska sätta villkor för, och följa upp, det egna och det upphandlade resandet. En ytterligare skillnad mellan metoderna är att Kommunal Trafiksäkerhetsrevision resulterar i ett bedömningssystem där kommunerna betygsätts utifrån hur väl de uppfyller de olika målstandarderna. I ISO görs inte en sådan betygsättning. Det finns flera fördelar med att integrera ISO i Kommunal Trafiksäkerhetsrevision. Det innebär att arbetet med trafiksäkerhet får en tydlig samstämmighet på kommunal, nationell och internationell nivå. 2.7 Certifiering av ISO En integrering av ISO i Kommunal Trafiksäkerhetsrevision visar för kommuner som genomfört en lyckad revision och belönats med höga poäng för

19 13 Trivector Traffic ISO-relaterade indikatorer att de har ett arbetssätt i enlighet med ISO och arbetar på ett certifierbart sätt. För de kommuner som vill certifiera sig, så kan certifieringen ske på tre nivåer: Egencertifiering Andrapartscertifiering Tredjepartscertifiering. Egencertifiering innebär att kommunen utvärderar sig själv. Andrapartscertifiering innebär att kommunen utvärderas av en extern aktör. För att certifieras av tredje part, så kallad tredjepartscertifiering, krävs att ett ackrediterat certifieringsorgan utvärderar trafiksäkerhetsarbetet. ISO39001 innehåller både krav och vägledning. Vägledningen ger exempel och underlättar för att applicera kravstandarden på kommunens verksamhet. Tidigare erfarenhet av ledningssystem kan underlätta applicering av kravstandarden, liksom utbildningsinsatser eller externt konsultstöd.

20 14 Trivector Traffic 3. Metodutveckling 3.1 Utveckling av enkät och bedömningsmall Kommunal Trafiksäkerhetsrevision innehåller en bedömningsmall med kriterier för trafiksäkerhetsarbete. Mallen är indelad i två huvudområden; Trafiksäkerhetskultur och Trafiksäkerhetstillstånd (tidigare Trafiksäkerhetsstandard, begreppet Trafiksäkerhetstillstånd införs i och med denna uppgradering). Inom det första området bedöms kommunerna utifrån hur systematiskt de arbetar med trafiksäkerhetsfrågor. Inom trafiksäkerhetstillstånd blir de bedömda utifrån den nuvarande säkerhetsnivån mätt i antal döda och svårt skadade i trafiken samt omfattningen av säkerhetsfrämjande åtgärder såsom hastighetssäkring, separering av trafikslag och drift och underhåll. Bedömningen görs med utgångpunkt i följande sju ämnesområden: Olyckor och skador (tidigare Faktisk säkerhetsnivå, begreppet Olyckor och skador införs i och med denna uppgradering). Organisation och styrning Fysisk planering Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter Drift och underhåll Fordon, resor och transporter Externt samarbete Bedömningen resulterar i en poängsättning där kommunerna får poäng efter hur väl de uppfyller kraven inom respektive ämnesområde. Maximalt utfall är 50 poäng vilket ger 10 stjärnor. I Bilaga 1 ges ett förslag på en uppgraderad bedömningsmall. Huvudsyftet med uppgraderingen är att anpassa bedömningsmallen till de nya etappmålen för trafiksäkerhet samt till ISO Uppgraderingen består dels av nya kriterier, och dels av justeringar av befintliga kriterier. Som en följd av detta har även poängsättningen justerats. Det totala antalet poäng som delas ut är desamma som tidigare, men fördelningen är något justerad. Nedan följer en genomgång av hur respektive ämnesområde berörs av uppgraderingen.

21 15 Trivector Traffic Olyckor och skador För att nå upp till det nationella etappmålet om en halvering av antalet döda i trafiken till år 2020 vore det önskvärt att följa utvecklingen för följande kategorier: Barn upp till 14 år Fotgängare och cyklister Livshotande skador På kommunnivå är dock antalet döda inom ovan nämnda kategorier så få att det inte är möjligt att studera på ett statistiskt säkerställt sätt De nationella etappmålen för trafiksäkerhet hanterar döda och allvarligt skadade som två fristående grupper. I Kommunal Trafiksäkerhetsrevision bör grupperna dock fogas samman i en. Anledningen till det är att antalet döda i små kommuner ofta är så få, eller inga alls, att resultatet blir slumpartat. I ISO39001 framhålls vikten av att dokumentera, utreda och analysera trafikolyckor och andra incidenter som organisationen är involverad i eller som leder till eller riskerar att leda till dödsfall och allvarlig skada på trafikanter. I Bilaga 1 ges förslag på hur Kommunal Trafiksäkerhetsrevision bör utvecklas inom området. Organisation och styrning Kommunal Trafiksäkerhetsrevision samspelar på många sätt med ISO inom området Organisation och styrning. Båda metoderna betonar exempelvis vikten av att peka ut en ansvarig inom organisationen för arbetet med trafiksäkerhet. Båda metoderna understryker även att de förvaltningar som ansvarar för trafiksäkerhetsfrågor måste stödja, och samarbeta med, andra berörda förvaltningar, samt att arbetet med trafiksäkerhet måste följas upp och uppdateras kontinuerligt. Kriterierna i Kommunal Trafiksäkerhetsrevision bedöms som tillräckliga för att nå upp till de nationella etappmålen samt för att uppfylla kraven i ISO Fysisk planering Kriterierna inom området Fysisk planering bedöms som tillräckliga i Kommunal Trafiksäkerhetsrevision för att nå upp till de nationella etappmålen för trafiksäkerhet. Den internationella ledningssystemsstandarden, ISO 39001, behandlar inte fysisk planering explicit (även om planering i allmänhet bedöms som ett viktigt område) och tillför därmed inte något nytt till området. Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter För att nå upp till de nationella målnivåerna för Hastighetsefterlevnad i det kommunala vägnätet och Säkra GCM-passager i tätorter krävs ett systematiskt arbete på kommunal nivå. Det krävs regelbundna mätningar av hastigheten i det lokala vägnätet samt kommunala inriktningsmål som stämmer överens med de

