DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB VARBERG KVALITETSRAPPORT

Transkript

1 MNASIE Y G sed 1996 an TNING OT DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB VARBERG OLA DR SK ANKAS BL KVALITETSRAPPORT

2 INNEHÅLL Kvalitetsrapport 2015/ Innehåll... 2 Ledare Beskrivning av DBGY Varberg DBGY Varberg Vision & uppgift (Ledstjärna och ledord) Organisation, skolledning och personal Utbildningar och elevantal Förutsättningar för skolenhetens måluppfyllelse Lärare, förstelärare och lärarbehörighet Värdegrundsarbete Elevhälsa och arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Arbetsliv och vidare studier Internationalisering Finansiering och elevprognos... 8 Sammanfattningsvis Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet Arbetsplan och Kvalitetsrapport Kvalitetsbegreppen Metoder för uppföljning i kvalitetsarbetet Interna granskningar EWS, Betygsprognoser och examensprognoser Betygsuppgifter Enkäter Nationella kursprov Kvalitetshjul Skolans Fokusområden 2015/ FOKUSOMRÅDE 1 ÖKAD ANDEL MED GYMNASIEEXAMEN OCH BETYGSPOÄNG FOKUSOMRÅDE 2 - ÖKAD ARBETSRO OCH TRIVSEL FOKUSOMRÅDE 3 - ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE FÖR GYMNASIEARBETET, MATEMATIK OCH ENGELSKA Funktionell kvalitet Andel elever med gymnasieexamen

3 Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis) Andel godkända betyg (lägst E) samtliga kurser Andel godkända betyg (lägst E) behörighetsgivande kurser Betygsfördelning Genomströmning Instrumentell kvalitet Skolinspektionens tillsyn och intern granskning Undervisning och studiemiljö Arbetsplatsförlagt lärande - APL Introduktionsprogram Likvärdig bedömning Anmälningar om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Klagomål Upplevd kvalitet Ändåmålsenlig kvalitet Sammanfattande bedömning och fokus framöver BILAGOR: Resultatbilaga

4 LEDARE På Drottning Blankas Gymnasieskola i Varberg arbetar vi systematisk med att förbättra kvalitén på undervisningen för att öka måluppfyllelsen för våra elever. Kvalitetsrapporten ligger som grund för det fortsatta förbättringsarbetet på skolan. Innehållet i kvalitetsrapporten grundar sig på fakta från bland annat elev- och medarbetarundersökningar, provresultat, undervisningsutvärderingar, kurs- och slutbetyg samt sammanställning av gymnasieexamen. Det är för oss viktigt att vårt systematiska kvalitetsarbete är mätbart och därför presenterar en kvalitetsrapport en del statistik. Drottning Blankas Gymnasieskola i Varberg har alltid eleven i fokus och vi följer vår ledstjärna Personligt engagemang för bättre resultat. Vi arbetar för att de elever som börjar hos oss ska lämna skolan med en gymnasieexamen. På skolan ska alla känna sig trygga, uppleva en god studiero och en kvalitativ motiverande undervisning. Stefan Lindh, Rektor DBGY Varberg 4

5 1. BESKRIVNING AV DBGY VARBERG 1.1. DBGY VARBERG DBGY Varberg startade Skolan är belägen i centralt i Varbergs hamn. Skolan erbjuder både högskoleförberedande- och yrkesprogram och utbildningen bedrivs i tre lokaler som är anpassade efter respektive programutbud. Huvudbyggnaden är belägen på Skeppgatan 1-3 där skolledning, rektor och elevhälsa finns. Övriga lokaler finns på Skeppsgatan 12 och Östra Långgatan 47. DBGY har totalt 11 skolor runt om i landet och ingår sedan 2007 i Academedia, som är Sveriges största utbildningsföretag med verksamheter inom förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning VISION & UPPGIFT (LEDSTJÄRNA OCH LEDORD) Skolan har alltid eleven i fokus och vi följer vår ledstjärna Personligt engagemang för bättre resultat. För att nå vår ledstjärna finns ett antal ledord i vår vardag. Dessa är: Framtidstro. Som elev ska du känna dig väl förberedd för samhällets ständigt nya behov, utmaningar och möjligheter. Kreativitet. Vi uppmuntrar alla, elev som lärare, att skapa, vara nyfikna och tillsammans våga tänka annorlunda. Glädje. Genom att ha roligt i vardagen vet vi att förutsättningarna till ett bra resultat ökar. Vi på DBGY Varberg vill få eleverna att känna engagemang och ta ansvar för sina studier. Det gör vi genom att arbeta nära och tillsammans med näringslivet, genom att arbeta i olika projekt och genom samverkan mellan olika kurser och ämnen. På skolan finns ett stort internationellt engagemang. Vi tror att kontakten med människor från andra länder och kulturer är utvecklande ORGANISATION, SKOLLEDNING OCH PERSONAL DBGY-Varberg leds av rektor Stefan Lindh. Rektor bedriver verksamheten tillsammans med skolans administration, elevhälsa, elevstödjare, vaktmästeri och undervisande lärare. APT, lärarmöten och elevhälsomöten genomförs fortlöpande underläsåret 1.4. UTBILDNINGAR OCH ELEVANTAL Skolans upptagningsområde är inom Halland och närliggande kommuner. Totalt var 221 elever inskrivna under läsåret varav en majoritet var flickor. Programutbudet och fördelningen av elevantal redovisas nedan (Statistik från den 29/1 2016). 5

6 Nationella program Åk 1 Åk 2 Åk 3 Hantverksprogrammet- Hår- och makeupstylist (HVSTY) Samhällsprogrammet Beteendevetenskap (SABET) Turismprogrammet- Hotell & Konferens (HTHOT) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Estetiska programmet- Estestik och media (ESEST) Totalt antal elever på nationella program Introduktionsprogram IMPRO/IMPRE 6 / 0 1 / 1 0 / 0 IMYRK 0 / Totalt antal elever på introduktionsprogram FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SKOLENHETENS MÅLUPPFYLLELSE LÄRARE, FÖRSTELÄRARE OCH LÄRARBEHÖRIGHET DBGY Varberg har under läsåret haft 20 lärare anställda, 6 män och 14 kvinnor. Åldersspannet var år. Majoriteten av lärarna har under året utöver undervisning också verkat som mentorer. Personalen har ingått i olika arbetslag och både haft gemensam planerings- och utvecklingstid på måndagar och onsdagar där man arbetat med skolans fokusområden. Två förstelärare har under läsåret haft uppdraget att ansvara för projekt inom matematik och lika-behandling samt arbetat för att utveckla samverkansprocesser inom arbetslaget. Andel behöriga lärare för läsåret 15/16 är att 14 lärare har formell behörighet för de kurser de undervisar i. De övriga har bedömts ha adekvat och lämplig erfarenhet för att bedriva undervisning. Lärare i yrkesämnen är fråntagna behörighetskravet. Inom verksamheten följs andel behöriga upp via huvudman och rektor och plan för att öka behörigheten finns VÄRDEGRUNDSARBETE Skolans övergripande värdegrundsarbete redovisas i planen mot kränkande behandling och diskriminering som personal, elever och elevhälsa är delaktiga i. Varje höst genomförs en likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-enkät) där eleverna får svara på frågor som bland annat avgör trygghetsnivån på skolan, i vilken 6

