DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB BORÅS KVALITETSRAPPORT

Transkript

1 MNASIE Y G sed 1996 an TNING OT DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB BORÅS OLA DR SK ANKAS BL KVALITETSRAPPORT

2 INNEHÅLL Kvalitetsrapport 2015/ Innehåll... 2 Ledare Beskrivning av DBGY Borås DBGY Borås Vision & uppgift (Ledstjärna och ledord) Organisation, skolledning och personal Utbildningar och elevantal Förutsättningar för skolenhetens måluppfyllelse Lärare, förstelärare och lärarbehörighet Värdegrundsarbete Elevhälsa och arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Arbetsliv och vidare studier Internationalisering Finansiering och elevprognos... 8 Sammanfattningsvis Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet Arbetsplan och Kvalitetsrapport Kvalitetsbegreppen Metoder för uppföljning i kvalitetsarbetet Interna granskningar EWS, Betygsprognoser och examensprognoser Betygsuppgifter Enkäter Nationella kursprov Kvalitetshjul Skolans Fokusområden 2015/ Fokusområde ARBETSRO Fokusområde INFORMATION Fokusområde RESPEKT

3 4. Samlad bedömning av skolenheten 2015/ Funktionell kvalitet Andel elever med gymnasieexamen Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis) Andel godkända betyg (lägst E) samtliga kurser Andel godkända betyg (lägst e) behörighetsgivande kurser Betygsfördelning Genomströmning Instrumentell kvalitet Skolinspektionens tillsyn och intern granskning Undervisning och studiemiljö Arbetsplatsförlagt lärande - APL Introduktionsprogram Likvärdig bedömning Anmälningar om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Klagomål Upplevd kvalitet Ändåmålsenlig kvalitet Sammanfattande bedömning och fokus framöver BILAGOR: Resultatbilaga

4 LEDARE I Borås har vi under året arbetat med vår vision och hur vi vill att vår skola skall vara för både elever samt personal. Vi vill skapa en Vi-känsla på skolan, där all personal och elever bidrar till ett gott arbetsklimat och där alla är stolt över att arbeta på Drottning Blanka i Borås. Vi är goda förebilder och trygga vuxna som eleverna kan vända sig till. Vi vill att det ska råda trygghet på skolan där alla behandlas och möts med respekt. Alla på skolan är en del av en helhet där vi är hjälpsamma och följer skolans ordningsregler. Vi är alla bra på olika saker och vi delar med oss av vår kompetens till varandra. Genom att ha ett positivt synsätt kring vårt sätt att prata, arbeta och hur vi tar oss an vardagen kommer detta främjande arbete spegla av sig till vår skolkultur och vi bygger en kultur med en stark Vi-känsla. Vi har i år arbetat med våra fokusområden framgångsrikt och vi har tagit ett gemensamt grepp om att ge eleverna ett personligt engagemang för bättre resultat. Det senare har vi dels gjort genom att Elevhälsan och framförallt specialpedagogen har ringat in våra elever i behov av särskilt stöd samt elever som är inskrivna på ett introduktionsprogram och genomfört effektiva uppföljningar. Vi har även arbetat med vårt engagemang genom ett kollegialt lärande där lärare genomför sambedömningar och arbetat med betyg och bedömning i syfte att stötta och hjälpa eleverna till att nå sina mål. Vårt arbete och stora engagemang har resulterat i en ökning av upplevelsen av arbetsro samt respekt. Vi har också haft en tillsyn där Skolinspektionen bedömde att vi lever upp till kraven i författningarna (utan anmärkning). Sammanfattningsvis kan vi säga att vi kommer att fortsätta arbeta med engagemang samt att skapa relationer och utveckla vår fina gemenskap. Detta gör vi bland annat genom att förfina samt förbättra våra fokusområden. Genom ett gott arbetsklimat, gemensam syn på våra elever och att vi välkomnar våra och allas olikheter samt ser det som är annorlunda som något positivt kommer vi att nå våra mål tillsammans. Anette Uusitalo Rektor DBGY Borås 4

5 1. BESKRIVNING AV DBGY BORÅS 1.1. DBGY BORÅS Drottning Blankas Gymnasieskola startade i Borås 2010 och är belägen i centrum på Stora Brogatan 11. Skolan erbjuder både högskoleförberedande- och yrkesprogram i ljusa lokaler som är anpassade efter respektive programutbud. Idrotten är förlagd till Sturehallen och lunchen serveras på skolan. DBGY har totalt 11 skolor runt om i landet och ingår sedan 2007 i Academedia, som är Sveriges största utbildningsföretag med verksamheter inom förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning VISION & UPPGIFT (LEDSTJÄRNA OCH LEDORD) Hos oss på Drottning Blankas Gymnasieskola följer vi ledstjärnan, Personligt engagemang för bättre resultat. Syftet med vår ledstjärna är att beskriva vad vi skall sträva efter varje dag. Den representerar vad vi vill skall känneteckna DBGY. Genom ett personligt engagemang från såväl personal som elever skall vi nå ett bättre resultat. Med bättre resultat menar vi att, oavsett om det handlar om betyg, anställningsbarhet eller ökad trivsel i vardagen under gymnasietiden, ska alla få uppleva hur vårt egna engagemang är kopplat till våra framgångar i livet. Som stöd till vår ledstjärna arbetar vi också efter tre ledord. Framtidstro, Kreativitet och Glädje. Vi vill skapa en Vi-känsla på skolan, där all personal och elever bidrar till ett gott arbetsklimat och där alla är stolta över att arbeta på Drottning Blanka i Borås. Vi är goda förebilder och trygga vuxna som eleverna kan vända sig till. Vi vill att det ska råda trygghet på skolan där alla behandlas och möts med respekt. Alla på Drottning Blanka i Borås är en del av en helhet där vi är hjälpsamma och följer skolans ordningsregler. På skolan ska det råda en öppen attityd och respekt för människors olikheter och allas lika värde ORGANISATION, SKOLLEDNING OCH PERSONAL Arbetet på DBGY Borås leds och samordnas av rektor. Tillsammans med biträdande rektor utgör dessa två ledningen på skolan. Ytterligare en arbetsgrupp är elevhälsan som består av specialpedagog, kurator och skolsköterska, där även skolläkare och skolpsykolog ingår. Utöver dessa har vi programansvariga för respektive program som ansvarar för att utveckla programmen samt har huvudansvar för APL. Skolledning har tillsammans med Elevhälsan veckovisa möten med fast agenda. All personal har APT/Pedagogiskt möte en gång i månaden, förutom ordinarie 5

6 veckomöten. Förutom undervisande personal finns funktioner inom lunchbespisning, administration, bibliotek samt IT UTBILDNINGAR OCH ELEVANTAL DBGY Borås upptagningsområde är främst inom Borås Stad och närliggande kommuner. Totalt var 139 elever inskrivna under läsåret varav en majoritet var flickor. Programutbudet och fördelningen av elevantal redovisas nedan. Nationellt program DBGY-Program År År År År Totalt Vård & Omsorgsprogrammet Spa och Hälsa 8 8 Vård & Omsorgsprogrammet Räddningstjänst Hantverksprogrammet Frisör 8 5 Hantverksprogrammet Hår & Makeup Stylist Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap Totalt Introduktions-program - År År År År Programinriktat individuellt val 6 Totalt 6* 6 *IMPRO elever är fördelade enligt följande program: 2 st på Räddningstjänst, 2 st på frisör 1.5. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SKOLENHETENS MÅLUPPFYLLELSE LÄRARE, FÖRSTELÄRARE OCH LÄRARBEHÖRIGHET Under läsåret 2015/2016 har vi haft 13 lärare anställda, 2 män och 11 kvinnor. Åldersspannet var från år. Utöver undervisning har 8 av dessa lärare verkat som mentorer. Personalen har ingått i olika arbetslag och haft gemensam planerings- och utvecklingstid på tisdagseftermiddagen samt att samtliga haft APT/Pedagogiskt möte sista onsdagen i varje månad, där man arbetat med skolans fokusområden samt kollegialt lärande. Andel behöriga lärare är för läsåret 2015/2016 är 7 stycken lärare, vilka har formell behörighet för de kurser de undervisar i. Vi har 3 stycken som studerar till lärare samt att vi har 3 lärare med lång erfarenhet inom sitt yrkesområde vilka inte behöver ha ett formellt behörighetskrav då de arbetar som yrkeslärare och inget behörighetskrav för denna arbetsgrupp finns i dagsläget. Rektor har påbörjat den statliga rektorsutbildningen i januari Inom verksamheten följs andel behöriga upp via huvudman och rektor och plan för att öka behörigheten finns VÄRDEGRUNDSARBETE Skolans övergripande värdegrundsarbete redovisas i planen mot kränkande behandling och diskriminering som personal, elever och elevhälsa är delaktiga i. 6

