KVALITETSRAPPORT 2016 /17 KALMAR

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT 2016 /17 KALMAR

2 Grundfakta om Plusgymnasiet Kalmar Historik, Fakta, Organisation Plusgymnasiet i Kalmar startade sin verksamhet ho sten 2012 och var den 14:e skolan som Plusgymnasiet startade. Skolan a r centralt bela gen pa Norra la nggatan 23. Vid uppstart fanns fo ljande program; hantverksprogrammet, inriktning övriga hantverk(med tva yrkesutga ngar; ha r- och makeupstylist samt hudva rd) samt samha llsvetenskapsprogrammet med inriktning samha llsvetenskap. Sedan uppstart sa har skolan uto kats med ytterligare en inriktning pa samha llsvetenskapsprogrammet (beteendevetenskap) samt ett nytt program i form av ekonomiprogrammet, inriktning ekonomi. Utbildningar och Elevantal Nationellt program Nationell inriktning Yrkesutgång År 1 År 2 År 3 Hantverksprogrammet Övriga hantverk Hår- och makeupstylist Hantversksprogrammet Övriga hantverk Hudvård och Spa Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap Ekonomiprogrammet Ekonomi Totalt Introduktionsprogram - - Preparandutbildning Programinriktat individuellt val 3 (4) 1 0 Elever Skolan bestod av 95 elever och ungefa r ha lften av dessa elever gick pa HVSTY. Skolan har en övervägande del flickor, (o ver 90%). Skolan har ett stort upptagningsomra de och stra cker sig fra n Karlskrona i so der till Vimmerby i norr samt fra n O land i o ster till Va xjo i va ster, knappt ha lften av eleverna kom fra n Kalmar kommun. Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader fo r eleverna sja lva. Undervisning, la romedel, aktiviteter och skollunch pa skolan a r avgiftsfria. No dva ndigt antecknings- och skrivmateriel fo rva ntas eleverna sta fo r sja lva. Hösten 2016 hade Plusgymnasiet Kalmar 28 fo rstahandsso kande elever. Detta utan introduktionselever, inklusive introduktionselever så hade skolan 33 förstahandssökande elever. Det var fyra so kbara utbildningar vid omvalet under 2016, SASAM, SABET, EKOEKO och HVSTY. Pa grund av fo r fa so kande till HVHUD i det prelimina ra valet tog vi inte ta in elever i a rskurs ett ho sten 2016 pa programmet. 2

3 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Plusgymnasiet i Kalmar har sta ndigt elevens ma luppfyllelse samt va lma ende i fokus. Det finns en o msesidig respekt mellan personal och elever pa skolan vilket go r att det a r en stark sammanha llning mellan samtliga pa Plusgymnasiet. Det finns en sta ndig dialog mellan la rare och elever vilket mo jliggo r snabba beslutsva gar. Under året har vi även försökt stärka elevrådet för att på så sätt även få till mer formella beslutsvägar. La rarna pa Plusgymnasiet arbetar delvis med a mneso verskridande projekt fo r att eleverna la ttare ska se en ro d tra d mellan a mnen samt fa en ba ttre ka nsla av hur faktorer i omgivningen pa verkar varandra. A mneso vergripande projekt har under a ret skett i mindre skala men kommer under na stkommande a r att uto kas och fo rba ttras. Plusgymnasiet i Kalmar arbetar med formativ a terkoppling till eleverna i deras kunskapsutveckling. I all undervisning anva nder vi digitala hja lpmedel och utnyttjar det faktum att samtliga elever har en egen dator. Lokaler Va ra lokaler ligger centralt i Kalmar har en totalyta av ca 1220kvm. Lokalerna har stora fo nster och nyinsatt ventilation. I samtliga salar finns en fast projektor och projektorduk, pa skolan finns a ven tra dlo st internet. Fo rutom vanliga undervisningssalar finns a ven karakta rssalar i form av en manikyr-, hud och spa- samt en stylistsal. Som elev pa Plusgymnasiet fa r man tillga ng till en ba rbar dator under studietiden. Skolan har ett samarbetsavtal med Kalmar stadsbibliotek da r samtliga va ra elever och personal fa r nyttja Stadsbibliotekets lokaler och kompetens, i form av t.ex. bibliotekarier osv. Kalmars stadsbibliotek ligger ca 400m från skolan och räknas därför som skolbiblioteket. Idrott har vi pa varierande platser runt om i Kalmar, dock med tyngdpunkt pa Wellness gym, cirka 500 meter fra n skolans lokaler. Genom att anva nda oss av mer anpassade lokaler sa tror vi att det fo rba ttrar elevernas intresse fo r idrott, friskva rd och va lbefinnande. Lunch åts pa Kapten Lindstro m Bistro fram tills årsskiftet, för att sedan bytas ut mot ett elevkort administrerat av Edenred, detta elevkort gör så att våra elever får tillgång till att äta på 4Kök (ca 100m från skolan) samt Subway (ca 200m från skolan). Skolledning Skolledningen besta r av en rektor pa 100%. Det fanns två typer av mötestider med personalen under la sa ret 2016/2017. Den ena tiden var på måndagsmorgon där vi diskuterade pågående processer samt informerade kring vissa mindre förändringar. Var fjärde torsdag så hade vi ett möte under hela förmiddagen där vi arbetade med pedagogisk utveckling. 3

