Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Nyköping 14/15

Transkript

1 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Nyköping 14/15

2 Innehåll Beskrivning av Framtidsgymnasiet Nyköping... 4 Utbildningar... 4 Elever... 4 Förutsättningar för verksamheten Lärare Elevhälsa och stödfunktioner Elevinflytande Lokaler Finansiering... 7 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet... 8 Kvalitetsbegreppen... 8 Metoder för uppföljning Interna tillsyner Nationella kursprov Betygsprognostiseringar Betygsuppgifter Enkäter... 9 Kvalitetshjul Redogörelse för skolans fokusområden läsåret 2014/ Fokusområden 2014/ Ökad andel yrkesexamen Förbättrat NöjdKundIndex (NKI) Förbättrat Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Genomförda granskningar Andel elever med gymnasieexamen Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg)

3 4.1.5 Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis) Resultat för introduktionselever Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser Betygsfördelning Likvärdig bedömning Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Arbetsplatsförlagt lärande Upplevd kvalitet Elevnöjdhet Studiemiljö och undervisning Sammanfattande bedömning Fokusområden för 2015/ Förbättrade betygsresultat Ökad trivsel IMYRK-klassen Närvaron Resultatbilaga

4 Beskrivning av Framtidsgymnasiet Nyköping Framtidsgymnasiet Nyköping är en liten, tydligt yrkesinriktad gymnasieskola med utpräglat praktiska utbildningar. Vi arbetar vi nära varandra med stort fokus på individuella elevers behov. Skolan startade i centrala Nyköping 2002 och hette då Proteam bytte skolan ägare och ingår sedan dess i Framtidsgymnasiet Öst AB. Framtidsgymnasiet består totalt av sju skolor spridda över landet och ägs av Academedia. Våren 2013 bytte skolan lokaler, men finns fortfarande i centrala Nyköping. Våra nya lokaler är stora och luftiga med välanpassade och moderna utrymmen för teori- och verkstadsutbildning. Utbildningar Under det aktuella läsåret bedrevs följande utbildningar på skolan: Industritekniska programmet Driftsäkerhet- och underhåll Svetsteknik VVS- och Fastighetsprogrammet Kyl- och värmepumpsteknik VVS-teknik Introduktionsprogram Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Elever Under läsåret 2014/15 gick 95 elever på skolan. Det är framförallt pojkar som söker till skolan, cirka 90 % av eleverna är pojkar. Ungefär hälften av eleverna som började år 1 saknade behörighet till gymnasieskolans nationella program och började därför på ett introduktionsprogram. På skolan i sin helhet saknar ungefär 25% av eleverna behörighet från grundskolan. De flesta av våra elever vill etablera sig på arbetsmarknaden så fort som möjligt och ser skolan som en väg dit. Eleverna har generellt ganska låga betyg med sig från grundskolan och kommer till största del från hem med liten studietradition. Ca 20 % av eleverna kommer från familjer som flyttat till Sverige, men de flesta har varit i landet minst ett par år. 4

5 De flesta elever kommer från Nyköpings kommun och en fjärdedel av eleverna kommer från Oxelösunds kommun. Det finns också elever från Trosa och Gnesta samt någon enstaka elev från andra kommuner. Förutsättningar för verksamheten Lärare I augusti fanns det tio heltidsanställda lärare på skolan. De fungerade som ett arbetslag. På skolan fanns också rektor, Ann-Sofi Forsberg. Av de 10 lärarna var det 2 stycken som jobbade med gymnasiegemensamma ämnen/grundskoleämnen, 2 lärare som jobbade halva tiden med gymnasiegemensamma ämnen och halva med yrkeskurser och 5 stycken som jobbade enbart med yrkeskurser. Dessutom fanns en lärare som uteslutande jobbade med yrkesintroduktionsgruppen. På skolan fanns också tre assistenter som har särskilda uppdrag mot en viss elev/elevgrupp. Under första delen av hösten fanns en administratör på 50 %, men den tjänsten togs bort i slutet av november Elevhälsa och stödfunktioner Det fanns under läsåret skolsköterska på 20 % och en kurator på 20% på skolan. Kuratorn som arbetade på skolan vis skolstart slutade emellertid i april och tjänsten blev inte tillsatt fram till sommaren då det saknades sökande. Det fanns också en speciallärare på skolan på 40%. Studie- och yrkesvägledare har funnits på distans för enskilda elevers behov och har också varit på skolan och genomfört två föreläsningar per klass. Skolläkare och skolpsykolog har funnits tillgängliga vid behov. Rektor, kurator, skolsköterska och speciallärare träffades varje onsdag för möte i elevhälsoteamet (EHT). På mötet beslutades kring stödåtgärder för enskilda elever, men också om främjande och förebyggande insatser. Vid två tillfällen har även skolläkare och skolpsykolog medverkat Elevinflytande För att involvera eleverna i planering och utveckling av verksamheten fanns på skolan en mentorstid varje vecka där eleverna förde fram tankar och önskemål med sin mentor. Skolan hade också ett elevråd där en till två representanter från varje klass medverkade. Även rektor medverkade vid elevrådet och såg till att behandlade ämnen fördes tillbaka till klassen och även till personalmöte kommande vecka. 5

