KVALITETS- RAPPORT. sedan DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA

Transkript

1 KVALITETS- RAPPORT DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB sedan DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA

2 INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Inledning ledare 3 Beskrivning av Drottning Blankas Gymnasieskola 4 Vision & uppgift 4 Skolor, utbildningar och elever 4 Organisation 5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 6 Systematiskt kvalitetsarbete 6 Särskilt stöd & elevhälsa 6 Värdegrundsarbete 7 Personal 7 Kommunikation 7 Ekonomisk planering och stabilitet 8 Sammanfattningsvis 8 Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet 9 Kvalitetsbegreppen 9 Metoder för uppföljning i kvalitetsarbetet 9 Kvalitetsrapport & arbetsplan 11 Kvalitetshjul 11 Huvudmannens Fokusområden 2015/ Samlad bedömning av verksamheten 2015/ Funktionell kvalitet 19 Instrumentell kvalitet 29 Upplevd kvalitet 37 Ändåmålsenlig kvalitet 39 Beslut och fokus framöver 41 2 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

3 INLEDNING LEDARE Det är med goda resultat som läsåret sammanfattas i Kvalitetsrapporten för Drottning Blankas gymnasieskolor. Bakom de goda resultaten döljer sig hårt och idogt arbete som sker i vardagen på våra skolor och utförs av lärare, elevhälsopersonal, administratörer, övrig personal och rektorer. Tillsammans ger de ett innehåll till Drottning Blankas ledord Personligt engagemang för bättre resultat genom att hela tiden sträva mot att varje elev ska nå så långt som möjligt. I varje möte, på varje lektion och i varje samtal mellan elever och lärare ska verksamheten präglas av att vilja stödja eleven till ett bättre resultat. Vi har under året arbetat systematiskt med att stärka styrkedjan från huvudman-rektor-lärare-elev/vårdnadshavare och ser med tillförsikt fram emot att fortsätta det arbetet. Ett exempel på det är det projekt som av huvudmannen inledde under läsåret i att stärka och stödja Elevhälsans organisation och kompetens. Elevhälsans goda och systematiska arbete är en nyckel till att vara en framgångsrik skola och vi ser det som ett ständigt pågående arbete att utveckla och förbättra det. Att inom kollegiet sätta ord på vad som är ett främjande och förebyggande arbete ger effekt för den enskilda eleven. Ett annat exempel på hur vi arbetar med att stärka styrkedjan är med hjälp av de mätningar som utförs på skolorna för att nå en högre kvalitet på exempelvis undervisningen och framförallt det arbete som utförs i analysen som alltid följer på ett resultat av de mätningarna. Rektors betydelse för att för att organisera och initiera de goda samtalen inom kollegiet, är av stor betydelse för att nå goda resultat. Under året har Drottning Blankas gymnasieskolor både haft en intern kvalitetstillsyn tilllika en regelbunden tillsyn av Skolinspektionen. Åtta skolor passerade Skolinspektions granskning utan anmärkningar och det är ett mycket gott betyg för att arbetet som bedrivs är i rätt riktning. De områden som Skolinspektionen lyfte fram som utvecklingsbara på tre skolor, var identifierade av den interna granskningen och är också ett tecken på att det systematiska kvalitetsarbetet inom Drottning Blankas gymnasieskolor fungerar väl. En trygg arbetsmiljö är viktig för att elever och medarbetare ska nå målen och inom både medarbetarundersökningen och elevundersökningen, når Drottning Blankas gymnasieskolor resultat som signalerar att man är nöjd inom detta område. I medarbetarundersökningen framgår mycket glädjande, att rektorerna inom Drottning Blanka har ett mycket gott förtroende hos sina medarbetare och det är avgörande för utvecklingen framåt. Tanken med Kvalitetsrapporten är att redovisa var Drottning Blankas gymnasieskolor befinner sig och vilka utmaningar vi står inför på kort och lång sikt. Vi ser fram emot att fortsätta arbeta med att stärka styrkedjan, upprätthålla och förbättra nöjdheten hos våra elever och medarbetare, arbeta mot ännu bättre resultat och att fortsätta växa i antalet elever och antalet skolor. Malin Bergland Verksamhetschef Drottning Blankas gymnasieskolor Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 3

4 BESKRIVNING AV DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA Drottning Blankas Gymnasieskola AB är en del av AcadeMedia, som är norra Europas största utbildningsföretag. Verksamheten erbjuder både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Den första skolan startade i Kungsbacka 1996 och idag finns vi på elva orter runt om i landet: Kungsbacka, Stockholm, Göteborg, Borås, Varberg, Falkenberg, Halmstad, Helsingborg, Malmö, Trollhättan och Lund. VISION & UPPGIFT På DBGY arbetar vi efter ledstjärnan Personligt engagemang för bättre resultat tillsammans med ledorden: Trygghet, Nyfikenhet, Framtidstro och Lust att lära. Medan ledstjärnan beskriver vad vi skall sträva efter varje dag så stöttar ledorden i det konkreta vardagliga arbetet. Trygghet Genom att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Nyfikenhet Genom att vi uppmuntrar alla, elev som lärare, att vara nyfikna och pröva nytt och tillsammans våga tänka annorlunda. Hos oss har vi en miljö och kultur som tillåter att vi får lov att göra fel. Vi vågar testa att göra nya saker och har mod att våga misslyckas. Framtidstro Genom att du som elev ska känna dig väl förberedd för samhällets ständigt nya behov, utmaningar och möjligheter. Vi samarbetar med det lokala näringslivet och har ständig utveckling av våra lärare. Lust att lära Genom att kunskap är i fokus på våra skolor och lärarnas engagemang är stort för att du ska nå dina mål. SKOLOR, UTBILDNINGAR OCH ELEVER Drottning Blankas gymnasieskola erbjöd läsåret 2015/2016 totalt 12 nationella program och inriktningar. I tabellen nedan finns information om skolornas programutbud, år för skolstart samt antal elever. HVSTY HVFRI HVHUD SABET EKEKO EKJUR ESBIL HTHOT HTHTUR NANAT VO Hantverksprogrammet, Övriga Hantverk, yrkesutgång hår- och makeupstylist Hantverksprogrammet, Frisör Hantverksprogrammet, Övriga hantverk, yrkesutgång hudvård Samhällsvetenskapsprogrammet, Beteendevetenskap Ekonomiprogrammet, Ekonomi Ekonomiprogrammet, Juridik Estetiska programmet, Bild- och formgivning Hotell- och turismprogrammet, Hotell och konferens Hotell- och turismprogrammet, Turism och resor Naturvetenskapsprogrammet, Naturvetenskap Vård- och omsorgsprogrammet 4 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

5 SABET SASAM ESEST ESBIL EKEKO EKJUR HVFRI HVSTY HVHUD HTHOT HTTUR VO Elevantal Skolans startår Borås x x x x Falkenberg x x x x Göteborg x x x x Halmstad x x x x Helsingborg x x x x x x Kungsbacka x x x x x Lund x x x Malmö x x x x Stockholm x x x x x Trollhättan x x x x x Varberg x x x x x Totalt 2171 ORGANISATION För verksamheten finns en ledningsgrupp bestående av utbildningsdirektör, verksamhetschef samt stöd- och ansvarsfunktioner inom ekonomi, marknadsföring, kvalitet och personalfrågor. För varje skolenhet ansvarar en rektor, med centralt verksamhetsstöd för kvalitetsuppföljning, organisation, ekonomi, marknadsföring, IT och HR. Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 5

6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAM- HETENS MÅLUPPFYLLELSE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Det systematiska kvalitetsarbetet på Drottning Blankas gymnasieskola utgår från huvudmanna- och skolspecifika processer som regleras i vårt gemensamma kvalitetshjul. Utgångspunkten är att alla Drottning Blankas elever skall ha samma förutsättningar att tillgodogöra sig en kvalitativ utbildning. Uppdraget är att underhålla en välfungerande styrkedja som når från huvudman, rektor, lärare ända till eleven. Verksamheten har gemensamma rutiner, tidsplaner, uppföljningsverktyg tillsammans med dokumentation av det arbetet i kvalitetsrapport och arbetsplan. I slutet av varje läsår görs en samlad analys av hur väl verksamheten arbetat gentemot uppsatta mål (fokusområden) och övriga författningsgrundade mål (funktionell och instrumentell kvalitet). Utifrån analyser och dragna slutsatser upprättas arbetsplaner och verksamhetsplan för kommande läsår innehållande nya eller förfinade fokusområden. Verksamhetens och skolornas utveckling mot uppsatta mål följs upp löpande upp av ledningsgrupp. Utöver de framtagna fokusområdena finns återkommande processer som likabehandlingoch värdegrundskartläggning som ligger till grund för planen mot kränkande behandling och diskriminering som tas fram i januari varje år (instrumentell kvalitet). Därtill följer huvudmannen upp i vilken utsträckning eleverna upplever att vi lyckas med vårt uppdrag att bedriva en utbildning där eleverna är nöjda med undervisningen, utbildningen som helhet och även kan tänkas sig rekommendera den till andra (NKI). För att säkerställa att verksamheten bedriver kvalitativa utbildningar där eleverna når målen genomförs vid två tillfällen under året betygsprognostiseringar. Till läsåret 2014/2015 kompletterades dessa med en examensprognos som genomfördes under våren. Utöver detta kvalitetssäkras kvalitetsrapporter och individuella studieplaner både i början och slutet av läsåret. I samtliga processer som genomförs får rektor och skola stöd av olika stödfunktioner inom kvalitet, marknad, ekonomi och HR. Syftet är både att säkerställa en likvärdighet i hur skolorna bedriver arbetet samtidigt som skolorna kvalitetssäkras enligt lag och författningskrav. SÄRSKILT STÖD & ELEVHÄLSA På samtliga skolenheter finns en elevhälsa som under ledning av rektor driver arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. För att säkerställa att samtliga elever får stöd i den utsträckning och den form som de har rätt till utgår skolorna från den centrala elevhälsoplanen där både rutiner och blankettstöd återfinns. Utöver detta har verksamheten gemensamma rutiner och blankettstöd för att också säkerställa att vi lever upp till kraven när det gäller rutiner för krishantering, klagomålshantering och anmälningsplikt enligt socialtjänstlagen. Läsåret 2015/2016 genomförde huvudmannen projektet Stärkt elevhälsa på samtliga skolor (se vidare Fokusområde 1) 6 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

