KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB

Transkript

1 KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB

2 Kvalitetsrapport Innehåll INLEDNING LEDARE 3 Ledare 3 BESKRIVNING AV PLUSGYMNASIET 4 Vision & uppgift 4 Skolor, utbildningar och elever 4 Organisation 6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE 7 Särskilt stöd & elevhälsa 7 Elevinflytande 7 Värdegrundsarbete 8 Systematiskt kvalitetsarbete 8 Ekonomisk planering och stabilitet 8 Personal 9 Kommunikation 9 Sammanfattningsvis 9 BESKRIVNING AV DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 10 Kvalitetsbegreppen 10 Metoder för uppföljning i kvalitetsarbetet 10 Kvalitetsrapport & arbetsplan 11 Kvalitetshjul 12 HUVUDMANNENS FOKUSOMRÅDEN 2015/ SAMLAD BEDÖMNING AV VERKSAMHETEN 2015/ Funktionell kvalitet 16 Instrumentell kvalitet 32 Upplevd kvalitet 41 Ändåmålsenlig kvalitet 44 Beslut och fokus framöver 46 2

3 INLEDNING - LEDARE LEDARE Plusgymnasiet består av 14 skolenheter och har sitt huvudmannasäte i Göteborg. Verksamhetsledningen och tillika huvudmannens representanter består av verksamhetschef, kvalitetsansvarig, HR-support, skoljurist och kommunikationsansvarig. På Plusgymnasiet enas vi kring ambitionen om att erbjuda gymnasieutbildning med hög kvalitet. Hos oss vill vi ge alla möjligheten till att nå sin fulla potential. Våra tre grundläggande värderingar är lika enkla som viktiga: andelen elever som når gymnasieexamen ökar. Huvudmannen och de enskilda skolorna har under flera år stärkt systematiken i resultatuppföljning vilket vi med glädje ser resulterat i ett fler eleverna når målen för sin utbildning. Torbjörn Jansson Verksamhetschef Plusgymnasiet AB Jag bryr mig Ömsesidig respekt Tydlighet Våra värderingar gäller för alla på Plusgymnasiet, såväl elever, pedagoger och medarbetare. Kvalitetsrapporten från huvudmannen utgör en samlad bedömning av läsåret 2015/2016 utifrån funktionell kvalitet, instrumentell kvalitet, upplevd kvalitet samt ändamålsenlig kvalitet. Sammantaget är resultatutvecklingen för Plusgymnasiet positiv för läsåret 2015/2016 där 3

4 Kvalitetsrapport BESKRIVNING AV PLUSGYMNASIET VISION & UPPGIFT Plusgymnasiets verksamhet utgår från de styrdokument som kravställer gymnasieskolan, såsom Läroplanen för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144), Skollagen (SFS 2010:800) och Gymnasieförordningen (SFS 2010:2039). Utifrån denna ram har vi definierat vår ledstjärna och riktning. Förutom att varje elev ska nå målen för utbildningen, ska också lärare, rektorer och övriga medarbetare ges förutsättningar till att kunna växa och lyckas i sina uppdrag. Vi ska vara en verksamhet som fortsatt utmanar och omprövar normer, för att kunna hitta nya vägar och bättre lösningar. Plusgymnasiet ska, liksom vår personal vara under ständig utveckling, där vårt kontinuerliga förbättringsarbete aldrig ska avta. Vi ska vara en kraft i lokal och nationell samhällsutveckling och bidra till att vi via våra elever och medarbetare både på kort och lång sikt utvecklar ett mer hållbart samhälle. Plusgymnasiet som verksamhet ska utvecklas mot att bli ett föredöme för svensk skola inom de gymnasieområden och i de kommuner vi bedriver utbildning. SKOLOR, UTBILDNINGAR OCH ELEVER Plusgymnasiet erbjöd läsåret 2015/2016 totalt 13 olika utbildningar på våra 14 skolenheter. Skolenheten som tidigare fanns i Varberg togs inför detta läsår över av ny huvudman, Drottning Blankas gymnasieskola. I tabellen nedan går det att utläsa vilket utbud, skolenheternas startår samt hur många elever det fanns på respektive skola. 4

5 BFFRI EKEKO ESEST ESMUS HAHAN HTHOT HVFRI HVHUD HVSTY SABET SAMED SASAM VO Elevantal Skolans startår Falun x x x x Gävle x x x x Göteborg x x x x x x x x Jönköping x x x x x x Kalmar x x x x Karlstad x x x x x Kristianstad x x x x x x x x x Malmö x x x x x x Norrköping x x x x x x Skövde x x x x x Stockholm x x x x x x x Sundsvall x x x x x Uddevalla x x x x x x x x x Örebro x x x x x x x x Totalt 3356 Elevsiffror från januari Programförklaring BFFRI EKEKO ESEST ESMUS HAHAN HTHOT HVFRI HVHUD HVSTY SABET SAMED SASAM VO Barn- och fritidsprogrammet, Fritid och hälsa Ekonomiprogrammet, Ekonomi Estetiska programmet, Estetik och media Estetiska programmet, Musik Handels- och administrationsprogrammet, Handel och service Hotell- och turismprogrammet, Hotell och konferens Hantverksprogrammet, Frisör Hantverksprogrammet, Övriga hantverk, yrkesutgång hudvård Hantverksprogrammet, Övriga hantverk, yrkesutgång hår-och makeupstylist Samhällsvetenskapsprogrammet, Beteendevetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet, Medier, information och teknik Samhällsvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskap Vård- och omsorgsprogrammet 5

6 Kvalitetsrapport För de elever som inte är behöriga till ett nationellt program finns fem introduktionsprogram, tre av dessa erbjöds på Plusgymnasiet läsåret 2015/2016; Preparandutbildningen (IMPRE), Programinriktat individuellt val (IMPRO) och Yrkesintroduktion (IMYRK). Antalet elever på Plusgymnasiet var cirka 160 elever färre jämfört med läsåret 2014/2015. Fördelningen mellan yrkesprogram, högskoleförberedande program och introduktionsprogram såg ut enligt följande: Yrkesprogram 61% Högskoleförberedande program 33% Introduktionsprogram 6% Jämfört med läsåret 2014/2015 är det lika stor andel elever på yrkesprogrammen medan det på de högskoleförberedande programmen ökat med två procent. Andelen elever på introduktionsprogrammen minskade från 8% 2014/2015 till 6% detta läsår. De program med flest elever var hantverksprogrammet (32%), och samhällsvetenskapsprogrammet (22%) vilket nästan är detsamma som hur det sett ut de senaste två åren. Tre program, bygg- och anläggningsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet där det fanns avgångselever läsåret 2014/2015 är nu utfasade. Övervägande andelen elever på Plusgymnasiet var flickor, 74% (78% 2014/2015) vilket mot bakgrund av det utbildningsutbud som Plusgymnasiet erbjuder och att vi avvecklat tre program där det normalt är ganska hög andel pojkar är förväntat. Generellt är det elever som saknar stark studietradition i hemmet som söker till Plusgymnasiets skolor och utbildningar. Det gäller både elever som söker till yrkesprogrammen, till de högskoleförberedande programmen och elever som går introduktionsprogrammen. Andelen elever med invandrarbakgrund på Plusgymnasiet totalt är något högre än vad andelen personer med invandrarbakgrund representerar i riket, dock varierar andelen mellan skolenheterna ganska stort. ORGANISATION Plusgymnasiet ingår i verksamhetsområdet Academedias fria gymnasieskolor. Verksamhetsområdet leddes av en utbildningsdirektör. För Plusgymnasiet specifikt fanns en verksamhetschef och en kvalitetsansvarig. Därtill fanns för Plusgymnasiet tillägnade stödfunktioner inom HR, IT, ekonomi, juridik, fastighet, inköp och kommunikation. Under året fanns det tre rektorer med områdesansvar på huvudmannanivå. Dessa var deltidsuppdrag som kombinerades med lokalt rektorsansvar. 6

7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE SÄRSKILT STÖD & ELEVHÄLSA Huvudmannen har för alla skolors verksamhet utgått från skollagen (2010:800) och den lagändring som trädde i kraft 1 juli Skolverkets uppdaterade allmänna råd och Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram ligger till grund för rutiner och blankettstöd som huvudman tagit fram och som utgör standard för verksamheternas arbete med stödinsatser. Inför läsåret 2014/2015 utökades de funktioner som ingår i elevhälsan med 7,5 heltidstjänster på Plusgymnasiet totalt för att kunna ge eleverna det stöd de är i behov av. Läsåret 2015/2016 var bemanningen totalt på Plusgymnasiet inom elevhälsan i princip densamma som föregående läsår. Då elevantalet minskade ungefär 5% är det en liten förstärkning av elevhälsan per elev på Plusgymnasiet som helhet. Dock förekommer variationer inom respektive skolenhet. Huvudmannens arbete under 2015/2016 när det gäller elevhälsan har främst inneburit att säkerställa att samtliga skolor har tillgång till de fem funktioner som ska ingå i elevhälsan. Orsaken till det är att personalomsättningen inom elevhälsan på våra skolor varit stor under läsåret. ELEVINFLYTANDE Huvudman har en rekommendation till skolenheterna att skolans övergripande elevinflytande ska organiseras via klassråd och elevråd. I undervisningen ska eleverna vara delaktiga. Huvudman har sett till så att alla skolor har utbildade elevskyddsombud för att eleverna ska kunna vara delaktiga i hur skolornas miljö utvecklas. Att elevinflytandet efterlevs enligt skollagen kontrollerar huvudman i samband med interna granskningar och enkäter där elever besvarar hur de upplever att deras inflytande på skolorna fungerar. Huvudman har framtagna rutiner för klagomålsrutiner och rutiner för anmälan om kränkningar, trakasserier eller diskriminering. 7

