DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB HALMSTAD KVALITETSRAPPORT

Transkript

1 MNASIE Y G sed 1996 an TNING OT DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB HALMSTAD OLA DR SK ANKAS BL KVALITETSRAPPORT

2 INNEHÅLL Kvalitetsrapport 2015/ Innehåll... 2 Ledare Beskrivning av DBGY HALMSTAD DBGY HALMSTAD Vision & uppgift (Ledstjärna och ledord) Organisation, skolledning och personal Utbildningar och elevantal Förutsättningar för skolenhetens måluppfyllelse Lärare, förstelärare och lärarbehörighet Värdegrundsarbete Elevhälsa och arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Arbetsliv och vidare studier Internationalisering Finansiering och elevprognos... 8 Sammanfattningsvis Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet Arbetsplan och Kvalitetsrapport Kvalitetsbegreppen Metoder för uppföljning i kvalitetsarbetet Interna granskningar EWS, Betygsprognoser och examensprognoser Betygsuppgifter Enkäter Nationella kursprov Kvalitetshjul Skolans Fokusområden 2015/ Fokusområde : BETYG OCH BEDÖMNING Fokusområde : ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE MATEMATIK Fokusområde : PLANDOKUMENT Samlad bedömning av skolenheten 2015/

3 4.1. Funktionell kvalitet Andel elever med gymnasieexamen Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg) Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis) Andel godkända betyg (lägst E) samtliga kurser Andel godkända betyg (lägst E) behörighetsgivande kurser Betygsfördelning Genomströmning Instrumentell kvalitet Skolinspektionens tillsyn och intern granskning Undervisning och studiemiljö Arbetsplatsförlagt lärande - APL Introduktionsprogram Likvärdig bedömning Anmälningar om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Klagomål Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Sammanfattande bedömning och fokus framöver BILAGOR: Resultatbilaga

4 LEDARE På Drottning Blankas Gymnasieskola i Halmstad arbetar personal och elever nära varandra. Jag anser att grunden för allt lärande är att få känna sig trygg, bli sedd för den man är och fullt ut kunna vara sig själv. Den trygga sfären ger självförtroende att våga misslyckas, mod att be om hjälp och möjlighet att bli coachad för att kunna nå sina mål. För att våra elever ska kunna nå dit de vill är det viktigt att vi är tydliga med vad som krävs samtidigt som vi är lyhörda för eventuella hinder som uppstår. Skolans kvalitetsarbete innefattar mycket. Allt ifrån arbetet med trivseldagar, lunchutbud, schema, betyg, likabehandlingsplan till att eleverna ska vara väl införstådda med vad som är deras eget ansvar och vad som är skolans. Det är viktigt att vi som skola tydligt kan förmedla vad som krävs för att eleverna ska lyckas med sina studier och kunna nå sina mål. För att vi ska lyckas bedriva ett kvalitativt arbete är det viktigt att alla anställda känner ansvar och delaktighet i de processer och beslut som fattas. Skolan ska vara en trivsam och trygg plats för alla våra elever och en trivsam och trygg arbetsplats för all personal. Delaktighet tror jag är en nyckel till framgång för alla som rör sig på skolan, personal som elev. Under läsåret som gått har vi framförallt utvecklat vårt systematiska kvalitetsarbete kring elevhälsan. Elevhälsoteamet har fått en stark central roll i skolans dagliga arbete som genomsyrar och belyses i hela kvalitetsarbetet. Likabehandlingsarbetet har också varit i fokus under året vilket resulterat i att elever och personal är medvetna om elevers rättigheter och skyldigheter vilket blivit en naturlig del i allt ifrån vår dagliga undervisning till specifika temadagar. Med ett nytt läsår i blickfånget ser vi nu fram emot nya utmaningar och fortsatt kvalitetsutveckling! Sara Dahl, Rektor DBGY Halmstad 4

