KVALITETSRAPPORT DESIGNGYMNASIET 2015/2016

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT DESIGNGYMNASIET 2015/2016

2 INNEHÅLL Kvalitetsrapport 2015/ Nya Designgymnasiet... 1 Innehåll... 2 Ledare Beskrivning av Nya Designgymnasiet i Nacka NYA DESIGNGYMNASIET Vision & uppgift (Ledstjärna och ledord) Organisation, skolledning och personal Utbildningar och elevantal Förutsättningar för skolenhetens måluppfyllelse Lärare, förstelärare och lärarbehörighet värdegrundsarbete Elevhälsa och arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Arbetsliv och vidare studier Finansiering och elevprognos... 8 Sammanfattningsvis Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet Arbetsplan och Kvalitetsrapport Kvalitetsbegreppen Metoder för uppföljning i kvalitetsarbetet Interna granskningar Betygsprognoser och examensprognoser Betygsuppgifter Enkäter Nationella kursprov Kvalitetshjul Skolans Fokus 2015/ Fokus 1516: Rutinförstärkande arbete Samlad bedömning av skolenheten 2015/ Funktionell kvalitet

3 Andel elever med gymnasieexamen Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis) Andel godkända betyg (lägst E) samtliga kurser Andel godkända betyg (lägst e) behörighetsgivande kurser Betygsfördelning Genomströmning Instrumentell kvalitet Skolinspektionens tillsyn och intern granskning Undervisning och studiemiljö Arbetsplatsförlagt lärande - APL Återkommande skolaktiviteter Design Introduktionsprogram Likvärdig bedömning Anmälningar om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Klagomål Upplevd kvalitet Ändåmålsenlig kvalitet Sammanfattande bedömning och fokus framöver BILAGOR:

4 LEDARE Läsåret 2015/2016 har varit ett föränderligt år för Designgymnasiet förändrade arbetssätt, stärkande marknadsföring, implementering av verktyg för att följa elevernas utveckling och byte av ledarskap. Året inleddes med färre sökanden än tidigare och skolan behövde se över hur och på vilket sätt man når ut till potentiella elever. Arbetet med att stärka budskapet om skolans framgångsrika utbildningar och arbetssätt inleddes och ett gemensamt arbete bland personal och marknadsansvarig ledde till att skolan nu välkomnar långt fler elever än tidigare. Inför 2015/2016 hade skolan goda formella resultat och under våren arbetade man än mer konsekvent med uppföljning och stödinsatser vilket resulterade att andelen med examen ökade till 100% i juni Glädjande siffror som vittnar om det goda arbetet i undervisningen och av elevhälsan. Till hösten stärks ledarskapet och ny rektor Barbro Björkell Överli ser fram emot att ta över stafettpinnen i det fortsatta goda utvecklingsarbetet. Kvalitetsansvarig Ann-Marie Viiala och rektor Barbro Björkell Överli. 4

5 1. BESKRIVNING AV NYA DESIGNGYMNASIET I NACKA 1.1. NYA DESIGNGYMNASIET Nya Designgymnasiet i Nacka startade Skolan är belägen i centrum av Sickla i Nacka. Skolan erbjuder både högskoleförberedande- och yrkesprogram och utbildningen bedrivs i lokaler som är anpassade efter respektive programutbud. Designgymnasiet ingår sedan 2014 i Academedia, som är Sveriges största utbildningsföretag med verksamheter inom förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning VISION & UPPGIFT (LEDSTJÄRNA OCH LEDORD) På Designgymnasiet ska vi ha en arbetsmiljö som tydligt präglas av skolans värdegrund: Vi vill vara en skola där eleverna trivs och mår bra och därmed gör goda resultat i skolan. Vi på Designgymnasiet strävar ständigt efter att skapa sammanhållning, alltifrån i klasser, mellan årskurser och program till personalgruppen. Vårt pedagogiska arbete ska bygga på goda relationer och en öppen kommunikation. För att få eleverna att lyckas och nå framgång som studenter, människor och i sin yrkesprofession är det viktigt att de känner en tillhörighet och en trygghet i gruppen. När vi når denna trygghet är det lättare att finna den motivation som krävs för ett positivt lärande och kunskapsutveckling. Elever som mår bra och trivs behandlar varandra och andra människor väl. Vi ska ha ett tilltal som präglas av gemenskap och värme samt ett respektfullt förhållningssätt gentemot varandra. Tillsammans ska vi, på Designgymnasiet, skapa en miljö där alla blir sedda, respekterade och uppskattade för den som var och en är. Vi ska arbeta aktivt för att främja allas lika värde, villkor och möjligheter. Alla ska ha lika rätt till en trygg och kreativ studie- och arbetsmiljö ORGANISATION, SKOLLEDNING OCH PERSONAL Designgymnasiet leddes av rektor Alexandra Stjerna HT15 och under VT16 har Hanna Levin varit TF rektor. Ny rektor Barbro Barbro Björkell Överli ansluter till skolan i augusti På skolan fanns under läsåret två arbetslagsledare fördelade på programmen ES och TE. Skolledningen har träffats 1 ggr per vecka. Därutöver har skolan haft gemensamma APT, lärar- och elevhälsomöten fördelade under veckan med fast agenda. Utöver undervisande personal finns också funktioner inom lunchbespisning UTBILDNINGAR OCH ELEVANTAL Designgymnasiets upptagningsområde är inom Stockholms län och närliggande kommuner. Totalt var ca 160 elever inskrivna under läsåret varav en majoritet var flickor. Programutbudet och fördelningen av elevantal redovisas nedan. 5