8 Kvalitetsrapport VÄRDEGRUNDSARBETE För huvudman och skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete återfinns rutiner som bygger på skolverkets Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Samtliga skolor upprättar varje år ett samlat plandokument (omfattande plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan) i kalenderårsskiftet där den kartläggning som vi huvudmannagemensamt genomför varje läsår ligger till grund för det fortsatta arbetet. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Plusgymnasiet har de senaste åren arbetat målinriktat med att stärka det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna där huvudman bidrar till att stärka processer i kvalitetsarbetet. Huvudman har en framtagen tidplan (i form av ett årshjul) där det framgår vad och när olika processer ska hanteras och även dokumenteras. Plusgymnasiet har ett gemensamt underlag för undervisningsutvärderingar utifrån läroplanens riktlinjer för lärare och en elevenkät genomförs årligen med koppling till skollagens krav på skolnivå. Huvudman har under 2015/2016 tagit fram frånvarostatistik för samtliga elever för att bistå skolenheterna. Det digitala uppföljningsverktyg som togs fram av huvudman 2014/2015 för att skolorna enklare ska kunna följa varje elevs kunskapsutveckling och därmed skyndsamt sätta in de eventuella insatser som krävs för att varje elev ska få det stöd som behövs för att nå målen har utvecklats ytterligare under 2015/2016. Plusgymnasiet har en person anställd som kvalitetsansvarig som sammanställer resultat, kvalitetssäkrar och stöttar rektorerna i genomförandet av enheternas systematiska kvalitetsarbete samt, i samarbete med verksamhetschef, säkerställer att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på såväl skolnivå som huvudmannanivå. EKONOMISK PLANERING OCH STABILITET För en långsiktigt hållbar och stabil verksamhet krävs också långsiktighet och hållbarhet i den ekonomiska planeringen. Vår verksamhet finansierades under året via skolpeng samt till viss del av statsbidrag, såsom riktade resurser till förstelärare och medel till utveckling av vårt arbetsplatsförlagda lärarände (APL). Inga elevavgifter har förekommit. Det föreligger från huvudman tydlighet vad gäller rektors ansvar och befogenheter att planera och fördela de ekonomiska resurserna, samtidigt som vi som huvudman kontinuerligt genomför ekonomisk uppföljning för att säkerställa att prioriteringen av resurstilldelningen är den mest optimala utifrån elevernas och skolans behov. 8

9 PERSONAL Då Plusgymnasiet bedriver flera utbildningar som primärt är yrkesinriktade finns en ganska stor andel lärare som inte har lärarbakgrund utan yrkesbakgrund i de ämnen de undervisar i. Yrkeslärare är undantagna kravet om lärarbehörighet, däremot ska yrkesläraren ha tillräcklig kompetens och antas vara lämplig att bedriva undervisning. Huvudmannen följer, tillsammans med rektorerna, upp all personal för att stärka kompetensen inom hela organisationen. För att stärka de undervisande lärarna inom yrkesämnena finns det en utbildningsplan där det ingår att läsa in yrkeslärarkompetensen. Under läsåret 2015/2016 har 23 yrkeslärare läst behörighetsgivande lärarutbildning som huvudman sökt statsbidrag för. Huvudman söker även statsbidrag för behöriga lärare som läser in fler ämnen för att underlätta för skolorna när det gäller kompetensförsörjning. Samtliga rektorer genomgår eller har genomgått rektorsutbildning. KOMMUNIKATION Internt sker mellan huvudman och rektorer en tät uppföljning av de processer som återfinns i årshjulet främst via telefon. Plusgymnasiet använder Lync för telefonmöten där rektorer och huvudman deltar samtidigt. Det är medvetet som Plusgymnasiet minskat de fysiska mötena och ökat telefonmöten för att rektorerna ska finnas mer ute i verksamheten. Verksamhetschef kommunicerar med all personal via ett månadsbrev där diverse ämnen tas upp. SAMMANFATTNINGSVIS Plusgymnasiet AB är fortfarande en ung organisation med flera skolor vars verksamhet endast har några år på nacken. Läsåret 2015/2016 har huvudman fortsatt utveckla och stärka processer som ger skolenheterna bättre verktyg för att genomföra ett reellt kvalitetsarbete. Dessutom har huvudman aktivt verkat för att utveckla undervisningens kvalitet på våra skolor kopplat till åtta utvalda läroplansmål under 2015/2016. BESKRIVNING AV DET 9

10 Kvalitetsrapport BESKRIVNING AV DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET KVALITETSBEGREPPEN I vårt kvalitetsarbete utgår vi från fyra kvalitetsbegrepp. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande över sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Och slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever får en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. METODER FÖR UPPFÖLJNING I KVALITETSARBETET Interna granskningar Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna granskningar. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen. Interna granskningar genomförs minst vart annat år på respektive enhet. För de enheter där huvudman bedömer att det är lämpligt att göra det oftare görs detta. Efter en intern granskning tar huvudman fram ett uppföljningsprotokoll som ligger till grund för den handlingsplan där rektor redogör för vilka åtgärder skolan vidtar, när de genomförs och vem som är ansvarig. Huvudman följer regelbundet upp via telefonkonferens med rektor hur utvecklingen av de åtgärder som sätts in fortlöper. Nationella kursprov Resultaten från de natio nella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäl ler engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 10

11 Betygsprognostiseringar Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut. Betygsuppgifter Uppgifterna om satta be tyg under läsåret sammanställs för att ge under lag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. De tre stora enkätundersökningarna är kundundersökningen, en årlig undersökning som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Inom det värdegrundsrelaterade arbetet genomförs en likabehandlingoch värdegrundsarbetet på samtliga skolor. Dessutom genomför vi två gånger per läsår kursutvärderingar på samtliga skolor. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av respektive skolas måluppfyllelse samt även på huvudmannanivå. Uppföljning/Utvärderingar Utöver de uppföljningar och vissa utvärderingar som pågår under läsåret av våra verksamheter genomförs en utvärdering av skolornas samlade resultat efter läsårets slut. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi hade under läsåret som gick, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN Slutligen sammanställs skolenheternas kvalitetsrapporter. Utifrån respektive skolenhets resultat ansvarar rektor för att ta fram en arbetsplan som syftar till att stärka enhetens verksamhet så att samtliga elever ges förutsättningar att nå målen. Huvudman bistår alla skolor med framtagande av resultatbilaga där skolenheterna bland annat får de samlade kunskapsresultaten för avgångselever och övriga satta betyg innan personal går på semester. Detta för att respektive skolenhets personal ska ges möjlighet att tillsammans analysera resultaten före sommaruppehållet. Huvudmannen är även delaktig i respektive skolas framtagande av arbetsplan. Parallellt med enheternas framtagande av kvalitetsrapport och arbetsplan tar huvudman fram skolenheternas samlade resultat för analys och dokumenterar i form av en kvalitetsrapport för huvudmannen. Även huvudman tar fram en arbetsplan utifrån skolornas samlade resultat som syftar till högre måluppfyllelse för våra elever. 11

12 Kvalitetsrapport KVALITETSHJUL Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under 2015/2016 och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolenheterna såväl som för huvudman när vi fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas. Huvudman 2015/2016 JULI AUGUSTI Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Uppföljning IM-elever Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) JUNI Instrumentell kvalitet Kvalitetssäkring kvalitetsrapport (enhet) Kvalitetssäkring ISP SEPTEMBER Instrumentell kvalitet Kvalitetssäkring arbetsplaner (enhet) Kvalitetsrapport (HM) Verksamhetsplan (HM) Inrapportering UHR, SCB & kommun MAJ Intrumentell kvalitet Kvalitetssäkring ISP GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal OKTOBER APRIL Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Likabehandlings- och värdegrundskartläggning Undervisningsutvärdering NOVEMBER Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser MARS Ändamålsenlig kvalitet Enkät tidigare avgångselever Upplevd kvalitet Elevenkät Medarbetarenkät Instrumentell kvalitet Kvalitetssäkring plandokument Handlingsplaner betygsprognoser Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser DECEMBER FEBRUARI JANUARI 12

13 HUVUDMANNENS FOKUSOMRÅDEN 2014/2015 Vid interna granskningar som genomfördes på samtliga skolor under läsåret 2014/2015 samt genom undervisningsutvärderingar 2014/2015 såg huvudman att likvärdigheten i undervisningen mellan skolor och även inom skolor varierade stort. Med avsikt att utveckla undervisningskvalitén samt att öka likvärdigheten på undervisningen tog huvudman fram ett underlag tillsammans med rektorer för att systematiskt jobba vidare på lärarnivå med att utveckla undervisningen i klassrummet kopplat till läroplansmål. Att utveckla undervisningens kvalitet och likvärdighet kom därför att bli läsåret 2015/2016 års främsta fokusområde tillsammans med att stärka storstadsenheternas särskilda behov. Fokusområde 2015/2016 Vidareutveckling av undervisningens kvalitet Mål och syfte: Ökad likvärdighet i undervisningen med särskilt fokus mot läroplansmålen. Samtliga lärare skall vara väl förtrogna med läroplansmålen och genomföra undervisningen utifrån dem. Undervisningen skall dessutom i högre omfattning utgå från examensmålen för respektive program. Samtliga lärare skall kunna påvisa hur hänsyn tas till examensmålen i varje kurs. Metod och genomförande: Huvudman tog fram ett underlag där elevernas upplevelse i klassrummet kopplat till åtta utvalda läroplansmål samt examensmålen låg till grund för ett utvecklingsarbete på individnivå som rektor ansvarade för. Insatser bestod av lektionsbesök, coachande samtal samt återkoppling av lärares planering och matrisanvändning. På skolorna har rektor eller utsedda förstelärare genomfört de planerade insatserna i syfte att stödja och utveckla. Vad gäller att säkerställa att undervisningen är kopplad till centralt innehåll och examensmål, samt att det finns en tydlig planering kopplad till detta säkerställde huvudman att varje enskild rektor innan skolstart planerat in en planeringsdag med all personal. I samband med planeringsdag gjorde samtliga lärare undervisningsplaner där koppling till examensmål ingick. Planering inom arbetslag eller liknande lärargrupper kopplat till program gjorde även en övergripande planering för de olika ämnena/kurserna kopplat till examensmålen. Uppföljning & utvärdering: Huvudman följde upp hur skolornas arbete fortskred via månatliga telefonavstämningar där planeringen av undervisningen följdes upp på respektive skolenhet. En större uppföljning genomfördes i slutet av HT 2015 där insatserna för likvärdighet och ökad undervisningskvalitet utvärderades. Vidare upprättades undervisningsplaner kopplade till examensmål som följdes upp av rektor eller förstelärare. I samband med de månatliga avstämningarna huvudman genomförde med rektor lyftes hur skolorna jobbade med att få in examensmålen i undervisningen. Huvudman genomförde under 2015/2016 intern granskning på åtta skolor vid olika tillfällen under läsåret och ägnade då extra tid att undersöka hur examensmål påverkade undervisningen på skolorna. Därigenom erhöll huvudman ett nuläge av hur eleverna upplevde att undervisningen anknöt till examensmålen. Undervisningsutvärdering genomfördes HT 2015 och VT Resultaten jämfördes med tidigare undersökningar för att se om utveckling inom de undersökta områden skett. 13