5 1. BESKRIVNING AV DBGY HALMSTAD 1.1. DBGY HALMSTAD DBGY Halmstad startade Skolan erbjuder både högskoleförberedande- och yrkesprogram och bedrivs i lokaler som är anpassade efter respektive programutbud. Skolan är belägen i centrum av Halmstad på Syskonhamnsgatan 5 där skolledning, rektor och elevhälsa finns (huvudbyggnad). Övriga lokaler finns på Syskonhamnsgatan 3 där Estetiska programmet har sina lokaler. DBGY har totalt 11 skolor runt om i landet och ingår sedan 2007 i Academedia, som är Sveriges största utbildningsföretag med verksamheter inom förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning VISION & UPPGIFT (LEDSTJÄRNA OCH LEDORD) På Drottning Blankas gymnasieskolor följer vi ledstjärnan Personligt engagemang för bättre resultat. På DBGY Halmstad innebär detta att all personal på skolan arbetar nära eleverna för att stödja dem i sin kunskapsutveckling såväl som i sin personliga utveckling. Vårt engagemang bottnar i tanken om att se och kunna möta alla våra elever utifrån ett individuellt perspektiv för att alla ska utvecklas att nå så långt som möjligt. Alla elever har en mentor som följer klassen under tre år. Mentor är en viktig del i att knyta band mellan klasskamrater. För att främja sammanhållning och samarbete genomför skolan friluftsdagar, lägervistelser och kontinuerliga mentorsövningar. Som stöd till vår Ledstjärna arbetar vi också utifrån våra tre ledord Framtidstro, Kreativitet och Glädje. Arbetet med elevers framtidstro är starkt kopplat till den dagliga undervisningen då motivation är en viktig faktor för att våra elever ska kunna nå sina mål. Våra lärare arbetar ständigt med att motivera och stimulera till högre måluppfyllelse för alla elever i alla ämnen. Att kunna tydliggöra sambandet mellan kunskapsinhämtning och ett framtida yrke/utbildning är ytterligare en väg för att kunna höja motivationen för inlärning. Lärarna arbetar även med ämnesövergripande projekt vilket är en motivationshöjande faktor. Flera av våra utbildningar präglas starkt av kreativitet. Att få vara med och skapa i en kreativ process från idé till färdig produkt är både inspirerande och glädjeskapande. Kreativiteten synliggörs på många sätt bland annat genom modevisningar, elevshower, salong, utställningar och föredrag ORGANISATION, SKOLLEDNING OCH PERSONAL DBGY Halmstad leds av rektor och en biträdande rektor. Skolan består av ett arbetslag inkluderat två förstelärare. Skolledningen träffas två gånger per vecka. Därutöver har skolan gemensamma APT, lärarmöten och elevhälsomöten fördelade under veckan 5

6 med fast agenda. Utöver undervisande personal finns funktioner inom elevhälsa, lunchbespisning, vaktmästeri och IT UTBILDNINGAR OCH ELEVANTAL DBGY Halmstads upptagningsområde är inom Halmstad och närliggande kommuner. Totalt var 162 elever inskrivna under läsåret varav en majoritet var flickor. Programutbudet och fördelningen av elevantal redovisas nedan. Nationellt program DBGY-Program År 1 År 2 År 3 År 4 Estetiska programmet Mode Design Samhällsprogrammet Beteendevetenskap Hantverksprogrammet Hår- & Makeupstylist Vård- & Räddningsmedicin/Träning Totalt 148 elever Introduktions-program År 1 År 2 År 3 År 4 IMPRO 10 1 IMPRE 3 Totalt 14 elever Totalt 162 elever FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SKOLENHETENS MÅLUPPFYLLELSE LÄRARE, FÖRSTELÄRARE OCH LÄRARBEHÖRIGHET DBGY Halmstad har under läsåret 1516 haft 16 lärare anställda, 6 män och 10 kvinnor. Åldersspannet var år. De flesta lärare har under året utöver undervisning också verkat som mentorer. Personalen har ingått i arbetslag och både haft gemensam planerings- och utvecklingstid på tisdagar, där man bland annat arbetat med skolans fokusområden. Av skolans 16 lärare har 10 lärarlegitimation. 4 av de obehöriga lärarna är yrkeslärare, varav 2 läser in yrkeslärarexamen parallellt med arbetet. Lärare har formell behörighet för de kurser de undervisar i. De övriga har bedömts ha adekvat och lämplig erfarenhet för att bedriva undervisning. Lärare i yrkesämnen är fråntagna behörighetskravet. Inom verksamheten följs andel behöriga upp via huvudman och rektor och plan för att öka behörigheten finns. Två förstelärare har under läsåret haft uppdraget att driva processer inom kollegial handledning för att öka måluppfyllelsen i matematik, digitala hjälpmedel samt betyg och bedömning. 6

