KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Norrköping

Transkript

1 KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Norrköping

2 Innehåll 1 Grundfakta om Plusgymnasiet Norrköping Historik, Fakta, Organisation... 4 Utbildningar... 4 Elever... 5 Personal... 5 Finansiering och Elevprognos Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kärnvärden... 6 Lokaler... 6 Skolledning... 7 Lärare och förstelärare... 7 Elevhälsa och stödfunktioner... 8 Elevråd och Elevinflytande... 9 Elever Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet Våra kvalitetsbegrepp Funktionell kvalitet Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Uppföljningar Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning Interna tillsyner Nationella kursprov Betygsprognoser Betygsuppgifter Enkäter Utvärdering

3 3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan Fokusområden läsåret 2014/ Fokusområde Förbättra elevernas närvaro Fokusområde Utveckla den röda tråden i undervisningen Fokusområde Förbättrad studiero i skolan Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Sammanfattande bedömning Fokusområden läsåret 2015/ Fokusområde: Examensmål i fokus Fokusområde: Extra anpassningar och särskilt stöd Fokusområde: Studiero Resultatbilaga

4 1 Grundfakta om Plusgymnasiet Norrköping 1.1 Historik, Fakta, Organisation Plusgymnasiet AB startade sin verksamhet 2008 då man öppnade två skolor, en i Göteborg och en i Uddevalla. Året därpå, 2009, öppnade man tre skolor till varav en i Norrköping. 2014/2015 fanns det 15 skolor runt om i landet, från Malmö i söder till Sundsvall i norr. Under 2011 blev Plusgymnasiet en del av AcadeMedia. AcadeMedia är Sveriges största friskolekoncern. Skolan i Norrköping är centralt belägen och har nära till buss- och tågkommunikationer. Det som kännetecknar skolan är moderna och ändamålsenliga lokaler, en varm och trygg stämning men framförallt en undervisning som når alla elever. 1.2 Utbildningar På skolan fanns under läsåret 2014/2015 fem olika nationella program fördelade på sju olika utbildningar. Fyra av dessa var yrkesutbildningar och tre högskoleförberedande utbildningar. Yrkesförberedande: Hantverksprogrammet, inriktning Övriga hantverk yrkesutgång hår- och makeupstylist, HVSTY Hantverksprogrammet, inriktning Frisör, HVFRI Vård- och omsorgsprogrammet, VO Barn- och fritidsprogrammet, inriktning Fritid och hälsa, BFFRI Högskoleförberedande: Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning Samhällsvetenskap, SASAM Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning Beteendevetenskap, SABET Naturvetenskapsprogrammet, inriktning Naturvetenskap, NANAT På skolan fanns även två introduktionsprogram vilket läses av elever som ej är behöriga till nationellt gymnasieprogram. Programinriktat individuellt val, IMPRO, Preparandutbildning, IMPRE 4

5 Introduktionsprogram läses av elever som inte har behörighet till de nationella programmen. Elever som på skolan läst IMPRO har läst antingen mot inriktning VO eller HV. 1.3 Elever På skolan gick det ca 280 elever. Majoriteten av skolans elever var flickor och en mindre andel av eleverna kom från akademikerhem. Övervägande delen av eleverna kom från Norrköpings kommun, men många elever reste också från både Nyköping och Katrineholm. 1.4 Personal Skolan leddes av en rektor som till sin hjälp hade en biträdande rektor. Skolans lärare var uppdelade i tre arbetslag, varje arbetslag leddes av en arbetslagsledare. På skolan arbetade även en speciallärare, en studie- och yrkesvägledare, en skolsköterska, två vaktmästare och lokalvårdare samt en elevassistent. Skolan hade även tillgång till en kurator, specialpedagog, skolläkare och psykolog. 1.5 Finansiering och Elevprognos Verksamheten finansierades via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrade inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan var avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntades eleverna stå för själva. Till läsåret 2014/15 hade skolan 84 behöriga förstahandssökande och i oktober 2014 hade skolan 104 elever inskrivna i årskurs 1 varav 20 var introduktionselever. Dessa elever saknar ett eller flera ämnen från grundskolan som de inte är godkända i men som krävs för att vara behörig till nationellt program i gymnasieskolan. Under sitt första år hos oss får de läsa dessa ämnen samtidigt som de läser kurser på ett nationellt program parallellt. Till läsåret 2015/16 har skolan 115 förstahandssökande och skolan har som mål att ta in ca 110 elever varje läsår. 5

6 2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 2.1 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Plusgymnasiets ledstjärna, Vi ger mer Vi arbetar för att alla elever och medarbetare ska nå sin fulla potential, skall genomsyra vår vardag. Till hjälp har vi våra värderingar, Tydlighet, Ömsesidig respekt och Jag bryr mig. Utifrån detta har vi byggt Plusgymnasiets pedagogiska modell, PPM. Nedan följer en kort sammanfattning. Både och inte antingen eller är en viktig princip. Därför blandar vi teoretiska lektioner i basämnen med praktiska projekt och övningar. Eleverna får arbeta med events, shower, projekt eller starta eget företag. Här lär sig eleverna genom att göra och sedan kan eleven göra vad hon/han har lärt sig. Men eleverna lär sig även genom lärorika misstag. Skolan har ett samarbete med det lokala arbetslivet för att eleverna ska få jobba så nära verkligheten som möjligt. Målet är att eleverna ska få en klar bild av vilken kompetens som krävs för deras framtida yrke eller den högskoleutbildning som de vill gå. 2.2 Lokaler Skolan infinner sig 2015/2016 liksom 2014/2015 i rymliga, moderna och ljusa lokaler om 2400 kvm som är anpassade till skolans verksamhet. Utöver bibliotek och klassrum för de gymnasiegemensamma ämnena, eller traditionellt mer teoretiska ämnena, har skolan salar anpassade för de yrkesutbildningar som bedrivs på skolan. På vård- och omsorgsprogrammet har man ett metodrum för att kunna göra praktiska vårdrelaterade övningar, på hantverksprogrammet finns det två frisörsalar och två stylistsalar och på barn- och fritidsprogrammet finns det bland annat en massagesal. För de naturvetenskapliga ämnena finns det en laborationssal. Alla salar är utrustade med modern teknisk utrustning och alla elever har en egen dator med en rad olika hjälpprogram för att ge dem bästa möjliga förutsättningar att nå sina mål. Lärarna ger en modern undervisning som bygger på den senaste forskningen. Skolans praktiska moment inom idrottsundervisningen bedrevs i WorldClass lokaler som ligger i skolans närhet. Eleverna åt mat på restaurang Enoteket som även den ligger i skolans närhet. 6

