KVALITETSRAPPORT 2016 /17 PLUSGYMNASIET AB

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT 2016 /17 PLUSGYMNASIET AB

2 INNEHÅLL Beskrivning av Plusgymnasiet... 3 Vision & uppgift... 3 Skolor, utbildningar och elever... 3 Organisation... 4 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 5 Särskilt stöd & elevhälsa... 5 Elevinflytande... 5 Värdegrundsarbete... 5 Systematiskt kvalitetsarbete... 5 Ekonomisk planering och stabilitet... 6 Personal... 6 Kommunikation... 6 Sammanfattningsvis... 7 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet... 7 Kvalitetsbegreppen... 7 Metoder för uppföljning i kvalitetsarbetet... 7 Kvalitetsrapport & arbetsplan... 8 Kvalitetshjul... 9 Samlad bedömning av verksamheten 2016/ Funktionell kvalitet Instrumentell kvalitet Upplevd kvalitet Ändåmålsenlig kvalitet Beslut och fokus framöver... 30

3 BESKRIVNING AV PLUSGYMNASIET VISION & UPPGIFT Plusgymnasiets verksamhet utgår från de styrdokument som kravställer gymnasieskolan, såsom Läroplanen för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144), Skollagen (SFS 2010:800) och Gymnasieförordningen (SFS 2010:2039). Utifrån denna ram har vi definierat vår ledstjärna och riktning. Förutom att varje elev ska nå målen för utbildningen, ska också lärare, rektorer och övriga medarbetare ges förutsättningar till att kunna växa och lyckas i sina uppdrag. Vi ska vara en verksamhet som fortsatt utmanar och omprövar normer, för att kunna hitta nya vägar och bättre lösningar. Plusgymnasiet ska, liksom vår personal vara under ständig utveckling, där vårt kontinuerliga förbättringsarbete aldrig ska avta. Vi ska vara en kraft i lokal och nationell samhällsutveckling och bidra till att vi via våra elever och medarbetare både på kort och lång sikt utvecklar ett mer hållbart samhälle. Plusgymnasiet som verksamhet ska utvecklas mot att bli ett föredöme för svensk skola inom de gymnasieområden och i de kommuner vi bedriver utbildning. SKOLOR, UTBILDNINGAR OCH ELEVER Plusgymnasiet erbjöd läsåret 2016/2017 totalt 13 olika utbildningar på våra 14 skolenheter. Skolenheten som tidigare fanns i Varberg togs inför detta läsår över av ny huvudman, Drottning Blankas gymnasieskola. I tabellen nedan går det att utläsa vilket utbud, skolenheternas startår samt hur många elever det fanns på respektive skola. BFFRI EKEKO ESEST ESMUS HAHAN HTHOT HVFRI Falun x x x x Gävle x x x x Göteborg x x x x x x x x Jönköping x x x x x x Kalmar x x x x Karlstad x x x x x Kristianstad x x x x x x x x x Malmö x x x x x x Norrköping x x x x x x Skövde x x x x x Stockholm x x x x x x x Sundsvall x x x x x Uddevalla x x x x x x x x x Örebro x x x x x x x x Plusgymnasiet 3356 Elevsiffror från januari. BFFRI Barn- och fritidsprogrammet, Fritid och hälsa HVFRI Hantverksprogrammet, Frisör EKEKO Ekonomiprogrammet, Ekonomi HVHUD ESEST Estetiska programmet, Estetik och media HVSTY HVHUD HVSTY SABET SAMED SASAM VO Elevantal Startår Hantverksprogrammet, Övriga hantverk, yrkesutgång hudvård Hantverksprogrammet, Övriga hantverk, yrkesutgång hår-och makeupstylist ESMUS Estetiska programmet, Musik SABET Samhällsvetenskapsprogrammet, Beteendevetenskap HAHAN Handels- och administrationsprogrammet, Handel och service SAMED Samhällsvetenskapsprogrammet, Medier, information och kommunikation HTHOT Hotell- och turismprogrammet, Hotell och konferens SASAM Samhällsvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskap VO Vård- och omsorgsprogrammet

4 För de elever som inte är behöriga till ett nationellt program finns fem introduktionsprogram, tre av dessa erbjöds på Plusgymnasiet läsåret 1617; Preparandutbildningen (IMPRE), Programinriktat individuellt val (IMPRO) och Yrkesintroduktion (IMYRK). Antalet elever på Plusgymnasiet minskar med strax över hundra elever i jämförelse med Övervägande andelen elever på Plusgymnasiet är flickor, vilket är förväntat mot bakgrund av det utbildningsutbud som Plusgymnasiet erbjuder. Generellt är det elever som saknar stark studietradition i hemmet som söker till Plusgymnasiets skolor och utbildningar. Det sökande till yrkesprogrammen, till de högskoleförberedande programmen och elever som går introduktionsprogrammen. Andelen elever med invandrarbakgrund på Plusgymnasiet totalt är något högre än vad andelen personer med invandrarbakgrund representerar i riket, dock varierar andelen mellan skolenheterna ganska stort. ORGANISATION Plusgymnasiet ingår i verksamhetsområdet Academedias fria gymnasieskolor. Verksamhetsområdet leds av en utbildningsdirektör. För Plusgymnasiet specifikt finns en verksamhetschef och en kvalitetsoch utvecklingsansvarig. Därtill finns för Plusgymnasiet tillägnade stödfunktioner inom HR, IT, ekonomi, juridik, fastighet, inköp och kommunikation.