7 VÄRDEGRUNDSARBETE Skolans övergripande värdegrundsarbete redovisas i planen mot kränkande behandling och diskriminering som personal, elever och elevhälsa är delaktiga i. Varje höst genomförs en likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-enkät) där eleverna får svara på frågor som bland annat avgör trygghetsnivån på skolan, i vilken utsträckning de fått information om skolans värdegrundsarbete samt om de vet vart de skall vända sig om de upplever sig illa behandlade. Underlaget tillsammans med övrig information som samlas in via undervisningen, elevråd osv. ger skolan indikationer på vilka kommande främjande, förebyggande och även åtgärdande insatser som bör vidtas för att främja en trygg miljö för lärande. Om en elev upplever sig illabehandlad eller om det finns annat som framkommer som ger upphov till oro görs en anmälan om kränkande behandling till huvudman. Huvudmannen utreder, via juristkompetens, ärendet vilket resulterar i kortsiktiga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Därtill ges förslag på långsiktigt förebyggande och främjande insatser ELEVHÄLSA OCH ARBETE MED EXTRA ANPASSNINGAR OCH SÄRSKILT STÖD Skolans elevhälsoteam består av rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog samt skolpsykolog och skolläkare som är knutna till skolenheten. Arbetet följer DBGYs huvudmannagemensamma elevhälsoplan. EHT träffas en timma varje vecka och arbetar då med flertalet elevärenden samt planering och uppföljning av förebyggande och främjande insatser. Under året har särskilt fokus legat på elever i behov av anpassningar och särskilt stöd samt att skapa goda rutiner för överlämnande av information rörande elever. Skolan följer upprättade rutiner för uppmärksammande av elevers behov av särskilt stöd, utredningar och eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I undervisningen genomförs också stödinsatser i form av extra anpassningar. Skolan arbetar med extra anpassningar genom att undervisande lärare gör anpassningar i undervisningen samt att specialpedagogen kartlägger elevens behov. Anpassningar kan vara specialpedagogiskt stöd under en kortare period, exempelvis uppläsning av texter, uppdelade prov osv. Under det gångna året har elevhälsan arbetat med främjande insatser så som: Rökförbud på skolgården, synligt EHT som cirkulerar i klassrum och på raster, hälsosamma alternativ i cafeteria, arbetsgrupp för att följa upp och synliggöra planen mot kränkande behandling och diskriminering, faddersystem åk 1 och 2för ökad gemenskap,, kunskapsuppföljningsdagar, nära relationer lärare-elev-elevhälsa, teamkänsla på hela skolan med hjälp av gemensamma föreläsningar, läger och 7

8 mentorsövningar. Bra och engagerande undervisning för ökad närvaro, samverkan med elevkåren/elevambassadörer för en genomsyrad elevdemokrati även i EHT. Förebyggande insatser så som: Hälsosamtal med alla elever, friskvårdsdagar/friluftsdagar, uppmärksammande EHT, schemaläggning som ger lugn i matsalen vid lunch, frukost till självkostnadspris elevkårsengagemang i frågan om rökning, mentorstid på schemat med inslag av likabehandling - filmen Escape har visats och diskuterats i alla klasser - trivseldagar, temadagar och föreläsningar. Täta EHT-möten, kartläggning av examensvarningar, nyttjande av EWS, specialpedagogiska insatser, tysta läsrum. Klasskonferenser, tät kontakt med vårdnadshavare, utbildad personal och samtal om gemensam lärsyn, ökat kollegialt lärande veckorapportering och uppföljning av närvaro ARBETSLIV OCH VIDARE STUDIER Skolan har studie- och yrkesvägledare. Denne ansvarar för information och handledning för elever. Under året har SYV arbetat med enskilda samtal för att stärka eleverna i sina framtida val, men även information på gruppnivå om yrkesval eller framtida utbildningsvägar. SYV har även arbetat med att organisera studiebesök till olika högskolor/universitet och mässor INTERNATIONALISERING Skolan arbetar med internationalisering genom att eleverna i Åk 3 på Samhällsvetenskapliga programmet/beteendevetenskap i april månad reste till London inom kurserna Humanistisk och Samhällsvetenskaplig Specialisering och Engelska 7. Syftet med resan var att möta en annan kultur samt kunna göra kulturella jämförelser FINANSIERING OCH ELEVPROGNOS Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmaterial förväntas eleverna stå för själva. Antalet förstahandssökande för läsåret 15/16 var 46 elever, antagna elever blev 74 elever. Generellt bedöms att elevprognosen är god. Förväntningarna är att inför nästa läsår öka det totala antalet elever på skolan. SAMMANFATTNINGSVIS Utifrån ovanstående bedömdes skolans elever ha goda förutsättningar för att nå målen för utbildningen under läsåret 2015/2016. Att elevhälsans roll har blivit central och förstärkt är en del i ökad måluppfyllelse för skolans elever. Vi ser även att förstelärarna har fått ett starkt förtroende i personalgruppen och är tillsammans med rektor och 8