7 VÄRDEGRUNDSARBETE Varje år upprättar skolorna en plan mot kränkande behandling och diskriminering. I denna redogör skolan för både det målinriktade arbetet som görs för att förhindra kränkningar och för hur man främjar en likvärdighet i bemötande av samtliga elever. Planen innehåller konkreta åtgärder och främjande aktiviteter som tar sin utgångspunkt i de olika kartläggningar som gjorts. För att säkerställa att huvudmannen och skolorna lever upp till gällande författningskrav finns gemensamma rutiner för anmälan om kränkande behandling och klagomål. Rutinerna innefattar stöd och utredningsansvar av huvudmannens skoljurist. PERSONAL Verksamheten har totalt 11 rektorer och ett hundratal övrig personal (lärare, övriga resurser, administratörer etc). Av verksamhetens elva rektorer har merparten genomgått rektorsutbildningen och övriga rektorer har antingen påbörjat eller kommer att påbörja den. Merparten har deltagit i AcadeMedias olika ledarutvecklingsprogram med syftet att stärka rektorerna i sitt ledarskap och systematiska kvalitetsarbete. För att ytterligare kunna kartlägga behovet av fortbildning och andra strategiska beslut görs varje år en uppföljning av all personals (rektorer, lärare osv) kompetens och behörighet. Syftet är att verksamheten både på rektors- och lärarnivå ska vara rustade för de nuvarande och framtida krav som ställs. Likaså genomförs utvärderingar där personal få skatta, bedöma och efterfråga verksamhetens styrkor och behov. Under läsåret 2015/2016 genomfördes 6 rektorsmöten som del av det systematiska kvalitetsarbetet, vilket innefattat uppföljningar, analys och framtagandet av behovsstyrda åtgärder och långsiktiga strategier. Mötenas utformning har bidragit till ett kollegialt lärande och gemensam kompetensutveckling. Likaså hölls två program- och ämnesdagar för samtlig personal och en gemensam DBGY-dag då all personal fick ta del av föreläsningar och work-shops. KOMMUNIKATION I verksamhetens kommunikativa strategi ingår att kommunicera både de grundläggande värderingarna som verksamheten vilar på samt tydliggöra varje orts programutbud. Under åren har de strategiska insatserna innefattat en profilering av varumärket, programmen samtidigt som stor hänsyn tagits till varje skolas lokala identitet. I detta ingår att vara tydlig med det övergripande uppdrag som finns samt tydliggöra de förväntningar som eleverna kan ha på en DBGY-skola. Marknadsarbetet leds av marknadsansvarig som tillsammans med ledningsgruppen också stöttar rektorer under samtliga återkommande processer. Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 7

8 EKONOMISK PLANERING OCH STABILITET Verksamhet finansieras uteslutande via skolpengen. För en långsiktigt hållbar och stabil verksamhet krävs långsiktighet och hållbarhet i den ekonomiska planeringen. Huvudmannen stöttar rektor att planera och fördela de ekonomiska resurserna på bästa sätt, samtidigt som man genom kontinuerlig uppföljning säkerställer optimala resurstilldelningar utifrån elevernas och skolans behov. Under de senaste läsåren har det ökade elevantalet inneburit god resurstillgång och övergripande gynnsamma förutsättningar för verksamheten. SAMMANFATTNINGSVIS Inför läsåret 2015/2016 fanns goda förutsättningar för huvudmannen att fortsatt kunna bedriva kvalitativa utbildningar. Det ökade elevantalet vittnar om populariteten i de utbildningar som bedrivs men också det goda anseende som Drottning Blankas gymnasieskolor utvecklat under åren. 8 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

9 BESKRIVNING AV DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET Grunden för vårt kvalitetsarbete är att systematiskt och kontinuerligt utveckla verksamheten mot högre måluppfyllelse. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens mål och att elevernas utbildning ska ge dem goda förutsättningar för vidare studier och arbetsliv. Arbetet under läsåret utgår från en tidig lägesbedömning och avslutas med resultatutvärdering och verksamhetsövergripande analys. Däremellan följer vi upp arbetet och samlar in den dokumentation som bildar underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierar nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. KVALITETSBEGREPPEN I vårt kvalitetsarbete utgår vi från fyra kvalitetsbegrepp. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande över sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Och slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever får en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. METODER FÖR UPPFÖLJNING I KVALITETSARBETET INTERNA GRANSKNINGAR Med jämna mellanrum genomförs interna granskningar i vilka huvudmannen utifrån Skolinspektionens modell för regelbunden tillsyn granskar verksamheten. Granskningarna ger huvudmannen en helhetsbild av hur skolan arbetar och om det görs enligt författningskraven. Mot bakgrund av resultat och uppföljningar inom olika områden besöks varje skola varpå man intervjuar lärare, elever, elevhälsa och rektor för att kunna göra en bedömning av skolans dagliga arbete och dess rutiner. Granskare genomför även lektionsbesök och granskar dokumentation, rutinbeskrivningar, betygskataloger och andra för verksamheten styrande dokument. NATIONELLA KURSPROV De nationella proven är ett av flera betygsunderlag som används i svenska, engelska och matematik. Resultaten från de nationella kursproven bildar också underlag för att bedöma hur väl de nationella provresultaten stämmer överens med satta betyg i respektive kurs. Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 9

10 Överensstämmelsen ger huvudmannen och skolan möjlighet att analysera i vilken utsträckning undervisningen utgår och planeras utifrån rådande styrdokument. Därtill i vilken utsträckning bedömningen är likvärdig och rättssäker. EWS, BETYGSPROGNOSER OCH EXAMENSPROGNOSER Uppföljning av elevers kunskapsutveckling görs genom betygsprognoser, EWS samt examensprognoser. EWS: Under läsåret genomförs regelbundet uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i verktyget EWS (Early Warning System). Verktygen syftar till att uppmärksamma elever som riskerar att inte nå målen, eller som kommer möta hinder i sin kunskapsutveckling. Betygsprognoser: Varje termin genomförs betygsprognostiseringar i samtliga kurser. Betygsprognoserna utgör varje lärares professionella bedömning av det betyg som eleven i slutet av kursen väntas få, förutsatt att arbetet sker på liknande sätt och att eventuella stödinsatser nyttjas. Betygsprognostiseringarna är en del av systematiken i att följa upp i vilken utsträckning eleverna förväntas nå uppsatta mål och hur väl man som skola lever upp till uppdrag i läroplan och skollag. Examensprognoser: genomförs vid två fasta avstämningar och ger indikationer på i vilken utsträckning eleverna i år tre förväntas nå en examen. Verktyget infördes under läsåret 2014/2015 och är ett effektivt uppföljningsverktyg för skolan och huvudmannen. BETYGSUPPGIFTER Uppgifterna om satta betyg sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås. Vid läsårsslut analyseras dessa på verksamhets- och skolnivå av ledningsgrupp, rektorsgrupp och av personal på varje skola. Analyserna ligger också till grund för framtagandet av nya fokusområden. Betygsuppgifterna för läsåret 2015/2016 redovisas och kommenteras längre fram i den Samlade bedömningen. ENKÄTER För skolan genomförs varje läsår ett antal betydelsefulla enkäter: Likabehandlings- och värdegrundsenkäten, Elevenkät (NKI) och medarbetarenkät (NMI) samt undervisningsutvärderingar. Därtill tillkommer externa enkäter såsom kommunala enkäter samt skolinspektionens Skolenkät. Likabehandlings- och värdegrundsenkäten (LoV-enkät) genomförs varje höst och utgör ett underlag för bedömning av hur väl huvudmannen och skolorna lyckas driva ett målinriktat arbete för att förhindra kränkande behandling och främja likabehandling. Likaså följer enkäten upp kännedomen om arbetet som bedrivs på skolan och delaktighet bland eleverna. Kartläggningen blir en del av skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering som upprättas varje kalenderår. Elev- och medarbetarenkäter (NKI, NMI) genomförs i januari/februari och syftar till att följa upp den upplevda kvaliteten och vissa delar av den instrumentella kvaliteten (undervisning och utbildning). Undervisningsutvärderingar genomförds vid två tillfällen under läsåret och syftar till att stärka undervisningens kvalitet. Undervisningsutvärderingarna utgår från läroplansmålen och är formulerade som 16 frågepåståenden. I dessa behandlas områden som ansvar och inflytande, arbetsliv och vidare studier, bedömning och betyg, demokratisk kompetens och värdegrund, drivkraft, självförtroende och sammanhang samt kreativ kompetens. 10 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