7 Varje höst genomförs en likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoVenkät) där eleverna får svara på frågor som bland annat avgör trygghetsnivån på skolan, i vilken utsträckning de fått information om skolans värdegrundsarbete samt om de vet vart de skall vända sig om de upplever sig illa behandlade. Underlaget tillsammans med övrig information som samlas in via undervisningen, elevråd osv. ger skolan indikationer på vilka kommande främjande, förebyggande och även åtgärdande insatser som bör vidtas för att främja en trygg miljö för lärande. Om en elev upplever sig illabehandlad eller om det finns annat som framkommer som ger upphov till oro görs en anmälan om kränkande behandling till huvudman. Huvudmannen utreder, via juristkompetens, ärendet vilket resulterar i kortsiktiga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Därtill ges förslag på långsiktigt förebyggande och främjande insatser ELEVHÄLSA OCH ARBETE MED EXTRA ANPASSNINGAR OCH SÄRSKILT STÖD Skolans Elevhälsa består av rektor, biträdande rektor/syv 50%, skolsköterska 40%, kurator 40%, specialpedagog 60% samt skolpsykolog och skolläkare som är knutna till skolenheten. Arbetet följer DBGYs huvudmannagemensamma elevhälsoplan. Elevhälsan träffas varje onsdag och arbetar förebyggande och främjande för att finnas för lärare och elever innan större problem och svårigheter uppstår. De arbetar även med att gå igenom samtliga elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd samt de elever som går på ett introduktionsprogram. Under denna tid går Elevhälsan även igenom inkomna situationsbeskrivningar som lärarna skriver om de finner oro över en elev. Rektor beslutar vilken profession som skall ha ansvaret för denna elev utifrån ärendets art. Beslut om eventuellt påbörjande av utredning tas av rektor samt om upprättande av åtgärdsprogram skall genomföras eller om behoven visar sig vara extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen. Skolan följer upprättade rutiner för uppmärksammande av elevers behov av särskilt stöd, utredningar och eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I undervisningen genomförs också stödinsatser i form av extra anpassningar. Exempel på extra anpassningar i den ordinarie undervisningen kan vara utökad tid vid provsituationer, muntliga prov samt att bryta ner uppgifter i mindre delar. Under året har särskilt fokus legat på att lägga grunden för elevhälsans gemensamma arbete kring förebyggande och främjande insatser. Elevhälsan har arbetat med att bygga relationer samt att främja den psykiska hälsan. Detta har bland annat skett genom föreläsning och Workshop om självkänsla och genom samarbete med RFSL. Om vi blir duktiga på att uppmärksamma eventuella problem 7

8 samt underlätta för eleverna innan större problem och akuta behov uppstår tror vi att vårt arbete samt de metoder vi använder leder till högre måluppfyllelse ARBETSLIV OCH VIDARE STUDIER Skolan har studie- och yrkesvägledare på skolan som ansvarar för information inför kommande högskole- och universitetsstudier eller vidare arbete inom sitt yrkesområde. Syv ansvarar även för elevernas val till det Individuella valet samt information om vad som krävs för att få en yrkes- respektive en högskoleexamen samt om yrkesprogrammens möjlighet till att få högskolebehörighet. Ytterligare ett ansvarsområde som Syv har är att informera och vara delaktig vid antagning av nya elever som har en annan programinriktning för att dessa skall bli behörig vid våra nationella program INTERNATIONALISERING Skolan har arbetat med internationalisering genom att vara en del i ett Comeniusprojekt som avslutades i juni Personal samt elever samarbetade med 6 Europeiska länder där resor till dessa länder ägde rum under 3 år. Syftet med resan var att hitta en livslång inverkan på elevernas mentala och psykiska välmående. Vi har lämnat in flertalet ansökningar för framtida internationella projekt som handlar om samarbeten mellan europeiska länder. Kontakt har knutits med ett par skolor och svar angående ansökningar inväntas från UHR Universitets och högskolerådet Avdelningen för internationellt arbete, under sommaren/hösten FINANSIERING OCH ELEVPROGNOS Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmaterial förväntas eleverna stå för själva. Antalet förstahandssökande för läsåret 2015/2016 var 22 stycken och den slutgiltiga antagningen blev 43 stycken vilket gjorde att vi ökade skolans elevantal till 139 elever jämfört med 99 stycken elever föregående läsår. Generellt bedöms att elevprognosen är stabil. Förväntningarna är att skolan fortsätter att växa gradvis genom våra program men även med våra introduktionsprogram IMPRO samt IMYRK, varav den sistnämnda startas till läsåret Till kommande läsår har vi valt att stänga Vård och Omsorgsprogrammet på grund av få sökande och satsa på de inriktningar som ger goda förutsättningar för ett gott lärande och utbildning med god kvalité. 8

9 SAMMANFATTNINGSVIS Under läsåret 2015/2016 har en ny ledning tillträtt samt att ett par professioner och lärare har bytts ut på grund av arbete i sin hemort eller på grund av föräldraledighet. Föregående läsår hade vi 99 elever jämfört med årets 133 elever. Detta läsår har vi även tagit in 15 elever från Jensens gymnasieskola, varav 13 påbörjade sitt sista år hos oss. Samtliga faktorer har bidragit till att en stor och betydelsefull del av skolans arbete har fokuserats på att lägga grunden för hur vi vill arbeta i DBGY Borås. Vi har lagt grunden för vår vision, arbetat med personalgruppen samt med våra ungdomar. Allt för att få en trygg och lugn arbetsmiljö där det ska råda en öppen attityd och respekt för människors olikheter och allas lika värde. 9

10 2. BESKRIVNING AV DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET I detta avsnitt beskrivs hur skolan arbetar systematiskt med kvalitet och måluppfyllelse under läsåret. Därtill listas en del av de metoder som vi har för att följa upp och utvärdera skolornas resultat under året ARBETSPLAN OCH KVALITETSRAPPORT Vid läsårsstart upprättar skolan en arbetsplan innehållande prioriterade fokusområden. Arbetsplanen tar sin utgångspunkt i skolans samlade analys från föregående läsår. Under innevarande läsår följer skolan upp fokusområdena och hur väl man når uppsatta mål och vilka metoder som gett effekt. Vid läsårsslut görs sedan en fördjupad analys av årets samlade resultat, vilket dokumenteras i en kvalitetsrapport KVALITETSBEGREPPEN I vårt kvalitetsarbete utgår vi från fyra kvalitetsbegrepp. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever får en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande över sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Och slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning METODER FÖR UPPFÖLJNING I KVALITETSARBETET INTERNA GRANSKNINGAR Interna granskningar genomförs kontinuerligt med syftet att säkerställa att samtliga skolor arbetar utifrån rådande författningskrav. Ambitionen är att granskningarna 10

11 och efterföljande analys leder till en långsiktig utveckling av både den övergripande verksamheten och de enskilda skolorna. De interna granskningarna utgår från Skolinspektionens tillsynsmodell och innefattar skolbesök, resultat- och dokumentationsgenomgång samt uppföljningar inom en rad olika kvalitetsområden. Under granskningstillfället intervjuas också rektor, lärare, elevgrupper och elevhälsa för att ge en samlad bild av skolans rutiner och dagliga arbete. Därtill granskas dokumentation, rutinbeskrivningar, betygskataloger och andra för verksamheten styrande dokument EWS, BETYGSPROGNOSER OCH EXAMENSPROGNOSER Uppföljning av elevers kunskapsutveckling görs genom betygsprognoser, EWS samt examensprognoser. EWS: Under läsåret genomförs regelbundet uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i verktyget EWS (Early Warning System). Verktygen syftar till att uppmärksamma elever som riskerar att inte nå målen, eller som kommer möta hinder i sin kunskapsutveckling. Betygsprognoser: Varje termin genomförs betygsprognostiseringar i samtliga kurser. Betygsprognoserna utgör varje lärares professionella bedömning av det betyg som eleven i slutet av kursen väntas få, förutsatt att arbetet sker på liknande sätt och att eventuella stödinsatser nyttjas. Betygsprognostiseringarna är en del av systematiken i att följa upp i vilken utsträckning eleverna förväntas nå uppsatta mål och hur väl man som skola lever upp till uppdrag i läroplan och skollag. Examensprognoser: genomförs vid två fasta avstämningar och ger indikationer på i vilken utsträckning eleverna i år tre förväntas nå en examen. Verktyget infördes under läsåret 2014/2015 och är ett effektivt uppföljningsverktyg för skolan och huvudmannen BETYGSUPPGIFTER Uppgifterna om satta betyg sammanställs på skolnivå med syftet att utgöra ett underlag för analys och bedömning av hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och programmålen nåtts under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas i resultatbilagan och kommenteras vidare i den samlade bedömningen av verksamhetens måluppfyllelse i slutet av denna kvalitetsrapport ENKÄTER För skolan genomförs varje läsår ett antal betydelsefulla enkäter: Likabehandlingsoch värdegrundsenkäten, Elevenkät (NKI) och medarbetarenkät (NMI) samt undervisningsutvärderingar. Därtill tillkommer externa enkäter såsom kommunala enkäter samt skolinspektionens Skolenkät. 11

