KVALITETSRAPPORT 2016 /17 SUNDSVALL

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT 2016 /17 SUNDSVALL

2 Innehåll: 1. Grundfakta om Plusgymnasiet Sundsvall 2. Förutsättningar för skolans arbete 3. Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet 4. Fokusområden 2016/ Samlad bedömning av skolans resultat 2016/ Fokusområden 2017/2018 2

3 Grundfakta om Plusgymnasiet Sundsvall Historik, Fakta, Organisation Skolan i Sundsvall a r en av 13 skolor i Plusgymnasiets regi i Sverige. Plusgymnasiet inga r i AcadeMedia, Sveriges sto rsta utbildningsfo retag. Skolan startade ho sten 2011 med hantverksprogrammet (inriktning stylist) och samha llsvetenskapsprogrammet (inriktning samha llsvetenskap). Därefter har skolan utökat med hantverksprogrammet hud- och spa, ekonomiprogrammet, samt den nationella inriktningen beteendevetenskap på samha llsvetenskapsprogrammet. Utbildningar och Elevantal Nationellt program Nationell inriktning Yrkesutgång År 1 År 2 År 3 Hantverksprogrammet Övriga hantverk Hår- och makeupstylist Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap Ekonomiprogrammet Ekonomi 1 Hantverksprogrammet Övriga hantverk Hudvård Totalt Introduktionsprogram Preparandutbildning Programinriktat individuellt val 10 1 Yrkesinriktat individuellt val 1 Elever Elevgruppen under året bestod i första hand av flickor. Enstaka elever var pojkar. Eleverna hade mycket olika bakgrund - både från hem med studietradition och hem utan studietradition. Vi hade många elever från kringliggande kommuner även detta år. Ettornas meritvärde inom hantverksprogrammet var något högre än vanligt detta år. Ettorna visade sig även mer studiemotiverade. Detta grundar vi på att alla i ettan valde grundläggande högskoleförberedande i sitt val av individuellt val. Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. 3

4 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kunskaper och värden Plusgymnasiets kärnvärden är: Jag bryr mig, tydlighet och respekt genomsyrar Plusgymnasiet i Sundsvalls verksamhet. Under läsåret 15/16 har arbetet präglats av att vända en nedåtgående trend för skolan, stärka elevernas förtroende för oss i personalen samt att bygga starka relationer i skolan i stort. Vi har arbetat med att eleverna ska känna sig trygga, sedda och känna sig delaktiga. Lokaler Lokalerna är centralt belägna i Sundsvall, och har salonger belägna i markplan för att möjligheten att ta emot kunder ska finnas. Detta ser vi som en viktig del i att nå ut med vår skola, och skyltfönstren speglar på ett fint sätt vår dagliga verksamhet. Lokalerna är väl anpassade för våra behov i dagsläget. Schemat för våra elever är anpassat för de som reser långt, samt undviker i största möjliga mån håltimmar. Skollunchen intas på i NTI-gymnasiets lokaler ett par hundra meter från skolan då vi inte har utrymme i skolan för en egen skolmatsal. Skolledning Skolans ledning bestod av rektor. Inga ledningsuppgifter är delegerade. Lärare och Förstelärare Lärarna på Plusgymnasiet i Sundsvall hade under året god kompetens i sina kurser. De lärare som saknade legitimation har lång erfarenhet av sina kurser, och även av undervisning sedan tidigare. Båda stylistlärarna har under året blivit färdiga med VAL-projektet och är nu behöriga, legitimerade lärare. Det var 6 kvinnliga lärare och 3 manliga på skolan under året. Åldersspannet var mellan år. Nästan alla lärare arbetade även som mentorer under året. Två nya arbetslag har skapats under året. Vi har inte haft någon förstelärare. Värdegrundsarbete Skolans övergripande värdegrundsarbete redovisas i planen mot kränkande behandling och diskriminering som personal, elever och elevhälsa är delaktiga i. Varje höst genomförs en likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-enkät) där eleverna får svara på frågor som bland annat avgör trygghetsnivån på skolan, i vilken utsträckning de fått information om skolans värdegrundsarbete samt om de vet vart de skall vända sig om de upplever sig illa behandlade. Underlaget tillsammans med övrig information som samlas in via undervisningen, elevråd osv. ger skolan indikationer på vilka kommande främjande, förebyggande och även åtgärdande insatser som bör vidtas för att främja en trygg miljö för lärande. 4