22 16 Trivector Traffic nationella. Det krävs även en tydlig beskrivning av Trafikverket av vad som definieras som en säker GCM-passage. Kommunal Trafiksäkerhetsrevision måste uppgraderas inom området Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och lokala trafikföreskrifter för att nå upp till de nationella målnivåerna. Nuvarande revision saknar kriterier för hastighetsefterlevnad samt ställer för låga krav för säkra GCM-passager. I Bilaga 1 ges förslag på hur Kommunal trafiksäkerhetsrevision bör utvecklas inom området. ISO behandlar inte området Trafikplanering och trafiksäkerhetsåtgärder explicit (även om planering och åtgärdande av brister i allmänhet bedöms som ett viktigt område) och tillför därmed inte något nytt. Drift och underhåll På nationell nivå saknas indikatorer och målnivåer inom området Drift och underhåll. Arbete pågår dock med att ta fram sådana. När detta är gjort måste Kommunal Trafiksäkerhetsrevision ses över för att säkerställa att kraven i denna motsvarar de nationella kraven. ISO behandlar inte drift och underhållsfrågor och tillför därmed inte något nytt till området. Fordon, resor och transporter Kommunal Trafiksäkerhetsrevision samspelar till viss del med ISO inom området Fordon, resor och transporter. Båda metoderna poängterar exempelvis betydelsen av att identifiera och följa upp det egna, och det upphandlade, resandet. ISO ställer dock mer detaljerade krav än Kommunal Trafiksäkerhetsrevision. Där fastställs exempelvis att resandet bör kartläggas med avseende på avstånd, flöden, fordon och antal döda och svårt skadade i trafiken. Vidare fastställs att resandet ska utvärderas utifrån förarna och deras lämplighet när det kommer till att följa regler och hastighetsgränser, använda säkerhetsutrustning, anpassa körningen efter väderlek och trafiksituation etc. Kommunal Trafiksäkerhetsrevision ställer inte sådana detaljerade krav. Kommunal Trafiksäkerhetsrevision måste uppgraderas när det kommer till kriterier för det egna resandet. Idag ställs inte tillräckligt detaljerade krav för att uppfylla kriterierna i ISO I Bilaga 1 ges förslag på hur Kommunal trafiksäkerhetsrevision bör utvecklas inom detta område. Externt samarbete För att nå upp till de nationella etappmålen krävs stora insatser inom området Externt samarbete. På kommunal nivå krävs ett nära samarbete mellan kommun, polis och Trafikverket. Detta är särskilt viktigt för målsättningen om Hastighetsefterlevnad i det kommunala vägnätet där polisövervakning och automatisk hastighetskontroll, ATK, är exempel på effektiva åtgärder. Även målsättningarna för nykter trafik, bältesanvändning och hjälmanvändning kräver externa insatser. Undervisning för barn och ungdomar om alkohol i trafiken, bältesanvändning och hjälmanvändning är exempel på åtgärder som kräver ett samarbete med polis och Trafikverket. Polisinsatser mot illegal

23 17 Trivector Traffic alkoholförsäljning och alkoholpåverkade förare är ytterligare exempel på åtgärder som kräver ett externt arbete. Kommunal Trafiksäkerhetsrevision saknar kriterier för samarbetet med externa organisationer. I revisionen anges bara att ett samarbete ska bedrivas på ett organiserat sätt. Revisionen måste därför uppgraderas för att nå upp till de nationella trafiksäkerhetsmålen. I Bilaga 1 ges förslag på hur Kommunal Trafiksäkerhetsrevision bör utvecklas inom detta område. ISO lägger stor vikt vid samordning och kommunikation, både inom och utom den egna organisationen och på flera olika nivåer. Däremot bedöms det inte finnas något behov av att ändra området Externt samarbete pga ISO

24 18 Trivector Traffic 4. Slutsatser och fortsatt arbete 4.1 Utveckling av metodik Förslaget till uppgradering av Kommunal Trafiksäkerhetsrevision bygger på samma metodik som tidigare version. Själva metodiken vad gäller genomförandet behöver inte förändras. Sedan Kommunal Trafiksäkerhetsrevision togs fram har ansvaret för STRADA 7 flyttat från Trafikverket, dåvarande Vägverket, till Transportstyrelsen. I den uppgraderade versionen föreslås därför att Transportstyrelsen årligen bistår med uppgifter om döda och allvarligt skadade i trafiken på kommunnivå, på samma sätt Vägverket tidigare tog fram olyckstal åt SKL för Kommunal Trafiksäkerhetsrevision. En ytterligare förändring jämfört med tidigare version av Kommunal Trafiksäkerhetsrevision är att den uppgraderade versionen kan visa på om kommunen har ett arbetssätt i enlighet med ISO eller arbetar på ett certifierbart sätt. 4.2 Framtida utvecklingsmöjligheter Generell uppdatering Syftet med detta arbete är att uppgradera Kommunal Trafiksäkerhetsrevision med avseende på de nya nationella etappmålen för trafiksäkerhet och ISO I bedömningsmallen har indikatorer kopplade till de nya nationella etappmålen för trafiksäkerhet och ISO setts över. Däremot har inte bedömningsmallen uppdaterats generellt. I ett nästa steg bör kommentarer och kriterier i bedömningsmallen uppdateras så att de hänvisar till aktuella dokument och verktyg. Uppföljningsversion För kommuner som genomfört en Kommunal Trafiksäkerhetsrevision finns det en möjlighet att uppgradera bedömningen. Denna möjlighet har hittills inte utnyttjats av någon kommun och handledning, enkät etc. för detta ändamål är därmed inte framtagna/beprövade. Det vore önskvärt att ta fram en modell för kommuner som vill följa upp/upprepa en Kommunal Trafiksäkerhetsrevision, som innehåller moduler för dem vill göra en så enkel revision som möjligt och de som vill göra en fullständigare revision, och där dessa baseras på den uppgraderade versionen av Kommunal Trafiksäkerhetsrevision. 7 STRADA är ett informationssystem för olyckor i trafiken som bygger på uppgifter från polis och sjukvård.