4 Lärare och Förstelärare Under la sa ret 16/17 sa har vi haft 12 pedagoger anställda pa ca 7 tjänster. sju av dessa lärare saknade en lärarlegitimation, tre av dessa är yrkeslärare och mycket kunniga inom de yrkesområden de undervisade i till fo ljd av ma nga rig yrkeskunskap. Av två resterande lärarna så hade den ena legitimation fast upp till högstadiet och den andra slutförde sin utbildning under Det fanns en fo rstela rare pa skolan under la sa ret 2016/2017. Uppdraget var från början att ämnesintegrera hantverksämnen och övriga ämnen. Dock justerades detta under läsåret på grund av att skolan ökade fokus mot Nationella prov och skillnaden mellan resultat på NP och betygsutfall. Försteläraren ansvarade för att diskutera och sammanställa insatser under året för att förbättra att skolans elevers resultat mer sammanföll med utfallet på nationella provet. Värdegrundsarbete Skolans övergripande värdegrundsarbete redovisas i planen mot kränkande behandling och diskriminering som personal, elever och elevhälsa är delaktiga i. Varje höst genomförs en likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-enkät) där eleverna får svara på frågor som bland annat avgör trygghetsnivån på skolan, i vilken utsträckning de fått information om skolans värdegrundsarbete samt om de vet vart de skall vända sig om de upplever sig illa behandlade. Underlaget tillsammans med övrig information som samlas in via undervisningen, elevråd osv. ger skolan indikationer på vilka kommande främjande, förebyggande och även åtgärdande insatser som bör vidtas för att främja en trygg miljö för lärande. Om en elev upplever sig illabehandlad eller om det finns annat som framkommer som ger upphov till oro görs en anmälan om kränkande behandling till huvudman. Huvudmannen utreder, via juristkompetens, ärendet vilket resulterar i kortsiktiga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Därtill ges förslag på långsiktigt förebyggande och främjande insatser. Elevhälsa / Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd I vårt EHT team ingår Rektor, Skolsköterska, kurator, specialpedagog, läkare och psykolog och SYV, vi träffas som helhet 2 gånger per läsår, dock så fanns mycket problem med att synkronisera detta på grund av föräldraledighet och mindre tjänster. Detta behöver bättre prioriteras under nästkommande år. Ordinarie EHT träffades regelbundet på torsdagar för att diskutera mer konkreta elevärenden. Denna grupp bestod av Rektor, skolsköterska/kurator, SYV samt specialpedagog. Där diskuterades alltså inkomna ärenden från mentorer och ämneslärare för att sedan sätta in lämplig insats och åtgärd. När det gäller hälsofrämjande och förebyggande arbete har dessa diskussioner skett med EHT och personalgruppen, detta för att vi är en liten enhet och att vi har möjlighet att samla all personal på regelbunden basis. EHT har under året arbetat mycket kring arbetsmiljön i klassrummet men även 4

5 utanför klassrummet detta för att vi på skolan fick till oss genom enkäter och diskussioner att mycket av de kränkningar som sker på skolan sker mellan lektioner. Insatser som gjordes var tex att förändra vart elevskåpen är på skolan så att det hamnade mer öppet och närmre skolans personal för att på så sätt ha en lugnande effekt på eleverna. Arbetsplatsförlagt lärande(apl) På skolan finns yrkesprogram där arbetsplatsförlagt lärande är en del av utbildningen. Under sin utbildning ska eleverna ha minst 15 veckors APL. Skolans APL är var under 2016/2017 förlagd under september med en introduktionsvecka samt sedan under årskurs två (en dag i veckan) och för årskurs tre (en dag i veckan under höstterminen och två dagar i veckan under vårterminen). Detta gör att eleverna är ute på praktik i nästan 17 veckor. Under läsåret så hade vi en person som var ansvarig för APL på 25% av sin tjänst. En ny APL-handbok arbetades fram för att tydligare och skapa ett bättre verktyg att använda sig av för de handledare på APL platserna. Besök på APL-platser gjordes av två yrkeslärare. Elevråd och Elevinflytande Elevra det representerades av en elev fra n varje klass, som i sin tur valts av sina klasskamrater att fo ra klassens talan i elevra det. Elevra dets aktivitet har varierat under la sa ret. Elevrådet träffades minst en gång i månaden där eleverna själva i början kallade till möte men efter en tid så fick kuratorn hjälpa till att strukturera upp kallelser samt möten. Närvaron på de möten var varierande från elevernas sida och de möten och ebbade ut under läsåret. Det informella elevinflytandet har varit starkt pa skolan, till exempel sa har elever i stor ma n haft mo jlighet att pa verka scheman, mat och aktivitetsdagar. Skolans litenhet innebar att elever i stor utstra ckning va nt sig direkt till mentor eller rektor och fra gan har kunnat hanteras omga ende, dock så har vi under läsåret 16/17 försökt använda oss av elevrådet och elevrådsrepresentanter som en tydligare kanal mellan skolledning och elever. 5