5 Om en elev upplever sig illa behandlad eller om det finns annat som framkommer som ger upphov till oro, görs en anmälan om kränkande behandling till huvudman. Huvudmannen utreder, via juristkompetens, ärendet vilket resulterar i kortsiktiga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Därtill ges förslag på långsiktigt förebyggande och främjande insatser. Elevhälsa / Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Elevhälsoteamet på Plusgymnasiet bestod under året av rektor, en av mentorerna, specialpedagog, kurator och skolsköterska. Våra träffar sker en gång /vecka. Utöver detta träffas vi i stor-eht tillsammans med två andra rektorer som vår skola startat samarbete med kring Elevhälsan under året. Då är också skolläkaren och skolpsykologen med. Då planerar vi upp årshjulet för de gemensamma insatserna i vårt förebyggande arbete. Skolan följer upprättade rutiner för uppmärksammande av elevers behov av särskilt stöd, utredningar och eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I undervisningen genomförs också stödinsatser i form av extra anpassningar. Skolan arbetar med extra anpassningar genom att lyssna till elevens behov och anpassa utifrån det. Anpassningar kan vara allt ifrån extra genomgångar, placering i klassrummet till muntliga redovisningar m.m. Arbetsliv och vidare studier Skolan har studie och yrkesvägledare (SYV). Denne ansvarar för information om kurser elever kan välja för vidare studier eller som är lämpliga inom ett visst yrkesområde. Vidare har SYV under året genomfört arbetspass och studiebesök med avgångselever i syfte att ge eleverna information och vägledning om eftergymnasiala studier och yrkesliv. Skolan har lokala programråd inom Hantverksprogrammet. Här kommer vi att utöka inför kommande år med de teoretiska programmen. Läraren i ekonomi har haft ansvaret för att bygga ett kontaktnät i Sundsvalls kommun för att koppla arbetsgivare till skolan. Arbetsplatsförlagt lärande genomförs både inom Sundsvall och i närliggande kommuner. På skolan finns yrkesprogram där arbetsplatsförlagt lärande är en del av utbildningen. Under sin utbildning har eleverna 15 veckors APL. På skolan har vi en APL-ansvarig som ansvarar för kontakter med arbetsplatser, stöd till eleverna i anskaffning av platser, uppföljning med elev och handledare och kvalitetssäkring av handledare/arbetsplats. Alla hantverkslärare medverkar i bedömningen av APL inför betygssättning och APL-avslut. Elevråd och Elevinflytande I elevrådet ingick under året 8 elever som möttes ca 1 gång i månaden tillsammans med matteläraren. Elevrådet hade viss insyn i arbetet med likabehandling, samt även en liten del i budgetarbetet. Rektor bjöds in vid vissa tillfällen under året där beslut behövde tas eller information 5

6 behövde ges. Elevrådet fick bl a läsa Likabehandlingsplanen innan den färdigställdes för att kunna komma med synpunkter. Elevrådet fick även vara med och besluta kring hur elevutrymmen skulle utformas. 6

7 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet Våra kvalitetsbegrepp Plusgymnasiet utgår från fyra kvalitetsbegrepp, funktionell kvalitet, instrumentell kvalitet, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet i arbetet med att följa upp verksamheten i skolan. Begreppen och dess innehåll som redogörs för nedan hjälper oss i arbetet med att fokusera mot mål och anpassa vårt arbete för att eleverna ska få en utbildning med så hög kvalitet dom möjligt Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet För att alla elever ska uppnå utbildningens mål inom den funktionella kvaliteten krävs att vi har hållbara och rättssäkra strukturer, processer och arbetssätt som följer författningarna som styr skola. Till exempel ska varje elev ges möjlighet till reellt inflytande över utbildning och undervisning, få likvärdiga betyg samt en undervisning av god kvalitet som ger ledning och stimulans alternativt få möjlighet till extra anpassningar eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? Ändamålsenlig kvalitet Ett perspektiv vi följer upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? Uppföljningar Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under läsåret och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolan när de lokalt fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas. 7

8 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning Interna granskningar Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna granskningar. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen. Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. Betygsprognoser Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut. Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Dessutom genomförs elevenkäter som fokuserar på likabehandling- och värdegrundsarbetet på skolan samt undervisnings- / kursutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. Utvärdering Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, 8

