KVALITETSRAPPORT 2016 /17 STOCKHOLM

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT 2016 /17 STOCKHOLM

2 Innehåll: 1. Grundfakta om Plusgymnasiet Stockholm 2. Förutsättningar för skolans arbete 3. Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet 4. Fokusområden 2016/ Samlad bedömning av skolans resultat 2016/ Fokusområden 2017/2018 2

3 1 Grundfakta om Plusgymnasiet Stockholm 1.1 Historik, fakta, organisation Plusgymnasiet Stockholm startade 2010 och ingår i Plusgymnasiet AB som i dag består av totalt 14 gymnasieskolor, från Sundsvall i norr till Malmö i söder. Plusgymnasiet AB ingår i sin tur i Academedia AB sedan juli Plusgymnasiet Stockholm ligger i Stadshagen, Stockholm med närhet till tunnelbanestationen Stadshagen. Läsåret 2016/2017 fanns fem nationella program samt två introduktionsprogram på skolan. 1.2 Utbildningar och elevantal (enligt juni 2017) Nationellt program Nationell inriktning Yrkesutgång År 1 År 2 År 3 Hantverksprogrammet Övriga hantverk Hår- och makeupstylist Hantverksprogrammet Övriga hantverk, lärling Hår och makeup stylist Hantverksprogrammet Frisör Frisöraspirant Hantverksprogrammet Övriga hantverk Hudvård Barn- och Fritidsprogrammet Fritid och Hälsa Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap Ekonomiprogrammet Ekonomi Estetiska programmet Musik Totalt Introduktionsprogram Yrkesintroduktion 1 Programinriktat individuellt val 13 Språkintroduktion Elever Skolan rekryterar i huvudsak elever från Stockholms län men även från andra län i Sverige. Bland annat Blekinge och Sörmland. Majoriteten kommer dock från Stockholms stad, Huddinge, Haninge, Botkyrka och Södertälje kommun. En övervägande andel av skolans elever, ca 80%, utgörs av flickor. Fördelningen av flickor och pojkar mellan utbildningarna var stor. På Hantverksprogrammet var drygt 95% flickor medan det på Barn-och fritidsprogrammet var 70% pojkar. Skolan är mångkulturell där elever med bakgrund från annat land än Sverige utgör en stor andel av skolans elevantal. 1.4 Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. 3

4 Inför läsåret 2016/2017 har skolan 111 förstahandssökande. Historiskt har Hantverksprogrammet Stylist varit skolans mest sökta utbildning. 4

5 2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 2.1 Pedagogiskt upplägg, kunskaper och värden Plusgymnasiets ledstjärna är att hjälpa elever och medarbetare att uppnå sin fulla potential. I arbetet mot denna ledstjärna spelar skolans grundläggande värderingar en viktig roll eftersom de syftar till att visa vägen mot en positiv och tydlig kultur på skolan. Våra värderingar gäller för alla på Plusgymnasiet, såväl elever som medarbetare, och är lika enkla som viktiga: Jag bryr mig, Ömsesidig respekt, Tydlighet Vår struktur har förtydligats vad gäller extra anpassningar i klassrummet och särskilt stöd, i de fall anpassningarna inte är tillräckliga för att eleven ska nå kunskapsmålen. Skolan har ett riktat fokus mot att alla elever ska få den ledning och stimulans de har rätt till för att nå sina mål. 2.2 Lokaler Skolans verksamhet bedrivs i fina ändamålsenliga lokaler. Samtliga klassrum har projektorer. Särskilda lokaler för samtliga karaktärsämnen är väl anpassade för ändamålet. Plusgymnasiet ser datorn som ett viktigt pedagogiskt verktyg och hjälpmedel i undervisningen. Eleverna som skrivs in på skolan får låna en dator under sin tid på skolan. Skolan erbjuder skollunch. En inhyrd leverantör serverar lunch mellan kl Skolledning Utöver rektor, som har huvudansvaret för skolans pedagogiska verksamhet, bestod skolans ledning av biträdande rektorer. De biträdande rektorerna hade personalansvar för skolans lärare och rektor hade personalansvar för övrig personal på skolan inklusive hela elevhälsan. Biträdande rektor 1 har ansvarat för Samhällsvetenskapsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Estetiska programmet och för Barn- och fritidsprogrammet samt hade ekonomi- och personalansvar för 15 lärare. Biträdande rektor 2 har ansvarat för hantverksprogrammet med ekonomi- och personalansvar för 15 lärare. Skolan hade under läsåret tre arbetslag som leddes av rektor och biträdande rektorer. Arbetslagen träffades en gång per vecka. Varje vecka har rektor och biträdande rektorer två möten. Det ena mötet ägnades främst år aktuella frågor: skolans resultat analyserades och diskuterades kontinuerligt och beslut fattades kring hur skolan skulle förbättra resultaten. På det andra mötet diskuterades skolans långsiktiga arbete. På bägge mötena diskuterades skolans systematiska kvalitetsarbete och handlingsplanen. Skolans rektor skickar ut ett månadsbrev där information om skolan ställning tas upp. Övriga funktioner som informerade genom rektorns månadsbrev var: kurator, specialpedagog, studie- och yrkesvägledare samt biträdande rektorer. 5