11 KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN Kvalitetsrapporten är ett centralt dokument i vilken både skolorna och huvudmannen dokumenterar sitt arbete i under hela läsåret fram till färdig rapport i juni/augusti respektive september/oktober. Med utgångspunkt i föregående läsårs resultat identifierar varje skola fokusområden för året. Riktningen för dessa fokusområden anges i kvalitetsrapportens samlade bedömning och omfattar de mål som identifierats som prioriterade eller där måluppfyllelsen bedöms vara låg. Under perioden augusti september upprättar sedan varje skola en arbetsplan som beskriver hur man på skolan ska arbeta för att stärka måluppfyllelsen inom de områden som identifierats som prioriterade. Syftet med arbetsplanen är att säkerställa att det finns en plan för det systematiska kvalitetsarbetet på skolan och att denna plan har en tydlig förankring i skolans uppdrag och mål samt till skolans resultat och analyser. För samtliga skolor fanns för läsåret fokusområden framtagna som var lämpliga utifrån de behovsanalyser som gjordes i juni Skolornas samlade bedömning av läsåret 2015/2016 har också redovisats i respektive skolas kvalitetsrapport. KVALITETSHJUL JULI AUGUSTI Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP JUNI Instrumentell kvalitet Uppföljning av NP-resultat Inrapportering UHR, SCB & kommun Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) Funktionell kvalitet Uppföljning av avgångsbetyg Uppföljning samtliga betyg Uppföljning av IM-elever Instrumentell kvalitet Kvalitetsrapport 2014/2015 publiceras Arbetsplan tas fram SEPTEMBER ARBETE MED SKOLANS FOKUSOMRÅDEN MAJ Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal Likabehandlings- och värdegrundskartläggning OKTOBER APRIL Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Funktionell kvalitet Betygsprognoser Examensprognos Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering NOVEMBER MARS Funktionell kvalitet Betygsprognoser Examensprognos Instrumentell kvalitet Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Funktionell kvalitet Närvarouppföljning DECEMBER Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning av enkät tidigare avgångselever Upplevd kvalitet Elevenkät, NKI Medarbetarenkät, NMI FEBRUARI JANUARI Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 11

12 HUVUDMANNENS FOKUSOMRÅDEN 2015/2016 FOKUSOMRÅDE 1: FÖRSTÄRKNING AV ELEVHÄLSANS ARBETE (INSTRUMENTELL KVALITET) Fokusområdets bakgrund & motiv: Läsåret 2014/2015 ökade andel med examen från 83% till 89%. En avgörande faktor i detta har varit de senaste årens insatser för att stärka systematiken i kvalitetsarbetet. Skolinspektionen konstaterade efter tillsynsomgången HT2014 att det fanns utvecklingsbehov avseende hur man kompenserar för elevernas svårigheter och att elevhälsan vid enheterna inte alltid utnyttjas fullt ut vid utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Vidare konstaterade Skolinspektionen att elevhälsans arbete inte var hälsofrämjande och förebyggande i den utsträckning som författningar gör gällande. Huvudmannen såg också att den centrala elevhälsoplanen behövde nyttjas mer aktivt på skolnivå för att kvalitetssäkra elevhälsans arbete. Att ha en väl fungerande elevhälsa som arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande är också avgörande för hur en skola upprätthåller en god kvalitet för utbildningen och möjliggör för eleverna att nå målen. Samarbetet mellan elevhälsan och övrig personal är väsentligt i det dagliga arbetet och borgar för att undervisningen håller hög kvalitet. En god elevhälsa är också betydelsefull för hur framgångsrik ledningen av skolan kan vara. Med en effektiv och kompetent elevhälsa till sin hjälp, frigörs tid för rektor att fullfölja sitt uppdrag i högre utsträckning. Då enheterna nått olika långt i arbetet med elevhälsorelaterade frågor behövde huvudmannen också anpassa arbetet till den lokala skolans nuläge. Under vårterminen 2016 förväntades Skolinspektionen göra en regelbunden tillsyn av skolorna och därför fanns det också anledning att förbereda skolorna för den granskningen. Mål och syfte: Målen för fokusområdet var att: Skolornas elevhälsoarbete skulle leva upp till kraven i författningarna: - Elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande. - Elevhälsan används på skolan för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. I detta ligger ett individuellt inriktat arbete för varje enskild elevs lärande och utveckling. - Elevhälsan har ett kontinuerligt och strukturerat samarbete med pedagogisk och annan personal på skolan. Metod och genomförande: Insatser under hösten Projekt elevhälsan Projekt elevhälsan leddes av biträdande verksamhetschef och med stöd av kvalitets- och utvecklingsansvarig. Under hösten 2015 genomlyste varje skola sin elevhälsa och identifierade vilket/vilka områden man behövde arbeta med under projektet. Identifieringen av utvecklingsområden skedde i nära dialog med huvudman och med hjälp av analysverktyg för självskattning utarbetat av AcadeMedia. Analysverktyget baseras på McKinseys redskap för att identifiera styrkor och förbättringsområden på enskilda skolor. Utgångspunkten 12 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

13 är skolforskning, beprövad praxis på välfungerande skolor och erfarenheter från framgångsrika organisationer i andra branscher/industrier. Tillsammans med identifieringen infördes en modell för synliggörandet av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet (Pyramid för elevens bästa). Modellen skapade förutsättningar för att stärka det professionella språket mellan olika funktioner samt mellan huvudman och skola. Framgent används pyramiden inom flera av verksamhetens arbetsområden såsom elevhälsoplanen och likabehandlings- och värdegrundsarbetet. Utifrån självskattningsresultaten utarbetade varje elevhälsoteamet på respektive skola en handlingsplan där metod för att nå målen med projektet tydligt beskrevs. Insatser kunde innefatta utbildning, workshops, föreläsningar, gemensamma litteraturstudier etc. Utvärdering av höstens insatser Huvudmannens utvärdering visade att steg tagits i rätt riktning i för samtliga mål, men att dessa ej var fullständigt uppnådda. Skolorna hade olika utgångslägen och hade också kommit olika långt i sitt arbete under projektets gång. Tidigt i projektet konstaterades att en del av bristerna i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kunde härledas till en begreppsförvirring. Därför utarbetades en modell (Pyramid) för att synliggöra för diskussionsunderlag i dialogen med EHT-teamen. Förutsättningarna för att kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande har därefter stärkts. De begrepp (hälsofrämjande och förebyggande) som är svåra att definiera har genom Pyramiden tydliggjorts och detta leder till en gemensam verbal plattform i diskussioner och dialoger. I kommunikation mellan huvudman och rektor återkommer man till pyramiden och dess innehåll. Den används exempelvis i mallen för planen för likabehandlings- och värdegrundsarbetet. Flera rektorer hade under hösten initierat användningen av modellen bland både EHT och övrig personal. Vidare visade utvärderingen att riktade insatser krävdes för att: - ytterligare stärka kompetensen i genomförande av utredningar av behov av stödinsatser och upprättande av åtgärdsprogram. - stärka det kollegiala lärandet mellan specialpedagogerna genom gemensamma forum - skapa forum för tydligare samverkan på huvudmannanivå mellan verksamhetschef och medicinsk verksamhetschef - utveckla det systematiska kvalitetsarbetet vad gäller elevhälsa genom att uppmuntra användandet av materialet Diagnos för elevhälsan samt checklistor Riktade insatser under våren 2016 Utifrån analys och utvärdering av höstens insatser genomfördes följande: Kompetensutveckling för specialpedagoger VT2016 Två specialpedagogiska träffar genomfördes under våren där den första syftade till att säkerställa likvärdigheten i utredningar som görs och i de åtgärdsprogram som upprättas samt att effektivisera arbetet på åtgärdsnivå till förmån för det främjande och förebyggande arbetet. Utbildningstillfället tydliggjorde huvudmannens krav på vad en kvalitativ utredning innefattar gällande allsidighet, formalia, form och vilka beslut som kan fattas. Som stöd i arbetet tog huvudmannen också fram nya mallar för utredning om behov av särskilt stöd, beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram, beslut om åtgärdsprogram för elev i behov av särskilt stöd samt beslut om att avsluta åtgärdsprogram. Användandet av fiktiva utred- Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 13