6 Läraren för varje kurs gick vid kursstart igenom målen som ska uppnås och eleverna fick möjlighet att tycka till om hur de ville arbeta i kursen och på vilket sätt de ville examinera moment. Individualisering sker alltid på skolan efter behov och även till största möjliga mån efter önskemål. Liksom varje år deltog eleverna vid framtagandet av trivselregler och skolans likabehandlingsplan, dels genom att alla elever fyllde i den enkät om relevanta frågor som texten sedan bygger på, dels genom att elevrådet tillsammans med rektor gjorde det avslutande arbetet innan den nya versionen fastställdes. Kursutvärderingar genomfördes vid varje kursslut och synpunkterna därifrån kom både undervisande lärare och rektor till handa i syfte att hela tiden förbättra kurserna. I februari genomfördes också den årliga elevenkäten om elevernas upplevelse av sin skolsituation. Resultatet togs upp till diskussion både i personalgruppen och med eleverna på mentorstiden och rektor analyserade resultaten med varje klass och med elevrådet. Analysen utgjorde sedan en del av underlaget i kommande års förbättringsarbete gällande skolans kvalitet. En av skolans målbilder är att personalen alltid ska vara tillgänglig för eleverna och i enlighet med det kan eleverna alltid vända sig till den i personalen som de känner att de har mest förtroende för, detta under hela skoldagen. Detta gäller även för rektorn där eleverna alltid kan komma in och direkt ta upp frågor eller förslag Lokaler Skolan är nybyggd och vi flyttade in våren Skolan ligger i en stor byggnad där flera andra hantverksföretag ligger. Lokalerna är rymliga, ljusa och är byggda efter våra förutsättningar. Det innebär bland annat att det finns ett hjärta i skolan där cafeteria, rektors arbetsrum, administratör och personalens arbetsrum finns. Det ger oss förutsättningar för att träffas mycket. Största delen av skolan är verkstäder, det finns tre stycken verkstäder totalt. Verkstäderna är rustade för att möta utbildningens krav. Det finns bland annat 20 svetsbås, maskinpark med svarvar och fräsar, styrd svarv och styrd fräs, montagebås och en uppsjö värmekällor/pumpar av olika slag. På skolan finns en mindre datorsal i anslutning till verkstaden där utbildningen i produkt- och maskinteknik äger rum. Det finns också enstaka stationära datorer utspridda på skolan där eleverna kan söka information både på raster och under lektionstid. På skolan finns två vagnar med bärbara datorer som undervisande lärare bokar och tar med sig när datorer behövs i undervisningen. Projektor finns i varje klassrum. Mat äter vi i en lunchrestaurang som ligger i samma byggnad. Bredvid restaurangen finns en liten idrottshall som vi har en del av vår idrottsundervisning i. Vi nyttjar också en annan idrottshall som är större, men ligger ca 2 km från skolan. Aktivitet och klass bestämmer vilken lokal vi använder. 6

7 1.3.5 Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, arbetskläder, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Antalet förstahandsväljare var 2014/15 17 stycken. I augusti startade 29 elever och i juni avslutade 28 elever sitt första år på Framtidsgymnasiet. Cirka 54 % av de elever som slutförde åk 1 gick på Introduktionsprogrammet. Det var 33 elever som tog studenten Det innebär att antalet elever på skolan kommer minska något till hösten 2015 då antalet sökande är i paritet med 2014/15. 7

8 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet Kvalitetsbegreppen I vårt kvalitetsarbete utgår vi från tre kvalitetsbegrepp. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Vi använder också begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Slutligen använder vi även begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning. (Den ändamålsenliga kvaliteten följs inte upp i kvalitetsredovisningen då antalet svarande är begränsat på enhetsnivå. De samlade resultaten följs emellertid upp i huvudmannens kvalitetsredovisning.) Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Metoder för uppföljning Interna tillsyner Samtliga varumärken inom AcadeMedia arbetar med kvalitetssäkring genom interna tillsyner. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen Nationella kursprov Syftet med de nationella kursproven är att dels ge läraren ytterligare underlag för betygssättning, dels bidra till likvärdighet i bedömning och utbildning. Proven är av betydelse för skolans kvalitetsarbete genom att de ger en god indikation på hur väl skolans undervisning står sig gentemot övriga riket. Även korrespondensen mellan provresultat och satta betyg är av intresse då den fungerar som underlag för diskussioner kring bedömningspraktik och betygssättning på skolan. 8

9 2.2.3 Betygsprognostiseringar Två gånger årligen genomför skolorna i AcadeMedia betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för bedömning kring hur väl skolan arbetat med att stötta eleverna i utvecklingen mot läroplanens kunskapsmål under läsåret. Skillnader i måluppfyllelse mellan olika program, ämnen eller kurser utgör viktig information inför fortsatt utvecklingsarbete på skolan, liksom jämförelser mellan skolans måluppfyllelse och måluppfyllelsen i liknande verksamheter i Sverige Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna gällande främst upplevd kvalitet. Bland annat genomförs årligen en AcadeMedia-gemensam kundundersökning som mäter nöjdhet och arbetsmiljö. Därutöver genomförs ett antal skolgemensamma enkäter, bland andra en likabehandlings- och värdegrundsenkät samt en undervisningsutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skolan i övrigt och ger indikationer på områden som behöver utvecklas och förbättras. 9

10 Kvalitetshjul JULI AUGUSTI JUNI Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Instrumentell kvalitet Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Inrapportering UHR, SCB & kommun Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) SEPTEMBER Instrumentell kvalitet Kvalitetsrapport (enhet) publiceras Arbetsplan (enhet) tas fram MAJ Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP Likabehandlings- och värdegrundskartläggning GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal OKTOBER ARPIL Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR NOVEMBER MARS Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser DECEMBER FEBRUARI JANUARI 10