6 Nationellt program Inriktning År 1 År 2 År 3 År 4 Estetiska programmet Bild och form Hantverksprogrammet Textildesign Teknikprogrammet Design och produktutveckling Totalt Introduktionsprogram - Inga introduktionselever Totalt Totalt Skola FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SKOLENHETENS MÅLUPPFYLLELSE LÄRARE, FÖRSTELÄRARE OCH LÄRARBEHÖRIGHET Designgymnasiet har under läsåret haft totalt 18 lärare anställda, 5 män och 13 kvinnor. Åldersspannet var år. 9 lärare har under året utöver undervisning också verkat som mentorer. Personalen har ingått i olika arbetslag och både haft gemensam planerings- och utvecklingstid där man arbetat med skolans fokusområden. Två förstelärare har under läsåret haft uppdraget att ansvara för att driva processer inom feedback och mentorskap. Andel behöriga lärare är för läsåret 17. En lärare har formell behörighet för de kurser de undervisar i då han är utbildad inredningsarkitekt VÄRDEGRUNDSARBETE Skolans övergripande värdegrundsarbete redovisas i planen mot kränkande behandling och diskriminering som personal, elever och elevhälsa är delaktiga i. Varje höst genomförs en likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-enkät) där eleverna får svara på frågor som bland annat avgör trygghetsnivån på skolan, i vilken utsträckning de fått information om skolans värdegrundsarbete samt om de vet vart de skall vända sig om de upplever sig illa behandlade. Underlaget tillsammans med övrig information som samlas in via undervisningen, elevråd osv. ger skolan indikationer på vilka kommande främjande, förebyggande och även åtgärdande insatser som bör vidtas för att främja en trygg miljö för lärande. Om en elev upplever sig illabehandlad eller om det finns annat som framkommer som ger upphov till oro görs en anmälan om kränkande behandling till huvudman. Huvudmannen utreder, via juristkompetens, ärendet vilket resulterar i kortsiktiga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Därtill ges förslag på långsiktigt förebyggande och främjande insatser. 6

7 ELEVHÄLSA OCH ARBETE MED EXTRA ANPASSNINGAR OCH SÄRSKILT STÖD Skolans elevhälsoteam består av rektor, skolsköterska, studievägledare, kurator, specialpedagog samt skolpsykolog och skolläkare som är knutna till skolenheten. EHT träffas varje vecka, onsdagar kl och mer vid behov. Vi arbetar då med att diskutera främjande och förebyggande arbete samt elevärenden. Vi tar upp nya ärenden samt stämmer av pågående. Under året har särskilt fokus legat på psykisk hälsa. Detta då kritik mot studiero kom upp under föregående års utvärderingar, därav fick det utgöra årets tema. Vi har arbetat med psykisk hälsa under höstterminen genom föreläsning och grupparbete med fokus på studiero på skolan. Under våren har arbetet följts upp genom en halvdag med workshop, uppföljande föreläsning samt praktiska stresshanteringsövningar. Eleverna har i utvärdering uppskattat temat och speciellt de praktiska stresshanteringsövningarna. Alla i åk 1 har även tagit del av föreställningen Millas mirakel med efterföljande diskussion. Föreställningen har sin utgångspunkt i mobbning och exkludering och handlar om vägen tillbaka till ett bra liv och om att återvinna självkänsla. Under året har 98% av eleverna i åk 1 träffa skolsköterskan för hälsosamtal. Skolan följer därutöver upprättade rutiner för uppmärksammande av elevers behov av särskilt stöd, utredningar och eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I undervisningen genomförs också stödinsatser i form av extra anpassningar. Skolan arbetar med extra anpassningar genom att provtid, frågorna upplästa, komplettera muntligt, anpassad examinationsform, dataprogram såsom Legimus, StavaRex, inläsningstjänst ARBETSLIV OCH VIDARE STUDIER Skolan har studie- och yrkesvägledare på skolan. Denne ansvarar för information och främjande arbete. Under året har SYV varit en del av följande insatser: individuella vägledningssamtal med elever i alla årskurser för studier efter gymnasiet studieplanering med elever som ska byta till Designgymnasiet, uppföljning av studieplanering med elever som har bytt till Designgymnasiet, studieplanering för elever som ska läsa ett fjärde år information (individuellt, i grupp, på schoolsoft) om vad som krävs för gymnasieexamen information till årskurs 3 om hur man söker till högskolan och CSN information till årskurs 1 och 2 om individuella val, programstruktur, meritpoäng, grundläggande behörighet och särskild behörighet SACO-mässan kommunala aktivitetsansvaret; kontakt med de elever som avbryter sina studiers hemkommuner sammanställning av kontaktpersoner för det kommunala aktivitetsansvaret i Stockholms län genomgång av studieplaner kontakt med nya elever 7

8 samtal med elever som vill byta till annat program/gymnasieskola och stöd i den processen Utöver det har alla elever i åk 3 varit på en tvådagars resa till Borås. En resa som syftade till att ge eleverna en bild av fortsatta studier på plats FINANSIERING OCH ELEVPROGNOS Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmaterial förväntas eleverna stå för själva. Totalt 42 elever började i år vilket var under den prognos som gjorts. Skolans elevprognos var således minskande i jämförelse med tidigare och ett gemensamt arbete med att stärka marknadskommunikationen genomfördes under HT2016. SAMMANFATTNINGSVIS Inför läsåret 2015/2016 fanns goda möjligheter att bedriva en utvecklande verksamhet. Samtidigt krävdes insatser på olika plan för att framöver stärka elevrekryteringen. 8