7 utsträckning de fått information om skolans värdegrundsarbete samt om de vet vart de skall vända sig om de upplever sig illa behandlade. Underlaget tillsammans med övrig information som samlas in via undervisningen, elevråd osv. ger skolan indikationer på vilka kommande främjande, förebyggande och även åtgärdande insatser som bör vidtas för att främja en trygg miljö för lärande. Om en elev upplever sig illabehandlad eller om det finns annat som framkommer som ger upphov till oro görs en anmälan om kränkande behandling till huvudman. Huvudmannen utreder, via juristkompetens, ärendet vilket resulterar i kortsiktiga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Därtill ges förslag på långsiktigt förebyggande och främjande insatser ELEVHÄLSA OCH ARBETE MED EXTRA ANPASSNINGAR OCH SÄRSKILT STÖD Skolans elevhälsoteam består av rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog, skolläkare och två elevstödjare som är knutna till skolenheten. Vid behov knyts även SYV och närvaro/frånvaro-administratör till elevhälsoteamet. Arbetet följer DBGY:s huvudmannagemensamma elevhälsoplan. Elevhälsan (EHT) har under läsåret haft möten varje onsdag mellan kl. 13:00-15:00 och två gånger per termin har EHT också kallat till Stormöte då alla kompetenser inom EHT bjudits in. Under veckomötena följs en särskild dagordning; pågående ärenden följs upp, inkomna ärenden diskuteras och det beslutas om främjande, förbyggande och åtgärdande aktiviteter. Under läsåret har särskilt fokus legat på att definiera det befintliga främjande och förebyggande arbetet samt att förbättra kommunikationsvägarna mellan EHT och lärarna. EHT har även under läsåret analyserat och genomfört insatser som berört elevernas frånvaro, studiero och likabehandling. Skolan följer upprättade rutiner för uppmärksammande av elevers behov av särskilt stöd, utredningar och eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I undervisningen genomförs också stödinsatser i form av extra anpassningar. Skolan arbetar med extra anpassningar genom att EHT efter utredning av elevens behov förslår extra anpassningar i undervisningen till ämneslärarna. Lärarna genomför anpassningarna som senare utvärderas av EHT tillsammans med elev och vårdnadshavare. EHT återkopplar till lärare och meddelar eventuella justeringar ARBETSLIV OCH VIDARE STUDIER Skolan har studie- och yrkesvägledare på skolan. Denne ansvarar för information och vägledning kring frågor som rör arbetsliv och vidare studier. De vanligast förekommande frågorna under läsåret har varit behörighets frågor, frågor om CV och frågor om vuxenstudier. SYV har även varit delaktig i ett par insatser i samverkan med EHT i samtal med klasser för att främja studiero och öka måluppfyllelsen för elever i åk. 3. 7

8 INTERNATIONALISERING Skolan arbetar med internationalisering och integrerar frågor som rör internationalisering i undervisningen i stort. Under läsåret genomfördes även två resor utanför Sveriges gränser. Elever i årskurs 3 på Turismprogrammet reste till Rom i mars (14-17/3) och elever i årskurs på Samhällsprogrammet reste till Polen i februari (7-10/2). Resan för eleverna på turismprogrammet syftade till att genom praktiska övningar och studiebesök på plats i Rom stärka elevernas yrkeskunskap i turism. Syftet med resan till Polen var att genom att bland annat besöka koncentrationslägret i Auschwitz ge eleverna på samhällsprogrammet en djupare insikt kring Förintelsen och diskussion kring människans beteende. Båda resorna ses även som fortbildning för medföljande lärare FINANSIERING OCH ELEVPROGNOS Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmaterial förväntas eleverna stå för själva. Antalet förstahandsantagna för läsåret var 80 elever. Generellt bedöms att elevprognosen är stabil. Förväntningarna är att vi även inför läsåret 16/17 tar emot ca 80 elever. SAMMANFATTNINGSVIS Personalen består av väl meriterade lärare som har stor erfarenhet av undervisning. Liten personalomsättning skapar en stabil bas i verksamheten där alla hjälps åt. Skolan har historiskt sätt ett stabilt intag av nya elever och prognosen för kommande läsår ser god ut. På skolan finns utöver lärarna annan vuxen personal så som rektor, administration, elevhälsoteamet och en vaktmästare som bidrar till trygghet, god studiemiljö och effektiv service. Rektor som påbörjade sin anställning i november 2015 har varit anställd på skolan som lärare sedan 2006 och har därför god kännedom om skolan. Detta gör att det finns goda förutsättningar för eleverna att utveckla sina kunskaper och nå sina mål. Resurstider för eleverna dit de kan gå för stöd och handledning schemaläggs av elevhälsan. Det finns goda möjligheter för hög måluppfyllelse. 8

9 2. BESKRIVNING AV DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET I detta avsnitt beskrivs hur skolan arbetar systematiskt med kvalitet och måluppfyllelse under läsåret. Därtill listas en del av de metoder som vi har för att följa upp och utvärdera skolornas resultat under året ARBETSPLAN OCH KVALITETSRAPPORT Vid läsårsstart upprättar skolan en arbetsplan innehållande prioriterade fokusområden. Arbetsplanen tar sin utgångspunkt i skolans samlade analys från föregående läsår. Under innevarande läsår följer skolan upp fokusområdena och hur väl man når uppsatta mål och vilka metoder som gett effekt. Vid läsårsslut görs sedan en fördjupad analys av årets samlade resultat, vilket dokumenteras i en kvalitetsrapport KVALITETSBEGREPPEN I vårt kvalitetsarbete utgår vi från fyra kvalitetsbegrepp. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever får en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande över sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Och slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning METODER FÖR UPPFÖLJNING I KVALITETSARBETET INTERNA GRANSKNINGAR Interna granskningar genomförs kontinuerligt med syftet att säkerställa att samtliga skolor arbetar utifrån rådande författningskrav. Ambitionen är att granskningarna och efterföljande analys leder till en långsiktig utveckling av både den övergripande verksamheten och de enskilda skolorna. De interna granskningarna utgår från Skolinspektionens tillsynsmodell och innefattar skolbesök, resultat- och dokumentationsgenomgång samt uppföljningar inom en rad olika kvalitetsområden. Under granskningstillfället intervjuas också rektor, lärare, elevgrupper och elevhälsa för att ge en samlad bild av skolans rutiner och dagliga arbete. Därtill granskas 9

10 dokumentation, rutinbeskrivningar, betygskataloger och andra för verksamheten styrande dokument EWS, BETYGSPROGNOSER OCH EXAMENSPROGNOSER Uppföljning av elevers kunskapsutveckling görs genom betygsprognoser, EWS samt examensprognoser. EWS: Under läsåret genomförs regelbundet uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i verktyget EWS (Early Warning System). Verktygen syftar till att uppmärksamma elever som riskerar att inte nå målen, eller som kommer möta hinder i sin kunskapsutveckling. Betygsprognoser: Varje termin genomförs betygsprognostiseringar i samtliga kurser. Betygsprognoserna utgör varje lärares professionella bedömning av det betyg som eleven i slutet av kursen väntas få, förutsatt att arbetet sker på liknande sätt och att eventuella stödinsatser nyttjas. Betygsprognostiseringarna är en del av systematiken i att följa upp i vilken utsträckning eleverna förväntas nå uppsatta mål och hur väl man som skola lever upp till uppdrag i läroplan och skollag. Examensprognoser: genomförs vid två fasta avstämningar och ger indikationer på i vilken utsträckning eleverna i år tre förväntas nå en examen. Verktyget infördes under läsåret 2014/2015 och är ett effektivt uppföljningsverktyg för skolan och huvudmannen BETYGSUPPGIFTER Uppgifterna om satta betyg sammanställs på skolnivå med syftet att utgöra ett underlag för analys och bedömning av hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och programmålen nåtts under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas i resultatbilagan och kommenteras vidare i den samlade bedömningen av verksamhetens måluppfyllelse i slutet av denna kvalitetsrapport ENKÄTER För skolan genomförs varje läsår ett antal betydelsefulla enkäter: Likabehandlings- och värdegrundsenkäten, Elevenkät (NKI) och medarbetarenkät (NMI) samt undervisningsutvärderingar. Därtill tillkommer externa enkäter såsom kommunala enkäter samt skolinspektionens Skolenkät. Likabehandlings- och värdegrundsenkäten (LoV-enkät) genomförs varje höst och utgör ett underlag för bedömning av hur väl skolorna lyckas driva ett målinriktat arbete för att förhindra kränkande behandling och främja likabehandling. Likaså följer enkäten upp kännedomen om arbetet som bedrivs på skolan och delaktighet bland eleverna. Kartläggningen blir en del av skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering som upprättas varje kalenderår. Elev- och medarbetarenkäter (NKI, NMI) genomförs i januari/februari och syftar till att följa upp den upplevda kvaliteten och vissa delar av den instrumentella kvaliteten (undervisning och utbildning). 10