7 2.3 Skolledning På skolan fanns en rektor som är ansvarig för skolan. Till sin hjälp hade rektor en biträdande rektor. Skolans ledningsgrupp bestod av rektor, biträdande rektor och tre arbetslagsledare. Biträdande rektor hade delegerat ansvar för elevhälsan på skolan. Varje arbetslagsledare hade till uppgift att förmedla ut information till sina arbetslag från ledningsgruppen. Arbetslagsledaren hade även till uppgift att förmedla information från arbetslaget till ledningsgruppen. Ledningsgruppen träffades varje vecka á 2 timmar. 2.4 Lärare och förstelärare Totalt sett arbetade 31 personer på skolan och av dessa var 24 lärare. I tabell 2.1 nedan framgår att anställda lärare tillsammans omfattade 18,5 heltidstjänster. Vi hade en stor spridning i ålder på våra lärare, från 25 år till 66 år. Alla lärare sitter med i var sitt arbetslag förutom de lärare som undervisare i moderna språk. De lärare som undervisar i moderna språk har ingen möjlighet att sitta med i något arbetslag då deras tjänsteunderlag på skolan inte tillräckligt stort. Varje arbetslag ansvarar för en pedagogisk utvecklingsfråga på skolan. De träffas ca 1,5 timme per vecka. Tabell 2.1 Antal/Procent Personal totalt 31 personer Övrig personal 7 Antal pedagogtjänster 18,5 Övrig personal 6,0 Antal pedagogtjänster per 100 elever 6,8 Behöriga lärare där skolverket ställer dessa 90% krav Män 42% Kvinnor 58% Alla lärare som undervisade i teoretiska ämnen var legitimerade eller under pågående lärarutbildning. Åtta av lärarna på skolan undervisade i praktiska ämnen. En av dessa var legitimerad lärare och en var under pågående utbildning. Skolverket ställer inget krav på att lärare i praktiska ämnen ska vara utbildande lärare. De ska ha relevanta kunskaper i de ämnen som de undervisar i och ha pedagogisk kompetens. Våra lärare i 7

8 de praktiska ämnena har mångårig yrkeserfarenhet inom de ämnen de undervisar i och har under sin anställning hos oss fått utbildning/stöd inom det pedagogiska området. Skolverket redovisar i sin Statistikdatabas, SIRIS, att skolan hade 48,3 % lärare med pedagogisk högskoleexamen i oktober 2014, se resultatbilaga Diagram 12. En lägre andel jämfört med riket i övrigt. Då skolan har en övervägande del elever på yrkesprogrammen har skolan flera yrkeslärare utan högskoleexamen. I riket är det en majoritet elever som läser högskoleförberedande program varför vår skola har fler yrkeslärare än en genomsnittskola i riket. Då de lärare som var under utbildning under 2014/2015 är klara kommer andelen högskoleutbildade lärare vara betydligt högre. Under höstterminen 2014 hade skolan en förstelärare. Dennes uppgift var att göra lektionsbesök hos övriga lärare och stötta dem mot att utvecklas i sitt lärande. Under våren tillkom ytterligare två förstelärare och de arbetade under våren med elevstödjande uppgifter. De har bland annat arbetat i fyra klasser med att stärka lärmiljön i klassrummet, där frågor av karaktären likabehandling varit i fokus. 2.5 Elevhälsa och stödfunktioner På skolan fanns ett elevhälsoteam (EHT) som träffades en gång per vecka. EHT:s syfte är att vara delaktig i skolans arbete i att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för eleverna. Särskilt fokus riktas mot de elever i särskilt utsatta situationer, hantera konflikter, bistå vid utredningar, elevkonferens och åtgärdsprogram. Det ordinarie EHT bestod av biträdande rektor, skolsköterska, lärare med specialpedagogisk kompetens, studie- och yrkesvägledare och varannan till var tredje vecka var skolkuratorn och specialpedagogen med. Psykolog och läkare kallades in vid behov. Rektor deltog i mötet vid behov. Lärare/mentor kan lämna ett ärende till EHT och EHT kallar även lärare/mentor till mötet när det finns behov. På mötet diskuterades pågående och nyinkomna elevärenden. Ärendena varierade mellan t.ex. kränkningsärende, elev i behov av särskilt stöd, om psykisk eller fysisk ohälsa eller, en elevs höga frånvaro. Mötesform under rådande sekretess. Återkoppling till berörd lärare/mentorn gavs när EHT diskuterat hur ärendet tas vidare och vem från EHT som var mest lämpad för ärendet. Då ett ärende är avslutat förmedlas det vidare till berörd lärare/mentor. 8