9 2. BESKRIVNING AV DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET I detta avsnitt beskrivs hur skolan arbetar systematiskt med kvalitet och måluppfyllelse under läsåret. Därtill listas en del av de metoder som vi har för att följa upp och utvärdera skolornas resultat under året ARBETSPLAN OCH KVALITETSRAPPORT Vid läsårsstart upprättar skolan en arbetsplan innehållande prioriterade fokusområden. Arbetsplanen tar sin utgångspunkt i skolans samlade analys från föregående läsår. Under innevarande läsår följer skolan upp fokusområdena och hur väl man når uppsatta mål och vilka metoder som gett effekt. Vid läsårsslut görs sedan en fördjupad analys av årets samlade resultat, vilket dokumenteras i en kvalitetsrapport KVALITETSBEGREPPEN I vårt kvalitetsarbete utgår vi från fyra kvalitetsbegrepp. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever får en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande över sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Och slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning METODER FÖR UPPFÖLJNING I KVALITETSARBETET INTERNA GRANSKNINGAR Interna granskningar genomförs kontinuerligt med syftet att säkerställa att samtliga skolor arbetar utifrån rådande författningskrav. Ambitionen är att granskningarna och efterföljande analys leder till en långsiktig utveckling av både den övergripande verksamheten och de enskilda skolorna. De interna granskningarna utgår från Skolinspektionens tillsynsmodell och innefattar skolbesök, resultat- och dokumentationsgenomgång samt uppföljningar inom en rad olika kvalitetsområden. Under granskningstillfället intervjuas också rektor, lärare, elevgrupper och elevhälsa för att ge en 9

10 samlad bild av skolans rutiner och dagliga arbete. Därtill granskas dokumentation, rutinbeskrivningar, betygskataloger och andra för verksamheten styrande dokument BETYGSPROGNOSER OCH EXAMENSPROGNOSER Uppföljning av elevers kunskapsutveckling görs genom betygsprognoser, EWS samt examensprognoser. Betygsprognoser: Varje termin genomförs betygsprognostiseringar i samtliga kurser. Betygsprognoserna utgör varje lärares professionella bedömning av det betyg som eleven i slutet av kursen väntas få, förutsatt att arbetet sker på liknande sätt och att eventuella stödinsatser nyttjas. Betygsprognostiseringarna är en del av systematiken i att följa upp i vilken utsträckning eleverna förväntas nå uppsatta mål och hur väl man som skola lever upp till uppdrag i läroplan och skollag. Examensprognoser: genomförs vid två fasta avstämningar och ger indikationer på i vilken utsträckning eleverna i år tre förväntas nå en examen. Verktyget infördes under läsåret 2014/2015 och är ett effektivt uppföljningsverktyg för skolan och huvudmannen BETYGSUPPGIFTER Uppgifterna om satta betyg sammanställs på skolnivå med syftet att utgöra ett underlag för analys och bedömning av hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och programmålen nåtts under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas i resultatbilagan och kommenteras vidare i den samlade bedömningen av verksamhetens måluppfyllelse i slutet av denna kvalitetsrapport ENKÄTER För skolan genomförs varje läsår ett antal betydelsefulla enkäter: Likabehandlings- och värdegrundsenkäten, Elevenkät (NKI) och medarbetarenkät (NMI) samt undervisningsutvärderingar. Därtill tillkommer externa enkäter såsom kommunala enkäter samt skolinspektionens Skolenkät. Likabehandlings- och värdegrundsenkäten (LoV-enkät) genomförs varje höst och utgör ett underlag för bedömning av hur väl skolorna lyckas driva ett målinriktat arbete för att förhindra kränkande behandling och främja likabehandling. Likaså följer enkäten upp kännedomen om arbetet som bedrivs på skolan och delaktighet bland eleverna. Kartläggningen blir en del av skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering som upprättas varje kalenderår. Elev- och medarbetarenkäter (NKI, NMI) genomförs i januari/februari och syftar till att följa upp den upplevda kvaliteten och vissa delar av den instrumentella kvaliteten (undervisning och utbildning). Undervisningsutvärderingar genomförds vid två tillfällen under läsåret och syftar till att stärka undervisningens kvalitet. Undervisningsutvärderingarna utgår från läroplansmålen och är formulerade som 16 frågepåståenden. I dessa behandlas områden som ansvar och inflytande, arbetsliv och vidare studier, bedömning och betyg, demokratisk kompetens och värdegrund, drivkraft, självförtroende och sammanhang samt kreativ kompetens NATIONELLA KURSPROV De nationella proven är ett av flera betygsunderlag som används i svenska, engelska och matematik. Resultaten från de nationella kursproven bildar också underlag för att bedöma hur väl de nationella 10

11 provresultaten stämmer överens med satta betyg i respektive kurs. Överensstämmelsen mellan satta kursbetyg och nationella provbetyg ger skolan möjlighet att analysera i vilken utsträckning undervisningen utgår och planeras utifrån rådande styrdokument. Därtill i vilken utsträckning bedömningen är likvärdig och rättssäker KVALITETSHJUL 11

12 3. SKOLANS FOKUS 2015/ FOKUS 1516: RUTINFÖRSTÄRKANDE ARBETE Läsåret 2014/2015 var andelen elever med examen 98%. Skolan konstaterade att stödarbetet på individnivå fungerat väl och man valde att fortsätta förfina sina processer för innevarande läsår. Under hösten 2015 framkom behov inom andra områden som tvingade skolan att i högre grad arbeta åtgärdande på organisatorisk och ledarskapsnivå med stöd av huvudmannen. Skolan befann sig i process att inför våren 2016 byta rektor och man valde nuvarande lärare Hanna Levin som tillförordnad. I samband med rektorsbytet riktades fokus till att stärka upp elevuppföljningen som blivit lidande under hösten, samt skapa gemensamma strukturer för skolans värdegrundsarbete samt skapa organisatoriskt utrymme för effektivare klasskonferenser. De insatser som genomförts bidrog till att skolans måluppfyllelse stärks till 100%. Mer om respektive insats finns att läsa i Samlade resultat nedan. 12