5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE SÄRSKILT STÖD & ELEVHÄLSA Huvudmannens arbete under de senaste åren när det gäller elevhälsan har främst inneburit att säkerställa att samtliga skolor har tillgång till de funktioner som ska ingå i elevhälsan. Huvudmannen har också förtydligat behovet av att elevhälsan arbetar mer främjande och förebyggande vilket rektorerna sedan ansvarat för enligt lokala förutsättningar. Till detta har huvudman och rektor kontinuerligt fört en dialog kring hur elevhälsan på bästa sätt kan organiseras för att stödja elevernas lärande. Historiskt sett varierar användningen av elevhälsans funktioner mellan skolorna. Exempelvis har vissa använt specialpedagogsfunktionen mer gentemot enskilda elevärenden och inte så mycket gentemot det främjande arbetet. Detta har lett till att specialpedagogsrollen egentligen varit mer av en speciallärarroll. Andra skolor har kommit längre i att nyttja den specialpedagogiska kompetensen så att det gynnar lärarnas roll i klassrummet och undervisningen som bedrivs. Helt enkelt att fler når målen. Det är ett fortsatt utvecklingsområde att få samtliga elevhälsor att arbeta just gentemot lärarnas kompetens så undervisningen blir bättre och att fler elever når målen. ELEVINFLYTANDE Skolornas övergripande elevinflytande organiseras via klass- och elevråd/kår. I undervisningen eleverna också vara delaktiga. Huvudman erbjuder alla skolor möjligheten till utbildning av elevskyddsombud för att eleverna ska kunna vara delaktiga i hur skolornas miljö utvecklas. Därtill genomförs en rad olika enkäter för att elevernas talan kontinuerligt ska framkomma i olika sammanhang. Huvudman kontrollerar i samband med interna granskningar och enkäter att eleverna upplever att deras inflytande på utbildningen fungerar. VÄRDEGRUNDSARBETE Samtliga skolor upprättar varje år en plan mot kränkande behandling och diskriminering. I den konkretiseras det främjande och förebyggande arbetet (målinriktat). Likabehandlingsenkäten (LoVenkäten) som genomförs varje höst utgör ett underlag för både huvudman och skolorna att kartlägga de behov som finns och utifrån dessa dra slutsatser om vilka insatser som bör genomföras. Rektor säkerställer att personal och elever i delaktiga i framtagandet av planen och dess innehåll. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete utgår från det verksamhetsövergripande kvalitetshjulet. I den listas datum för samtliga kvalitetsprocessers genomförande och dokumentation. Planerna dokumenteras i verksamhet- och arbetsplaner medan sammanfattande beskrivningar, analyser och bedömningar dokumenteras i kvalitetsrapporter på huvudmanna- och skolnivå. Rektorsmöten vid sex tillfällen under läsåret, stödverktyg för uppföljning av verksamhetens utveckling Under året genomförs rektorsmöten vid tre tillfällen per termin. I samband med dessa följs huvudmannens kvalitetsarbete upp och

6 Huvudmannen använder en rad olika stödverktyg för att kartlägga, följa upp det planerade arbetet. Till detta nyttjas också de kontinuerliga rektorsmötena, sex gånger per år, tillsammans med kvalitetsavstämningarna, varannan vecka. Som stöd i processerna har VC och rektorer en kvalitets- och utvecklingsansvarig. Denne sammanställer bland annat resultat, kvalitetssäkrar och stöttar rektorerna i genomförandet av enheternas systematiska kvalitetsarbete och, i samarbete med verksamhetschef, säkerställer ett systematiskt kvalitetsarbete på såväl skolnivå som huvudmannanivå. EKONOMISK PLANERING OCH STABILITET För en långsiktigt hållbar och stabil verksamhet krävs också långsiktighet och hållbarhet i den ekonomiska planeringen. Vår verksamhet finansierades under året via skolpeng samt till viss del av statsbidrag, såsom riktade resurser till förstelärare och medel till utveckling av vårt arbetsplatsförlagda lärarände (APL). Inga elevavgifter har förekommit. Det föreligger från huvudman tydlighet vad gäller rektors ansvar och befogenheter att planera och fördela de ekonomiska resurserna, samtidigt som vi som huvudman kontinuerligt genomför ekonomisk uppföljning för att säkerställa att prioriteringen av resurstilldelningen är den mest optimala utifrån elevernas och skolans behov. PERSONAL Plusgymnasiet bedriver flera utbildningar som primärt är yrkesinriktade finns en ganska stor andel lärare som har en gedigen yrkesbakgrund i de ämnen de undervisar i. I kombination med lärare som har en pedagogisk examen skapar detta en god blandning av kompetenser, erfarenheter och perspektiv. Inom verksamheten värdesätter vi den dynamik som uppstår i våra medarbetares olika bakgrunder. Huvudmannen följer, tillsammans med rektorerna, upp all personal för att stärka kompetensen inom hela organisationen. Yrkeslärare är undantagna kravet om lärarbehörighet, däremot ska yrkesläraren ha tillräcklig kompetens och antas vara lämplig att bedriva undervisning. För att stärka de undervisande lärarna inom yrkesämnena finns det en utbildningsplan där det ingår att läsa in yrkeslärarkompetensen. KOMMUNIKATION Under läsåret 1617 hade huvudman och rektorer en tät uppföljning av de processer som återfinns i årshjulet. Plusgymnasiet använder Lync för kvalitetsavstämningar där rektorer och huvudman deltar samtidigt. Det är medvetet som Plusgymnasiet minskat de fysiska mötena och ökat telefonmöten för att rektorerna ska finnas mer ute i verksamheten. Verksamhetschef kommunicerar med all personal via ett månadsbrev där diverse ämnen tas upp.

7 SAMMANFATTNINGSVIS Plusgymnasiet AB är en verksamhet som under första delen av 2000-talet ökade markant i antal skolor och elever. Under de senaste åren har dock denna elevtalsutveckling stannat av vilket påverkat förutsättningarna att bedriva utbildningen. Omsättningen av ledningsfunktioner på verksamhetschefsoch rektorsnivå har också påverkat den övergripande riktningen och stabiliteten och lett till utmaningar inom verksamheten och på lokal skolnivå. Inför 2016/2017 var en av utmaningarna att rekrytera en ny verksamhetschef som kunde fortsätta att leda och samordna det målinriktade arbetet inom Plusgymnasiet. BESKRIVNING AV DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET KVALITETSBEGREPPEN I vårt kvalitetsarbete utgår vi från fyra kvalitetsbegrepp. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande över sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Och slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever får en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. METODER FÖR UPPFÖLJNING I KVALITETSARBETET Interna granskningar Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna granskningar. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen. Interna granskningar genomförs minst vart annat år på respektive enhet. För de enheter där huvudman bedömer att det är lämpligt att göra det oftare görs detta. Efter en intern granskning tar huvudman fram ett uppföljningsprotokoll som ligger till grund för den handlingsplan där rektor redogör för vilka åtgärder skolan vidtar, när de

