DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB LUND KVALITETSRAPPORT

Transkript

1 MNASIE Y G sed 1996 an TNING OT DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB LUND OLA DR SK ANKAS BL KVALITETSRAPPORT

2 INNEHÅLL Kvalitetsrapport 2015/ Innehåll... 2 Ledare Beskrivning av DBGY Lund DBGY Lund Vision & pedagogiskt upplägg (Ledstjärna och ledord) Organisation, skolledning och personal Utbildningar och elevantal Förutsättningar för skolenhetens måluppfyllelse Lärare, förstelärare och lärarbehörighet Värdegrundsarbete Elevhälsa och arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Arbetsliv och vidare studier Internationalisering Finansiering och elevprognos... 9 Sammanfattningsvis Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet Arbetsplan och Kvalitetsrapport Kvalitetsbegreppen Metoder för uppföljning i kvalitetsarbetet Interna granskningar EWS, Betygsprognoser och examensprognoser Betygsuppgifter Enkäter Nationella kursprov Kvalitetshjul Skolans Fokusområden 2015/ Fokusområde : Likabehandling, respekt, trygghet och arbetsro Fokusområde Kollegialt lärande Samlad bedömning av skolenheten 2015/ Funktionell kvalitet

3 Andel elever med gymnasieexamen Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis) Andel godkända betyg (lägst E) samtliga kurser Andel godkända betyg (lägst E) behörighetsgivande kurser Betygsfördelning Genomströmning Instrumentell kvalitet Skolinspektionens tillsyn och intern granskning Undervisning och studiemiljö Arbetsplatsförlagt lärande - APL Introduktionsprogram Likvärdig bedömning Anmälningar om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Klagomål Upplevd kvalitet Ändåmålsenlig kvalitet Sammanfattande bedömning och fokus framöver BILAGOR: Resultatbilaga

4 LEDARE I Lund ser vi utveckling och engagemang som livsviktiga ingredienser för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag. Vi arbetar ständigt för att bli bättre inom alla område för att alla elever ska lyckas med sina studier och känna sig sedda som individer. Trots att vi är en relativt ny skola, startade 2011 har vi kommit långt när det gäller vår utveckling. Vi arbetar med formativ bedömning, reflektion, kamratbedömning, auskultation, tema och infärgning samt betyg och bedömning för att nämna några. Koppling till forskning och beprövad erfarenhet ser vi som en självklarhet men vi diskuterar även egna tankar och funderingar kring skolutveckling. För att lyckas med vår ambition har vi en ständig pedagogisk diskussion kring vårt arbete och vardag. Denna kan ske informellt i korridoren men framför allt under strukturerade former i ledning av ledningsgrupp, förstelärare, specialpedagog eller rektor. De område som vi arbetar med systematiskt är alltid kopplat till målet resultat i olika former. Under året har vi bland annat fokuserat på kollegialt lärande. Genom att lärarna mer uttalat arbetar med kollegialt lärande för att förändra och våga prova annorlunda undervisningsmetoder kan elevernas måluppfyllelse öka. Forskning visar att mötet mellan lärare och elev har stor inverkan på elevernas måluppfyllelse och kommande läsår kommer vi fortsätta arbeta än mer kollegialt för att stötta varandra att utvecklas i vårt uppdrag som lärare. Vi följer alla våra elever på de sätt vi kan och vet att detta har en positiv effekt på deras resultat och lärande. I detta arbete gör studiecoacherna en stor insats. Marie Roslund, DBGY Lund 4

5 1. BESKRIVNING AV DBGY LUND 1.1. DBGY LUND Drottning Blankas Gymnasieskola i Lund startade 2011 på Botulfsgatan 5A. I starten hade vi 29 elever och läsåret 15/16 ökade siffran till 152 elever. Huvudbyggnaden är belägen på Skomakaregatan 12 där skolledning, rektor och elevhälsa finns. Övriga lokaler finns på Mårtenstorget 5. Idrottsundervisningen bedrivs i olika lokaler kopplat till ämnesplanens innehåll. Bland annat samarbetar vi med gymmet 24/7 samt genomför idrott på Viktoriastadion. DBGY har totalt 11 skolor runt om i landet och ingår sedan 2007 i Academedia, som är Sveriges största utbildningsföretag med verksamheter inom förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning VISION & PEDAGOGISKT UPPLÄGG (LEDSTJÄRNA OCH LEDORD) DBGY Lund ser vikten av att bedriva en verklighetsanknuten undervisning, i form av studiebesök, skarpa projekt, studieresor samt inbjudna föreläsare. Samtidigt eftersträvas en delaktighet hos elever samt en strävan efter att samtliga lektioner skall upplevas som meningsfulla präglade av examensmålen. Skolan har ett formativt arbete med inslag av bland annat kollegialt lärande samt kamratbedömning. Utöver detta har man ett tematiskt samarbete mellan olika kurser, men även ett stort tema för hela skolan. Lärarna arbetar med förstärkande feedback i alla delar. Samtliga pedagoger arbetar med matriser samt ger återkoppling på vårt intranät Schoolsoft. Som ett led i att stärka vårt uppdrag har vi under läsåret 2015/2016 arbetat med infärgningen av de programgemensamma kurserna i de gymnasiegemensamma sådana. Utöver detta arbetar man med att använda datorn på ett pedagogiskt sätt genom olika spel, quizzar, skydrive etc, och alltså då inte enbart som skrivredskap. I vårt utvecklingsarbete har pedagogerna arbetat med elevernas delaktighet för att öka det egna inflytandet och ansvaret hos eleverna. Med ovanstående delar samt med våra engagerade pedagoger tror vi på att eleverna når bättre resultat ORGANISATION, SKOLLEDNING OCH PERSONAL Rektor har det övergripande ansvaret för verksamheten. På skolan finns en ledningsgrupp bestående av rektor, biträdande rektor, förstelärare, programansvariga samt specialpedagog. I denna grupp diskuteras utveckling samt hur verksamheten fungerar samt vad som är aktuellt. Ledningsgruppens medlemmar förmedlar beslut ut i verksamheten och följer upp dessa för återkoppling till rektor. Ledningsgruppen träffades under läsåret 1516 var tredje vecka. 5

6 Biträdande rektor har ansvaret för likabehandlingsarbetet, elevdemokrati och internationalisering. Varje onsdag har vi haft pedagogisk utvecklingstid i 90 min denna har förste lärare haft ansvar för tillsammans med rektor. Specialpedagogen har avsatt tid varje vecka för elevärende där möjlighet finns att sammankalla undervisande personal. Övrigt finns rullande schema för arbete med examensmålen, infärgning samt tema. Varje medarbetare ingår i en arbetsgrupp (student, prövning/uppsamling, marknadsföring samt lägerskola, aktiviteter) där avsatt tid finns var tredje veckan. Utöver undervisande personal finns funktioner inom elevhälsa, administration samt vaktmästeri UTBILDNINGAR OCH ELEVANTAL Programutbudet och fördelningen av elevantal redovisas nedan. Elevgruppen består av 87 % flickor. Eleverna kommer från 24 olika kommuner runtom i Skåne. Betygspoängen från grundskolan sträcker sig från 100 till 290 poäng. Elevernas bakgrund är spridd, allt från akademikerhem till hem med tuffare ekonomiskt klimat. Eleverna har till största del svensk bakgrund. Skolan har för läsåret 2015/2016 inga introduktionselever. Nationellt program DBGY-Program År 1 År 2 År 3 År 4 Estetiska programmet Bild Inredningsdesign och formgivning Hantverksprogrammet Stylist Hår- och makeupstylist Samhällsvetenskapsprogrammet - Beteendevetenskap Totalt 142 elever Introduktionsprogram År 1 År 2 År 3 År 4 Introduktions-program Totalt 0 elever Totalt 142 elever 1.5. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SKOLENHETENS MÅLUPPFYLLELSE LÄRARE, FÖRSTELÄRARE OCH LÄRARBEHÖRIGHET Detta läsår består personalen av 23 medarbetare. De flesta lärare är tillsvidare anställda övriga är visstidsanställda. Utöver lärarna ingår administratörer på 60% samt vaktmästare 50% med lönebidrag samt 2 elevassistenter. Rektor på 100 % som även har SYV-uppdraget då rektor har en examen som studie- och yrkesvägledare i grunden. 6