6 2.4 Lärare och förstelärare På Plusgymnasiet Stockholm arbetar 30 lärare. Av dessa var sju lärare inom de yrkesorienterade ämnena. Krav på lärarlegitimation inom yrkesämnena finns ännu inte formellt. En av yrkeslärarna läser på lärarprogrammet och beräknas bli legitimerad under kommande läsår. Övriga sex saknade legitimation men de har samtliga lång yrkeserfarenhet i de ämnena de undervisar i. I de teoretiska kurserna arbetade 23 lärare. 14 av dessa hade lärarlegitimation, medan åtta saknade. Av dessa hade två grundläggande lärarbehörighet men saknade fortfarande enstaka kurser för att få ut legitimation. Lärarna har varit indelade i två arbetslag med varsin ansvarig biträdande rektor. Möten har genomförts varje vecka. Fyra personer har varit anställda som heltidsmentorer. Den främsta anledningen till att skolan har en låg andel lärare med högskoleexamen beror på att skolan har många yrkeslärare då vi har många yrkesutbildningar. Vi har fler andel yrkeselever och högre andel yrkeslärare än en genomsnittskola i riket. Då det inte krävs att en yrkeslärare ska ha en högskoleexamen för att undervisa är det den främsta orsaken. Två av dessa har dock en utvecklingsplan där målsättningen är att våra lärare ska ha en lärarlegitimation inom några år. I realiteten kommer detta bli svårt då bristen på främst legitimerade yrkeslärare är ett problem i hela Sverige. När det gäller yrkeslärarna är det dock avgörande att de har hög kompetens inom yrkesområdet de undervisar i för att eleverna ska få med sig de kunskaper som krävs när de går ut i arbetslivet. Tre lärare har haft försteläraruppdrag: En med fokus på språk, den andra på ämnena inom humaniora (samhällskunskap, religion och historia) och den tredje på hantverkskurser. Deras uppdrag har formulerats sålunda: Du arbetar aktivt med att utveckla undervisningen, bland annat utifrån skolan fokusområden, med språkutveckling och projekt. Du stödjer lärarna i arbetet med att skapa motiverande undervisning och god studiero. Du arbetar aktivt med att se till att samtliga lärare arbetar utifrån samma bedömningsgrund formativt och summativt. Du stödjer och bedömer kollegor i deras utveckling. Du deltar i analys av skolans resultat och ger förslag till förbättringsåtgärder. Du genomför minst två lektionsbesök i veckan. Du stödjer nyanställda genom veckovisa möten om till exempel Schoolsoft, planering, dokumentation. Du deltar i möten med ledningen. Förstelärarnas huvudsakliga uppdrag har inriktats på att i samarbete med lärare utveckla undervisningen och pedagogisk utveckling, bl a annat genom lektionsbesök, enskild handledning och framför allt en kurs i bedömning, och gensvar under vårterminen Värdegrundsarbete Skolans övergripande värdegrundsarbete redovisas i planen mot kränkande behandling och diskriminering som personal, elever och elevhälsa är delaktiga i. 6

7 Varje höst genomförs en likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-enkät) där eleverna får svara på frågor som bland annat avgör trygghetsnivån på skolan, i vilken utsträckning de fått information om skolans värdegrundsarbete samt om de vet vart de skall vända sig om de upplever sig illa behandlade. Underlaget tillsammans med övrig information som samlas in via undervisningen, elevråd osv. ger skolan indikationer på vilka kommande främjande, förebyggande och även åtgärdande insatser som bör vidtas för att främja en trygg miljö för lärande. Om en elev upplever sig illa behandlad eller om det finns annat som framkommer som ger upphov till oro görs en anmälan om kränkande behandling till huvudman. Huvudmannen utreder, via juristkompetens, ärendet vilket resulterar i kortsiktiga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Därtill ges förslag på långsiktigt förebyggande och främjande insatser. 2.6 Elevhälsa / Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Funktion 14/15 15/16 16/17 Kurator 80% 80% 80% Skolsköterska 60% 60% 60% Studie- och yrkesvägledare 85% 85% 50% Specialpedagog 100% 100% 100% Speciallärare/samordnare 75% 100% 100% Skolläkare Vid behov Vid behov Vid behov Skolpsykolog Vid behov Vid behov Vid behov Värdegrundspedagog 100% Rektor 100% 100% 100% Tabell 1 visar det fullständiga elevhälsoteamets fördelning. Elevhälsoteamet hade ett ordinarie möte varje onsdag. Skolläkare och skolpsykolog deltog kontinuerligt på elevhälsomöten. Elevhälsans möten var uppdelade i två delar: 1. Aktuella ärenden enligt inkomna anmälningar (beslutsdokument) 2. Hälsofrämjande och förebyggande (HOF) Utöver detta hade specialpedagogen drop-in tider där lärare kunde få handledning av specialpedagog. Varje torsdag träffades undervisande team där specifika elever lyftes för diskussion och kollegialt lärande under ledning av specialpedagog. Under vårterminen ersattes detta av ett möte mellan mentorer och lärare. Vidare genomfördes mentorsmöten varje tisdag med specialpedagog, elevhälsoteamsamordnare, mentorer samt biträdande rektorer och rektor. Skolan följer upprättade rutiner för uppmärksammande av elevers behov av särskilt stöd, utredningar och eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I undervisningen genomförs också stödinsatser i form av extra anpassningar. Skolan arbetar med extra anpassningar genom att diskussioner förs i olika forum om hur extra anpassningar kan göras: på arbetslagsmöte, under diskussioner mellan förstelärare och lärare, mellan specialpedagog och lärare, under lektionsbesök. Under läsåret har en större satsning i området genomförts som en webbaserad distansutbildning för alla lärare. 7