13 4. SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLENHETEN 2015/2016 I det här avsnittet kommenteras, analyseras och bedöms skolans måluppfyllelse i stort under respektive kvalitetsbegrepp FUNKTIONELL KVALITET Detta avsnitt avser måluppfyllelsen i relation till läroplansmål & examensmål. Sett till de totala resultaten var ligger skolenhetens styrkor och svagheter när det gäller målen för utbildningen. Vad kan det bero på? I vilken mån bedömer ni att ni målen nåtts? ANDEL ELEVER MED GYMNASIEEXAMEN Andel elever med examen är 100%, i jämförelse med föregående års 98%. Andel elever med examen på de högskoleförberedande programmen är 100% och på yrkesprogrammen 100%. Vi ser att eleverna oberoende av program når målen med utbildningen. Den positiva resultatutvecklingen från föregående år beror främst på ledarbyte och förbättrad elevuppföljning under våren 2016: tätare uppföljning på grupp- och individnivå, riktade insatser mot elever som riskerat att inte nå målen, nyttjande av uppföljningsverktyget EWS och examensprognos, stående punkt med elevärenden på mötesagendan. Arbetet inkluderade hela lärarlaget med specifikt elevuppföljningsansvar hos skolledning, EHT och respektive mentor. Förtydligande av kraven för examen genomfördes och på förekommen anledning hölls även tätare kontakt med hemmet i de fall eleverna riskerade sin examen. Därtill genomfördes ett antal resursdagar med prövningar för elever med F i någon kurs ANDEL ELEVER PÅ YRKESPROGRAM SOM LÄST IN BEHÖRIGHET TILL VIDARE STUDIER Andel elever på hantverksprogrammet som läst in behörighet till vidare studier är 70% (LÅ1415: 63%). Som tidigare år är mentor och SYV ansvariga för information om om möjligheten att läsa in sin behörighet. Eleverna har i vissa fall strategiskt valt att behålla fler programspecfikika kurser i sin studieplan för att ha ökade möjligheter på sin yrkesbana, medan andra har valt att bredda studieplanen med fler akademiska möjligheter. Skolan förväntar sig att denna siffra är rörlig från år till år beroende på elevernas mål med utbildningen GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG (SAMTLIGA AVGÅNGSBETYG) GBP (examensbevis+studiebevis) är marginellt högre än föregående läsår 15,5 (LÅ1415: 15,4). Högst GBP finns på hantverksprogrammet 16,3 medan lägst är på det estetiska programmet 15,2. HV och TE går framåt i år medan ES backar 0,1 procentenheter. Skolans organisatoriska förändringar och fokus på stödinsatser har bidragt till ökad andel elever som når målen 100%. Samtidigt har GBP totalt sett endast haft en marginell förbättring. Eventuellt skulle en ökad samverkan och ett gemensamt förhållningssätt kring återkoppling och formativ bedömning 13

14 skapa ökad möjlighet för dialog med eleverna kring deras utveckling och undervisning. Likaså skulle ett samlat och riktat fokus på ledning och stimulans ge positiv effekt på GBP GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG (EXAMENSBEVIS) GBP (examensbevis) är oförändrad i jämförelse med föregående läsår 15,5 (1415:15,5). I övrigt är ökar hantverksprogrammet allra tydligast från 15,6 till 16,3. Se ANDEL GODKÄNDA BETYG (LÄGST E) SAMTLIGA KURSER. Andel godkända betyg totalt sett är oförändrat från föregående år 95% (1415:95%). Samtidigt ser vi att vi har 22 tillfällen då betygsunderlag saknas och betyg inte kunnat sättas. HV når 98%, ES 96% medan TE har 8%. Vi ser att HV minskat andel F med 5 procentenheter medan TE ökat med 3. Noterbart är att HV har minst elever 44 st medan ES har flest 69 och TE har 51. Kursmässigt sticker MATMAT03b ut med 33% F detta är dock endast 1 elev. Likaså ser vi att KEMKEM01 ligger högst procentuellt 27% vilket motsvarar 4 elever. Av några som inte klarat gymnasiearbetet så är en förlängd studietid redan beslutad om. Vi ser i andel godkända betyg liknande tendenser som i GBP ovan (4.1.3 och 4.1.4). Betygssättningen ligger i linje med föregående år och vittar om lärares engagemang. Samtidigt ser vi att en relativt stor andel (beräknat på att skolan endast har 164 elever) streck sätts. Framöver kommer skolan vilja arbeta än mer gemensamt med formativ bedömning och kommer titta närmare på orsaker och följdeffekter av antal satta streck ANDEL GODKÄNDA BETYG (LÄGST E) BEHÖRIGHETSGIVANDE KURSER Andel minst godkända betyg i Engelska 5 är 95%, Engelska 6 94%. I matematik 1b har vi 19% F vilket motsvarar 3 elever. Matematik 1c är 15% motsvarande 2 elever. Eleverna når i mycket hög grad målen i Svenska 1,2 och 3 med 100%, 94% samt 98% minst godkända betyg. För gymnasiearbetet ser vi en minskad måluppfyllelse där totalt 6 elever inte når målen. Av dessa elever kommer några läsa en förlängd studietid medan andra inte kommit upp i 2500p och därmed inte är med i officiell statistik. Vi ser att idrotten har 5 elever som inte når målen. Vi ser att antalet elever som når målen i behörighetsgivande kurser är mycket högt. Prognosen för framtida avgångselever är således mycket god och förväntningarna är att andelen med examen fortsatt kommer ligga över 90%. Skolan ser också över hur gymnasiearbetet organiseras och hur återkoppling i denna kurs sker. Rektor följer upp kursen kontinuerligt. Likaså kommer informationen förstärkas till elever gällande kursens relevans för en gymnasieexamen. Skolan ser att resultatutvecklingen i denna kurs kommer att vara god under