6 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet Våra kvalitetsbegrepp Plusgymnasiet utgår från fyra kvalitetsbegrepp, funktionell kvalitet, instrumentell kvalitet, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet i arbetet med att följa upp verksamheten i skolan. Begreppen och dess innehåll som redogörs för nedan hjälper oss i arbetet med att fokusera mot mål och anpassa vårt arbete för att eleverna ska få en utbildning med så hög kvalitet dom möjligt Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet För att alla elever ska uppnå utbildningens mål inom den funktionella kvaliteten krävs att vi har hållbara och rättssäkra strukturer, processer och arbetssätt som följer författningarna som styr skola. Till exempel ska varje elev ges möjlighet till reellt inflytande över utbildning och undervisning, få likvärdiga betyg samt en undervisning av god kvalitet som ger ledning och stimulans alternativt få möjlighet till extra anpassningar eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? Ändamålsenlig kvalitet Ett perspektiv vi följer upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? Uppföljningar Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under läsåret och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolan när de lokalt fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas. 6

7 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning Interna granskningar Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna tillsyner. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen. Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. Betygsprognoser Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut. Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. Enkäter och utvärdering Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Dessutom genomförs elevenkäter som fokuserar på likabehandling- och värdegrundsarbetet på skolan samt undervisnings- /kursutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. 7

8 Kvalitetsrapport och Arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse kommande läsår. 8

9 Fokusområden läsåret 2016/2017 Under läsårsavslutningen genomfördes en bred analys av skolans måluppfyllelse. Denna analys resulterade i en Arbetsplan i vilken ett antal fokusområden lyftes fram som särskilt prioriterade. Dessa fokusområden presenteras nedan. Bakgrund: Fokusområde: Undervisningskvalitet Ser man på elevundersökningen och jämför årets resultat med förra årets resultat så upplever eleverna att kvaliteten i undervisningen sjunker något, detta kan bero på att eleverna till hög andel kopplar kvaliteten i undervisningen till ett fåtal lärare eller den omsättningen av lärare som varit under läsåret. Aneldningen till att vi kommer att fortsätta fokusera på detta är att om man upplever att skolan har en hög undervisningskvalitet så kommer skolan att ha en ho g ma luppfyllelse. Mål: Eleverna ska uppleva att undervisningen är meningsfull, att lärarna ger det stöd som krävs för att nå målen. Som indikatorer på att arbetet går åt rätt håll kommer vi som delmål ha att öka undervisningsindex från 65 till 70 under 2016/2017. Metod: - Tydliga veckoplaneringar där eleverna kan se långsiktiga planeringar i sina respektive kurser. - Den 19aug ska ett halvårs planering visas upp och diskuteras med rektor/biträdande rektor. - Variation i undervisning, under en kurs ska minst ett av varje följande arbetssätt finnas med i undervisningen: En föreläsning, ett seminarium, Ett moment i kursen med tydlig koppling till verkliga händelser. - Pedagoger ska öka tydligheten i när uppgifter ska slutföras samt vilka centrala innehåll uppgifterna berör. - Ämnesövergripande aktiviteter ska finnas med i planeringen: Minst en gång per termin -> ska finnas med i veckoplaneringen Uppföljning: - Uppföljningssamtal med undervisande lärare kring lektionsbesök. - Examensmålen följs upp den 16 sept under studiedag. - Kursutvärderingar i december och i maj som diskuteras både löpande samt i juni. - Resultat av elevundersökning 2017 analyseras. - Intern tillsyn av huvudman 9

10 Resultat: - Skolans undervisningsindex minskades från 65 till Inom undervisningsindex så finns flera frågor som ökat markant från föregående år, tex: Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet från 58 till 68 och Mina lärare hjälper mig i skolarbetet för att det ska gå så bra som möjligt för mig från 59 till 66. Slutsatser: Trots flertalet förbättringar inom området undervisning så minskar undervisningsindex. Till stor del är det på frågan Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer där vi minskar från 49 till 44, detta är en allt för låg siffra påverkar undervisningsindexet i sin helhet. Tittar man på analysen gjord på klassnivå så ser man tydligt att stylisteleverna i årskurs 1 och 2 är missnöjda och långt ifrån övriga klasser, men på grund av att dessa grupper motsvarar mer än en tredjedel av skolan så reflekteras deras missnöjdhet på skolans resultat. Trots att man förtydligat arbetssättet från läsåret 15/16 och hårt arbetat med kommunikation mellan elever och lärare så har man inte riktigt nått hela vägen fram, framförallt när det då gäller stylistklasserna i årskurs 1 och 2 (se vidare på nästa fokusområde) Fokusområde: Delaktighet Fokusområdets bakgrund & motiv: Under la sa rets 15/16 elevenkät så behöll vi ett ganska lågt resultat 65% på frågan personalen tar ha nsyn till elevernas synpunkter och a sikter. Eleverna upplevde i samma enkaẗ att informationen mellan elev och la rare hade fo rsa mrats. Da eleverna dessutom inte upplever na gon sto rre lust i undervisningen tror vi att vi beho ver sta rka elevernas inflytande och delaktighet. Mål: Målet är att eleverna ska vara involverade i sin skolgång. De ska uppleva att de vet vad som krävs, hur skolarbetet går och vad de ska göra för att utvecklas. Som indikator för att se om arbetet får avsedd effekt är delmålet att eleverna ska uppleva en ökning från 58% till 75%. På frågan Lärarna informerar mig om hur det går i skolarbetet i elevenkäten för 2016/2017. Metod: - Kursansvarig håller i en tydlig målavstämning (detta sker efter 50 och 80% av kursen), meddelande kommer från rektor. 10