14 Kvalitetsrapport Resultat: Utifrån målet att stärka undervisningskvalitén och även öka likvärdigheten ser vi variationer i hur lärare via insatser i form av lektionsbesök, coachande samtal och auskultationer utvecklats. Det går att utskilja områden där framförallt likvärdigheten ökat mer än inom andra områden. Inom Återkoppling av undervisningen är den generella likvärdigheten större än inom Individualiserad undervisning vid en jämförelse mellan VT 2015 och VT De områden som för rektor/skolan är enklare att fatta mer strukturella beslut om, tex att elever ska ges kunskapsåterkoppling vid fyra tillfällen per läsår där detta läggs in i årsplanering och att det även ska dokumenteras digitalt får snabbare effekt än inom områden som är mer kopplade till undervisningssituationen i sig. Utifrån målet att stärka examensmålen i undervisningen har det kraftiga fokus som huvudman och även rektorer haft fått avsedd effekt. Vid interna granskningar som huvudman genomförde under 2015/2016 kunde elever på samtliga granskade skolor nu redogöra för hur examensmål kom in i undervisningen vilket inte var fallet vid de interna granskningar som genomfördes 2014/2015. Då examensmålen tidigare läsår inte varit en fråga som undersökts vid enkätundersökningar fanns inget tidigare resultat att jämföra med. I undervisningsutvärderingarna lades frågan om examensmål i undervisning in inför läsåret. De skolor där elever inte upplevde att examensmålen var en del i undervisning i så stor grad enligt undervisningsutvärderingen HT 15 uppmärksammades av huvudman vilket fått avsedd effekt enligt undersökningen VT 16. I den årligt återkommande enkätundersökningen gällande elevernas upplevda kvalitet svarar elever på frågor kring undervisningen. Tyvärr visar resultaten för undersökningen som genomfördes VT 2016 inte på att eleverna generellt upplever att undervisningen utvecklats då undervisningsindex ligger kvar på ungefär samma nivå som de senaste åren och även gått ner något jämfört med Diagram 1 Undervisning (elev) verksamheten totalt Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet Lärarna hjälper mig i Mina lärare gör det På min skola används skolarbetet så att det tydligt för mig vad jag digitala hjälpmedel på ska gå så bra som möjligt för mig behöver kunna för att nå de olika betygen ett bra sätt Undervisning index 14

15 Slutsatser: Vår bedömning är att vi under 2015/2016 har stärkt delar av undervisningens kvalitét och kanske framförallt ökat likvärdigheten inom områden där det av rektor/skolan har enklare att genomföra åtgärder som är av mer strukturell natur. Dessutom har huvudmannens fokus på säkerställa att undervisningen omfattar examensmålen fått avsedd effekt. Däremot kan vi inte se en generell ökning av undervisningskvalitén inom Plusgymnasiet som helhet. En orsak till att resultaten inte visar på avsedd effekt tror vi går att koppla till personalomsättning. Huvudman får signaler, bland annat i samband med interna granskningar, från elever på våra skolor att de upplever att det finns kvalitetsbrister kopplade till frekventa lärarbyten. Av olika anledningar har det på några av våra skolor under läsåret förekommit omsättning av lärare som inte är önskvärd. De skolor där personalomsättningen är låg har generellt bättre resultat när det gäller hur elever upplever undervisningskvalitén. Oavsett om personalomsättning förekommer eller inte behöver huvudman utveckla rutiner för hur överlämning från lärare som genomförs. Fokusområde 2015/2016 Ökad måluppfyllelse storstadsenheterna Mål och syfte: Säkerställa förutsättningar för att eleverna skall kunna nå målen för utbildningen. Förbättra elevernas lärmiljö och därigenom öka elevers närvaro på skolorna i Malmö, Stockholm och Göteborg Metod och genomförande: Huvudman planerade sex möten under HT 15 där rektor för storstadsskolorna deltog. Respektive möte fokuserades på områden där avvikelser mot önskat läge förelåg och avsikten var att utveckla strategier och metoder för utveckling av områdena. Utgångspunkten från huvudman var att likheter mellan skolorna förelåg och att huvudman tillsammans med rektorerna skulle finna lösningar som var gemensamma. Uppföljning & utvärdering: Efter tre möten upplevde huvudman såväl som rektorer att mötena inte gav det resultat som önskades. Olikheterna mellan skolenheterna var och är betydande och rektorer såväl som huvudman ansåg att arbetet med att utveckla respektive skola på ett sådant sätt att fler elever når examen bättre sker lokalt än där samtliga skolor medverkar. Det fortsatta arbetet med att säkerställa förutsättningar för att eleverna skall kunna nå målen för utbildningen, förbättra elevernas lärmiljö och öka elevers närvaro på skolorna kom istället att ta sin utgångspunkt i de interna granskningar som huvudman genomförde under läsåret och uppföljningsarbetet utifrån dessa. Resultat: Huvudman har under läsåret aktivt arbetat med storstadsenheternas systematiska kvalitetsarbete för att förbättra lärmiljön på skolorna och för att nå en högre andel elever som når examen på skolorna. Arbetet har dock främst tagit sin utgångspunkt i de av huvudman genomförda interna granskningar som genomfördes. Slutsatsen är att det är komplext att sammanföra skolor för gemensamt utvecklingsarbete då skolenheter är unika och utgångspunkten för ett lyckat utvecklingsarbete snarare bör utgå från den enskilda skolan. 15

16 Kvalitetsrapport SAMLAD BEDÖMNING AV VERKSAMHETEN 2014/2015 FUNKTIONELL KVALITET Genomströmning Andelen elever som påbörjade sin utbildning höstterminen 2012 och som efter tre år uppfyllt kraven för gymnasieexamen på samma skola varierar kraftigt på de olika skolenheterna. Diagram 2 Genomströmning per enhet (Andel (%) elever som påbörjat sin utbildning, nationellt program, HT2011 och HT 2012 och inom 3 år uppfyllt kraven för examen på samma skola) 100% 90% 88% 80% 70% 60% 83% 73% 57% 62% 80% 66% 61% 65% 76% 68% 65% 65% 56% 68% 80% 64% 78% 74% 71% 65% % 48% 45% % 40% 30% 20% Anger rikssnitt för samtliga program ** Färre än 10 elever 2015 Den enhet där förändringen är mest signifikant gällande genomströmningen är Jönköping. Orsaken till det är en särskild händelse som ledde till avhopp för elever i en specifik årskurs. Faktorer av mer strukturell karaktär än som påverkar genomströmningen på Plusgymnasiet är elever som är osäkra på sitt val av utbildning och skola samt elever som behöver längre studietid. En stor andel av de elever som antagits till de högskoleförberedande programmen inom Plusgymnasiet har inte haft skolan som sitt förstaval. En betydande andel har heller inte gjort ett aktivt val att läsa ett visst program. Av dessa elever är det en ganska stor andel elever som byter både program och skola. Generellt har elever som söker till Plusgymnasiet låga meritvärden. En ganska stor andel elever har även under grundskolan varit i behov av stödinsatser. Trots insatser för att svara upp mot elevers behov under gymnasietiden är det elever som för att nå gymnasieexamen behöver förlängd studietid vilket påverkar andelen elever som efter tre år uppfyllt kraven för gymnasieexamen på samma skola. 16

17 Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program), Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p. Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 samt ett godkänt gymnasiearbete. Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program). Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p. Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena. Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 samt ett godkänt gymnasiearbete. Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p). 17