11 Undervisningsutvärderingar genomförds vid två tillfällen under läsåret och syftar till att stärka undervisningens kvalitet. Undervisningsutvärderingarna utgår från läroplansmålen och är formulerade som 16 frågepåståenden. I dessa behandlas områden som ansvar och inflytande, arbetsliv och vidare studier, bedömning och betyg, demokratisk kompetens och värdegrund, drivkraft, självförtroende och sammanhang samt kreativ kompetens NATIONELLA KURSPROV De nationella proven är ett av flera betygsunderlag som används i svenska, engelska och matematik. Resultaten från de nationella kursproven bildar också underlag för att bedöma hur väl de nationella provresultaten stämmer överens med satta betyg i respektive kurs. Överensstämmelsen mellan satta kursbetyg och nationella provbetyg ger skolan möjlighet att analysera i vilken utsträckning undervisningen utgår och planeras utifrån rådande styrdokument. Därtill i vilken utsträckning bedömningen är likvärdig och rättssäker KVALITETSHJUL 11

12 3. SKOLANS FOKUSOMRÅDEN 2015/ FOKUSOMRÅDE 1 ÖKAD ANDEL MED GYMNASIEEXAMEN OCH BETYGSPOÄNG Fokusområdets bakgrund & motiv: Vid analys av det samlade resultaten för läsåret 14/15 såg skolan behov av insatser för att kunna främja en ökad måluppfyllelse för våra elever. Under läsåret 14/15 lyckades 87,2 % nå en gymnasieexamen och betygspoängen (examensbevis+studiebevis) blev i genomsnitt 13, 3p. Då snittet för andel gymnasieexamen för läsåret inom DBGY (89 %) låg något högre än DBGY-Varberg och på grund att den genomsnittliga betygspoängen sjunkit de senaste läsåren (14,6p 11/12, 14,4p 12/13, 13,9p 13/14) motiverades valet av detta fokusområde. Mål och syfte: Målet var att 100 % av våra elever skulle nå en gymnasieexamen och att betygspoängen detta läsår skulle hamna på 13, 8 p. i genomsnitt. Syftet med målet är att ge fler av våra elever bättre förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar och yrkesliv. Metod och genomförande: Metod 1: Uppföljning och stödinsatser av EHT - EHT inledde läsåret med att gå igenom samtliga tidigare resultat med fokus på de elever som inte uppnått kraven för godkänt (Betygsunderlag saknas eller F). Informationen sammanställdes och mentorer fick vidare ansvar för att följa upp och stödja eleverna. Utredningar av behov av särskilt stöd genomfördes vid behov och beslut om att upprätta åtgärdsprogram togs. Specialpedagog fick också i uppgift att stödja lärarna genom att diskutera inkluderande undervisning på arbetslagsmötena. EHT-mötena organiserades så att mentorer på löpande basis bjöds in till EHT för att stämma av kring elevernas kunskapsutveckling (både nuvarande undervisning och tidigare satta betyg). Metod 2: Uppföljning och stödinsatser av mentorer (tydliggörande av krav för examen) Under läsåret har mentorer tydliggjort kraven för att kunna nå en examen till elever och vårdnadshavare i möten på skolan och utvecklingssamtal. Mentorer har i större utsträckning tillsammans med eleverna diskuterat betygsmål, som om eleven har önskat har publicerats på skolans pedagogiska IT-plattform Schoolsoft. Rektor har genom dialog och information bidragit till att öka medvetenheten om de examensgivande kurserna bland undervisande ämneslärare. Ämneslärare har i sin tur varit tydligare med att delge eleven kursvarningar när målen för minst E inte befarats uppnå. Diskussion kring elevernas måluppfyllelse och metoder för att eleverna ska kunna nå höre betyg har förts på pedagogiska möten (stödjande undervisning exempelvis via extra anpassningar). Uppföljning & utvärdering: Har gjorts kontinuerligt via kursvarningar på Schoolsoft, betygsprognoser och examensprognoser. Rektor har varit ansvarig. Resultat: LÅ1516 lyckades 84, 1 % av eleverna nå en gymnasieexamen och den genomsnittliga betygspoängen GBP (examensbevis+studiebevis) blev 13,1. I jämförelse med föregående år minskade andel gymnasieexamen med 3,1 %-enheter och den genomsnittliga betygspoängen sjönk med 0,2 enheter, vilket innebär att vi inte nådde de resultat vi eftersträvade. När det gäller andel gymnasieexamen kan vi dock se en positiv 12

13 ökning på 12, 4 % på våra högskoleförberedande program. Högsta andelen elever som inte nådde en gymnasieexamen finns således på våra yrkesprogram. Den genomsnittliga betygspoängen ökade på med 0,7 enheter på samhällsprogrammet och 1,2 enheter på Hotell- och turismprogrammet. På de övriga program har den genomsnittliga betygspoängen sjunkit och det högsta negativa värdet finner vi på Hantverksprogrammet som redovisade 0,8 enheter. Slutsats: Slutsatsen blir att våra åtgärder under läsåret givit positiva resultat för eleverna på samhällsprogrammet, hotell och turismprogrammet och det estetiska programmet, men inte på vård- och omsorgsprogrammet och hantverksprogrammet. Då merparten (ca 75 %) av våra elever går på vård- och omsorgsprogrammet blir det totala resultat därefter. Examensprognosen som genomfördes i början av läsåret klargjorde vilka elever som riskerade att inte nå kraven för en examen, i ett flertal fall var F-skulden från åk 1 till åk 2 så pass omfattande att elever inte var motiverade till att genomgå prövning eller till att läsa om kurser. Värt att nämna i detta sammanhang är att eleverna från vård- och omsorgsprogrammet och hantverksprogrammet som tog studenten påbörjade sina studier med ett i genomsnitt lägre betygssnitt (åk 9) än övriga program, likväl inledde ett par elever från dessa program sin studiegång som IM-elev för att sedan i åk 2 bli antagna till något av de båda nationella programmen. Dessa fakta påverkar naturligtvis förutsättningar för nå en gymnasieexamen. Då vi nu inte nådde våra fastställa mål kommer vi fortsatt framöver att behöva arbeta än bättre för att öka vår måluppfyllelse. Analysen visar således att ett särskilt fokus kommande läsår bör ligga på eleverna på vård- och omsorgsprogrammet och på hantverksprogrammet. Redan under sommaren 2016 planeras alla elever med risk för att inte nå en examen att identifieras och ett erbjudande om att läsa om kurser kommer presenteras för eleverna direkt vid läsårets start. Prövningar kommer också att erbjudas, men då vi sett att lyckade prövningar ställer höga krav på självstudier och dessutom mäter kunskap endast vid ett fåtal tillfällen, lämpar sig inte prövningar till alla elever. Kommande läsårs fokusområde som rör undervisning och lärarens ledarskap i klassrummet har en förhoppning att bidra till en högre måluppfyllelse för andelen elever som når en gymnasieexamen på vård- och omsorgsprogrammet och hantverksprogrammet FOKUSOMRÅDE 2 - ÖKAD ARBETSRO OCH TRIVSEL Fokusområdets bakgrund & motiv: Under läsåret 14/15 ansåg 57 % av eleverna att de i hög grad upplevde arbetsro i skolan och 65 % av eleverna ansåg att skolans trivselregler inte följdes. Medarbetarenkätens resultat Nöjd medarbetarindex (NMI) hade på tre läsår sjunkit från 77 % till 55 %. Med denna bakgrund var det motiverat att ha som målsättning att för bättra elevernas arbetsro och öka lärarnas NMI. Mål och syfte: Målet var att 100 % av våra elever ska anse att de i hög grad får arbetsro i skolan och att lärarnas NMI skulle öka från 55 % till 65 %. Syftet med detta fokusområde var att en ökad god arbetsro och ett ökat NMI skulle genera i ett bättre lärande och bidra till ökad motivation. 13