9 Studie- och yrkesvägledaren finns dagligen tillgänglig för vägledningssamtal samt planerar och håller i studie- och yrkesrelaterad information för klasser. Studie- och yrkesvägledaren arbetar även med elevernas studieplaner samt anordnar även besök till utbildningsmässor och studiebesök. 2.6 Elevråd och Elevinflytande För att främja elevernas rätt till elevinflytande har det på skolan under året funnits ett elevråd. Elevrådet bestod av en representant från varje klass på skolan. Dessa representanter tar med sig information från respektive klass klassråd som hölls ca 1 gång i månaden. Utifrån dessa representanter har det valts en ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör. Elevrådet har under året haft fokus på frågor som rör likabehandling, skolmaten, elevaktiviteter, uppehållsytor etc. Skolans elever har även ett inflytande i kursernas upplägg och innehåll tillsammans med undervisande lärare. På skolan fanns även åtta stycken elevskyddsombud. De arbetade med frågor som rör elevernas arbetsmiljö på skolan. 2.7 Elever Under slutet av läsåret 2014/15 gick 274 elever, se tabell 2.1. Det är en blandad elevkategori på skolan. 84 % av eleverna är flickor och ca 30 % av eleverna har invandrarbakgrund. Av alla elever på skolan så kommer en minoritet från akademikerhem. En stor andel av eleverna på skolan har sedan tidigare skolår svårt för sig i vissa ämnen och många elever var i behov av stödinsatser. Ca 20 % av eleverna som kommer är från angränsande kommuner. I tabell 2.1 nedan kan utläsas på vilka utbildningar eleverna är inskrivna respektive årskurs. Tabell 2.1 Årskurs 1 Antal Flickor Pojkar HVFRI SASAM VO HVSTY IMPRO IMPRE

10 Årskurs 2 HVFRI SASAM VO HVSTY IMPRO Årskurs 3 HVFRI NANAT SASAM VO BFFRI HVSTY Under läsåret var det även 24 elever inskrivna på introduktionsprogram, 17 på IMPRO och 7 på IMPRE. 10

11 3 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet 3.1 Våra kvalitetsbegrepp Plusgymnasiet utgår från tre kvalitetsbegrepp, funktionell kvalitet, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet i arbetet med att följa upp verksamheten i skolan. Begreppen och dess innehåll som redogörs för nedan hjälper oss i arbetet med att fokusera mot mål och anpassa vårt arbete för att eleverna ska få en utbildning med så hög kvalitet dom möjligt Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? Ändamålsenlig kvalitet Ett viktigt perspektiv att följa upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? 3.2 Uppföljningar Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under 2014/2015 och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolan när de lokalt fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas. 11

12 JULI AUGUSTI JUNI Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Uppföljning IM-elever Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP Instrumentell kvalitet Kvalitetsrapport (enhet) publiceras Arbetsplan (enhet) tas fram SEPTEMBER Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) Inrapportering UHR, SCB & kommun MAJ Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering Kvalitetssäkring ISP GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal Utvecklingssamtal (elev) OKTOBER ARPIL Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät Instrumentell kvalitet Utvecklingssamtal (elev) GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Likabehandlings- och värdegrundskartläggning NOVEMBER Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser MARS Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever Instrumentell kvalitet Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering Uppföljning NP-resultat DECEMBER FEBRUARI JANUARI 12

13 3.3 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning Interna tillsyner Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna tillsyner. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Betygsprognoser Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Dessutom genomförs elevenkäter som fokuserar på exempelvis likabehandling- och värdegrundsarbetet på skolan. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur 13

14 eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Utvärdering Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse Kvalitetsrapport och Arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår. 14

15 4 Fokusområden läsåret 2014/15 Läsåret 2014/2015 hade vi tre olika fokusområden. Dessa låg till grund för vårt förbättringsarbete i syfte att höja elevernas måluppfyllelse. Dessa fokusområden har varit att förbättra elevernas närvaro, utveckla den röda tråden i undervisningen samt att förbättra studieron i skolan. 4.1 Fokusområde Förbättra elevernas närvaro Bakgrund: Det är en självklarhet att en hög närvaro bidrar till att elever klarar sina studier bättre och når de uppsatta målen. Då vi på skolan har haft problem med frånvaro tidigare, som vi inte lyckats komma tillrätta med har det varit ett fokusområde under läsåret att förbättra vårt arbete med att höja elevernas närvaro. Mål: Delmålet för 2014/2015 har varit att minska andelen kritiska elever från läsåret 2013/2014 som då var 20 % till 10 %. Kritiska elever har vi internt satt till elever med 15 % frånvaro eller mer. Metod: Genom att veckovis följa upp och kartlägga samtliga elevers närvaro och frånvarotrend har vi skaffat oss ett underlag för att kunna identifiera elever där frånvaron är stor. Denna kontroll av närvaron gjordes av skolans elevhälsoteam en gång i veckan. När en elev konstaterades ha hög frånvaro kontaktades elev och mentor till ett samtal för att lägga fram en handlingsplan som syftade till att förbättra vederbörande elevs närvarosituation. Denna kallelse ansvarade skolans elevhälsoteam för och följs upp en gång i veckan. Vid en eventuellt fortsatt negativ trend med ökad frånvaro och när en elev närmar sig den kritiska zonen kontaktades elev och vårdnadshavare (om eleven inte är myndig) till ett elevmöte, EM, för att ytterligare precisera problematiken och upprätta handlingsplan. Även i de fall elever riskerat att få sitt studiemedel indraget (mer än 4 timmars ogiltig frånvaro under en månad) kontaktades elev och mentor och för upprättande av en handlingsplan med syfte att höja elevens närvaro. Resultat: Läsåret 2013/2014 hade vi ca 20 % kritiska elever. Under 2014/2015 har vi minskat andelen kritiska elever till cirka 13%. En förbättring men delmålet har inte uppnåtts. 15