7 Under läsåret har det funnits ett arbetslag då skolan befunnit sig på två adresser för att öka samhörigheten. Därtill har rektor under 2015 slutfört den statliga rektorsutbildningen. Skolans förstelärare har i sitt uppdrag drivit kompetensutbildning kring kollegialt lärande med fokus på elevers delaktighet i klassrummet, ledarskapet i klassrummet samt betyg och bedömning vilket skett varje onsdag. Syftet med detta är att säkerställa att vi bland annat tolkar begrepp och bedömer likvärdigt för eleverna vilket skapar en trygghet för elever och lärare. Andel behöriga lärare är för läsåret 65%. Nio lärare har formell behörighet för de kurser de undervisar i. De övriga har bedömts ha adekvat och lämplig erfarenhet för att bedriva undervisning. Lärare i yrkesämnen är fråntagna behörighetskravet. Inom verksamheten följs andel behöriga upp via huvudman och rektor och plan för att öka behörigheten finns VÄRDEGRUNDSARBETE Skolans övergripande värdegrundsarbete redovisas i planen mot kränkande behandling och diskriminering som personal, elever och elevhälsa är delaktiga i. Varje höst genomförs en likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-enkät) där eleverna får svara på frågor som bland annat avgör trygghetsnivån på skolan, i vilken utsträckning de fått information om skolans värdegrundsarbete samt om de vet vart de skall vända sig om de upplever sig illa behandlade. Underlaget tillsammans med övrig information som samlas in via undervisningen, elevråd osv. ger skolan indikationer på vilka kommande främjande, förebyggande och även åtgärdande insatser som bör vidtas för att främja en trygg miljö för lärande. Om en elev upplever sig illabehandlad eller om det finns annat som framkommer som ger upphov till oro görs en anmälan om kränkande behandling till huvudman. Huvudmannen utreder, via juristkompetens, ärendet vilket resulterar i kortsiktiga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Därtill ges förslag på långsiktigt förebyggande och främjande insatser ELEVHÄLSA OCH ARBETE MED EXTRA ANPASSNINGAR OCH SÄRSKILT STÖD Elevhälsan består av rektor, skolsköterska 20%, som arbetar varje måndag, kurator 20% varje måndag, specialpedagog 60% mån-tors, syv (rektor). Skolläkare och skolpsykolog är knutna till skolan via Skolpool. Elevhälsan har under året haft möte varannan måndag där alla funktionerna samlats. En gång per termin samlas även elevhälsan med skolpsykolog samt skolläkaren. Skolläkaren har mottagning tillsammans med skolsköterskan 2-3 gånger per läsår. Inom ramen för undervisningen genomför samtliga lärare extra anpassningar. I de fall en elev riskerar att inte nå målen anmäls detta för vidare utredning om elevs behov av 7

8 särskilt stöd (se ansvarsfördelning nedan). Vi arbetade även med mentors kartläggning som ett är samtalsverktyg som mentorer kan använda vid behov. Under läsåret har vi arbetat med tidiga utvecklingssamtal för de elever som vi av någon anledning ville/behövde ha samtal med tidigt. Specialpedagogen finns på plats måndag till torsdag och är då tillgänglig när eleverna är på plats. Specialpedagogen har delegation för genomförande av utredning samt utarbetande av åtgärdsprogram i samarbete med mentor och elev samt vårdnadshavare. Rektor fattar beslut om åtgärdsprogram. En gång per termin har vi klasskonferenser där vi går igenom samtliga elevers studiesituation. Specialpedagogen har en timme varje vecka för möjlighet att kalla samman lärarna för genomgång kring olika aktuella elever och behov eller annat av specialpedagogisk vikt som exempelvis extra anpassning i ordinarie undervisning. Specialpedagogen har haft en timme per vecka för att diskutera och informera kring extra anpassningar och specifika behov kring elever och undervisning. Syftet är att säkerställa att vi hela tiden förbättrar arbetet kring eleverna och våra metoder som leder till högre måluppfyllelse När det gäller stödfunktioner har vi organiserat schemat med studietid, mentorstid samt fördjupningstid i svenska, engelska och matematik. På studietiden är alla lärare frilagda för att ha möjlighet att hjälpa eleverna ARBETSLIV OCH VIDARE STUDIER På DBGY Lund är rektor ansvarig för studie- och yrkesvägledningen. Detta innefattar bland annat information till samtliga klasser och genomför även individuella samtal. Under året har SYV skapat en temadag för ansvar och framtid. SYV har kvalitetssäkrat att studieplanerna varit korrekta och varit bollplank till mentorer/pedagoger. Skolan har mycket samverkan med yrkeslivet och vi börjar tidigt. Programråd på hantverksprogram finns och arbetslivskontakter knyts. Samhällsprogrammet har haft en del Vi har även ex föräldrar med olika yrken föreläser mm. I läraruppdraget ingår viss studie och yrkesvägledning och framför allt våra yrkeslärare informerar och diskuterar vidare vägar efter gymnasiet med sina elever. Pedagogerna arrangerar även studiebesök i verkligheten samt besöker mässor och öppna hus med eleverna. De pedagoger som är mest aktiva kring detta informerar och inspirerar de övriga INTERNATIONALISERING Skolan arbetar med internationalisering delvis genom att estetiska programmet besökte Barcelona i slutet på årskurs tre. Syftet med resan var att undersöka och ta reda på mer fakta kring arkitektur, konstnärer samt andra estiska begrepp. Biträdande rektor arbetade med att bjuda in studiebesök från Italien till skola för att informera om studier inom aktuellt område. Biträdande rektor skapade kontakt med en skola i Kanada för ett eventuellt framtida utbyte mellan elever. Ansökan för kontaktresa till skolan i Kanada 8

9 gjordes och godkändes vilket innebär att rektor tillsammans med två lärare åker iväg i höst för att etablera ett samarbete för framtiden FINANSIERING OCH ELEVPROGNOS Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmaterial förväntas eleverna stå för själva. Prognosen för kommande år gällande antal elever är en ökning med cirka 20 elever vilket gör att skolans elevantal hamnar runt 170 elever totalt. Detta beror på att vi kommer att utöka med ytterligare en profil på det estetiska programmet samt starta en ny profil på samhällsprogrammet uniform och beteende, dock stänger vi profilen sociala medier och kultur. Stängningen att denna profil sker då vi har många sökande till uniform och endast ett fåtal till profilen sociala medier. Att endast ta in till profilen uniform skapar goda förutsättningar för att innovativt och aktivt program. SAMMANFATTNINGSVIS Sammanfattningsvis finns goda förutsättningarna för att bedriva utbildningar av god kvalitet. Följande delar anses viktiga förutsättningar för att bedriva den verksamhet skolan har och för att nå fortsatt god måluppfyllelse: Merparten av pedagogerna är behöriga. Merparten av pedagogerna har varit anställda under en längre tid. Arbetsplatsträffar finns samt pedagogisk utvecklingstid/reflektionstid/ där all personal möts och arbetar med betyg och bedömning samt infärgning och examensmålen. Den pedagogiska utvecklingen vilar på vetenskaplig grund. Specifik tid då specialpedagog sammankallar berörda pedagoger i aktuellt område. Studietid där vi har fokuserat på studieplanering för eleverna, samt tid på schemat för mentorerna. Kontinuerlig uppföljning av resultat av mentorer samt elevhälsa med hjälp av EWS. Fördjupningstid i svenska, matematik och engelska finns på schemat. Proaktivt arbete med eleverna i klassrummet och via mentorerna. Närvaro/frånvaro strategier (främjande/förebyggande). Viss fördelning av utlagd tid inom vissa kurser. Förstelärare med tydliga uppdrag samt biträdande rektor. 9

10 2. BESKRIVNING AV DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET I detta avsnitt beskrivs hur skolan arbetar systematiskt med kvalitet och måluppfyllelse under läsåret. Därtill listas en del av de metoder som vi har för att följa upp och utvärdera skolornas resultat under året ARBETSPLAN OCH KVALITETSRAPPORT Vid läsårsstart upprättar skolan en arbetsplan innehållande prioriterade fokusområden. Arbetsplanen tar sin utgångspunkt i skolans samlade analys från föregående läsår. Under innevarande läsår följer skolan upp fokusområdena och hur väl man når uppsatta mål och vilka metoder som gett effekt. Vid läsårsslut görs sedan en fördjupad analys av årets samlade resultat, vilket dokumenteras i en kvalitetsrapport KVALITETSBEGREPPEN I vårt kvalitetsarbete utgår vi från fyra kvalitetsbegrepp. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever får en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande över sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Och slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning METODER FÖR UPPFÖLJNING I KVALITETSARBETET INTERNA GRANSKNINGAR Interna granskningar genomförs kontinuerligt med syftet att säkerställa att samtliga skolor arbetar utifrån rådande författningskrav. Ambitionen är att granskningarna och efterföljande analys leder till en långsiktig utveckling av både den övergripande verksamheten och de enskilda skolorna. 10