14 Metod och genomförande: Metod 1: Riktat fokus och framtagande av förbättringsåtgärder (Försteläraransvar) - En förstelärare ansvarade tillsammans med rektor för detta fokusområde. Genom kollegial samverkan och arbete i skolans LoV-grupp genomfördes bland annat pedagogiska diskussionsmöten, analys av enkäter tillsammans med och utan elever, en temadag med fokus på motivation och nya trivselregler togs fram och annonserades i varje klassrum. Metod 2: Gemenskapsstärkande aktiviteter Skolan genomförde olika organisatoriska förändringar för att stärka medarbetarupplevelsen. Syftet var att både stärka den kontinuerliga dialogen och genomföra löpande och lämpliga förbättringar. Som grund genomfördes schemaläggning, inköp av nya möbler och flytt av lärarrum. Inledningsvis genomfördes också en Kick Off på Sju Sjöa. Friskvård har kontinuerligt kommunicerats och uppmuntrats. Fortsatt dialog har förts med skyddsombud och de lokala fackombuden för att lyssna av läget i arbetslaget. Likväl har APT genomförts månadsvis. Uppföljning & utvärdering: Gjordes via medarbetarundersökning, elevundersökningar och medarbetarsamtal. Resultat: I elevenkäten (NKI) för VT16 framkom att 59 % av eleverna ansåg i hög grad att de fick arbetsro 1 i skolan. I enkäten framkom också att 6 % av eleverna ansåg att det inte alls stämde att eleverna följer skolans ordningsregler och 21 % angav att det stämde ganska dålig. 52 % ansåg att det stämde ganska bra att eleverna följde ordningsreglerna och 13 % instämde helt och hållet att ordningsreglerna följdes på skolan. Arbetsro resultat från NKI (Koncernövergripande undersökning som inkl. alla elever): 55 % av eleverna ansåg i hög grad att de fick arbetsro i skolan (13/14), 57 % ansåg i hög grad att de fick arbetsro i skolan (14/15) och 59 % ansåg i hög grad att de fick arbetsro i skolan (15/16). Arbetsro resultat från UU (Lokal undersökning som inkl. alla elever): 66 % ansåg att läraren i hög grad var bra på att skapa arbetsro (14/15) och 71 % ansåg att läraren i hög grad var bra på att skapa arbetsro (15/16) Arbetsro resultat SI (Skolinspektionens enkät som endast inkl. elever i åk. 2): Index för SI:s enkät gällande arbetsro var 5,7 (13/14) och 5,4 (15/16). När det gäller NMI ser vi att detta index har ökat från 55 (14/15) till 77 (15/16). Vi kan också utläsa att de andra medarbetarindex som sammanställts under läsåret ökade på skolan, faktum är att alla medarbetarindex på skolan låg högre i snitt än övriga DBGY-skolor och högre än Academedia-snittet totalt. Medarbetarindex för Ledning har ökat från 89 (14/15) till 92 (15/16) Medarbetarindex Engagemang har ökat från 84 (14/15) till 90 (15/16) Medarbetarindex Attraktivitet har ökat från 61 (14/15) till 84 (15/16) 1 Då skolinspektionen i sin rapport pekade ut studieron som ett av skolan förbättringsområden redovisas lite längre ned i detta avsnitt flera olika resultat som rör studieron över tid. 14

15 Slutsatser: Beroende på vilka enkätresultat vi väljer att granska på får vi som synes olika resultat gällande elevernas upplevelse av arbetsro. SI:s enkät visade på att eleverna i åk 2 upplevde en försämring av arbetsron på skolan, medan övriga enkäter som inkluderade alla elever på skolan visade på att arbetsron blivit bättre. SI:s beslut 2 som även har grundats på intervjuer med elever och personal sammanfattar oavsett att vi inte lyckats uppnå vårt mål gällande arbetsro. Förbättringsåtgärder berörande arbetsron/studieron ska därmed fortlöpa kommande läsår. Under läsåret 15/16 genomfördes förbyggande åtgärder för att förbättra arbetsron/studieron så som diskussioner mellan elever-lärare, lärare-lärare och inom EHT. Nya rutiner så som stöd kring extra anpassningar i undervisningen togs fram och workshops kring hur undervisningen kunde förbättras genomfördes av specialpedagog. Dessa diskussioner och samtal som ofta kretsade kring hur-frågor gav inte önskat resultat, även om dessa åtgärder på sikt säkerligen kommer att ha positiv effekt för skolan. Nu inför kommande läsår planeras, mer konkreta åtgärder så som specialpedagogisk fortbildning, framtagande av skrivna policys och dessutom kommer krav ställas på att de pedagogiska diskussionerna utöver erfarenhet även knyter an till vetenskap FOKUSOMRÅDE 3 - ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE FÖR GYMNASIEARBETET, MATEMATIK OCH ENGELSKA Fokusområdets bakgrund & motiv: Resultatuppföljningen för läsåret 12/13 och 13/14 visade att elever inte nådde målen för minst E i engelska (8% F i Eng 5 och 7% i F Eng6), matematik (6 % F Ma1a) och gymnasiearbetet (17% F i Gyarsa, 20 % F i Gyarhv och 14 % F i Gyarht). Att minska diskrepansen mellan nationella prov och kursbetyg inkluderades även i detta fokusområde. Mål och syfte: Målet var att alla elever skulle godkännas i gymnasiearbetet och nå minst E i matematik och engelska. Syftet med detta mål var att öka måluppfyllelsen för andel elever som når en gymnasieexamen. Metod och genomförande: Metod 1: Riktade insatser i respektive kurs (försteläraruppdrag) - En av skolans förstelärare ansvarade för detta fokusområde. Eleverna genomgick diagnostiska tester i engelska och matematik för att rätt stöd skulle kunna sättas in i ett tidigt skede. Undervisningstid justerades efter lärarnas önskemål och de behov som framkommit. EWS:er, betygsprognoser och kursvarningar blev ett viktigt verktyg för att följa upp elevernas resultat kontinuerligt och tidiga utredningar om behov av särskilt stöd kunde genomföras. Uppföljning & utvärdering: Gjordes via kursvarningar på Schoolsoft, Betygsprognoser, resultat av nationella prov och examensprognos. 2 LÄS VIDARE SKOLINSPEKTIONENS TILLSYN OCH INTERN GRANSKNING 15

16 Resultat: I Eng 5 minskade andelen elever med betyget F med 1 % (8 % 14/15) och i Eng 6 så ökade andel elever med betyget F med 1 % (7 % 14/15). Inga elever i Ma1a eller Ma1b fick betyget F (1 elev noterades för saknat underlag). På HV minskade andelen F i Gymnasiearbetet då 11 % (14/15 14 %) av eleverna noterades för F, på SA ökade andelen F med 2 % (14/15 20 %) och på fick HT 0 % F vilket är en förbättring på 14 % från föregående år. Diskrepansen mellan nationella prov och kursbetyg minskade något i ämnet matematik och ökade något i svenska och engelska. 3 Slutsatser: Vi hade en relativt hög måluppfyllelse redan läsåret 14/15 inom engelska och matematik och detta läsår kan vi endast notera en marginell förändring. Detta innebär att vi inte nådde målet att alla elever skulle nå minst E i engelska och matematik, men att vi trots allt bibehöll en hög måluppfyllelse. Att elever inte lyckas med sitt Gymnasiearbete kvarstår som en utmaning, då andelen icke godkända är fortsatt hög i förhållande till vår målsättning. Kommande läsår kommer undervisningen ligga i särskilt fokus, vilket även förväntas ha en positiv effekt för måluppfyllelsen för gymnasiearbetet Att minska diskrepansen mellan nationella prov och kursbetyg kommer att kvarstå även det som ett mål även nästa läsår. Under läsåret genomfördes ett par planeringsmöten för att underlätta för undervisande lärare som med elever genomför nationella prov. En analys av diskrepansen mellan NP och ämnet matematik genomfördes också i slutet av läsåret. Analysen visade bland annat att flickor lyckas bättre på NP och får bättre slutbetyg än pojkar. Möjligheten att än bättre förbereda eleverna för NP i berörda NP-ämnen kommer att diskuteras inom arbetslaget. 3 Se resultatbilaga för sammanställning av relation mellan kursbetyg och provbetyg. 16