9 betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. Kvalitetsrapport och Arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse kommande läsår. 9

10 Fokusområden läsåret 2016/2017 Under läsårsavslutningen genomfördes en bred analys av skolans måluppfyllelse. Denna analys resulterade i en Arbetsplan i vilken ett antal fokusområden lyftes fram som särskilt prioriterade. Dessa fokusområden presenteras nedan. Fokusområde Närvaro Fokusområdets bakgrund & motiv: Läsåret 15/16 fokuserade vi på att närvaron skulle höjas. Vi skärpte frånvarokollen, var snabbare än innan att kontakta elever vid frånvaro, vi införde stipendium för högst närvaro, och över lag haft bättre kontroll. Under 16/17 fick en lärare en del av sin tjänst som mer mentor för att ha tid att verkligen engagera sig i eleverna med störst behov och ha koll på deras frånvaro. Vi är inte riktigt framme vid de resultat vi vill se, och mycket onödig frånvaro kan minskas. En lärare har som sagt haft mer tid för mentorskapet än övriga, och har hand om de som tidigare visat sig ha mycket frånvaro. En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli Mål för fokusområdet: Vi har som mål att nå 10 % eller lägre för den totala elevfrånvaron under läsåret 16/17. Metod: En av lärarna har under året haft fler mentorselever än övriga. Den åtgärden bestämde vi för att hon skulle ha mer insyn i elevernas vardag och därmed snabbt kunna ingripa och hjälpa till där det behövdes. Hon har haft veckovis kontakt med eleverna och fångat upp frånvaro snabbt. Vi har även haft en stående punkt på arbetslagsmötena, där mentorerna pratar om frånvaro kring sina mentorselever för att gemensamt hitta strategier för att öka närvaron. Vi har utifrån dessa möten arbetat fram rutiner för rapportering och uppföljning av hög frånvaro- Uppföljning: I augusti under våra gemensamma dagar pratar vi om hur det gått för oss med det här arbetet och tittar på konkreta resultat i jämförelse med förra året. Resultat: Vi har haft stora problem med frånvaro under våren och ser att vårt arbete inte nått de resultat vi satt upp. Detta vet vi till viss del vad det beror på då det främst gällde en avgångsklass. I övrigt har händelser utanför skoltid påverkat en del elevers närvaro. Slutsatser: Vi behöver formulera våra rutiner ännu tydligare och även tydliggöra för våra elever hur hög frånvaro kan påverka skolarbetet. Likaså behöver vi arbeta mer med vår uppföljning för att vi ska kunna sätta in främjande insatser tidigare. 10

11 Fokusområde Trivsel Bakgrund: I vår NKI från föregående år såg vi att ett för stort antal elever inte trivdes på vår skola. De kände sig inte riktigt trygga med lärarna i vissa fall. Mål för fokusområdet: Vi har som mål att alla elever ska kunna säga att de trivs på vår skola, och index 70 var vårt delmål under läsåret 2016/2017 för att nå fram till alla så småningom. Metod: Mer kvalitet i mentorstiderna, så eleverna känner sig lyssnade på och känner stöd. Snabb återkoppling vid problem som eleverna upplever. Trevliga lektioner där alla känner sig respekterade. Uppföljning: NKI är vår tydligaste uppföljning, men även diskussioner under mentorstider är viktiga. Resultat: Trivselvärdet i NKI har ökat från 47 till 73. Slutsatser: Vi kan fortsätta arbeta på det sätt vi gör och ännu mer av det. Större engagemang i eleverna och trevligare möten tillsammans där alla känner att de är respekterade och lyssnade på kommer att ge oss framgång. Vi är något mycket positivt på spåren. Fokusområde Ämnesintegrering/Kunskapsintegrering Bakgrund: Vi upplever att vi som skola kan tjäna mycket på att arbeta mer tillsammans med kurserna och planera tillsammans. Vi vill samarbeta mer helt enkelt både i kollegiet, men även mellan elever i de olika programmen. Mål för fokusområdet: Klasser, grupper, lärare och EHT ska arbeta tillsammans. Vi ska fokusera på att integrera kurser och mål för att tydliggöra examensmålen, skapa samarbete, göra eleverna mer studiemotiverade och få bättre måluppfyllelse. Samarbete gör hela arbetsprocessen roligare för både elever och lärare. Metod: Avsatt tid för lärarnas gemensamma planering både innan skolstart och i veckorna. T ex hantverkstiden ligger parallellt för att få samordningsvinster. Arbetslagstiden används till en del för förbättrat samarbete. Uppföljning: Utvärdering genom diskussion i kollegiet i augusti. Resultat: Vi har större del av vår vardag integrerad i jämförelse med tidigare år. Klasser/grupper samverkar, lärare samplanerar, vi har haft faddrar bland eleverna för att stärka vi-känslan Slutsatser: Vår planering inför ett år med fokus på integrering har gett resultat både i personalgruppen och i elevgruppen. Våra mätvärden i NKI och NMI har höjts. Vi fortsätter att planera för integrering på samma sätt som i år inför kommande läsår. 11