8 genomförs och vem som är ansvarig. Huvudman följer regelbundet upp via telefonkonferens med rektor hur utvecklingen av de åtgärder som sätts in fortlöper. Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. Betygsprognostiseringar Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut. Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. De tre stora enkätundersökningarna är kundundersökningen, en årlig undersökning som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Inom det värdegrundsrelaterade arbetet genomförs en likabehandling- och värdegrundsarbetet på samtliga skolor. Dessutom genomför vi två gånger per läsår kursutvärderingar på samtliga skolor. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av respektive skolas måluppfyllelse samt även på huvudmannanivå. Uppföljning/Utvärderingar Utöver de uppföljningar och vissa utvärderingar som pågår under läsåret av våra verksamheter genomförs en utvärdering av skolornas samlade resultat efter läsårets slut. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi hade under läsåret som gick, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN Slutligen sammanställs skolenheternas kvalitetsrapporter. Utifrån respektive skolenhets resultat ansvarar rektor för att ta fram en arbetsplan som syftar till att stärka enhetens verksamhet så att samtliga elever ges förutsättningar att nå målen. Huvudman bistår alla skolor med framtagande av resultatbilaga där skolenheterna bland annat får de samlade kunskapsresultaten för avgångselever och

9 övriga satta betyg innan personal går på semester. Detta för att respektive skolenhets personal ska ges möjlighet att tillsammans analysera resultaten före sommaruppehållet. Huvudmannen är även delaktig i respektive skolas framtagande av arbetsplan. Parallellt med enheternas framtagande av kvalitetsrapport och arbetsplan tar huvudman fram skolenheternas samlade resultat för analys och dokumenterar i form av en kvalitetsrapport för huvudmannen. Även huvudman tar fram en arbetsplan utifrån skolornas samlade resultat som syftar till högre måluppfyllelse för våra elever. KVALITETSHJUL Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under 2016/2017 och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolenheterna såväl som för huvudman när vi fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas.

10 SAMLAD BEDÖMNING AV VERKSAMHETEN 2016/2017 FUNKTIONELL KVALITET GENOMSTRÖMNING Varje år publicerar Skolverket siffror över skolornas genomströmning, det vill säga hur stor andel av eleverna som börjat på en skola och som tar en examen från samma skola inom tre år. Diagram 1: Genomströmning (andel elever som påbörjat och inom 3 år uppfyllt kraven för examen på samma utbildning och skola) avgångselever 2015 avgångselever % 70% 70% 69% 75% 75% 81% 64% 66% 83% 77% 75% 66% 65% 50% 48% 48% 30% Andelen elever som påbörjade sin utbildning höstterminen 2013 och som efter tre år uppfyllt kraven för gymnasieexamen på samma skola varierar mellan de olika skolenheterna. Verksamhetens ligger strax över rikssnitt på 66%. Det finns ett antal faktorer som påverkar genomströmningen negativt. Elever som läser hos oss är ofta osäkra på sitt val av utbildning, har inte valt skolan i första hand och samtliga elever lyckas inte heller fullfölja sin studiegång under avsedda tre år. På ett flertal skolor har stödinsatserna under den ordinarie delen av utbildningen inte varit tillräckliga och eleverna beslut har tagits om förlängd studietid för enskilda elever. Ovan beskrivna orsaker blir extra tydliga på skolor såsom Göteborg och Stockholm där merparten av eleverna kommer från icke studievana hem och där man också har negativa erfarenheter av skolan. ANDEL ELEVER MED GYMNASIEEXAMEN Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på

11 högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p). Diagram 2: Andel elever med gymnasieexamen per skola 90% 96% 94% 84% 88% 90% 93% 94% * 98% 87% 90% 86% 76% 75% 70% 63% 50% * Huvudmannens preliminära sammanställning av resultat ** Rikssnitt avser samtliga huvudmän Diagram 3: Andel elever med gymnasieexamen per program * Rikssnitt 2016** 90% 84% 79% 90% 90% 95% 91% 78% 88% 81% 90% 70% 50% 30% BF EK ES HA HT HV SA VO HP totalt YP totalt * Huvudmannens preliminära sammanställning av resultat ** Rikssnitt avser samtliga huvudmän

12 Med undantag för BF, var andelen elever som nådde kraven för gymnasieexamen högre på yrkesprogrammen än på de högskoleförberedande programmen. Plusgymnasiet hade läsåret 2016/2017 också en högre andel elever som tog yrkesexamen än riket i övrigt. Andelen med examen minskar på totalen från 88% till 86%. Skolor med positiv resultatutveckling är Gävle, Göteborg, Sundsvall och Örebro där Göteborgsskolan står för en tydlig förbättring till 84% från föregående års 71%. Övriga skolor minskar, varav de flesta marginellt jämfört med föregående år. Lägst andel med examen har Malmö, där endast 63% av eleverna nådde kraven för examen. Enheten har under en längre tid haft utmaningar att attrahera elever vilket påverkat de organisatoriska förutsättningarna att bedriva kvalitativa utbildningar. Med anledning av detta togs beslut under VT2017 att fasa ut verksamheten till 2019/2020. Det innebär att inga nya elever tas emot. Samtliga elever kommer dock få fullfölja sin utbildning på skolan och rektor och personal bibehålls. I Uddevalla och Norrköping avviker också resultaten negativt. Ledningen och styrningen på respektive skola har inte fungerat tillfredställande och man har under en längre tid haft en svag styrkedja mellan huvudman och rektor. Insynen i verksamheterna har varit låg och huvudmannen har inte kunnat säkerställa att samtliga processer genomförts enligt riktlinjer. Att två av våra tre högskoleförberedande program ligger så märkbart under rikssnitt, EK77% och SA 78% (Båda rikssnitt 90%) är bekymrande. Även om andelen med examen ökat på EK så är det fortfarande inte en acceptabel nivå för oss. I skolornas analyser av resultaten framkommer att eleverna på dessa program ofta möter utmaningar i sina studier, att de har begränsade förkunskaper och att vissa också har en negativ skolbakgrund efter sig. För vissa är valet av program inte heller. Från huvudmannens sida ser vi ett behov av att vidga skolornas förväntningar när det gäller vilken typ av elevgrupp som söker våra program. Inom Plusgymnasiet möter vi ofta elever som inte alla gånger trivs med en traditionell undervisningsform, utan snarare gynnas av en mer motiverande och tillgänglig undervisning än den traditionella. Det är något som vi har god vana av på våra yrkesprogram, där vi också ser att andelen med examen är betydligt högre (90%) än på de högskoleförberedande programmen (81%). Vi ser också att det i yrkeskurserna sker en mer löpande återkoppling av elevernas utveckling under processens gång jämfört med de mer teoretiska kurserna. Huvudmannen drar således slutsatsen att likvärdigheten mellan de olika programmen behöver säkerställas och att mer utmanande diskussioner behöver föras med våra rektorer kring hur skillnaderna mellan programmen kan minskas. Skolans uppdrag är att möta alla våra elever där de befinner sig och ge dem det stöd de behöver för att nå målen. Trots att det inte alltid gett resultat avseende andelen elever som når kraven för examen, upplever skolorna att man under de senaste åren utvecklat undervisningen för att möta fler elever med olika utmaningar och behov. En anledning till att andelen elever med examen inte ökar är hög frånvaro, vilket påverkat elevernas möjligheter till att lära och att visa sina färdighet och förmågor. Huvudmannens målsättning var att under läsåret 2016/2017 arbeta för att stärka det främjande och förebyggande arbetet ute på skolorna ett arbete som på grund av organisatoriska förändringar i verksamheten tyvärr inte drivits i den utsträckning som skulle ha behövts (se vidare samlad bedömning 1617). Vi ser att skolorna generellt arbetat mer åtgärdande än önskvärt och att den minskade styrningen och ledningen från huvudmannens sida också påverkat enstaka skolors möjlighet att bedriva tillräckligt kvalitativa utbildningar.