11 De interna granskningarna utgår från Skolinspektionens tillsynsmodell och innefattar skolbesök, resultat- och dokumentationsgenomgång samt uppföljningar inom en rad olika kvalitetsområden. Under granskningstillfället intervjuas också rektor, lärare, elevgrupper och elevhälsa för att ge en samlad bild av skolans rutiner och dagliga arbete. Därtill granskas dokumentation, rutinbeskrivningar, betygskataloger och andra för verksamheten styrande dokument EWS, BETYGSPROGNOSER OCH EXAMENSPROGNOSER Uppföljning av elevers kunskapsutveckling görs genom betygsprognoser, EWS samt examensprognoser. EWS: Under läsåret genomförs regelbundet uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i verktyget EWS (Early Warning System). Verktygen syftar till att uppmärksamma elever som riskerar att inte nå målen, eller som kommer möta hinder i sin kunskapsutveckling. Betygsprognoser: Varje termin genomförs betygsprognostiseringar i samtliga kurser. Betygsprognoserna utgör varje lärares professionella bedömning av det betyg som eleven i slutet av kursen väntas få, förutsatt att arbetet sker på liknande sätt och att eventuella stödinsatser nyttjas. Betygsprognostiseringarna är en del av systematiken i att följa upp i vilken utsträckning eleverna förväntas nå uppsatta mål och hur väl man som skola lever upp till uppdrag i läroplan och skollag. Examensprognoser: genomförs vid två fasta avstämningar och ger indikationer på i vilken utsträckning eleverna i år tre förväntas nå en examen. Verktyget infördes under läsåret 2014/2015 och är ett effektivt uppföljningsverktyg för skolan och huvudmannen BETYGSUPPGIFTER Uppgifterna om satta betyg sammanställs på skolnivå med syftet att utgöra ett underlag för analys och bedömning av hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och programmålen nåtts under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas i resultatbilagan och kommenteras vidare i den samlade bedömningen av verksamhetens måluppfyllelse i slutet av denna kvalitetsrapport ENKÄTER För skolan genomförs varje läsår ett antal betydelsefulla enkäter: Likabehandlings- och värdegrundsenkäten, Elevenkät (NKI) och medarbetarenkät (NMI) samt undervisningsutvärderingar. Därtill tillkommer externa enkäter såsom kommunala enkäter samt skolinspektionens Skolenkät. Likabehandlings- och värdegrundsenkäten (LoV-enkät) genomförs varje höst och utgör ett underlag för bedömning av hur väl skolorna lyckas driva ett målinriktat arbete för att förhindra kränkande behandling och främja likabehandling. Likaså följer enkäten upp kännedomen om arbetet som bedrivs på skolan och delaktighet 11

12 bland eleverna. Kartläggningen blir en del av skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering som upprättas varje kalenderår. Elev- och medarbetarenkäter (NKI, NMI) genomförs i januari/februari och syftar till att följa upp den upplevda kvaliteten och vissa delar av den instrumentella kvaliteten (undervisning och utbildning). Undervisningsutvärderingar genomförds vid två tillfällen under läsåret och syftar till att stärka undervisningens kvalitet. Undervisningsutvärderingarna utgår från läroplansmålen och är formulerade som 16 frågepåståenden. I dessa behandlas områden som ansvar och inflytande, arbetsliv och vidare studier, bedömning och betyg, demokratisk kompetens och värdegrund, drivkraft, självförtroende och sammanhang samt kreativ kompetens NATIONELLA KURSPROV De nationella proven är ett av flera betygsunderlag som används i svenska, engelska och matematik. Resultaten från de nationella kursproven bildar också underlag för att bedöma hur väl de nationella provresultaten stämmer överens med satta betyg i respektive kurs. Överensstämmelsen mellan satta kursbetyg och nationella provbetyg ger skolan möjlighet att analysera i vilken utsträckning undervisningen utgår och planeras utifrån rådande styrdokument. Därtill i vilken utsträckning bedömningen är likvärdig och rättssäker. 12

13 2.4. KVALITETSHJUL 13

14 3. SKOLANS FOKUSOMRÅDEN 2015/ FOKUSOMRÅDE : LIKABEHANDLING, RESPEKT, TRYGGHET OCH ARBETSRO Fokusområdets bakgrund & motiv: För att främja en positiv resultatutveckling samt en ökad närvaro hos eleverna valde skolan att fokusera på respekt, trygghet och arbetsro som ett fokusområde för läsåret 2015/2016. Vid analys av elevenkäten (NKI) i juni 2015 framkom att respekten mellan eleverna i vissa klasser, framför allt hantverksklasserna var alltför låg, vilket påverkat elevernas delaktighet negativt. Resultatet på frågan" vi behandlar varandra med respekt" sjönk från 2014 till 2015 från 77% till 57%. Forskningen visar på sambandet mellan goda resultat och hög närvaro samt arbetsro. Även arbetsron sjön i våra undersökningar. Frågan "jag tycker jag kan få arbetsro" har enligt elevenkäten sjunkit från 72% till 54%. Tryggheten i skolan låg enligt elevenkäten 2015 på 87% och 91% av eleverna angav att det inte förekom någon mobbning eller rasism på skolan. Tyvärr är det 9% på skolan som upplevde att detta fanns, och siffran har höjts något sedan starten av skolan för 4 år sedan. Därför valde vii fokusområdet likabehandling lagt med trygghet för att stävja den siffran och våra förhoppningar är att vi genom att ha det här fokusområdet kan se positiva resultat som följd av vi implementerar nya strukturer och stärker befintliga. Mål och syfte: Enligt Läroplanen 2011 ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. samt Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Målet för läsåret 15/16 var således att: Öka andelen elever som respekterar varandra Tydliggöra definitionen för arbetsron och nå ökad arbetsro Metod och genomförande: Metod 1: Utökade förutsättningar för arbetsro Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en studiemiljö som präglas av trygghet och studiero. All personal arbetar aktivt med skolan likabehandlingsplan. Detta sker delvis genom implementering av ny struktur på mentorstiden, där eleverna göras mer delaktiga i sin egen studieplanering, ansvariga är skolans mentorer. 14

15 Klassrumsplacering sker vid behov ansvariga för detta är undervisande lärare i samarbete med elevhälsan. Insatserna som gjorts främjar en god arbetsro. Alla mentorer har efter resultaten från elevenkät (NKI) fört en diskussion med sina mentorselever kring just arbetsro för att säkerställa att resultatet stämmer och för att få fram en gemensam strategi för hur vi ska arbeta vidare med arbetsron. Bokningsbara grupprum finns att använda vid behov. Metod 2: Stärka skolans demokratiska processer För att stärka de demokratiska processerna fick samtlig personal arbeta med likabehandlingsplanen. Representanter från skolans trivselråd (personal och elever) är genom trivselrådet och dess aktiviteter aktiva och verkar för att stärka fokusområdets mål. Trivselrådet träffades var fjärde vecka där det t.ex. diskuteras och tas fram aktiviteter för att stärka gemenskapen på skolan mellan årskurser men också mellan programmen. Detta sker exempelvis på aktivitetsdagar. Ny struktur med vänskapsambassadörer implementerades på skolan som fungerade som trivselrådets förlängda arm i klassrummet och verkade för ett bra klassrumsklimat Biträdande rektor ansvarar i dialog med rektor för att alla mentorer får information om skolans elevuppdrag och elevinflytande så att de stärks och tydliggörs för skolans elever. Rektor och biträdande rektor säkerställer att alla nya elever förstår skolans organisation och struktur för att ha en reell möjlighet att påverka. Metod 3: Stärka tryggheten på skolan Hemklassrum nyttjades för att skapa trygghet och lugn i studiemiljön. Skolans personal kom också överens om att vara mer synliga i skolans gemensamma utrymmen. Föräldraråd har genomförts, där föräldrarna haft möjlighet att ta del av hur skolan tänker och samtidigt gett möjlighet till påverkan. Skolan har återkommande haft skolråd där klassens mentorer länken mellan klassrepresentanterna och skolan. Biträdande rektor och rektor ansvarar och kallar till rådets möten. Metod 4: Organisatoriska förändringar Ändringar gjordes också I skolans organisation inför läsåret 1516 då biträdande rektor i dialog med rektor fick som uppdrag att vara en länk mellan fokusområdet och uppdraget så att mentorerna skulle få tillräcklig information om elevuppdraget och elevers delaktighet. Detta skedde genom att tydlig struktur och uppföljning av biträdande rektor. Uppföljning & utvärdering: Skolan valde att följa upp området genom att titta närmare på och via: Index för Studiemiljö (elevenkät) gällande respekten för varandra Närvarostatistik LoV-enkäten HT