12 Likabehandlings- och värdegrundsenkäten (LoV-enkät) genomförs varje höst och utgör ett underlag för bedömning av hur väl skolorna lyckas driva ett målinriktat arbete för att förhindra kränkande behandling och främja likabehandling. Likaså följer enkäten upp kännedomen om arbetet som bedrivs på skolan och delaktighet bland eleverna. Kartläggningen blir en del av skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering som upprättas varje kalenderår. Elev- och medarbetarenkäter (NKI, NMI) genomförs i januari/februari och syftar till att följa upp den upplevda kvaliteten och vissa delar av den instrumentella kvaliteten (undervisning och utbildning). Undervisningsutvärderingar genomförds vid två tillfällen under läsåret och syftar till att stärka undervisningens kvalitet. Undervisningsutvärderingarna utgår från läroplansmålen och är formulerade som 16 frågepåståenden. I dessa behandlas områden som ansvar och inflytande, arbetsliv och vidare studier, bedömning och betyg, demokratisk kompetens och värdegrund, drivkraft, självförtroende och sammanhang samt kreativ kompetens NATIONELLA KURSPROV De nationella proven är ett av flera betygsunderlag som används i svenska, engelska och matematik. Resultaten från de nationella kursproven bildar också underlag för att bedöma hur väl de nationella provresultaten stämmer överens med satta betyg i respektive kurs. Överensstämmelsen mellan satta kursbetyg och nationella provbetyg ger skolan möjlighet att analysera i vilken utsträckning undervisningen utgår och planeras utifrån rådande styrdokument. Därtill i vilken utsträckning bedömningen är likvärdig och rättssäker. 12

13 2.4. KVALITETSHJUL 13

14 3. SKOLANS FOKUSOMRÅDEN 2015/ FOKUSOMRÅDE ARBETSRO Fokusområdets bakgrund & motiv: Utifrån resultat av elevenkät (NKI) 2015 visade det sig tydligt att eleverna inte känner att de får en tillräckligt god arbetsro under sin skoldag. Området studiemiljö i elevenkäten (NKI), visade att endast 38% av eleverna kände att de fick arbetsro i hög utsträckning samt att samma fråga uppvisade att 38% av eleverna att de fick en lägre arbetsro. I samma undersökning visade det sig att det fanns 14 % som angav att de inte trivdes på skolan. Föregående år fanns tendenser vilket tyder på att tillräckliga insatser inte har gjorts. Genom en lugn och trygg skolmiljö var målet att vi skulle skapa ett gott och stimulerande klimat som ger en god grund för kunskapsinhämtande. Vi ville arbeta aktivt med att skapa en Vi-känsla på skolan. Mål och syfte: Målet med att öka arbetsron på övergripande nivå delas in i följande mål: Mer synliga vuxna i gemensamma utrymmen. Att bibehålla och förstärka en god stämning. Bättre arbetsro till alla. Metod och genomförande: Metod 1: Elevhälsa och lärare Under början av hösten arbetar elevhälsan och arbetslaget med att vara mer synliga i gemensamma utrymmen. Lärare och rektor tog gemensamt fram hur de skulle arbeta inom kurserna för att stärka arbetsron. Elevhälsan lade i större utsträckning än tidigare fokus på det främjande och förebyggande arbetet med specifik agenda. Personalen har vistas i de gemensamma utrymmena och har sina dörrar till arbetsrummen öppna så eleverna kan komma och prata, fråga om hjälp med uppgifter eller bara säga hej. Vi arbetade även med att när dörren till arbetsrummen är stängd behöver läraren den tiden till förberedelser eller efterarbete. Metod 2: Likabehandlingsgruppen, Amigos Under hösten 15 beslutas att Likabehandlingsgruppen skulle heta Amigos. Gruppen lyssnar till eleverna och tar emot deras önskemål om att införa traditioner på skolan. Detta leder till Drottning Blankas första Julspel som inträffade i december Det innehöll lekar och tävlingar med klasserna och deras mentorer. Ytterligare en dag i juni anordnades med fokus på gemenskap och att bygga relationer. Metod 3: Rektor - ledning och förutsättningar 14

15 Behovsanalys av rektor genomfördes för att se över behov av förändringar i verksamheten. Genom samarbete med Elevkåren genomförs en omröstning av vilka möbler som skall köpas in och var dessa skall placeras. Inköp av möbler samt inventarier gjordes samt att elevskåpen flyttades till entrén. Lärarnas arbetsrum flyttades för att skapa utrymme till grupprum till förmån för eleverna. Metod 4: Elevkår Under året bjuds elevkåren in till samtal för eventuella förändringar av lokalerna. De iordningställde även ett vilorum på plan 2 i byggnaden. I samråd med rektor arbetade elevkåren med att ta fram gemensamma ordningsregler som varje klass var med och arbetade fram. Dessa placerades sedan ut i samtliga klassrum samt gemensamma utrymmen. Uppföljning & utvärdering: Uppföljning har skett kontinuerligt genom samtal med elever både under mentorstid men även under samtal med Elevhälsan samt under utvecklingssamtal. Utvärdering av fokusområdet genomfördes genom betygsprognos för att se om elevernas arbetsro ökat genom att andelen elever med minst E ökat från föregående år. Vi har även utvärderat fokusområdet genom att se över resultatet i elevenkäten (NKI) och sammanfattat detta under junidagarnas systematiska kvalitetsarbete. Resultat: Vårt arbete med att öka arbetsron visar sig genom att resultatet för studiemiljön på elevenkät (NKI) har ökat från 62% till 70%. Vi ser även denna utveckling genom vår utvärdering av det som framkommit under utvecklingssamtal samt från Skolinspektionens positiva beslut. Slutsatser: Under hösten 2015 lades grunden för vår vision med Vi-känsla som skall råda på skolan. Vi har varit fler vuxna i de gemensamma utrymmena samt att vi lagt grunden för DBGY Borås traditioner och återkommande event. Detta har varit väldigt uppskattat och lett till att vi kommer fortsätta bygga på våra traditioner med lekar och tävlingar. Vi har även sett att betydelsen av lust och motivation ger resultat vilket gör att vi kommer att arbeta med Formativ bedömning med start till läsåret 2016/17 där vår förstelärare Stojka Matic kommer att ansvara för detta område. Vi kommer även att arbeta i högre utsträckning med elevernas intressen. Detta gör vi bland annat genom att vi i största möjliga mån vid behov samläser med elever inom samma program och inte över programmen, samt att lärarna är engagerade i att bygga relationer och därigenom få kännedom om elevernas intressen och motivationsfaktorer FOKUSOMRÅDE INFORMATION Fokusområdets bakgrund & motiv: I likhet med förra läsårets elevenkät (NKI) visade resultatet att skolan måste arbeta vidare med att bli bättre på att informera 15