17 4. SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLENHETEN 2015/2016 I det här avsnittet kommenteras, analyseras och bedöms skolans måluppfyllelse i stort under respektive kvalitetsbegrepp FUNKTIONELL KVALITET Detta avsnitt avser måluppfyllelsen i relation till läroplansmål & examensmål. Sett till de totala resultaten var ligger skolenhetens styrkor och svagheter när det gäller målen för utbildningen. Vad kan det bero på? I vilken mån bedömer ni att ni målen nåtts? ANDEL ELEVER MED GYMNASIEEXAMEN Andel elever med examen är 84,1 %, i jämförelse med föregående års 87,2 %. Andel elever med examen på de högskoleförberedande programmen är 85, 7 %, i jämförelse med föregående års 73,3 % och på yrkesprogrammen 83,7 i jämförelse med föregående års 90,5. I jämförelse med föregående år minskade således andel gymnasieexamen totalt med 3,1 %. När det gäller andel gymnasieexamen kan vi se en positiv ökning på 12, 4 % på våra högskoleförberedande program, högsta ökningen finner vi på vårt estetiska program (+ 8.3 %). Den högsta minskningen finner vi på vårt hotell och turismprogram (- 20 %). Förändringen från föregående år beror främst på minskningen som skett på hotell- och turismprogrammet och på vård- och omsorgsprogrammet. Anledningen till minskningen på dessa båda programmen beror främst på att elever inte lyckats uppnå minst E i gymnasieexamensgivande kurser som lästes i årskurs 1. På Hotell- och turismprogrammet ser vi även något fall där ett underkänt gymnasiearbetet fallit avgörandet. Vi ser att de stödinsatser som gjorts för att stärka undervisningen för gymnasiearbetet har gett effekt på de högskoleförberedande programmen. Kommande läsårs fokus på undervisningen förväntas ha en positiv effekt för måluppfyllelsen för gymnasiearbetet för alla program ANDEL ELEVER PÅ YRKESPROGRAM SOM LÄST IN BEHÖRIGHET TILL VIDARE STUDIER Andel elever som läst in behörighet till vidare studier är 47 % (14/15: 81 %). Vi ser alltså en betydande minskning där eleverna på framför allt vård- och omsorgsprogrammet inte avser att läsa vidare i större utsträckning än tidigare. Mentorer och SYV informerar eleverna om möjligheten att läsa in sin behörighet, men de senaste årens goda möjligheter till arbete direkt efter gymnasiet för elever som läst något av våra yrkesprogram, särskilt då vård- och omsorgsprogrammet och hotell- och turismprogrammet ses som den främsta anledningen till årets minskning GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG (SAMTLIGA AVGÅNGSBETYG) GBP (examensbevis+studiebevis) blev 13, 1p (14/15: 14,op). Högst GBP finns på de högskoleförberedandeprogrammen (13, 8p) medan lägst är på de yrkesprogrammen 17

18 12,9p. Högst GBP: 14, 0p fick Hotell- och turismprogrammet och lägst GBP fick Hantverksprogrammet med 11, 1p. Den genomsnittliga betygspoängen sjönk alltså totalt med 0,2 enheter. Den genomsnittliga betygspoängen ökade med 0,7 enheter på samhällsprogrammet och 1,2 enheter på Hotelloch turismprogrammet. Den största minskningen finner vi på Hantverksprogrammet som minskade med 0,8 enheter. Slutsatsen blir att våra åtgärder under läsåret givit positiva resultat för eleverna på samhällsprogrammet och hotell och turismprogrammet, men inte på övriga program. En förklaring till denna skillnad mellan program är att eleverna från vård- och omsorgsprogrammet och hantverksprogrammet som tog studenten påbörjade sina studier med ett i genomsnitt lägre betygssnitt (åk 9) än övriga program, likväl inledde ett par elever från dessa program sin studiegång som IM-elev för att sedan i åk 2 bli antagna till något av de båda nationella programmen GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG (EXAMENSBEVIS) GBP (examensbevis) är lägre än föregående läsår, 13, 8p (14/15: 14,5). Högst GBP finns på de högskoleförberedandeprogrammen (14, 5p) medan lägst är på de yrkesprogrammen 13,6p. Högst 14, 9 p fick Hotell- och turismprogrammet och lägst fick Hantverksprogrammet med 11, 8p. Skolans analys och slutsats blir densamma som för GBP (examensbevis+studiebevis) ovan, se för mer information ANDEL GODKÄNDA BETYG (LÄGST E) SAMTLIGA KURSER. Andelen minst godkända betyg (E) är 90 % (14/15: 93 %). En orsak till att andelen F har ökat totalt sett är att andelen F i kurserna naturkunskap 1a1 (34 % F), och mentalträning (40 % F) har ökat detta läsår, samt att andelen F i spanska 3 (30 % F) och Gyarsa (22 % F) är fortsatt på samma nivå. Andel elever med F i följande kurser bör också noteras: Idrott och hälsa 1 : 11 elever, Svenska 2: 10 elever, Svenska 3: 9 elever. Förebyggande samtal mellan rektor och lärare samt ett fokus på undervisning och ledarskap i klassrummet kommande läsår kommer förhoppningsvis minska antal F kommande läsår ANDEL GODKÄNDA BETYG (LÄGST E) BEHÖRIGHETSGIVANDE KURSER Andel minst godkända betyg är 94 % Eng 5 (92 % 14/15), Eng 6 92 % (93 % 14/15), Ma1a 100 % (94 % 14/15), Ma1b 100 %, (100 % 14/15), Sve1 96 % (14/15 96 %), Sve2 85 % (95 % 14/15), Sve3 81 % (94 % 14/15), Gyares 100 % (100 % 14/15), Gyarht 100 % (85 % 14/15), Gyarhv 89 % (80 % 14/15), Gyarsa 78 % (83 % 14/15) och Gyarvo 95 % (96 %). Högmåluppfyllelse i engelska och matematik. Måluppfyllelsen i Sve1 är hög, men andelen icke godkända betyg har ökat i kurserna Sv2 och Sve3. Vad denna ökning av andel elever som inte når minst E i Sve2 och Sve3 beror är inte helt fastställt (analys kommer att fortgå under kommande läsår), men en anledning kan vara att andelen elever med läs- och skrivsvårigheter har ökat. En marginell fortsatt ökning av elever som inte når minst E i Gyarsa 18