16 Gruppsamtal med fokus på arbetsron tillsammans med eleverna och ansvarig mentor Resultat: 2015 visade Elevenkäten (NKI-undersökningen) att 57% av eleverna svarade att eleverna respekterade varandra vilket var en minskning med 20% från år Vi har därför arbetat med fokus på likabehandling, respekt, trygghet och arbetsro som ett fokusområde. För att förbättra respekten till varandra på skolan implementerades vänskapsambassadörer och arbetet med likabehandlingsplanen sattes mer i fokus för att öka uppmärksamheten kring vikten av att behandla varandra med respekt. Vänskapsambassadörerna var och är trivselrådets förlängda arm och har verkat genom trivselrådet och dess aktiviteter för att stärka fokusområdet. När elevenkäts (NKI) - resultatet för 2016 kom så ansåg 64% av eleverna att man respekterade varandra. Resultatet av våra insatser är att vi har 7%-enheter fler elever som anser att eleverna respekterar varandra. I LOV-enkäten 2014 så var det 70% av eleverna som kände sig delaktiga i skolans likabehandling- och värdegrundsarbete vilket vi på skolan tyckte var en alltför låg siffra. I LOV-enkäten 2015 svarade 82% av eleverna att de i den utsträckning de önskade kände sig delaktiga i skolan likabehandling- och värdegrundsarbete. Vi kan alltså se att våra insatser har gett en ökning på 12%-enheter. För att öka skolans trygghet har vi fokuserat på att införa hemklassrum och att synliggöra skolans personal mer i skolans gemensamma utrymmen men också genom att lärarna har sina dörrar öppna oftare. Vi försökte införa föräldraråd i åk 1 men eftersom intresset från föräldrarna var lågt valde vi att skjuta på denna metod till kommande läsår 2016/2017. Tryggheten bland eleverna var enligt elevenkäten (NKI) %. Våra insatser ledde till en 92% i samma undersökning I LOV-enkäten 2014 så såg vi att bara 70% av eleverna kände sig delaktiga i våra trivsel och ordningsregler och i vår arbetsplan hade vi därför som mål att få den att öka Vi arbetar aktivt, öppet och transparent för att alla ska känna sig delaktiga och välkomna. På frågan; Jag tycker jag kan få arbetsro, svarade 54 % av eleverna ja i NKIundersökningen Vårt mål var att öka den och vi har arbetat med klassrumsplacering vid behov, vi har också arbetat aktivt med skolans likabehandlingsplan genom trivselgruppsmöte och återkoppling. Vi har infört ny struktur på mentorstiden där eleverna har gjorts mer delaktiga i sin studieplanering och vi har frigjort mer bokningsbara grupprum. I NKI-undersökningen 2016 så hade arbetsron ökat med hela 12 %, 66% av eleverna som nu upplevde arbetsro. Slutsatser. Genom att tydligt sätta fokus på konkreta frågor och genom att ta fram konkreta metoder kopplade till dess frågor ser vi att mycket positiva saker sker och våra resultat ökar i de aktuella frågorna. Genom att stärka styrkedjan från rektor och hela vägen till lärare och elever får vi en skola med mer engagemang och delaktighet. En starkare styrkedja har vi skapat genom att främja en hållbar struktur där det finns tid för 16

17 samtliga parter att delta. Likaså är återkoppling på delaktigheten en viktig faktor för att strukturen ska hålla framöver. Vi kommer fortsatt sätta fokus på trygghet, likabehandling och respekt under nästa läsår. Detta kommer ske genom att ytterligare stärka den struktur som vi nu börjat att bygga upp. Då skolan nästa år blir en skola för mänskliga rättigheter känns det oerhört viktigt att ytterligare stärka området likabehandling. Arbetsro kommer fortsatt vara ett prioriterat område inom fokusområde FOKUSOMRÅDE KOLLEGIALT LÄRANDE Fokusområdets bakgrund & motiv: Under läsåret 2014/2015 arbetade skolan med kollegialt lärande. Under innevarande läsår valde vi att fortsätta arbetet då det inkluderar många områden och är ett naturligt sätt för skolan att fortsätta stärka det gemensamma pedagogiska arbetet. I elevenkäten Elevernas upplevelse av undervisningen hade i vår årliga elevenkät (NKI) höjts något från året innan, från 71 (2014) till 75 (2015). Under 1516 ville vi fortsatt stärka undervisningen och elevernas upplevelse av den genom att fokusera på: Mål 1: Stärka elevers delaktighet Mål 2: Stärka ledarskapet i klassrummet Mål 3: Stärka arbetet med betyg och bedömning Vi är övertygade om att genom att lärarna mer uttalat arbetar med kollegialt lärande för att förändra och våga prova annorlunda undervisningsmetoder kan elevernas måluppfyllelse öka. Forskning visar också att mötet mellan lärare och elev har stor inverkan på elevernas måluppfyllelse. Under 1516 har vi valt att ytterligare utveckla det kollegiala samarbetet och stötta varandra att utvecklas i vårt uppdrag som lärare. Mål 1: Stärka elevers delaktighet I läroplanen (LGY11) står det att skolans mål är att eleven ska ta personligt ansvar för sinar studier och aktivt utöva inflytande över sin utbildning. Även i skollagen står det att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning och ta en aktiv del i arbete med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Målet för läsåret 15/16 var att öka elevernas inflytande över undervisningen Metod 1: Reflektion För att främja inflytande har kollegorna samlats var tredje vecka för att tillsammans reflektera över olika delar av sin undervisning och vilket inflytande eleverna har. Genom diskussion har vi identifierat olika beprövade erfarenheter i kollegiet, möjligheter och eventuella hinder. Noteringar har förts under lektionerna för att ta fram/ta med sig konkreta exempel till vidare gemensam reflektion. Samtliga lärare diskuterade även med sina elever hur de har upplevt arbetet med fokusområdet. Vi avslutar med att diskutera terminens reflektionspass, ämnet och upplägg. 17

18 Uppföljning & utvärdering: Skolan valde att följa upp området genom att titta närmare på och via: Elevenkät (NKI) gällande frågan om personalen på skolan tar hänsyn till elevernas synpunkter. I undervisningsutvärdering genom frågor om läraren uppmuntrar eleven att vara med och bestämma hur undervisningen ska utformas. Studieresultat Resultat: Tittar man på resultatet i elevenkäten (NKI) om huruvida eleverna anser att personalen lyssnar på deras synpunkter så har procentandelen höjts med nio enheter, från 69% läsåret 14/15 till 78% läsåret 15/16. I undervisningsutvärderingarna kan man se ett ökat resultat från höstterminen till vårterminen när det gäller frågorna som rör huruvida läraren utgår från elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, med åtta procentenheter, från 72% till 80%. Även när det gäller frågan kring om läraren uppmuntrar eleverna att vara med och bestämma arbetssätt, och innehåll i undervisningen kan man se en ökning mellan terminerna, från 69% på höstterminen till 73% på vårterminen. I studieresultaten kan man se att den genomsnittliga betygspoängen bland avgångseleverna har höjts från 13,7 läsåret 14/15 till 14,5 läsåret 15/16 Slutsatser: I fokusområdet elevers delaktighet kan man se ett ökat resultat genom NKI och undervisningsutvärderingen, samt att den genomsnittliga betygspoängen har ökat. Genom att i kollegiet tillsammans diskuterat och reflekterat över elevers delaktighet, samt att processen synliggjorts för eleverna genom diskussion och utvärdering har området lyfts fram och medvetandegjorts. Att arbeta utifrån ett reflekterande förhållningssätt tillsammans i kollegiet utmärker också tydligt nyttan av det kollegiala lärandet och har i detta fokusområde gett ett öka resultat i olika kvalitetsmätningar. Framgångsfaktorerna i detta arbeta handlar om kontinuerlig diskussion och dialog mellan kollegor men framför allt med eleverna. Varje pedagog kommer att fortsätta att arbeta aktivt med elevers delaktighet i undervisningen nästa läsår. Mål 2: Stärka ledarskapet i klassrummet I gymnasieförordningen står det att läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande. Läraren ska också svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen och ska tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Enligt gymnasieförordningen är skolans mål att varje elev ska ta personligt ansvar fö r sina studier och sin arbetsmiljö och att alla som arbetar i skolan ska gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. 18

19 Målet för läsåret 15/16 var således att stärka ledarskapet i klassrummet med fokus på elevers delaktighet och studiero i klassrummet Metod 1. Auskultation Lärarna genomförde en egen auskultation genom att filma sig själva under ett lektionspass och tittar på egen hand och utvärdera/analysera: vad är bra, vad kan jag utveckla? Sammanställning/analys sker på resultatsamtal med rektor i slutet på terminen. Metod 2. CLASS-ROOM-WALK-THROUGH Alla pedagoger besökte en annan pedagogs pass under ca 10 min och tittade på en specifik aspekt START AV LEKTION. Feedback gav sedan vid tillfälle. Uppföljning & utvärdering: Skolan valde att följa upp området genom att titta närmare på och via: Medarbetarsamtal med rektorn NKI genom frågan om eleven kan få arbetsro på skolan samt om personalen tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter Undervisningsutvärdering genom frågan om läraren uppmuntrar eleven att vara med och bestämma hur undervisningen ska utformas. Studieresultat Resultat: Genom resultatet i elevenkät (NKI) om huruvida eleverna anser att personalen lyssnar på deras synpunkter så har procentandelen höjts med nio procentenheter, från 69% läsåret 14/15 till 78% läsåret 15/16. I undervisningsutvärderingen har frågan kring om läraren uppmuntrar eleverna att vara med och forma undervisningen höjts med fem procentenheter, från 69% på höstterminen till 73% på vårterminen. När det gäller frågan om läraren är bra på att skapa arbetsro har värdet höjts från 66% till 71% mellan höst- och vårterminen. Filmningarna och auskultationerna visade att flera pedagoger såg stor nytta med filmningarna och fick ett vidgat perspektiv på sin undervisning medan andra inte såg samma vinster. Det som blev tydligt hos flera var just hur kroppsspråket användes och hur tydlighet kan förbättras. På medarbetarsamtalen framkommer att nyttan av filmning samt classroom walkthrough skiljer sig åt hos pedagogerna. I diskussioner visar det sig att pedagogerna på skolan har olika behov av metoder att utvecklas i det kollegiala lärandet. Detta kommer ytterligare tas upp på medarbetarsamtal till hösten där det kommer diskuteras i vilken form auskultationen för varje lärare ska ske, dvs en individualisering kommer ske för bättre resultat. Rektor och specialpedagog kommer fortsätta att auskultera samtliga pedagoger. 19