13 ANDEL BEHÖRIGA TILL VIDARE STUDIER YRKESPROGRAM Samtliga Plusgymnasiets elever på yrkesprogrammen erbjuds att läsa de kurser som krävs för att läsa in grundläggande högskolebehörighet. Det är dock inte ett krav för att erhålla gymnasieexamen, inte heller är det ett mål för utbildningen. Diagram 4a: Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier per skola * 71% 70% 25% 31% 18% 32% 59% 33% 51% 28% 11% 45% 45% 36% 0% * Huvudmannens preliminära sammanställning av resultat ** Rikssnitt avser samtliga huvudmän Diagram 4b: Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier per program * Rikssnitt 2016** 81% 78% 71% 54% 43% 42% 58% 56% 44% 41% 50% 51% 32% 34% 35% 35% 33% 28% 48% 44% 45% 0% BF HA HT HV VO Plusgymnasiet * Huvudmannens preliminära sammanställning av resultat ** Rikssnitt avser samtliga huvudmän På yrkesprogrammen var det under 2016/2017 högst andel elever på VO som läste in den grundläggande behörigheten till högre studier (71%). Flera av eleverna har här redan när de påbörjar programmet klart för sig att de vill läsa vidare, främst till sjuksköterska, vilket är huvudanledningen till att andelen är så pass mycket högre än för de övriga programmen. Detta avspeglas även i rikssnitt.

14 Elever på Hantverksprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet samt på Hotell- och turismprogrammet har som främsta målsättning att börja jobba efter gymnasiet, vilket också programmen förbereder dem till. Variationen mellan skolorna är ganska stor. Skillnaderna beror främst på att eleverna har olika planer för sin fortsatta framtid. De två enheter där andelen elever som läste in behörigheten var störst är på de skolor där vi har de största Vård- och omsorgsprogrammen sett till antalet elever (Jönköping och Uddevalla). Skövde är den skola där vi endast har yrkesprogram. Här läser in behörigheten. GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Diagram 5a: Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångselever) per skola * ,9 14,8 12,3 13,6 14,6 13,4 13,5 11,7 13,2 13,4 13,0 12,5 14,3 14,1 13,4 13, * Huvudmannens preliminära sammanställning av resultat ** Rikssnitt avser samtliga huvudmän Diagram 5b: Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångselever) per program * Rikssnitt 2016** 15 12,5 13,0 14,0 12,6 15,0 13,6 13,1 13,6 13,2 13, BF EK ES HA HT HV SA VO HP totalt YP totalt * Huvudmannens preliminära sammanställning av resultat ** Rikssnitt avser samtliga huvudmän

15 För Plusgymnasiet totalt minskar GBP till 13,3 (1516: 13,6). I Gävle och Jönköping är GBP högst på 14,8 respektive 14,6. I övrigt har Malmö det lägsta GBP på 11,7 vilket också är i linje med den minskade andelen med examen. Rent generellt är vi inte förvånade över att den genomsnittliga betygspoängen sjunker. På de skolor där GBP sjunkit men där fler nått examen, exempelvis Örebro, ser vi att årets insatser i högre utsträckning behövts riktats mot att få eleverna att nå målen med utbildningen snarare än att konsekvent kunna utveckla undervisningen för att eleverna ska nå de högre betygen. På programnivå ser vi en minskning av GBP på samtliga program utom på HV och HT. Att resultaten ökar på HV och HT beror, enligt skolornas analyser, på den kontinuerliga muntliga och skriftliga återkopplingen som getts i just karaktärsämnena på dessa program. Tyvärr har denna form av återkoppling inte blivit normen varken på de teoretiska programmen eller på BF. Det är också anmärkningsvärt att just återkopplingen skiljer sig åt mellan programmen, då flera skolor under ett antal år arbetat med att just förbättra dialogen mellan lärare och elever. Att skillnader mellan skolorna och mellan programmen kvarstår beror framförallt på en spridning i lärarnas förhållningssätt och praktik som varken rektor eller huvudman kunnat utmana tillräckligt. På skolor, såsom Malmö, där resultaten inte lyft under flera år, har man behövt arbeta alldeles för åtgärdande för att kunna lägga tid på det främjande arbetet. Med tanke på utarmandet av huvudmannens målstyrning tillsammans med flertalet organisationsförändringar har huvudmannen inte heller tagit fullt ansvar för att utmana de invanda föreställningarna om hur undervisningen kan bedrivas/stärkas. ANDEL MINST GODKÄNDA BETYG (E-A) Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng ovan berättar något om hur det gått för våra avgångselever. De säger emellertid inget om måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år. Därför sammanställer vi i vår uppföljning även uppgifter om alla satta betyg under året. Diagram 6a: Andel minst godkända betyg per skola 2015/ / % 92% 86% 86% 88% 94% 67% 81% 95% 83% 90% 83% 89% 86% 0%