25 19 Trivector Traffic Pilotstudie av nytt verktyg För att testa den nya uppgraderade metoden och uppföljningsversionen vore en pilotstudie i ett antal kommuner värdefullt. Genom praktisk tillämpning fås erfarenheter som kan inarbetas i handledning, enkät och informationsbroschyr.

26

27 Bilaga 1: Bedömningsmall BEDÖMNING - MODELL, STÖD OCH NYCKELTAL Bedömning modell, stöd och nyckeltal I denna bedömningsmodell redovisas kriterier för arbetet med trafiksäkerhet. Bedömningsmodellen visar även vilka poäng som ges inom respektive område. En del kriterier beskrivs med trafiksäkerhetstekniska termer och begrepp. Dessa förklaras i fotnoter. I bedömningsmodellen anges vilka kriterier som samspelar med de nationella etappmålen för trafiksäkerhet respektive den internationella ledningssystemsstandarden för trafiksäkerhet, ISO De kriterier som samspelar med de nationella etappmålen är grönmarkerade. De kriterier som samspelar med ISO är blåmarkerade. I enlighet med de nationella etappmålen I enlighet med ISO Samtliga kriterier som samspelar med de nationella etappmålen eller ISO har ett referensnummer. Grönmarkerade referensnummer hänvisar till de indikatorer som har pekats ut som avgörande för att uppnå de nationella etappmålen, se nedan. 1. Hastighetsefterlevnad i det statliga vägnätet 2. Hastighetsefterlevnad i det kommunala vägnätet 3. Nykter trafik 4. Bältesanvändning 5. Hjälmanvändning 6. Säkra personbilar i trafik 7. Säkra motorcyklar i trafik (ABS) 8. Säkra statliga vägar 9. Säkra GCM-passager i tätort 10. Drift och underhåll av GCM-vägar Blåmarkerade referensnummer hänvisar till numrering av aktuell indikator i den internationella ledningssystemsstandarden för trafiksäkerhet, ISO I bedömningsmallen har indikatorer kopplade till de nya nationella etappmålen för trafiksäkerhet och ISO setts över. Däremot har inte bedömningsmallen uppdaterats generellt. I ett nästa steg bör kommentarer och kriterier i bedömningsmallen uppdateras så att de hänvisar till aktuella dokument och verktyg och i samband med det kan poängbedömningen behöva ses över. Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se,

28 Bilaga 1: Bedömningsmall 2 (20) Bedömningsmodellen Trafiksäkerhetskultur 1. Olyckor och skador Olyckor och skador bedöms bara under Trafiksäkerhetstillstånd. 2. Organisation och styrning 2.1 Policy Kommunen har ett kommungemensamt dokument (trafiksäkerhetsprogram, trafiksäkerhetsplan, trafiksäkerhetspolicy) som beskriver kommunens syn på hur trafiksäkerhetsarbetet ska bedrivas och utvecklas. Indikator/indikatorer: 4.3, 5.2 Kriterium Revisionen binder sig inte vid olika namngivna dokument utan anger bara innehållet och ger kommunen frihet att ha texten i valfritt format. Ett dokument bör vara av långsiktig karaktär, ett annat bör beskriva vad man ska göra. Ett planeringsdokument, strategi eller politiskt beslut/program för mandatperioden är långsiktiga dokument som anger inriktning på trafiksäkerhetsarbetet. De bör bygga på intentionerna i nollvisionen. Nyckelfrågor, framgångsfaktorer och viktiga insatsområden anges. Dokumentet talar i generella, ej detaljerade, termer. Dokumentet bör revideras/konfirmeras varje mandatperiod för att inte förlora sin aktualitet. 2 Trafiksäkerhetsprogram, trafiksäkerhetsplan, trafiksäkerhetspolicy eller motsvarande är dokument som redovisar övergripande åtgärder och aktiviteter som kommunen avser genomföra för att nå ökad trafiksäkerhet. Åtgärderna (som inte enbart måste vara fysiska) och aktiviteterna bör vara tidsatta och kostnadsuppskattade alternativt budgeterade. I större kommuner bör även ett aktivt arbete med kvalitetssäkring av transporter (s.k. TQ) förekomma. Dokumentet bör revideras varje mandatperiod för att inte förlora sin aktualitet, men dokument äldre än fem år kan i vissa fall fortfarande anses relevanta och aktuella. Dokumentet har delar av ovanstående innehåll Mål för trafiksäkerheten Kommunen har fastställda mätbara mål för trafiksäkerheten. Indikator/indikatorer: 6.4 Målen kan med fördel vara SMART:a, dvs. Specifika, Mätbara, Ambitiösa, Realistiska och Tidsbestämda. Målen ska kommuniceras och uppdateras efter behov. 1

29 Bilaga 1: Bedömningsmall 3 (20) 2.3 Ledarskap och åtaganden En nämnd eller kommunstyrelsen samt en förvaltning och minst en tjänsteman har ett tydligt utpekat ansvar för trafiksäkerheten i kommunen. Indikator/indikatorer: 5.1, 5.3 Om kommunstyrelsen har ansvaret måste det vara ett aktivt beslut. Beroende på kommunstorlek skiljer sig tjänstemannens ansvar åt. I små kommuner kan han/hon bevaka trafiksäkerhet i såväl fysisk planering som drift och underhåll. Ärenden mellan nämnder och förvaltningar går i allmänhet smidigare om kommunfullmäktige har en aktiv roll i trafiksäkerhetsarbetet. En nackdel med ärenden som ligger högt i hierarkin är dock att processen kan försvåras och försinkas. Det finns även en risk för alltför många kompromisser. 2.4 Samordning Förvaltningen som har ansvaret för trafiksäkerhetsfrågor har ett etablerat samarbete med andra berörda förvaltningar. Indikator/indikatorer: 7.1 Vilka förvaltningar som är berörda och viktiga avgörs av respektive kommun. 0,5 2.5 Ett trafiksäkerhetsarbete bedrivs i kommunens grundskolor. Även friskolor ingår. I de fall där arbetet är bra men inte kommer 50 respektive 75 % av eleverna tillgodo kan poäng ändå delas ut. Trafiksäkerhetsarbetet bör innefatta undervisning, lokalplanering, kommunikation med föräldrar angående skjutsning, vandrande skolbussar mm. Kriterier för skolskjuts kan också granskas i denna punkt då långa avstånd ger ett ökat skjutsande vilket innebär en ökad trafik kring skolorna. Mer information om trafiksäkerhetsarbete i skolan finns att se i punkt 4.6 under Trafiksäkerhetstillstånd. 0,5 Kriterium 75 % av eleverna går i skolor som arbetar med trafiksäkerhet % av eleverna går i skolor som arbetar med trafiksäkerhet. 0,5