16 eleverna om hur det går för dem i skolarbetet, 55% 2015 jämfört med 64% Elevenkäten (NKI) visade att flertalet elever anser att lärarna behöver bli bättre på att lägga ut information på Schoolsoft samt att den muntliga informationen ska stämma överens med den på Schoolsoft. Eleverna önskade även att lärarna skulle bli bättre på att bekräfta tillbaka när de fått uppgifter via mail. Eleverna ansåg också att lärarna i större utsträckning skulle ge kontinuerlig feedback på uppgifter och prov. Mål och syfte: Eleverna samt lärarna ska känna till vilka Elevhälsan är samt vad Elevhälsan har för roll på skolan. Involvera Elevkåren i ännu högre grad i det systematiska kvalitetsarbetet. Alla ska bli utbildade i vårt Schoolsoft samt arbeta för att skapa bättre informationsrutiner. Tydlighet och struktur vid dokumentation, betygssättning samt undervisning. Metod och genomförande: Metod 1: Tillgänglig elevhälsa - Elevhälsan har fokuserat på att vara synliga i verksamheten där eleverna finns, presentation i klassrum samt att skriva information till lärare och vara synliga på Schoolsoft. Struktur för Elevkårens möten samt plan över deras samarbete med skolledningen utarbetades under hösten 15. Fortsättningsvis började Elevhälsan med att ha öppna dörrar för att ge eleverna möjlighet att kika in utan att boka tid. Detta utvärderades och justerades till att gälla öppna dörrar för lärare då eleverna hittade Elevhälsan utan att behöva passa in tid under öppna dörrar. Kommande läsår kommer elevhälsan alltid att vara tillgängliga för eleverna när de inte sitter i möten. De kommer även att ha kontinuerliga möten med lärarna för att gå igenom klasser, elever och det som berör elevernas studier. Metod 2: Aktiv och involverad elevkår - Skolledningen tog under läsåret kontinuerligt hjälp av Elevkåren för att samarbeta kring event och upprättande av traditioner och andra evenemang. Metod 3: Utbildning i Schoolsoft och bättre informationsrutiner Under läsåret genomfördes rutiner för information till personal vilket innebar veckobrev från rektor med information över kommande vecka. APT och Pedagogiskt möte lades in i kalendariet sista onsdagen varje månad mellan kl Under denna tid arbetades det med fokusområden och kollegialt lärande. 16

17 Metod 4: Tydlighet och struktur vid kursstart, betygsättning och undervisning - Vid kursstart informerade lärarna sina elever om kursens upplägg, kunskapskrav samt hur bedömningen skall ske. Lärarna pratade med eleverna enskilt samt i helklass om kursens utformning samt vad som krävs för respektive betygssteg. Uppföljning & utvärdering: Uppföljning genomfördes kontinuerligt vid mentorstid samt under lärarnas möten. Eventuella förändringar genomfördes fortlöpande. Utvärdering skedde genom att få en samlad bild av resultat från elevenkäten (NKI), undervisningsutvärderingar samt övriga utvärderingar vilka sammanfattades under junidagarnas systematiska kvalitetsarbete. Resultat: Vårt arbete med att bli bättre på vårt informationsflöde visade sig genom att lärarna fått ökade kunskaper om Schoolsoft och dess användningsområde. Elevhälsan har varit mer aktiv i verksamheten och elevkåren har blivit mer involverad i det systematiska praktiska arbetet och det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har påbörjat och lagt grunden för större tydlighet och struktur kring dokumentation, betygsättning samt undervisning. Vid en granskning av undervisningsutvärderingar som genomförts vid två tillfällen under läsåret är det tydligt att eleverna fortfarande anser att vi kan bli än bättre på att berätta hur det går för eleverna och vad eleven behöver göra för att utvecklas än mer, 68% under hösten 2015 jämfört med 71% under våren Slutsatser: Under läsåret 2015/16 lade vi grunden för hur informationsflödet skall se ut. Detta är ett arbetsområde som vi kommer att fortsätta arbeta med samt förfina hur detta arbete skall ske genom att fokusera på kommunikation samt struktur. Genom detta önskar vi lätta både lärarnas samt elevernas arbetsbörda. Vi kommer även att fokusera än mer på elevernas intresse och ta vara på allas kunskaper, olikheter och kvalitéer på bästa sätt FOKUSOMRÅDE RESPEKT Fokusområdets bakgrund & motiv: Respektera varandras olikheter, att få vara den man vill samt att se varenda individ är av stor vikt för att få elever att må bra och därigenom lyckas med sina studier. Resultatet från elevenkät (NKI) 2015 visar på behov av att förbättra studie- miljön. Totalt 40% av eleverna ansåg att eleverna i hög grad (andel 7-10) behandlade varandra med respekt. Det fanns 13% som inte ansåg att personalen tog ansvar för att alla ska bli behandlade respektfullt. 17

18 Området var ett fokusområde för 2014/15 och eftersom det fanns behov fortsatte detta arbete även läsåret 2015/2016. Mål och syfte: Alla ska känna sig lika värda och respekterade för den de är. Alla ska känna till skolans likabehandlingsplan samt likabehandlingsgruppens arbete. Alla ska ha en plats och känna sig sedda och bekräftade. Alla elever och lärare ska bemöta varandra med respekt. Metod och genomförande: Metod 1: Aktiv elevhälsa och likabehandlingsgrupp Under läsåret arbetade vi med en aktiv Elevhälsa och Likabehandlingsgrupp samt att det är allas ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt och trivas på skolan. Vi arbetade aktivt med att skapa en VI-känsla på skolan. Rektor besökte samtliga klasser för att prata om fokusområden, bakgrund till detta samt hur det kommande arbetet ska se ut. Elevhälsan arbetar främjande och förebyggande bland annat genom möte med skolläkare som mynnade ut i att fokus hamnade på att förebygga den psykiska ohälsan bland eleverna. Elevhälsan var ute i klasserna och pratade om respekt och allas lika värde tillsammans med olika föreläsare. Vår likabehandlingsgrupp bytte namn till Amigos och hade stort inflytande vad gäller att komma med förslag till hur måendet bland eleverna kan bli bättre samt vad vi tillsammans kan göra för att främja en god hälsa. Metod 2: Temavecka - Det anordnades en temavecka under våren 2016 som handlade om normer och värderingar där bland andra RFSL inbjöds och föreläste. Ytterligare en föreläsning om självkänsla genomfördes under våren Metod 3: Mentorstid Mentorerna gjorde olika värderingsövningar med eleverna under mentorstiden för att denna tid inte enbart skall handla om information utan den skulle även handla om att alla ska känna sig sedda och bekräftade och möta varandra med respekt. Uppföljning & utvärdering: Uppföljning genomfördes kontinuerligt vid mentorstid samt under lärarnas möten. Eventuella förändringar genomfördes fortlöpande. Till utvärderingen användes undervisningsutvärderingar samt LoV-enkänt inklusive elevenkät (NKI). Resultat: Genom att sammanställa resultaten från bland annat elevenkät (NKI), LoV-enkät samt övriga mätinstrument kan vi se att eleverna anser att det råder en respektfull atmosfär på skolan. Däremot anser endast 33% av lärarna att eleverna behandlar varandra med respekt jämfört med 59% av eleverna samt att 67% av 18

19 lärarna uppfattar att eleverna känner sig trygga på vår skola jämfört med 77% av eleverna som svarade att de känner sig trygg på skolan. Slutsatser: Under hösten 2015 lades grunden för vår vision med Vi-känsla som skall råda på skolan. Vi arbetade med vad vi står för på DBGY Borås och hur vi vill att vår skola skall vara. Detta är ett pågående arbete som vi värdesätter högt och kommer att fokusera på under kommande läsår eftersom vi tror på att goda relationer samt en god gemenskap är en förutsättning för att lyckas och trivas. Det vi kunde se var att det var en turbulent hösttermin med ca 40 elever fler än tidigare läsår vilket alla tycker är positivt men det förde med sig att personalen behövde vara med tillgänglig i skolan samt vara mer tillgänglig för att uppmärksamma det som sker. Vi kommer att fortsätta detta arbete med att bygga relationer, vår VI-känsla och gemenskap under kommande läsår. 19