8 2.7 Arbetsliv och vidare studier Studie- och yrkesvägledaren arbetade 50% med handledning av elever inom deras respektive program, med val av individuella val för åk 1 och åk 2 samt information för åk 3 om vilka val de kan göra efter gymnasiet både inom vidare utbildning eller yrkeslivet. 2.8 Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och Lärling På skolan finns yrkesprogram där arbetsplatsförlagt lärande är en del av utbildningen. Under sin utbildning har eleverna 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande (APL). Inom den gymnasiala lärlingsutbildningen genomför eleverna hälften av sin utbildning som arbetsplatsförlagd. Samtliga elever, med något undantag där särskilda skäl förelegat, har under läsåret genomfört planerad APLperioderna eller lärlingsutbildning. 2.9 Elevråd och elevinflytande Elevrådet representerade samtliga program på skolan och träffades en gång per månad. Elevrådet hade en av skolans mentorer med på alla elevrådsmöten. En elev var vald till ordförande med suppleant. Elevrådet hade också valt sekreterare på skolan. Skolledningen deltog på alla möten. Medlemmar ur elevrådet ingick också i den skyddskommitté som finns på skolan. Skyddskommittén hade under läsåret tre möten; på ett av dessa deltog elevrepresentanter. Skyddskommittén genomförde dessutom samt en skyddsrond tillsammans med skyddsombudet. Eleverna på skolan fick vid två tillfällen genomföra kursutvärderingar på utvalda kurser. Resultatet av kursutvärderingarna låg till grund för skolans fortsatta utvecklingsarbete. I januari-februari genomförde eleverna en elevundersökning som mäter elevernas upplevda kvalitet. Resultatet av denna analyserades i skolledningen och med medarbetarna. Därefter diskuterades arbetsron, hur eleverna informeras av undervisande lärare om hur de ligger till och elevernas möjlighet till delaktighet i åk 1 och åk 2. Under hösten genomförde alla elever en likabehandlingsenkät. Skolans likabehandlingsgrupp (LBG) analyserade denna tillsammans med skyddskommittén för att förbättra och utveckla skolans arbete för en tryggare arbetsplats att vistas på. 8

9 3 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet 3.1 Våra kvalitetsbegrepp Plusgymnasiet utgår från fyra kvalitetsbegrepp, funktionell kvalitet, instrumentell kvalitet, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet i arbetet med att följa upp verksamheten i skolan. Begreppen och dess innehåll som redogörs för nedan hjälper oss i arbetet med att fokusera mot mål och anpassa vårt arbete för att eleverna ska få en utbildning med så hög kvalitet dom möjligt. Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet För att alla elever ska uppnå utbildningens mål inom den funktionella kvaliteten krävs att vi har hållbara och rättssäkra strukturer, processer och arbetssätt som följer författningarna som styr skola. Till exempel ska varje elev ges möjlighet till reellt inflytande över utbildning och undervisning, få likvärdiga betyg samt en undervisning av god kvalitet som ger ledning och stimulans alternativt få möjlighet till extra anpassningar eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? Ändamålsenlig kvalitet Ett perspektiv vi följer upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? 3.2 Uppföljningar Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under 2016/2017 och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolan när de lokalt fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas. 3.3 Metoder och underlag för kvalitetsuppföljning Interna granskningar Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna granskningar. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med 9

10 rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen. Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. Betygsprognoser Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut. Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. Enkäter och utvärdering Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Dessutom genomförs elevenkäter som fokuserar på likabehandling- och värdegrundsarbetet på skolan samt undervisnings- /kursutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. Kvalitetsrapport och arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse kommande läsår. 10

11 4 Fokusområden läsåret 2016/17 Under läsårsavslutningen 2015/16 genomfördes en bred analys av skolans måluppfyllelse. Denna analys resulterade i en arbetsplan i vilken ett antal fokusområden lyftes fram som särskilt prioriterade. Skolan lade under HT16 tid och resurser på att förbereda sin inför tillsynen under HT16 och de gemensamma fokusområdena blev stundtals nedprioriterade till följd av insatser av mer åtgärdande slag. Nedan finns en kort presentation av området studiero. I den samlade bedömningen i punkt 5 finns en tydligare beskrivning av årets samlade resultat, insatser som fungerat att områden som måste stärkas till Fokusområde studiero Bakgrund: För att nå hög måluppfyllelse krävs det studiero i klassrummen. Skolan såg vid elevundersökningarna att det fanns brister i detta vilket gjorde att skolan valde det som ett av våra fokusområden. Enkäterna som genomfördes var likabehandlings-, kursutvärderings- och den årliga kvalitetsundersökningen. Mål: Att alla elever ska känna att de har studiero så de kan tillförskaffa sig de kunskaper de behöver för att nå målen för utbildningen (delmål 60%, mål 100%). Metod: Innan skolstart genomförs genomgång av skollagens kapitel 5 med samtlig personal på skolan. Diskussion och beslut vad detta innebär för skolans rutin avseende studiero genomförs med samtlig personal på skolan. Skolledningen informerar elever under augusti och september om skollagens kapitel 5, samt åtgärdstrappa om detta ej följs. Detta genomförs med samtliga klasser via lektionsbesök. Lektionsbesök med fokus studiero genomförs av ledning och förstelärare. Studieron följs upp varje månad med elevskyddsombud/elevråd. Genomgång av skolans ordningsregler samt elevers medverkan och inflytande över nya ordningsregler. Uppföljning i arbetslagen om hur studieron upplevs genomförs varje månad. Biträdande rektorer ansvarar. På studiedagen den 28/9 kommer halva dagen ägnas åt uppföljning och eventuella nya beslut inom fokusområdet studiero. Kollegialt lärande runt lektionsupplägg och lära av varandras exempel. Uppföljning och utvärdering: Uppföljning sker kontinuerligt varje månad på arbetslagsmöten, arbetsplatsträffar, studiedagar, förstelärar-, mentors-, elevhälsomöten samt i rektorsgruppen. Kursutvärderingar i november månad samt analys av resultat för beslut om åtgärder där elever ej uppfattar att det finns studiero. Skolledningen kontrollerar kontinuerligt. Resultat: I elevenkäterna VT15-VT 17 undersöktes frågan Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan, och resultatet blev 11