12 Andra kvalitetshöjande insatser Vi har strukturerat upp våra mötestider på ett tydligare sätt där t ex frånvaro, samarbete över kurser och tid för diskussion har funnits. All personal har medverkat i ett eller flera ansvarsområden/ansvarsgrupper för att att alla ska vara delaktiga i utvecklingen av skolan. Arbetet med våra introduktionselever har fått tydligare riktning. De ska veta vilket stöd de kan få och vad som är viktigt i deras utvecklingsplan. Planen är individanpassad. 12

13 Samlad bedömning av verksamhetens resultat 2016/2017 Funktionell kvalitet Ett större utvecklingsarbete har genomförts under året med fokus på kvalitetsarbete och rutiner. Här ska vi titta på elevernas resultat under året, samt förklara eventuella skillnader från föregående år. Andel elever med gymnasieexamen: Andel elever med examen är 100 %, i jämförelse med föregående års 81 %. Andel elever med examen på de högskoleförberedande programmen är 100 och på yrkesprogrammen 100. Vi har jobbat mycket med att hålla koll på studieplaner för de elever som ska ta studenten, ha koll på de kurser där minst godkänt krävs för gymnasieexamen och därmed behöver prövas om tidigare betyg inte är godkänt. Mentorerna har också tagit ett stort ansvar i att hjälpa eleverna med prövningar och samla in information inför prövning osv. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier: Andel elever som läst in behörighet till vidare studier är 11,1 % (LÅ1516: 19%). Analys: Fr o m 2015 har vi på ett tydligare sätt informerat eleverna inför deras val kring vad det innebär med grundläggande högskoleförberedande. Fr o m den årskullen ökar andelen elever som väljer Grundläggande betydligt, men för de som gick ut nu med startår 2014 var inte informationen lika tydlig med resultat att färre valde högskoleförberedande. Mentorer, SYV och rektor har informerat eleverna om möjligheten att läsa in sin behörighet under detta år. Flera av eleverna i 2014 års kull som nu tog examen kom in till skolan som IMelever och har jobbat upp sina betyg under de år de gått hos oss. Många har kämpat hårt för betyg och valde därför att inte läsa grundläggande högskoleförberedande som individuella val och istället fokusera på något mer praktiskt i sina val. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg + examensbevis): GBP för Lå 16/17 ligger på 12,5 i jämförelse med förra årets 12,2. Alla program höjde sitt snitt fördelat så här: EK 17,0 (förra året 10,8) HV 12,3 (förra året 12,2) SA 12,7 (förra året 12,8) Vi har fortfarande en bit kvar till rikssnittet på 14,1, men skolan är på väg åt rätt håll. Bättre samarbete mellan lärare i kurser, mer diskussion vid betygssättning, tydligare kommunikation med 13

14 elever kring hur de ligger till är bidragande orsaker till vår höjning. Högst GBP finns på programmet EK, medan det är lägst på HV-programmen. Skillnaderna mellan programmen bottnar mycket i studiemotivation kom vi också fram till i vår analys. Eleverna på de studieförberedande programmen upplevs mer studiemotiverade. Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser: Resultat: 90 % jämfört med förra årets 88% Analys: Vi har under året varit tydligare i kommunikation och återkoppling mot elever kring vad som saknas för ett godkänt betyg. Mentorerna har också haft bättre koll på studieplaner för sina mentorselever. Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser: Resultat: Vi ligger på mellan % Analys: Vi lyckas i stort bra med minst E i behörighetsgivande kurser Betygsfördelning: Resultat: Sabet missvisande Analys: Gymnasiearbete i sabet blir missvisande då det var så få elever. De flesta når dock målen, så ett gott resultat i stort. Resultat för introduktionselever: Resultat: Vi hade under läsåret 10 st improelever i år 1, samt 1 impro i år 2 och 1 imyrk i år 2. Under året har de blivit klara med sitt grundskoleämne och övergått till nationellt program Vid läsårets slut var resultatet att vi har 3 impro i ettan som fortsätter som impro i år 2. 1 elev som börjar 3:an på imyrk. Analys: Vi är bra på im-elever och har ett gott resultat med att få över dem på nationellt program. 14