15 BETYGSFÖRDELNING Vi ser att eleverna lyckas extra väl i Historia 1a1 där 74% av betyg är högre satta betyg A-C. Likaså i samhällskunskap 1b når flera de högre betygen 83%. I svenska 3 är samma siffra 68%. Generellt sett vittnar betygsfördelningen om att skolan är skicklig på att få eleverna att nå de högre kunskapskraven i kurser som är främst teoretiska. I just dessa kursgrupper har storleken påverkat möjligheten till återkommande återkoppling. Skolan har samtidigt kursgrupper med varierande storlek och kommer framgent titta närmare på hur återkoppling kan ske, på vilket sätt, samt hur eleverna upplever den GENOMSTRÖMNING Genomströmningen beräknas på de elever som tagit examen inom tre år. Skolan värde har ökat till 81% (start 2012/2013) från 72% (start 2011/2012), vilket är bättre än riket 72% samt kommunens 77%. Genomströmningen är något bättre på ES 86% än HV 83% medan TE ligger på 72% INSTRUMENTELL KVALITET Detta avsnitt beskriver hur skolans processer, arbetsformer och organisation lever upp till de krav som ställs i författningarna. Inom området behandlas bland annat undervisningsutvärderingar, likabehandlings- och värdegrundsarbetet, lärarbehörigheten, resultaten från skolinspektionens tillsyn, de interna granskningarna m.m SKOLINSPEKTIONENS TILLSYN OCH INTERN GRANSKNING Alla huvudmän, alltså kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet får besök från Skolinspektionen under en treårsperiod från och med Tillsynen bidrar till trygg miljö, goda kunskapsresultat och en likvärdig skola för alla elever. Tillsynen utgår från de lagar och regler som gäller för den granskade verksamheten. För läsåret 2015/2016 har ingen tillsyn eller en intern granskning skett vid skolenheten. Huvudmannen har istället kontinuerligt besökt skolan och nära följt utvecklingsarbetet tillsammans med tillförordnad rektor UNDERVISNING OCH STUDIEMILJÖ I elevenkät (NKI) ser vi att studiemiljön blivit sämre Index 79 (1415:84). Samtliga delfrågor redovisar också ett försämrat resultat gällande respekt bland elever, lärare gentemot elev samt trygghet, arbetsro och att hänsyn tas till elevernas synpunkter. Mest tapp redovisas i frågorna som berör undervisningen där mina lärare informerar mig om hur det går för mig går från 70% jan 2015 till 45% jan Undervisningsutvärderingarna genomförda HT15 (dec) och VT16 (maj) visar att skolans styrkor finns inom området demokratisk kompetens och värdegrund. Eleverna upplever att eleverna kan lita på att läraren ingriper om någon utsätts för kränkningar 69% (Andel 7-10) samt att läraren är mån om att alla skall få komma till tals och bli lyssnade på 70%. Under året har skolan arbetat med att stärka 15

16 främst transparensen i likabehandlingsarbetet och det är glädjande att detta syns i undervisningen. Utvecklingsområden finns inom bedömning och betyg: Läraren har regelbunden kontakt med mig om hur det går för mig och hur jag kan utvecklas ännu mer 54% samt att Läraren ger mig möjlighet att träna på att ta ställning, presentera, kommentera, diskutera och argumentera 60%. Elevenkäten (NKI) genomfördes i januari vid en tidpunkt då skolan bytte rektor och med en höst bakom sig där rutiner och arbetssätt till viss del blivit främst åtgärdande. Det nya ledarskapet under våren 2016 tillsammans med tydligare arbetssätt, uppföljning och rutiner resulterade i att skolans elever bedöms vara mer nöjda än under hösten. Samtidigt finns indikationer på att arbetet med den formativa återkopplingen ytterligare kan stärkas gällande ledning och stimulans och betygen A-C. Se vidare diskussioner ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE - APL APL är fördelad på 7 veckor i år 2 och 8 veckor i år 3. Eleverna är fem dagar i veckan på sin APL-plats där den sista veckan blir skolförlagd med dokumentation och sammanställningar. APL-ansvariga är de som vars kurser/delar av kurser förlagts till APL läsåret 1516 är detta lärare i textildesign, textil och material och miljö. Samtliga elever får besök av undervisande lärare. APL-perioderna har fungerat väl och eleverna söker platser själva med stöd av skolan. Skolan har tidigare läsår arbetat med att samordna och stärka informationen till elever och APL-platser genom bl.a. gemensamt informationsmaterial. Samtidigt kan samordning och logistik, ansvarsfördelning samt rekrytering av APL-platser behöva förstärkas ytterligare ÅTERKOMMANDE SKOLAKTIVITETER DESIGN Skolan genomför varje år Nobel Night cap på nobeldagen den 10 december, där elever designar och skräddar kostymer och kläder till eleverna på KTH som deltar. Elevernas upplevelse på HV var att det var intressant och erfarenhetsberikande likaså att det var tydligt konstrelaterat. ES uppskattade verklighetsanknytningen gällande skapande processen och anpassning till kunden. Till nästa år behöver skolan anpassa storleken och tidsprocessen på eventet och även använda resurserna (budgeten) mer ingående. Utvecklingsområden inkluderar anpassning av eventets storlek och deltagande (budget och resurs), mer samverkande med teorilärare, behovet av en samordnande funktion (projektledare) som både samordnar och ansvarar för likriktig information till lärare och elever. DesignDay hölls under senvåren med elevarbeten och gymnasiearbeten på display för lärare, elever och allmänheten. Skolan ser att engagemanget för dagen blivit bättre och bättre under åren. Positivt att man flyttat tillställningen till skolan där besökare får se hur skolan ser ut och hur eleverna arbetar i vardagen, samarbetet mellan lärare fungerade väl. Två visningar genomfördes vilket uppskattades. Likt för nobelnight cap finns behov av samordnande funktion för hela eventet INTRODUKTIONSPROGRAM Under läsåret 1516 har skolan inte haft några elever på introduktionsprogram. 16