20 4. SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLENHETEN 2015/2016 I det här avsnittet kommenteras, analyseras och bedöms skolans måluppfyllelse i stort under respektive kvalitetsbegrepp FUNKTIONELL KVALITET Detta avsnitt avser måluppfyllelsen i relation till läroplansmål & examensmål. Sett till de totala resultaten var ligger skolenhetens styrkor och svagheter när det gäller målen för utbildningen. Vad kan det bero på? I vilken mån bedömer ni att ni målen nåtts? ANDEL ELEVER MED GYMNASIEEXAMEN Andel elever med examen är 89,7%, i jämförelse med föregående års 88,2%. Andel elever med examen på de högskoleförberedande programmen är 86,7% och på yrkesprogrammen 91,7%. Främst ser vi att elever på hantverksprogrammet i högre utsträckning når en examen i jämförelse med elever som studerat vid samhällsvetenskapliga programmet. Förändringen från föregående år beror till viss del på att vi arbetat med betyg och bedömning samt att vi fokuserat på att få en samsyn i kollegiet i bedömningssituationer. Ytterligare en aspekt är vårt engagemang och vår vilja att se eleverna lyckas. Genom att vi stärkt Elevhälsan så att de kan vara en större del i verksamheten och vara behjälplig i sina respektive professioner samt att vi arbetat med extra anpassningar har vi sett att detta gett resultat i antal elever med gymnasieexamen. Sammantaget har våra insatser att stärka undervisningen gett resultat i högre måluppfyllelse och påverkat kvalitén i undervisningen ANDEL ELEVER PÅ YRKESPROGRAM SOM LÄST IN BEHÖRIGHET TILL VIDARE STUDIER Andel elever som läst in behörighet till vidare studier är 66,7% (LÅ1415: 58,8%). Vi ser en spridning mellan programmen där eleverna på vård och omsorgsprogrammet tenderar att läsa in grundläggande högskolebehörighet i större utsträckning. SYV, i samarbete med mentorer, informerar eleverna om möjligheten att läsa in sin behörighet. Detta sker kontinuerligt under elevernas skolgång. Vi ser att behörighetsnivån för elever som läst på vård och omsorgsprogrammet beror främst på att vi dels lyckats förmedla vikten av att både ett yrke samt att de även får en högskolebehörighet samt att årets avgångselever gärna vill bredda sina möjligheter efter avslutade gymnasieutbildning. Samtidigt ser vi att eleverna på hantverksprogrammet i större utsträckning har ett arbete att påbörja direkt efter avslutad gymnasietid. 20

21 GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG (SAMTLIGA AVGÅNGSBETYG) Resultatet av GBP 13,2% (examensbevis+studiebevis) är marginellt förändrad jämfört föregående läsår (LÅ1415: 13,4%). Högst GBP finns på yrkesprogrammen medan lägst är på vårt högskoleförberedande program. Vår analys av detta handlar om att två tredjedelar av eleverna på samhällsvetenskapliga programmet påbörjade sina studier hos oss under sena hösten Eleverna hade både en annan bakgrund från ekonomiprogram som överfördes till samhällsprogram samt att våra elever från andra samhällsprogram inte hade med sig de kurser våra elever läst i årskurs 1 samt 2. Detta innebar att flertalet elever fick göra prövning i saknade kurser för att få samtliga poäng för examen på samhällsvetenskapliga programmet vilket kan vara en anledning till att en låg betygspoäng för detta program utdelades GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG (EXAMENSBEVIS) GBP (examensbevis) är marginellt lägre än föregående läsår både totalt sett och för samtliga program. Detta läsår ligger det på 13,5 jämfört med 14,1 föregående läsår. Se vidare resonemang ovan ANDEL GODKÄNDA BETYG (LÄGST E) SAMTLIGA KURSER. De kurser med lägst andel godkända betyg procentuellt är Matematik 2b (67%), Moderna språk franska (67% samt 50%) samt samhällskunskap 2 50%. När vi ser närmare på antal elever som läst dessa kurser handlar det om få elever vilket gör att det procentuellt ser ut att vara en större mängd som inte klarat sin kurs. Ma2b är det 2 elever av 3 som inte klarat sin kurs, Franska är det på samma sätt liksom det är i matematiken där 1 elev inte klarat sin kurs. Orsaken till att dessa kurser ser ut enligt ovan kan dels vara att vi haft byte av lärare i matematik samt franska. Elever som läst dessa kurser kommer att få möjlighet att få extra stöd under hösten 2016 för att dessa kurser skall klaras av med minst ett E. Ytterligare en orsak till att dessa elever inte klarat av sina kurser kan vara att de påbörjat sin utbildning på skolan i mitten av läsåret 2015/2016 och därav inte hunnit komma ikapp, samt att ett par av dessa elever har haft personliga svårigheter som gjort att deras skolsituation inte varit deras högsta prioritet. Jämfört med ovanstående kurser kan nämnas att hantverkskurser ligger på en stor andel godkända betyg. Exempelvis hantverkskurs inom frisör 3 där 80% ligger över C samt inom hår- och make-up stylist, hantverk 4, där 90% ligger över C. Kommande läsår kommer vi att förbättra våra rutiner kring prövning som innebär att vi redan under de första dagarna delar ut prövning till eleverna samt att Elevhälsan 21

22 kommer att ha elever med F som ett av sina prioriterade områden. Det vi även kommer att göra är att förbättra våra rutiner kring elevkonferenser samt att i god tid uppmärksamma elever som eventuellt inte kommer att klara en kurs. Vi kommer även att arbeta mer kollegialt för att lärare som har en hög andel elever med godkända betyg skall kunna dela med sig av framgångsfaktorer till övriga lärare ANDEL GODKÄNDA BETYG (LÄGST E) BEHÖRIGHETSGIVANDE KURSER Andelen godkända betyg i behörighetsgivande kurser har ökat inom samtliga behörighetsgivande kurser. I engelska 5 har andelen elever med betyget F sjunkit 2%-enheter, från 9-7% samt att fler elever når de högre betygsintervallet. Betyget A har ökat från 12 % till 19%. Beträffande matematiken, Ma 1a, har en ökning från föregående läsår skett från 20% som fick F till nuvarande 15%. Även här kan vi se en ökning av elever som når de högre betygsintervallet. Andeln a ligger på 8%, jämfört med 3% läsåret 2014/15. I kursen i svenska 1 har samtliga elever klarat lägst E samt att en betydande del av eleverna når A samt B. (2015/ % A, 2014/15 5% A). Under läsåret har vi aktivt arbetat med våra prognoser och mätverktyg, allt för att förbättra undervisningen samt att nå högre måluppfyllelse. Mentorerna har i samråd med Elevhälsan och specifikt specialpedagogen, arbetat med elever som är i behov av extra anpassningar. Detta är ett arbete som ständigt är pågående och behöver förfinas och förändras. Kommande läsår kommer vi att arbeta än mer aktivt med de elever som inte klarat sina kurser från föregående termin samt att vi kommer att ha fler uppsamlingsdagar där eleverna kan ta igen de uppgifter som de missat eller inte klarat av. Vi kommer även att fokusera på att mentorerna arbetar individuellt med eleverna under mentorstiden BETYGSFÖRDELNING Enligt våra resultat visar det att 67 % inte klarat av Matematik 2b (2 elever ej klarat kursen) samt att 25 % inte klarat Matematik 1b. Detta beror på att vår nuvarande lärare i matematik började sin anställning i mitten av vårterminen 2016 och vi tog ett gemensamt beslut i samråd med verksamhetschef att samtliga kurser i matematik skall förlängas på grund av lärarbyte. Detta ger tyvärr en missvisande bild av elever som klarat kurser i matematik. För ma2 är det endast 2 elever av 3 som inte klarat denna kurs. Efter att undervisningsutvärdering samt betygsprognos genomfördes under våren 2016 visade det sig att det fanns lärare som fått gott omdöme beträffande sin 22

23 undervisning samt där det även visat sig att dessa lärare haft större måluppfyllelse. Genom ett kollegialt lärande där lärare arbetat med betyg och bedömning både via nätbaserad utbildning via Karlstads universitet samt under våra pedagogiska möten har lärarna tagit dela av varandras framgångsfaktorer över hur de arbetat med sina klasser. Detta är ett kontinuerligt arbete som kommer att fortsätta till kommande läsår med bland annat formativ bedömning som vår förstelärare kommer att ansvara för. Vi kommer även att ha kontinuerliga arbeten med betyg och bedömning under våra tisdagsmöten GENOMSTRÖMNING Antalet elever som tagit examen inom tre år med start hösten 2013 ligger under riksgenomsnittet med sina 57 % samt att det minskat från föregående års 82 %. Orsaken till detta kan vara att vi har ett par elever som valt att gå en annan väg än att studera på gymnasieskolan. Ett par har valt att avsluta sina studier och arbeta samt att ett par elever har på grund av flytt eller andra orsaker avslutat sina studier och gått över till annan sysselsättning INSTRUMENTELL KVALITET Detta avsnitt beskriver hur skolans processer, arbetsformer och organisation lever upp till de krav som ställs i författningarna. Inom området behandlas bland annat undervisningsutvärderingar, likabehandlings- och värdegrundsarbetet, lärarbehörigheten, resultaten från skolinspektionens tillsyn, de interna granskningarna m.m SKOLINSPEKTIONENS TILLSYN OCH INTERN GRANSKNING Under hösten 2015 genomfördes en intern granskning som visade att skolans styrkor finns inom områdena det grundläggande värdegrundsarbetet där det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Våra styrkor ligger även i att samtliga på skolan ser eleverna och stärker elevernas självförtroende samt vilja och förmåga att lära. Skolans utvecklingsområden under hösten låg det kollegiala samspelet för att bland annat samverka kring extra anpassningar och bedömningssituationer. Alla huvudmän, alltså kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet får besök från Skolinspektionen under en treårsperiod från och med Tillsynen bidrar till trygg miljö, goda kunskapsresultat och en likvärdig skola för alla elever. Tillsynen utgår från de lagar och regler som gäller för den granskade verksamheten. Under mars månad 2016 genomfördes en tillsyn av skolan som berörde områdena: Undervisning och lärande, Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande 23