9 specialpedagog viktiga funktioner att driva ett tydligt och målmedvetet pedagogiskt utvecklingsarbete. 9

10 2. BESKRIVNING AV DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET I detta avsnitt beskrivs hur skolan arbetar systematiskt med kvalitet och måluppfyllelse under läsåret. Därtill listas en del av de metoder som vi har för att följa upp och utvärdera skolornas resultat under året ARBETSPLAN OCH KVALITETSRAPPORT Vid läsårsstart upprättar skolan en arbetsplan innehållande prioriterade fokusområden. Arbetsplanen tar sin utgångspunkt i skolans samlade analys från föregående läsår. Under innevarande läsår följer skolan upp fokusområdena och hur väl man når uppsatta mål och vilka metoder som gett effekt. Vid läsårsslut görs sedan en fördjupad analys av årets samlade resultat, vilket dokumenteras i en kvalitetsrapport KVALITETSBEGREPPEN I vårt kvalitetsarbete utgår vi från fyra kvalitetsbegrepp. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever får en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande över sina studier som de har rätt till, likvärdig bedömning och betygssättning eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Och slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning METODER FÖR UPPFÖLJNING I KVALITETSARBETET INTERNA GRANSKNINGAR Interna granskningar genomförs kontinuerligt med syftet att säkerställa att samtliga skolor arbetar utifrån rådande författningskrav. Ambitionen är att granskningarna och 10

11 efterföljande analys leder till en långsiktig utveckling av både den övergripande verksamheten och de enskilda skolorna. De interna granskningarna utgår från Skolinspektionens tillsynsmodell och innefattar skolbesök, resultat- och dokumentationsgenomgång samt uppföljningar inom en rad olika kvalitetsområden. Under granskningstillfället intervjuas också rektor, lärare, elevgrupper och elevhälsa för att ge en samlad bild av skolans rutiner och dagliga arbete. Därtill granskas dokumentation, rutinbeskrivningar, betygskataloger och andra för verksamheten styrande dokument EWS, BETYGSPROGNOSER OCH EXAMENSPROGNOSER Uppföljning av elevers kunskapsutveckling görs genom betygsprognoser, EWS samt examensprognoser. EWS: Under läsåret genomförs regelbundet uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i verktyget EWS (Early Warning System). Verktygen syftar till att uppmärksamma elever som riskerar att inte nå målen, eller som kommer möta hinder i sin kunskapsutveckling. Betygsprognoser: Varje termin genomförs betygsprognostiseringar i samtliga kurser. Betygsprognoserna utgör varje lärares professionella bedömning av det betyg som eleven i slutet av kursen väntas få, förutsatt att arbetet sker på liknande sätt och att eventuella stödinsatser nyttjas. Betygsprognostiseringarna är en del av systematiken i att följa upp i vilken utsträckning eleverna förväntas nå uppsatta mål och hur väl man som skola lever upp till uppdrag i läroplan och skollag. Examensprognoser: genomförs vid två fasta avstämningar och ger indikationer på i vilken utsträckning eleverna i år tre förväntas nå en examen. Verktyget infördes under läsåret 2014/2015 och är ett effektivt uppföljningsverktyg för skolan och huvudmannen BETYGSUPPGIFTER Uppgifterna om satta betyg sammanställs på skolnivå med syftet att utgöra ett underlag för analys och bedömning av hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och programmålen nåtts under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas i resultatbilagan och kommenteras vidare i den samlade bedömningen av verksamhetens måluppfyllelse i slutet av denna kvalitetsrapport ENKÄTER För skolan genomförs varje läsår ett antal betydelsefulla enkäter: Likabehandlings- och värdegrundsenkäten, Elevenkät (NKI) och medarbetarenkät (NMI) samt undervisningsutvärderingar. Därtill tillkommer externa enkäter såsom kommunala enkäter samt skolinspektionens Skolenkät. Likabehandlings- och värdegrundsenkäten (LoV-enkät) genomförs varje höst och utgör ett underlag för bedömning av hur väl skolorna lyckas driva ett målinriktat 11