14 14 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

15 ningar och åtgärdsprogram av varierad kvalitet synliggjorde den nivå på utredningar som förväntas inom verksamheten. Likaså tydliggjordes att samtliga utredningar inom verksamheten framgent genomförs av specialpedagog. Syftet med den andra specialpedagogiska träffen vara att stärka det närvarofrämjandearbetet och samtidigt ta fram underlag för att kvalitativ kunna utreda orsakerna till frånvaro. På skol- och verksamhetsnivå finns en korrelation med närvaro och måluppfyllelse. Resultatmässigt finns det en överrepresentation av hög frånvaro hos de som inte når kraven för en examen. Förhoppningen är att utredningarna hädanefter skall resultera i framtagandet av lämpliga främjande och förebyggande insatser på skolnivå. Resultat och slutsatser Ökad förståelse för uppdraget och behov av tvärprofessionellt samarbete Insatserna under höst och vår har bidragit till att elevhälsan på samtliga skolor inom verksamheten stärkts i sitt uppdrag. Samtidigt ser vi en fortsatt spridning mellan enheterna. Rektorerna tar nu ett ökat ansvar för att leda elevhälsans arbete och samtidigt organisera för ett utvecklingsarbete. Samtidigt finns fortsatt en spridning mellan skolorna. Kompetensutvecklingsinsatserna inom utredning av stödbehov har lett till att verksamhetens riktlinjer efterlevs i högre grad och också resulterat i en ökad likvärdighet för eleverna. Vi ser samtidigt utmaningar inom roll- och ansvarsfördelning. Hos vissa skolors elevhälsa tenderar arbetet att utgå från vem som har tjänsten snarare än från vad tjänsten innebär. Det leder till en ojämn kvalitet som riskerar att bli personbunden snarare än bunden till uppdraget. Styrningen av elevhälsan är avgörande för att uppnå målet. Att leda en elevhälsa och samtidigt få den att samverka med övrig personal är ett komplext uppdrag. Ett tydligare fokus på uppdragets innehåll och mål har också genererat fler diskussioner mellan rektorer i hur ett praktiskt ledarskap kan ta sig uttryck. Under läsåret 1617 används rektorsmöten för att stärka rektors chefsroll och utveckla ledarskapsförmågorna. Där ingår både uppdragsfokus och personalledning och kommunikation. Därutöver förs en nära dialog mellan rektor och huvudman. Därutöver kommer huvudmannen samla alla skolors elevhälsa för kompetensutvecklingsinsatser under januari Reviderad elevhälsoplan och uppdaterade rutiner Höstens och vårens insatser resulterade i revideringen av verksamhetens elevhälsoplan innehållande nya riktlinjer för elevhälsans åtgärdande, främjande och förebyggande arbete. Innehållet kompletterade med nya mallar för utredning om stödinsatser och utredande av frånvaro, modeller för att synliggöra det närvarofrämjande arbetet modeller för ett närvarofrämjandearbete. FOKUSOMRÅDE 2: STÄRKA REKTOR I SITT UPPDRAG Fokusområdets bakgrund & motiv: Framgångsrika skolor kännetecknas av en rektor som genom sitt pedagogiska ledarskap ger rätt styrning och ledning för skolan och dess personal. Skickliga rektorer leder till bättre skolor som i sin tur har positiv effekt på den övergripande måluppfyllelsen samt elevernas och medarbetarnas nöjdhet. Likaså bidrar ett skickligt ledarskap med fokus på pedagogisk utveckling i sin tur att lärarna blir skickligare i sitt yrkesutövande. Inom verksamheten har man lyckats skapa förutsättningar för en låg personalomsättning på rektorssidan, vilket är en förutsättning för stabila skolenheter. Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 15

16 Rektorerna deltar i en rad olika typer av utbildningsinsatser såsom den statliga rektorsutbildningen (för fem rektorer avslutade och sex rektorer pågående). Därtill utbildningar som är regionalt insatta (hälsofrämjande arbete i Halland), statligt utformade (Skolverkets APL-utvecklingsarbete) eller med skolutvecklingsfokus (Skolinspektionens dag, Skolverkets olika webinarium). Vi ser positivt på rektorernas vilja att lära men ser samtidigt att de olika insatserna bidrar till fortsatt spridning mellan skolorna och även spridning i rektorernas ledarskap. För att få ökad effekt på rektorsgruppens gemensamma lärande, samt säkerställa en likvärdighet gentemot medarbetare och elever behöver vi som huvudman ta ett ökat ansvar för att leda interna utbildningsinsatser. Mål och syfte: - Att stärka samtliga enheter inom verksamheten genom premissen att skickliga rektorer leder till bättre skolor som i sin tur har positiv effekt på den övergripande måluppfyllelsen samt elevernas och medarbetarnas nöjdhet. - Fler rektorer skall också se utvecklingspotentialen i sitt uppdrag. Metod och genomförande: Metod 1: Projekt elevhälsan Under fokusområde 1 redogörs för hur huvudmannen via ett riktat stöd gentemot samtliga elevhälsor också bidragit till stärkandet av rektorernas roll som ledare för denne. Metod 2: Rektorsmöten och riktat stöd från huvudmannen Vid sex tillfällen under läsåret hölls rektorsmöten som syftade till att utgöra forum för informationsspridning, kollegialt lärande och kompetensutveckling. Huvudmannen hade kontinuerlig uppföljning av verksamhetens och skolornas resultat. I de fall behov funnits har riktat stöd tillhandahållits. Detta stöd har varit främst åtgärdande men också främjande. Inom ramen för samtliga rektorsmöten behandlades också vårens tillsynsprocess där samtliga enheter och huvudmannen granskades av Skolinspektionen. Resultat: Ovan beskrivna insatser syftade till att upprätthålla och samtidigt utveckla styrkedjan mellan huvudman och skola. Skolinspektionens tillsyner VT16 visade tillsammans med interna granskningar HT15 att styrkedjan både var välfungerande och att både huvudman och rektor tog ansvar för ett utvecklande samarbete. 8 av 11 skolor genomgick tillsynen utan anmärkning medan tre skolor fick stärka sitt redan pågående utvecklingsarbete ytterligare (för vidare beskrivning av Skolinspektionens tillsyn vänligen se Instrumentell kvalitet: Interna granskningar/tillsyner). Genom att våra rektorer blir ännu skickligare i sitt uppdrag upplever också medarbetarna en ökad tilltro till ledarskapet och utvecklingsstyrningen. Medarbetarenkäten (NMI) som samtlig personal genomför visade att ledarindex ökar till 81 (80, 2015) tillsammans med arbetsgivarens attraktivitet 79 (78, 2015). Personal upplever också en ökad stolthet att arbeta inom verksamheten 88% (79% 2015). Slutsatser: Verksamhetens bibehållet goda resultat, det positiva utfallet i tillsynsprocessen och medarbetarnas fortsatta förtroende för våra rektorer visar på vad ett effektivt ledarskap kan resultera i. Huvudmannen ansvarar för ett främjande fokus där rektorernas potential tas tillvara och där likvärdigheten säkerställs. 16 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

17 Årets rektorsmöten har varit avgörande för att upprätthålla en kvalitativ dialog mellan huvudman och rektor. Inför läsåret 2016/2017 genomförs en ytterligare utveckling av forumen där man tydligare synliggör och arbetar efter Färdplan 2020 som Academedia tagit fram. Färdplanen innehåller ett riktat fokus på uppdraget där alla elever skall nå målen och där områdena kvalitet, innovation, effektivitet och attraktivitet behandlas. Inom ramen för chefsprofilen som Academedia tagit fram återfinns följande förmågor som utgör ett effektivt och välfungerande ledarskap: uppdragsfokus, personalhantering, kommunikation, beslutsförmåga/konflikthantering, affärsmässighet, innovation och ansvarstagande. Samtliga områden ska behandlas utifrån verksamhetens och skolornas behov. Se vidare Fokusområden 2016/2017. FOKUSOMRÅDE 3: SKOLBIBLIOTEK Fokusområdets bakgrund & motiv: I skollagen och förarbeten till denna fastslås att elever skall ha tillgång till ett skolbibliotek. Enligt skolverket är skolbiblioteket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställts till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övrig utrustning, dels som en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service. Vid interna granskningar genomförda läsåret 2014/2015 framkom behov av att stärka skolbiblioteken hos flera skolenheter. Behovet innefattade både ett säkerställande av ett anpassat resursutbud och att användningen av skolbiblioteket i den pedagogiska verksamheten ökade. Mål och syfte: - Säkerställandet av bibliotekets innehåll och resursutbud (så att dessa lever upp till kraven i författningarna). - Skolbiblioteket används som en naturlig del i den pedagogiska verksamheten för att stötta eleverna i deras utveckling och lärande. Metod och genomförande: Resurstilldelning Resurstilldelning gjordes i budget för läsåret 2015/2016 och inkluderade inköp av litteratur och material, katalogisering av utbudet samt inköp och implementering av digitala resurser såsom utlåningssystem. Kartläggning och ökad användning Inom ramen för interna granskningar och tillsyner synades användningen av skolbiblioteken. Samtliga skolor förde också dialog med huvudmannen kring de åtgärder som vidtagits för att öka elevers läsande. Under rektorsmöten fanns möjlighet till spridning av goda och framgångsrika arbetssätt. Resultat: Tillsynsprocessen under våren visade att huvudmannen behövde öka resurstilldelningen ytterligare för att leva upp till författningskraven. Således har sådan resurstilldelning gjorts. Därutöver ser huvudmannen behov av att ytterligare stärka användningen av bibliotekets Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 17