30 Bilaga 1: Bedömningsmall 4 (20) 2.6 Trafiksäkerhetsfaktorer Kommunen ser till att ha en god tillståndsbeskrivning över trafiksäkerheten inom tätbebyggda område genom mätningar av trafiksäkerhetsfaktorer samt genom att föra olycksstatistik via sjukvårdsregistrerande STRADA-system. Tillståndsbeskrivningen redovisas årligen för ansvarig nämnd och/eller kommunstyrelse/fullmäktige. Indikator/indikatorer: 6.3, 9.1, 9.2 Indikator/indikatorer: 2, 3, 4, 5, 9 För full poäng krävs att kommunen genomför regelbundna mätningar av trafiksäkerhetsfaktorer samt för olycksstatistik via STRADA. Både polisrapporterade och sjukvårdsrapporterade trafikolyckor ska registreras där. Kommunen ska årligen rapportera tillståndsbeskrivningen till ansvarig politisk instans. Exempel på trafiksäkerhetsfaktorer som bör mätas är hastigheter, flöden, cykelhjälmsanvändning, bältesanvändning samt antal fordon som lämnar företräde vid övergångsställen. Kriterium Obs, totalpoängen är 1. en för resp. kriterium går att addera Kommunen för årligen olycksstatistik via STRADA där både polis- och sjukvårdsrapporterade olyckor registreras Kommunen genomför årligen mätningar av trafiksäkerhetsfaktorer så som t e x cykelhjälmsanvändningen, hastigheter, flöden, bältesanvändning samt antal fordon som lämnar företräde vid övergångsställen. 0,5 0,5 2.7 Ledarskap och åtaganden. Kommungemensamma dokument (trafiksäkerhetsprogram, trafiksäkerhetsplan, trafiksäkerhetspolicy) samt mål för trafiksäkerheten följs regelbundet upp och diskuteras med ansvariga politiker. Indikator/indikatorer: 5.3, 9.3, 9.4 Rapporteringen kan ske i samband med budgetrevidering, verksamhetsberättelse eller liknande, men kan också behandlas separat. Dokumenten ska följas upp årligen och åtgärder ska vidtas. 1 Organisation och styrning 7

av en revision se ut?

av en revision se ut? KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETS- REVISIONER: Hur kan resultatet av en revision se ut? Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB Tekn.dr. trafikplanering, Ansvarig AO Trafiksäkerhet & trygghet Linköpings kommuns trafiksäkerhetsarbete

Läs mer

SKL:s reviderade metod för Trafiksäkerhetsrevision

SKL:s reviderade metod för Trafiksäkerhetsrevision SKL:s reviderade metod för Trafiksäkerhetsrevision Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB Tekn.dr. trafikplanering, Ansvarig AO Trafiksäkerhet & trygghet KOMMUNAL TRAFIKSÄKERHETSREVISION Metod för att utvärdera

Läs mer

Samverkan för säker cykling

Samverkan för säker cykling TMALL 0141 Presentation v 1.0 Samverkan för säker cykling Cykelkonferensen 2018 Östersund Johan Lindberg Jörgen Persson 2018-05-23 Strategi för ökad och säker cykling Nystart Nollvisionen: Viktigt att

Läs mer

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen NOLLVISIONEN MÅL ANALYS INRIKTNINGAR LÄNKAR Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen 1 NOLLVISIONEN MÅL ANALYS INRIKTNINGAR LÄNKAR Vad är nollvisionen? Nollvisionen är

Läs mer

HANDBOKENS UPPBYGGNAD. Globala och lokala motiv Nuvarande kunskapsläge Processen

HANDBOKENS UPPBYGGNAD. Globala och lokala motiv Nuvarande kunskapsläge Processen HANDBOKENS SYFTE Ett processinriktat arbetssätt, Peka ut prioriterade insatsområden, Lyfta fram mål och mått, Ange effektiva åtgärder, Skapa delaktighet, Lyfta fram kvalitetssäkring Medverka till att nå

Läs mer

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL MÅLSTYRDA KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM ROGER JOHANSSON SWECO, SE TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM - FÖR ATTRAKTIVA STADSRUM OCH ETT RIKT STADSLIV 1. Planering i tidigare skeden 2.

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN I Tillsammans för Nollvisionen arbetar vi alla företag, organisationer och myndigheter gemensamt för att nå målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Läs

Läs mer

Samverkan för säker cykling och gångtrafik

Samverkan för säker cykling och gångtrafik Samverkan för säker cykling och gångtrafik NTF:s Nollvisionskonferens Stockholm TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Johan Lindberg 2018-05-02 Nollvisionen en förutsättning för en hållbar och attraktiv

Läs mer

Varför en översyn?