11 Redogörelse för skolans fokusområden läsåret 2014/2015 Nedan följer en beskrivning av det systematiska kvalitetsarbete som bedrivits inom identifierade fokusområden på skolan under det aktuella verksamhetsåret. Fokusområden 2014/2015 Målbild och resultat för läsåret 2014/ /14 Mål 2014/15 Resultat 2014/15 NKI* 68% 70% 66% NMI* 72% 75% 70% Andel elever med 100% 90% 97% gymnasieexamen* Genomsnittlig 12, ,10 Betygspoäng på gymnasieexamen Studiemiljö (Elevenkät) Närvaro/Frånvaro 82% 85% 84,5% Ökad andel yrkesexamen Bakgrund Vi har sett att elevernas närvaro har stor betydelse för de resultat de får med sig. Elever som är i skolan kan vi hjälpa och de har möjlighet att ta till sig undervisningen. Elever med frånvaro har svårare att nå de resultat de vill. Vi ser också att majoriteten av eleverna har yrkesexamen som sitt största mål och då blir det vår uppgift att hjälpa dem nå sitt mål. Av erfarenhet vet vi hur viktig närvaron är för att lyckas med sitt mål. Mål Andelen elever med yrkesexamen ska vara minst 90%. Metod Trivseldagar som elevhälsan anordnade. 11

12 Ökat nyttjande av SchoolSoft för att eleverna ska kunna se vilka resultat de får och vilka uppgifter som är gjorda och inte. Varje lärare ansvarar för sitt arbete. Närvarotävlingar där vi uppmuntrade hög närvaro och stor förbättring av närvaron. Rektor har ansvarat för tävlingarna. Specialläraren har gått in tidigt i klasserna och gjort en arbetsro-blankett som vi sedan har kunnat följa upp. Specialläraren har ansvarat för det. Uppföljning och utvärdering Då detta varit punkter i vår handlingsplan har vi följt upp detta vid flera tillfällen under läsåret. Uppföljningen har rektor ansvarat för. Varje trivseldag är utvärderad med eleverna, antingen muntligt eller via en enkät. Det har varit utvärderande diskussioner med lärarna om användandet av SchoolSoft. Närvarotävlingarna är utvärderade och efter första tävlingen visade utvärdringen att vi inte nådda de resultat vi ville, så följande tävlingar såg helt annorlunda ut. Arbetsroblanketten har vi diskuterat kring i personalgruppen. Resultat 97% tog studenten med en yrkesexamen så vi klarade vårt mål. Slutsatser Vi ser att de insatser vi gjort haft betydelse för skolans vardagsarbete, men i efterhand tror vi inte att det är just de här insatserna som gjort att yrkesexamen ligger på 97% i år. Det är bra insatser som vi kommer fortsätta med och de kan vara en del av ett arbete som på sikt ger förbättrat resultat. De insatser som vi tror ligger till grund för resultatet är våra målpass, vår noggranna uppföljning av varje enskild elev och det faktum att vi aldrig slutar hittar möjligheter för eleven att lyckas. Ett arbete som påbörjades för flera år sedan och som gjort att vi får fler elever att nå godkända betyg Förbättrat NöjdKundIndex (NKI) Bakgrund Vi vill att eleverna på skolan ska vara nöjda med sin utbildning och sin vardag på skolan. Förra årets mätning hamnade på 68 och det är något lågt. Vi vill gärna nå 70. Mål NKI ska vara minst

13 Metod Trivseldagar som elevhälsan anordnade. Ökat nyttjande av SchoolSoft för att eleverna ska kunna se vilka resultat de får och vilka uppgifter som är gjorda och inte. Varje lärare ansvarar för sitt arbete. Närvarotävlingar där vi uppmuntrade hög närvaro och stor förbättring av närvaron. Rektor har ansvarat för tävlingarna. Specialläraren gått in tidigt i klasserna och gjort en arbetsro-blankett som vi sedan har kunnat följa upp. Specialläraren har ansvarat för det. Uppföljning och utvärdering Då detta varit punkter i vår handlingsplan har vi följt upp arbetet vid flera tillfällen under läsåret. Uppföljningen har rektor ansvarat för. Varje trivseldag är utvärderade med eleverna, antingen muntligt eller via en enkät. Det har varit utvärderande diskussioner med lärarna om användandet av SchoolSoft. Närvarotävlingarna är utvärderade och efter första tävlingen visade utvärderingen att vi inte nådda de resultat vi ville, så följande tävlingar såg helt annorlunda ut. Arbetsroblanketten har vi diskuterat kring i personalgruppen. Resultat Årets NKI undersökning hamnade på 66. Vi har alltså tappat två enheter. Man kan se att nöjdheten är betydligt sämre i åk 3 och i IMYRK-klassen än i övriga klasser. Slutsatser Vi ser att de insatser vi gjort haft betydelse för skolans vardagsarbete och trivsel. Vår uppfattning går stick i stäv med de siffror kundundersökningen visade. Vi har haft ett lugnare år, med större andel elever som klarat E i kurser än tidigare. Vi har inte haft några större incidenter under året och när vi pratar med elever beskriver de skolan som en trivsam skola där de trivs och också får en bra utbildning. Vi har helt enkelt svårt att förstå siffran 66 när vi analyserat frågan djupare. Treorna har inte kunnat ge oss en förklaring kring varför de svarat som de gjort, medan IMYRKklassen uttryckt vissa saker som vi tar med oss att jobba med under nästa läsår. Eleverna är i stort ganska missnöjda med skolmaten, även om siffrorna varierar mycket från hög nöjdhet till inte nöjda alls. Men det bör inte vara en enskild fråga som gör att eleverna svarar lågt på just nöjdheten. Dessutom har eleverna möjlighet att påverka maten i matrådet, men deltagandet är väldigt lågt på mötena 13