12 arbete för att förhindra kränkande behandling och främja likabehandling. Likaså följer enkäten upp kännedomen om arbetet som bedrivs på skolan och delaktighet bland eleverna. Kartläggningen blir en del av skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering som upprättas varje kalenderår. Elev- och medarbetarenkäter (NKI, NMI) genomförs i januari/februari och syftar till att följa upp den upplevda kvaliteten och vissa delar av den instrumentella kvaliteten (undervisning och utbildning). Undervisningsutvärderingar genomförds vid två tillfällen under läsåret och syftar till att stärka undervisningens kvalitet. Undervisningsutvärderingarna utgår från läroplansmålen och är formulerade som 16 frågepåståenden. I dessa behandlas områden som ansvar och inflytande, arbetsliv och vidare studier, bedömning och betyg, demokratisk kompetens och värdegrund, drivkraft, självförtroende och sammanhang samt kreativ kompetens NATIONELLA KURSPROV De nationella proven är ett av flera betygsunderlag som används i svenska, engelska och matematik. Resultaten från de nationella kursproven bildar också underlag för att bedöma hur väl de nationella provresultaten stämmer överens med satta betyg i respektive kurs. Överensstämmelsen mellan satta kursbetyg och nationella provbetyg ger skolan möjlighet att analysera i vilken utsträckning undervisningen utgår och planeras utifrån rådande styrdokument. Därtill i vilken utsträckning bedömningen är likvärdig och rättssäker. 12

13 2.4. KVALITETSHJUL 13

14 3. SKOLANS FOKUSOMRÅDEN 2015/ FOKUSOMRÅDE : BETYG OCH BEDÖMNING Fokusområdets bakgrund & motiv: I förra årets elevenkät (NKI) framkom att 70 % av eleverna upplevde att lärarna informerade om hur det gick för eleverna i de olika kurserna. 75 % av eleverna tyckte att lärarna gjorde det tydligt vad som krävs för att de ska uppnå de olika betygen. Mål och syfte: Målet var att eleverna i hög grad upplever att lärarna informerar dem om hur det går för dem i kurserna samt gör det tydligt vad som krävs för att de ska uppnå de olika betygen. Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna (Lgy 2011) Målet var att eleverna i hög grad upplever att lärarna gör det tydligt för eleverna vad som krävs för att uppnå de olika betygen. Skolans mål är att varje elev kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen.(lgy 2011) Målet var att lärarnas samsyn inom området betyg och bedömning ökar. Lärare och annan personal får kompetensutveckling för att de professionellt kan utföra sina uppgifter. (Lgy 2011) Metod och genomförande: Under läsåret har en rutin i Schoolsoft upprättats för hur vi informerar eleverna om deras progression i kurserna med kopplingar till konkreta uppgifter. Arbetet har innefattat att alla lärare har lärt sig hantera kursmatriser och till dessa kunnat koppla enskilda uppgifter till respektive kurs och respektive kunskapskrav. Under våren genomförde rektor och förstelärarna en workshop för all undervisande personal där vi arbetade med att skapa bedömningsmatriser utifrån en egen uppgift. I arbetsgrupper och med stöd i kollegial handledning/lärande fick sedan varje enskild lärare ta emot och ge konstruktiv återkoppling på matriserna. Därtill har alla heltidsanställda lärare under läsåret genomgått en webbaserad kurs vid Karlstads Universitet som heter Bedömning och betyg. Var sjätte vecka har lärarna träffas för att diskutera de olika modulerna för att öka konsensus och få verktyg att konkretisera detsamma till elever. Varje träff har letts och dokumenterats av en av Förstelärarna. 14