16 Uppföljning och utvärdering: De insatser vi gjort under läsåret har gett ett positivt resultat även om vi inte till fullo nått vårt mål om högst 10% andel kritiska elever. 10% andel kritiska elever är ett delmål för att läsåret 2017/18 ha 0% kritiska elever. Vi kommer därför fortsätta arbeta med detta fokusområde under läsåret 15/16. Den veckovisa uppföljningen har gett resultat men vi tror att vi kan nå vårt mål när vi nästa år lägger ännu mer fokus på detta. Slutsatser: Då målet inte uppfylldes har skolan konstaterat att ytterligare insatser krävs för att uppnå delmålet på max 10 procent kritiska elever. Detta sker bland annat genom införandet av utökade mentorstjänster läsåret 2015/2016. Tjänsten som heltidsmentor syftar delvis till att i större omfattning kunna identifiera och bearbeta de faktorer som orsakar den totala frånvaron. På detta sätt hoppas vi att uppnå målet om max 10 procents "kritiska elever" läsåret 2015/ Fokusområde Utveckla den röda tråden i undervisningen Bakgrund: Tidigare utvärderingar visade att eleverna var missnöjda gällande hur undervisningen bidrog till elevernas lust att lära samt inte upplevde att vi var tydliga i vad som förväntas av dem i kurserna. Mål: Att öka meningsfullheten och sammanhanget på lektionerna, i syfte att öka elevernas måluppfyllelse. Metod: För att förbättra den röda tråden i undervisningen fick lärarna innan skolstart HT- 14 fortbildning i klassrumsledarskap. Vidare har ett av arbetslagen varit ansvariga för att driva denna fråga på skolan mot det övriga kollegiet. Skolans förstelärare och rektor har gjort lektionsbesök för att stötta lärarna i denna fråga. Nya rutiner kring lektionernas utformning har tillämpats i strävan efter en tydligare röd tråd på lektionerna. Dessa rutiner bygger på att varje lärare ska redogöra för mål och syfte inledningsvis av varje lektion, samt för lektionens innehåll och upplägg. Varje lektion har avslutats med en utvärdering av lektions uppsatta mål. En tydlig röd tråd har varit en metod för att eftersträva högre måluppfyllelse genom att ha en gemensam och tydlig struktur på lektioner och dess innehåll. 16

17 Resultat: Upplägget har resulterat i att eleverna i stor utsträckning upplevt en ökad tydlighet i undervisningssammanhang. (Se resultatbilaga, Diagram 16). Eleverna anser även att lärarna i större utsträckning gör så att eleverna får lust att lära sig mer, dock är inte förändringen lika positiv som när det gäller den ökade tydligheten i undervisningen. Uppföljning och utvärdering: Utifrån elevernas kursutvärderingar som gjordes i december kunde vi under läsåret se att eleverna i större utsträckning än tidigare upplevde en ökad tydlighet och förbättrad struktur på lektionerna. Kursutvärderingarna visade att vi var på rätt väg varför vi fortsatte med de införda rutinerna. Då resultatet av den stora elevundersökningen som genomfördes i januari 2015 kom kunde vi jämföra med 2014 års resultat och därmed utvärdera läsårets insatser. De kursutvärderingarna som gjordes i maj/juni visar även dem att det sker en positiv utveckling. Slutsatser: I den senaste utvärderingen har det skett en positiv utveckling vad gäller undervisningens kvalitet sedan införandet av gemensam lektionsstruktur. Eleverna anser att de i större utsträckning har en lust att lära sig mer och de upplever en ökad tydlighet i vad som förväntas av dem. Då vi med årets insatser ökat elevernas lust att lära samt ökat elevernas upplevelse av tydlighet vad de behöver kunna, kommer vi att arbeta vidare utifrån denna modell under nästa läsår. 4.3 Fokusområde Förbättrad studiero i skolan Bakgrund: Under läsåret 13/14 var det 44% av eleverna som enligt den årliga elevundersökningen upplevde att de fick arbetsro i skolan. Något vi inte var nöjda med och som vi valde som prioriterat område att arbeta med under läsåret 2014/2015. Vi är övertygade om att en god lärmiljö, där eleverna upplever att de har arbetsro, bidrar till att eleverna ges bra förutsättningar att nå goda studieresultat. Mål: Målet är att eleverna ska ha en lärmiljö som präglas av god arbetsro. Vårt delmål för 2014/2015 var att minst 60% av eleverna skulle uppleva att de fick arbetsro i skolan. 17

18 Metod: Varje mentor avsatte tid i början av läsåret för att diskutera hur studieron kunde förbättras på lektionstid utifrån tillämpningen av skolans ordningsregler. Vi hade en föreläsare på skolan som fortbildade lärarna i att utveckla sitt klassrumsledarskap. Syftet med att arbeta med klassrumsledarskapet var att föra in nya perspektiv på hur det pedagogiska arbetet kan utvecklas i en klassrumsmiljö, för att på sikt öka måluppfyllelsen. Resultat: Vi har inte nått vårt delmål på att 60% av eleverna upplever att de kan få arbetsro i skolan. Resultatet för elevundersökningen 2015 visade på en ökning jämfört med resultatet för 2014, dock endast från 44% till 52%, se resultatbilaga Diagram 15. Uppföljning och utvärdering: Efter genomgångna diskussioner mellan mentorer och elever ledde fram till en ökad förståelse för vikten av att hålla ordningsreglerna. Då resultatet av elevundersökningen som genomfördes i januari 2015 kom kunde vi jämföra med 2014 års resultat och därmed utvärdera läsåret. Slutsatser: Studieron har blivit något bättre under läsåret men lämnar fortfarande ett stort utrymme för förbättring. Arbetet med studieron kommer fortskrida under kommande läsår och det kommer kvarstå som ett av våra fokusområde. Vi behöver se över hur vi går tillväga i det fortsatta arbetet, då detta läsårs insatser inte kan sägas varit tillräckliga. Arbetsron i klassrummet och på skolan behöver förbättras i syfte att förbättra måluppfyllelsen. 18