14 och det handlar oftast om hur bra maten är. Eleverna har varit väldigt nöjda med trivseldagen och vill ha ännu fler till nästa läsår. De har också tyckt att det varit en rolig sak att ha närvarotävlingar och säger också att det sporrar eleverna bland annat till att passa tider. I de flesta klasser har arbetsron varit bra och det tycker eleverna är skönt. De uppskattar också att vi jobbar mer i SchoolSoft men tycker att vi skulle kunna bli ännu bättre. Framförallt finns det vissa lärare som knappt använder SchoolSoft alls. Sammanfattningsvis så är det bra insatser som eleverna varit nöjda med men ändå har vi inte nått vårt mål Förbättrat Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) Bakgrund Vi vill att medarbetarna på skolan ska vara nöjda med sin arbetsplats och sina arbetsuppgifter. Nöjda medarbetare ger nöjda elever och bra resultat. Förra årets mätning hamnade på 72. Vi vill gärna nå 75. Mål NKI ska vara minst 75. Metod Förbättrade tekniska möjligheter genom att byta till fiberkabel och öka hastigheten på nätverket. Vi har köpt in en ipad mini till varje undervisande personal och påbörjat en satsning för att modernisera undervisningen. Kompetensutveckling i och med att all undervisande personal fått gå en TänkOm-utbildning som handlar om hur man kan använda sin ipad mini. Vi har skickat personal på fortbildning i Framtidsakademin som är Framtidsgymnasiets gemensamma satsning på fortbildning. Vi har gemensamt startat Skolverkets utbildning bedömning och betyg. Uppföljning och utvärdering Då detta varit punkter i vår handlingsplan har vi följt upp arbetet vid flera tillfällen under läsåret. Uppföljningen har rektor ansvarat för. Främst har vi följt upp detta genom diskussioner. 14

15 Resultat Årets NMI undersökning hamnade på 70. Vi har alltså tappat två enheter. Slutsatser Vi ser att de insatser vi gjort haft betydelse för medarbetarnas vardagsarbete och trivsel. Vår uppfattning går stick i stäv med de siffror kundundersökningen visade. Vi har haft ett lugnare år, med större andel elever som klarat E i kurser än tidigare. Vi har inte haft några större incidenter under året och när vi pratar med medarbetarna beskriver de arbetsplatsen som en bra arbetsplats där man utvecklas. De är också nöjda med året och beskriver det som ett lugnare år än tidigare. Vi har helt enkelt svårt att förstå siffran 70 när vi analyserat frågan djupare. Personalen pratar om dagsform när de fyllde i enkäten och de pratar också om att 70 är ett bra resultat. Diskussionerna landar också i att allt alltid kan bli bättre och det gör ju att även om man är nöjd så kan man inte svara 9 eller 10 i undersökningar för det går ju att göra bättre. Sammanfattningsvis så är det bra insatser vi gjort som personalen varit nöjda med, men ändå har vi inte nått vårt mål. 15

16 Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Genomförda granskningar Skolinspektionen genomförde en regelbunden tillsyn på skolan under hösten. Skolan fick då en brist i garanterad undervisningstid, då skolinspektionen upplevde att eleverna inte får sin garanterade undervisningstid i och med skolans målpass. Ett målpass innan Skolinspektionen var en lektion där man själv fick välja ämne att läsa och alla lärare var tillgängliga. Om eleven var i fas i alla kurser kunde eleven emellertid välja att vara ledig. Från och med första februari ändrade skolan därför sitt upplägg för målpassen och eleverna är nu tryggade sin garanterade undervisningstid. Det innebär konkret att målpassen är obligatoriska för alla och handlar nu om att nå godkända betyg eller fördjupa sig och nå ännu högre betyg. En annan förändring skolan gjorde efter tillsynen var att förbättra våra rutiner för utvärdering av APL. Under våren gjordes sedan en intern tillsyn. Skolan fick då en brist i lärarbehörigheten då det saknas behörig lärare i svenska. En lärare läser svenska på universitetet för att utöka sin legitimation Andel elever med gymnasieexamen För att nå en yrkesexamen krävs att eleven har minst 2250p med betyget E av totalt 2500p. Det krävs också att eleven har minst E i kurserna svenska 1, engelska 5, matematik 1a, gymnasiearbetet och de programgemensamma kurserna. 94% av eleverna på IN (17 av 18 elever) och 100% (14 elever) av eleverna på VF lämnade skolan med en yrkesexamen. Det innebär att 97% av skolans avgångselever från nationella program, lämnar skolan med en yrkesexamen. Motsvarande siffra från förra året var 100% på båda programmen. 97% är fortfarande ett väldigt bra resultat och då det var en liten årskull handlar det faktiskt bara om en elev som inte nådde sin yrkesexamen. Rikssnittet i Sverige för föregående läsår, 2013/14, var som jämförelse 86,3 på Industritekniska programmet och 89 % på VVS- och fastighetsprogrammet. Vi ligger alltså markant över rikssnittet i examensandel på skolan på båda programmen. 16