15 5.2 Instrumentell kvalitet Detta avsnitt avser hur väl skolans arbetsformer och organisation lever upp till de krav som ställs i författningarna. Exempel på underlag för analys inom detta område är undervisningsutvärderingar, likabehandlings- och värdegrundskartläggning(lov-enkäten), lärarbehörigheten på skolan, elevhälsans organisation och arbete, resultaten från de interna granskningarna, APL mm. Genomförda granskningar: Skolinspektionen genomförde under hösten 2016 en regelbunden tillsyn av skolan. I den fann man att skolan levde upp till kraven i författningarna. Skolan kunde således koncentrera sitt utvecklingsarbete på att stärka de pågående processer som funnits. Nationella prov/likvärdig bedömning: Överenstämmelsen är högst i kurserna ma 3b (100%), sv 1 (63%) och ma1a (56%) Gemensamma diskussioner och sambedömning anser vi hjälpt oss i vår bedömning. Överenstämmelsen är lägre i kursen eng 6. Här har kunskaperna varit höga under året, och annat har påverkat betyget förutom NP. Skolan arbetar med att säkerställa att bedömningen är rättssäker och likvärdig genom att arbeta gemensamt över behörigheter inom lärarkollegiet, samt sambedöma och samarbeta med lärare på Plusgymnasiet i Gävle. Likabehandling- och värdegrund: Generellt visar resultaten att eleverna är trygga i sin klass, även om det har minskat under året från 97 till 95. Vi hoppas att det är ett tillfälligt värde. De vet i större utsträckning i år vart de ska vända sig vid kränkningar (från 85 till 89), och hade kännedom om skolans ordningsregler. Förtroendet för personalen har ökat från 89 till 91. Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: Under året har flera pedagogiska utredningar gjorts, och ett par har resulterat i åtgärdsprogram. Mentor och specialpedagog har ansvarat för att följa upp åtgärdsprogrammen, och har återkopplat till rektor för beslut kring fortsatta åtgärder. Vi har under året arbetat med att alla ska följa de rutiner som togs fram under 15/16. Extra anpassningar har registrerats i vårt måluppfyllelsedokument (MUD) där all personal har tillgång till kommentarer. Där kan skolans personal se vad som fungerat i andra kurser, så eleverna får chans till samma stöd/anpassningar hos alla. 15

16 Specialpedagogen har arbetat enskilt med en del elever som haft behov av enskild tid eller hjälp med att strukturera sin tid och sina uppgifter. Hon har även funnits med under lektioner för att arbeta med olika behov i mindre grupp främst i matematik 1a. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: Under året har det varit ganska lugnt i elevgrupper. En anmälan om kränkande behandling har gjorts, och den handlade om en elev som ansåg sig kränkt av en lärare under lektion. Denna anmälan har följts av upprepade samtal med rektor, lärare och elev för att se till att läget förbättrades, samt att lärare och elev hittar en bättre kommunikation. Vi har tydliga rutiner för detta arbete, och jobbar ständigt med det förebyggande arbetet både under lektioner, mentorstid och förebyggande med stöd av elevhälsan. APL: APL har fungerat mycket bra under året tack vare att vi haft en samordnare på 40%. Hon har haft god kontakt med handledare på arbetsplatserna, samt funnits tillgänglig två dagar i veckan för eleverna. Upplevd kvalitet Studiemiljö Resultat: En ökning från 61 till 69. Analys: Pågående diskussioner i personalgruppen med mer samsyn ger tryggare arbetsklimat. Alla staplar har ökat och vi är på väg åt rätt håll. Undervisning: Resultat: En ökning från 51 till 61. Analys: Då lärarna är mer samstämmiga i tänket kring undervisningen visas det genom högre index hos eleverna. Elevnöjdhet: Resultat: Nöjdhet ökar från 39 till 58 och trivsel från 47 till 73 Analys: Återigen här spelar en större samstämmighet bland personalen en betydande roll Sammanfattande bedömning Alla våra värden har höjts i år. Vi har genomgått en utveckling som personalgrupp, som pedagoger och tillsammans skapat trovärdiga rutiner som speglar sig i högre resultat och elever som trivs. Vi har fortfarande saker att arbeta vidare med som att minska frånvaron, att öka trivselfaktorn hos elever och personal, samt att sätta fler rutiner och bli bättre på digitaliseringen gentemot elever för att säkerställa kvalitet. 16