18 Kvalitetsrapport Som framgår av elevunderlaget på Plusgymnasiet så är det fler elever på yrkesprogrammen än på de högskoleförberedande utbildningarna. Karaktären på Plusgymnasiet är alltså mer ett yrkesgymnasium än en teoretisk skola om vi ser till elevantalet. Det var också på Plusgymnasiet 2016 en högre andel elever på yrkesprogrammen som nådde gymnasieexamen än på de högskoleförberedande programmen. (Diagram 3a). På samtliga fem yrkesprogram Plusgymnasiet hade läsåret 2015/2016 var det en högre andel som tog yrkesexamen än vad det var i riket i övrigt. Andelen elever som tog gymnasieexamen på de högskoleförberedande programmen låg under rikssnittet 2015, dock har andelen som tar examen ökat för samtliga de tre högskoleförberedande program Plusgymnasiet hade Med utgångspunkt för resultaten när det gäller andelen elever med gymnasieexamen läsåret 2015/2016 går det dra slutsatsen att Plusgymnasiet har en bra verksamhet på yrkesprogrammen. Mot bakgrund av resultatet för 2014/2015 förelåg stora utmaningar på de högskoleförberedande programmen. Även om det fortsatt kvarstår utmaningar på dessa utbildningar kan alltså en positiv utveckling utläsas där andelen elever som når gymnasieexamen på det Estetiska programmet 2016 är något högre än rikssnitt Varför andelen elever på främst Ekonomiska programmet men även Samhällsvetenskapsprogrammet relativt sett har låg andel elever som når gymnasieexamen förklaras delvis av analysen nedan. Diagram 3a Andel elever med gymnasieexamen per enhet 100% 98% 100% 94% 93% 94% 92% 95% 95% 95% 96% 90% 89% 89% 89% 88% 89% 89% 88% 88% 80% 81% 85% 80% 81% 83% 85% 75% 71% 73% 71% 70% 100% 98% 100% % 90% 89% 80% 92% 78% 88% 89% 90% 87% % 52% 50% 40% 89% * Anger rikssnitt för samtliga program 18

19 Ser vi på respektive enhet så var andelen elever som tog gymnasieexamen på våra tre storstadsskolor förhållandevis låg (Diagram 3b). På dessa enheter går knappt 40% av samtliga elever som går på de högskoleförberedande utbildningarna inom Plusgymnasiet totalt. Elever som går de högskoleförberedande programmen i de tre storstäderna uppvisar stora likheter; En stor andel av de elever som antagits till de högskoleförberedande programmen inom Plusgymnasiet har inte haft skolan som sitt förstaval. En betydande andel har heller inte gjort ett aktivt val att läsa ett visst program, utan fått platsen tilldelad sig då de haft förhållandevis låga meritvärden och inte antagits till den utbildning de valt i första hand. För de elever som sökt till våra yrkesprogram är Plusgymnasiet dock ofta förstahandsvalet, både vad gäller utbildning och skola. Oavsett om utbildningen på Plusgymnasiet inte var den eleven valt i första hand eller om flertalet elever antogs med låga meritvärden från grundskolan är det skolans uppdrag att möta alla våra elever där de befinner sig och ge dem det stöd de behöver för att nå målen. Vi har jämfört med 2014/2015 i större utsträckning lyckats möta dessa elevers behov för att de ska nå målen. Dock återstår att utveckla detta arbete för att fler elever ska nå målen för utbildningen inom främst ekonomiprogrammet men även samhällsvetenskapsprogrammet. Vi har även under 2015/2016 från huvudman aktivt följt elevers frånvaro samt försökt stödja skolorna i deras arbete med att nå elever med hög frånvaro. Trots det kan huvudman konstatera att hög frånvaro anges av rektorer på skolorna som den enskilt främsta orsaken till att elever inte når gymnasieexamen. Uppenbart har inte insatserna varit tillräckliga och vi kommer från huvudmannen 2016/2017 fokusera på det närvarofrämjande arbetet på skolorna. För att nå högre andel elever som når gymnasieexamen behöver vi jobba med att utveckla arbetet med att finna orsaker till elevers frånvaro för att på så sätt aktivt vara ett stöd för eleverna att faktiskt delta i utbildningen. Diagram 3b Andel elever med gymnasieexamen per nationellt program 100% 90% 80% 83% 91% 92% 91% 89% 80% 90% 94% 94% 92% 91% 86% 87% 86% 86% 85% 90% 85% 83% 89% 85% 95% 91% 83% 79% 90% 86% 87% 70% 70% 60% 50% 40% 50% Rikssnitt % 19

20 Kvalitetsrapport De två enheter där förändringen jämfört med 2015 är störst när det gäller andelen elever som nått gymnasieexamen är Sundsvall och Göteborg. När det gäller enheten i Sundsvall är resultaten avsevärt bättre än 2015 där förklaringen främst beror på att skolan efter viss turbulens inom verksamheten nu med ny skolledning åter bedriver en fungerande verksamhet. När det gäller skolenheten i Göteborg sjunker andelen elever som nått gymnasieexamen. Främsta orsaken till nedgången är att avgångsklasserna på Samhällsvetenskapsprogrammet och Hantverksprogrammet har låg andel elever som nått gymnasieexamen. Inom båda dessa avgångsklasser har olika samverkande faktorer förekommit som skolan försökt svara upp mot för att möta elevernas behov men insatserna har inte varit tillräckliga då ett flertal elever inte nått de mål som krävs för en gymnasieexamen. Trots att fem skolor har lägre andel elever som nått gymnasieexamen 2016 jämfört med 2015 ökar andelen elever med gymnasieexamen för Plusgymnasiet totalt sett. Förhoppningsvis har huvudmannens satsning de senaste läsåren på att skapa tydliga strukturer och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet samt att öka undervisningskvalitén börjat ge effekt. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier Samtliga Plusgymnasiets elever på yrkesprogrammen erbjuds att läsa de kurser som krävs för att läsa in grundläggande högskolebehörighet. Det är dock inte ett krav för att erhålla gymnasieexamen, inte heller är det ett mål för utbildningen. På yrkesprogrammen var det under 2016 högst andel elever på Vård- och omsorgsprogrammet som läste in den grundläggande behörigheten till högre studier liksom under (Diagram 4a). Diagram 4a Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studierper enhet 100% 97% 90% 80% 73% 75% 80% 79% 73% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 31% 40% 20% 48% 39% 31% 20% 61% 35% 65% 38% 65% 51% 51% 60% 38% 33% 61% 57% 36% 43% 31% 29% 25% 23% 17% 29% 13% 19% 49% 48% 48% 44% 34% 32% % 0% 20

21 De elever som går på Vård- och omsorgsprogrammet har redan när de påbörjar programmet klart för sig att de vill läsa vidare, främst till sjuksköterska, vilket är huvudanledningen till att det ser ut som det gör. Elever på främst Hantverksprogrammet och Hotell- och turismprogrammet har som främsta målsättning att börja jobba efter gymnasiet, vilket också programmen förbereder dem till. Variationen mellan skolorna är ganska stor. (Diagram 4b). De två enheter där andelen elever som läste in behörigheten var störst på de skolor där vi har de största Vård- och omsorgsprogrammen sett till antalet elever. Huvudman har genomlyst alla skolors kursutbud för att garantera att våra elever på yrkesprogrammen erbjuds möjligheten att läsa in de kurser som krävs för den grundläggande högskolebehörigheten. Diagram 4b Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier per nationellt program 100% 90% 80% 78% 81% 70% 60% 50% 40% 30% 60% 43% 55% 58% 56% 38% 34% 35% 31% 32% 28% 51% 61% 44% 48% 35% Rikssnitt % 10% 0% BF HA HV HT VO Verksamheten totalt 21

22 Kvalitetsrapport Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen. I Diagram 5a och 5b redovisas den genomsnittliga betygspoängen för skolenheterna respektive på programmen. För Plusgymnasiet totalt har genomsnittet utvecklats positivt från föregående år. Utvecklingen går i rätt riktning på både de högskoleförberedande programmen och på yrkesprogrammen. Särskilt glädjande är det att de högskoleförberedande programmens genomsnittliga betygspoäng stiger då de tidigare varit mycket låga jämfört med rikssnitt och då vi under 2015/2016 från huvudman via rektorerna haft särskilt haft fokus på våra högskoleförberedande utbildningar. Trots att utvecklingen är positiv är den genomsnittliga betygspoängen på de högskoleförberedande programmen låg. Orsakerna till det bedömer vi främst är desamma som de som beskrivits under avsnittet Andelen elever med gymnasieexamen. Genomsnittlig betygspoäng visar att vi på yrkesprogrammen gentemot rikssnittet 2015 ligger högre på samtliga program utom på Hantverksprogrammet. De utbildningar som jämfört med rikssnitt visar mest positivt resultat är Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. Det är två utbildningar där vi har tydliga profileringar/utgångar vilket troligen ger eleverna en bättre helhet och bakgrund till varför de läser det de läser och kan bidra till att eleverna på dessa utbildningar lyckas väl. När det gäller genomsnittlig betygspoäng per enhet så ökar den genomsnittliga betygspoängen på samtliga skolor utom på skolan i Skövde där dock andelen elever med examen är 95%. Storstadsenheterna tillsammans med Sundsvall är de skolor med lägst genomsnittlig betygspoäng i år liksom Sundsvall är dock på väg att återhämta sig från en tillfällig nedgång. När det gäller storstadsenheterna och orsaken till varför den genomsnittliga betygspoängen är låg är det samma mönster som återkommer som beskrevs för andelen elever som tog gymnasieexamen. 22

23 Diagram 5a Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) per enhet * Anger rikssnitt för samtliga program. 20,00 18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 14,6 14,5 14,6 13,9 14,1 14,1 13,5 13,6 13,8 13,5 13,6 12,8 12,7 13,7 13,7 13,8 13,8 11,9 12,2 13,1 13,3 13,6 13,1 13,1 12,8 12,2 12,2 11,8 11,3 13,9 13,4 13,3 13,1 12,9 13,4 13,4 14,0 14,3 14,0 13,1 11,6 12, ,00-14,0 Diagram 5b Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) per nationellt program 20,00 18,00 16,00 14,00 12,00 13,613,7 12,6 14,4 14,4 14,2 13,2 13,0 10,7 12,7 12,9 12,1 14,3 13,5 13,6 13,7 13,0 13,1 13,4 13,6 12,6 13,8 14,1 13,1 14,6 13,6 13,5 13,013,1 12,7 10,00 8,00 6,00 4,00 Rikssnitt ,00 0,00 23