11 - Det ska finnas en tydlig veckoplan kring vilka uppgifter och moment som ska avhandlas och hur de är kopplade till centrala. - Matriser i schoolsoft ska vara uppdaterade efter varje genomgånget moment - Ämneslärare går igenom hur matriser fungerar för samtliga elever under augusti. - För elever som inte klarar sin måluppfyllelse på enskilda uppgifter så ska F-mapp uppdateras med instruktioner, mål som ej uppfyllts samt kopplad uppgift Uppföljning: - Uppföljningssamtal med undervisande lärare efter lektionsbesök. - Examensmålen följs upp den 10 nov under pedagogiskt möte. - Kursutvärderingar i december och i maj diskuteras både löpande samt i juni. - Resultat av elevundersökning 2017 analyseras i juni. Resultat: Skolans resultat på frågan Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet ökade från 58 till 68. Slutsatser: Skolans arbete kring att systematisera kommunikation mellan elev och lärare har gått starkt framåt och har kommit en lång bit på vägen. Största skillnaden är nog från tidigare läsår 15/16 är nog att arbetet som då påbörjades har fått högre tillämning bland kollegiet samt att vissa förändringar skett genom erfarenheter som skapats av att arbetat med uppgiftsmallar, kursmatriser och betygsavstämningar. Tyvärr kan vi även här se att stylist ettor och tvåor inte alls är nöjda med den kommunikation som sker mellan elev och lärare. Därför behöver vi under nästkommande läsår 17/18 se till så att dessa klasser är tydligt införstådda med arbetssätt och kommunikationsplattformer som används. Fokusområde: APL Fokusområdets bakgrund & motiv: Vi kommer att fokusera på APL under nästkommande år, det finns många aspekter kring varför vi väljer att förtydliga detta område genom att beteckna det som ett fokusområde. Framförallt så är detta en så pass stor del i de yrkesförberedande programmen och viktigt för våra elever att få in en fot i ett framtida yrkesliv. Mål för fokusområdet: Att eleverna ska förstå vikten av APL samt vilja vara på sin APL-plats för att få en tydligare inblick i yrkeslivet. Metod: 11

12 - Öka tjänstegraden hos en anställd för att vara APL-ansvarig - Kontakta skolverket för att få kontakt med en Nationell APL-utvecklare - Delta på APL-utbildning från skolverket - Förbättra kontakt mellan skola och näringsliv Uppföljning: - Tydliga avstämningar mellan APL-samordnare och Rektor under Sept-okt samt jan-feb - Eleverna informeras under augusti kring APL av APL-samordnare Resultat: - Fler elever som var nöjda med sin APL än tidigare - Närmre samarbete mellan APL-platser och skola Slutsatser: - Det man kan säga om läsåret 16/17 är att skolans arbete med APL lyfts mycket på grund av det arbete som lagts ned av den lokalt APL-ansvariga. De flödesscheman och arbetsgångar som implementeras behöver fortsätta och även utvecklas för att än mer utveckla skolans arbete kring APL. - Det kommer att vara viktigt att fortsätta den bra kommunikation som sker mellan APLplatser och skolan under nästkommande läsår. Det som man fortfarande behöver arbeta med under är att få eleverna att förstå kopplingen mellan APL och den utbildning man valt. Det är därför viktigt att samtliga ämnen hjälps åt att tydliggöra kopplingen mellan näringslivet och skolan. 12

13 Samlad bedömning av verksamhetens resultat 2016/2017 Funktionell kvalitet Andel elever med gymnasieexamen Andelen elever med examen är 90%, i jämförelse med föregående års 89%. Andel elever med examen på de högskoleförberedande programmen är 100% och på yrkesprogrammen 84,2%. Främst ser vi att elever på samhällsvetenskapsprogrammet i något högre grad klarat av sin examen, eftersom att det är så få elever vi pratar om så var skillnaden från föregående års resultat endast en elev som inte klarade sin examen. På yrkesförberedande programmet såg vi en nedgång från föregående år från 88 till 84,2%. Detta berodde på individuella avvikelser, framförallt så var det ämnet entreprenörskap som gjorde att vi inte nådde hela vägen fram med dessa elever. Skillnaden från föregående år beror främst på att få eleverna att följa de handlingsplaner som eleverna gemensamt med lärare arbetade fram. Insatser som gjordes under året var framförallt att skapa individuella handlingsplaner mellan pedagoger och elever för att på så sätt tydligt klargöra för vilka insatser elever behöver göra för att nå ett godkänt betyg. Tyvärr så fick vi inte samtliga elever från hantverksprogrammen att följa de utsatta handlingsplanerna och därför så nådde vi inte hela vägen fram med samtliga. Detta behöver förbättras under nästkommande läsår för att tidigt hjälpa elever till att nå en godkänd gymnasieexamen. Gällande Gymnasiearbetet så klarade flertalet elever av detta med tydlig handledning från ansvariga lärare Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier Andel elever som läst in behörighet till vidare studier är 32% (LÅ1415: 65%). Det var flest elever från stylistinriktningen som valde att läsa upp sin behörighet. Mentorer/lärare och SYV informerar eleverna om möjligheten att läsa in sin behörighet under sin gymnasiegång, eleven gör ett aktivt val under årkurs 1 där man väljer att antingen läsa till högskolebehörighet eller ej. I år hade vi mycket lägre antal elever som läste in sin högskolebehörighet under sin gymnasietid, detta beror dels på att flertalet elever inte var intresserade av att läsa vidare på högskola och dels på grund av att man har haft svårigheter i sina studier i övrigt och på så sätt inte klarat av att läsa in en högskolebehörighet under gymnasietidien. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg och examensbevis): GBP (examensbevis+studiebevis) oförändrat från föregående läsår (LÅ1415: 14,6). Högst GBP finns på SA-programmet, 16,4 medan lägst är på HV-programmet, 13,8. GBP (examensbevis) är något lägre än föregående läsår totalt sett där det sjunkit från 15,2 till 15,0, det är även sänkts från föregående år på hantverksprogrammen från 14,6 till 14,3 dock ser vi en ökning på de högskoleförberedande programmen från 15,9 till 16,0. Skolans analys på GBP över samtliga examensbevis och studiebevis så beror ökningen till störst del på att vi ökat antalet elever med godkänd examen. Att GBP med endas examensbevis sänkts något på 13