19 noteras och kommande läsår planeras ett annorlunda upplägg av kursen som förhoppningsvis kan ge en högre måluppfyllelse BETYGSFÖRDELNING Betygsfördelningen såg ut enligt följande 7 % (A), 11 % (B), 19 % (C), 19 % (D), 34 % (E) och 9 % (F). Flest F utdelades till IM-elever 17 % och på HV-programmet 23 %. Flest A sätts på SA 17 % och på ES 14 % GENOMSTRÖMNING Genomströmningsmåttet är 89 % som har tagit examen inom tre år. Samma siffra för Varbergs kommun är 82 % och inom riket 74 %. En förklaring till att vi har en högre genomströmning än ovannämnda utbildare är att vi historiskt sätt har haft få elevavhopp INSTRUMENTELL KVALITET Detta avsnitt beskriver hur skolans processer, arbetsformer och organisation lever upp till de krav som ställs i författningarna. Inom området behandlas bland annat undervisningsutvärderingar, likabehandlings- och värdegrundsarbetet, lärarbehörigheten, resultaten från skolinspektionens tillsyn, de interna granskningarna m.m SKOLINSPEKTIONENS TILLSYN OCH INTERN GRANSKNING Alla huvudmän, alltså kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet får besök från Skolinspektionen under en treårsperiod från och med Tillsynen bidrar till trygg miljö, goda kunskapsresultat och en likvärdig skola för alla elever. Tillsynen utgår från de lagar och regler som gäller för den granskade verksamheten. Under mars månad 2016 genomfördes en tillsyn av skolan som berörde områdena: Undervisning och lärande, Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling samt Styrning och utveckling av verksamheten. Tillsynen innefattade dokumentationsgranskning, besök på skolan och även intervjuer med elever, lärare, rektor och elevhälsa. Skolinspektionen sammanfattade tillsynen i sin rapport enligt följande: Rektor bedriver tillsammans med skolan ett målmedvetet arbete inriktat på elevernas utveckling och lärande. Rektor tar ett tydligt ansvar för att skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Eleverna är trygga på skolan Rektor behöver se till att undervisningen tar hänsyn till varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Rektor behöver se till att utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Under läsåret genomfördes också en intern granskning i januari månad som identifierade liknande förbättringsområden som skolinspektionen senare också beskrev i sin rapport. 19

20 Några av skolans styrkor kan således sammanfattas i att vi har haft en hög trygghet och bedrivit ett bra systematisk kvalitetsarbete. Områden som identifierats som utvecklingsområden rör som nämnt ovan studieron och undervisning och lärande. I augusti redovisade skolan vidtagna och planerade åtgärder för skolinspektionen som bedömde att dessa var adekvata och låg i linje med skolans behov, således avslutades ärendet och skolan bedöms nu uppfylla kraven i författningarna inom samtliga områden UNDERVISNING OCH STUDIEMILJÖ Undervisningsutvärderingarna (UU) genomförda HT15 och VT16 visar att skolans styrkor finns inom området Demokratisk kompetens och värdegrund, särskilt goda resultat gav frågeställningarna Jag kan lita på att lärarna ingriper om någon utsätts för kränkningar och Läraren är mån om att alla ska få möjlighet att komma till tals och bli lyssnade på. UU visade också att våra förbättringsområden ligger inom följande områden Bedömning och betyg och Kreativ kompetens och de frågeställningar som gav lägsta resultat var, Läraren har regelbunden kontakt med mig om hur det går för mig och hur jag kan utvecklas ännu mer och Läraren ger mig möjlighet att utveckla min kreativitet. I elevenkäten (NKI) ser vi att eleverna resultat berörande undervisningen har minskat något i jämförelse med föregående läsår, lägst resultat gav frågeställningen Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet. Resultaten rörande studiemiljön visar att eleverna fortsatt upplever en mycket hög trygghet och att personalen tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. Förbättringsområden som NKI pekar ut inom studiemiljön är frågor som rör respekt mellan elever och arbetsro. Under året har skolan arbetat med tre fokusområden: ÖKAD ANDEL MED GYMNASIEEXAMEN OCH BETYGSPOÄNG, ÖKAD ARBETSRO OCH TRIVSEL och ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE FÖR GYMNASIEARBETET, MATEMATIK OCH ENGELSKA. Arbetslaget har också arbetar i tre särskilda arbetsgrupper med följande teman: APL, MOTIVATION och INTERNATIONALISERING. De pedagogiska mötena under läsåret har främst berört anpassningar i undervisningen. Resultaten gällande undervisning och studiemiljö, visar på att skolan fortsatt har ett par områden som vi behöver arbeta vidare med. Att elever önskar att vi förbättrar kommunikationen om hur deras skolarbete fortlöper är något som både UU och NKI resultaten visar. UU och NKI stärker också bilden av att eleverna upplever att skolan är bra på att motverka kränkningar och upprätthålla en hög trygghet ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE - APL På skolans yrkesprogram erbjuds alla elever minst 15 veckors APL fördelade på tre läsår. Varje program har ett så kallade programråd där samverkan mellan utbildning och arbetsliv sker. Skolan har en certifierad samverkan med Vård- och omsorgscollege Halland. Bedömning av avslutad APL görs av undervisande lärare tillsammans med elever samt till viss del i programåden. Rektor ansvarar för APL:n på skolan med stöd av utsedda lärare. 20

21 Under läsåret sattes en grupp lärare samman för att särskilt fokusera på skolans APL och kartlägga utvecklingsbehov. Som ett första steg i detta arbete bjöd skolan in Skolverket i två omgångar, där den första fortbildningen fokuserade på det systematiska arbetet kring APL och hur alla lärare oavsett ämne på skolan kunde integreras i APL:n, den andra utbildningen berörde betyg och bedömning kopplat till APL. APL gruppen beslutade i slutet av läsåret att ansöka om ett projektbidrag från Skolverket för att utveckla APL:n kommande läsår och detta projekt beviljades. Projektet har en rad olika förbättringsområden men syftar i stort till att höja kvaliteten på APL:n och undervisningen på skolan, öka samsynen i arbetslaget kring frågor som rör APL, stärka programråden och utveckla rutinerna på de program som har APL INTRODUKTIONSPROGRAM 15 elever har under läsåret påbörjat ett introduktionsprogram på skolan. Av dessa gick 7 på IMPRO 1 på IMPRE och 4 på IMYRK. Samtliga elever följer sin individuellt upprättade studieplan och totalt 5 elever har under läsåret blivit behöriga till gymnasieskolan och övergått till nationellt program. Upprättande av individuella studieplaner vid läsårsstart och fortlöpande utvärderingar tillsammans med rektor planeras att ske även under nästa läsår. Skolan planerar inte att erbjuda platser för IMYRK kommande läsår LIKVÄRDIG BEDÖMNING På skolan eftersträvar vi alltid en likvärdigbedömning och därför har det först samtal kring betyg och bedömning. Sambedömning mellan vissa lärare har även förekommit. Betygsprognoser, EWS:er, enkäter och kursbetyg/slutbetyg utvärderas tillsammans i arbetslaget. Diskrepansen mellan NP och kursbetyg minskade något i ämnet matematik och ökade något i svenska och engelska.4 Diskrepansen mellan NP och kursbetyg kommer för berörda lärare fortsatt vara något skolan följer upp och målet är att minska diskrepansen i alla ämnen. Fokusområdet riktat mot undervisning och ledarskap hoppas även kunna bidra till minskad diskrepans ANMÄLNINGAR OM KRÄNKANDE BEHANDLING, DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER Under året har 3 anmälningar om kränkande behandling inkommit och utträtts av huvudmannen. De tre anmälningarna rör alla flickor, två av anmälningarna berör elevlärare och en berör elev-elev. Anmälningarnas områden visar att vi behöver arbeta vidare med frågor som berör kommunikation/bemötande både i verkliga livet och på sociala medier. Vi ser att tryggheten på skolan upplevs som fortsatt hög, 88 % av eleverna känner sig trygga på skolan och att eleverna upplever att de vuxna tar ansvar om någon skulle utsättas för kränkningar. 4 Se 3.3 och resultatbilaga för mer information gällande relation mellan kursbetyg och provbetyg. 21