16 Diagram 6b: Andel minst godkända betyg per program (Plusgymnasiet totalt) 2015/ / % 88% 86% 86% 89% 83% 93% 94% 89% 88% 86% 82% 90% 89% 78% 72% 87% 84% 90% 88% 0% BF EK HA HT HV SA VO IM HP totalt YP totalt Diagram 6c: Andel minst godkända betyg per behörighetsgivande kurs (Plusgymnasiet totalt) 2015/ / % 70% 50% 30% 10% 0% 89% 85% 74% 66% 82% 77% 74% 87% 83% 86% 89% Likt andelen med examen och GBP, minskar andelen minst godkända betyg från 88% till 86%. Skolor som varit och fortsatt är stabila, såsom Kristianstad och Skövde ligger runt 95%. I övrigt har flertalet skolor försämrat sina resultat. På programnivå ser vi samma trend som den för andelen med examen. Andelen minst godkända betyg i behörighetsgivande kurser minskar också, med undantag för svenska 2. Det är oroande att mer än en femtedel inte når godkänt i någon av matematikkurserna, tillsammans med färre än 87% i någon av kurserna i svenska. De inledande kurserna matematik 1 och svenska 1 är grundläggande kurser som krävs både på yrkes- och högskoleförberedande program. Tidigare under avsnittet Andelen med examen har vi fört resonemang kring att undervisningen på yrkesprogrammen är mer varierad och där återkopplingen sker mer regelbundet under processens gång vilket haft en positiv effekt på elevernas lärarande och resultat. Samtidigt ser vi att eleverna inte lyckas i de grundläggande behörighetsgivande kurserna som krävs för examen. Den negativa trenden i resultaten vittnar om att vi behöver utmana undervisningsupplägget i de teoretiska kurserna ytterligare oavsett om de finns på yrkesprogram eller högskoleförberedande program.

17 För att vända trenden identifierar skolorna att man behöver stärka samsynen inom kollegiet, stärka tydligheten/studiemiljön, utveckla undervisningen till att bli mer elevaktiv samt tillämpa ett mer coachande mentorskap. Flera skolor har heltidsmentorer men man måste bli ännu skickligare på att synliggöra målen, utvecklingen och visa på resultaten.

18 BETYGSFÖRDELNING Diagram 7a: Betygsfördelning 2016/2017 per skola 90% 70% 50% 30% 10% 0% 7% 11% 12% 14% 15% 23% 21% 16% 29% 29% 16% 8% 7% 10% 12% 9% 12% 8% 10% 11% 10% 8% 16% 17% 17% 18% 23% 18% 15% 21% 15% 16% 32% 34% 29% 32% 35% 14% 14% 12% 6% 7% 9% 8% 10% 7% 12% 13% 10% 7% 11% 13% 11% 11% 10% 12% 11% 11% 14% 17% 19% 19% 16% 26% 18% 18% 17% 18% 16% 17% 19% 17% 25% 18% 31% 27% 37% 23% 30% 30% 29% 33% 19% 17% 17% 10% 11% 14% 5% A B C D E F Diagram 7b: Betygsfördelning 2016/2017 per program 90% 70% 50% 30% 10% 0% 3% 10% 8% 8% 14% 12% 8% 4% 12% 12% 12% 9% 9% 9% 11% 9% 11% 11% 9% 11% 10% 10% 18% 17% 14% 18% 22% 19% 18% 19% 18% 19% 17% 28% 19% 19% 15% 17% 16% 18% 15% 22% 42% 33% 16% 27% 31% 27% 26% 31% 32% 31% 27% 28% 12% 14% 17% 18% 16% 9% 12% 11% 12% 6% BF EK ES HA HT HV IM SA VO HP totalt YP totalt A B C D E F De skolor som 2017 hade högst andel högre betyg (A-C) var Gävle och Skövde följt av Kristianstad. Skövde är också den skola som har högst andel minst godkända betyg, vilket vittnar om ett effektivt arbete både med att stötta eleverna att nå målen, och att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Att Skövde är en skola som endast erbjuder yrkesprogram stärker också huvudmannen i sin analys att en mer varierande undervisning med en välfungerande återkoppling verkar fungera mer effektivt på yrkesprogrammen än den gör på de teoretiska programmen.