17 LIKVÄRDIG BEDÖMNING Överenstämmelsen för engelska 5 och engelska 6 är båda 76%. Matematik 2c är 56% där ett högre betyg sätts i 44% av fallen. Noterbart är att detta avser totalt 9 elever som läst kursen/genomför provet. Svenska 1 är överensstämmelsen 57% och svenska 3 43%. I år saknas siffror för övriga kurser. Vi ser att överensstämmelsen påverkas av antalet elever som genomfört proven. Samtidigt ser vi att eleverna under läsåret lyckats med att visa kunskaper och förmågor som inte testats under proven samt att provsituationen påverkat eleverna. Skolan genomför intern sambedömning i flera kurser som bidrar till att en rättvis och likvärdig bedömning sker. Skolan ser vid läsårsstart 1516 över upplägget för att ytterligare stärka arbetet med likvärdig bedömning ANMÄLNINGAR OM KRÄNKANDE BEHANDLING, DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER Totalt har det inkommit 4 anmälningar om diskriminering och/eller kränkande behandling till huvudmannen under läsåret. Samtliga har utretts och behovsstyrda åtgärder har vidtagits. Resultatet av utredningarna visar att elev 1 ärende om kränkande behandling gällt mobbning medan två ärenden gällt diskriminering. 1 ärenden har bedömts inte vara diskriminering. LoV-enkäten för HT15 visade att andelen trygga elever minskat till 94% från föregående års 100%. Färre elever visste vart de skall vända sig om de upplevde sig illa behandlade 84% (1415: 93%) samt att de inte fått tillräcklig information om värdegrundsarbetet 75% (1415:92%). I januari 2016 upprättades skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering där skolans arbete med att uppmärksamma, åtgärda, främja och förebygga kränkande behandling beskrivs. Vi ser att elevernas minskade insyn i LoV-arbetet främst kunde härledas till organisatoriska orsaker. Uteblivna uppstartsdagar HT15 samt minskade riktlinjer och styrning av mentorstiderna bidrog till minskade siffror. Åtgärder som vidtogs under VT16 och som fortsätts under HT16 innefattar en tydligare kommunikation mellan lärare och elever kring det gemensamma värdegrundsuppdraget. Vid skolstart får eleverna ett välkomstkit innehållande planen mot kränkande behandling och värdegrund och mentorstiderna kommer ha tydligare fokus och uppföljning. Utöver detta kommer skolan fortsätt med gemenskapsstärkande aktiviteter såsom Nobel night-cap, temadagar och diverse utflykter KLAGOMÅL Under läsåret har skolans huvudman inte tagit emot några klagomål mot utbildningen eller fattat några beslut i disciplinärenden. Skolan följer huvudmannagemensamma rutiner UPPLEVD KVALITET Detta avsnitt avser hur eleverna utifrån sina personliga förväntningar, upplever utbildningen (alldeles oavsett om deras utbildning ger dem möjlighet att utveckla de kunskaper, värden och förmågor som målen tar fasta på, och om deras utbildning genomförs i linje med kraven i författningarna). Den upplevda kvaliteten ger skolan signaler på om vi har våra elevers förtroende i det vi gör. 17

18 Elevernas nöjdhet mätt i elevenkät (NKI - index) minskade från 76 (1415) till 66, tillsammans med trivselgrad 81 (1415:89) samt rekommendationsgraden 68 (1415: 84). För en vidare beskrivning av elevernas upplevelse och de förändringar som skett under året hänvisa vi till: fokus samt ÄNDÅMÅLSENLIG KVALITET Detta avsnitt avser att presentera vad som händer med eleverna efter att de har avslutat sin utbildning på våra skolor och vad de med lite perspektiv på sin skoltid uppfattar att utbildningen gav dem. Skolan inväntar resultat för kommande läsår SAMMANFATTANDE BEDÖMNING OCH FOKUS FRAMÖVER Den samlade bilden av skolåret 2015/2016 är att andelen med examen ökar, GBP ligger i linje med föregående år. Skolans processer för elevuppföljning har stärkts samtidigt som elever och personal efterfrågar ett mer riktat arbete mot ledning och stimulans mot att nå högre kunskapskrav. Likaså att det formativa arbetssättet konkretiseras och likställs mellan lärare. I samband med läsårsstart 2016/2017 upprättas skolans arbetsplan där specifika utvecklingsområden listas tillsammans med mål och metoder för arbetet. BILAGOR: 18

19 Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2015/2016 [Designgymnasiet]

20 Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p).

21 Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (totalt) 100,0% 97,1% 100,0% 100,0% 100,0% 98,0% 100,0% 98,0% 100,0% 90,0% 91,0% 89,5% 84,4% 88,5% 88,5% 86,0% 86,0% 80,0% 78,9% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% Rikssnitt 2014* ,0% 20,0% 10,0% 0,0% Högskoleförberedande program Yrkesprogram Nya Designgymnasiet totalt Nya Designgymnasiet AB *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Vid färre än tio elever redovisas ingen nationell statistik.

22 Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100,0% 90,0% 80,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 98,0% 100,0% 95,8% 94,4% 89,3% 88,0% 89,2% 85,0% 86,2% 86,0% 78,9% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% Rikssnitt 2015* ,0% 20,0% 10,0% 0,0% ES HV TE Nya Designgymnasiet totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Vid färre än tio elever redovisas ingen nationell statistik.