20 Slutsatser: I fokusområdet ledarskapet i klassrummet kan man se ett ökat resultat genom elevenkäten (NKI) och undervisningsutvärderingen, samt att den genomsnittliga betygspoängen har ökat. Genom att få möjlighet att auskultera, se sig själv genom filmning och därmed synliggöra aspekter hos sig själv och olika beteende leder detta till en utveckling av den egna professionen. Då det framkommer olika resultat kring den egna auskultationen lyfts frågan kring att under nästa läsår eventuellt individualisera denna del. Tanken på att alla behöver samma behöver lyftas till diskussion på möte förstelärare och rektor. Hur ska vi utforma denna kompetenshöjning nästa år? Som rektor tar jag med mig insikten kring de individuella behoven där skolan behöver stärka insatserna. Mål 3: Stärka arbetet med betyg och bedömning I gymnasieförordningen om skolans värdegrund och uppgifter står det följande: Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar skapar förutsättningar för att skolan ska utvecklas kvalitativt. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas. Målet för läsåret 15/16 var att således: Att stärka den formativa bedömningen genom ökad samsyn kring progressionsorden i matriserna. Att öka medvetenheten hos eleverna kring deras examensmål Metod 1: På gemensam pedagogisk tid träffades pedagogerna programvis och diskuterade progressionsorden i kursmatriserna, man tog också fram elevexempel samt organiserade hur detta skulle göras tillgängligt för eleverna. I arbetet med examensmål diskuterades hur arbetet med och tydliggörandet av examensmålen för eleverna i undervisningen utfördes. Uppföljning & utvärdering: Skolan valde att följa upp området genom att titta närmare på och via: Elevenkät (NKI) genom frågan om läraren gör det tydligt vad eleven behöver kunna för att nå de olika betygen. Undervisningsutvärderingen genom frågan om läraren gör det tydligt för eleven vilka mål som strävas mot och vad som behövs för att nå de olika betygen. Studieresultat 20

21 Resultat: Resultatet i elevenkät (NKI) visar ett sänkt resultat i frågan om läraren gör det tydligt vad eleven behöver kunna för att nå de olika betygen från 80% 2015 till 72% I undervisningsutvärderingen vad gäller samma fråga kan man utläsa ett ökat resultat från 69% på höstterminen till 74% på vårterminen. I studieresultaten kan man se att den genomsnittliga betygspoängen bland avgångseleverna har höjts från 13,7 läsåret 14/15 till 14,5 läsåret 15/16. Slutsatser: Det har på skolan skett en sänkning enligt NKI i elevernas uppfattning om huruvida lärarna gör det tydligt vad eleven behöver kunna för att nå de olika betygen. Enligt undervisningsutvärderingen har det skett en mindre ökning från höstterminen till vårterminen. Detta kan tolkas som att arbetet med progressionsorden i första hand har gynnat pedagogen och samförståndet kring ordens betydelse, specifikt programvis. Detta i sin tur kommer att i längden verka för en mer rättssäker och likvärdig bedömning för eleverna. Arbetet med elevexempel och annat hjälpmaterial kom senare på vårterminen och kan också vara förklaringen till att det skett en höjning av resultatet från hösten till våren i undervisningsutvärderingen. Detta är en positiv indikation om fokusområdets potential och detta arbete kommer att fortsätta nästa läsår. Arbetet kommer framöver att formas som en variant av Learning Study. I denna variant kommer lärare att samlas programvis i ämnesplaneringsgrupper, titta gemensamt på de färdigheter som efterfrågas och diskutera hur undervisningen kan läggas upp på bästa sätt, vilka hinder och vilka möjligheter som kan uppstå och vad som krävs för att eleverna ska förstå och tillgodogöra sig kunskapen och stoffet på bästa sätt. Ytterligare ett moment kan vara gemensam kollegial handledning om utformning av uppgifter och upplägg av lektionsplanering. Detta skulle kunna kombineras med auskultation (Lesson Study) och därefter generera vidare diskussioner och utvärdering. 21

22 4. SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLENHETEN 2015/2016 I det här avsnittet kommenteras, analyseras och bedöms skolans måluppfyllelse i stort under respektive kvalitetsbegrepp FUNKTIONELL KVALITET Detta avsnitt avser måluppfyllelsen i relation till läroplansmål & examensmål. Sett till de totala resultaten var ligger skolenhetens styrkor och svagheter när det gäller målen för utbildningen. Vad kan det bero på? I vilken mån bedömer ni att ni målen nåtts? ANDEL ELEVER MED GYMNASIEEXAMEN Andel elever med examen är 97,5%, i jämförelse med föregående års 94,4%. Andel elever med examen på de högskoleförberedande programmen är 100% och på yrkesprogrammen 95,5%. Främst ser vi att elever på de högskoleförberedande programmen i högre utsträckning når en examen i jämförelse med yrkesprogrammet. Vi ser en ökning på alla våra program detta år. Skillnaden från föregående år beror främst på en förändring kring upplägget av studietiden men även möjligheten till studieverkstad i slutet på terminen. Vi har tidigt under läsåret haft koll på varje elevs resultat och följt dessa med hjälp av EWS och kunnat aktivt arbeta med examen i fokus. Vi ser att dessa insatser som gjorts för att stärka undervisningen har gett resultat i högre måluppfyllelse. Därtill visar det sig att skolans arbete med årets fokusområde kollegialt lärande genererat att lärarna fått ett ökat samarbete tillsammans med förste lärare och special pedagog vilket i sin tur påverkat kvalitén i undervisningen ANDEL ELEVER PÅ YRKESPROGRAM SOM LÄST IN BEHÖRIGHET TILL VIDARE STUDIER Andel elever som läst in behörighet till vidare studier är 40% under LÅ 15/16 mot tidigare 9% LÅ1415. Mentorer och SYV informerar eleverna om möjligheten att läsa in sin behörigheten. Den högre behörighetsnivån på hantverksprogrammet i år beror främst på att årets avgångselever vill bredda sina möjligheter efter avslutade gymnasieutbildning då de har ambitioner att vill ha möjlighet att läsa vidare. Samtidigt ser vi att dessa elever hade högre meritvärde när det startade åk 1. Vi arbetar med både individuell information enligt önskemål samt gruppinformation för samtliga elever och kommer fortsätta med liknande tillvägagångssätt framöver GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG (SAMTLIGA AVGÅNGSBETYG) GBP högre på både hantverksprogrammet och samhällsprogrammet än föregående läsår LÅ1415 estetiska programmet ligger stabilt med endast en minskning på 0,1%. 22

23 Högst GBP finns på samhällsprogrammet medan lägst är på hantverksprogrammet. Dock har GBP på hantverksprogrammet höjts från 13,0 till 14,0 detta läsår GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG (EXAMENSBEVIS) GBP (examensbevis) är högre på hantverksprogrammet och samhällsprogrammet än föregående läsår, på estetiska programmet sjönk det marginellt (se resultatbilagor). Skolans ständiga uppföljning via EWS, mentorsarbete och studieverkstad har påverkat poängen uppåt i de flesta fall ANDEL GODKÄNDA BETYG (LÄGST E) SAMTLIGA KURSER. Skolans resultat har ökat på estetiska från 95% till 100% och samhällsprogrammet från 95% till 97% medan det ligger på samma nivå på hantverksprogrammet 96%. Skolan arbetar med uppföljning av resultaten redan med start i åk 1, detta gör att eleverna har bättre översikt på sina resultat och tar ett större ansvar för resultaten. Detta i samband med ett aktivt mentorsarbete god struktur med studietid och fördjupningstid borgar för goda resultat. Jämfört med tidigare år har skolan ökat med 3% och jämför vi med hela DBGY ligger vi på 97% dvs 7% bättre. Under läsåret har DBGY Lund aktivt arbetat med målet att nå 100% godkända betyg genom bland annat mycket individuell handledning samt arbetat med återkommande prognoser för att kunna sätta in åtgärder för de elever som riskerat inte nå målen. Specialpedagogen har haft ett aktivt uppföljningsarbete kring de elever som riskerat att inte nå målen. Detta visar sig bland annat i att eleverna på skolan i högre grad än tidigare läsår når en ökad måluppfyllelse ANDEL GODKÄNDA BETYG (LÄGST E) BEHÖRIGHETSGIVANDE KURSER Andelen betyg minst E i behörighetsgivande kurser har ökat i de flesta kurserna förutom i matematik 1b samt gymnasiearbetet på hantverksprogrammet. I matematik 1b ser vi att 7% inte når kraven för godkänt, vilket är en marginellminskning från 4% läsåret 14/15. I matematik 1a har resultaten ökat från 86% till 94% som når målen. I gymnasiearbetet på hantverksprogrammet når inte 9% ett godkänt betyg ( 2 elever). Under läsåret har samtliga mentorer, pedagoger samt elevhälsa arbetat med prognoser aktivt. Detta har skett genom att mentorer har skapat handlingsplaner för eleven samt haft uppföljning på mentorstid. Eleverna har arbetat med det som de legat efter med på studietid samt på fördjupningstid. Vi har också haft uppsamling varje månad samt prövningstillfällen för eleverna. Även vissa organisatoriska förändringar har skett såsom ökade lärarresurser samt ökad tid för specialpedagog. På den pedagogiska utvecklingstiden har kollegiet arbetat med progressionsorden när det gäller betygssättning under ledning av försteläraren, vilket vi tror skapar en större rättssäkerhet. Vi arbetar för att möta eleven där den befinner sig och coacha denne 23