24 behandling samt Styrning och utveckling av verksamheten. DBGY Borås bedömdes i denna uppfylla kraven i författningarna. Tillsynen innefattade dokumentationsgranskning, besök på skolan och även intervjuer med elever, lärare, rektor och elevhälsa. Skolinspektionens bedömning av skolan är ett kvitto på det goda kvalitetsarbete som skolan bedriver och på att det vi valt att fokusera på under året har varit rätt UNDERVISNING OCH STUDIEMILJÖ Undervisningsutvärderingarna genomförda HT15 och VT16 visar att skolans styrkor finns inom lärarnas förmåga att se och bekräfta våra elever. Resultaten visar att lärarna ger en tilltro till eleverna att de ska tro på sin förmåga samt att eleverna får den hjälp som de behöver och låter eleverna komma till tals. Under året har skolan arbetat med Vi-känsla samt att få en trygg arbetsmiljö på skolan. Fokusområdena har varit riktade mot att skapa en god arbetsmiljö samt en miljö där alla behandlar sina medmänniskor med respekt. Respekt för våra likheter samt olikheter samt respekt för vår gemensamma arbetsmiljö på skolan. Skolans utvecklingsområden har fortsättningsvis ovanstående fokus där goda relationer samt gemenskap är grundpelarna. I elevenkäten (NKI) ser vi att eleverna uppmärksammat en förändring till det bättre i vår arbetsmiljö. Skolan har under tidigare år fokuserat på ordningsregler samt hur en god studiemiljö skall vara. Kommande läsår fortsätter vi att arbeta med detta men vi kommer att fokusera på att bygga relationer samt att öka våra goda relationer inom kollegiet och framförallt med eleverna så de känner sig sedda och trygga på vår skola. Har vi goda relationer samt en god gemenskap kommer detta av avspegla sig på eleverna och en god studiemiljö och undervisningssituation kommer att bli resultatet ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE - APL APL har varit upplagd olika beroende på program. Har således inte varit koncentrerad till en viss termin utan upplägget har speglat behoven. Hantverksprogrammet med inriktningen frisör har haft APL en dag i veckan under en längre tid samtidigt som övriga yrkesförberedande program har varit förlagd under ett par veckor på höstterminen respektive vårterminen. Ansvariga för detta har programansvariga varit i samråd med övriga undervisande lärare inom programmet. Eftersom vi sett ett behov av att förbättra arbetssituationen kring APL samt att vi vill underlätta för undervisande lärare kommer APL att förläggas koncentrerat under 5 veckor per läsår under elevernas tre år. Syftet med detta är att APL-ansvarig får större möjligheter att samarbeta med arbetsplatserna kring elevernas 24

25 arbetsplatsförlagda lärande vad gäller säkerställande av arbetsplats, utbildning av handledare, vilka yrkeskunskaper som eleven skall få samt uppföljning. Vi är övertygande om att detta även kommer att leda till att eleverna känner en större koppling kring sitt arbete i skolan med arbetet ute på arbetsplatsen INTRODUKTIONSPROGRAM Under läsåret har sex stycken elever påbörjat ett introduktionsprogram på skolan. Samtliga elever följer sin individuellt upprättade studieplan och vid läsårsslut har totalt fem elever har blivit behöriga till gymnasieskolan och övergått till nationellt program. Genom att Elevhälsan och främst specialpedagogen har arbetat både med eleverna samt med lärarna har en god måluppfyllelse uppnåtts. Eleverna har genom olika anpassningar samt åtgärder klarat sitt eller sina grundskoleämnen och därigenom övergått till ett nationellt program. Åtgärder som eleverna haft kan handla om att intensivt läsa sitt ämne under en kortare period till att ha en extra resurs eller vara uppsatt på flertalet stödlektioner då kurs från gymnasiets eventuellt har skjutits till årskurs 2. Sammantaget ser vi att kontinuerliga uppföljningar, individuella anpassningar samt stort engagemang från elever, lärare samt Elevhälsan har gett gott resultat LIKVÄRDIG BEDÖMNING Skolan arbetar med betyg och bedömning och ett kollegialt lärande för att säkerställa att en likvärdig bedömning och betygsättning sker. Lärarna har även möjlighet att genom samverkan med andra fristående skolor samarbeta kring bedömning och betyg i sina kurser. Beträffande överensstämmelse mellan kursprovsbetyg och kursbetyg ligger detta på 54 % likvärdighet samt en stor del av eleverna som får ett högre kursbetyg i jämförelse med sitt provbetyg. Orsaken till detta kan vara att ett prov endast är en riktlinje och ett prov av många sätt för eleverna att visa sina kunskaper på. Vi arbetar på ett formativt och individanpassat sätt i undervisningen, där lärarna anpassar sin undervisning till varje enskild elev och tar hänsyn till deras olika förutsättningar och behov. Detta är svårt att tillgodose vid ett nationellt prov vilket kan vara en orsak till att överensstämmelsen är lägre ANMÄLNINGAR OM KRÄNKANDE BEHANDLING, DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER Varje januari upprättas en plan mot kränkande behandling och diskriminering där skolans arbete med att uppmärksamma, åtgärda, främja och förebygga kränkande behandling beskrivs. 25

26 Under året har tre anmälningar om kränkande behandling inkommit och utretts av huvudmannen där endast ett av fallen varit ett kränkningsärende. Anmälningarnas antal och områden visar att vi behöver arbeta vidare med att fortsätta med vårt påbörjade arbete med att skapa goda relationer och en tillåtande miljö. Resultat från läsårets LoV-enkät visar att nästintill samtliga elever vet vem de skall vända sig till om de eller någon annan blivit illa behandlad. 84,5% av elever upplever att de känner förtroende för att personalen tar tag i situationen om de får reda på att någon upplever att de blivit illa behandlade på skolan (se resultatbilaga Likabehandling- och värdegrundskartläggning). Vi ser att andelen trygga elever är 92,86% vilket är en siffra som vi skall upprätthålla inför kommande läsår. Som ett led i att fortsätta det vi påbörjat kommer vi även att arbeta mer på att elever ska känna sig trygga med att komma till en personal från skolan om eleven i fråga eller en annan känner sig kränkta eller orättvist behandlade KLAGOMÅL Inga inkomna klagomål har inkommit under läsåret, varav inga utredningar har genomförts av huvudman. Detta kan handla om att skolan har uppmärksammat samt tagit upp till diskussion varje ärende som ledningen fått kännedom om UPPLEVD KVALITET Detta avsnitt avser hur eleverna utifrån sina personliga förväntningar, upplever utbildningen (alldeles oavsett om deras utbildning ger dem möjlighet att utveckla de kunskaper, värden och förmågor som målen tar fasta på, och om deras utbildning genomförs i linje med kraven i författningarna). Den upplevda kvaliteten ger skolan signaler på om vi har våra elevers förtroende i det vi gör. Genom att se över samtliga resultatindikatorer och analysera dessa kan vi konstatera att elevernas trivsel på skolan är likvärdig med föregående läsår (72%) samt att rekommendationsgraden har ökat till viss del 65% 2015 samt 68% Nöjdheten sammantaget är 67% jämfört med 57% föregående år. Analysen av dessa siffror blir att skolans förändringar i sitt arbetssätt, arbetet med att skapa struktur och förbättra informationsflödet samt att vi arbetat aktivt med att främja en god skolkultur med Vi-känsla, goda relationer och gemenskap under läsåret börjar ge resultat. Eleverna blir nöjda, trivs och genom personalens stora engagemang och kunskap kommer de bli mer motiverade och vår måluppfyllelse kommer att öka. 26