22 Varje januari upprättas en plan mot kränkande behandling och diskriminering där skolans arbete med att uppmärksamma, åtgärda, främja och förebygga kränkande behandling beskrivs. I denna plan nämns bland annat skolans LoV-grupp som arbetar med dessa viktiga frågor KLAGOMÅL Antalet klagomål gällande läsår 14/15 som inkommit under läsåret är 0. Skolan arbetar fortlöpande med att tillgodose en god kvalitet i undervisningen och främjar klagomål genom dialog, oftast genom skyndsamma möten med elever, vårdnadshavare och berörd personal UPPLEVD KVALITET Detta avsnitt avser hur eleverna utifrån sina personliga förväntningar, upplever utbildningen (alldeles oavsett om deras utbildning ger dem möjlighet att utveckla de kunskaper, värden och förmågor som målen tar fasta på, och om deras utbildning genomförs i linje med kraven i författningarna). Den upplevda kvaliteten ger skolan signaler på om vi har våra elevers förtroende i det vi gör. Som en del av uppföljningen av våra fokusområden har rapporten tidigare, till viss del, tagit fasta på NKI-resultatet när det gäller undervisning. Ytterligare indikatorer kopplat till trygghet, studiemiljö, trivsel och nöjdhet finns att redovisa. NKI för 2016 sammanställdes till 70 (69 14/15), index för trivselgrad blev 78 (80 14/15) och index för rekommendationsgrad 81 (78 14/15). När det gäller frågor om trygghet och trivsel besvarar våra elever att de i väldigt hög grad både känner sig trygga och att de trivs i vardagen. Den upplevda tryggheten har ökat marginellt i jämförelse med föregående år 88 (87 14/15) och tillsammans med de goda resultaten för trivselgrad och rekommendationsgrad indikerar detta på att eleverna fortsatt mår och trivs väl på skolan. Eleverna anser att personalen på skolan tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. I år ser vi en förbättring då 77 av eleverna angav att de i hög grad ansåg detta (75 14/15). Index för undervisning har minskat från 66 (14/15) till 64. På frågan att lärarna i hög grad gör så att eleverna får lust att lära sig mer ser vi en marginell minskning från 56 (14/15) till 55. Index för studiemiljö, 70, är en minskning från förgående års resultat på 73. En slutsats är att eleverna överlag är nöjda med sin skola, känner sig trygga och har tillit till sina lärare. Förbättringsområden inför kommande läsår rör undervisningen samt arbetsron ÄNDÅMÅLSENLIG KVALITET Detta avsnitt avser att presentera vad som händer med eleverna efter att de har avslutat sin utbildning på våra skolor och vad de med lite perspektiv på sin skoltid uppfattar att utbildningen gav dem. 22

23 HT 2015 genomförde Markör en extern undersökning med elever som tagit studenten från DBGY Varberg. Undersökningen fokuserade på den ändamålsenliga kvalite n för att se hur väl de upplevde att gymnasietiden förberett de inför framtiden samt hur de minns sin tid på gymnasiet. 60 % av de tidigare eleverna angav att de arbetade som huvudsaklig sysselsättning vid tidpunkten för undersökningen. 25 % angav att de studerade på högskola/universitet och 10 % angav att de studerade inom annan utbildning. 65 % angav att de var ganska nöjda eller mycket nöjda med sin skolgång. 74 % angav att de var ganska nöjda eller mycket nöjda med relationen/kontakten med lärarna. Stämningen på skolan och kamraterna fick ett högt resultat där 80 % angav att de var ganska nöjda eller mycket nöjda med detta. På frågan om de skulle rekommendera deras gamla skola till någon som ska börja gymnasiet svarade 80 % ja, troligen eller ja, absolut att de skulle göra detta SAMMANFATTANDE BEDÖMNING OCH FOKUS FRAMÖVER Den samlade bilden av skolåret 2015/2016 visar på att vi inför nästa läsår behöver främst fokusera på områden som rör undervisningen och arbetsron. Vi behöver även öka måluppfyllelsen för andel elever som når gymnasieexamen och höja elevernas genomsnittliga betygspoäng eftersom dessa mål inte uppnåddes under läsåret 15/16. De positiva resultaten visar på att vi fortsatt har ett bra systematiskt kvalitetsarbete, en hög trygghet på skolan, arbetar effektivt mot kränkningar samt har en nöjd personalgrupp. För kommande läsår är till skillnad från föregående läsår endast ett fokusområde fastställt. Detta beslut har grundats på följande fyra faktorer: 1. Tid för att arbeta med flera fokusområden under ett läsår är begränsad. 2. Vikten av kommande läsår enda fokusområde förstärks genom att just peka ut ett område. 3. Ökad möjlighet för god måluppfyllelse genom att inte skolan inte har allt för många mål att uppnå. 4. Analys och slutsats underlättas och kan fördjupas. Att skolan för nästa läsår nu utnämner endast ett fokusområde utesluter naturligtvis inte att skolan kommer arbeta med andra frågor, exempelvis har det redan i denna rapport under flertalet avsnitt beskrivits andra viktiga områden så som utveckling av APL och minskad diskrepans mellan kursbetyg och NP frågor. Hur skolan i praktiken kommer att arbeta vidare nästa läsår kommer mer i detalj att beskrivas i skolans arbetsplan som fastställs tillsammans med huvudman i början av läsåret 16/17. Fokusområde 2016/2017: Undervisning och lärande utifrån elevernas behov Fokusområdets bakgrund & motiv: Skolinspektion, intern granskning och egna analyser har pekat särskilda ut områden som direkt är kopplas till undervisningen och arbetsron/studieron på skolan. Dessa områden är: Extra anpassningar (Samverkan med EHT) 23

24 Programigenkänning (Implementera examensmålen) Ledning, motivation och studiero (ledarskapet i klassrummet) Det framkom, särskilt i skolinspektionens beslut, att det råder skillnad i förhållningsätt (deadlines, sen ankomst, val av arbetsmetoder, genomförande av anpassningar) som rör undervisningen och därför är det viktigt att tillsammans med elever och personal tydliggör skolans gemensamma regelverk och efterlever dessa. I analysen av våra elevgrupper kopplade till dessa ovannämnda utmaningar, blev det även tydligt att det inte heller åder en enhetlig syn bland eleverna. Vissa elevgrupper tycker till exempel att det råder god studiero och vissa anser motsatsen. Mål för fokusområdet: Målet är att eleverna ska bli än mer delaktiga i undervisningen, att undervisningen bättre anpassas efter varje enskild elev behov, att motivation och studiero blir ökar och att lärare och rektor utvecklar sitt pedagogiska ledarskap. Metod, genomförande, uppföljning och redovisning: Rektor fastställer en arbetsplan för fokusområdet som sträcker sig över hela läsåret. För att stärka ledarskapet i klassrummet kommer skolan systematiskt att arbeta med kollegialt lärande genom att föra pedagogiska diskussioner, samverka i undervisningen och genomföra auskultationer. Som underlag till vår pedagogiska utveckling kommer vi att använda John Steinbergs bok Lärarskicklighet - Metoder för framgångsrikt ledarskap samt skrivelser från SI och Skolverket. Utvärderas i januari och i juni. På studiedagar och på fastställda mötestider diskutera och besluta kring ett tydligare regelverk och ett gemensamt förhållningssätt i klassrummet. Viktigt att inkludera klassråd, skolråd och LoV-gruppen. Utvärderas januari och i juni. EHT reviderar sina rutiner kring anpassningar i undervisningen tillsammans med lärarna i början av läsåret. Utvärderas fortlöpande. Resultat utläses från NKI, NMI, UU, Lika-behandling och trivselenkät samt SI:s enkät och redovisas i kvalitetsrapport för 16/17. BILAGOR: RESULTATBILAGA 24

25 Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2015/2016 [DBGY Varberg]

26 Samlade resultat DBGY Varberg Under läsåret 2014/2015 har skolan samverkat med Plusgymnasiet i Varberg, vilket lett till att man anordnat ett utökat utbud av program. I juni 2015 fick skolan överta samtliga av Varbergs program och från och med läsåret 2015/2016 ingår de och redovisas i den nationella statistiken. För att skolan under läsåret 2014/2015 skall kunna göra en rättvis analys av de samlade resultaten och ta fram lämpliga åtgärder framgent kommer man i denna kvalitetsrapport att beröra resultaten från utbildningar för både DBGY Varberg och Plusgymnasiet Varberg.

27 Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p).