18 resurser på skolnivå. För att få effekt på användandet måste huvudmannen samordna och synliggöra hur ett effektivt användande kan se ut. Slutsats: Under föregående läsår avsatte huvudmannen medel för samtliga enheter med syftet att ombesörja skolbibliotekens utbud. Inför läsåret 2016/2017 görs ytterligare resurstilldelning för samtliga skolenheter med specifikt fokus på de orter där skolinspektionen noterat utvecklingsbehov. Resurstilldelningen utgår från skolornas övergripande behov tillsammans med elevers och lärares önskemål, med syftet att säkerställa ett reellt elevinflytande och samtidigt främja ett aktivt användande av resurserna. Huvudmannen säkerställer via rektor att resurstilldelningen också görs utifrån examensmålen för respektive program. Resurstilldelning innefattar facklitteratur, skönlitteratur, digitala läromedel och digitala verktyg. I samband resurstilldelningen och övergripande inventering tar huvudmannen också fram gemensamma riktlinjer för DBGY-bibliotekens utbud och upplägg specificerat efter ovanstående listade områden tillsammans med detaljerade volymkrav. SAMLAD BEDÖMNING AV VERKSAMHETEN 2015/2016 Vid läsårslut i juni sammanställs samtliga skolors resultat och underlaget distribueras därefter till skolorna som stöd för rektors och personalens analysarbete. Därefter genomför verksamhetsledningen en verksamhetsövergripande analys där man utifrån kvalitetsbegreppen lyfter fram de tendenser man ser på huvudmannanivå. Diagram 1 Genomströmning per enhet (Andel (%) elever som påbörjat sin utbildning HT2011 och HT2012 och inom 3 år uppfyllt kraven för examen på samma skola) 100% 90% 80% 70% 60% 82% 57% 89% 74% 63% 80% 59% 83% 56% 63% 54% 77% 73% 69% 67% 76% 82% 83% 89% 74% 71% 50% 40% 30% 20% 10% 0% DBGY Borås DBGY Falkenberg DBGY Göteborg DBGY Halmstad DBGY DBGY DBGY Lund Helsingborg Kungsbacka DBGY Malmö DBGY Stockholm DBGY Trollhättan DBGY Varberg Rikssnitt 18 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

19 FUNKTIONELL KVALITET Genomströmning Genomströmningen är ett mått på den andel elever som påbörjat sin utbildning hösten 2012 och inom tre år uppfyllt kraven för examen på samma skola. Av verksamhetens skolor ligger sex av skolorna över rikssnittet på 74% och tre under. Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p). Kraven för en gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program är: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Diagram 2a Andel elever med gymnasieexamen per enhet 100% 90% 80% 70% 88% 90% 83% 94% 89% 88% 91% 97% 77% 95% 88% 92% 94% 98% 88% 74% 86% 98% 100% 92% 84% 89,0% 88,8% 89% 60% 50% 40% 94% 100% 74% 84% 79% 88% 74% 100% 89% 82,8% 89% % 64% % 10% 0% Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 19

20 Diagram 2b Andel elever med gymnasieexamen per nationellt program 100% 90% 80% 70% 81% 83% 93% 94% 100% 90% 93% 92% 89% 89% 89% 84% 90% 89% 89% 89% 90% 89% 60% 50% 40% 91% 89% 86% 86% 90% 85% 91% 86% 30% Rikssnitt 2015* 20% % % Kraven för en gymnasieexamen för elever på yrkesprogram är: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med examen är bibehållen i jämförelse med föregående år 89% (89% LÅ1415). Examensprognoserna var likt föregående år avgörande för den goda måluppfyllelsen. Sex skolor redovisar i år ett förbättrat resultat och av dessa har tre skolor ett resultat på 95% och högre. Glädjande är att skolor såsom Borås och Falkenberg som förra året hade en negativ resultatutveckling i år når förbättrade resultat. Dessa skolor har under året arbetat med tätare uppföljning av samtliga elever tillsammans med ett mer aktivt synliggörande av kraven för en examen. Andel elever med examen på de högskoleförberedande programmen är 89% och på yrkesprogrammen 92%. Variationen mellan programmen är totalt 11 procentenheter där högst andel med examen finns på hantverksprogrammet 95% tätt följt av det estetiska programmet 94%. Lägst andel med examen finns på ekonomiprogrammet 83%. Här finns en lägre måluppfyllelse i de programspecifika kurserna som diskuteras vidare under Andelen minst godkända betyg (E). Tydligast resultatförsämring finns i Malmö där andelen med examen sjunker till 75% (88% LÅ1415). Skolans examensprognos låg i linje med utfallet och skolan lyckades inte öka andelen trots riktade insatser på individnivå. För att stärka elevuppföljningen ytterligare, tydliggöra mentorsuppdraget och samtidigt ge lärarna ökad tid till att fokusera på undervisningsuppdraget inför skolan heltidsmentorer under läsåret Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

21 På verksamhetsnivå konstateras att en högre andel F är den främsta orsaken till utebliven examen. Vi ser också att andel F ackumulerats under hela studietiden och inte enbart under år 3. Examensprognoserna för år 3 kommer således på flera skolor upprättas för år 1 och 2. Förhoppningsvis kommer en tidig upptäckt leda till att stödinsatser sätts in i rätt skede. Analyser visar också att skolorna måste stärka det närvarofrämjande arbetet. Det finns en tydlig korrelation mellan lägre måluppfyllelse och frånvaro från utbildningen. För att sätta in rätt typ av främjande insatser måste också utredningar av elevers frånvaro bli mer systematiserad och kvalitativ. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier En yrkesexamen ger eleven möjlighet att söka jobb inom det fält examen avser. Det ger dock inte automatiskt en grundläggande behörighet till högskolestudier, men utbildningen kan kompletteras med behörighetsgivande kurser. På samtliga yrkesprogram erbjuds möjligheten att läsa in behörigheten till vidare studier. Samtidigt ser vi att elevernas önskemål om att läsa in behörigheten skiljer sig åt mellan skolorna. På tio av elva skolor är resultaten högre än rikssnitt på 35%. Högst andel finns på Stockholm 86% och lägst Kungsbacka 13%. I Kungsbacka finns en längre tradition av elevgrupper som hellre väljer att stärka sin anställningsbarhet och fördjupa sina yrkesförmågor än att läsa in behörighet till vidare studier. Diagram 3a Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier - per enhet 100% 90% 86% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 67% 59% 58% 35% 56% 50% 74% 70% 70% 48% 71% 70% 52% 39% 67% 33% 35% 13% 41% 69% 66% 56% 50% 49% 50% 78% 81% 47% 56% 55% 59% 35% 35% % 0% 9% 9% Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 21

22 Genomsnittlig betygspoäng Den genomsnittliga betygspoängen (GBP) beräknas enligt Högskoleverkets meritvärderingsmodell vid antagning till högskolan, där ett betyget E i en kurs ges värdet 10, betyget D 12,5 poäng, betyget C 15 poäng, betyget B 17,5 poäng, betyget A 20 poäng och F ger 0 poäng. Poängen per kurs viktas sedan med hänsyn till kursernas omfattning uttryckt i gymnasiepoäng. GBP beräknas på totalt 2400 poäng då Gymnasiearbetet endast kan ge betygen E eller F och därför undantas från GBP. Betyg i utökade kurser påverkar inte den genomsnittliga betygspoängen. GBP- samtliga avgångsbetyg Den genomsnittliga betygspoängen ökar på samtliga skolor utom i Malmö 13,5 (LÅ ,8) och Borås 13,2 (13,4 LÅ1415). Verksamhetens GBP ökar från 13,8 till 13,94 och ligger strax under rikssnittet på 14,0. Sju av skolorna redovisar resultat i linje med eller över rikssnitt. Systematiserad resultatuppföljning har bidragit till att fler elever de senaste åren nått målen för utbildningen. Skolornas fokusområden har ofta varit just ökad måluppfyllelse och att stärka undervisningen så att den i högre grad anpassas efter elevernas behov och förutsättningar. Ett stort fokus har lagts på ett åtgärdande kompensatoriskt arbete. Samtidigt har man tagit kliv för att utveckla den formativa återkopplingen för att stödja eleverna att nå högre kunskapskrav. Här ser vi att likvärdigheten och systematiken kring ledning och stimulans kan utvecklas ytterligare. Diagram 4a Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) per enhet 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 13,4 13,2 14,2 14,2 14,4 14,3 13,9 14,2 13,9 13,8 14,1 13,9 14,5 14,3 13,5 13,8 13,7 13,8 13,7 12,9 13,1 13,90 13,8 14,0 10,0 8,0 6,0 14,9 13,6 13,4 14,1 14,6 13,8 14,6 13,7 14,1 13,6 13,9 14, ,0 2,0 0,0 22 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