14 skolan kan vara det arbete som gjort för att hjälpa elever att nå en godkänd examen genom att ibland lägga fokus på gymnasiearbete samt övriga kurser som krävs för att nå en godkänd examen. Genom denna hjälp från mentorer, lärare och SYV så har vi fått en högre andel elever med godkänd examen. Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser: Resultat: Skolans andel med minst godkända betyg har sänkts från 89 till 86%. HV-programmet minskar från 86 till 81%, SA-programmet från 97 till 93% medan EK programmet ökar från 89 till 100% Analys: Sänkningen som har skett på flera program kommer att arbetas med under nästkommande läsår. Framförallt ser vi att årskurs 1 och 2 från läsåret 16/17 har fått en hög andel underkända betyg och genom att förändra mentorskapet i dessa klasser hoppas vi att tydligheten och uppföljning av dessa elever kommer att förbättras. Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser: Resultat: Nästan samtliga procent godkända kursbetyg i svenska, engelska, matematik och gymnasiearbete har förbättrats från föregående år, det var endast engelska 6 och svenska 2 som minskade från föregående år. Analys: Skolan har haft tydliga uppföljningar från samtliga lärare under läsåret där individuella handlingsplaner skapats mellan elev och undervisande lärare för att på så sätt tydliggöra vad som kärvs för att nå ett godkänt betyg. Mentorer, lärare och skolledning har även påpekat vikten av att nå ett godkänt resultat i dessa kurser för att nå en gymnasieexamen. Betygsfördelning: Resultat: Betygsfördelningen på skolan under följande läsåret ser ut ser man tydligt i resultatbilagan på sidan 12. Jämför man med föregående år så ser man att andelen A-D har sänkts medan andelen E och F har höjts. Analys: Under läsåret 16/17 så har det skett en förändring på skolans totala betygsfördelning förändrats till att innehålla fler antal E och F. Detta har flera förklaringar där den största är den förändrade elevgrupp som kommit in till skolan under läsåret. Flertalet elever i årskurs 1 har haft det tuffare i år än tidigare. De satta F som har ökat är framförallt koncentrerat till ett fåtal elever som har haft svårigheter där skolans insatser inte riktigt räckt till för att få upp deras närvaro och måluppfyllelse. Resultat för introduktionselever: Resultat: Skolan hade inga introduktionselever som gick det tredje läsåret på skolan utan samtliga av dessa elever kunde gå ut som gymnasieelever i åk 3. Vi har ett mindre antal elever i årskurs 1 och 2. Tyvärr finns inte någon statistik från föregående år, men man kan tydligt se att flertalet av IM- 14