27 4.4. ÄNDÅMÅLSENLIG KVALITET Detta avsnitt avser att presentera vad som händer med eleverna efter att de har avslutat sin utbildning på våra skolor och vad de med lite perspektiv på sin skoltid uppfattar att utbildningen gav dem SAMMANFATTANDE BEDÖMNING OCH FOKUS FRAMÖVER Den samlade bilden av skolåret 2015/2016 är att skolans samlade måluppfyllelse ökat samt att vårt arbete med våra fokusområden gett det förväntade resultatet. Tillsynen från Skolinspektionen visar att vi lever upp till kraven i författningarna. Andelen elever med gymnasieexamen har ökat till 89,7% från föregående år 88,2%. Rekommendationsgraden samt Nöjdkundindex på elevenkät (NKI) visar en ökning av elevernas nöjdhet och trivsel på skolan, vilket även kommer till uttryck genom utvecklingssamtal samt via LoV-enkät. Sammanfattningsvis har läsåret 2015/2016 inneburit en ökning mot högre måluppfyllelse. Detta har skett genom ett gott elevklimat, kollegialt lärande och ett samarbete mellan alla professioner på skolan. Vi kommer att fortsätta med vårt gemensamma arbete mot en hög måluppfyllelse samt en god trivsel samt trygg arbetsmiljö på skolan. Vi har under läsåret lagt grunden för våra fokusområden och vi kan se resultat samt möjligheter till förbättring för dessa. Vi har beslutat att vi kommer att fortsätta arbeta kontinuerligt med samtliga fokusområden dock genom att vi förfinar samt fördjupar oss i våra områden till förbättring samt att vi lyfter fram våra framgångsfaktorer som är relationer samt gemenskap. Våra fokusområden inför kommande läsår är: Fokusområde /2017: Relationer / Gemenskap Fokusområdets bakgrund & motiv: Under läsåret 2015/2016 lade vi grunden till vår vision där vi vill ha en Vi-känsla. Vi anser att allt bygger på goda relationer och en god gemenskap vilket gör att vi vill fokusera på detta område under kommande läsår. Detta skapar i sin tur trivsel och trygghet. Vi anser att alla är en del av en helhet och alla delar behövs för att få till en Vi-känsla på skolan. Mål för fokusområdet: Målet är att öka våra goda relationer inom kollegiet och framförallt med eleverna så de känner sig sedda och trygga på vår skola. Har vi goda relationer samt en god gemenskap kommer detta av avspegla sig på eleverna och detta kommer det att visa sig på: Ökad rekommendationsgrad på elevenkät (NKI). Ökad Nöjd medarbetarindex på medarbetarenkät (NMI). Ökad grad av god trivsel på elevenkät (NKI) samt Likabehandlings- och värdegrundsenkät (LoV-enkät). 27

28 Metod, genomförande, uppföljning och redovisning: Genomförande och valda metoder beskrivs vidare i arbetsplanen för 2016/2017. Arbetet följs upp kontinuerligt och redovisas i kommande läsårs kvalitetsrapport. Fokusområde /2017: Kommunikation / Struktur Fokusområdets bakgrund & motiv: Genom att vi arbetat med information som ett av våra fokusområden under 2015/2016 och ser ett gott resultat, vill vi kommande läsår strukturera och förfina vårt informationsarbete som vi påbörjat. Vi önskar lätta på vår samt elevernas arbetsbörda genom att ta vara på samt utnyttja våra olika kunskaper samt lyfta fram elevernas intresseområden. Mål för fokusområdet: Ta tillvara på allas intressen och kunskaper. Ta vara på vår fulla potential samt kompetens. Förfinat informationsflöde samt bättre utnyttjande av våra kunskaper, olikheter och kvalitéer kommer att leda till att vår arbetsmiljö förbättras för både elever samt personal. Detta mäter vi genom: Ökad grad av god studiemiljö på elevenkät (NKI). Minskad arbetsrelaterad ohälsa medarbetarenkät (NMI). Undervisningsutvärdering (UU). Metod, genomförande, uppföljning och redovisning: Genomförande och valda metoder beskrivs vidare i arbetsplanen för 2016/2017. Arbetet följs upp kontinuerligt och redovisas i kommande läsårs kvalitetsrapport. Fokusområde /2017: Lust / Motivation Fokusområdets bakgrund & motiv: Vi har sett att betydelsen av lust och motivation ger resultat. Vi tror att om eleverna vet varför de lär sig kommer de att ta till sig kunskaperna bättre. Vi kommer att arbeta med Formativ bedömning med start i augusti 2016 och detta kommer att genomsyra hela verksamheten. Mål för fokusområdet: Vi vill att eleverna känner vårt stora engagemang, att vi bryr oss och att vi vill se dem lyckas utifrån deras olika förutsättningar och behov. Detta mäter vi genom: Ökad måluppfyllelse med elever som tar examen samt fler elever som når målen i sina kurser. Ökad närvaro i skolan. Ökad andel elever som når betyg A-C 28

29 Metod, genomförande, uppföljning och redovisning: Genomförande och valda metoder beskrivs vidare i arbetsplanen för 2016/2017. Arbetet följs upp kontinuerligt och redovisas i kommande läsårs kvalitetsrapport. BILAGOR: RESULTATBILAGA 29

30 Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2015/2016 [DBGY BORÅS]

31 Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p).

32 Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (totalt) 100% 90% 90,7% 86,7% 86,2% 91,7% 89,7% 88,2% 88,2% 88,2% 89,2% 89,2% 80% 70% 60% 50% 40% Rikssnitt 2015* % 20% 10% 0% Högskoleförberedande program Yrkesprogram DBGY Borås DBGY Totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

33 Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100% 90% 93,8% 93,3% 94,1% 88,9% 90,0% 89,2% 89,7% 88,2% 86,2% 85,7% 86,7% 85,1% 80% 70% 60% 50% 40% Rikssnitt 2015* % 20% 10% 0% HV SA VO DBGY Borås *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först in dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

34 Diagram 3 Funktionell kvalitet: Andel elever på yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet 100,0% 90,0% 86,7% 80,0% 80,0% 70,0% 66,7% 60,0% 59,1% 58,8% 50,0% Rikssnitt 2015* ,0% 30,0% 31,1% 28,6% 33,3% 34,9% ,0% 10,0% 0,0% HV VO DBGY Borås *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först in dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

35 Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen.

36 Diagram 4 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,5 12,9 12,9 13,4 13,4 13,4 13,4 13,2 14,0 13,8 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram DBGY Borås DBGY Totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först in dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

37 Diagram 5 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 13,6 12,8 13,8 12,9 13,1 13,8 14,0 13,4 13,1 13,2 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 HV SA VO DBGY Borås *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först in dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

38 Diagram 6 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 15,0 14,1 14,1 14,1 13,4 13,5 13,6 13,5 14,5 14,3 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram DBGY Borås DBGY Totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först in dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

39 Diagram 7 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,1 12,9 14,0 14,8 14,5 14,1 13,8 13,4 13,3 13,5 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 HV SA VO DBGY Borås *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först in dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

40 Måluppfyllelse samtliga betyg Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng avser endast avgångselever. För att följa upp måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år sammanställer vi också uppgifter om samtliga betyg satta under läsåret. Dels presenteras hur samtliga betyg satta under året är fördelade, dels andelen minst godkända betyg (E) totalt samt i de gymnasiegemensamma ämnen där ett godkänt betyg är en förutsättning för att uppnå kraven för en gymnasieexamen.

41 Diagram 8 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (per program) 100% 90% 96% 88% 95% 97% 94% 96% 95% 91% 91% 89% 85% 96% 92% 80% 70% 60% 50% 40% % 20% 10% 0% HVFRI HVSTY SABET VOVAR DBGY Borås *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först in dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

42 Diagram 9 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (svenska, engelska och matematik) 100% 100% 100% 100% 93% 95% 90% 85% 80% 70% 60% 50% % 30% 20% 10% 0% Svenska 1 Svenska 2 Svenska 3 Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1 *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först in dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

43 Diagram 10 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (Kurstrappa) 100% 90% 80% 70% 71% 75% 75% 77% 60% 50% % 33% 33% 30% 20% 10% 0% MATMAT02b SAMSAM02 VÅRVÅR01 MATMAT01B PEDKUO0 HVKMAE0 *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först in dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

44 Genomströmning Elever som tagit gymnasieexamen inom tre år Tabellen visar andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Måttet beräknas på samtliga elever som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen tre år före det aktuella examensåret. Uppgifterna är hämtade ur Siris (skolbladet). Redovisningen görs för det program och för den skolenhet eleverna började på som nybörjare för fyra år sedan, även om eleverna fått examen efter att ha bytt program eller bytt skolenhet/ort.