17 Fokusområden inför läsåret 2017/2018 Fokusområde 1: Närvaro Bakgrund & motiv: Vi har under flera år haft problem med hög frånvaro, och har med tiden infört olika insatser för att komma åt denna. Vi har tillsammans infört t ex: att snabbare kontakta elev/vårdnadshavare vid frånvaro, begära in läkarintyg vid upprepad/längre frånvaro. Vi har också infört ett stipendium där högsta närvaro blir premierad vid vårt årliga arrangemang Plusawards. Mål för fokusområdet: Vårt mål är att den totala frånvaron inte ska överstiga 10 %. Detta mål är inte nått för förra året, och vi planerar nya insatser inför detta år. Arbetet syftar till att kvaliteten i skolan höjs med god närvaro och goda studieresultat Metod och genomförande: Under läsåret kommer all personal att arbeta i två arbetslag. Inom ett arbetslag hjälps man åt att tillsammans med mentor hålla koll på veckans frånvaro och även kontakta eleven (eller åka hem till eleven) vid hög frånvaro. Vi går tidigt ut med att stipendium för högsta närvaro kommer att delas ut under året, och vi hoppas att det ska vara en morot för många att vara i skolan. Examensmålen förtydligas, och vikten av att medverka i skolans undervisning och aktiviteter tas upp vid flertalet tillfällen mentorstider, utvecklingssamtal, enskilda samtal Elevhälsoteamet kommer att medverka vid arbetslagsmöten en gång/månad för att stötta i det här arbetet. En pedagogisk utredning kan behövas för att se om det är något i skolsituationen som hindrar eleven från att delta i skolundervisningen. Sjukintyg begärs in vid stor sjukfrånvaro. Redovisning: Metoder och genomförande för hur arbetet med fokusområdet under läsåret bedrivs samt uppföljning och utvärdering beskrivs i vår lokala Arbetsplan. Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2017/2018 års kvalitetsrapport. 17

18 Fokusområde 2: Trivsel Fokusområdets bakgrund & motiv: Under läsåret 15/16 sjönk vårt trivselindex drastiskt och vi planerade om inför skolstarten 16/17 för att få en lugnare och tryggare start. 16/17 fick vi en bra start för eleverna där fadderverksamheten fungerade där tvåor tog hand om de nya ettorna på ett trevligt sätt. Personalen är också mer samstämmig och enig i sin kommunikation med elever. Under läsåret 16/17 har index höjts från 47 till 73, så därmed nådde vi vårt mål att nå index 70 under föregående läsår. Mål för fokusområdet: Vårt nya mål detta år är att nå 75 i Trivsel. Indexmax 100. Det är för elevernas skull vi finns till i skolan, och det är av absolut största vikt att de känner sig nöjda. Redovisning: Metoder och genomförande för hur arbetet med fokusområdet under läsåret bedrivs samt uppföljning och utvärdering beskrivs i vår lokala Arbetsplan. Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2017/20178års kvalitetsrapport. Fokusområde 3: Hälsa Bakgrund & motiv: Vi har ett stort antal elever som är frånvarande pga sin hälsa främst psykisk ohälsa. Vi vill nå fram till dem på ett bättre sätt och få ett helhetsperspektiv kring elevernas mående. Vi vill våga prata om hur man mår på ett naturligt sätt. Vi önskar även en större medvetenhet kring hur kost, sömn och fysisk aktivitet påverkar vårt mående. Ett ord som känns viktigt för oss att ta med in i nya läsåret är HÄLSA. Mål för fokusområdet: Vårt mål är att i slutet av LÅ 17/18 ha elever som mår bättre och har större närvaro i skolan. Redovisning: I slutenkäten med samma frågor som i starten av höstterminen + i NKI, i frånvarostatistiken och i utvecklingssamtal kommer vi att se hur resultatet blir av vårt fokusområde. 18

19 Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2016/2017 Plusgymnasiet Sundsvall

20 Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p).