17 4.1.3 Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier Fem elever har läst in sin grundläggande högskolebehörighet vilket innebär att 16% av eleverna som fick en yrkesexamen även fick grundläggande behörighet. Trots flera försök att motivera eleverna att läsa kurserna är det bara fem som valt att göra det. Övriga elever har inte främst varit intresserade av att nå grundläggande högskolebehörighet utan har istället valt att bredda eller fördjupa sina branschkunskaper inom ramen för de individuella valen Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga elever på nationella program är 11,99. Då är alla avgångselevers betyg medräknade, både de med yrkesexamen och de utan. IN har i år 11,25 och VF 12,94. Vi har brottats med en kultur av att vara nöjd med E på framförallt IN-programmet. Eleverna har varit nöjda med att nå E, samtidigt som frånvaron har varit hög. Vi har försökt komma tillrätta med problemet genom att jobba hårt med CSN-anmälningar samtidigt som vi försökt lyfta närvaron med uppmuntrande närvarotävlingar, diskussioner, trivselaktiviteter och kuratorsinsatser. Vi har nått en hög examensnivå men behöver nu fortsätta att jobba för att nå högre betyg. PÅ VF-programmet har vi haft några riktigt duktiga elever som varit målmedvetna och jobbat för högre betyg. Deras inställning har dragit med sig andra elever vilket gjort att en annan kultur infunnit sig. Fortfarande har vi flera elever som nöjer sig med E, men den slutsatsen vi kan dra är att kulturen i gruppen påverkar elevernas resultat i stor utsträckning. Ett positivt klimat med positiva ledarfigurer leder till högre ambition och i och med det högre betyg. Ett tyngre klimat, där ledarfigurerna siktar mot E och där gruppen dras med frånvaro leder till lägre engagemang i studierna och i och med det lägre betyg. Sedan läsåret 2011 har skolan haft en fokus på att förbättra resultaten genom att större andel elever når E eller högre. Det är ett arbete vi nått långt med och resultaten har förbättrats avsevärt under de här åren framförallt genom att en väldigt hög andel elever tar studenten med yrkesexamen. Samtidigt har det här arbetet gjort att vi fokuserat mycket på betygsstegen F och E och förändrat kulturen på skolan från en betygen spelar ingen roll-kultur till en E-kultur. Vår utmaning blir att bygga en kultur på skolan där många elever inte nöjer sig med betyget E utan fortsätter att utmana sig själva och oss för att nå högre betyg. Det kommer göra att vi når ett klimat som drar med sig fler elever i strävan efter högre betyg. Den kulturen måste vi börja bygga genom att diskutera och förändra personalens förväntningar på eleverna för att personalen sedan ska kunna vara 17

18 kulturbärare för en skola som utmanar eleverna i högra grad och i och med det når högre betygsresultat. Samtidigt ska vi med oss att 19% av de elever som slutade ett nationellt program, började på ett introduktionsprogram tre år tidigare. De har alltså både läst in ett gymnasieprogram och läst upp sin grundskolebehörighet under tre år. Det är ett fantastiskt resultat Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis) Den genomsnittliga betygspoängen för eleverna med yrkesexamen är 12,10, jämfört med 12,20 förra läsåret. I år baseras det på 31 elever jämfört med 44 elever året innan. IN har i år 11,41 mot 12,0 förra året. Det innebär att vi tappat 0,59 enheter mot förra året och avståndet till det nationella genomsnittet blir förmodligen än större. VF har 12,94 mot 12,40 förra året. Det innebär att vi höjt resultatet med 0,54 enheter. 18

19 4.1.6 Resultat för introduktionselever Resultat för de 12 elever som började på Introduktionsprogrammet 2012: 4 elever lämnade skolan under sitt första år. Två flyttade, 1 bytte skola och 1 hoppade av skolan helt. 1 elev hoppade av skolan i åk 2, hade då klarat minst E i 600p gymnasiekurser. 7 elever gick tre år på skolan. 5 elever gick ut med yrkesexamen och 1 med studiebevis. Meritvärdet på studiebeviset var 8,54. 1 elev fick gymnasieintyg. Den eleven fick godkända betyg i fem grundskoleämnen och 2400p gymnasiekurser. Endast grundskoleengelskan och gymnasieengelskan saknades för gymnasieexamen, vilket är bra gjort på tre år av en elev som hade två grundskolebetyg när han började på skolan. Eleven ville inte läsa engelska. Resultat för de introduktionselever som började 2013: 6 elever gick i åk 2 på introduktionsprogrammet under året. Alla 6 finns kvar på skolan. 1 elev av de 6 kommer att byta från IMYRK till IMPRO och kommer då gå rakt in i åk 3 eftersom hen läst alla kurser i åk 1 och 2. 1 annan av de 6 eleverna kommer att byta från IMPRO till nationellt program och då gå rakt in i åk 3 eftersom eleven läst alla kurser som eleverna på nationella programmet gjort. Resultat för de totalt 16 elever som började introduktionsprogrammet 2014, 5 på IMPRO och 11 på IMYRK: 3 av 5 elever på IMPRO är nu behöriga kommer gå rakt in i åk 2 på nationella programmet. 2 elever på IMYRK lämnade skolan tidigt på hösten. En elev flyttade och en elev bytte skola. 3 elever av 9 på IMYRK har blivit behöriga. Två elever går rakt in i åk 2 på nationella programmet och en elev kommer att starta åk 1 till hösten. 1 elev från IMYRK har blivit behörig för IMPRO Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser Andelen minst godkända betyg på IN är 91% och på VF 97%. Det visar på en skillnad mellan programmen, och jämför vi med förra året ser vi att skillnaderna mellan 19