Varför en översyn? 1 2012-04-26 Varför en översyn? Vi har trots allt en positiv utveckling är målet fortfarande en utmaning? Inom EU finns förslag om mål om halvering mellan 2010 och 2020 (högst 133 omkomna 2020) Modellerna

Läs mer

Disposition 2013-02-25. Etappmålsarbetet för trafiksäkerhet ur ett nationellt och regionalt perspektiv

Disposition 2013-02-25. Etappmålsarbetet för trafiksäkerhet ur ett nationellt och regionalt perspektiv Etappmålsarbetet för trafiksäkerhet ur ett nationellt och regionalt perspektiv Disposition Om Nollvisionen Etappmål Tillståndsmål Regionala utmaningar Uppdatering av tillståndmål 2 2013-02-25 1 Vägsäkerhet:

Läs mer

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt Introduktion om Sverige och Trafikverket Sverige Befolkning 9,453,000 (2011) Area 450,000 km² Befolkningstäthet 23 pers/km Allmänna vägar 98,500

Läs mer

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket

Vikten av målstyrning och Nollvisionen. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Anders Lie, Specialist, Trafikverket Vikten av målstyrning och Nollvisionen TMALL 0141 Presentation v 1.0 Anders Lie, Specialist, Trafikverket Vägtransportsystemet är ett öppet och komplext system Infrastruktur Fordon Trafikanter Transporter

Läs mer

Antal omkomna i vägtrafiken,

Antal omkomna i vägtrafiken, 1 2012-03-28 Antal omkomna i vägtrafiken, 1996-2011 Källa: STRADA, Transportstyrelsen 2 2012-03-28 Antal allvarligt skadade i vägtrafiken 2007-2011 Källa: STRADA 3 2012-03-28 Andelen allvarligt skadade

Läs mer

Handledning för revisorer

Handledning för revisorer Kommunal Trafiksäkerhetsrevision 2014-04-15 Kommunal Trafiksäkerhetsrevision: Handledning för revisorer Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax:

Läs mer

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2018? Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket Indikator Nödvändig utveckling till mål 2020 1. Hastighet, statligt

Läs mer

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket 1 Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket 2 Analys av trafiksäkerhetsläget 2016 Omkomna i vägtrafikolyckor 2006-2016,

Läs mer

Leda samverkan av trafiksäkerhetsarbetet inom vägtrafiken. - Hur går vi vidare? GNS Väg Johan Lindberg. TMALL 0141 Presentation v 1.

Leda samverkan av trafiksäkerhetsarbetet inom vägtrafiken. - Hur går vi vidare? GNS Väg Johan Lindberg. TMALL 0141 Presentation v 1. TMALL 0141 Presentation v 1.0 Leda samverkan av trafiksäkerhetsarbetet inom vägtrafiken - Hur går vi vidare? GNS Väg 2018-03-20 Johan Lindberg Projekt inom Trafikverket avslutat Externa dialoger med nationella

Läs mer

Nollvisionen från ide till verklighet. Roger Johansson

Nollvisionen från ide till verklighet. Roger Johansson Nollvisionen från ide till verklighet Roger Johansson EUROPEISKA UNIONENS RÅD, ANSER att antalet dödade och skadade i trafikolyckor fortfarande är oacceptabelt högt, BETONAR vikten av att motorvägar, vägar,

Läs mer

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren Trafiksäkerhet Måluppfyllelse inom trafiksäkerhet i länet Det långsiktiga målet för vägtrafiksäkerhet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken (Nollvisionen). I det långsiktiga arbetet

Läs mer

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge Uppföljning trafiknätsanalys Hastighetssäkrade gång- och cykelpassager och 30-zoner Uppföljning av hastigheter i 30-zoner mätningen visade 40 km/tim trafikarbete

Läs mer

Trafiksäkerhetsläget 2017

Trafiksäkerhetsläget 2017 1 Trafiksäkerhetsläget 2017 Antalet omkomna och allvarligt skadade minskade lägsta antal omkomna sedan 40-talet Men, flera varningssignaler hastighetefterlevnad och nykterhet mötesseparering på statliga

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling

Ledningssystem för hållbar utveckling Ledningssystem för hållbar utveckling Presentation av ett pilotprojekt SKL 4 april 2014 Lars-Anders Larsson, 0733-35 57 77, lars-anders.larsson@actea.se Actea Consulting AB Sida 1 Innehåll Ledningssystem

Läs mer

TRAFIKSÄKRA ÖREBRO! Eva-Li Westerberg, Örebro kommun. Malin Rosén, SWECO

TRAFIKSÄKRA ÖREBRO! Eva-Li Westerberg, Örebro kommun. Malin Rosén, SWECO TRAFIKSÄKRA ÖREBRO! Eva-Li Westerberg, Örebro kommun Malin Rosén, SWECO Bakgrund, Örebro Örebros Trafiksäkerhetsarbete Varför ett TS-program just nu? Hur får man ett uppdrag? Bakgrund, trafiksäkra staden

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge Trafiksäkerhetsarbetet översikt Trafiknätsanalys 2004 med åtgärdsprogram Mycket av åtgärderna har genomförts Hastighetsplan 2012 Arbete

Läs mer

Samverkan för säker cykel o mopedtrafik

Samverkan för säker cykel o mopedtrafik TMALL 0141 Presentation v 1.0 Samverkan för säker cykel o mopedtrafik Johan Lindberg Jörgen Persson 2018-06-08 Strategi för ökad och säker cykling Nystart Nollvisionen: Viktigt att berörda aktörer tar

Läs mer

Användning av cykel- och mopedhjälm 2018

Användning av cykel- och mopedhjälm 2018 Användning av cykel- och mopedhjälm 2018 NTF RAPPORT 2018:7 Resultat från NTF:s mätning av cykel- och mopedhjälmsanvändning 2018. www.ntf.se Innehåll Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund...

Läs mer

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet Trafiknät Stockholm Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm En definition Säkerhet Frihet från incidenter eller förlust. Där det finns inte sådan som absolut säkerhet, säkerhet

Läs mer

Minnesanteckningar från GNS möte nr 134 den 26 mars hos Toyota i Sundbyberg

Minnesanteckningar från GNS möte nr 134 den 26 mars hos Toyota i Sundbyberg Ärendenr: TRV 2012/1481 Trafikverket Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 www.trafikverket.se Helena Höök Samhällsbehov helena.hook@trafikverket.se Direkt: 010-123 5887 Mobil: 070-601 56 64 2012-03-26 Minnesanteckningar

Läs mer

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL

Läs mer

Användning av cykel- och mopedhjälm 2017

Användning av cykel- och mopedhjälm 2017 Användning av cykel- och mopedhjälm 2017 NTF RAPPORT 2017:6 Resultat från NTF:s mätning av cykel- och mopedhjälmsanvändning 2017. www.ntf.se Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 3 Bakgrund...