19 5 Samlad bedömning av verksamhetens resultat 5.1 Funktionell kvalitet Genomförda granskningar: Efter påsk gjorde huvudman en interninspektion på skolan. Denna granskning utgår från samma bedömningsområden som den skolinspektionen gör då de genomför en regelbunden tillsyn av skolor. Syftet med den interna granskningen är att granska skolans systematiska kvalitetsarbete och att resultatet för granskningen ligger till grund för skolans fortsatta utvecklingsarbete. Den interna inspektionen visade generellt att skolan fungerar väl. Det som pekades ut som utvecklingsområden var bland annat; att lärarna i högre utsträckning behöver jobba mer mot examensmålen på de olika programmen på skolan. Vidare behöver skolan höja kvalitén på åtgärdsprogram, koppling mellan utredning, behov och åtgärd behöver bli tydligare, att lärarna håller en jämnare kvalitet som säkerställer att eleverna får det stöd de behöver samt att uppföljning av åtgärdsprogrammen verkligen sker i den omfattning som de ska. Andel elever med gymnasieexamen: För att en elev ska erhålla en gymnasieexamen ska eleven ha betyg från en utbildning som omfattar minst gymnasiepoäng på ett nationellt program. Det finns två typer av examen, yrkesexamen och högskoleförberedande examen. För båda gäller att eleven har minst betyget E i kurser som motsvarar 2250 poäng. För yrkesexamen gäller även att eleven ska ha minst betyget godkänt i en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne samt betyget E i gymnasiearbetet. För högskoleförberedande examen gäller även att eleven minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng, engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng och minst betyget E i gymnasiearbetet. I resultatbilagan Diagram 1 och 2 kan man utläsa andelen elever som erhållit gymnasieexamen läsåret 2014/15. Andelen med erhållen examen totalt på skolan har gått ner med 11 procentenheter. En anledning till det beror bland annat på att skolan tog emot betydligt fler introduktionselever ht-12 än ht-11. Flera av de eleverna blev behöriga till ett nationellt program och slutförde sina gymnasiestudier Vt 15. En orsak till att andelen med examen 2013/2014 är så hög är att vi av olika anledningar hade en ganska stor grupp elever som hade förlängd skolgång och som annars skulle gått ut VT 14. Det gör att skillnaden mellan 2014 och 2015 kan sägas vara större än den borde varit. Siffrorna för 2015 är dock reella och när det gäller framförallt de högskoleförberedande programmen ligger vi klart under önskvärd nivå. 19

20 Elever på yrkesprogrammen tar examen i betydligt högre utsträckning än rikssnittet, däremot är andelen elever som tar examen på SA och NA under rikssnittet. På SA är en orsak till resultatet att vi i avgångsklassen hade en grupp elever som vi arbetat med att få tudiemotiverade redan från årskurs 1 utan att lyckas vända den inställningen. Vi har satt in stödinsatser och i vägledningsamtal har vi i vissa fall rekommenderat annan utbildningsinriktning. När det gäller NA var klassen såpass liten, 13 elever vilket fått till följd att till följd att det statistiska genomslaget när en elev inte klarar gymnasieexamen får stort genomslag. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier: Diagram 3 i resultatbilagan visar hur många av eleverna som valt att läsa till grundläggande högskolebehörighet. Många av de elever som läser på vård och omsorgsprogrammet hade som mål när de började hos oss att de skulle bli behöriga till att söka vidare till sjuksköterskeutbildning. Även på barn och fritidsprogrammet har intresset för att läsa vidare varit stort. Då eleverna på dessa program inte är så många påverkas den totala andelen inte i så hög grad. Eleverna på hantverksprogrammet är inte alls lika intresserade av att läsa in den grundläggande högskolebehörigheten. I vissa fall är det även så att elevernas mål primärt är att erhålla en yrkesexamen, de behörighetsgivande kurserna upplever elevgruppen som svåra och det är inte självklart att det vore bra att eleverna läste kurserna utifrån deras primära mål en yrkesexamen. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg): När en kurs är avslutad sätter undervisande lärare ett betyg, F-A. Varje betyg är värd en viss poäng, F= 0 poäng, E = 10 poäng, D = 12,5 poäng, C = 15 poäng, B = 17,5 poäng samt A = 20 poäng. För att beräkna fram en elevs betygspoäng beräknar man fram elevens medelvärde av de poäng som eleven erhållit utifrån elevens betyg. I resultatbilagan, Diagram 4 och 5 återges hur betygspoängen är fördelade per utbildning på skolan. Det som sticker ut mest är betygspoängen på programmet BF. I denna klass har det varit få elever och dessa har varit mycket studiemotiverade. Även NA och SA sticker ut men åt andra hållet. Förklaringen till att det den låga betygspoängen på NA och SA är den som beskrivs under andel elever som tagit gymnasieexamen. Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis): I Diagram 6 och 7 kan betygspoängen för alla elever som erhöll gymnasieexamen 20