24 framåt med olika pedagogiska metoder till exempel individuell handledning, stort elevinflytande men även kamratbedömning och infärgning som några exempel. Sammanfattningsvis påverkar gruppstorleken resultaten i ganska hög grad i Lund. Vi arbetar formativt och med positiv förstärkning vilket är möjligt i högre grad tack vare mindre grupper. Vi har goda resultat även i de större grupperna men där används studietid och fördjupningstid mer frekvent. I Lund har vi en grupp av elever med särskilda behov vilket i sin tur gör att små grupper gynnar resultaten. Då vår skola växer och även gruppstorlekarna arbetar vi aktivt med de pedagogiska frågorna för att framöver nå samma goda resultat. Vi kan se att vi fortfarande har utmaningar i matematik trots vi lagt mer undervisningstid i detta ämne. Gruppen i matematik 1a har varit mer positivt inställda till matematik från starten vilket kan ha varit en påverkande faktor. Kommande läsår kommer vi att arbeta med metodutveckling inom matematiken BETYGSFÖRDELNING När det gäller betygsfördelningen har andelen F sjunkit med 2%, betygen E samt D har även de minskat marginellt medan de högre betygsstegen C-A har ökat. Totalt sett har vi sänkt andelen F med 2% under detta läsåret. Jämför vi med hela DBGY ligger vi på 3% F jämfört med 10% för hela DBGY. För vidare diskussion kring betygen vänligen se GENOMSTRÖMNING I Lund tog 69 % examen inom tre år, denna siffra är något låg jämfört med riket som ligger på 75%. Dock ser vi att just på hantverksprogrammet tar 73% av våra elever examen inom tre år jämfört med rikets 65%. Våra avgående klasser har varit ganska små vilket gör att faller några ifrån gör det mycket på procenten. Några elever har även av olika anledningar gått ett fjärde år vilket påverkar resultaten. För övrigt är det avbrotten som påverkar vilket har haft olika anledningar allt från personliga skäl till valt fel program INSTRUMENTELL KVALITET Detta avsnitt beskriver hur skolans processer, arbetsformer och organisation lever upp till de krav som ställs i författningarna. Inom området behandlas bland annat undervisningsutvärderingar, likabehandlings- och värdegrundsarbetet, lärarbehörigheten, resultaten från skolinspektionens tillsyn, de interna granskningarna m.m. 24

25 SKOLINSPEKTIONENS TILLSYN OCH INTERN GRANSKNING Alla huvudmän, alltså kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet får besök från Skolinspektionen under en treårsperiod från och med Tillsynen bidrar till trygg miljö, goda kunskapsresultat och en likvärdig skola för alla elever. Tillsynen utgår från de lagar och regler som gäller för den granskade verksamheten. Under mars månad 2016 genomfördes en tillsyn av skolan som berörde områdena: Undervisning och lärande, Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling samt Styrning och utveckling av verksamheten. DBGY Lund bedömdes i denna uppfylla kraven i författningarna. Tillsynen innefattade dokumentationsgranskning, besök på skolan och även intervjuer med elever, lärare, rektor och elevhälsa. Skolinspektionens bedömning av skolan är ett kvitto på det goda kvalitetsarbete som skolan bedriver UNDERVISNING OCH STUDIEMILJÖ Undervisningsutvärderingarna genomförda HT15 och VT16 visar att skolans styrkor fördelar sig jämt över de olika områdena. Det finns inget område/fråga som får låga siffror. Under året har skolan arbetat med arbetsro, betyg och bedömning samt elevinflytande. När vi jämför undervisningsutvärderingen från höstterminen ser vi att vi ökar på samtliga områden. Skolans utvecklingsområden ligger dock inom arbetsron samt respekt mellan elever. I elevenkäten (NKI) ser vi att eleverna främst upplever att de inte respekterar varandra enligt vår värdegrund för andra året i rad, dock har siffran ökat från 57% till 64%. Eleverna svarar även att arbetsron är fortsatt låg även den har förbättrats från 54% till 66%, vi ser i NKI och NMI att det finns en skillnad i hur lärarna och eleverna upplever arbetsron. Även om siffrorna går åt rätt håll kommer vi fortsatt arbeta med dessa frågor tills alla känner sig respekterade av varandra. I NKI ser vi inom området undervisning att index har sjunkit något från 75% till 73% där index för hela DBGY ligger på 66%, främst inom området mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. Detta resultat kan tyckas konstigt då vårt fokusområde handlar om betyg och bedömning, slutsatsen är dock att genomslaget av arbetet under läsåret inte fått genomslag på denna undersökning. Viss fördröjning är naturligt när lärarna först arbetar med frågan för att senare applicera nya metoder ute hos eleverna. Vi fortsätter till nästa läsår med att stärka upp detta område se nedan. Varje lärare har i år haft egna fokusområde utifrån undervisningsutvärderingens resultat vilket haft verkan på det positiva utfall som skett från höst till vårtermin. Skolan har även under de senaste året lagt fokus på att arbeta med arbetsron, betyg och bedömning, ledarskapet i klassrummet samt elevdelaktigheten. Framgent kommer vi fortsätta arbeta med dessa områden. Vi kommer även att lägga fokus på att öka elevens delaktighet genom att utveckla vår feed forward i realtid, som blir en del av ett av våra fokusområde i samband med att vi nu inför google apps for education. 25

26 ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE - APL Under 15 veckor på hantverksprogrammet så är eleverna ute på APL. APL-ansvariga lärarna har ett gemensamt kartotek av arbetsplatser som brukar ta emot elever ifrån Drottning Blankas Gymnasieskola. APL-tiden är förlagd till åk 2 och 3 och genomförs en dag per vecka under respektive läsår. Alla APL-platser kvalitetssäkras av den APLansvarige läraren. Detta görs genom ett besök på APL-platsen och ifyllande av blanketten kvalitetssäkring av APL-plats. Omdöme tas in ifrån APL-platsen varje termin som sedan läggs med i bedömningen av de färdigheter som är kopplade till kursen och dess matris. Dessa dokument är samlade på skolan i en APL-pärm. Alla elever har även med sig en personlig APL-pärm till sin APL-plats där alla APL-rutiner är samlade såsom information om skolan, mål med APL och närvarolistor som ska fyllas i och lämnas till skolan. Vid besök på APL-platsen så pratar den APL-ansvarige läraren om hur det går för eleven och säkerhetsställer att det finns en plan för elevens utveckling på APL-platsen. APL handledaren fyller i ett besöksformulär som samlas i klassens APL-pärm. Eleven som är ute på APL för också loggbok och delar med sin APL-ansvarige lärare för att säkerhetsställa att eleven får den utveckling och träning som är kopplat till kursplanen och examensmål. Skolan önskar att få fortsätta sitt arbete att få fram kvalitativa APL-platser och hoppas att de ska öka i antalet. Vi arbetar ständigt för att öka kvalitén på våra APL platser. Alla elever har detta året erbjudits en APL plats. I endast två fall har vi fått finna andra lödningar på grund av bristande möjlighet att genomföra APL-perioden fullt ut INTRODUKTIONSPROGRAM Under läsåret har skolan inte haft några introduktionselever LIKVÄRDIG BEDÖMNING Överensstämmelsen mellan nationella provbetyg och kursbetyg är 60% engelska 5 (38% högre betyg), 45% engelska 6 (48% högre betyg). Matematik 1a 14% (86 % högre betyg), Matematik 1b 21% (79% högre betyg) matematik 2b 22% (78% högre betyg). I svenska är överensstämmelsen 80% svenska 1 och 72 % svenska 3. Överensstämmelsen är bättre i år i svenska, men något sämre i engelska och matematik. Noterbart är att ett färre antal elever i de olika kurserna ger upphov till ett högt procentuellt utfall. Skolan arbetar aktivt med formativ bedömning under hela läsåret och eleverna får under flera tillfällen möjlighet att utifrån anpassad undervisning visa sin kunskapsutveckling. Undervisningen anpassas efter behoven och eleverna kan nå målen på olika sätt och i olika situationer. Det finns likaså elever som har svårt att prestera i en bunden kontext såsom en provsituation. Därtill finns studieverkstäder under sista delen av vårterminen för att eleverna ska kunna nå ännu längre i sina kurser. För att säkerställa en likvärdig bedömning så samverkar lärare i undervisning, planering och bedömning - Rektor följer systematiskt upp samtliga betyg och prognoser under året. Från och med mars finns också tid utsatt för sambedömning bland lärare. 26