20 programmen då inte var så stor. Det gör att vi kan konstatera att IN-programmet fått en större andel F i år. En förklaring till det kan vara att det varit 3-4 elever på IN-programmet som dragit på sig flera F, varav två har lämnat skolan på grund av sociala problem. Dessa elever har haft stora insatser kring sig men inte lyckats vända trenden Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser Vad gäller de behörighetsgivande kurserna har det inte skett några stora förändringar i svenska 1 eller gymnasiearbetet de ligger kvar stabilt på uppemot 100 % minst E. Det vi kan se är emellertid att förra årets dåliga resultat i kursen matematik 1a har förbättrats avsevärt från 73 % minst E till 88 % sett till den totala andelen betyg som satts i kursen under aktuellt läsår. Andelen elever i åk 1 som fått minst E i kursen har ökat, samtidigt som några av de elever som fick F förra året läst upp det betyget. Fortfarande är det ganska stor andel elever som gått i åk 2 i år som har F i betyg. Det är elever vi måste fokusera på under nästa läsår för att hitta strategier för att läsa upp betyget. Den största förändringen från förra året är att alla elever varit med från start, de började på skolan i augusti och varit med sedan dess. Året innan var det en stor andel som började sent och det blev ett stort elevtillskott i perioden oktober-december vilket både störde undervisningen och gav eleverna mindre tid i kursen. En annan stor förändring är att eleverna gått i väldigt små klasser. I en klass var det 7 elever och i den andra 13 stycken. I matematiken har man kunnat nyttja de små grupperna till mer individuell hjälp vilket har gett resultat. Små klasser är inte i sig en skillnad som gör att resultaten blir bättre för de kan vi se i kursen engelska 5. Där har resultaten sjunkit mycket mot tidigare år från 95 % minst E till 78 %. Det är många elever som inte har särskilt mycket kvar i Engelskan för att kunna nå ett E eller högre, det är framförallt muntliga presentationer som är kvar. Även om andelen elever som inte nått minst E är hög så bör man ha med sig att kullen är väldigt liten och det faktiskt bara är 5 elever som har F i kursen. Till nästa år får vi fundera på hur vi kan jobba för att fler elever ska bli trygga i att göra muntliga presentationer Betygsfördelning Vi ser att det finns en stor andel E satta, mycket större andel än de andra betygen. 44% av betygen är E, och 50% av betygen är A till D. Det pekar på samma sak som meritvärdet och andelen yrkesexamen, dvs att eleverna når E i stor utsträckning men ofta inte högre än så. Det här är ett utvecklingsområde vi kommer jobba vidare med under nästa läsår. 20

21 Likvärdig bedömning Skolan arbetar med betyg och bedömning under hela året. I år har lärarna gemensamt startat Skolverkets kurs betyg och bedömning och många i personalen har också slutfört kursen och fått intyg från Karlstad universitet. Dessutom har vi under året haft två träffar med andra Framtidsgymnasier där vi diskuterat bedömning och betyg, och alla Nationella prov är samrättade med personal från andra Framtidsgymnasier. När det gäller överensstämmelse mellan kursbetyg och nationellt prov ser vi skillnader mellan kurserna. I engelska 5 är överenstämmelsen hög, medan matematiken sticker ut med väldigt låg överensstämmelse. Svenskan har också en bra överensstämmelse. I stort kan vi se att kursbetygen tenderar att vara högre än betygen på nationella proven, där matematiken sticker ut mest. Eleverna är otränade på att skriva långa prov, det är inte så vi jobbar med kursinnehållet i vardagen. De har också en vana av att misslyckas på Nationella prov sedan tidigare skolgång och många elever försöker inte ens klara E på provet. Vårt jobb i alla tre kurser handlar om att bygga självförtroende, att få eleven att utvecklas i trygga miljöer, och att hitta möjligheter för eleverna att visa att de har den kunskap som krävs för att klara kunskapskraven. Ska vi nå kunskapskraven för kursen har vi inte möjlighet att ta tid för att träna eleverna för Nationella provsituationer, utan lägger all tid på att nå kunskapskraven. Att tränas för nationella prov-situationer är heller inte en kunskap som eleverna kommer ha nytta av i sitt vidare arbetsliv där de oftast kommer jobba problemlösande i grupp och aldrig kommer sättas i en liknande provsituation. Att tränas för att skriva nationella prov är heller inte ett centralt innehåll eller ett kunskapskrav Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning Under året har det upprättats fyra åtgärdsprogram, där tre av dem resulterat i elevassistenter till eleven. Skolan jobbar i väldigt hög grad med extra anpassningar och når bra resultat med dem. Oftast handlar det om att vara tydlig mot eleven, ha täta uppföljningar och visualisera de uppgifter som ska göras för eleven. Elevhälsan har utvärderats av elevhälsoteamet genom diskussion och har också följts upp flera gånger under året. De största insatserna är förebyggande och finns i vår handlingsplan och i likabehandlingsplanen/planen för kränkande behandling. Vi har också jobbat med att implementera de nya rutinerna för särskilt stöd då lagen förändrades i juli Det här läsåret har vi också haft en speciallärare på 40% som kommit in och lärt sig skolan för att sedan sätta sin prägel på skolan. 21

22 Elevhälsan har också varit på två utvecklingsdagar med hela elevhälsan från Framtidsgymnasiet för att utvecklas i sitt arbete. Under våren har vi haft problem med kuratorstjänsten som första halvan av våren var borta mycket på grund av sjukdom och sedan sa upp sig och slutade i april. Vi hade inte möjlighet att ersätta tjänsten under återstoden av våren på grund av att vi inte kunde hitta en ersättare med rätt kompetens Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Vi har haft en anmälan av kränkning under året. Den har utretts av huvudman och resulterade i en rad möten med den utsatte och den kränkande. Kränkningarna har varit verbala och syftat till religionsutövning och funktionshinder. Den utsatte var nöjd med hur ärendet hanterades och kände sig trygg i skolan därefter Arbetsplatsförlagt lärande Under året har alla våra elever i åk 2 gjort 6 veckor APL och åk 3 nio veckor. Det har fungerat bra att få ut eleverna, det har varit många företag som vill ta emot elever. Under året försökte vi förbättra våra rutiner för att utvärdera APL:en och tog fram tre olika blanketter som grund för utvärdering. En för handledare, en för elev och en för yrkeslärare. Den blanketten kommer vi fortsätta jobba med och kommer fokusera på att implementera den på företagen för att kunna få den som en naturlig del av APL:en. Handledarna tyckte att den var svår i år och kom lite plötsligt. I övrigt var vi nöjda med alla platser och eleverna var också nöjda. På industrisidan har vi inte specifika branschråd utan är en del av Teknikcollege där vi träffar industriföretagen och diskuterar utbildning och gemensamma aktiviteter. I VVS- och Kylbranschen finns det så många små företag som inte har möjlighet att avsätta personal för gemensamma möten så där har vi inte några branschråd. Istället har våra lärare mycket kontakt med företagen och tar till sig av deras åsikter och kan bolla kursinnehåll med företagarna. Upplevd kvalitet Elevnöjdhet Under året gjordes en stor undersökning om elevernas upplevelse av skolan. Det är en årlig undersökning som gör att vi kan jämföra våra resultat över tid. Den visar att elevernas nöjdhet minskat från 68 förraåret, till 66 det här läsåret. 22