21 Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (totalt) 100,00% 100% 100,0% 100,0% 100,0% 90,00% 80,00% 90,80% 87,30% 75% 89,60% 89,60% 81% 85% 88% 70,00% 67% 60,00% 50,00% 50% 52% Rikssnitt 2016* ,00% ,00% 20,00% 10,00% 0,00% Högskoleförberedande program Yrkesprogram Skolan totalt PG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

22 Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100,0% 100% 100,0% 100% 100,0% 100,0% 100,0% 90,0% 90,3% 90,3% 88,5% 89,6% 80,0% 75% 81% 70,0% 67% 60,0% 50,0% 50% 52% Rikssnitt 2016* ,0% ,0% 20,0% 10,0% 0,0% EK SA HV Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

23 Diagram 3 Funktionell kvalitet: Andel elever på yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% Rikssnitt 2016* ,0% 32,8% 35,5% ,0% 20,0% 19% 19% 10,0% 11,1% 11,1% 0,0% HV Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

24 Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen.

25 Diagram 4 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (per program) 20,0 18,0 17,0 16,0 14,0 12,0 14,5 12,9 10,8 13,8 12,212,3 11,1 14,2 12,812,7 14,6 13,8 14,1 14,1 13,6 12,9 13,0 12,8 12,2 12,212,3 12,2 12,5 11,1 11,3 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Rikssnitt 2016* ,0 *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

26 Diagram 5 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (per program) 20,0 18,0 17,0 16,0 14,0 12,0 15,0 14,0 10,8 14,2 12,8 13,1 12,3 14,7 12,812,7 15,1 14,0 13,8 12,2 14,6 14,6 14,2 13,5 13,7 12,8 13,1 13,012,8 12,3 12,5 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Rikssnitt 2016* ,0 *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

27 Måluppfyllelse samtliga betyg Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng avser endast avgångselever. För att följa upp måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år sammanställer vi också uppgifter om samtliga betyg satta under läsåret. Dels presenteras hur samtliga betyg satta under året är fördelade, dels andelen minst godkända betyg (E) totalt samt i de gymnasiegemensamma ämnen där ett godkänt betyg är en förutsättning för att uppnå kraven för en gymnasieexamen.

28 Diagram 6 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (per program) 100% 90% 80% 84% 91% 88% 100% 95% 94% 94% 89% 83% 88% 80% 90% 88% 88% 88% 85% 70% 60% 50% 40% 51% 2014/ / / % 20% 10% 0% HV SA EK IM Skolan totalt PG totalt

29 Diagram 7 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per program) % 90% 6% 13% 3% 0% 13% 11% 8% 7% 11% 80% 70% 63% 17% 15% 20% 17% 60% 50% 40% 17% 49% 23% 18% A B C D E 30% 20% 13% 0% 13% 38% 28% 37% F 10% 0% 20% 13% 9% 11% 10% 0% EK HV IM SA PG totalt

30 Diagram 8 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (EN/MA/SV/GYAR) 100% 90% 80% 12% 6% 24% 0% 0% 0% 0% 2% 0% 0% 0% 12% 25% 6% 18% 13% 30% 70% 60% 29% 34% 87% 75% 25% 43% A 50% 40% 30% 24% 17% 100% 69% 75% 100% 100% 29% 23% 40% B C D E F 20% 10% 0% 24% 6% 14% 10% 0% 0% 13% 25% 10% 0% 0% 0% 18% 7% 4% 13% 30% 7% 0% 0%

31 Diagram 10 Funktionell kvalitet: program/klass

32 Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven samt överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg. Endast elever som fått ett kursbetyg och betyg på det nationella provet finns med i statistiken.