23 Diagram 3 Funktionell kvalitet: Andel elever på yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 70,0% 70,0% 63% 63% 60,0% Rikssnitt 2015* 50,0% 2014** ,0% 30,0% 31,8% 34,9% ,0% 10,0% 0,0% HV Nya Designgymnasiet totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Vid färre än tio elever redovisas ingen nationell statistik.

24 Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen.

25 Diagram 4 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 16,3 15,3 15,3 15,6 15,4 15,5 15,4 15,5 14,8 14,7 14,5 14,8 14,5 14,8 14,0 12,9 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram Nya Designgymnasiet Nya Designgymnasiet AB *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Vid färre än tio elever redovisas ingen nationell statistik.

26 Diagram 5 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 16,3 14,4 14,9 15,5 15,6 15,5 15,5 15,2 14,7 14,8 14,7 14,8 15,4 15,5 14,0 13,6 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 ES HV TE Nya Designgymnasiet AB *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Vid färre än tio elever redovisas ingen nationell statistik.

27 Diagram 6 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 15,0 15, ,3 15,5 15,3 15,6 15,4 15,5 15,5 15,4 15,5 15,5 14,5 14,5 13,5 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram Nya Designgymnasiet Nya Designgymnasiet AB *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Vid färre än tio elever redovisas ingen nationell statistik.

28 Diagram 7 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 15,4 14,9 15, ,2 15,6 14,1 16,3 15,5 15,4 15,5 15, ,4 14,7 14,5 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 ES HV TE Nya Designgymnasiet AB *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Vid färre än tio elever redovisas ingen nationell statistik.

29 Måluppfyllelse samtliga betyg Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng avser endast avgångselever. För att följa upp måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år sammanställer vi också uppgifter om samtliga betyg satta under läsåret. Dels presenteras hur samtliga betyg satta under året är fördelade, dels andelen minst godkända betyg (E) totalt samt i de gymnasiegemensamma ämnen där ett godkänt betyg är en förutsättning för att uppnå kraven för en gymnasieexamen.

30 Diagram 8 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per år) 100% 90% 19% 19% 18% 80% 70% 18% 18% 25% 60% A B 50% 23% 25% C 23% D 40% E 30% 14% 14% 13% F 20% 10% 20% 19% 16% 0% 6% 5% 5% *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Vid färre än tio elever redovisas ingen nationell statistik.

31 Diagram 9 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per program) 100% 90% 80% 14% 20% 22% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 28% 22% 23% 23% 24% 20% 13% 12% 15% 15% 17% 15% 4% 2% 8% ES HV TE A B C D E F *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Vid färre än tio elever redovisas ingen nationell statistik.

32 Diagram 10 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (behörighetsgivande kurser SVE, ENG, MA) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 100% 94% 98% 100% 95% 94% 40% 81% 30% 20% 10% 0% Svenska 1 Svenska 2 Svenska 3 Matematik 1a Matematik 1b Engelska 5 Engelska 6 *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Vid färre än tio elever redovisas ingen nationell statistik.

33 Genomströmning Elever som tagit gymnasieexamen inom tre år Tabellen visar andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Måttet beräknas på samtliga elever som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen tre år före det aktuella examensåret. Uppgifterna är hämtade ur Siris (skolbladet). Redovisningen görs för det program och för den skolenhet eleverna började på som nybörjare för fyra år sedan, även om eleverna fått examen efter att ha bytt program eller bytt skolenhet/ort.

34 Diagram 11 Funktionell kvalitet: Andel elever som tagit examen inom tre år start 2012/ % 90% 80% 70% 86% 83% 81% 78% 77% 77% 72% 73% 72% 72% 68% 72% 60% 50% 40% ES HV TE Totalt 30% 20% 10% 0% Nya Designgymnasiet Kommunen Riket *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Vid färre än tio elever redovisas ingen nationell statistik.

35 Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven samt överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg. Endast elever som fått ett kursbetyg och betyg på det nationella provet finns med i statistiken.

36 Tabell 1 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg 2015/2016 Skolan totalt 2015/2016 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre ENGENG % 76% 12% ENGENG % 76% 12% MATMAT02c 9 0% 56% 44% SVESVE % 57% 40% SVESVE % 43% 50% Samtliga ämnen 145 8% 61% 32%

37 Tabell 2 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg jmf med föregående år Skolan totalt 2014/2015 jmf 2015/2016 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2014/2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2015/2016 ENGENG05 61% 76% ENGENG06 71% 76% MATMAT01a 93% i.u. MATMAT01b 65% i.u. MATMAT02a 14% i.u. MATMAT02b 13% i.u. MATMAT02c 22% 56% SVASVA01 67% i.u. SVASVA03 75% i.u. SVESVE01 63% 57% SVESVE03 85% 43% Samtliga ämnen 61% 61%

38 Tabell 3 Instrumentell kvalitet: Betygsfördelning nationella kursprovsbetyg Antal genomförda prov Andel A Andel B Andel C Andel D Andel E Andel F ENGENG % 21% 24% 24% 12% 0% ENGENG % 28% 44% 12% 8% 0% MATMAT02c 9 0% 0% 22% 33% 22% 22% SVESVE % 34% 29% 14% 20% 0% SVESVE % 17% 24% 29% 10% 14% Samtliga ämnen 145 9% 23% 28% 21% 13% 6%

39 Behörighet (pedagogisk personal) Här presenteras hur stor andel av lärarna på skolan som erhållit sin lärarlegitimation i jämförelse med riket under de senaste två åren. Siffror avser andel av alla personer som har lärarexamen, och fått examensbevis utfärdat (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare). Statistiken har samlats in av Statistiska centralbyrån (SCB), på uppdrag av Skolverket (Siris) under oktober månad.