12 VT15: 57% VT16: 59% VT17: 67% Slutsatser: Resultaten visar att skolans arbete med studiero är på bättringsväg men att den måste stärkas ytterligare. Under läsåret diskuterade arbetslagen kontinuerligt hur studieron kunde förbättras. Samtidigt konstaterades. Mot bakgrund av resultaten och personalens diskussioner, tror vi att vi bland annat måste vidta följande åtgärder: Vi fortsätter att ha studiero som ett fokusområde, eftersom resultaten inte tyder på att vi agerat tillräckligt beslutsamt eller med tillräcklig samsyn. Ledningen aktualiserar med personalen frågan om studiero: på uppstarten och kontinuerligt under året. Personalen måste i större uträckning göra incidentrapporter så att skolledningen får kännedom om och kan åtgärda disciplinära problem. Undervisningspolicyn, som stipulerar hur ledningen vill att varje lärare hanterar sin undervisning, förankras, utvecklas och följs upp. Ledningen initierar en mer formaliserad och gemensam lektionsstruktur och upplägg för lärarna tillsammans med lärarna Ledningen gör fler lektionsbesök och ger återkoppling Förstelärarna fortsätter diskutera studiero med sina lärargrupper. Ledningen återkopplar till lärarna vilka disciplinära åtgärder som gjorts och detta inom en vecka. Skolan hjälper eleverna med studieteknik och målbild, så att eleverna får en klarare bild av varför de går på skolan, vad de ska göra och varför. Detta tror vi förbättrar motivationen och studieron. Ledningen uppmuntrar det kollegiala lärandet: Hur gör kollegerna för att uppnå studiero? Vad kan lärare lära sig av att besöka varandra? Ledningen diskuterar resultateten på kursutvärderingarna med enskilda lärare under medarbetarsamtal. 4.2 Andra kvalitetshöjande insatser Skolan har på olika sätt arbetat med kvalitetshöjande åtgärder, varav några kort presenteras här: Studiedagar: Diskussioner om gemensam lektionsstruktur, om aktivt lärarstöd, om skolans styrdokument, om vad som kännetecknar en god lektion, hur lärande är ett ömsesidigt och delat ansvar för lärare och eleven, hur skolan hjälper eleverna till större måluppfyllelse och hur vi kan arbeta för att uppfylla läroplansmålen i det dagliga arbetet 12

13 Elevstöd: Eleverna kan på olika sätt få hjälp med sina kurser: Genom extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen (där specialläraren bistår läraren med råd), på läxläsningstid (matematik, svenska, engelska) och i lärstudion med specialläraren. Undervisningspolicy: En formaliserad beskrivning av hur läraren förväntas bedriva sin undervisning har skapat större tydlighet och samsyn. Schoolsoftpolicy: En formaliserad beskrivning av hur läraren förväntas använda skolans lärplattform med lektionsplaneringar, bedömningar och gensvar. Lärare med behov av särskilt utvecklingsstöd: De lärare som haft behov av särskilt stöd och coachning, utifrån sina kursutvärderingar, har fått detta av förstelärare och av de biträdande rektorerna. Kompetensutvecklande insatser: Studiedagar. Besök på Skolforum i november med efterföljande redovisning och diskussion. Enskild kompetensutveckling. Skolverket kurs om arbetsplatsförlagt lärande (Apl) för yrkeslärare. 13

14 5 Samlad bedömning av verksamhetens resultat 2016/ Funktionell kvalitet Det statistiska underlaget som ligger till grund för Resultatbilagan gör att siffrorna inte tillförlitligt illustrerar tendenser, eftersom elevunderlaget i flera fall är litet. Skolan har haft ett aktivt arbete under sommarskolan vilket resulterat i att ett 70-tal betyg ändrats till minst godkänt. Andel elever med gymnasieexamen: Andel elever som erhöll gymnasieexamen ökat något sedan föregående år: från 73 % till drygt 75 %, att jämföra med 90 % för riket Gymnasieexamen för de högskoleförberedande programmen hamnade på 70 %, att jämföra med 91 % för riket 2016, medan yrkesprogrammen hamnade på 79 %, att jämföra med 87 % för riket Plusgymnasiet Stockholms elever ligger alltså lägre än rikssnittet 2016 generellt när det gäller andelen gymnasieexamen. För de enskilda programmen gäller att andelen elever med gymnasieexamen fördelades så här: Barn och fritidsprogrammet: minskat från 63 % till 60 % Ekonomiprogrammet oförändrat 50 % Estetiskt program: 100 % (ingen avgångsklass förra året) Samhällsvetenskapsprogrammet: minskat från 71 % till 69 % Hantverksprogrammet: stigit från 78 % till 81 % Trots en liten förbättring från föregående år finns här utrymme till förbättring av måluppfyllelsen, (i synnerhet på de högskoleförberedande programmen): Även om det finns flera individuella förklaringar till att elever inte nådde gymnasieexamen så är det tydligt att flertalet elever saknade eller misslyckades i många kurser och att problemen började redan i ettan. Skolan behöver sätta in åtgärder tidigt för att öka andelen elever med gymnasieexamen, bl a genom att arbeta mot frånvaro och sen ankomst i än större utsträckning Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier: Andelen elever på yrkesprogrammen som nått grundläggande högskolebehörighet är låg: På Barn och fritidsprogrammet (BF) och Hantverksprogrammet (HV) är det 28 % totalt, vilket är 7 % lägre än rikssnittet för Sannolikt upplever flertalet elever att det är viktigare med yrkesexamen än behörighet till högskola. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg): Den genomsnittliga betygspoängen för treornas samtliga betyg ligger på samma nivå (13,0) som förra året (12,7) vilket är något lägre än rikssnittets 14,0 för och Plusgymnasiernas 14,1. När det gäller fördelningen per program så finns variationer men inga klara tendenser. Programmen ligger tämligen lika, även om Samhällsprogrammet även detta år fått högre genomsnittlig betygspoäng (12,0) än föregående (11,1). 14