45 Diagram 11 Funktionell kvalitet: Andel elever som tagit examen inom tre år start 2012/ % 90% 80% 82% 80% 79% 79% 70% 68% 68% 69% 66% 68% 60% 50% 40% 57% HV VO Totalt 2015 Totalt % 20% 10% 0% DBGY Borås Kommunen Riket *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

46 Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven samt överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg. Endast elever som fått ett kursbetyg och betyg på det nationella provet finns med i statistiken.

47 Tabell 1 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg 2015/2016 Skolan totalt 2015/2016 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre ENGENG % 57% 43% ENGENG % 36% 58% MATMAT01a 10 0% 60% 40% MATMAT01b 6 0% 83% 17% MATMAT02a 0 Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas MATMAT02b 0 Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas MATMAT03b 0 Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas SVASVA01 2 0% 0% 100% SVASVA03 3 0% 67% 33% SVESVE % 58% 42% SVESVE % 59% 36% Samtliga ämnen 142 2% 54% 44%

48 Tabell 2 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg jmf med föregående år Skolan totalt 2014/2015 jmf 2015/2016 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2014/2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2015/2016 Engelska 5 39% 57% Engelska 6 55% 36% Matematik 1a 91% 60% Matematik 1b 75% 83% Matematik 2b Uppgift saknas Uppgift saknas Svenska som andraspråk 1 50% 0% Svenska 1 57% 58% Svenska 3 90% 59% Samtliga ämnen 60% 54%

49 Tabell 3 Instrumentell kvalitet: Betygsfördelning nationella kursprovsbetyg Antal genomförda prov Andel A Andel B Andel C Andel D Andel E Andel F Engelska % 20% 31% 14% 14% 0% Engelska % 9% 42% 15% 24% 0% Matematik 1a 10 0% 8% 17% 8% 50% 17% Matematik 1b 6 0% 0% 17% 17% 17% 50% Matematik 2b i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. Svenska som andraspråk 1 2 0% 50% 0% 0% 50% 0% Svenska % 16% 39% 29% 6% 0% Svenska % 18% 32% 18% 27% 0% Samtliga ämnen % 15% 33% 18% 20% 3%

50 Behörighet (pedagogisk personal) Här presenteras hur stor andel av lärarna på skolan som erhållit sin lärarlegitimation i jämförelse med riket under de senaste två åren. Siffror avser andel av alla personer som har lärarexamen, och fått examensbevis utfärdat (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare). Statistiken har samlats in av Statistiska centralbyrån (SCB), på uppdrag av Skolverket (Siris) under oktober månad.

51 Diagram 12 Instrumentell kvalitet: Behörighet (pedagogisk personal) 100% 90% 80% 80% 82% 81% 79% 79% 79% 70% 60% 50% 40% 54% 43% 2013/ / / % 30% 20% 10% 0% DBGY Borås Kommunen Riket *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

52 Likabehandling- och värdegrundskartläggning Varje höst (oktober-november) genomförs en likabehandling och värdegrundsenkät som är en del av skolans arbete för att främja likabehandling samt motverka kränkningar. Resultaten av likabehandling och värdegrundsenkäten lyfts inom lärarlaget och diskuteras därefter tillsammans med eleverna. Efterföljande analys ligger till grund för insatser och åtgärder som löper under året. Under januari månad upprättar skolan med bakgrund av genomförd analys ett plandokument där samtliga förebyggande och främjande åtgärder avseende både likabehandling och motverka kränkande behandling finns med.

53 Diagram 13 Instrumentell kvalitet: Likabehandling- och värdegrundsenkät 100% 96% 93% 96% 93% 90% 80% 79% 83% 79% 85% 70% 60% 50% 40% 2014 Ja/Oftast 2015 Ja 30% 20% 10% 0% Har du fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete? Vet du vart du ska vända dig om du själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan? Känner du förtroende för att skolan tar tag i situationen när skolan får reda på att du eller någon annan upplever kränkningar på skolan? Känner du dig trygg i skolan?

54 Studiemiljö och undervisning Varje år genomförs en elevenkät där eleverna på skolan ges möjlighet att svara på frågor om hur de upplever studiemiljön och undervisningen på skolan. Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl påståendet stämmer överens med deras upplevelse. Resultaten ger således ett medelvärde av elevernas sammantagna bedömning av respektive påstående, samt ett index för respektive område (studiemiljö och undervisning). Siffror som redovisas är andel 7-10 (i hög grad).

55 Diagram 14 Instrumentell kvalitet: Studiemiljö elev 100% % 87% 90 80% 70% 60% 50% 40% 46% 40% 59% 78% 77% 69% 67% 64% 53% 38% 61% 64% 61% 73% % 30 DBGY % 20 10% 10 0% Eleverna behandlar varandra med respekt Personalen tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Jag känner mig trygg i skolan Jag tycker att jag kan få arbetsro Jag tycker att personalen tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter 0 Studiemiljö Index

56 Diagram 15 Instrumentell kvalitet: Undervisning elev 100% % 90 80% 70% 60% 67% 61% 69% 60% 55% 64% 73% 59% 71% 55% 56% 67% % % % 30 DBGY % 20 10% 10 0% Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet Lärarna hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen 0 Undervisning Index *Frågan ingår inte i samlat Index för undervisning

57 Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad (Upplevd kvalitet) Den upplevda kvaliteten utgår från elevernas egna personliga förväntningar på skolan. I den elevenkät som genomförs årligen (Markör) ställs frågor kring elevernas nöjdhet (NKI), trivsel och i hur hög grad de skulle rekommendera sin skola till någon annan. Resultaten ger ett index för respektive område; Nöjdhet (NKI), trivselgrad samt rekommendationsgrad.

58 Diagram 16 Upplevd kvalitet: Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad DBGY Nöjdhet (NKI) Trivselgrad Rekommendationsgrad

59 Undervisningsutvärdering (Instrumentell kvalitet) Två gånger under läsåret genomförs undervisningsutvärderingar på samtliga skolor. Undervisningsutvärderingarna utgör ett uppföljningsverktyg som ger en indikation på i hur hög grad eleverna upplever att lärarna inom ramen för undervisningen följer de riktlinjer som anges i läroplanen (Lgy11) med avseende på kunskaper (2.1), normer och värden (2.2), ansvar och inflytande (2.3), arbete och samhällsliv (2.4) samt bedömning och betyg (2.5). Siffror som redovisas är andel 7-10 (i hög grad).

60 Instrumentell kvalitet: Undervisningsutvärdering Ansvar och inflytande 1. Läraren underlättar för mig att planera mina studier och ta ansvar och för mitt skolarbete. 2. Läraren visar intresse för vad jag har för förkunskaper och förväntningar på kursen, och uppmuntrar mig att vara med och bestämma hur vi ska arbeta. Arbetsliv och vidare studier 3. Läraren gör det tydligt för mig varför kursen är en viktig del av min utbildning och hur jag skulle kunna ha användning för mina kunskaper i mitt framtida arbetsliv och i vidare studier. Bedömning och betyg 4. Läraren gör det tydligt för mig vilka mål vi arbetar mot och vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. 5. Läraren har regelbunden kontakt med mig om hur det går för mig och hur jag kan utvecklas ännu mer. Demokratisk kompetens och värdegrund: 6. Jag kan lita på att läraren ingriper om någon utsätts för kränkningar. 7. Läraren ger mig möjlighet att träna på att ta ställning, presentera, kommentera, diskutera och argumentera. 8. Läraren gör det tydligt för mig vad demokrati är. 9. Läraren är mån om att alla ska få möjligheten att få komma till tals och bli lyssnade på. Drivkraft, självförtroende och sammanhang 10. Läraren får mig att tro på mig själv och att jag kan lära. 11. Läraren ger mig den hjälp jag behöver för att det ska gå så bra som möjligt för mig. 12. Läraren ger mig möjlighet att arbeta utifrån mina intressen och drivkrafter. 13. Läraren inspirerar mig att vilja lära mig mer. 14. Läraren är bra på att skapa arbetsro. 15. Läraren är bra på att skapa ett bra samarbets- och diskussionsklimat. Kreativ kompetens 16. Läraren ger mig möjlighet att utveckla min kreativitet.

61 Diagram 17 Instrumentell kvalitet: Undervisningsutvärdering (Andel 7-10) 100% 80% 80% 78% 76% 75% 72% 77% 75% 81% 71% 68% 83% 79% 73% 79% 78% 71% 84% 85% 85% 79% 80% 79% 81% 80% 79% 77% 74% 74% 74% 72% 71% 77% 60% 40% HT2015 VT % 0%