24 Kvalitetsrapport Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis) Samma positiva utvecklingstendens som återfinns på verksamhetsnivå, enhetsnivå och på programnivå när det gäller genomsnittlig betygspoäng för elever med samtliga avgångsbetyg avspeglas i genomsnittlig betygspoäng för elever med examensbevis (Diagram 5c och 5d). Dock är den genomsnittliga betygspoängen på de högskoleförberedande programmen här relativt sett högre och i paritet med rikssnittet. Även de enheter som låg lägst, främst storstadsenheterna, gällande genomsnittlig betygspoäng för elever med samtliga avgångsbetyg uppvisar här relativt sett högre resultat. De elever som klarar gymnasieexamen på de högskoleförberedande programmen på storstadsskolorna når resultat som är i paritet med rikssnittet. Diagram 5c Genomsnittlig betygspoäng (examen) per enhet 20,00 18,00 16,00 14,00 12,00 13,3 14,0 14,5 12,8 13,6 14,3 13,9 15,2 13,9 14,2 14,5 14,3 13,9 14,1 13,8 13,6 13,4 13,8 13,7 13,7 13,3 13,0 12,8 14,9 14,7 14,8 14,0 13,7 14,2 10,00 8,00 6,00 13,9 13,1 13,6 13,5 13,6 13,8 13,4 13,8 13,0 14,4 14,9 14,5 13, ,00 2,00-14,5 * Anger rikssnitt för samtliga program. 24

25 Diagram 5d Genomsnittlig betygspoäng (examen) per nationellt program 20,00 18,00 16,00 14,00 12,00 14,2 13,9 13,4 15,0 14,9 13,9 12,8 13,4 14,0 14,5 14,5 14,7 13,9 14,0 14,5 13,4 13,7 13,6 13,8 13,7 10,00 8,00 6,00 13,7 12,8 13,5 13,3 13,2 13,8 13,6 13, ,00 2, Rikssnitt ,2 14,8 14,9 13,4 14,1 14,3 14,7 13,8 15,0 13,5 Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser. I Diagram 6a och 6b, på nästa sida, återfinns samtliga betyg på kurser satta under 2014, 2015 och 2016 per enhet samt på program. Från 2014 till 2015 var utvecklingen negativ eller ingen förändring alls på samtliga skolenheter och på samtliga program. I år visar resultaten på en positiv utveckling gällande andel minst godkända betyg på sju enheter och på fem av sju program. Generellt är förändringarna dock små och jämfört med förbättringar gällande kunskapsresultaten för avgångseleverna är utvecklingen här mindre positiv. Att utvecklingen går åt rätt håll tror vi delvis kan kopplas ihop med det uppföljningsverktyg av elevernas kunskapsutveckling som infördes av huvudman 2014/2015 men som först 2015/2016 använts fullt ut på samtliga skolor. Även ett mer systematiskt uppföljningsarbete med betygsprognoserna kan vara en orsak till att utvecklingen är positiv då elever som riskerar att inte nå målen nu snabbare fångas upp. Det är på Introduktionsprogrammen den mest positiva utvecklingen återfinns gällande andelen minst godkända betyg (Se Diagram 6b). I samband med de interna granskningar som genomfördes på samtliga skolenheter under 2014/2015 uppmärksammade huvudman att kunskapen hos undervisande lärare och stödjande personal kring introduktionsprogrammen på skolorna varierade stort. Från och med hösten 2015 finns det på skolenheterna någon som särskilt ansvarar för att följa introduktionseleverna, deras kunskapsutveckling och som lägger in information i det uppföljningsverktyg som är framtaget av huvudman. 25

26 Kvalitetsrapport Diagram 6a Andel minst godkända betyg (E) totalt* per enhet * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program 100% 90% 80% 92% 94% 90% 95% 81% 79% 91% 89% 89% 88% 92% 92% 94% 96% 82% 80% 89% 87% 94% 95% 81% 83% 85% 88% 88% 89% 88% 88% 87% 88% 70% 60% 50% 40% 94% 99% 82% 94% 92% 92% 95% 84% 93% 96% 81% 85% 89% 94% 89% 2013/ / % 2015/ % 10% 0% Diagram 6b Andel minst godkända betyg (E) totalt* per nationellt program 100% 90% 80% 91% 91% 89% 85% 86% 82% 93% 92% 89% 88% 89% 89% 88% 89% 89% 86% 85% 86% 94% 91% 90% 75% 78% 86% 87% 85% 92% 90% 90% 70% 65% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 2013/ / /2016 0% 26

27 Huvudman ser att introduktionsprogrammen fortsatt är ett utvecklingsområde men vi har gjort insatser som ger skolorna bättre förutsättningar för att bättre möta upp denna elevgrupps behov. Huvudman har på rektorsmöten under 2015/2016 lyft Introduktionsprogrammen, kvalitetsansvarig har även under läsåret varit ute på några skolor och haft genomgång med den på skolan särskilt ansvarige för Introduktionsprogrammen och uppföljning av eleverna. Huvudman bedömer att kunskapsnivån på skolorna generellt nu är högre gällande Introduktionsprogrammen vilket även innebär att de enskilda studieplanerna nu i högre utsträckning tar hänsyn till den enskilde elevens behov. Det innebär att de kurser som eleven faktiskt läser i större utsträckning anpassa till den enskilde eleven vilket leder till färre kurser där elever erhåller ett icke godkänt betyg. Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser (samtliga elever på skolan). Liksom 2015 är det även 2016 Svenska 2 och Matematik 1b som är de behörighetsgivande kurser där måluppfyllelsen är lägst (Diagram 6c). Vid en genomgång ort för ort framgår det att det är de tre storstadsskolorna som sticker ut negativt i båda dessa kurser. När det gäller Svenska 2 pekar inte skolenheterna ut någon tydlig eller enhetlig orsak till varför så många elever inte klarar minst betyget E. Här behöver huvudman gå vidare med orsaken till varför det ser ut som det gör samt säkerställa att de elever som inte klarat kursen i Svenska 2 ges möjlighet att få stöd och möjlighet att pröva kursen under 2016/2017. Huvudman behöver även hjälpa skolorna med att analysera sina resultat för att bättre kunna svara upp mot elevernas behov. När det gäller Matematik 1b återkommer här den orsaksförklaring som beskrivits under avsnittet Andelen elever med gymnasieexamen. För tredje året i rad ligger måluppfyllelsen i kursen Gymnasiearbete på samma nivå. Trots att gymnasiearbetet uppmärksammats särskilt de två senaste läsåren och där kursen lyfts i rektorsgruppen för utbyte hur man bäst jobbar med gymnasiearbetet har vi inte lyckats öka andelen elever som klarat kursen. Andelen elever som inte når betyget E på gymnasiearbetet sammanfaller väl med andelen elever som inte klarar gymnasieexamen. Som tidigare nämnts anger rektorerna elever med hög frånvaro vara främsta bakomliggande orsak för de elever som inte når gymnasieexamen. Flertalet av denna elevgrupp slutför inte gymnasiearbetet då de är medvetna om att de inte når gymnasieexamen. För att nå högre måluppfyllelse i kursen Gymnasiearbete behöver vi sannolikt få fler elever att komma till skolan i högre utsträckning. Huvudmannen kommer också som tidigare nämnts fokusera på närvarofrämjande arbete under kommande läsår. 27

28 Kvalitetsrapport Diagram 6c Andel minst godkända betyg (E) i behörighetsgivande kurser* verksamheten totalt 100% 90% 92% 91% 89% 90% 88% 88% 89% 87% 86% 87% 84% 84% 92% 90% 89% 89% 83% 82% 86% 86% 86% 89% 89% 89% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 2013/ / / % 10% 0% * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program Betygsfördelning Förändringarna jämfört med 2015 är marginella både på programnivå såväl som på enhetsnivå (Diagram 7a-7d). De skolor som 2015 hade lägst andel högre betyg (A-C) var de tre storstadsenheterna samt Sundsvall. På dessa fyra skolor har andelen A-C ökat. Storstadsskolorna har under läsåret aktivt jobbat på olika sätt för att öka måluppfyllelsen och i högre grad stimulera elever till de högre betygsstegen. Mycket arbete kvarstår det verkar dock som det gett visst resultat. Det enskilda program där andelen högre betyg (A-C) är lägst är på Handels- och administrationsprogrammet. Dock är det på detta program som andelen högre betyg ökat mest från Vid en granskning av de skolor som har programmet kan utläsas att det är eleverna på Handels- och administrationsprogrammet i Kristianstad som står för denna ökning. De senaste årens elever som sökt utbildningen i Kristianstad har haft högre meritvärden än tidigare och den allmänna studiemotivationen har ökat på Handels- och administrationsprogrammet i Kristianstad. Huvudman upplever att man på skolorna generellt blivit betydligt bättre på att utmana elever att nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål samt på att anpassa undervisningen därefter. Vi har dock fortsatt en bit kvar och vi behöver generellt bli bättre på att stimulera och motivera eleverna till att nå de högre kunskapskraven och betygen. 28

29 Diagram 7a Betygsfördelning* per enhet 2015 * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 5% 12% 22% 20% 33% 16% 13% 23% 16% 27% 8% 8% 15% 15% 35% 5% 13% 13% 15% 13% 16% 17% 26% 19% 17% 17% 19% 31% 23% 27% 11% 8% 24% 14% 37% 9% 9% 17% 13% 35% 11% 9% 16% 14% 39% 7% 12% 22% 20% 33% 4% 2% 7% 9% 13% 18% 20% 16% 34% 43% 13% 13% 10% 8% 11% 15% 19% 19% 22% 13% 16% 19% 34% 32% 20% A B C D E F 10% 0% 8% 5% 19% 9% 12% 8% 6% 18% 11% 6% 19% 15% 12% 13% 12% * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program Diagram 7b Betygsfördelning* per enhet 2016 * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 13% 14% 26% 31% 17% 13% 19% 11% 31% 8% 8% 18% 12% 33% 11% 10% 18% 17% 33% 7% 13% 17% 14% 15% 9% 20% 22% 24% 22% 16% 17% 19% 33% 32% 15% 11% 17% 12% 26% 8% 10% 15% 16% 37% 8% 7% 3% 8% 11% 11% 16% 17% 24% 22% 18% 22% 31% 39% 31% 11% 14% 14% 11% 9% 15% 16% 19% 19% 15% 17% 20% 34% 31% 20% A B C D E F 10% 0% 6% 10% 21% 11% 11% 4% 4% 20% 13% 5% 17% 12% 12% 11% 12% 29