15 Yrkesprogrammen på Plusgymnasiet Stockholm ligger glädjande nog lite högre (13,5) än rikssnittet för 2016 (13,0). De högskoleförberedande programmen ligger lägre (12,2) jämfört med rikssnittet 2016 (14,6). Detta har bland annat föranlett skolan att inför nästa läsår justera programutbudet, på så sätt att Ekonomiprogrammet ersätts av Handelsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet och det Estetiska programmet läggs ner. Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis): Den genomsnittliga betygspoängen för de treor som nått gymnasieexamen är något högre för skolan yrkesprogram (14,2) än för rikssnittet 2016 (13,5), medan den är lägre för de högskoleförberedande programmen (13,7) jämfört med rikssnittet 2016 (15,1). Sammantaget ligger skolan på 14,0 vilket är lite lägre än rikssnittets (2016) 14,6 och något bättre än tidigare år (13,7). Denna positiva trend är resultatet av att vi hade ett starkt fokus på att få eleverna att klara kurser kopplade till gymnasieexamen. Analyser gjordes på individnivå och av mentorerna och pågående prövningar genomfördes under hela läsåret och under lovskolor. Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet lägre än rikssnitt och. Tendensen att de högskoleförberedande programmen ligger lite lägre än yrkesprogrammen känns igen även här. Här lyckas vi historiskt sett bättre med yrkesprogrammen. Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser: Beträffande andelen elever med minst betyg E så ligger andelen även detta år på 83% för skolan. Högst resultat har Hantverksprogrammet (86 %), medan lägst hade Barn och fritidsprogrammet (79%). Samhällsvetenskapsprogrammet har ökat från förra årets 78% till 82%, Estetiskt program från 82% till 97% och Ekonomiprogrammet från 82% till 85%. Fördelningen av betyg påvisar inga tydliga tendenser. Minst andel F återfinns på Estetiskt program (3%), störst på Barn- och fritidsprogrammet (21%). Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser: Jämfört med föregående år har andelen godkända betyg i exempelvis Engelska 5 ökat till 92 %, i Engelska 6 ökat till 94 %, Matematik 1a ökat till 91%, Matematik 2b ökat till 93%, Svenska 1 minskat till 78 %, Svenska 2 ökat till 75%, Svenska 3 ökat till 83%. När det gäller Gymnasiearbete har andelen godkända betyg ökat för SA, HV och EK, medan det för BF minskat. Lägst andel godkända betyg återfinns i Svenska A 3 (50%) Generellt behöver resultaten förstås förbättras, så att fler elever klarar gymnasieexamen. Det hjälp eleverna erbjudits inom ramen för undervisningen och i lärstudion har inte givit tillräckligt goda resultat. Ökad närvaro, i kombination med motiverande undervisning, goda relationer och höga förväntningar är några av de faktorer som skulle kunna förbättra resultaten. Där måste vi ta ett större gemensamt ansvar för resultaten och planeringen av undervisningen så att den blir ännu mer inkluderande än tidigare. 15

16 Betygsfördelningen per kurs och per program Fördelningen av andelen minst betyg E i olika kurser ligger mellan 25 % för Spanska 4 till 80% i Gymnasiearbete på Sam-programmet. Andelen elever totalt på skolan som fått betyg F är oförändrat 17 %, medan andelen betyg C-A ökat något. Vi behöver generellt bli bättre på att arbeta i flera spår. För tillfället är spridningen mellan kurser alldeles för stor. Eleverna skall oavsett kurs ha möjligheten att nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Vi måste definitivt bli bättre på att stötta eleverna att nå målen. Samtidigt måste vi kunna ge de elever som siktar högre möjlighet att nå dessa mål. Där tror vi att vi i högre utsträckning måste definiera våra inkluderande lärmiljöer och hur de kan se ut. Detta kräver att vi samordnar vårt arbete i ännu större utsträckning än vi gjort idag. 5.2 Instrumentell kvalitet Genomförda granskningar Skolinspektionen genomförde under hösten 2016 en regelbunden tillsyn av skolan. I den fann man att skolans arbetssätt var fungerande och skolan klarade sig utan anmärkning. Förändringsarbete tar tid och Plusgymnasiet Stockholm har utvecklats mycket på de senaste åren. Likabehandling- och värdegrund Av den Likabehandlings- och värdegrundsenkät som genomfördes bland eleverna på skolan i november 2016 framgår att skolan behöver fortsätta sina insatser för i sitt likabehandlings- och värdegrundsarbete: 85% av eleverna känner till skolans ordningsregler och 65 % tycker sig ha fått vara med att utforma dessa. 75% har tillit till att skolan tar itu med kränkande situationer, 93% känner sig trygga i klassen medan 83% känner sig trygga med skolans personal. Av enkäten framgår också att det finns skillnader mellan de olika klasserna. Exempelvis har eleverna på ekonomiprogrammet i åk 1 och 2 lägre resultat på flera frågor än andra klasser, varför riktat arbete av mentorer, värdegrundspedagog och lärare måste genomföras för just dessa. Utifrån resultatet framgår att skolan behöver fortsätta sitt likabehandlings - och värdegrundsarbete: Se till att vi har en fungerande organisation kring arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Skolan behöver systematiskt och målinriktat koordinera och följa upp arbetet samt se till att all personal har tillräcklig kunskap i ämnet. Vi behöver utveckla och använda skolresurser för att öka trivsel och studieron i skolan. Skolan skall använda elevhälsan som resurs i klassrummen för att öka studieron och trivsel. Skolans värdegrundspedagog kommer att fortsätta detta arbete, tillsammans med kurator. Vi behöver engagera både elever och skolpersonal i den årliga likabehandlingsarbetet. Se till att alla elever vet vem de ska vända sig till om de själva eller någon annan elev på skolan känner sig illa behandlade på något sätt. Vi måste också se till att eleverna har förtroende för att vi i personalen tar vårt ansvar för en trygg, omsorgsfull och likabehandlande skolmiljö. 16