28 Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (totalt) 100,0% 90,0% 90,7% 85,7% 86,2% 90,5% 89,2% 89,2% 87,2% 83,7% 84,1% 89,0% 80,0% 73,3% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% Rikssnitt 2015* ,0% 20,0% 10,0% 0,0% Högskoleförberedande program Yrkesprogram DBGY Varberg DBGY Totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

29 Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 90,0% 80,0% 89,3% 75,0% 83,3% 85,9% 86,2% 80,0% 80,0% 80,0% 90,2% 83,3% 87,5% 91,7% 89,6% 85,1% 85,3% 89,2% 87,2% 84,1% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% Rikssnitt 2015* ,0% 20,0% 10,0% 0,0% ES HT HV SA VO DBGY Varberg *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

30 Diagram 3 Funktionell kvalitet: Andel elever på yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet 100% 90% 80% 70% 69% 81% 81% 72% 60% 60% 59% Rikssnitt 2015* 50% 48% 47% 47% % 30% 40% 32% 35% % 10% 0% HT HV VO DBGY Varberg *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

31 Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen.

32 Diagram 4 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,5 13,8 12,9 12,9 13,1 14,0 14,0 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram DBGY Varberg DBGY Totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

33 Diagram 5 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 14,4 14,013,9 13,7 14,3 14,0 14,0 13,5 13,7 13,9 13,3 13,2 13,4 13,1 12,8 12,9 12,913,1 12,8 11,9 11,1 Rikssnitt 2014* ,0 4,0 2,0 0,0 ES HT HV SA VO DBGY Varberg *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

34 Diagram 6 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis 20,0 18,0 16,0 14,0 15,0 14,5 13,5 14,5 14,5 13,6 13,8 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram DBGY Varberg DBGY Totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

35 Diagram 7 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 14,9 14,8 14,4 14,0 14,9 14,1 14,1 13,3 12,8 12,5 11,8 14,7 14,5 14,5 13,8 13,8 13,8 13,2 13,3 13,5 13,3 Rikssnitt 2015* 10, , ,0 4,0 2,0 0,0 ES HT HV SA VO DBGY Varberg *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

36 Måluppfyllelse samtliga betyg Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng avser endast avgångselever. För att följa upp måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år sammanställer vi också uppgifter om samtliga betyg satta under läsåret. Dels presenteras hur samtliga betyg satta under året är fördelade, dels andelen minst godkända betyg (E) totalt samt i de gymnasiegemensamma ämnen där ett godkänt betyg är en förutsättning för att uppnå kraven för en gymnasieexamen.

37 Diagram 8 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (skolnivå) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 6% 7% 7% 12% 11% 11% 22% 21% 19% 19% 20% 19% 35% 34% 34% 6% 7% 9% A B C D E F *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

38 Diagram 9 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per program) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 14% 35% 5% 7% 7% 10% 17% 11% 11% 22% 15% 24% 18% 17% 21% 19% 22% 23% 20% 19% 37% 15% 15% 24% 34% 34% 33% 23% 23% 5% 5% 12% 8% 9% ES HV HT SA VO DBGY Varberg A B C D E F *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

39 Diagram 10 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (svenska, engelska och matematik) 100% 97% 95% 94% 100% 95% 90% 88% 80% 80% 70% 60% 50% % 30% 20% 10% 0% Svenska 1 Svenska 2 Svenska 3 Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1a Matematik 1b *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först in dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

40 Genomströmning Elever som tagit gymnasieexamen inom tre år Tabellen visar andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Måttet beräknas på samtliga elever som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen tre år före det aktuella examensåret. Uppgifterna är hämtade ur Siris (skolbladet). Redovisningen görs för det program och för den skolenhet eleverna började på som nybörjare för fyra år sedan, även om eleverna fått examen efter att ha bytt program eller bytt skolenhet/ort.

41 Diagram 11 Funktionell kvalitet: Andel elever som tagit examen inom tre år start 2012/ % 90% 80% 70% 91% 89% 78% 80% 85% 82% 72% 75% 69% 74% 60% 50% 40% HT SA VO Totalt 30% 20% 10% 0% DBGY Varberg Kommunen Riket *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

42 Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven samt överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg. Endast elever som fått ett kursbetyg och betyg på det nationella provet finns med i statistiken.

43 Tabell 1 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg 2015/2016 Skolan totalt 2015/2016 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre ENGENG % 60% 25% ENGENG % 48% 31% MATMAT01a 42 2% 67% 31% MATMAT01b 11 0% 55% 45% MATMAT02a 10 0% 90% 10% MATMAT02b 4 0% 75% 25% MATMAT03b 3 0% 100% 0% SVASVA01 1 0% 0% 100% SVESVE % 40% 55% SVESVE % 20% 80% Samtliga ämnen 242 9% 54% 37%

44 Tabell 2 Instrumentell kvalitet: Betygsfördelning nationella kursprovsbetyg Antal genomförda prov Andel A Andel B Andel C Andel D Andel E Andel F ENGENG % 15% 20% 28% 25% 7% ENGENG % 5% 26% 24% 29% 12% MATMAT01a 42 14% 7% 21% 33% 24% 0% MATMAT01b 11 9% 18% 18% 36% 18% 0% MATMAT02a 10 20% 10% 30% 30% 10% 0% MATMAT02b 4 0% 75% 25% 0% 0% 0% MATMAT03b 3 33% 33% 0% 33% 0% 0% SVASVA01 1 0% 0% 0% 0% 0% 100% SVESVE % 6% 21% 35% 31% 5% SVESVE % 18% 9% 18% 27% 9% Samtliga ämnen 242 7% 11% 21% 30% 25% 6%

45 Behörighet (pedagogisk personal) Här presenteras hur stor andel av lärarna på skolan som erhållit sin lärarlegitimation i jämförelse med riket under de senaste två åren. Siffror avser andel av alla personer som har lärarexamen, och fått examensbevis utfärdat (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare). Statistiken har samlats in av Statistiska centralbyrån (SCB), på uppdrag av Skolverket (Siris) under oktober månad.

46 Diagram 12 Instrumentell kvalitet: Behörighet (pedagogisk personal) 100% 90% 83% 91% 87% 88% 80% 73% 79% 79% 79% 79% 70% 60% 50% 40% 2013/ / / % 20% 10% 0% DBGY Varberg Kommunen Riket *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

47 Likabehandling- och värdegrundskartläggning Varje höst (oktober-november) genomförs en likabehandling och värdegrundsenkät som är en del av skolans arbete för att främja likabehandling samt motverka kränkningar. Resultaten av likabehandling och värdegrundsenkäten lyfts inom lärarlaget och diskuteras därefter tillsammans med eleverna. Efterföljande analys ligger till grund för insatser och åtgärder som löper under året. Under januari månad upprättar skolan med bakgrund av genomförd analys ett plandokument där samtliga förebyggande och främjande åtgärder avseende både likabehandling och motverka kränkande behandling finns med.

48 Diagram 13 Instrumentell kvalitet: Likabehandling- och värdegrundsenkät 100% 90% 80% 81% 85% 88% 95% 72% 88% 92% 97% 70% 60% 50% 40% 30% 2014 Ja/Oftast 2015 Ja 20% 10% 0% Har du fått information om likabehandlings- och värdegrundsarbetet på din skola? Vet du vem du ska vända dig Känner du förtroende för att till om du blivit illa behandlad personalen tar tag i situationen av andra elever eller personal om man får reda på att du på din skola? eller någon annan upplever sig illa behandlad på din skola? Känner du dig trygg i din skola?

49 Studiemiljö och undervisning Varje år genomförs en elevenkät där eleverna på skolan ges möjlighet att svara på frågor om hur de upplever studiemiljön och undervisningen på skolan. Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl påståendet stämmer överens med deras upplevelse. Resultaten ger således ett medelvärde av elevernas sammantagna bedömning av respektive påstående, samt ett index för respektive område (studiemiljö och undervisning).

50 Diagram 14 Instrumentell kvalitet: Studiemiljö elev 100% 90% 84% 92% 87% 88% % 70% 60% 50% 70% 56% 77% 75% 71% 69% 63% 59% 60% 57% 55% % % 30 DBGY % 20 10% 10 0% Eleverna behandlar varandra med respekt Personalen tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Jag känner mig trygg i skolan Jag tycker att jag kan få arbetsro Jag tycker att personalen tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter 0 Studiemiljö Index