23 Rekommendationsgraden minskar från 70 till 64 medan trivselgraden är oförändrad på 77. Det som är mest intressant med årets siffror är att de inte överensstämmer med den upplevelse rektor och personal fått när de analyserat siffrorna tillsammans med eleverna för att hitta förbättringsområden. I undersökningen har skolan tappat något när det gäller nöjdhet och rekommendation, samtidigt som trivsel är lika som förra året. Vi hade fina siffror förra året så att vi inte förbättrat oss är egentligen inte en katastrof för vi ser att vi fortfarande har nöjda elever som trivs och rekommenderar oss, men utifrån vardagen på skolan hade vi förväntat oss att resultaten skulle höjas något. När vi diskuterat resultaten med eleverna är bilden fortfarande att de trivs, är nöjda och rekommenderar skolan i mycket större utsträckning än resultaten visar. Eleverna tycker om sin skola, får den hjälp de behöver, känner sig trygga och har kompisar. Många vittnar om att de aldrig haft det så bra på en skola som på den här skolan. Den punkt som skolan får kritik för är skolmaten som varit en följetång. Skolans ståndpunkt är att det är bra mat som serveras i en bra miljö, det är förändringar som gjordes för flera år sedan som lever kvar och skapar ett allmänt missnöje. På de matråd som finns är det dålig uppslutning från elevernas sida, men det som framkommer på matråden är att maten är bra. Det vi har gjort är att uppmana eleverna att ta möjlighet att påverka maten genom matrådet för om de är missnöjda borde det framkomma där istället för att bara lyfta det i en enkät. Eleverna har vissa förslag på hur vi skulle kunna göra skolan ännu bättre. Vi skulle kunna jobba mer med SchoolSoft, vi skulle också kunna jobba mer med gamla elevexempel så eleverna tydligare förstår vad som är skillnaden mellan de olika betygsstegen. Idag tycker de att alla lärare förklarar skillnaden, men ibland är det svårt att få en bild av vad det är de ska göra. Eleverna vill också ha fler gemensamma aktiviteter, som fler idrottsdagar, trivseldagar eller gemensamma projekt. I år har analysen med eleverna fått ta större plats i skolans fortsatta arbete än de siffror som undersökningen visar. Det grundar vi i att personalens och elevernas upplevelse skiljer sig mycket från de resultat vi ser i undersökningen Studiemiljö och undervisning En annan sak som gör att vi väljer att inte fördjupa oss i siffrorna om nöjdhet, trivsel och rekommendation är att undervisning och studiemiljö har höjts, om än inte så mycket, i undersökningen. I båda fallen har vi fina resultat och när man pratar med eleverna är det väldigt nöjda med undervisningen de får och de känner sig trygga på skolan. Indexet för studiemiljö har höjts från 71 till 76 och Indexet för undervisning har höjts från 75 till

24 Sammanfattande bedömning Vi ser att vi gör bra resultat utifrån att eleverna når E i hög grad i kurserna vilket leder till att många elever lämnar skolan med en yrkesexamen. Vi har lyckats väl med det arbete vi startade 2011 med att öka andelen godkända betyg. Nu måste vi lyfta blicken igen och lyfta den högre för att se hur vi kan åstadkomma högre betyg. Detta kommer vi försöka göra på flera sätt, bland annat genom att jobba med kultur, undervisning, närvaro och trivsel vilket alla är av stor vikt för att utveckla kunskap. Under året har vi också fått resultat som visar på den yrkesskicklighet eleverna besitter när de lämnar oss. Fem elever har gjort svetsarprövning och klarat det, fyra stycken med dubbla metoder. Hela klassen i åk 3 deltog på teoriprovet i skolmästerskapet anordnat av VVS-Branschens yrkesnämnd. Medelvärdet i Sverige var 79%, Framtidsgymnasiets elever hade ett medelvärde på 87%. Skolan har också förnyat sin utmärkelse som Förstklassig VVS-skola av VVS-branschens yrkesnämnd, samt är fortsatt en del av Teknikcollege syd-östra sörmland. Vi ser också att årets APL fungerat ännu bättre än tidigare. Eleverna gör bra ifrån sig och när de slutar på skolan har de allra flesta minst ett sommarjobb inom vald inriktning. Ett sommarjobb som ofta leder till en fortsatt anställning. Under våren började vi använda en enkät för att tydligare kunna utvärdera vår APL. Eftersom den infördes på våren har vi inte använt den efter alla APL-perioder och vi har heller inte kunnat förankra den i den utsträckning vi vill hos våra handledare. Det jobbet behöver vi fortsätta med nästa läsår. 24