33 Tabell 1 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg 2016/2017 Skolan totalt 2016/2017 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre ENGENG % 48% 52% MATMAT01a 16 0% 56% 44% MATMAT01b 2 0% 50% 50% MATMAT02b 0 i.u. i.u. i.u. MATMAT03b 1 0% 100% 0% SVESVE % 63% 29% SVESVE03 8 0% 50% 50% Totalsumma 76 3% 55% 42%

34 Tabell 3 Instrumentell kvalitet: Betygsfördelning nationella kursprovsbetyg 2016/2017 Antal genomförda prov Andel A Andel B Andel D Andel C Andel E Andel F ENGENG % 16% 20% 28% 24% 0% MATMAT01a 16 0% 0% 0% 12% 47% 41% MATMAT01b 2 0% 0% 0% 0% 67% 33% MATMAT02b 0 0% 0% 0% 0% 0% 100% MATMAT03b 1 0% 0% 0% 100% 0% 0% SVESVE % 33% 25% 17% 13% 0% SVESVE % 13% 38% 25% 0% 0% Totalsumma 76 10% 16% 17% 20% 23% 14%

35 Behörighet (pedagogisk personal) Här presenteras andel lärare heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen. Uppgifterna samlas in 15:e oktober och avser personal som finns på skolan vid mättillfället. Statistiken är hämtad från den nationella statistiken som finns i Siris (Skolverket)

36 Diagram 9 Instrumentell kvalitet: Behörighet (pedagogisk personal) 100% 90% 80% 79% 79% 79% 70% 60% 50% 40% 45% 41% 2013/ / / % 31% 20% 10% 0% Skolan Riket

37 Likabehandlings- och värdegrundsarbete (Instrumentell kvalitet) I november varje år genomförs en kartläggning av skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete. Kartläggningen görs genom en elevenkät som skattar huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, om de har förtroende för man tar tag i situationen om de upplever kränkningar på skolan, att de fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete samt om de vet vart de ska vända sig om de upplever kränkningar på skolan. Resultatet av likabehandlings- och värdegrundsenkäten utgör sedan, tillsammans med lokala kartläggningar, ett av skolans underlag för analys inför upprättandet av det plandokument som färdigställs i januari februari.

38 Diagram 10 Instrumentell kvalitet: Likabehandlings- och Värdegrundsenkät (LoV-enkät) 100% 90% 85% 89% 87% 87% 97% 95% 89% 91% 80% 76% 76% 70% 60% 50% 54% 53% 40% 30% 20% 10% 0% Jag vet vart jag ska vända mig om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan Jag har förtroende för att skolan tar tag i situationen om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan. Känner du till Skolans ordningsregler Jag har fått vara med och diskutera vilka ordningsregler vi har på skolan Jag känner mig trygg i min klass? Jag känner mig trygg med skolans personal? HT15 HT16

39 Studiemiljö och undervisning Varje år genomförs en elevenkät där eleverna på skolan ges möjlighet att svara på frågor om hur de upplever studiemiljön och undervisningen på skolan. Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl påståendet stämmer överens med deras upplevelse. Resultaten presenteras som den andel som har svarat positivt (7-10) på respektive påstående, samt ett index för respektive område (studiemiljö och undervisning).

40 Diagram 11 Instrumentell kvalitet: Studiemiljö elev 100% % 91% 86% 90 80% 79% 80% 81% 76% % 60% 50% 40% 71% 61% 50% 71% 52% 62% 57% 45% 46% % 30 20% 20 10% 10 0% Jag känner mig trygg Personalen ser till att i skolan. alla blir behandlade med respekt. Eleverna behandlar varandra med respekt Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan. Personalen tar hänsyn till elevernas synpunkter 0 Studiemiljö Index

41 Diagram 12 Instrumentell kvalitet: Undervisning elev 100% % 80% 83% 81% 81% 83% % 60% 50% 50% 55% 63% 49% 53% % 36% 34% 38% % 30 20% 20 10% 10 0% Lärarna gör så att jag får lust att lära mig mer Lärarna informerar mig om hur det går i skolarbetet Lärarna hjälper mig så att det ska gå bra för mig Lärarna gör det tydligt vad jag behöver kunna 0 Undervisning Index

42 Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad (Upplevd kvalitet) Den upplevda kvaliteten utgår från elevernas egna personliga förväntningar på skolan. I den elevenkät som genomförs årligen (Markör) ställs frågor kring elevernas nöjdhet (NKI), trivsel och i hur hög grad de skulle rekommendera sin skola till någon annan. Resultaten ger ett index för respektive område; Nöjdhet (NKI), trivselgrad samt rekommendationsgrad.

43 Diagram 13 Upplevd kvalitet: Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad Nöjdhet (NKI 0-100) Trivselgrad (%) Rekommendationsgrad (%)