23 Diagram 4b Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) per nationellt program 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 13,8 13,3 14,4 14,7 14,2 14,7 13,9 13,7 13,8 14,2 13,2 13,0 13,9 13,9 13,9 14,2 13,5 13,8 10,0 8,0 6,0 4,0 14,4 14,4 13,4 13,6 14,2 13,1 14,5 12,9 14,0 Rikssnitt ,0 0,0 GBP - examen Den genomsnittliga betygspoängen (GBP) för elever med examen var 14,5, vilket är en ökning från föregående års 14,32 och är i linje med rikssnitt 14,5. För vidare diskussion vänligen se GBP samtliga avgångsbetyg. Diagram 4c Genomsnittlig betygspoäng (examen) per enhet 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 13,5 14,1 14,5 14,6 14,7 14,9 14,6 14,5 15,1 14,3 14,8 14,7 14,7 14,4 13,9 14,4 14,4 14,4 13,7 13,2 13,8 14,50 14,32 14,5 10,0 8,0 6,0 15,2 13,6 14,8 14,7 15,5 15,2 15,6 14,9 14,1 14,0 14,7 14, ,0 2,0 0,0 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 23

24 Diagram 4d Genomsnittlig betygspoäng (examen) per nationellt program 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 14,9 14,7 15,1 14,1 15,1 14,5 14,6 14,7 13,9 14,1 13,7 13,5 14,5 14,2 14,5 14,8 13,9 14,3 10,0 8,0 6,0 4,0 14,8 14,9 14,1 14,1 14,7 13,8 15,0 13,5 14,5 Rikssnitt ,0 0,0 Uppföljning samtliga betyg Andelen minst godkända betyg (E) Andelen minst godkända betyg ligger i linje med föregående år 90% (2015: 91%). På yrkesprogrammen är andelen 92% och på de högskoleförberedande programmen 89%. Diagram 5a Andel minst godkända betyg (E) totalt* per enhet 100% 90% 94% 92% 93% 90% 90% 90% 94% 92% 88% 89% 88% 85% 97% 95% 90% 89% 89% 87% 94% 94% 93% 91% 90% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% % 10% 0% * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program 24 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

25 Diagram 5b Andel minst godkända betyg (E) totalt* per nationellt program 100% 90% 87% 85% 96% 96% 94% 93% 92% 91% 90% 89% 92% 92% 90% 90% 80% 79% 70% 60% 57% 50% 40% % 20% 10% 0% EK ES HT HV SA VO IM DBGY Totalt * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program Lägst andel minst godkända betyg finns på ekonomiprogrammet 85%. En överrepresentation av F finns i de programspecifika kurserna företagsekonomi, juridik samt matematik. Skolornas analys visar att man trots riktade insatser inte lyckats stötta eleverna tillräckligt i just dessa kurser. På respektive skola som har ekonomiprogrammet sker ämnesutveckling i någon form för att stärka måluppfyllelsen. Ekonomiprogrammet är populärt men har samtidigt krävande kurser. Elevernas förkunskaper varierar och skolorna måste arbeta än mer kompensatoriskt och samtidigt tydligare synliggöra kraven för en examen. Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 25

26 Andelen minst godkända betyg behörighetsgivande kurser Glädjande är att fler elever på verksamhetsnivå når kraven för godkänt i engelska 5,6, svenska 1 samt matematik 1a och b. Bibehållen måluppfyllelse finns i svenska 3 samtidigt som den är något lägre i gymnasiearbetet 90% (2015:93%). Att måluppfyllelsen ändå ökar i merparten av de behörighetsgivande kurserna är resultatet av ökad kännedom om kraven för examen samt ett aktivt åtgärdande arbete med prövningar. Likaså har skolorna tagit ett ökat ansvar för studie- och yrkesvägledningen för respektive elev. Diagram 5c Andel minst godkända betyg (E) i behörighetsgivande kurser* verksamheten totalt 100% 90% 80% 95% 96% 90% 93% 81% 88% 83% 85% 96% 93% 94% 89% 91% 91% 93% 90% 70% 60% 50% 40% % 20% 10% 0% Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1a Matematik 1b Svenska 1 Svenska 2 Svenska 3 Gymnasiearbete * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program 26 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

27 Betygsfördelning Fördelningen av andelen betyg F-A av samtliga betyg satta under läsåret var 10% F, 25% E, 18% D, 22% C, 14% B och 12% A. I likhet med föregående år har Lund högst andel satta högre betyg (A-C), 67%, medan Varberg har lägst, 38%. Samtidigt är andelen godkända betyg (minst E), 91% i Varberg men endast 85% i Kungsbacka. Skolorna med störst andel högre satta betyg (A-C) har nått längre i arbetet med ledning och stimulans. Framgångsfaktorer är innovativ undervisning, välfungerande elevhälsoteam och systematiserad resultatuppföljning. Skolor där andel godkända betyg och andel högre satta betyg (A-C) är lägre har under läsåret arbetat mer åtgärdande än önskvärt. Här ser vi att det finns behov av att stärka likvärdigheten i undervisningen samt att elevhälsans främjande arbete behöver få större utrymme. Diagram 6a Betygsfördelning* per enhet 100% 90% 80% 8% 17% 12% 17% 9% 13% 17% 13% 12% 17% 9% 14% 23% 14% 10% 11% 13% 16% 14% 7% 12% 11% 14% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 26% 18% 23% 21% 15% 28% 21% 22% 25% 21% 17% 16% 19% 28% 22% 18% 17% 26% 19% 25% 15% 20% 25% 18% 16% 26% 23% 24% 18% 22% 19% 19% 34% 22% 18% 25% A B C D E F 10% 0% 8% 7% 10% 6% 11% 15% 15% 3% 11% 13% 6% 9% 10% * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 27

28 Diagram 6b Betygsfördelning* per nationellt program 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% 14% 21% 18% 23% 15% 6% 9% 17% 16% 9% 9% 15% 11% 12% 15% 12% 13% 13% 14% 15% 18% 25% 20% 22% 22% 21% 22% 22% 22% 19% 19% 19% 19% 18% 16% 17% 18% 30% 27% 21% 31% 29% 21% 27% 20% 5% 7% 8% 11% 8% 8% 11% 10% A B C D E F * Inkluderar även betyg satta i gymnasiekurser för elever på IM-program 28 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

29 INSTRUMENTELL KVALITET Interna granskningar/tillsyner Under hösten 2015 och i början av 2016 genomförde huvudmannen interna granskningar på sju av enheterna. Granskningarna visade att skolenheterna till allra största del uppfyllde kraven i författningarna. Samtidigt behövde arbetet med examensmålen konkretiseras, samordnas och synliggöras. Utredningar om behov av särskilt stöd kunde bli mer allsidiga och kvalitativa tillsammans med det främjande arbetet. Enheter såsom Helsingborg och Stockholm fick efter granskningar riktat stöd från verksamhetschef och stödfunktioner för att stärka dessa processer. Under våren 2016 genomförde Skolinspektionen regelbundna tillsyner vid samtliga skolenheter. 8 av 11 enheter bedömdes helt uppfylla kraven i författningarna. Bedömningarna bekräftade att verksamheten är välfungerande och att en hållbar styrkedja upprättats. Likaså hade de insatser som redogjorts med stärkandet av elevhälsan och rektors roll gett effekt på de utvecklingsområden som uppmärksammats. Vid tillsynerna uppmärksammades också utvecklingsbehov i Falkenberg (studiero), Varberg (undervisning utifrån elevernas förutsättningar och intressen, studiero) samt Helsingborg (elevinflytande). Bristerna som uppmärksammats berodde inte främst på omfattningen utan snarare på att spridningen i arbetssätt bidrog till en minskad likvärdighet för eleverna. För att stärka likvärdigheten och komma tillrätta med uppmärksammade brister genomförde respektive skola åtgärdande insatser under senvåren I samband med uppstart i augusti fortsätter utvecklingsarbetet med konkretisering i respektive skolas arbetsplan. Rektor tillsammans med huvudmannen tar ansvar för att utvecklingsarbetet fortsätter. Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning. För verksamheten finns en elevhälsoplan innehållande rutiner och blankettstöd för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Under läsåret 2014/2015 genomfördes kompetensutvecklingsinsatser med samtliga skolors elevhälsa med fokus på extra anpassningar och särskilt stöd. Vid huvudmannens och rektors uppföljning av elevhälsans arbete i juni 2015 framkom att utbildningsinsatserna till viss del gett effekt på skolornas arbete, men att fortsatta utvecklingsbehov fanns. De interna granskningarna visade också att behoven skiljde sig åt mellan skolorna. Med start läsåret 2015/2016 genomfördes då en genomgripande utvecklingsinsats för elevhälsan som vidare beskrivs under Fokusområde 1 Stärkande av elevhälsan. Likvärdig bedömning Överensstämmelsen mellan nationella provbetyg och kursprovsbetyg ligger totalt sett på 57% där 7% får ett lägre kursbetyg medan 36% får ett högre sådant. Högst överensstämmelse återfinns svenska som andraspråk 3, 80%, matematik 1 62% och 3b, 62%. Lägst överensstämmelse återfinns i svenska som andraspråk 1, 41% och matematik 2a, 47%. I de kurser med lägre överensstämmelse har också ett lägre antal prov genomförts, vilket ger ett större procentuellt utfall. Skolornas analyser av resultaten visar att en lägre överensstämmelse beror på att eleverna efter genomfört prov lyckats nå kunskapskrav under kursens gång som eventuellt missats under provtillfället. Likaså har kompensatoriska insatser löpande under läsåret tillsammans med anpassningar för respektive individ lett till att fler nått högre kunskapskrav i kurserna. Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 29