30 Kvalitetsrapport Diagram 7c Betygsfördelning per nationellt program 2015 * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program 100% 90% 80% 14% 10% 12% 11% 11% 13% 5% 8% 19% 9% 7% 11% 16% 13% 14% 12% 10% 10% 11% 9% 10% 70% 60% 16% 20% 23% 17% 21% 22% 19% 17% 20% 20% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 15% 37% 7% 16% 26% 15% 17% 42% 26% 10% 10% 19% 31% 4% 18% 18% 14% 18% 15% 31% 29% 34% 36% 34% 13% 13% 8% 7% 8% A B C D E F * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program Diagram 7d Betygsfördelning per nationellt program 2016 * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program 100% 90% 80% 10% 15% 12% 12% 11% 11% 12% 14% 9% 17% 7% 11% 16% 13% 9% 10% 15% 10% 10% 11% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 19% 16% 19% 23% 15% 18% 13% 18% 33% 28% 34% 24% 11% 14% 11% 11% 27% 16% 21% 7% 21% 18% 19% 19% 19% 17% 15% 20% 15% 18% 33% 28% 30% 27% 32% 11% 14% 10% 13% 10% A B C D E F * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program 30

31 Resultat för introduktionsprogrammen Från och med läsåret 2015/2016 följs introduktionseleverna upp månatligen av huvudmannen. Samtliga elever som skrevs in någon gång under läsåret och som var inskrivna från föregående läsår har följts upp. I inledningen under Skolor, Utbildning och Elever redovisas att andelen Introduktionselever i januari 2015 utgjorde 6% (201 elever) av samtliga Plusgymnasiets elever. Elevsiffrorna som här redovisas är högre vilket förklaras med att här redovisas alla introduktionselever som någon gång varit inskrivna under 2015/2016. I Diagram 8 framgår att drygt 50% av alla inskrivna introduktionselever blev under läsåret behöriga till ett nationellt program. Flertalet av de elever som läser på ett introduktionsprogram på Plusgymnasiet läser programnära. Det innebär att de läser nationella gymnasiekurser utöver de kurser från grundskolan de saknar. De elever som blev behöriga till nationellt program fortsatte samtliga sina studier vid den skolan och på det nationella program de läst kurser på. Majoriteten av eleverna tar även gymnasieexamen inom tre år. Målsättningen för de olika introduktionsprogrammen är något olika dessutom har elever på introduktionsprogrammen en individuell studieplanering där kursinnehåll, mål och tidsplaneringen varierar vilket gör det lite mer komplext att utläsa resultaten. IMYRK 47 Diagram 8 Elever som någon gång var inskrivna på IM under läsåret 2015/2016 (totalt 250 elever) IMPRE 44 IMPRO 159 Studieavbrott Övergått till annan fortsatt utbildning Etablerat sig på arbetsmarknaden Läser vidare på påbörjat IM-program Övergått till till annat IM-program Behörig till (ett visst) högskoleförberedande program Behörig till (ett visst) yrkesprogram IMPRE IMYRK IMPRO Elever som läser Preparand (IMPRE) ska inom max ett läsår ha slutfört sina studier på programmet och uppnått behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. De tre elever som går kvar på utbildningen även kommande läsår har samtliga särskilda skäl till detta vilket rektor på aktuell skola beslutat om. För elever på Programinriktat individuellt val (IMPRO) är målsättningen att eleverna skyndsamt ska bli behöriga till ett nationellt yrkesprogram. De 46 elever som fortsatt är inskrivna på IMPRO läser vidare på den utbildningen de startade läsåret 2015/2016 utifrån sin individuella studieplan samt det programnära upplägg vi har på utbildningen. Förutom att dessa elever ska nå behörighet så är ambitionen för majoriteten av eleverna även att de ska nå gymnasieexamen inom tre år. Målsättningen för elever på Yrkesintroduktion (IMYRK) varierar mer då gymnasiebehörighet är målet för några medan att etablera sig på arbetsmarknaden så snart som möjligt är målsättningen för andra elever. Det senare har tre elever från IMYRK under läsåret uppnått. Elever som övergått till annan fortsatt utbildning har i stor utsträckning bytt skola då de inte tyckt att det yrkesprogram som de läst programnära var den utbildning de ville läsa vidare på när de blev behöriga och då valt annan skola där den utbildningen de önskade läsa vidare på fanns. De elever som avbrutit sina studier har vi via vägledningssamtal försökt finna lösningar för på skolorna eller lotsat dem vidare till annan utbildning. Hemkommun informeras alltid vid studieavbrott för en elev. Generellt anser huvudman att det programnära upplägg vi har för elever på våra introduktionsprogram där eleverna inkluderas på de nationella programmen på skolorna är framgångsrikt. Inte bara utifrån måluppfyllelsen utan även utifrån att eleverna upplever att de är Inkluderade. 31

32 Kvalitetsrapport INSTRUMENTELL KVALITET Interna granskningar/tillsyner Huvudman genomförde interna granskningar på åtta skolor under läsåret 2015/2016. De interna granskningarna motsvarar till sitt innehåll och upplägg skolinspektionens regelbundna tillsyn. Vid huvudmannens interna granskningar framkom att flera skolor behövde utveckla; Elevhälsans främjande och förebyggande arbete behöver generellt utvecklas. När det gäller skolans stödinsatser för elever som har behov av detta behöver rutinerna och uppföljning av insatser som sätts in bli tydligare. Dessutom behöver elevhälsans roll bli mer framträdande i arbetet med att eleverna ska nå målen. Skolbibliotek används inte i den form som eftersträvas. Då det vid de interna granskningar som genomfördes under 2014/2015 framkom brister när det gällde att omsätta examensmålen i undervisningen, följdes detta upp särskilt noggrant under granskningarna 2015/2016. Vi kunde då (som tidigare nämnts) se att de insatser som huvudmannen vidtagit (se fokusområde Vidareutveckling av undervisningens kvalitet) gett god effekt. När det gäller skolbibliotek har huvudman gått ut med informationsmaterial om skolbibliotek och vad som krävs för att biblioteksverksamheten ska stödja elevernas lärande och kunskapsutveckling till samtliga skolor. Huvudman har under 2015/2016 lyft skolbiblioteksverksamheten på rektorsmöte för att skolorna ska delge varandra hur de arbetar med skolbibliotek. Skolinspektionen kommer under HT 2016 genomföra en huvudmannatillsyn där även samtliga skolenheter granskas. Vi kommer då få ett kvitto på om huvudmannens fokus på skolbiblioteket och dess användande fått avsedd effekt. Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning. Samtliga skolor har utgått från skolverkets Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram för att ta fram rutiner och de stödinsatser som genomförs på skolan. Då de lokala behoven och skolornas storlek varierar har inte huvudman tagit fram en generell plan eller rutin. Huvudmannen har hänvisat till de Allmänna råden och att skolorna ska skapa rutiner som är anpassade för respektive skola på ett sådant sätt att eleverna ges det stöd de behöver. Läsåret 2015/2016 var andra verksamhetsåret sedan de nya bestämmelserna om stödinsatser trädde i kraft 1 juni Antalet åtgärdsprogram som minskade kraftigt läsåret 2014/2015 har fortsatt ligga på en betydlig mindre mängd än före de nya bestämmelserna trädde i kraft. Under detta läsår har arbetet med extra anpassningar utvecklats mycket på skolorna. Framförallt har det kollegiala arbetet med extra anpassningar utvecklats där specialpedagogen fått en central roll på många av våra skolor. Likvärdig bedömning När det gäller korrelationen mellan nationella provbetyg och kursbetyg ser resultaten för 2016 i grova drag ut som de gjort de senaste åren inom Plusgymnasiet. (Tabell 1a och 1b) En hög andel elever inom Plusgymnasiet får ett högre betyg i kursen än på det nationella provet. Särskilt låg är korrelationen i matematik. 32

33 Tabell 1a - Överenstämmelse nationella kursprovsbetyg och kursbetyg Verksamheten totalt 2014/2015 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre Engelska % 54% 30% Engelska % 45% 42% Matematik 1a 574 1% 56% 43% Matematik 1b 297 0% 57% 43% Matematik 2a 28 4% 50% 46% Matematik 2b 204 1% 36% 63% Matematik 3b 7 0% 0% 100% Svenska % 52% 37% Svenska % 44% 49% Samtliga ämnen % 51% 40% Tabell 1b - Överenstämmelse nationella kursprovsbetyg och kursbetyg Verksamheten totalt 2015/2016 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Engelska Engelska Matematik 1a 451 Matematik 1b 305 Matematik 2a 28 Matematik 2b 175 Matematik 3b 27 Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk 3 63 Svenska Svenska Samtliga ämnen 3668 Lägre Lika Högre 14% 59% 27% 14% 49% 37% 0% 55% 45% 1% 51% 48% 0% 39% 61% 0% 29% 71% 0% 26% 74% 7% 50% 43% 5% 52% 43% 11% 57% 31% 8% 48% 44% 9% 53% 39% 33