21 utläsas. Betygspoängen är här högre jämfört med resultatet för samtliga avgångsbetyg då de elever som inte nådde kraven för gymnasieexamen är med i denna statistik. När det gäller analysen till utfallet sammanfaller den med hur det ser ut för samtliga elever med avgångsbetyg. Resultat för introduktionselever Under året var det totalt 24 elever inskrivna på något av våra introduktionsprogram. De 7 elever som gick IMPRE blev godkända till att söka ett nationellt program och samtliga valde att fortsätta på samhällsvetenskapsprogrammet på vår skola. 13 av de 17 IMPROeleverna blev godkända och fick gymnasiebehörighet. Dessa har alla valt att söka vidare till det nationella program som de läst kurser från under året. Två elever läser vidare på IMPRO medan två har gjort studieavbrott helt och hållet. Vi anser att det är ett bra resultat och eleverna som nu är inskrivna på ett nationellt program kommer sannolikt kunna slutföra sina gymnasiestudier på tre år från det att de skrevs in som introduktionselever. Den inkluderande undervisningsform vi arbetar med där introduktionseleverna utifrån individuella förutsättningar, läser en stor del av utbildningen i form av nationella kurser tillsammans med elever från det nationella programmet fungerar väl. Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser: I resultatbilagan, Diagram 9 kan man utläsa andelen minst godkända betyg för samtliga kurser som gått under året. I statistiken återfinns även de elever som har hoppat av under året. Då vi under året haft ett antal elever som valt att sluta sina gymnasiestudier av olika anledningar, elever med en hög andel kurser med betyget F, är det en del av förklaringen till att vi totalt sett har något färre andel godkända betyg. På BF är det glädjande 100% godkända betyg medan det är SA som har lägst andel godkända betyg. Se kommentarer under andel gymnasieexamen angående detta. Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser: Som man kan se i resultatbilagan, Diagram 11 är det två kurser som sticker ut från de övriga. Det är gymnasiearbetet och matematik 1b. När det gäller gymnasiearbetet kunde vi konstatera att det var främst på SA som eleverna hade svårt att klara kursen på grund av de tyckte att den var för svår. Detta tar vi med oss till kommande läsår och gör ett annat pedagogiskt upplägg som vi tror ska nå alla elever. De kommer att få tydligare ramar för hur de ska lägga upp sitt arbete. Vad gäller matematik 1b så var det flera elever på SA årskurs ett som tyckte kursen var svår. Vi kommer under kommande läsår 21

22 lägga ut mera undervisningstid för att alla elever ska få en större chans att klara kursen. Vi kommer även att ta fram ett nytt läromedel som kommer att passa våra elever bättre. Betygsfördelning: Det som utmärker sig i Diagram 10 i resultatbilagan är att ca 39 % av alla betyg som sätts på skolan är E. Många av våra elever är nöjda med att klara betyget E i samtliga kurser. Dock kommer vi under kommande läsår i lärarkollegiet lyfta faran med att undervisningen riktar in sig i för hög utsträckning mot just betygsnivån E. Det kan innebära att eleverna inte stimuleras till att nå högre, vilket vi måste undvika. På BF är det utmärkande att det har satts fler A än D,C och B tillsammans. Det beror på att två elever i klassen, totalt 8 elever, var mycket högpresterande. Andelen F på SA sticker också ut, se tidigare kommenterad orsak. Likvärdig bedömning: För att få likvärdig bedömning på skolan har lärarna vid flera tillfällen under året diskuterat vad som krävs för att få ett betyg utifrån de kunskapskrav som finns. De har i många ämnen tagit hjälp av Skolverkets bedömningsportal. En annan jämförelsepratameter är i de kurser där det finns nationella prov. Nedan kommenteras Tabell 1 i resultatbilagan. Svenska Resultaten visar en stor andel slutbetyg som är högre än resultatet på Nationella provet, hur stor denna andel är varierar i de olika kurserna mellan 32-88%. Möjliga anledningar till den bristande korrelationen kan vara att kurserna är planerade att arbeta med relevanta förmågor under hela läsåret, inte bara fram till de nationella proven. Därtill mäter inte nationella proven i svenska 1 och 3 samtliga kunskapskrav i kurserna, vilket bör tas i beaktning vid tolkning av resultaten. Dock bör en så pass bristande korrelation vara grund för att se över kursernas upplägg kommande läsår. Ytterligare noterbart är att de nationella proven förändras från år till år och lärarna i svenska upplever att de nationella proven blivit svårare än tidigare. Matematik Resultaten visar att ingen elev har fått ett lägre betyg än nationella provresultatet. En orsak till detta är att matematikprovet är utformat mer likt en prövning på kursen. Resultaten visar även en andel slutbetyg som är högre än resultatet på nationella provet, hur stor denna andel är varierar i de olika kurserna mellan 19-50%. Denna negativa korrelation kan främst knytas till att kursen ej är slut efter nationella provet. Elever kan då, efter det nationella provet, fortfarande göra prövningar eller på annat sätt visa på kunskaper för att uppnå de olika kunskapskraven. 22

23 Engelska I engelska 5 och 6 finns sex stycken kunskapskrav som skall testas, där inget väger tyngre än något annat. Tittar man på antalet kunskapskrav i kursen täcker nationella provet hälften av dessa. Tre kunskapskrav testas inte alls genom det nationella provet, vilket givetvis förklarar varför elevens slutbetyg kan visa både högre och lägre än betyget på provet. Många av våra elever är även obekväma i den tentamensform som nationella provet ges. Deras förmågor kommer ofta fram på andra sätt. Detta gör att resultaten i Eng 5 och Eng 6 avviker. Genomströmning (Avgångselever 2014, statistik hämtad från skolverket) Genomströmning anger andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden tre år och som påbörjade programmet på skolan. För de utbildningar som skolan hade var genomströmningen 65,4 vilket kan jämföras med riket för motsvarande utbildningar som var 65,2. Hösten 2011 öppnade vi upp två klasser inom både hantverksprogrammet(hv) och vård- och omsorgsprogrammet(vo) vilka är de två programmen som SIRIS anger statistik för. Att vi startade två klasser kan ha bidragit till att genomströmningen inte blev högre. Det kan varit så att vi inte riktigt hade organisationen på plats för att ta emot så många elever, kanske påbörjade fler elever utbildningarna som var lite osäkra på om de valt rätt är om vi inte öppnat upp för två klasser. Genomströmningen på HV var 71,1 medan den på VO var 59,5. Av anledningar som inträffade i klassen så var det en grupp elever som läste förlängning på VO av de elever som startade Detta bidrog till att dra ner genomströmningstalet för VO. Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: Då undervisande lärare inte känner att de anpassningar man gjort inom ramen för undervisningen räcker för att eleven skall nås i olika kurser samt kravnivån i olika ämnesområden, eller uppvisar svårigheter i sin skolsituation, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning skall en anmälan göras skriftligt till rektor, blankett; Anmälan till rektor om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd. Denna blankett tas med till EHT mötet och en utredning genomförs. En utredning kan vara snabb och enkel men kan också omfatta samråd med elevhälsan och/eller personal med specialpedagogisk kompetens. EHT gör en utredning samt bedömning av ärendet och lämnar förslag på åtgärder utifrån specialpedagog, speciallärare, skolsköterska, kurator och studie- och yrkesvägledare. Beslut om elevvårdsärenden och beslut om åtgärdsprogram skall fattas av rektor eller till delegerad personal. Förslag på åtgärder protokollförs och delges rektor och berörd 23