15 eleverna inte klarar av sina studier eftersom 70% av de satta betygen i denna elevgrupp är underkända. Analys: Samtliga introduktionselever behöver samlas inför nästkommande läsår för att diskutera måluppfyllelse samt hur man ska nå godkända betyg i betygsatta kurser. Dock ska man komma ihåg att det rör sig om ett fåtal elever (3st) i två årskurser vilket gör att dessa bör inför nästa år ha ett förändrat resultat. Instrumentell kvalitet Genomförda granskningar: Skolinspektionen genomförde under hösten 2016 en regelbunden tillsyn av skolan. I den fann man att skolans arbetssätt var fungerande och skolan klarade sig utan anmärkning. Dock så upplevde vi från skolan redan innan inspektionen att tydligare fokus behöver göras från skolans sida gällande nationella prov och hur väl provresultaten överensstämmer med de slutbetyg som sätts i kursen. Nationella prov/likvärdig bedömning: Överenstämmelsen är högst i kurserna Engelska 5, Matematik 1a och Svenska 1 på 65, 50 respektive 50%. Vi ser att detta beror på att lärarna bättre arbetat med att förbereda eleverna så att deras kunskaper bättre representeras i det nationella provet än tidigare, vi har på skolan till exempel tydligare arbetat med liknande arbetsmoment och dramaturgi så som nationella provet är uppbygt samt genom diskussion och kollegialt lärande tydliggjort vikten av likvärdig bedömning. Överenstämmelsen är lägre i matematik 2b och 3b där provresultatet överensstämmer med 0% med det slutbetyg som sätts. Vi Ser att detta framförallt beror på två saker som är de små kursgrupper som vi har i dessa två kurser, Matematik 2b hade endast 15st elever och Matematik 3b endast 5st. Dessa två kurser läggs båda ut med 100h under läsåret vilket gör att undervisande lärare får mycket mer tid med varje elev och får alltså mer material att ta hänsyn till vid betygssättning. Även så har samtliga elever möjlighet till extra undervisningstid, detta är obligatoriskt för de elever som riskerar att få F i slutbetyg. Detta gör att eleven samt läraren får mer tid tillsammans. Skolan arbetar med att säkerställa att bedömningen är rättssäker och likvärdig genom att anställa behöriga lärare i skolan. Under läsåret 16/17 så initierades det även ett möte mellan lärare på en annan friskola i Kalmar. Detta för att ge lärarna på Plusgymnasiet möjlighet att diskutera och prata med ämneskollegor och även knyta kontakter till framtida samarbeten och eventuella sambedömningar. Likabehandling- och värdegrund (LoV): Resultatet från årets LoV enkät visar att det har skett minimala förändringar upp och ner på frågor som togs upp under LoV enkäten. Dock syns det en tydlig ökning i upplevelserna hos eleverna när det gäller att eleverna känner till och fått vara med att delta i framtagandet av ordningsreglerna på 15

16 skolan. En tydlig minskning från 94-89% syns i tryggheten i klassen, detta är något man behöver se över under nästkommande år. Under läsåret så anställdes en ny kurator som genomförde många elevsamtal och var väldigt viktig för skolans EHT arbete (tidigare så har skolans kuratorsfunktion och skolsköterskefunktionen varit samma person). Efter jullovet så gick vår ordinarie skolsköterska på föräldraledighet och en ny vikarie kom in och kunde snabbt ta vidare arbetet utan några större förändringar. Dessa två personer, kommer tyvärr inte att vara kvar under nästkommande läsår vilket kommer att göra att fokus behöver återigen vara på att försöka få dessa funktioner kända hos elever och lärare, så att elever samt personal kan känna sig trygga med dessa funktioner. Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: Extra anpassningar sker lo pande under la sa ret och dessa dokumenteras av la rare i va rt ma luppfyllelsedokument, MUD, men även genom F-mapp där samtliga mål som inte har nåtts under kursens gång får förtydligande uppgifter och individuella examinationsformer. Dokumentationen ger sto d fo r andra la rare och mentorer som kan se vilka extra anpassningar som go rs. Skolan hade under 2016/2017 upprättat 8 a tga rdsprogram, åtgärdsprogrammen har upprättats med elever som tillhör samtliga gymnasieprogram på skolan samt IM-programmet. Flertalet av de insatser som var kopplade till a tga rdsprogrammen syftade till att a tga rda oha lsa, att skapa en studiesituation som fungerade fo r eleven fo r att mo jliggo ra att eleven kan na kursmål eller öka närvaron i skolan. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: 5st anmälningar gällande kränkande behandling har kommit in under läsåret dessa rörde framförallt årskurs 1 elever, men vi hade även en anmälan gällande en kränkning av en lärare från en elev. Alla anmälningar är skickade till huvudman för beslut. APL: Samtliga elever på Hantverksprogrammet med yrkesutgång Stylist utom en hade under läsåret APL enligt planering (denna elev fick arbeta skolförlagt istället). Några elever bytte APL-plats under pågående APL-period av olika anledningar. Då en elev av någon anledning inte fullgör sin APL-period efter att skolan försökt med de alternativ som står till buds får eleven jobba skolförlagt. För årskurs tre på hud-, spainriktningen så deltog eleverna inte alls i den utsträckningen som önskades under sin APL-period under läsåret 15/16, därför genomför planerades deras schema om och de kunde slutföra sin praktikperiod under årskurs 3 med 15 veckor under läsåret 16/17. Studiemiljö Upplevd kvalitet 16