Läs mer

Aktörssamverkan GNS Väg. Aktionsplan för säker vägtrafik Johan Lindberg,PLkvtv TMALL 0141 Presentation v 1.

Aktörssamverkan GNS Väg. Aktionsplan för säker vägtrafik Johan Lindberg,PLkvtv TMALL 0141 Presentation v 1. TMALL 0141 Presentation v 1.0 Aktörssamverkan GNS Väg Aktionsplan för säker vägtrafik 2019-2022 Johan Lindberg,PLkvtv 2018-11-20 Agenda GNS 20/11 2018 Cirkatider 11.00 Bakgrund 11.10 Tidplan och nästa

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation Anna-Sofia Welander Trafikplanering 08-508 261 94 anna-sofia.welander@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2008-03-18 Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad 2009-2013, Del 1 Analys

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

RAPPORT 2008:87 VERSION 1.0. Trafiksäkerhetsrevision i Sjöbo kommun

RAPPORT 2008:87 VERSION 1.0. Trafiksäkerhetsrevision i Sjöbo kommun RAPPORT 2008:87 VERSION 1.0 Trafiksäkerhetsrevision i Sjöbo kommun Dokumentinformation Titel: Trafiksäkerhetsrevision i Sjöbo kommun Serie nr: 2008:87 Projektnr: 8120 Författare: Kvalitetsgranskning Malena

Läs mer

Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år 2010 2020. Analysrapport, ver 0.9, 2012-04-23

Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år 2010 2020. Analysrapport, ver 0.9, 2012-04-23 Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år 2010 2020 Analysrapport, ver 0.9, 2012-04-23 Titel: Analysrapport Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år 2010-2012

Läs mer

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Analys av trafiksäkerhetsläget 2015 Omkomna i vägtrafikolyckor 2006-2015, samt nödvändig utveckling fram till år 2020 Källa: STRADA 2 Omkomna kvinnor och män per

Läs mer

Användning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3

Användning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3 Användning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3 Resultat från NTF:s mätning av cykel- och mopedhjälmsanvändning 2016. Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metod 3 4 Finansiering

Läs mer

Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter

Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 12/2017 Vårt ärendenr: 17/00003 2017-06-09 Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter Ärendenr:

Läs mer

Leda samverkan av trafiksäkerhetsarbetet inom vägtrafiken års återrapportering till Näringsdepartementet. GNS Väg Johan Lindberg

Leda samverkan av trafiksäkerhetsarbetet inom vägtrafiken års återrapportering till Näringsdepartementet. GNS Väg Johan Lindberg TMALL 0141 Presentation v 1.0 Leda samverkan av trafiksäkerhetsarbetet inom vägtrafiken 2018 års återrapportering till Näringsdepartementet GNS Väg 2018-06-07 Johan Lindberg Analyser och slutsatser som

Läs mer

Nysatsning på trafiksäkerhet

Nysatsning på trafiksäkerhet Foto: Maria Nilsson/Regeringskansliet Nysatsning på trafiksäkerhet Lena Kling och Ylva Berg Foto: Maria Nilsson/Regeringskansliet Uppdraget Från budgetpropositionen 2016: Regeringen kommer att intensifiera

Läs mer

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Mc o räcken 2017 Jörgen Persson Trafikverket Omkomna skyddade och oskyddade trafikanter i vägtrafik (glidande 5-års medelvärden), 1996-2016 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer

11 punkter för ökad trafiksäkerhet

11 punkter för ökad trafiksäkerhet Promemoria 1999-04-09 Näringsdepartementet 11 punkter för ökad trafiksäkerhet 1. En satsning på de farligaste vägarna 2. Säkrare trafik i tätort 3. Trafikantens ansvar betonas 4. Säker cykeltrafik 5. Kvalitetssäkring

Läs mer

Plan för rätt fart i Piteå

Plan för rätt fart i Piteå Plan för rätt fart i Piteå Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för rätt fart i Piteå Plan 2012-10-15, 163 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Beslutat av kommunstyrelsen den 9 september 2015 147 Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 Trafiksäkerhetsprogrammet är ett

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Svar på revisionsrapport Granskning av avvikelsehantering Region Kronoberg

Svar på revisionsrapport Granskning av avvikelsehantering Region Kronoberg Regionstyrelsen Svar på revisionsrapport Granskning av avvikelsehantering Region Kronoberg Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionstyrelsen beslutar att godkänna svar på revisionsrapport Granskning

Läs mer

Revidering av riktlinjer för styrdokument i Uppsala kommun

Revidering av riktlinjer för styrdokument i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Ahrgren Maria Datum 2015-09-25 Diarienummer KSN-2014-1268 Kommunstyrelsen Revidering av riktlinjer för styrdokument i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund Cykeltrafik mätmetoder och mål Östersund 2018-05-23 Uppdraget Utveckla en enhetlig metod för systematisk mätning av cykeltrafik på lokal och regional nivå. Uppdraget bör samordnas med arbetet med den nationella

Läs mer

Trafiksäkerhet väg. Trafiksäkerhet väg. Översyn av etappmål och GNS Väg 29 september Johan Lindberg, Trafikverket

Trafiksäkerhet väg. Trafiksäkerhet väg. Översyn av etappmål och GNS Väg 29 september Johan Lindberg, Trafikverket Trafiksäkerhet väg Trafiksäkerhet väg Översyn av etappmål Översyn och indikatorer av etappmål till år och 2020 indikatorer med utblick till mot år 2020 2030 med och 2050 utblick mot 2030 och 2050 GNS Väg

Läs mer

Analysrapport Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år 2010 och Publikation 2012:124

Analysrapport Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år 2010 och Publikation 2012:124 Analysrapport Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år 2010 och 2020 Publikation 2012:124 Titel: Översyn av etappmål och indikatorer för säkerhet på väg mellan år 2010-2012 - Analysrapport

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Användning av bilbälte 2017

Användning av bilbälte 2017 Användning av bilbälte 2017 NTF RAPPORT 2017:7 Resultat från NTF:s mätning av bilbältesanvändning 2017. www.ntf.se Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 3 Bakgrund... 3 4 Syfte... 3 5 Metod...