24 mentor. Om utredningen visar att eleven har behov av särskilt stöd skall åtgärdsprogram upprättas där det framgår vilka stödåtgärder eleven är i behov av. Åtgärdsprogrammet skrivs av mentor tillsammans med elev och vårdnadshavare om eleven är under 18 år. Under 2014/2015 fanns 36 upprättade åtgärdsprogram på skolan. Arbetet med åtgärdsprogram genomförs, följs upp och utvärderas. I åtgärdsprogrammet skall det framgå hur det skall följas upp och när det skall utvärderas. När åtgärdsprogrammet följts upp och utvärderats beslutas om nytt åtgärdsprogram skall upprättas eller om åtgärdsprogrammet skall avslutas. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: När en elev, lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev eller personal anser sig ha blivit utsatt för kränkande skall detta anmälas till rektor. I dessa fall har vi följt vår plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Rektor har i sin tur anmält ärendet vidare till huvudman samt vidare utrett ärendet. Huvudmannen har sedan skyndsamt utrett omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i föreslagit erforderliga åtgärder för att förhindra förekomsten av kränkande behandling i framtiden. Elevärenden som kommit in har gällt nätmobbning, utfrysning och sociala samspelet i klassrumsmiljön. Personalärendena som kommit in har gällt kränkande behandling och diskriminering av elev. Vi har arbetat med elevärendena utifrån ärendets behov och skyndsamt utrett omständigheterna med ex. enskilda samtal med berörda elever där vi identifierat vilken typ av kränkningar som förekommit och ställt kontrollfrågor utifrån det regelverk som finns. Vi har sökt efter konkreta exempel på handlingar, ageranden eller beteenden och gjort en analys och bedömning utifrån detta. När vi utrett ärendet närmare har vi haft enskilda samtal med berörda elever och erbjudit det stöd och den hjälp som behövts för att eleven ska uppleva trygghet och studiero på skolan. Det individuella samtalet har sedan följts upp med ett uppföljningssamtal. EHT har bland annat arbetat med gruppsamtal riktat mot enskilda klasser där bitr. rektor, kurator, skolsköterska och speciallärare varit delaktiga. EHT har även arbetat med gruppstärkande aktiviteter och värderingsövningar. Rektor har vid aktuella elevärenden informerat vårdnadshavare till elev som inte är myndig. Vid personalärenden har rektor skött utredningen av ärendena tillsammans med huvudman. 24

25 5.2 Upplevd kvalitet Varje år genomför huvudmannen en elevundersökning som mäter hur eleverna upplever utbildningen utifrån personliga förväntningar. Vid årets elevundersökning som genomfördes i januari 2015 var svarsfrekvensen 95% på Plusgymnasiet i Norrköping. Studiemiljö Den sammantagna upplevda studiemiljön har ökat med fem procentenheter, se resultatbilaga, Diagram 15. Av de fem frågor som eleverna besvarar under Studiemiljö är det fyra av dem som eleverna upplever en bättre studiemiljö jämfört med Det är glädjande att arbetet med de fokusområden vi hade under läsåret gett resultat. Än är vi inte på den nivå där vi är nöjda när det gäller studiemiljön, men vi har fått ett kvitto på att åtgärderna gett effekt. Den frågan där en ökning inte har skett är gällande att eleverna behandlar varandra med respekt.. Ett utvecklingsområde som vi tillsammans med eleverna behöver arbeta vidare med. Även frågan om arbetsro visar att vi behöver förbättra oss är lärmiljön. När elevrådet utvärderade resultatet av elevundersökningen tillsammans med rektorn uttryckte eleverna att arbetsron var det område de vill fokusera på under kommande läsår. (Se vidare i 6.3). Undervisning Även när det gäller undervisningen upplever eleverna att den utvecklats sedan 2014, se Diagram 15 i resultatbilagan. De fokusområden vi arbetat med under 14/15, särskilt Den röda tråden visar att vi arbetar i rätt riktning. Det kan utläsas av elevernas upplevelse kring framförallt förbättringen som skett gällande lärarnas tydlighet. Självfallet är målsättningen att elevernas upplevelse ska vara högre men vi har fått ett kvitto på att insatserna gett avsedd effekt. Elevnöjdhet I samband med elevundersökningen av den upplevda kvalitén mäter vi elevernas upplevda; Nöjdhet, Trivsel och Rekommendationsgrad. Inom dessa tre områden visar resultaten, se resultatbilaga, Diagram 17 från enkäten att skolans elever är mer nöjda med skolan 2014/2015 jämfört med föregående läsår. 5.3 Ändamålsenlig kvalitet Detta avsnitt avser att presentera vad som händer med eleverna efter att de har avslutat sin utbildning på våra skolor och vad de med lite perspektiv på sin skoltid uppfattar att utbildningen gav dem. Exempel på underlag för analyser inom detta 25