27 ANMÄLNINGAR OM KRÄNKANDE BEHANDLING, DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER Vi ser att andelen trygga elever ligger stabilt på 98% från föregående års 98%. Vår målsättning är alltid 100% trygga elever. Under året, höstterminen 2015 har 6 anmälningar om kränkande behandling inkommit och utträtts av huvudmannen. Samtliga ärenden har resulterat i insatser på åtgärdande och främjande basis och följts upp av rektor. Anmälningarnas antal och områden visar att även om skolan är trygg så behöver man arbeta vidare med att alltid säkerställa att eleverna känner trygghet och delaktighet i sin skolmiljö. Detta jobbar vi med genom att vid varje terminsstart lägga fokus genom att mentorerna ägnar tid åt att gå igenom vårt plandokument (plan mot diskriminering och kränkande behandling) även ansvarig för likabehandlingen biträdande rektor är ute i klasserna och informerar kring vårt trivselråd och dess funktion. Mentorerna har på sin schemalagda tid värderingsövningar samt vi skapar tillsammans med trivselgruppen aktivitetsdagar för att öka gemenskapen. Dörrarna på skolan ska vara öppna så mycket det går och personalen ska röra sig ofta ute på skolan. EHT arbetar främjande och förebyggande genom att vara ute bland elever och delta på mentorstid vid behov Eleverna är med och utformar trivselreglerna samt får information kring hur organisationen är uppbyggd. Vi har även infört vänskapsambassadörer i varje klass, dessa tar ett extra ansvar för att medverka till trygghet och trivsel men även för att delge personal om något inte fungerar på ett bra sätt. Transparensen och tydligheten för hur arbetsgången är vid eventuellt kränkningar kommer tydliggöras vid skolstart. Detta då vi ser att på frågan om eleverna känner förtroende för att personalen tar tag i situationen om de får reda på att någon känner sig illa behandlad har sjunkit från 87 % till 80%. Skolan tar alltid tag i ärendet men har inte varit tydliga nog hur ärende behandlas och hur information kan och bör ges. Varje januari upprättas en plan mot kränkande behandling och diskriminering där skolans arbete med att uppmärksamma, åtgärda, främja och förebygga kränkande behandling beskrivs. Årets plan (upprättad i januari 2016) innehåller på skolan direkta insatser som vidtagits för att stärka arbetet KLAGOMÅL Antalet klagomål som inkommit under läsåret är 2. Samtliga har utretts av huvudman. Åtgärdande samtal har förts mellan parterna där viss brist i interaktion och kommunikation uppstått. Skolan har följt upp ärendena under året UPPLEVD KVALITET Detta avsnitt avser hur eleverna utifrån sina personliga förväntningar, upplever utbildningen (alldeles oavsett om deras utbildning ger dem möjlighet att utveckla de kunskaper, värden och förmågor som målen tar fasta på, och om deras utbildning genomförs i linje med kraven i författningarna). Den upplevda kvaliteten ger skolan signaler på om vi har våra elevers förtroende i det vi gör. 27

28 Elevernas nöjdhet har i år ökat från 69% till 72% medan trivsel minskat från 83% till 77% även rekommendationsgraden har minskat något från 77% till 74%. Jämför vi med DBGY ligger vi högre i rekommendationsgrad och nöjdhet men inte i trivsel. Vi ser att det är framför allt tre klasser av skolans nio som har ett minskat resultat. När vi gått tillbaka till dessa elever och diskuterat resultaten visar det sig att en av de två klasserna inte alls känner igen detta och uttrycker att de är mycket nöjda. Det starka utslaget procentuellt sett kan dock vara resultatet av att det är en klass med mindre antal elever. Övriga klasser menar att de inte känt sig hörda (vid tillfället för enkäten) och tycker det är bättre nu (mitten på terminen). De pekar även på att klassen inte respekterar varandra på de sätt man önskar. Insatser har här satts in av mentorer tillsammans med kurator i dialog med klassen. De finns även att missnöje kring deras IT lösning. Skolans It ansvarig samt biträdande rektor har haft dialog kring detta missnöje samt presenterat lösning för att få detta verktyg att fungera på bästa sätt. Även rektor har varit ute och pratat kring problematiken ÄNDÅMÅLSENLIG KVALITET Detta avsnitt avser att presentera vad som händer med eleverna efter att de har avslutat sin utbildning på våra skolor och vad de med lite perspektiv på sin skoltid uppfattar att utbildningen gav dem. Undersökningen kommer att genomföras under kommande läsår SAMMANFATTANDE BEDÖMNING OCH FOKUS FRAMÖVER Den samlade bilden av skolåret 2015/2016 är att skolans samlade måluppfyllelse ökat samt att vårt arbete med våra fokusområden gett det förväntade resultatet. Tillsynen från Skolinspektionen visar också att skolan lever upp till kraven i författningarna (inga brister). Andelen elever med gymnasieexamen har ökat till 97,5% från föregående år 94,4%. Nöjdheten på NKI visar en ökning medan trivselgraden och rekommendationsgraden minskat något. Detta resultat ser vi inte i våra övriga undersökningar som tex på på utvecklingssamtal samt via LoV-enkät där eleverna vittnar om en hög trivsel. På våra undervisningsutvärderingar ökar vi i positivt resultat i samtliga frågor. Sammanfattningsvis har läsåret 2015/16 inneburit en ökning mot högre måluppfyllelse. Detta har skett genom en förändrad struktur på studietid, kollegialt lärande och ett samarbete mellan alla professioner på skolan. Vi framöver kommer att fortsätta med vårt gemensamma arbete mot en hög måluppfyllelse samt en god trivsel samt trygg arbetsmiljö på skolan. Vi har under läsåret 2015/16 lagt grunden för våra fokusområden och vi kan se resultat samt möjligheter till förbättring för dessa. Vi har beslutat att vi kommer att fortsätta arbeta kontinuerligt med samtliga fokusområden dock genom att vi förfinar samt fördjupar oss i våra områden till förbättring samt att vi lyfter fram våra framgångsfaktorer som är trygghet och resepekt samt område inom det kollegiala lärandet. 28

29 Fokusområde /2017: Kollegialt lärande med fokus på arbetsro, IKT, betyg och bedömning samt feedback: Fokusområdets bakgrund & motiv: Genom att vi arbetat med vårt kollegiala lärande som ett av våra fokusområde under 2015/2016 och ser ett gott resultat, vill vi kommande läsår arbeta vidare med det kollegiala lärandet inom de angivna område. Kommande år kommer vi utöka antalet förstelärare med en tjänst och det innebär att vi får in ytterligare kompetens för att stärka upp det kollegiala lärandet. Vi önskar ge eleverna en bättre och tidigare samt kontinuerlig feedback under arbetes gång och på olika sätt samt ytterligare stärka tydligheten och förståelsen för bedömning och betyg. Vi vill ytterligare stärka delaktigheten kring arbetsron i klassrummet och därmed förtydliga vad arbetsro innebär och vilket ansvar vi alla på skolan ha för att det fungerar. Arbetsron finns med i båda fokusområde vilket är ett medvetet val för att angripa det från olika håll. Mål för fokusområdet: Ta tillvara på allas intressen och kunskaper. Ta vara på vår fulla potential samt kompetens. Ökade möjligheter för eleverna att få en god feedback under arbetes gång med hjälp av olika metoder och IKT. Detta mäter vi genom: Ökade resultat på NKI gällande området undervisning specifikt gällande frågorna o Mina lärare gör det tydlig för mig vad jag behöver för att nå de olika betygen. o På min skola används digitala hjälpmedel i undervisningen på ett bra sätt. Ökade resultat på NKI inom området studiemiljö specifikt gällande frågan o Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan Ökade resultat på undervisningsutvärderingen på området betyg och bedömning. Fokusområde /2017: Likabehandling, arbetsro, trygghet och respekt. Fokusområdets bakgrund & motiv: Under läsåret 2015/2016 lade vi grunden till att alla på vår skola ska känna sig delaktiga och veta vad skolans värdegrund betyder och hur organisationen kring likabehandling är uppbyggd, detta för att 100% av våra elever ska känna sig respekterade och trygga. Vi anser att för att nå detta arbetar vi för goda relationer och en tydlighet kring värdegrund. Alla ska känna till vilken arbetsgång och ansvar vi alla har på skolan för likabehandlingsarbetet. Detta skapar i sin tur trivsel och trygghet. Vi anser att alla är en del av en helhet och alla delar behövs för att få till en Vikänsla på skolan. Mål för fokusområdet: Ett mål är att fortsatt öka våra goda relationer inom kollegiet och framförallt med eleverna så de känner sig sedda och trygga på vår skola. Ytterligare mål är att alla på skolan såväl personal som elever ska veta hur organisationen är uppbyggd kring likabehandling och få en förståelse för vikten av de små vardagshandlingarnas effekt på verksamheten. Har vi goda relationer samt en 29

30 god gemenskap kommer detta av avspegla sig på elevernas trygghet, respekt samt arbetsro och detta kommer det att visa sig på: Ökad rekommendationsgrad på elevenkät (NKI). Ökad grad av god trivsel på NKI samt LoV-enkät. Ökade resultat på frågorna inom undervisningsutvärderingen specifikt området demokratisk kompetens och värdegrund samt frågan o Läraren är bra på att skapa arbetsro inom området drivkraft självförtroende och sammanhang, Ökade resultat på frågorna inom studiemiljön på NKI specifikt - Eleverna behandlar varandra med respekt - Personalen tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt - Jag känner mig trygg i skolan - Jag tycker jag kan få arbetsro Metod, genomförande, uppföljning och redovisning: Genomförande och valda metoder beskrivs vidare i arbetsplanen för 2016/2017. Arbetet följs upp kontinuerligt och redovisas i kommande läsårs kvalitetsrapport. BILAGOR: RESULTATBILAGA 30

31 Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2015/2016 [DBGY Lund]

32 Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p).