17 Exempel på synpunkter från personalens diskussioner under utvärderingstiden i juni 2017: Värdegrundsarbetet måste genomsyra skolvardagen och också diskuteras återkommande bland personalen för att få varaktig verkan. Temadagar kring värdegrundsfrågor kan vara bra Skolans personal ska tålmodigt fortsätta värdegrundsarbetet och agera aktivt och konsekvent. Gemensamma gränser för vad om inte är ok, vad man får säga till varandra. Skolans trivselregler, med färre och mer generella regler, måste tydligare implementeras och förankras hos eleverna Skolan bör avsätta mer tid för teambuilding i åk 1. Uppstartsdagarna sätter tonen för läsåret och all personal behöver vara engagerade under denna Fler studiebesök leder till större trivsel Klasskonferenser skulle behöva införas för att komma tillrätta med bekymmer i enskilda klasser Likaså bör arbetslagsmötena i större utsträckning ägnas åt gemensam planering Skolan bör anslå information om åtgärdstrappor och vem man ska kontakta och vad som händer sedan. Vid ärenden bör skolan snarast återkoppla till berörda elever Likvärdig bedömning: Skolans ambition är att ständigt arbeta mot och säkerställa att likvärdig bedömning och betygssättning sker. Statistiken för kursprovsbetygen och för kursbetygen blev tillgänglig först efter att lärarna i svenska, engelska och matematik gått på ferier, varför de ännu inte haft möjlighet att diskutera detta underlag, avseende resultat, tolkningar av dessa och tänkbara lärdomar. Av underlaget Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg 2016/2017 framgår bl a att generellt sett får 41 % av eleverna högre kursbetyg än kursprovsbetyg, 51 % får samma och endast 9% får lägre kursbetyg än kursprovsbetyg. Diskrepansen är extra markant i Ma1a (61% högre), Ma1b (53% högre) Ma2b (95% högre) samt Sv1 (40% högre). Jämfört med föregående år mellan kursprovsbetyg och kursbetyg så är överensstämmelsen detta år lägre: Förre elever har fått samma kursbetyg som kursprovsbetyg. De generella orsaker till diskrepanser mellan kursprovsbetygen och för kursbetygen som kan finnas är exempelvis att Lärarna använder tiden efter proven att hjälpa eleverna att uppnå de mål som eleven visat brister på provet Elever med svag måluppfyllelse kan frestas att avstå från att delta i (delar av) de nationella proven, varför det statistiska utfallet blir missvisande Elever underpresterar oftare på nationella prov än under den bedömning som sker kontinuerligt 17

18 Lärarna över- eller underskattar elevernas kunskaper när det blir dags för betygssättning Beträffande såväl svenskämnet som engelskämnet är diskrepansen inte iögonfallande, förutom att fler elever får högre snarare än lägre kursbetyg. Inga särskilda tendenser kan utläsas av fördelningen av kursprovsbetygen. För matematikämnets del fanns det alltså en tydligare avvikelse mellan kursprovsbetygen och kursbetygen. Detta är något som matematiklärarna behöver fortsätta diskutera. Fördelningen av betyg på de nationella proven att totalt sett fick 3% av eleverna A, 8% B, 20% C, 31% D, 26% E och 11% F. Den tydligaste avvikelsen är att 65% av eleverna i Ma2b fick F på NP. Sammanfattande lärdomar inför kommande år ger vid handen att diskussionen och det fortsatta arbetet måste fortsätta om I vilken utsträckning det bör finnas en korrelation mellan kursbetyg och provbetyg och hur den ska uppnås Att kursuppgifter kanske måste vara snarlika dem på NP, så att eleverna inte underpresterar pga. prov-ovana Att lärarna sätter högre betyg än NP ger utrymme för Att samarbete kring uppgifter och bedömning under kursens gång behöver utvecklas Att det är värdefullt att vid sidan om nationella prov ha rikligt med betygsunderlag som komplement Att skolan framför allt måste se till att sambedömning och byte av prov sker i oftare och mer systematiskt Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: Under läsåret har arbetet med att skapa tydliga och tillgängliga lärmiljöer har inneburit att antalet åtgärdsprogram har kunnat minska. Samtidigt ser vi att arbetet kan bli ytterligare bättre. Samtliga elevhälsoteamsmöten protokollfördes, följdes upp och utvärderades kontinuerligt. Detta för att säkerställa att fattade beslut genomfördes och gav förväntat resultat. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: Skolan följer följande rutiner mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: Om elever, lärare eller annan personal får kännedom om att en elev eller personal anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska detta anmälas till rektor. Rektor ska i sin tur anmäla ärendet vidare till huvudman för vidare. Huvudmannen ska sedan skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i föreslå erforderliga åtgärder för att förhindra förekomsten av kränkande behandling i framtiden. 5.3 Upplevd kvalitet Varje år genomförs en större elevundersökning där frågor kring tre huvudområden besvaras. En del som handlar om elevernas allmänna nöjdhet med verksamheten, en del som berör elevernas 18

19 studiemiljö utifrån ett mer socialt perspektiv än den fysiska miljön samt en del för att följa upp elevernas uppfattning om undervisningens kvalitet. Studiemiljö Resultatet av de fem frågorna kring studiemiljö är lite bättre på nästan alla frågor jämfört med föregående år. Studiemiljöindex totalt visar på 60, vilket är bättre än föregående års 54%, även om det är sämre än Plusgymnasierna totalt. Noterbart är att bara 42 % tycker att de får arbetsro i skolan, att bara 38% tycker att de behandlas med respekt av andra elever. 775 anser sig sig vara trygga i skolan. Undervisning: Resultatet av de fyra frågorna kring undervisning i elevundersökningen är något lite bättre än föregående år tidigare år (index 54 i år). Exempelvis uppgav 42% att de kände lust för lärande, 42% att de får information om hur det går i skolarbetet och 46% att de får den hjälp de behöver. Här finns ett fortsatt utvecklingsområde för skolan: Elevernas upplevelse av undervisningens kvalitet måste bli högre, exempelvis med hjälp av mer motiverande undervisning, elevinflytande högre relationell kompetens hos personalen. Elevnöjdhet: Beträffande nöjdhetsindex(nki), trivsel- samt rekommendationsgrad så visar elevundersökningen generellt att eleverna inte är så nöjda med skolan men att en liten förbättring kunnat skönjas. I de diskussioner som personalen hade i juni 2017 utifrån detta resultat framfördes olika synpunkter och förslag till åtgärder som stämmer med studiemiljö och undervisningsmiljön. Blir vi bättre generellt och mer samspelta så kommer eleverna vara mer nöjda. 5.4 Ändamålsenlig kvalitet Resultaten sammanställs endast på huvudmannanivå. 5.5 Sammanfattande bedömning Resultaten från läsåret 2016/2017 är positiva inom olika områden: Den genomsnittliga betygspoängen för avgångseleverna på yrkesprogrammen ligger på samma nivå som riket i övrigt. Den genomsnittliga betygspoängen för elever med gymnasieexamen har förbättrats och ligger strax under rikssnittet. 94 % av eleverna känner sig trygga i sin klass, enligt LoV-enkäten Förbättringsområden: 19