Läs mer

Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 77 50 Fastställd 2003-10-24 Utgåva 1 Energiledningssystem Kravspecifikation Energy management systems Specification ICS 13.020.10 Språk: svenska Publicerad:

Läs mer

Trafiksäkerhet väg. Trafiksäkerhet väg. Översyn av etappmål och GNS Väg 2 juni Johan Lindberg, Trafikverket

Trafiksäkerhet väg. Trafiksäkerhet väg. Översyn av etappmål och GNS Väg 2 juni Johan Lindberg, Trafikverket Trafiksäkerhet väg Trafiksäkerhet väg Översyn av etappmål och Översyn indikatorer av etappmål till år 2020 och indikatorer med utblick till mot år 2030 2020 och med 2050 utblick mot 2030 och 2050 GNS Väg

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

RAPPORT 2008:79 VERSION 1.0. Trafiksäkerhetsrevision i Landskrona kommun

RAPPORT 2008:79 VERSION 1.0. Trafiksäkerhetsrevision i Landskrona kommun RAPPORT 2008:79 VERSION 1.0 Trafiksäkerhetsrevision i Landskrona kommun Dokumentinformation Titel: Trafiksäkerhetsrevision i Landskrona kommun Serie nr: 2008:79 Projektnr: Författare: Kvalitetsgranskning

Läs mer

Trafikskadade rapporterade via STRADA Sjukvård - dess betydelse för kommunernas trafiksäkerhetsarbete

Trafikskadade rapporterade via STRADA Sjukvård - dess betydelse för kommunernas trafiksäkerhetsarbete Trafikskadade rapporterade via STRADA Sjukvård - dess betydelse för kommunernas trafiksäkerhetsarbete Kristina Mattsson Claes Johansson 1 Syfte: Undersöka hur kommunerna använder sjukvårdsdata för att

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram

Trafiksäkerhetsprogram Vetlanda kommun Tekniska kontoret Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentansvarig Teknisk chef Beslutad av (datum och ) Tekniska nämnden Giltig fr o m 2013-xx-xx Gäller för Alla kommunens verksamheter Senast reviderad

Läs mer

POLISENS TRAFIKSÄKERHETSSTRATEGI OCH ARBETE MOT KRIMINELLA PÅ VÄGNÄTET

POLISENS TRAFIKSÄKERHETSSTRATEGI OCH ARBETE MOT KRIMINELLA PÅ VÄGNÄTET Rikspolisstyrelsen POLISENS TRAFIKSÄKERHETSSTRATEGI OCH ARBETE MOT KRIMINELLA PÅ VÄGNÄTET Polisavdelningen 2012-05-14 2 (9) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 STRATEGISK INRIKTNING... 3 2.1 Trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Agenda Indikatorer i trafiksäkerhetsprogram Exempel på åtgärder och effekter Att tänka på vid utbyggnad av nya områden

Agenda Indikatorer i trafiksäkerhetsprogram Exempel på åtgärder och effekter Att tänka på vid utbyggnad av nya områden Agenda Indikatorer i trafiksäkerhetsprogram Exempel på åtgärder och effekter Att tänka på vid utbyggnad av nya områden Eleonor Mörk Linköpings kommun 2013-09- 03 Trafiksäkerhetsrevisionen, 2007 2 2013-09-03

Läs mer

NTF:s verksamhetsinriktning (Fastställd av NTF:s kongress )

NTF:s verksamhetsinriktning (Fastställd av NTF:s kongress ) NTF:s verksamhetsinriktning 2014 2015 (Fastställd av NTF:s kongress 2013 04 20) Detta är NTF: NTF En trafiksäkerhetsorganisation NTF bildades 1934 på initiativ av den dåvarande kommunikationsministern.

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman 2015-05-19 2015-2085 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Trafikrådets handlingsplan 2015-2018 för ett trafiksäkert beteende

Läs mer

Trafiksäkerhetsläget. Skellefteå 2010 04 24 Nils Petter Gregersen

Trafiksäkerhetsläget. Skellefteå 2010 04 24 Nils Petter Gregersen Trafiksäkerhetsläget Skellefteå 2010 04 24 Nils Petter Gregersen 2010: 25+7+15 dödade; Påsk 2 dödade 18 fria dagar Dödade + motorfordon 5000 4500 4000 3500 3000 2007: 440 2008: 397 2009: 355 1927: 322

Läs mer

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister TN 292 /15 TN-Information Trafiknämnden 2015-12-18 Diarienummer 3078/15 Specialist & sakområden Malin Månsson Telefon 031-368 26 07 E-post: malin.mansson@trafikkontoret.goteborg.se Information om Utökade

Läs mer

Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholm. Godkännande

Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholm. Godkännande Sida 1 (6) 2016-03-08 Handläggare Fariba Daryani 08-508 400 34 Till Trafiknämnden 2016-04-14 Lovisa Strandlund 08-508 261 31 Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholm. Godkännande Förslag till beslut

Läs mer

Användning av bilbälte 2018

Användning av bilbälte 2018 Användning av bilbälte 2018 NTF RAPPORT 2018:8 Resultat från NTF:s mätning av bilbältesanvändning 2018. www.ntf.se Innehåll Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte... 3 4 Metod...