40 Diagram 12 Instrumentell kvalitet: Behörighet (pedagogisk personal) 100% 90% 88% 87% 90% 80% 79% 82% 79% 79% 79% 79% 70% 60% 50% 40% 2013/ / / % 20% 10% 0% Nya Designgymnasiet Kommunen Riket *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

41 Likabehandling- och värdegrundskartläggning Varje höst (oktober-november) genomförs en likabehandling och värdegrundsenkät som är en del av skolans arbete för att främja likabehandling samt motverka kränkningar. Resultaten av likabehandling och värdegrundsenkäten lyfts inom lärarlaget och diskuteras därefter tillsammans med eleverna. Efterföljande analys ligger till grund för insatser och åtgärder som löper under året. Under januari månad upprättar skolan med bakgrund av genomförd analys ett plandokument där samtliga förebyggande och främjande åtgärder avseende både likabehandling och motverka kränkande behandling finns med.

42 Diagram 13 Instrumentell kvalitet: Likabehandling- och värdegrundsenkät (Normer & Värden) 100% 90% 92% 93% 84% 85% 97% 100% 94% 80% 75% 70% 60% 50% 40% 30% HT2014 HT % 10% 0% Har du fått information om likabehandlings- och värdegrundsarbetet på din skola? Vet du vem du ska vända dig till om du blivit illa behandlad av andra elever eller personal på din skola? Känner du förtroende för att personalen tar tag i situationen om man får reda på att du eller någon annan upplever sig illa behandlad på din skola? Känner du dig trygg i din skola?

43 Studiemiljö och undervisning Varje år genomförs en elevenkät där eleverna på skolan ges möjlighet att svara på frågor om hur de upplever studiemiljön och undervisningen på skolan. Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl påståendet stämmer överens med deras upplevelse. Resultaten ger således ett medelvärde av elevernas sammantagna bedömning av respektive påstående, samt ett index för respektive område (studiemiljö och undervisning).

44 Diagram 14 Instrumentell kvalitet: Studiemiljö elev 100% 90% 80% 70% 96% 89% 82% 92% 89% 86% 98% 95% 91% 82% 80% 80% 79% 72% 69% % 50% 40% 30% 20% 10% % Eleverna behandlar varandra med respekt Personalen tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Jag känner mig trygg Jag tycker att jag kan i skolan få arbetsro Jag tycker att personalen tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter 0 Studiemiljö Index

45 Diagram 15 Instrumentell kvalitet: Undervisning elev 100% % 90 80% 70% 60% 50% 69% 73% 67% 66% 70% 45% 72% 78% 61% 68% 69% 55% % % 30 20% 20 10% 10 0% Mina lärare gör så at jag får lust att lära mig mer Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet Lärarna hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen 0 Undervisning

46 Undervisningsutvärdering (Instrumentell kvalitet) Två gånger under läsåret genomförs undervisningsutvärderingar på samtliga skolor. Undervisningsutvärderingarna utgör ett uppföljningsverktyg som ger en indikation på i hur hög grad eleverna upplever att lärarna inom ramen för undervisningen följer de riktlinjer som anges i läroplanen (Lgy11) med avseende på kunskaper (2.1), normer och värden (2.2), ansvar och inflytande (2.3), arbete och samhällsliv (2.4) samt bedömning och betyg (2.5).

47 Undervisningsutvärdering (Instrumentell kvalitet) Ansvar och inflytande Arbetsliv och vidare studier 1. Läraren underlättar för mig att planera mina studier och ta ansvar och för mitt skolarbete. 2. Läraren visar intresse för vad jag har för förkunskaper och förväntningar på kursen, och uppmuntrar mig att vara med och bestämma hur vi ska arbeta. 3. Läraren gör det tydligt för mig varför kursen är en viktig del av min utbildning och hur jag skulle kunna ha användning för mina kunskaper i mitt framtida arbetsliv och i vidare studier. Bedömning och betyg 4. Läraren gör det tydligt för mig vilka mål vi arbetar mot och vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. 5. Läraren har regelbunden kontakt med mig om hur det går för mig och hur jag kan utvecklas ännu mer. Demokratisk kompetens och värdegrund: Drivkraft, självförtroende och sammanhang 6. Jag kan lita på att läraren ingriper om någon utsätts för kränkningar. 7. Läraren ger mig möjlighet att träna på att ta ställning, presentera, kommentera, diskutera och argumentera. 8. Läraren gör det tydligt för mig vad demokrati är. 9. Läraren är mån om att alla ska få möjligheten att få komma till tals och bli lyssnade på. 10. Läraren får mig att tro på mig själv och att jag kan lära. 11. Läraren ger mig den hjälp jag behöver för att det ska gå så bra som möjligt för mig. 12. Läraren ger mig möjlighet att arbeta utifrån mina intressen och drivkrafter. 13. Läraren inspirerar mig att vilja lära mig mer. 14. Läraren är bra på att skapa arbetsro. 15. Läraren är bra på att skapa ett bra samarbets- och diskussionsklimat.

48 Diagram 16 Instrumentell kvalitet: Undervisningsutvärdering (Andel 7-10) 100% 80% 60% 61% 58% 66% 66% 64% 63% 64% 60% 53% 54% 72% 69% 62% 60% 68% 68% 72% 73% 70% 68% 70% 66% 67% 62% 63% 63% 69% 67% 67% 63% HT % VT % 0%

49 Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad (Upplevd kvalitet) Den upplevda kvaliteten utgår från elevernas egna personliga förväntningar på skolan. I den elevenkät som genomförs årligen (Markör) ställs frågor kring elevernas nöjdhet (NKI), trivsel och i hur hög grad de skulle rekommendera sin skola till någon annan. Resultaten ger ett index för respektive område; Nöjdhet (NKI), trivselgrad samt rekommendationsgrad.

50 Diagram 17 Upplevd kvalitet: Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad Nöjdhet (NKI) Index Trivselgrad (%) Rekommendationsgrad (%)