19 Lägst andel högre betyg (A-C) har Malmö, Göteborg, Norrköping och Sundsvall. Att just dessa skolor har en lägre andel högre satta betyg är inte förvånande då diskrepansen i synsätt och praktik är påtaglig. På skolorna har rektorerna inför 1718 gjort ett antal organisatoriska förändringar för att stärka förutsättningarna till ökad samverkan. Det enskilda program där andelen högre betyg (A-C) är lägst är På HT-programmet är andelen A-C högst och på IM lägst vilket inte är förvånande utifrån tidigare resonemang. Som tidigare konstaterat så är skolornas upplevelse att man blivit betydligt bättre på att stötta elever att nå lägst E genom att anpassa undervisningen. Som verksamhet har vi dock en bit kvar innan vi är riktigt bra på att variera undervisningen tillräckligt och därigenom motivera eleverna till att nå de högre kunskapskraven. INSTRUMENTELL KVALITET INTERNA GRANSKNINGAR OCH EXTERNA TILLSYNER Under 1617 genomförde Skolinspektionen tillsyner vid samtliga skolor inom verksamheten. Av verksamhetens 14 skolor hade tre stycken en prioriterad tillsyn, där samtliga områden granskades, medan övriga hade en bastillsyn, där tre av sju områden granskades. Tillsynerna visade att merparten av skolorna har förutsättningar för att kunna bedriva kvalitativa utbildningar då inga brister uppmärksammades inom berörda områden. Skolorna i Jönköping och Malmö fick däremot föreläggande. Jönköping arbeta aktivt under våren 2017 för att stärka studieroarbetet och innan skolavslut beslutade Skolinspektionen om att avsluta ärendet. För Malmös del, där bristerna var fler och mer omfattande, fick huvudmannen tillsätta interna resurser för att stötta skolan att hantera progressionsarbetet. Skolan och rektor inledde ett gediget förbättringsarbete inom organisation och pedagogiskt förhållningssätt. Arbetet krävde också en ökad transparens gentemot elever och vårdnadshavare i hur skolan skulle arbeta mer konkret än tidigare. Insatser som genomfördes innefattade bl.a. ökad systematik kring elevernas utveckling mot målen, mer gemensamt riktat fokus inom arbetslaget och tydligare ansvarsfördelningar. Skolinspektionen valde under hösten 2017 ansåg att skolan vidtagit tillräckliga åtgärder för att avsluta ärendet. ARBETE MED SÄRSKILT STÖD OCH EXTRA ANPASSNINGAR Samtliga skolor har utgått från skolverkets Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram för att ta fram rutiner och de stödinsatser som genomförs på skolan. Då de lokala behoven och skolornas storlek varierar har inte huvudman tagit fram en generell plan eller rutin. Huvudmannen har hänvisat till de Allmänna råden och att skolorna ska skapa rutiner som är anpassade för respektive skola på ett sådant sätt att eleverna ges det stöd de behöver. De senaste två läsåren upplever rektorerna att man faktiskt blivit skickligare på att hantera de ärenden som når elevhälsan. Samtidigt som upplevelsen är att man blivit säkrare i att arbeta med stödinsatser så syns inte detta i våra formella resultat. Elever som inte når en examen har ofta en genomgående hög frånvaro och undervisningen har inte alla gånger anpassats efter elevens behov. För att få reell effekt på elevernas lärande och därigenom nå högre resultat behöver elevhälsan användas mycket mer mot att stärka lärarna så att samsynen och skickligheten i undervisningen ökar. Med tanke på att flera elever med studiebevis har ett stort antal F kan vi inte vara säkra på att samtliga elever får det

20 stöd de har rätt till. I övrigt har inte utgångsläget som beskrivits under förutsättningar för särskilt stöd och elevhälsa ändrats tillräckligt under läsåret NATIONELLA PROV LIKVÄRDIG BEDÖMNING Tabell 1: Överenstämmelse nationella kursprovsbetyg och kursbetyg VT2017 Plusgymnasiet totalt VT 2017 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre ENGENG % 59% 27% ENGENG % 55% 36% MATMAT01a 455 1% 59% MATMAT01b 300 2% 66% 32% MATMAT02a 14 0% 29% 71% MATMAT02b 197 0% 44% 56% MATMAT03b 33 0% 33% 67% SVASVA % 44% 51% SVASVA % 45% 44% SVESVE % 50% 43% SVESVE % 58% 32% Totalsumma % 55% 38% Tabell 2: Överenstämmelse nationella kursprovsbetyg och kursbetyg VT2016/VT2017 Plusgymnasiet totalt VT 2016 jmf VT 2017 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget VT 2016 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget VT 2017 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget, Rikssnitt VT 2017 ENGENG05 59% 59% 71,1% ENGENG06 49% 55% 68,9% MATMAT01a 55% 59% 60,0% MATMAT01b 51% 66% 75,5% MATMAT02a 39% 29% 57,8% MATMAT02b 29% 44% 53,1% MATMAT03b 26% 33% 65,4% SVASVA01 50% 44% 52,7% SVASVA03 52% 45% 54,4% SVESVE01 57% 50% 58,6% SVESVE03 48% 58% 54,5% Totalsumma 53% 55% 64,1% En hög andel elever inom Plusgymnasiet får ett högre betyg i kursen än på det nationella provet. Särskilt låg är korrelationen i matematik.

21 Orsakerna till detta varierar mellan skolorna. Vi ser dock att undervisningen som bedrivs under året är av anpassad karaktär vilket inte alltid är möjlig att genomföra under provtillfället. Eleverna visar också kunskaper och förmågor vid andra tillfällen på andra sätt vilket provets utformning inte alla gånger ger möjligheten att visa. Många elever är också ovana vid en så låst provsituation då de många gånger kan visa sina förmågor på andra sätt exempelvis via praktiska moment. Avvikelsen gentemot slutbetygen är återkommande de senaste åren liksom förklaringen från våra skolor till varför avvikelsen föreligger. Huvudman ser att det finns en risk att förklaringen att våra elever missgynnas av den examinationsform som det nationella provet utgör blivit så etablerad att skolorna såväl som huvudman inte analyserat orsakerna tillräckligt grundligt. Det går inte utesluta att våra elever inte förbereds för det nationella provet i den utsträckning som de kanske borde, just för att det blivit en sanning att de ändå inte presterar på de nationella proven. Vi kan inte heller bortse ifrån att den undervisning som bedrivs eventuellt ytterligare behöver inriktas på de kunskaper styrdokumenten anger att eleverna ska ha med sig efter genomgången kurs. Med bakgrund av detta måste vi ha en tydligare uppföljning av överensstämmelsen mellan betyg och nationella provbetyg, utmana våra föreställningar kring vad en accepterad skillnad i överenstämmelse är och säkerställa att rektor initierar fler systematiska samtal kring planering av undervisning och förberedelse inför proven med respektive lärare. KLAGOMÅL MOT UTBILDNINGEN Under 1617 har huvudmannen tagit emot 12 klagomål. Av klagomålen har 3 lämnats in av elever vid skolorna och resten av vårdnadshavare. Ett klagomål har kommit från Skolinspektionen och två från Barn- och Elevombudet. Samtliga klagomål har utretts och behandlats på huvudmanna- och skolnivå. Tre av klagomålen berör elevens skolsituation, fyra lärares bemötande gentemot elev medan övriga rör kränkande behandling/diskriminering, rätten till stöd och utbildningens innehåll. Vi kan konstatera att det blivit något fler inkomna klagomål till huvudman under året. Detta tillsammans med att rektorerna får bra stöd från huvudmannens skoljurist ser vi som ett kvitto på att klagomålsrutinerna fungerar väl. LIKABEHANDLING OCH VÄRDEGRUND Varje skola upprättar under januari månad en plan mot kränkande behandling och diskriminering. I planen redovisas de planerade främjande och förebyggande insatserna vilka utgår från analys av skolans tidigare arbete och den likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-enkät) som görs varje höst. För verksamheten finns gemensamma rutiner för att uppmärksamma och utreda fall av kränkande behandling.