Läs mer

Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400

Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/400 2012-12-03 Kommunstyrelsen Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400 Förslag till beslut

Läs mer

Program Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för politiska styrdokument

Program Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för politiska styrdokument Program Strategi Policy Riktlinje Riktlinjer för politiska styrdokument Dokumentnamn: Riktlinjer för politiska styrdokument Berörd verksamhet: Alla nämnder och förvaltningar Fastställd av: 2017-12-19 242

Läs mer

Hur kan Transportstyrelsen granska organisationers säkerhetskultur genom tillsyn? Sixten Nolén och Inger Engström

Hur kan Transportstyrelsen granska organisationers säkerhetskultur genom tillsyn? Sixten Nolén och Inger Engström Hur kan Transportstyrelsen granska organisationers säkerhetskultur genom tillsyn? Sixten Nolén och Inger Engström Varför tillsyn av säkerhetskultur? Tydlig koppling i regelverk och konventioner Stöd även

Läs mer

Minnesanteckningar från GNS möte nr 133, hos NTF i Solna

Minnesanteckningar från GNS möte nr 133, hos NTF i Solna Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 www.trafikverket.se Helena Höök Samhällsbehov helena.hook@trafikverket.se Direkt: 010-123 5887 Mobil: 070-601 56 64 2012-03-05 Minnesanteckningar från GNS möte nr 133,

Läs mer

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019 Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 15 maj 2019 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens ska

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

GNS TEMA. Säkra vägar och gator, inkl. hastighetsgränser. Johan Lindberg Trafikverket

GNS TEMA. Säkra vägar och gator, inkl. hastighetsgränser. Johan Lindberg Trafikverket GNS TEMA Säkra vägar och gator, inkl. hastighetsgränser Johan Lindberg Trafikverket Välkomna! Både GNS och övriga inbjudna! 2 2014-04-07 Program 12.25 Tema: Säkra vägar och gator inkl hastighetsgränser,

Läs mer

Bedömningsmodell. Kommunal Trafiksäkerhetsrevision

Bedömningsmodell. Kommunal Trafiksäkerhetsrevision Kommunal Trafiksäkerhetsrevision 2014-04-15 Bedömningsmodell I detta dokument redovisas indikatorer för bedömning av trafiksäkerhetsarbetet i en kommun. Bedömningsmodellen visar även vilka kriterier som

Läs mer

Förslag till beslut. 1. Trafiknämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Fredrik Alfredsson T.f.

Förslag till beslut. 1. Trafiknämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Fredrik Alfredsson T.f. Dnr Sida 1 (8) 2019-01-14 Handläggare Catarina Nilsson 08-508 26 242 Till Trafiknämnden 2019-03-07 Joakim Boberg 08-508 263 92 Hur trafikkontoret arbetar med och ser på trafiksäkerhetsfrågor som särskilt

Läs mer

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Riktlinjer för passager i Västerås

Riktlinjer för passager i Västerås nternati i Västerås Beslutad av Tekniska nämnden 20 maj 2008 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen

Läs mer

Nystart för Nollvisionen Leda samverkan trafiksäkerhet väg. GNS Väg Stefan Jonsson, PLkvtv

Nystart för Nollvisionen Leda samverkan trafiksäkerhet väg. GNS Väg Stefan Jonsson, PLkvtv Nystart för Nollvisionen Leda samverkan trafiksäkerhet väg GNS Väg 2017-11-21 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Stefan Jonsson, PLkvtv Regeringens Nystart för Nollvisionen ökat engagemang för säkrare trafik!

Läs mer

Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad. Beslut om remiss

Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad. Beslut om remiss Sida 1 (5) 2015-08-28 Handläggare Fariba Daryani 08-508 400 34 Till Trafiknämnden 2015-09-24 Lovisa Strandlund 08-508 261 31 Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad. Beslut om remiss Förslag

Läs mer

PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven

PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 4 2014-06-13 Vårt dnr 14/1994 Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten och

Läs mer

Drift och underhåll av cykelvägar En kvalitetsmätning

Drift och underhåll av cykelvägar En kvalitetsmätning Drift och underhåll av cykelvägar En kvalitetsmätning Johan Lindberg Trafikverket 2014-10-13 Utmaningen att cyklingen ska öka! Det förutsätter att säkerheten ökar! 2 2014-10-16 Ny bild av verkligheten

Läs mer

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Remissyttrande plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad

Remissyttrande plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Sida 1 (6) 2015-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2015-11-26

Läs mer

Trafiksäkerhetsutveckling i kommunerna

Trafiksäkerhetsutveckling i kommunerna Trafiksäkerhetsutveckling i kommunerna -26 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 2 Tfn: växel 8-452 7, Fax: 8-452 7 5 info@skl.se, www.skl.se Förord Kommunerna har arbetat

Läs mer

Kvalitetspolicy. Foto: Fredrik Hjerling. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST

Kvalitetspolicy. Foto: Fredrik Hjerling. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST Kvalitetspolicy Foto: Fredrik Hjerling Dokumenttyp Styrdokument Beslutat av Kommunstyrelsen Dokumentnamn Kvalitetspolicy Ansvarig förvaltning och avdelning Kommunstyrelseförvaltningen, Ekonomiavdelningen

Läs mer

Lokal digital agenda för Bräcke kommun

Lokal digital agenda för Bräcke kommun 2019-09-27 Lokal digital agenda för Bräcke kommun 2019-2023 Fastställt av: Bengt Flykt Diarienr: KSK 2018/115 Dokumentet gäller för: Kommunens samtliga nämnder och avdelningar Dokumentet gäller t.o.m.:

Läs mer

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN 1 NYA HASTIGHETER I UPPSALA KOMMUN 2013 beslutade Gatu- och samhällsmiljönämnden att påbörja en översyn av kommunens hastigheter i tättbebyggt område.

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram

Trafiksäkerhetsprogram Trafiksäkerhetsprogram 2007-09-19 Beslutat i kommunfullmäktige 29 november 2007 1 (10) FÖRORD Tekniska förvaltningen har haft i uppdrag att revidera kommunens Trafiksäkerhetsprogram, vilket antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Utvärdering av Actibump i Uppsala

Utvärdering av Actibump i Uppsala Trivector Traffic Rapport 2015:45, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Uppsala Effekt på hastighet, väjningsbeteende och buller Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump. Effekter på hastighet,

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Systematiskt effektiviseringsarbete - svar på motion

Systematiskt effektiviseringsarbete - svar på motion Missiv 1(1) Kommunstyrelsens förvaltning 2016-01-29 KS/2014:380 Handläggare Carina Stolt Tfn 0142-851 11 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Systematiskt effektiviseringsarbete - svar på motion Bakgrund

Läs mer