20 Generellt måste skolan samordna sina insatser på ett tydligare sätt. Detta kräver att de gemensamma strategierna är synliggjorda och allmänt kända. Tidigare år har alla arbetat hårt men inte alla har arbetat i samma riktning. Med ny rektor för 1718 ligger fokus på att synliggöra det fungerande arbetet och samtidigt synliggöra de gemensamma insatserna. Skolledningen Resultaten inom nedan områden måste bli ännu bättre: Andelen elever med gymnasieexamen på högskoleförberedande program. Andelen elever som upplever att de inte får arbetsro, blir respektfullt behandlade av personal och av andra elever. Andelen elever som är nöjda med undervisningen. Andelen elever som trivs i skolan, är nöjda och rekommenderar skolan. 20

21 6 Fokusområden läsåret 2017/2018 När personalen i juni 2017 utvärderade det gångna årets fokusområden berördes även tänkbara fokusområden inför kommande läsår. Mot bakgrund av dessa synpunkter, de olika undersökningarna, den ändrade organisationen och resultaten under året så beslutar skolledningen att följande områden skall prioriteras för 1718: Mål/Förutsättningar: 1) Aktiv närvaro (Närvaro 1617: 71%) 2) Färre avhopp (Rektor stämmer av med Ida på ekonomi) 3) Ökad trygghet (1617: Trygghet: 81%*, 77%**, Trivselgrad: 52, Studiero: 42%) 4) Ökat söktryck (Rektorsuppgift) 5) Högre andel elever med gymnasieexamen (1617: 75%) 6) Ökad andel godkända betyg (1617: 85%) *Likabehandlings- och värdegrundsenkät HT16 **Elevenkät (NKI) VT17 Följande metoder kommer att användas för att nå ovan mål. 21

22 Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2016/2017 Plusgymnasiet Stockholm

23 Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p).

24 Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (totalt) 100,0% 90,0% 90,8% 87,3% 89,6% 89,6% 85% 88% 80,0% 70,0% 60,0% 65% 62% 69,4% 74% 79,2% 76% 71% 75,3% 73% 50,0% Rikssnitt 2016* ,0% ,0% 20,0% 10,0% 0,0% Högskoleförberedande program Yrkesprogram Skolan totalt PG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

25 Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100,0% 100% 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 83,4% 90,7% 86,2% 81,2% 78% 71% 90,2% 71% 69,2% 88,5% 75% 73% 71% 60,0% 63% 60,0% 50,0% 50% 50,0% Rikssnitt 2015* ,0% ,0% 30% 20,0% 10,0% 0,0% BF EK ES HV SA Skolan totalt

26 Diagram 3 Funktionell kvalitet: Andel elever på yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 53,0% 50% Rikssnitt 2015* ,0% 32,8% 34,9% ,0% 29% 28% 25% 24% 24% 20,0% 20% 14% 17% 10,0% 0,0% BF HV Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

27 Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen.

28 Diagram 4 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (totalt) ,8 13,1 10,1 14,5 14,6 12,4 11,8 13,2 13,8 13,9 12,9 12,3 14,6 14,2 12,0 12,2 12,2 11,7 11,1 9,8 14,1 14,1 13,5 13,5 13,6 1312,9 12,713,013, Rikssnitt 2016* *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

29 Diagram 5 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (totalt) , ,3 12, ,1 14,4 13,2 13,2 14,2 14,4 13,8 13,3 14,7 15,1 12,9 13,5 13,0 13,7 11,5 12,1 14,6 14,6 14,014,2 14,2 13,513,4 13,3 13,7 14,0 13, Rikssnitt 2016*

30 Måluppfyllelse samtliga betyg Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng avser endast avgångselever. För att följa upp måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år sammanställer vi också uppgifter om samtliga betyg satta under läsåret. Dels presenteras hur samtliga betyg satta under året är fördelade, dels andelen minst godkända betyg (E) totalt samt i de gymnasiegemensamma ämnen där ett godkänt betyg är en förutsättning för att uppnå kraven för en gymnasieexamen.

31 Diagram 6 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (per program) 100% 97% 100% 90% 80% 81% 75% 79% 85% 85% 82% 82% 75% 90% 88% 86% 78% 82% 83% 83% 81% 88% 88% 70% 60% 62% 63% 60% 50% 40% 2014/ / / % 20% 10% 0% BF EK ES HV IM SA Skolan totalt PG totalt

32 Diagram 7 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per program) % 90% 80% 7% 9% 12% 12% 12% 5% 14% 13% 12% 5% 8% 10% 4% 0% 9% 10% 11% 70% 60% 50% 40% 30% 22% 29% 20% 17% 24% 26% 24% 20% 15% 27% 42% 24% 19% 16% 16% 26% 27% A B C D E F 20% 10% 0% 28% 37% 21% 15% 14% 18% 17% 3% BF EK ES HV IM SA Skolan totalt

33 Diagram 8 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per program) % 90% 80% 70% 1% 7% 22% 8% 9% 12% 3% 4% 3% 10% 13% 20% 21% 9% 15% 18% 7% 11% 17% 12% 11% 19% 60% 27% 17% 17% 18% A B 50% 40% 30% 25% 28% 38% 31% 16% 30% 31% 17% 30% C D E F 20% 10% 0% 25% 22% 18% 18% 17% 12% 12% ES BF SA EK HV Skolan totalt PG totalt

34 Diagram 9 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (EN/MA/SV/GYAR) 100% 90% 80% 92% 89% 94% 76% 91% 100% 90% 92% 93% 100% 97% 96% 96% 91% 91% 78% 74% 75% 83% 90% 73% 100% 90% 90% 80% 70% 60% 68% 59% 60% 63% 64% 50% 40% 30% 50% 2015/ / % 10% 0%

35 Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven samt överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg. Endast elever som fått ett kursbetyg och betyg på det nationella provet finns med i statistiken.