34 Kvalitetsrapport Liksom rektorerna påpekar vid en analys till varför det ser ut som det gör när det gäller att vi generellt sätter högre slutbetyg än provbetygsresultat så lyfter även huvudman fram att den tentamensform som de nationella proven utgör är inte en examinationsform vår elevgrupp är bekväm med. Varken elever på yrkesprogram eller de högskoleförberedande programmen på Plusgymnasiet är generellt de som i högstadiet anammat skolkoden och presterar på skriftliga prov. Tvärtom är de snarare praktiskt lagda varför de kan sägas missgynnas vid de nationella proven. Våra lärare uttrycker att eleverna bättre visar på sina kunskaper och färdigheter i annan form än tentamensformen. Det är sannolikt en av anledningarna till att korrelationen är förhållandevis låg mellan slutbetyg och resultaten på de nationella proven inom Plusgymnasiet. Avvikelsen gentemot slutbetygen är återkommande de senaste åren liksom förklaringen från våra skolor till varför avvikelsen föreligger. Huvudman ser att det finns en risk att förklaringen att våra elever missgynnas av den examinationsform som det nationella provet utgör blivit så etablerad att skolorna såväl som huvudman inte analyserat orsakerna tillräckligt grundligt. Det går inte utesluta att våra elever inte förbereds för det nationella provet i den utsträckning som de kanske borde göras just för att det blivit en sanning att de inte presterar på de nationella proven. Det går inte heller bortse ifrån att det kan vara så att den undervisning som bedrivs inte alltid behandlar de kunskaper eleverna ska ha med sig efter genomgången kurs. Mot bakgrund av att avvikelserna både är återkommande och att korrelationen mellan slutbetyg och resultaten på de nationella proven är låg kommer huvudman som fokusområde under 2016/2017 jobba särskilt med Betyg och bedömning/ Likvärdig bedömning. (Se vidare i kapitel Beslut och Fokus framöver). Klagomål Under läsåret 2015/2016 har huvudmannen för Plusgymnasiet fått ta emot 7 klagomål. Av klagomålen har 4 lämnats in av elever vid skolorna, 1 har lämnats in av en vårdnadshavare, 1 har kommit från Barn- och Elevombudet hos Skolinspektionen samt 1 klagomål har gällt ett yttrande till Diskrimineringsombudsmannen angående hur personalen bemöter elever på en av skolorna. I det ärende som gällde BEO har myndigheten fattat beslut som visar att huvudmannen inte brustit i hanteringen av regelverket. I det ärende som gäller DO har något beslut inte fattats ännu. Ärendet gäller dock inte anställd personal på Plusgymnasiet. Falun fick två klagomål under året i övrigt var det enstaka klagomål på olika skolenheter. Vi kan konstatera att det blivit något färre inkomna klagomål till huvudman under 2015/2016, det tillsammans med att rektorerna får bra stöd från huvudmannens skoljurist ser vi som ett kvitto på att klagomålsrutinerna fungerar väl. 34

35 35

36 Kvalitetsrapport Anmälningar om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Totalt har det under läsåret inkommit 39 anmälningar om diskriminering och/eller kränkande behandling till skolans huvudman. Fördelningen sett till kön på den elev som upplevt sig utsatt för kränkande behandling är 25 kvinnliga elever, 3 manliga elever samt 11 ärenden där flera elever upplevt sig utsatta för kränkande behandling. Av de inkomna anmälningarna har 5 gällt diskriminering och 34 har gällt kränkande behandling. Diskriminering är när en lärare utsätter en elev för någon form av kränkande behandling. Elever kan däremot inte utsätta varandra för diskriminering eftersom diskriminering förutsätter ett maktförhållande. Elever kan således endast utsätta varandra för kränkande behandling. Det spelar ingen roll om den utförda handlingen skulle vara densamma i båda exemplen. Fördelningen av anmälda ärenden har sett varit följande. Våld 3 ärenden Hot 3 ärenden Verbala kränkningar 13 ärenden Mobbning 4 ärenden Sexuella trakasserier 3 ärenden Nätkränkningar 6 ärenden Etnicitet/utslag av xenofobi 2 ärenden Diskriminering 5 ärenden Fördelningen av ärenden per skola har varit följande. Falun 3 ärenden Jönköping 2 ärenden Kristianstad 2 ärenden Malmö 6 ärenden Norrköping 10 ärenden Stockholm 6 ärenden Uddevalla 2 ärenden Örebro 3 ärenden Gävle, Göteborg, Karlstad, Skövde samt Sundsvall 1 ärende vardera Resultatet av utredningarna visar att eleverna i 29 ärenden har blivit utsatta för kränkande behandling. I 5 ärenden har eleverna inte blivit utsatta för kränkande behandling. Av de ärenden som gäller diskriminering visar utredningarna att eleverna i 2 fall blivit utsatta för diskriminering och i 3 fall inte. De anmälningar där utredning resulterat i att kränkning eller diskriminering/trakasseri kunnat påvisas, har huvudman angett lämpliga vidare åtgärder vilka sedan dokumenteras av rektor och följs upp av huvudman. Likabehandling- och värdegrund Det förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling utgår från genomförd kartläggning och analys kring vilka risker man ser i verksamheterna. Varje år under höstterminen genomförs kartläggningen i enkätform. Huvudman såväl som enheterna 36

37 analyserar kartläggningsresultaten som leder till eventuella åtgärder för att förbättra skolornas värdegrundsarbete och förebygga att elever såväl som personal behandlas illa. Resultaten för kartläggningen som genomfördes läsåret 2015/2016 visar att det inte skett några större förändringar jämfört med hösten läsåret 2014/2015. Dock framgår enligt Diagram 9 att eleverna upplever att de i mindre utsträckning får vara med och påverka skolans ordningsregler. Huvudman tar med sig detta inför att kommande läsårs ordningsregler tas fram för att öka elevernas delaktighet. Diagram 9 Likabehandling- och värdegrundskartläggning verksamheten totalt Lärarbehörighet Merparten av Plusgymnasiets elever går på yrkesprogram (61%). Därav finns det lärare som undervisar i yrkesämnena vars bakgrund är från det yrke de undervisar inom. Det finns ännu inget krav på att yrkeslärarna ska vara behöriga lärare. Plusgymnasiet har självfallet som ambition att alla lärare ska vara behöriga men inom framförallt inom de hantverksutbildningar finns i princip aldrig några behöriga lärare som söker en tjänst när vi utlyser en vakans. De som idag är behöriga inom yrkesutgångarna Hudvård och Hår- och makeupstylist är de som jobbat på Plusgymnasiet ett antal år och som läst in behörighetsgivande yrkeslärarutbildning under tiden som de jobbat hos oss. Under läsåret 2015/2016 har 21 yrkeslärare läst behörighetsgivande lärarutbildning som huvudman för att underlätta för skolor och lärare sökt statsbidrag för. Enda sättet för Plusgymnasiet att får en hög andel behöriga lärare är att vi ser till att de genomför behörighetsgivande utbildning när de är anställda kos oss. Detta är dock endast för yrkeslärare. Lärarbehörigheten på skolenheterna enligt skolverkets statistik i oktober 2015 som återges i Diagram 10 visar lärarbehörigheten på flera skolor är ganska låg. Då det generellt i landet råder brist på lärare märks det då andelen obehöriga lärare är högst på de skolor som är mindre och belägna längre ifrån där lärarutbildningar återfinns. 37

38 Kvalitetsrapport Diagram 10 Lärarbehörighet per enhet 100% 90% 87% 85% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 44% 54% 37% 76% 62% 59% 79% 69% 67% 64% 72% 70% 67% 55% 54% 55% 48% 43% 43% 72% 68% 63% 60% 51% 48% 57% 55% 55% 53% 54% 45% 41% 31% 64% 58% 56% 68% 63% 58% 79% % 10% 0% Studiemiljö & undervisning Varje år genomförs en kundundersökning där eleverna bland annat besvarar frågor gällande studiemiljö och undervisning. Till skillnad från kunskapsresultaten som generellt visar en positiv utveckling visar undersökningen för 2015/2016 att både studiemiljön och undervisningen har utifrån elevernas upplevelse försämrats. (Diagram 11a och 12a). Resultaten är en besvikelse och visar att det återstår mycket arbete innan den upplevda studiemiljön och kvalitén på undervisningen är på en önskvärd nivå. Inte minst mot bakgrund av att huvudman haft undervisningskvalitet som fokusområde 2015/2016. Även arbetsron fortsätter i kundundersökningen ligga på en låg nivå. I de undervisningsutvärderingar som genomförs två gånger per läsår framkommer siffror som är mer kopplade till klassrummet än till skolan men där elevernas svar är betydligt mer positivt. Huvudmannen ser att undervisningens kvalitet inom Plusgymnasiet fortsatt behöver utvecklas. Vi kommer dock inte ha kvar det som fokusområde men kommer fortsätta att på enhetsnivå och lärarnivå fortsätta att jobba med lektionsbesök, coachande samtal och auskultationer. Vi tror att de insatser som startade under 2015/2016 får genomslag i kundundersökningen 2016/2017 då de inte hunnit få full effekt vid tidpunkten för föregående läsårs kundundersökning. 38

39 Diagram 11a Studiemiljö (elev) verksamheten totalt Eleverna behandlar varandra med respekt Personalen tar ansvar Jag känner mig trygg i för att alla ska bli skolan behandlade med respekt Jag tycker att jag kan få arbetsro Jag tycker att personalen tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter Studiemiljö index Diagram 12a Undervisning (elev) verksamheten totalt Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet Lärarna hjälper mig i Mina lärare gör det På min skola används skolarbetet så att det tydligt för mig vad jag digitala hjälpmedel på ska gå så bra som möjligt för mig behöver kunna för att nå de olika betygen ett bra sätt Undervisning index 39

40 Kvalitetsrapport På enhetsnivå är det särskilt tre skolor som utmärker sig negativt jämfört med 2014/2015, Falun, Malmö och Sundsvall utifrån hur eleverna upplever utvecklingen av både studiemiljön och undervisningen. (Diagram 11b och 12b). Utvecklingen i Göteborg är mycket glädjande då enheten bedrivit ett mycket aktivt arbete de senare åren med att förbättra studiemiljön och undervisningen. Diagram 11b Studiemiljöindex (elev) per enhet Diagram 12b Undervisningsindex (elev) per enhet