17 Resultat: Studiemiljö index minskades från 73 till 70, anledningen till sänkningen var att frågorna; Personalen tar hänsyn till elevernas synpunkter minskat från 65 till 58%, Eleverna behandlar varandra med respekt minskat från 65 till 59% samt Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan minskade från 59 till 51%. Dock ökade vi på frågorna Personalen ser till så att alla blir behandlade med respekt från 73 till 76% och Jag känner mig trygg i skolan från 80 till 83%. Analys: Tydligt är att skolan behöver arbeta med att få eleverna att arbeta på så sätt att man respekterar varandra och den arbetsmiljö som ska råda på skolan. Detta bör vara genomförbart eftersom att man ser ökningar kring personalens agerande för att man ska respektera varandra samt att man som känner sig trygg i skolan. Undervisning: Resultat: Undervisningsindex har minskat med en enhet från 65 till 64. Största förändringen i denna kategori var att Lärarna informerar mig i om hur det går i skolarbetet där det var en ökning från 58 till 68%, stor ökning var även på frågan Lärarna hjälper mig så att det ska gå bra för mig från 59 till 66%. Stor anledning till en minskning på undervisningsindex beror framförallt på den minskningen som skett på frågan Lärarna gör så att jag får lust att lära mig mer där minskningen är från 50 till 44%. Analys: Skolan behöver göra en stor ansträngning för att öka elevernas upplevelse kring att lärarna gör så att eleverna får lust att lära sig mer. Genom att förbättra denna fråga så kommer skolans undervisningsindex att snabbt öka. Elevnöjdhet: Resultat: Samtliga resultat under nöjdhet, trivsel och rekommendationsgrad har ökat från föregående år. Framförallt så har vi ökat på trivselgraden från 68 till 78%. Analys: Skolans arbete kring eleverna har förbättrats under året vilket märks under denna rubrik. Även rekommendationsgraden har ökat från föregående år, där såg vi mellan läsåret 15/16 och 16/17 en stor tillbakagång från 71 till 58%, denna trend har nu stoppat och ökat från 58 till 60% Sammanfattande bedömning Under året så har skolans resultat inte utvecklats i den riktning vi hoppats. Det visar sig att trots flera individuella insatser för att stötta eleverna att nå målen med utbildningen så lyckas vi inte fullt ut. Flera av våra insatser som påbörjades kring att stärka mentorskapet är sådant som vi tror kommer ge effekt på längre sikt. Vi måste också stärka strukturen genom att ha ännu bättre uppföljning av respektive elevs utvecklingsområden. 17

18 Fokusområden läsåret 2017/2018 I samband med att ny rektor tillträder i augusti 2017 kommer skolan att upprätta en arbetsplan för läsåret Där beskrivs de specifika insatserna som skolan kommer genomföra. 18

19 Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2016/2017 Plusgymnasiet Kalmar

20 Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p).

21 Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (totalt) 100% 90% 90,8% 91% 91% 100,0% 87,3% 96% 88% 84,2% 94% 89,6% 89% 90,0% 89,6% 85% 88% 80% 70% 60% 50% 40% Rikssnitt 2016* % 20% 10% 0% Högskoleförberedande program Yrkesprogram Skolan totalt PG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2017 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

22 Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100% 90% 90,3% 100,0% 88,5% 96% 88% 84,2% 100% 100,0% 94% 90,3% 91% 89,6% 89% 90,0% 80% 70% 67% 60% 50% 40% Rikssnitt 2016* % 20% 10% 0% EK HV SA Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2017 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

23 Diagram 3 Funktionell kvalitet: Andel elever på yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet 100% 90% 80% 70% 65% 65% 60% Rikssnitt 2016* 50% % 30% 33% 35% 36% 35% 32% 32% % 10% 0% HV Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2017 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

24 Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen.

25 Diagram 4 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,5 14,414,5 13,8 14,113,8 13,3 16,4 15,8 16,0 15,4 14,6 14,6 14,6 14,2 14,113,8 13,0 13,3 14,6 14,6 14,1 13,7 14,4 13,6 12,8 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Rikssnitt 2016* ,0

26 Diagram 5 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 15,1 16,5 14,5 14,2 14,614,3 13,4 16,4 15,8 15,916,0 15,1 14,7 15,1 15,1 14,614,3 13,513,4 15,215,0 14,6 14,6 13,9 14,2 13,7 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Rikssnitt 2016* ,0 *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

27 Måluppfyllelse samtliga betyg Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng avser endast avgångselever. För att följa upp måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år sammanställer vi också uppgifter om samtliga betyg satta under läsåret. Dels presenteras hur samtliga betyg satta under året är fördelade, dels andelen minst godkända betyg (E) totalt samt i de gymnasiegemensamma ämnen där ett godkänt betyg är en förutsättning för att uppnå kraven för en gymnasieexamen.

28 Diagram 6 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (per program) 100% 100% 97% 93% 93% 90% 89% 87% 87% 86% 89% 89% 86% 88% 88% 80% 81% 76% 70% 60% 57% 2014/ / / % 40% 30% HV EK SA IM Skolan totalt PG totalt 30%

29 Diagram 7 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per program) % 90% 80% 26% 7% 6% 22% 13% 13% 15% 12% 11% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 18% 23% 17% 38% 11% 11% 24% 18% 24% 24% 17% 19% 19% 17% 30% A B C D E F 10% 0% 13% 11% 14% 11% 12% 3% SA EK HV Skolan totalt PG totalt

30 Diagram 8 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per program) % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 10% 8% 9% 10% 15% 27% 15% 20% 34% 0% 10% 20% 70% 20% 15% 21% 15% 12% 11% 18% 15% 29% A B C D E F 20% 33% 22% 10% 0% 19% 14% 7% 0% EK HV IM SA Totalsumma

31 Diagram 9 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (EN/MA/SV/GYAR) 100% 96% 100% 100% 100% 100% 100% 90% 84% 90% 83% 90% 89% 84% 90% 80% 70% 64% 71% 73% 77% 76% 74% 60% 50% 40% 2015/ / % 20% 10% 0%

32 Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven samt överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg. Endast elever som fått ett kursbetyg och betyg på det nationella provet finns med i statistiken.