25 Fokusområden för 2015/16 Nedan följer en redogörelse för beslutade fokusområden för läsåret 2015/16. Bakgrund Förbättrade betygsresultat Skolan har ett relativt lågt betygsmedelvärde på IN-programmet, samtidigt som vi i dialog med eleverna upplever att vi har något av en E-kultur på skolan. Då skolan är så liten vill vi jobba med att förändra kulturen på hela skolan så varje elev kan nå sin fulla potential. Mål Skollag 3 kap 3 : Alla elever ska ges ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål utifrån sina egna förutsättningar. Skollag 3 kap 4 : Elev och vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om elevens utveckling mot målen. Lgy11 2.1: Lärarna ska samverka i arbetet med att nå utbildningsmålen. Lgy11 2.4: Skolan ska samarbeta med arbetslivet om yrkesutbildningen. Lgy11 2.1: Skolan ansvarar för att varje elev kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Lgy11 1.0: särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Uppföljning och utvärdering Uppföljning sker genom löpande månadsvisa avstämningar i skolans måluppfyllelsedokument samt genom betygsprognoser en gång per termin. Utvärdering görs i samband med betygssättning och samlad resultatanalys vid läsårets slut. 25

26 Bakgrund Ökad trivsel Vi ser i vår årliga mätning att resultaten för nöjdhet, rekommendation och trivsel har sjunkit eller nått samma nivå som tidigare år. Om eleverna trivs på skolan kommer det att gynna elevernas närvaro och engagemang, vilket kommer ge effekt på resultaten. Mål Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Skollag 5 kap 3 Uppföljning och utvärdering Fokusområdet följs upp genom månadsvisa avstämningar kring närvarostatistiken på skolan, genom analys av eventuella inkomna anmälningar och klagomål samt genom kursutvärderingar och samråd med eleverna i klassråd och elevråd. Utvärdering görs efter genomförd kundenkät i februari samt i samband med skolans samlade resultatanalys vid läsårets slut Bakgrund IMYRK-klassen Enkätundersökningar, undervisningsutvärderingar och samtal med eleverna i IMYRK-klassen visar att eleverna inte trivdes med skolan eller utbildningen i den utsträckning skolan önskar. Statistik från SchoolSoft visar också att frånvaron var hög. Undervisningen i IMYRK-gruppen blev för individuell under det gångna läsåret. Det ledde bland annat till att eleverna inte lärde känna varandra vilket bidrog till att en del elever inte kände sig bekväma på skolan. Mål Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Skollag 5 kap 3 Skollag 3 kap 3 : Alla elever ska ges ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål utifrån sina egna förutsättningar. 26

27 Uppföljning och utvärdering Uppföljning sker löpande på månadsbasis i ett av huvudmannen för syftet framtaget uppföljningsdokument samt genom terminsvisa betygsprognoser. Utvärdering görs efter genomförd kundenkät i februari samt i samband med skolans samlade resultatanalys vid läsårets slut Bakgrund Närvaron Statistik från SchoolSoft visar att närvaron på skolan har förbättrats senaste åren. Samtidigt ser vi att kopplingen mellan närvaro och betygsresultat och trivsel är stor, och därför vill vi fortsätta jobba för att höja närvaron. Mål Mål: 2 kap 25 : Elevhälsan ska arbeta främjande och förebyggande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Lgy11 2.2: Läraren ska klargöra skolans normer och regler och diskutera och utarbeta förhållningssätt tillsammans med eleverna. Skollag 3 kap 3 : Alla elever ska ges ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål utifrån sina egna förutsättningar. Uppföljning och utvärdering Fokusområdet följs upp genom månadsvisa avstämningar kring närvarostatistiken på skolan. Utvärdering görs efter genomförd kundenkät i februari samt i samband med skolans samlade resultatanalys vid läsårets slut 27

28 Resultatbilaga

29 Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p).

30 Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (totalt) 100,0% 100,0% 100,0% 96,9% 96,9% 95,0% 93,0% 90,0% 85,0% 84,4% 84,4% 84,4% 88,0% Rikssnitt 2014* ,0% 75,0% Yrkesprogram Skolan totalt FTG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

31 Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 96,9% 95,0% 94,4% 90,0% 85,0% 86,3% 89,0% 84,4% Rikssnitt 2014* ,0% 75,0% IN VF Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

32 Diagram 3 Funktionell kvalitet: Andel elever på yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 34,8% Rikssnitt 2014* ,0% 30,0% 20,0% 16,7% 20,9% 14,3% 15,6% 10,0% 0,0% IN VF Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

33 Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen.

34 Diagram 4 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 13,0 13,0 13,0 12,2 12,0 12,2 12,0 12,1 11,7 Rikssnitt 2014* ,0 4,0 2,0 0,0 Yrkesprogram Skolan totalt FTG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

35 Diagram 5 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 13,0 12,0 11,3 12,4 12,4 12,9 13,0 12,2 12,0 10,0 Rikssnitt 2014* , ,0 4,0 2,0 0,0 IN VF Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

36 Diagram 6 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 13,6 13,6 13,6 12,2 12,2 12,2 12,1 12,1 12,4 Rikssnitt 2014* ,0 4,0 2,0 0,0 Yrkesprogram Skolan totalt FTG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

37 Diagram 7 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 13,5 12,0 11,4 12,8 12,4 12,9 13,6 12,2 12,1 10,0 Rikssnitt 2014* , ,0 4,0 2,0 0,0 IN VF Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

38 Måluppfyllelse samtliga betyg Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng avser endast avgångselever. För att följa upp måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år sammanställer vi också uppgifter om samtliga betyg satta under läsåret. Dels presenteras hur samtliga betyg satta under året är fördelade, dels andelen minst godkända betyg (E) totalt samt i de gymnasiegemensamma ämnen där ett godkänt betyg är en förutsättning för att uppnå kraven för en gymnasieexamen.