22 Diagram 8: Likabehandlings- och värdegrundskartläggning Plusgymnasiet totalt 87% 88% 81% 84% 76% 75% HT2015 HT % 68% 0% Jag har fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete Jag vet vart jag ska vända mig Jag har förtroende för att om jag själv eller någon annan skolan tar tag i situationen om elev upplever kränkningar på jag själv eller någon annan elev skolan. upplever kränkningar på skolan. Jag känner mig trygg i skolan Förtroendet för att skolan tar tag i situationer som uppstår är 84% och att eleverna vet vart de ska vända sig om något händer är 88%. Samtidigt som dessa resultat ökar marginellt så sjunker tryggheten till en oroande låg nivå på 68%. Att mer än en tredjedel av våra elever upplever sig vara otrygga visar på att vi, trots goda intentioner, inte lyckats främja rätt miljöer och arbetssätt i vår verksamhet. Vissa skolor korrelerar de sjunkande resultaten till enskilda elevgrupper och händelser som lett till anmälningar om kränkande behandling. Andra skolor bedömer att tryggheten varit påverkad av att skolornas förutsättningar ändrats på något sätt exempelvis via lärarbyten, rektorsbyten eller annat. Oavsett anledning har vi inte lyckats ta fram tillräckligt kvalitativa åtgärder varken på främjande eller åtgärdande nivå för att ändra elevernas upplevelse. Som huvudman kanske inte vår stöttning i likabehandlingsarbetet och utarbetandet av planen mot kränkande behandling varit tillräckligt. Samtidigt ser vi att diskrepansen i synsätt och arbetssätt som vi återfinner i undervisningen också påverkar arbetet med att främja trygga miljöer där eleverna trivs, är trygga och tror på sig själva. Totalt har det under läsåret inkommit 63 anmälningar om diskriminering och/eller kränkande behandling vilka huvudmannen utrett. Anmälningarna är en tydlig ökning från föregående år och av de inkomna anmälningarna har 22 bedömts att inte vara varken kränkning eller diskriminering medan fyra varit diskriminering och resten kränkande behandling. De anmälningar där utredning resulterat i att kränkning eller diskriminering/trakasseri kunnat påvisas, har huvudman angett lämpliga vidare åtgärder vilka sedan dokumenteras av rektor och följs upp av huvudman. Inom verksamheten har vi under året haft ett antal situationer och händelser som påverkat elevernas upplevelse av skolmiljön och skolkamraternas bemötande. Detta förändrade klimat syns också i det ökade antalet anmälningar om kränkande behandling och diskriminering som redovisats ovan. Tittar vi på skolnivå finner vi en korrelation mellan generell trygghet kring studiesituation och fungerande undervisning samt resultat. Det omvända gäller också för de enheter där fungerande gemensamma arbetssätt saknas och där studieresultat är lägre. Från huvudmannens sida hade vi behövt stödja skolorna i ökad utsträckning när det gäller framtagandet av både kortsiktiga och långsiktiga fungerande insatser. Flera gånger faller ansvaret på rektors- och lärarnivå och det är inte alltid som detta leder till att förändringar sker tillräckligt snabbt.

23 STUDIEMILJÖ Varje år genomförs en kundundersökning där eleverna bland annat besvarar frågor gällande studiemiljö och undervisning. Diagram 9a: Studiemiljö och trygghet (elevenkät) Plusgymnasiet totalt Eleverna behandlar varandra med respekt Personalen tar Jag känner mig trygg ansvar för att alla i skolan ska bli behandlade med respekt Jag tycker att jag kan få arbetsro Jag tycker att personalen tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter Studiemiljö index Diagram 9b: Studiemiljöindex per skola Under 2016/2017 minskar studiemiljöindex från 68 till 67. Tryggheten och respekten mellan personal och elever är hög medan arbetsron är fortsatt låg. Flera skolor arbetar aktivt med arbetsron och även om vissa enskilda skolresultat är positiva så är helheten ändå låg. Eleverna tycks i detta fall svara på en

24 mer allmän upplevelse av studieron än de gör i de undervisningsutvärderingar som genomförs. Här är eleverna något mer positiva när de får svara på studieron i klassrummet under respektive lektion. Intressant att notera är att tryggheten är 88% medan samma siffra i LoV-enkäten som genomfördes under HT16 var 68%. Som tidigare angetts i stycket om likabehandling och värdegrund fanns flera korrelerande orsaker till att tryggheten var lägre under hösten. Flera anmälningar om kränkande behandling utreddes under hösten och insatser genomfördes både på individ- och gruppnivå på ett antal skolor vilka troligen lett till en tryggare tillvaro för eleverna under början av UNDERVISNING Diagram 10a: Undervisning (elevenkät) Plusgymnasiet totalt Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet Lärarna hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen På min skola används digitala hjälpmedel på ett bra sätt Undervisning index Diagram 10b: Undervisningsindex per skola