26 område är elevenkäten som genomförts på tidigare avgångselever (undersökningen genomförs av företaget Markör) började ca 90 elever på Plusgymnasiet i Norrköping. Idag, tre år efter att de har tagit studenten är 84 % av elever i någon form av sysselsättning. Antingen har de ett arbete, 71 %, eller så har de valt att fortsätta att studera på universitet eller högskola, 13 %. När de ser tillbaka på sin utbildning är 74 % nöjda, ganska nöjda eller varken nöjd/missnöjd med sin utbildning. Vad gäller relationen till sina lärare är 83 % av eleverna nöjda, ganska nöjda eller varken nöjda/missnöjda med sina lärare. Vad gäller lärarnas engagemang så är 96 % nöjda, ganska nöjda eller varken nöjda/missnöjda med lärarnas engagemang. 92 % av eleverna är nöjda, ganska nöjda eller varken nöjda/missnöjda med kamraterna och stämningen på skolan. Av de som idag har arbete så är 76% nöjda, ganska nöjda eller varken nöjda/missnöjda att de under sin tid på skolan blivit väl förberedd på yrkeslivet. I stora drag ser det ut som att eleverna har haft en meningsfull gymnasietid och att det är positivt att så hög andel av eleverna har fått jobb. 5.4 Sammanfattande bedömning Inför läsåret 2014/15 hade vi tre fokusområden, förbättra elevernas närvaro, utveckla den röda tråden i undervisningen samt förbättrad studiero på skolan. Vi har lagt ned mycket tid på att skapa nya rutiner på skolan för att förbättra dessa områden och det har gett resultat. För att förbättra elevernas närvaro har vi kartlagt elevernas närvaro och undersökt om det finns mönster i frånvaron. De elever som vi lokaliserar kallar vi på möten för att prata om vikten av att lyckas i skolan. Vi är även tydliga med CSN:s riktlinjer om att en elev inte är heltidsstuderande om frånvaron är mer än 4 timmar i månaden. Dessa handlingar har gett resultat och vi kommer att fortsätta detta arbete under kommande läsår och det kommer också att vara ett av våra kommande läsårs fokusområden. Under året har arbetslagen på skolan skapat riktlinjer för hur eleverna ska se en tydlig röd tråd i undervisningen. Det gör lärarna genom att alltid ge syfte och mål för lektionen och göra en kort utvärdering av lektionen med eleverna. Lärarna har även provat olika pedagogiska handlingar för att se vad som ger positiva resultat i undervisningsgrupperna. Detta har även bidragit till att de pedagogiska diskussionerna mellan kollegorna har blivit mer intensiva och det bidrar till kollegialt lärande. För att utveckla detta ännu mer till nästa läsår kommer lärarna att tydliggöra programmens 26

27 examensmål för att ge ytterligare en tydlighet mot eleven om vad de ska lära sig i skolan och varför. Arbetet med att tydliggöra examensmålen kommer att drivas av två av skolans förstelärare. Att tydliggöra den röda tråden har även gett resultat i att förbättra studieron på skolan. När det blir mer tydligt i för eleverna vad de ska göra ökar deras ambitionsnivå och motivation i att lyckas i klassrummet vilket i sin tur leder till att studieron förbättras. Inför kommande läsår kommer vi införa ett nytt mentorsskap på skolan. Tidigare har varje undervisande lärare även varit mentor för en klass. Nästa läsår är det fyra personer som är mentorer för alla skolans elever. Det betyder att varje mentor kommer att kunna ge mer tid till varje elev och kunna ger mer stöttning till de elever som har sådana behov. Mentorskapet kommer även vara en viktig del i att säkerställa att varje elev får rätt stöd och anpassning i undervisningen. Vårt tredje fokusområde under kommande läsår kommer att vara kopplat till extra anpassningar och särskilt stöd. Även detta arbete kommer att drivas av två av skolans förstelärare, rektor och skolans EHT. Med dessa tre fokusområden och det arbete kommer förutsättningarna för skolans elever att bli ännu bättre kommande läsår. I år har skolan en måluppfyllelse på 90%, dvs 90 % av alla betyg som lärarna sätter är E eller bättre och vårt mål är att detta resultat ska bli ännu bättre, delmål för året kommer vara 93% med verklig målsättning om 100%. Detta kommer även att leda till att fler elever lämnar skolan med en yrkes- eller studieförberedande examen. Idag är den siffran 86% och vårt mål är att alla ska samtliga elever skall lämna skolan med en godkänd examen. 27

28 6 Fokusområden läsåret 2015/ Fokusområde: Examensmål i fokus Fokusområdets bakgrund & motiv: Via interninspektion från Academedia framkom, via intervjuer med elever, att undervisningen inte är tillräckligt inriktad mot examensmålen, samt att eleverna inte upplever att lärare samarbetar i tillräckligt hög grad mellan olika kurser. Därutöver framkom kritik gentemot att det inte tas tillräcklig hänsyn till att elever går på olika program i de gymnasiegemensamma kurserna. Denna bild förstärks av de kursutvärderingar som eleverna skrev under slutet av vårterminen 2015, då 32% av eleverna inte ansåg att tillräckligt fokus fanns på examensmålen i undervisningen. Läroplanskoppling: Undervisningen i skolan utgår från och omfattar examensmålen för respektive nationellt program samt ämnesplaner. (16 kap. 6 skollagen, Förordning om examensmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 2010:14, 4 kap. 1 gymnasieförordningen, Lgy 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.1. Kunskaper) Mål för fokusområdet: Målet är att få en ökad fokus på examensmålen i samtliga kurser, bland annat via en högre grad av infärgning och samarbete mellan lärarna i olika kurser inom respektive program. Metoder: Två av skolans förstelärare kommer att driva frågan i två olika basgrupper, där samtliga pedagoger på skolan är involverade. Detta arbete kommer att inledas i augusti, veckan innan terminsstart. Därutöver kommer externa föreläsare tas in för att ge lärarna ytterligare verktyg i denna fråga. Arbetet kommer att vara fortlöpande under läsåret, bland annat via specifika pedagogiska utvecklingsdagar, vilka förstelärarna kommer att ansvara för. Uppföljning & utvärdering: Målsättningen ska följas upp genom regelbundna uppföljningar i samband med de pedagogiska utvecklingsdagarna. Därutöver kommer avstämning mellan förstelärarna 28