30 Tabell 7a Överenstämmelse nationella kursprovsbetyg och kursbetyg Verksamheten totalt 2015/2016 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre Engelska % 59% 28% Engelska % 48% 42% Matematik 1a 251 1% 57% 43% Matematik 1b 401 0% 62% 38% Matematik 2a 50 0% 46% 54% Matematik 2b 204 0% 51% 48% Matematik 3b 47 0% 62% 38% Svenska som andraspråk % 41% 47% Svenska som andraspråk 3 5 0% 80% 20% Svenska % 58% 32% Svenska % 58% 38% TotaltE % 57% 36% Tabell 7b Överenstämmelse nationella kursprovsbetyg och kursbetyg Verksamheten totalt VT 2015 jmf VT 2016 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2014/2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2015/2016 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget, Rikssnitt VT 2015 Engelska 5 72% 59% 73% Engelska 6 67% 48% 68% Matematik 1a 72% 57% 69% Matematik 1b 70% 62% 72% Matematik 2a 41% 46% 61% Matematik 2b 36% 51% 65% Matematik 3b 43% 62% 62% Svenska som andraspråk 1 30% 41% 59% Svenska som andraspråk 3 100% 80% 52% Svenska 1 55% 58% 62% Svenska 3 62% 58% 52% Samtliga ämnen 63% 57% 30 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

31 Klagomål De klagomål som inkommit under läsåret är få till antalet. Då något klagomål berör brister i utbildningen berör andra brister i stödinsatser för elev. I samtliga fall har åtgärder vidtagits för att säkerställa att eleven får det den har rätt till och att skolorna lever upp till författningskraven. I det främjande arbetet har skolorna också tagit ansvar för att skola, vårdnadshavare och elev upprätthåller en fungerande dialog. Likabehandling och värdegrund Varje skola upprättar under januari månad en plan mot kränkande behandling och diskriminering. I planen redovisas de planerade främjande och förebyggande insatserna vilka utgår från analys av skolans tidigare arbete och den likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-enkät) som görs varje höst. För verksamheten finns gemensamma rutiner för att uppmärksamma och utreda fall av kränkande behandling. Resultaten av likabehandlings- och värdegrundskartläggningen HT15 visar att andel trygga elever ökat till 97% (2015: 96%), 91% vet vart de skall vända sig till om de upplever sig illabehandlade (2015:85%) och 85% av eleverna förtroende för att skolan tar tag i situationen (81%). Långt fler elever upplever också att de fått information om värdegrundsarbetet som bedrivs 81% (2015:64%). Resultaten är en direkt effekt av skolornas förtydligande och synliggörande av det lokala värdegrundsarbetet. Flera av skolorna arbetar främjande i flera olika sammanhang, men hade inte tidigare tydliggjort detta för eleverna i samma utsträckning som nu. Diagram 8 Likabehandling- och värdegrundskartläggning verksamheten totalt 100% 96% 97% 90% 80% 81% 85% 91% 81% 85% 70% 64% 60% 50% 40% HT2014 HT % 20% 10% 0% Jag har fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete Jag vet vart jag ska vända mig om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan. Jag har förtroende för att skolan tar tag i situationen om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan. Jag känner mig trygg i skolan Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 31

32 Lärarbehörighet Behörigheten har stärkts eller är bibehållen på fem skolor medan den är lägre på sex. Behörighetsnivån är lägst i Halmstad, medan den är högst i Varberg 79% och Falkenberg 76%. Inom hela verksamheten har vi hög yrkeskunnighet och yrkeslärare med specialist kompetens, vilket medfört en något lägre behörighetsnivå. Samtliga skolor eftersträvar en hög behörighetsnivå. Vid nyanställning följs rådande lagkrav och riktlinjer. Likaså följer varje rektor upp de medarbetare som ännu inte har en pedagogisk högskoleexamen och tar fram en plan för den framtida arbetssituationen. Kompetensutvecklingsinsatser sker löpande för att stärka behörigheten. Diagram 9 Lärarbehörighet per enhet 100% 90% 80% 70% 76% 75% 68% 67% 65% 74% 78% 79% 79% 83% 79% 60% 65% 66% 63% 58% 50% 40% 30% 54% 43% 56% 66% 63% 48% 38% 71% 51% 44% 44% 57% 46% 67% 67% 44% 73% 79% % 32% 33% 10% 0% DBGY Borås DBGY Falkenberg DBGY Göteborg DBGY Halmstad DBGY DBGY DBGY Lund Helsingborg Kungsbacka DBGY Malmö DBGY Stockholm DBGY Trollhättan DBGY Varberg Rikssnitt 32 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

33 Studiemiljö & undervisning Studiemiljöindex för 2015/2016 är 72 (2015:73). Undervisningsindex för verksamheten är oförändrat på 66. Eleverna upplever att lärarna hjälper dem i skolarbetet så att det ska gå så bra om möjligt för dem 64% (andel 7-10, 85% andel 5-10) samt att det är tydligt vad som krävs för att nå de olika betygen 63% (andel 7-10). Samtidigt konstateras att återkoppling kring elevens kunskapsutveckling kan förbättras (59%). Arbetsron, andel 7-10, är lägre 58% än tidigare (2015:62%). Begreppet arbetsro inbjuder till olika tolkningar och även om en samsyn eftersträvas, ser vi att skolorna nått olika långt i dialogen med eleverna. Skolorna behöver generellt ta ett ökat ansvar för att lyfta arbetsrodiskussionen inom kollegiet och med eleverna. Inför 1617 uppdateras verksamhetens elevhälsoplan med råd för stärkande av studieron. Gemensamt för skolorna som når förbättrade resultat är systematiken i utvecklingsarbetet. Skolorna arbetar med olika insatser för att bland annat stärka likvärdigheten och tydliggöra ledarskapet i klassrummet. Processerna på samtliga skolor utgår från ett kollegialt lärande med vissa inslag av aktuell forskning. Diagram 10a Studiemiljö (elev) verksamheten totalt 100% 90% 89% 89% 87% 80% 70% 60% 72% 66% 62% 76% 79% 77% 60% 62% 58% 67% 69% 70% 50% 40% % 20% 10% 0% Eleverna behandlar varandra med respekt Personalen tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Jag känner mig trygg i skolan Jag tycker att jag kan få arbetsro Jag tycker att personalen tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 33

34 Diagram 10b Studiemiljöindex (elev) per enhet Diagram 11a Undervisning (elev) verksamheten totalt 100% 90% 80% 70% 60% 61% 61% 59% 58% 59% 59% 68% 66% 64% 63% 64% 63% 50% 40% % 20% 10% 0% Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet Lärarna hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen 34 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