36 Tabell 1 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg 2016/2017 Skolan totalt 2016/2017 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre ENGENG % 52% 33% ENGENG % 68% 22% MATMAT01a 44 2% 36% 61% MATMAT01b 40 0% 48% 53% MATMAT02a 1 0% 0% 100% MATMAT02b 20 0% 5% 95% MATMAT03b 3 0% 0% 100% SVASVA % 59% 32% SVASVA03 3 0% 100% 0% SVESVE % 49% 40% SVESVE % 61% 32% Totalsumma 400 9% 51% 41%

37 Tabell 2 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg jmf med föregående år Skolan totalt 2015/2016 jmf 2016/2017 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2015/2016 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2016/2017 ENGENG05 56% 33% ENGENG06 58% 22% MATMAT01a 73% 61% MATMAT01b 74% 53% MATMAT02a 0% 100% MATMAT02b 0% 95% MATMAT03b 0% 100% SVASVA01 55% 32% SVASVA03 89% 0% SVESVE01 68% 40% SVESVE03 50% 32% Totalt 59% 41%

38 Tabell 3 Instrumentell kvalitet: Betygsfördelning nationella kursprovsbetyg Antal genomförda prov Andel A Andel B Andel C Andel D Andel E Andel F ENGENG % 15% 30% 26% 25% 0% ENGENG % 8% 32% 38% 21% 0% MATMAT01a 44 5% 7% 7% 34% 30% 18% MATMAT01b 40 10% 15% 10% 20% 30% 15% MATMAT02a 1 0% 0% 0% 0% 100% 0% MATMAT02b 20 0% 4% 4% 9% 17% 65% MATMAT03b 3 0% 0% 33% 33% 33% 0% SVASVA % 5% 14% 50% 27% 5% SVASVA03 3 0% 0% 33% 33% 33% 0% SVESVE % 1% 18% 37% 28% 15% SVESVE % 6% 16% 29% 29% 16% Totalsumma 400 3% 8% 20% 31% 26% 11%

39 Behörighet (pedagogisk personal) Här presenteras andel lärare heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen. Uppgifterna samlas in 15:e oktober och avser personal som finns på skolan vid mättillfället. Statistiken är hämtad från den nationella statistiken som finns i Siris (Skolverket)

40 Diagram 10 Instrumentell kvalitet: Behörighet (pedagogisk personal) 100% 90% 80% 79% 79% 79% 70% 60% 50% 55% 54% 2013/ / % 2015/ % 20% 10% 0% Skolan Data saknas i SIRIS för skolan 2014/2015 Riket

41 Likabehandlings- och värdegrundsarbete (Instrumentell kvalitet) I november genomförs (sedan 2010/2011) en kartläggning av skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete. Kartläggningen görs genom en elevenkät som skattar huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, om de har förtroende för man tar tag i situationen om de upplever kränkningar på skolan, att de fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete samt om de vet vart de ska vända sig om de upplever kränkningar på skolan. Resultatet av likabehandlings- och värdegrundsenkäten utgör sedan, tillsammans med lokala kartläggningar, ett av skolans underlag för analys inför upprättandet av det plandokument som färdigställs i januari februari.

42 Diagram 11 Instrumentell kvalitet: Likabehandlings- och Värdegrundsenkät (LoV-enkät) 100% 90% 80% 79% 75% 75% 90% 85% 85% 93% 94% 93% 93% 87% 83% 70% 60% 56% 65% 62% 50% 40% 30% HT14 HT15 HT16 20% 10% 0% Jag har förtroende för att skolan tar tag i situationen om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan. Känner du till Skolans ordningsregler Jag har fått vara med och diskutera ordningsregler på skolan Jag känner mig trygg i min Jag känner mig trygg med klass? skolans personal?

43 Studiemiljö och undervisning Varje år genomförs en elevenkät där eleverna på skolan ges möjlighet att svara på frågor om hur de upplever studiemiljön och undervisningen på skolan. Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl påståendet stämmer överens med deras upplevelse. Resultaten ger således ett medelvärde av elevernas sammantagna bedömning av respektive påstående, samt ett index för respektive område (studiemiljö och undervisning).

44 Diagram 12 Instrumentell kvalitet: Studiemiljö elev 100% % 90 80% 75% 77% 80 70% 65% % 50% 40% 30% 57% 51% 57% 39% 32% 38% 32% 28% 42% 45% 40% 41% Plus % 20 10% 10 0% Jag känner mig trygg Personalen ser till att i skolan. alla blir behandlade med respekt. Eleverna behandlar varandra med respekt Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan. Personalen tar hänsyn till elevernas synpunkter 0 Studiemiljö Index

45 Diagram 13 Instrumentell kvalitet: Undervisning elev 100% % 90 80% 80 70% % 50% 40% 39% 34% 42% 42% 42% 42% 45% 46% 46% 47% 44% 41% Plus % 30 20% 20 10% 10 0% Lärarna gör så att jag får lust att lära mig mer Lärarna informerar mig om hur det går i skolarbetet Lärarna hjälper mig så att det ska gå bra för mig Lärarna gör det tydligt vad jag behöver kunna 0 Undervisning Index

46 Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad (Upplevd kvalitet) Den upplevda kvaliteten utgår från elevernas egna personliga förväntningar på skolan. I den elevenkät som genomförs årligen (Markör) ställs frågor kring elevernas nöjdhet (NKI), trivsel och i hur hög grad de skulle rekommendera sin skola till någon annan. Resultaten ger ett index för respektive område; Nöjdhet (NKI), trivselgrad samt rekommendationsgrad.

47 Diagram 14 Upplevd kvalitet: Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad Plus Nöjdhet (NKI 0-100) Trivselgrad (%) Rekommendationsgrad (%)