41 UPPLEVD KVALITET Vid kundundersökningen besvarar eleverna frågor som tillsammans ger ett nöjdkundindex, NKI. Eleverna besvarar även i vilken grad de rekommenderar skolan de går på samt i vilken grad de upplever trivsel på sin skola. I Diagram 13a, b och c kan resultaten per enhet samt för verksamheten totalt utläsas. För Plusgymnasiet totalt är utvecklingen negativ inom alla tre områdena från föregående år. Liksom resultaten gällande studiemiljö och undervisning är det en stor besvikelse att den upplevda kvalitén sjunker då huvudman kan se en klart positiv utveckling av skolornas kvalitet av verksamheterna i stort. Intressantare är dock att se på enhetsnivå och om de den upplevda kvalitén överensstämmer med kunskapsresultaten. Diagram 13a Nöjdhet (NKI-Index) per enhet

42 42 Kvalitetsrapport Diagram 13b Rekommendationsgrad per enhet Diagram 13c Trivselgrad per enhet

43 Det är fem skolor där korrelationen mellan den upplevda kvalitén och den funktionella kvalitén överensstämmer väl, Skövde, Jönköping, Örebro, Gävle och Kristianstad. Det är dock endast vid den sistnämnda skolan korrelationen är signifikant. De två skolor med högst funktionell kvalitét baserat på andel elever som tar examen, Falun och Uddevalla, har inte elever som är så nöjda, trivseln är inte så hög och de rekommenderar inte skolan i så stor utsträckning. Visst verkar det finnas ett samband mellan positivt upplevd kvalitet och funktionell kvalitet men då det finns enheter där korrelationen är svag gör det resultaten svårtolkade. Även om det för storstadsskolorna föreligger samband mellan funktionell och upplevd kvalitet så blir det även här lite svårtolkat. Skolan i Göteborg är den av storstadsenheterna som har en tydlig positiv utveckling när det gäller den upplevda kvalitén, men skolan i Göteborg är även den av de tre enheterna som har mest negativ utveckling gällande den funktionella kvalitén. Oavsett svårtydligheten så kommer huvudman fortsatt behöva jobba tillsammans med rektorerna på storstadsenheterna för att utveckla såväl den upplevda som den funktionella kvalitén. 43

44 Kvalitetsrapport ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET I den ändamålsenliga kvalitén undersöks hur elever som avslutade sin utbildning för två år sedan uppfattar sin utbildning och vad de gör nu. Då några av våra skolor inte hade avgångselever 2013, vilket är den elevgrupp som tillfrågats, bygger underlaget på 9 av våra 14 skolor där 198 elever deltagit i undersökningen. Förutom att det endast var 9 skolor som ingick i undersökningen bestod avgångseleverna 2013 av cirka 75% elever som gick yrkesprogram vilket är relevant att känna till. I Diagram 14a framgår det att den huvudsakliga sysselsättningen bland de elever som lämnade Plusgymnasiet 2013 arbetar, vilket mot bakgrund av att det stora flertalet av våra elever gick en yrkesutbildning ter sig naturligt. Däremot är andelen elever som anser att utbildningen de fått på Plusgymnasiet förberett dem inför yrkeslivet på ett bra sätt oroväckande lågt, endast 35%. (Diagram 14b). Denna siffra är intressant att ta i beaktning då det framgått i olika sammanhang att före 2015/2016 har undervisningen inte i så hög grad på våra skolor utgått från examensmålen vilka är kopplade till det gymnasieprogram eleverna studerat. Förvisso är det troligt att det var att flertal elever som deltog i undersökningen, som gått ett yrkesprogram men som jobbade inom en annan bransch och då inte upplevde att utbildningen förberett dem för det yrke de hade vid svarstillfället. Likväl är den låga andelen elever som anser att utbildningen förberett dem väl för yrkeslivet en fingervisning om att Plusgymnasiet generellt behöver stärka examensmålen i utbildningen vilket också gjorts under 2015/2016 och som gett avsedd effekt. 44

45 Diagram 14a Huvudsaklig sysselsättning 2 år efter examen verksamheten totalt Studerar på högskola/universitet Studerar vid annan utbildning Arbetar Övrigt 21 Diagram 14b När du ser tillbaka på din tid på din skola, hur nöjd är du då med verksamheten totalt Undervisningen Relationen/kontakten med lärarna Lärarnas engagemang Kamraterna och stämningen på skolan Förberedelser inför högre studier Förberedelser inför arbetslivet 45

46 Kvalitetsrapport BESLUT OCH FOKUS FRAMÖVER Mot bakgrund av resultaten för 2015/2016 och det arbete som genomförts under läsåret finns det fortsatt utmaningar både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Satsningen under läsåret på att stärka undervisningskvalitén och även få den mer likvärdig har delvis varit framgångsrikt. Framförallt är det den särskilda uppmärksamheten på examensmålen som fått effekt. När det gäller kvalitén av undervisningen i klassrummet är den fortsatt ojämn. Som tidigare nämnts kommer vi fortsätta arbetet med att stärka undervisningskvalitén även framledes även om det inte är ett särskilt fokusområde för 2016/2017. Resultatutvecklingen för Plusgymnasiet totalt har under 2015/2016 delvis fått den positiva utveckling som eftersträvades då den funktionella kvalitén generellt förbättrats. De insatser, med att stärka undervisningens kvalitet 2015/2016 och kanske även arbetet med att stärka vårt systematiska kvalitetsarbete 2014/2015 har till viss del lett till det övergripande målet ökad måluppfyllelse. Dock är ambitionen att ytterligare öka måluppfyllelsen. Dessutom har inte utvecklingen när det gäller den upplevda kvalitén följt med den positiva utvecklingen av den funktionella kvalitén. Resultatutvecklingen på skolenheterna varierar stort och när det gäller de skolor som tidigare avvek mest när det gäller de olika resultaten är det fortsatt de enheterna där resultaten ligger lägst. Utifrån kunskaps- och även värdegrundsresultat är det framförallt storstadsskolorna där huvudman behöver lägga fokus på utvecklingsarbetet. Plusgymnasiet hade tidigare ytterligare tre nationella program som nu avvecklats. Därmed har vi ett mer homogent programutbud vilket vi tror bidrar till att resurser kan fokuseras och därmed höja kvalitén på de utbildningar som vi bedriver. På samtliga program ser vi 2015/2016 en positiv utveckling kopplat till den funktionella kvalitén. Satsningen på att tydliggöra examensmålen i undervisningen kan vara en bidragande orsak till denna utveckling. Vi ser dock att elever på de högskoleförberedande programmen inom Plusgymnasiet relativt riket i övrigt inte når lika bra resultat som våra elever på yrkesprogrammen relativt riket i övrigt. Många av de elever som går högskoleförberedande program på Plusgymnasiet har en bakgrund där studietraditionen är låg varför det finns anledning till att se över hur undervisningen och det stöd eleverna på de högskoleförberedande programmen kan utvecklas. Mot bakgrund av kunskaps- och värdegrundsresultaten för 2015/2016 och de åtgärder med att stärka systematiken i vårt kvalitetsarbete kommer fokus för vårt arbete 2016/2017 fokuseras på områden där det under 2015/2016 framkommit att det finns hinder inom verksamheten för att elever ska nå kunskapsmålen. 46

47 Fokusområde 1: Elevhälsans främjande och förebyggande arbete Fokusområdets bakgrund & motiv: Generellt har Plusgymnasiets elever ganska låga intagningspoäng/låg studietradition i hemmet, behov av anpassningar och stödinsatser är vanligt. Bland annat vid interna granskningar framkommer att Elevhälsans arbete idag generellt är inriktat mot åtgärdande arbete och i ganska liten utsträckning är inriktad mot att i det främjande och förebyggande arbetet skapa en god lärandemiljö samt att stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Att vrida fokus på Elevhälsans arbete (vilket även innefattar rektors styrning) mot mer främjande och förebyggande arbete och att bättre tillvarata deras kompetens är syftet. Mål för fokusområdet: - Elevhälsan på våra skolor behöver riktas mer mot att vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan behöver i större utsträckning vara en aktiv aktör i elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas, Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa - Skolenheternas verksamhet ska organiseras så att elevhälsan naturligt verkar förebyggande och hälsofrämjande. Fokusområde 2: Ökad närvaro med fokus på elever med särskilt hög frånvaro Fokusområdets bakgrund & motiv: I samband med betygsprognoser VT16 och Examensprognoserna så kunde huvudman konstatera att en väldigt stor andel av de elever som inte når examen på våra skolar är elever som i åk 3 har/har haft hög frånvaro och rektorerna anger det som främsta orsak till varför de inte når examen. Arbetet med denna elevgrupp behöver bli mer systematisk och professionell. Mål för fokusområdet: Målet är att få fler elever att närvara och aktivt delta i utbildningen. De elever med särskilt hög frånvaro får det statistiskt mycket svårt att etablera sig i samhället. Varje elev där vi kan ändra beteendet att inte gå till skolan är en vinst för alla aktörer. Fokusområde 3: Betyg och bedömning/likvärdig bedömning Fokusområdets bakgrund & motiv: Plusgymnasiet uppvisar fortsatt stor avvikelse mellan resultaten vid nationella prov och de satta slutbetygen i kurser. Likvärdigheten i bedömning mellan våra skolor och även inom våra skolor behöver bli bättre. Mål för fokusområdet: Ökad likvärdighet i undervisningen med särskilt fokus mot läroplansmålen. Samtliga lärare skall vara väl förtrogna med läroplansmålen och genomföra undervisningen utifrån dem. 47

48 Kvalitetsrapport 48

49 49