35 Diagram 11b Undervisningsindex (elev) per enhet Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 35

36 Undervisningsutvärdering (Instrumentell kvalitet) Två gånger under läsåret genomförs undervisningsutvärderingar på samtliga skolor. Undervisningsutvärderingarna utgör ett uppföljningsverktyg som ger en indikation på i hur hög grad eleverna upplever att lärarna inom ramen för undervisningen följer de riktlinjer som anges i läroplanen (Lgy11) med avseende på kunskaper (2.1), normer och värden (2.2), ansvar och inflytande (2.3), arbete och samhällsliv (2.4) samt bedömning och betyg (2.5). Instrumentell kvalitet: Undervisningsutvärdering Ansvar och inflytande 1. Läraren underlättar för mig att planera mina studier och ta ansvar och för mitt skolarbete. 2. Läraren visar intresse för vad jag har för förkunskaper och förväntningar på kursen, och uppmuntrar mig att vara med och bestämma hur vi ska arbeta. Arbetsliv och vidare studier 3. Läraren gör det tydligt för mig varför kursen är en viktig del av min utbildning och hur jag skulle kunna ha användning för mina kunskaper i mitt framtida arbetsliv och i vidare studier. Bedömning och betyg 4. Läraren gör det tydligt för mig vilka mål vi arbetar mot och vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. 5. Läraren har regelbunden kontakt med mig om hur det går för mig och hur jag kan utvecklas ännu mer. Demokratisk kompetens och värdegrund: 6. Jag kan lita på att läraren ingriper om någon utsätts för kränkningar. 7. Läraren ger mig möjlighet att träna på att ta ställning, presentera, kommentera, diskutera och argumentera. 8. Läraren gör det tydligt för mig vad demokrati är. 9. Läraren är mån om att alla ska få möjligheten att få komma till tals och bli lyssnade på. Drivkraft, självförtroende och sammanhang 10. Läraren får mig att tro på mig själv och att jag kan lära. 11. Läraren ger mig den hjälp jag behöver för att det ska gå så bra som möjligt för mig. 12. Läraren ger mig möjlighet att arbeta utifrån mina intressen och drivkrafter. 13. Läraren inspirerar mig att vilja lära mig mer. 14. Läraren är bra på att skapa arbetsro. 15. Läraren är bra på att skapa ett bra samarbets- och diskussionsklimat. Kreativ kompetens 16. Läraren ger mig möjlighet att utveckla min kreativitet. Undervisningsutvärdering (Andel 7-10) 100% 80% 60% 64% 64% 66% 67% 67% 68% 68% 69% 60% 55% 76% 74% 66% 64% 67% 68% 78% 74% 72% 73% 70% 70% 66% 63% 63% 64% 69% 68% 69% 68% 61% 61% 40% HT2015 VT % 0% Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

37 UPPLEVD KVALITET Varje år följer man inom Academedia upp den upplevda kvaliteten via en elevenkät som genomförs i januari. Elevenkäten för 2016 visade att nöjd kund index ökar i jämförelse med föregående år (66 jmf 2015:65). Totalt 9 av 11 skolor redovisar förbättrade resultat där Trollhättan når högst, 87. Skolor som föregående år redovisat ett negativt resultat har glädjande nog förbättrats (Helsingborg 64, 60:2015, Borås 65, 57:2015, Varberg 70, 69:2015). Malmö ligger lägst men har de senaste tre åren stadigt ökat från 48 till 58. Rekommendationsgraden ligger i linje med föregående år 70 (2015:70). Diagram 12a Nöjdhet (NKI-Index) per enhet Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 37

38 Diagram 12b Rekommendationsgrad per enhet 100% 93% 90% 95% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 66% 65% 68% 88% 79% 80% 63% 68% 72% 74% 75% 81% 81% 64% 65% 65% 66% 69% 74% 77% 74% 59% 59% 81% 78% 57% 62% 87% 89% 90% 70% 66% 70% 70% 73% 72% % 48% 10% 0% Diagram 12c Trivselgrad per enhet 100% 93% 90% 80% 72% 81% 84% 77% 81% 83% 85% 76% 84% 76% 83% 77% 79% 77% 94% 78% 79% 77% 80% 79% 80% 70% 72% 73% 71% 72% 60% 50% 40% 30% 72% 91% 75% 79% 85% 78% 78% 62% 93% 89% 87% 79% 80% % 10% 0% 38 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

39 ÄNDÅMÅLSENLIG KVALITET För att kunna bedöma hur väl våra utbildningar möter de krav som finns i framtida studie- och yrkesliv följer vi varje år upp den ändamålsenliga kvalitén. Två år efter avslutade gymnasiestudier blir elever kontaktade och får genomföra en enkät som innefattar frågor om studier, yrkesliv samt vad man uppfattar att utbildningen gav dem. Resultaten av årets undersökning avser elever som avslutade sina studier 2012/2013. Resultaten visar att flertalet av de tidigare eleverna är nöjda med sin skola. 76 procent uppger att de kan rekommendera skolan till andra. Likaså uppger merparten att utbildningen vid gymnasieskolan förberedde dem mycket eller ganska väl inför högre studier. Av de tidigare eleverna så arbetar mer än mer än hälften av eleverna, medan en tredjedel studerar. Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 39

40 Diagram 13a Huvudsaklig sysselsättning 2 år efter examen verksamheten totalt Studerar på högskola/universitet Studerar vid annan utbildning Arbetar Övrigt 8 Diagram 13b När du ser tillbaka på din tid på din skola, hur nöjd är du då med verksamheten totalt Förberedelser inför högre studier Förberedelser inför arbetslivet 40 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

41 BESLUT OCH FOKUS FRAMÖVER Sammantaget är verksamheten välfungerande med viss spridning mellan skolorna. Andel med examen är i linje med föregående år och tryggheten är fortsatt hög. Elevnöjdheten är högre, totalt sett, samtidigt som allt fler elever vill börja hos oss. Vi har en stabilitet i rektorsgruppen tillsammans med ett fortsatt högt förtroende hos personal. Efter interna och externa granskningar tar vi ansvar för de utvecklingsbehov som finns. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet behöver vi fortsatt stärka våra instrumentella processer. Skolornas främjande och förebyggande arbete kan konkretiseras ytterligare tillsammans erbjudandet av likvärdig undervisning. Som huvudman vilar vår utmaning i att minska spridningen mellan våra skolor och samtidigt säkerställa att varje lokal styrkedja når ner till elevnivå. Medan vissa specifika skolor får riktat utvecklingsstöd värnar vi om att processerna företrädelsevis skall vara främjande och förebyggande. Vi ser att ett riktat fokus på ledarnas och medarbetarnas utveckling ger effekt på skolornas och utbildningarnas kvalitet i allt från elevhälsans arbete till undervisningens utformning. Ledarskapet på skolnivå är avgörande för utfallet. Academedia har i sin chefsprofil tagit fram olika förmågor som utgör ett effektivt och välfungerande ledarskap: uppdragsfokus, personalhantering, kommunikation, beslutsförmåga/konflikthantering, affärsmässighet, innovation och ansvarstagande. Med bakgrund av detta kommer rektorsmötenas utformning och innehåll anpassas och behandla samtliga förmågor under läsåret. Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 41

42 För läsåret 2016/2017 ämnar vi också synliggöra och konkretisera Academedias Färdplan 2020 i vårt verksamhetsövergripande arbete. Färdplanen innefattar både en vision och en konkretisering av metoder för att nå dit. Academedia vill vara en internationell förebild där alla elever ska nå målen. Detta görs genom att verksamheterna är ledande på: kvalitet, attraktivitet, effektivitet och innovation. Inom vår verksamhet gör vi likadant riktar vår verksamhetsplan för 1617 mot följande: OMRÅDE: KVALITET Bakgrund & motiv: Verksamheten har under 1516 bibehållit en måluppfyllelse där 89% av eleverna en gymnasieexamen (1415: 89%). Framgent vill huvudmannen stärka skolornas förutsättningar att stärka resultaten genom att underlätta och stödja stödverktygsansvändning samt fortsätta det EHT-arbete som initierades under Mål för området: Nå en ökad måluppfyllelse (1516: 89%) Upprätthålla och underhålla användningen av instrument /stödverktyg - Undervisningsutvärdering, EWS, betygs- och examensprognoser. Vidta åtgärder efter tillsyn (skolpsykolog, skolbibliotek och rektors pedagogiska utbildning) OMRÅDE: ATTRAKTIVITET Bakgrund och motiv: Resultaten i elevenkäter och medarbetarenkäter visar på ett högt förtroende för skolorna, verksamheten och huvudmannen. Framgent vill vi att vår verksamhet är ett självklart och attraktivt val för elever, medarbetare och rektorer. Som ett led i detta kan vi bli bättre på att synliggöra det goda arbete som sker och visa de möjligheter som finns för respektive elev, medarbetare och ledare. Mål för området: Vara en attraktiv arbetsgivare för rektorer och lärare Synliggöra verksamhetens samhällsansvar och det lokala samhällsutvecklande arbete som sker på skolnivå 42 Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola

43 OMRÅDE: EFFEKTIVITET Bakgrund och motiv: Verksamheten har goda förutsättningar för att kunna bedriva kvalitativa utbildningar. Vi vill fortsatt utveckla effektiviteten för att främja hållbarheten och kunna möta framtidens behov. Mål för området: Ha bärkraftiga enheter med god ekonomisk insikt Ha en stärkt styrkedja mellan huvudman och rektor OMRÅDE: INNOVATION Bakgrund och motiv: Vi vill framgent att vår verksamhet i ännu högre grad präglas av innovation inom bland annat undervisning, digital teknik och professionsutveckling. Mål för området: Lärande organisation på verksamhetsnivå Bra och enkla klientlösningar för att möta elevers behov Metod och genomförande: För att lyckas med ovanstående mål genomförs olika insatser av främjande, förebyggande och åtgärdande karaktär. Specifika metoder för genomförande redovisas i verksamhetsplanen för Kvalitetsrapport - Drottning Blankas Gymnasieskola 43

44 Uppgifterna i den här rapporten är noggrant kontrollerade. Vi reserverar oss för eventuella skriv- och tryckfel som ändå uppkommit i produktionen av rapporten. Drottning Blankas Gymnasieskola Kaserntorget Göteborg