33 Tabell 1 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg 2016/2017 Skolan totalt 2016/2017 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre ENGENG % 65% 22% ENGENG % 31% 65% MATMAT01a 14 0% 50% 50% MATMAT01b 12 17% 42% 42% MATMAT02b 13 0% 0% 100% MATMAT03b 5 0% 0% 100% SVASVA01 2 0% 50% 50% SVESVE % 42% 47% SVESVE % 35% 53% Totalsumma 131 8% 38% 54%

34 Tabell 2 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg jmf med föregående år Skolan totalt 2015/2016 jmf 2016/2017 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2015/2016 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2016/2017 ENGENG05 35% 65% ENGENG06 28% 31% MATMAT01a 32% 50% MATMAT01b 23% 42% MATMAT02a 0% i.u. MATMAT02b 0% 0% MATMAT03b 20% 0% SVASVA01 50% 50% SVESVE01 42% 42% SVESVE03 40% 35% Samtliga ämnen 31% 38%

35 Tabell 3 Instrumentell kvalitet: Betygsfördelning nationella kursprovsbetyg Antal genomförda prov Andel A Andel B Andel D Andel C Andel E Andel F ENGENG % 4% 25% 25% 29% 8% ENGENG % 15% 23% 35% 23% 4% MATMAT01a 14 0% 7% 0% 7% 7% 79% MATMAT01b 12 8% 0% 50% 8% 0% 33% MATMAT02b 13 0% 0% 8% 0% 8% 85% MATMAT03b 5 0% 0% 0% 0% 20% 80% SVASVA01 2 0% 0% 0% 100% 0% 0% SVESVE % 11% 0% 26% 37% 26% SVESVE % 12% 12% 29% 35% 6% Totalsumma 131 3% 8% 16% 22% 22% 30%

36 Behörighet (pedagogisk personal) Här presenteras andel lärare heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen. Uppgifterna samlas in 15:e oktober och avser personal som finns på skolan vid mättillfället. Statistiken är hämtad från den nationella statistiken som finns i Siris (Skolverket)

37 Diagram 10 Instrumentell kvalitet: Behörighet (pedagogisk personal) 100% 90% 80% 72% 79% 79% 79% 70% 62% 60% 50% 40% 48% 2014/ / / % 20% 10% 0% Skolan Riket

38 Likabehandlings- och värdegrundsarbete (Instrumentell kvalitet) I november genomförs (sedan 2010/2011) en kartläggning av skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete. Kartläggningen görs genom en elevenkät som skattar huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, om de har förtroende för man tar tag i situationen om de upplever kränkningar på skolan, att de fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete samt om de vet vart de ska vända sig om de upplever kränkningar på skolan. Resultatet av likabehandlings- och värdegrundsenkäten utgör sedan, tillsammans med lokala kartläggningar, ett av skolans underlag för analys inför upprättandet av det plandokument som färdigställs i januari februari.

39 Diagram 11 Instrumentell kvalitet: Likabehandlings- och Värdegrundsenkät (LoV-enkät) 100% 90% 80% 83% 91% 93% 78% 84% 82% 94% 77% 74% 95% 94% 93% 94% 89% 93% 70% 68% 67% 60% 50% 44% 40% 30% 20% 10% 0% Jag vet vart jag ska vända mig om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan Jag har förtroende för att skolan tar tag i situationen om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan. Känner du till Skolans ordningsregler Jag har fått vara med och diskutera vilka ordningsregler vi har på skolan Jag känner mig trygg i min klass? Jag känner mig trygg med skolans personal? HT14 HT15 HT16

40 Studiemiljö och undervisning Varje år genomförs en elevenkät där eleverna på skolan ges möjlighet att svara på frågor om hur de upplever studiemiljön och undervisningen på skolan. Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl påståendet stämmer överens med deras upplevelse. Resultaten presenteras som den andel som har svarat positivt (7-10) på respektive påstående, samt ett index för respektive område (studiemiljö och undervisning).

41 Diagram 12 Instrumentell kvalitet: Studiemiljö elev 100% % 80% 70% 83% 83% 80% 76% 73% 70% 65% 65% 65% % 59% 58% 59% 58% 60 50% 48% 51% % % 30 20% 20 10% 10 0% Jag känner mig trygg Personalen ser till att i skolan. alla blir behandlade med respekt. Eleverna behandlar varandra med respekt Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan. Personalen tar hänsyn till elevernas synpunkter 0 Studiemiljö Index

42 Diagram 13 Instrumentell kvalitet: Undervisning elev 100% % 90 80% 80 70% 60% 68% 61% 60% 58% 59% 66% 67% 65% 63% % 40% 50% 49% 44% % 30 20% 20 10% 10 0% Lärarna gör så att jag får lust att lära mig mer Lärarna informerar mig om hur det går i skolarbetet Lärarna hjälper mig så att det ska gå bra för mig Lärarna gör det tydligt vad jag behöver kunna 0 Undervisning Index

43 Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad (Upplevd kvalitet) Den upplevda kvaliteten utgår från elevernas egna personliga förväntningar på skolan. I den elevenkät som genomförs årligen (Markör) ställs frågor kring elevernas nöjdhet (NKI), trivsel och i hur hög grad de skulle rekommendera sin skola till någon annan. Resultaten ger ett index för respektive område; Nöjdhet (NKI), trivselgrad samt rekommendationsgrad.

44 Diagram 14 Upplevd kvalitet: Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad Nöjdhet (NKI 0-100) Rekommendationsgrad (%) trivselgrad (%)