33 Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (totalt) 100,0% 90,0% 80,0% 100,0% 100,0% 93,8% 90,7% 97,5% 95,2% 95,5% 94,4% 89,2% 89,2% 89,2% 87,5% 86,2% 82,3% 76,9% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% Rikssnitt 2015* ,0% 20,0% 10,0% 0,0% Högskoleförberedande program Yrkesprogram DBGY Lund DBGY Totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

34 Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100,0% 90,0% 89,3% 88,9% 100,0% 86,2% 95,5% 95,5% 90,7% 100,0% 100,0% 97,5% 94,7% 89,2% 87,5% 80,0% 76,9% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% Rikssnitt 2015* ,0% 20,0% 10,0% 0,0% ES HV SA DBGY Lund *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

35 Diagram 3 Funktionell kvalitet: Andel elever på yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% Rikssnitt 2015* 50,0% ,0% 30,0% 31,8% 40,9% 40,9% 34,9% ,0% 10,0% 9,1% 9,1% 0,0% HV DBGY Lund *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

36 Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen.

37 Diagram 4 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,5 14,5 15,1 12, ,0 14,6 14,5 14,0 14,0 13,7 13,9 13,8 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram DBGY Lund DBGY Totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

38 Diagram 5 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,4 14,6 14,5 13,6 13, ,0 14,2 14,4 15,4 14,0 13,7 14,5 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 ES HV SA DBGY Lund *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

39 Diagram 6 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 15,0 14,6 15,1 13,5 13,1 14,4 15,6 14,5 14,7 14,5 13,7 14,7 14,3 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram DBGY Lund DBGY Totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

40 Diagram 7 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,9 14, ,5 14,4 14,1 13,1 14,7 14,4 15,4 14,5 15,6 13,7 14,7 12,0 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* ,0 4,0 2,0 0,0 ES HV SA DBGY Lund *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt saknas i de fall antalet elever understiger 10.

41 Måluppfyllelse samtliga betyg Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng avser endast avgångselever. För att följa upp måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år sammanställer vi också uppgifter om samtliga betyg satta under läsåret. Dels presenteras hur samtliga betyg satta under året är fördelade, dels andelen minst godkända betyg (E) totalt samt i de gymnasiegemensamma ämnen där ett godkänt betyg är en förutsättning för att uppnå kraven för en gymnasieexamen.

42 Diagram 8 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (per program) 100% 90% 98% 95% 100% 91% 96% 96% 96% 97% 97% 95% 94% 95% 90% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 2013/ / / % 20% 10% 0% ES HV SA DBGY Lund DBGY Totalt

43 Diagram 9 Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per program) 100% 90% 80% 27% 12% 18% 30% 23% 11% 13% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 19% 21% 21% 19% 28% 25% 18% 24% 23% 19% 15% 14% 13% 27% 19% 12% 15% 13% 4% 0% 3% 3% 10% ES HV SA DBGY Lund DBGY Totalt 2014/2015 A B C D E F

44 Diagram 10 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (EN/MA/SV/GYAR) 100% 90% 100% 100% 100% 98% 100% 96% 97% 100% 100% 97% 100% 100% 100% 95% 95% 92% 93% 94% 92% 93% 91% 91% 89% 86% 100% 100% 100% 100% 91% 86% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 2013/ / / % 0%

45 Genomströmning Elever som tagit gymnasieexamen inom tre år Tabellen visar andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Måttet beräknas på samtliga elever som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen tre år före det aktuella examensåret. Uppgifterna är hämtade ur Siris (skolbladet). Redovisningen görs för det program och för den skolenhet eleverna började på som nybörjare för fyra år sedan, även om eleverna fått examen efter att ha bytt program eller bytt skolenhet/ort.

46 Diagram 11 Funktionell kvalitet: Andel elever som tagit examen inom tre år start 2012/ % 90% 84% 80% 70% 73% 69% 77% 77% 78% 72% 68% 75% 75% 60% 50% 40% ES HV SA Totalt 30% 20% 10% 0% DBGY Lund Kommunen Riket *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

47 Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven samt överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg. Endast elever som fått ett kursbetyg och betyg på det nationella provet finns med i statistiken.

48 Tabell 1 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg 2015/2016 Skolan totalt 2015/2016 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre ENGENG % 60% 38% ENGENG % 45% 48% MATMAT01a 14 0% 14% 86% MATMAT01b 38 0% 21% 79% MATMAT02b 23 0% 22% 78% MATMAT03b 5 0% 40% 60% SVASVA % 50% 25% SVASVA03 2 0% 100% 0% SVESVE % 80% 20% SVESVE % 72% 28% Samtliga ämnen 240 2% 50% 48%

49 Tabell 2 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg jmf med föregående år Skolan totalt 2014/2015 jmf 2015/2016 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2014/2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2015/2016 Engelska 5 100% 60% Engelska 6 100% 45% Matematik 1a 43% 14% Matematik 1b 28% 21% Matematik 2b 18% 22% Matematik 3b 0% 40% Svenska som andraspråk 1 0% 50% Svenska som andraspråk 3 100% 100% Svenska 1 45% 80% Svenska 3 50% 72% Samtliga ämnen 59% 50%

50 Tabell 3 Instrumentell kvalitet: Betygsfördelning nationella kursprovsbetyg Antal genomförda prov Andel A Andel B Andel C Andel D Andel E Andel F ENGENG % 25% 42% 28% 4% 0% 0% ENGENG % 18% 42% 30% 0% 0% 0% MATMAT01a 14 0% 0% 7% 21% 50% 21% 0% MATMAT01b 38 0% 0% 3% 3% 47% 47% 0% MATMAT02b 23 0% 0% 4% 4% 17% 74% 0% MATMAT03b 5 0% 0% 0% 20% 0% 80% 0% SVASVA01 4 0% 0% 50% 25% 25% 0% 0% SVASVA % 0% 50% 0% 0% 0% 0% SVESVE % 18% 24% 40% 18% 0% 0% SVESVE % 22% 17% 22% 28% 0% 0% Samtliga ämnen 240 3% 13% 24% 23% 19% 18% 0%

51 Behörighet (pedagogisk personal) Här presenteras hur stor andel av lärarna på skolan som erhållit sin lärarlegitimation i jämförelse med riket under de senaste två åren. Siffror avser andel av alla personer som har lärarexamen, och fått examensbevis utfärdat (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare). Statistiken har samlats in av Statistiska centralbyrån (SCB), på uppdrag av Skolverket (Siris) under oktober månad.

52 Diagram 12 Instrumentell kvalitet: Behörighet (pedagogisk personal) 100% 93% 93% 92% 90% 80% 79% 79% 79% 70% 67% 63% 65% 60% 50% 40% 2013/ / / % 20% 10% 0% DBGY Lund Kommunen Riket *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10.

53 Likabehandling- och värdegrundskartläggning Varje höst (oktober-november) genomförs en likabehandling och värdegrundsenkät som är en del av skolans arbete för att främja likabehandling samt motverka kränkningar. Resultaten av likabehandling och värdegrundsenkäten lyfts inom lärarlaget och diskuteras därefter tillsammans med eleverna. Efterföljande analys ligger till grund för insatser och åtgärder som löper under året. Under januari månad upprättar skolan med bakgrund av genomförd analys ett plandokument där samtliga förebyggande och främjande åtgärder avseende både likabehandling och motverka kränkande behandling finns med.

54 Diagram 13 Instrumentell kvalitet: Likabehandling- och värdegrundsenkät 100% 94% 94% 95% 98% 98% 90% 87% 87% 80% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 2014 Ja/Oftast 2015 Ja 20% 10% 0% Har du fått information om likabehandlings- och värdegrundsarbetet på din skola? Vet du vem du ska vända dig Känner du förtroende för att till om du blivit illa behandlad personalen tar tag i situationen av andra elever eller personal om man får reda på att du på din skola? eller någon annan upplever sig illa behandlad på din skola? Känner du dig trygg i din skola?

55 Studiemiljö och undervisning Varje år genomförs en elevenkät där eleverna på skolan ges möjlighet att svara på frågor om hur de upplever studiemiljön och undervisningen på skolan. Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl påståendet stämmer överens med deras upplevelse. Resultaten ger således ett medelvärde av elevernas sammantagna bedömning av respektive påstående, samt ett index för respektive område (studiemiljö och undervisning).

56 Diagram 14 Instrumentell kvalitet: Studiemiljö elev 100% 90% 92% 90% 87% % 70% 60% 50% 77% 57% 64% 80% 81% 80% 72% 54% 66% 68% 69% 78% % % 30 DBGY % 20 10% 10 0% Eleverna behandlar varandra med respekt Personalen tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Jag känner mig trygg i skolan Jag tycker att jag kan få arbetsro Jag tycker att personalen tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter 0 Studiemiljö Index