25 Diagram 10c: Undervisningsutvärdering per fråga ,0 3,5 3,0 2,9 3,4 3,2 3,0 3,1 3,2 3,1 3,0 3,1 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Fråga 9 Fråga 10 Tabell 3: Frågor i Undervisningsutvärderingen Frågor Utgångspunkt LGY11 1. Jag har fått vara delaktig i kursens utformning och upplägg Lgy11 kap 2.3. Elevernas ansvar och inflytande 2. Kursen med dess olika moment har varit tydligt planerad och Lgy11 kap 2.1. Kunskaper presenterad utifrån ämnesplanen och tillhörande kunskapskrav 3. Min lärare följer och upprätthåller de ordningsregler och Lgy11 kap Ansvar och inflytande förhållningssätt som vi har på skolan 4. Min lärare förklarar för mig hur jag kan göra för att utveckla mina Lgy11 kap. 2.5 Betyg och bedömning kunskaper 5. Min lärare ger mig tydlig information om mina resultat och om min Lgy11 kap. 2.5 Betyg och bedömning utveckling i kursen 6. Min lärare har lyckats skapa en trivsam studiemiljö Lgy11 kap 2.1 Kunskaper, Kap 2.3 Normer och värden 7. Min lärare utgår från mina individuella förkunskaper och Lgy11 kap 2.1. Kunskaper, Skollag 1 kap. 4 förutsättningar 8. Undervisningen har känts meningsfull och min lärare har lyckats Lgy11 kap 2.1. Kunskaper intressera mig för ämnet och innehållet 9. Undervisningen i kursen har i någon mån anpassats till det program Lgy11 kap 2.1. Kunskaper jag läser (examensmålen), till exempel genom särskilt utvalt material och/eller arbetssätt 10. Undervisningen har varit utmanande och kreativ Lgy11 Kap 2.3. Ansvar och inflytande, Kap 1. Skolans uppdrag Likt studiemiljöindex minskar också undervisningsindex från 65 till 63. På skolnivå återfinns en korrelation mellan lust att lära och hur bra man tycker att undervisningen generellt är. I undervisningsutvärderingarna ser vi att eleverna är mest nöjda med att kursens olika moment har varit tydligt planerade och presenterade utifrån ämnesplanen och tillhörande kunskapskrav (3,4) medan de önskar mer inflytande i undervisningens upplägg och utformning (2,9). Skolorna ligger generellt i snitt alla runt 3,0. Här ser vi dock att de skolor som har högre andel med examen också arbetar lite mer aktivt med utvärderingarna under året. Exempelvis Kristianstad har lagt fokus på att lärarna ska utvecklas inom professionen och att undervisningsutvärderingarna är ett bra underlag för

26 en sådan utveckling. Genom de olika uppföljningar av undervisningen som görs, ser vi att skolor med tydliga gemensamma strukturer och arbetssätt når högre resultat. Generellt har man från huvudmannens sida inte styrt undervisningens innehåll, upplägg eller struktur på samma sätt som man gjorde för några år sedan. Detta har skapat en större variation i undervisningen som är mer beroende av varje rektors pedagogiska ledarskap och respektive lärarlags drivkraft. Frågan som resultaten väcker är huruvida huvudmannen behöver ha ett mer riktat upplägg eller rent av ett tydligare uppföljningsarbete än nuvarande arbete. Vi ser också att den något snäva skala på 1-4 inte ger en tillräckligt nyanserad bild av styrkor och utvecklingsområden som vi önskat. Framgent förs därför en diskussion kring om vi kan öka gradskalan för att på så vis få mer nyanserade resultat och en mer effektiv dialog kring undervisningens kvalitet i alla led. LÄRARBEHÖRIGHET Diagram 11: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (SIRIS februari 2017) per skola 70% 79% 85% 75% 85% 91% 86% 86% 81% 86% 50% 0% Vår ambition är självfallet att samtliga lärare ska vara behöriga. Vid rekrytering utgår vi alltid från att anställa behörig personal och vi uppmuntrar anställda som saknar pedagogisk utbildning att genomföra sådan. Generellt ser vi ingen direkt korrelation mellan lärarbehörighet och elevernas upplevelse av undervisningen (exempelvis via undervisningsutvärderingar etc). Samtidigt når inte samtliga skolor goda resultat och därigenom måste vi fundera på om inte behörigheten ändå spelar in. Alla ser vikten av det förs kvalitativa och professionella diskussioner på respektive skola och att undervisningsutvecklingen sker utifrån beprövad erfarenhet och på vetenskaplig grund. På våra skolor arbetar rektorerna med flertalet förstelärare med just detta syfte. Samtidigt når vi inte hela vägen fram. Rektorerna har i sina analyser inte dragit slutsatsen att en minskad behörighet direkt påverkat samtalen eller resultaten. Samtidigt har de olika bakgrunderna bidragit till att man inte alla gånger kunnat enas om synsätt och praktik. Det är således snarare de grundläggande olikheterna mellan lärarna och deras skilda bakgrunder som påverkar förutsättningarna att driva utvecklingen gemensamt.

27 UPPLEVD KVALITET Vid kundundersökningen besvarar eleverna frågor som tillsammans ger ett nöjdkundindex, NKI. Eleverna besvarar även i vilken grad de rekommenderar skolan de går på samt i vilken grad de upplever trivsel på sin skola. Diagram 12: NKI, rekommendationsgrad, trivselgrad Plusgymnasiet totalt NKI Rekommendationsgrad Trivselgrad 2016 Plusgymnasiet 2017 Plusgymnasiet 2017 Academedia GY Diagram 13: NKI per skola Diagram 14: Rekommendationsgrad per skola 45% 62% 48% 63% 83% 43% 66% 71% 32% % 45% 0%

28 Diagram 15: Trivselgrad per skola 58% 75% 65% 77% 78% 86% 59% 72% 52% % 73% 56% 0% För Plusgymnasiet totalt sett ökar NKI-index från 61 till 62, Rekommendationsgraden är bibehållen på 59 och Trivselgraden ökar från 69 till 70. Skolor där resultaten är genomgående höga såsom Kristianstad och Skövde har personalen lyckats arbeta mer enhetligt och där eleverna upplevt en större likvärdighet. Här ser vi att rektors systematik och målfokus varit avgörande för att skapa dessa förutsättningar. På vissa skolor där resultaten är lägre såsom Stockholm, Uddevalla och Malmö har det pedagogiska samtalet fått stå tillbaka till förmån för andra processer under året. Vissa skolor har på grund av behoven haft ha ett tydligt åtgärdande arbete där fokusområdena med syfte att stärka undervisningen inte alltid fått stå i centrum. På dessa skolor har också de formella resultaten inte infunnit sig. ÄNDÅMÅLSENLIG KVALITET Diagram 16: Huvudsaklig sysselsättning 2,5 år efter examen Plusgymnasiet totalt % 70% 68% 0% 13% 18% 21% Studerar på högskola/universitet 11% 11% 1% 2% 3% Studerar vid annan utbildning Arbetar Övrigt 7%