15 Uppföljning & utvärdering: Uppföljning av modulerna i Skolverkets kurs har skett var sjätte vecka under läsåret och då under ledning av en av förstelärarna. Arbetet med matriser har följts upp av rektor samt en av förstelärarna i form av individuella samtal, workshops och gemensamma diskussioner. I juni gjordes en tidig kartläggning av samtliga elever med betyget F. I augusti följdes kartläggningen upp med planering för varje enskild elev i form av prövningar eller omläsning av kurs. För elever i Åk 3 som då riskerade att inte nå sin examen delades skriftliga examensvarningar ut. I samband med detta hade rektor och mentor individuella samtal med samtliga elever i Åk 3 med syftet att stärka elevens självinsikt och medvetenhet kring kraven för examen. Under året gjordes kontinuerliga uppföljningar var sjätte vecka. I samband med klasskonferenser som hållits var sjätte vecka har andel elever som riskerar att få betyget F diskuterats med hjälp av verktyget EWS. Detta har även följts upp i samband med prognosbetyg i mars. Uppföljning har även gjorts i form av elevenkät (NKI, Nöjd Kund Index), betygsprognoser och genomsnittlig Betygspoäng (GBP). Resultat: Resultatet från elevenkäten (NKI) visar att 77 % av eleverna nu upplever att lärarna informerar om hur det går för eleverna i de olika kurserna, vilket är ett högre resultat än förra årets (70 %). Elevenkäten visar även att 75 % av eleverna tycker att lärarna gör det tydligt vad som krävs för att de ska uppnå de olika betygen. Detta resultat är oförändrat sedan föregående läsår (75 %). Undervisningsutvärderingen (UU VT16) visar att andelen elever som tycker att läraren haft regelbunden kontakt med dem för att informera om hur det går för eleven i respektive kurs är 70 % vilket kan jämföras med förra årets 54 %. Den visar även att 81 % av eleverna nu upplever att läraren gör tydligt vilka mål de arbetar mot, vilket kan jämföras med förra årets 68 % (VT15). Samtliga resultat från elevernas enkäter visar att eleverna i större utsträckning upplever att lärarna är tydliga i vilka mål eleverna arbetar mot samt att de i större utsträckning får information om hur de ligger till i kurserna. Betygsprognosen i mars visade att vi på skolnivå skulle ha 91 % andel Lägst betyget E. Andel lägst betyget E i juni 2016 visar på 94 %. Slutsatser: Det gemensamma arbetet med utformning av matriser och arbetet med användandet av kursmatriserna på Schoolsoft har fallit ut väl då samtliga lärare har lärt sig att 15

16 använda verktygen. Likaså ser vi en positiv resultatutveckling för skolenheten (se ovan). Efter gemensamma analyser och diskussioner framkommer det dock att eleverna än så länge är relativt osäkra i hur matriserna ska läsas ut. Vi ser också att arbetet med kursmatriser och egna bedömningsmatriser som främst tog fart under våren har varit en del i att eleverna fått större insikt i hur de ligger till i respektive kurs. Detta är en parameter som kan ha haft positiv påverkan på andel betyg lägst E från mars till juni. Utifrån diskussionerna i kursen Betyg och Bedömning har det bland annat framkommit att många lärare ser svårigheter med att hinna vara formativa i stora grupper, samt vikten av att vara varierande i sina examinationsformer. Kommande läsår önskar vi även öka andelen elever som tydligt uppfattar vad som krävs för att nå de olika målen i respektive kurs. Vi ser därför ett behov av att fortsätta arbeta med fokusområdet Betyg och Bedömning under nästa läsår. Arbetet kommer då att fokusera på formativ bedömning och kamratrespons FOKUSOMRÅDE : ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE MATEMATIK 1 Bakgrund: Förra årets resultat avseende satta betyg visade att 30 % av våra elever inte uppnådde betyget E eller högre i Matematik 1a. I Matematik 1b var det 7 % av eleverna som inte nådde betyget E eller högre. Eftersom matematik 1 är en av de kurser som krävs för att få en gymnasieexamen är det av yttersta vikt att alla våra elever når lägst betyget E i de kurserna. Mål och syfte: Kurserna i Matematik ska genomföras i enlighet med att anpassa undervisning och delvis innehåll till elevernas intressen och riktning. Läraren ska ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt (Lgy 2011) Målet var att eleverna upplever att lärarna gör det tydligt för eleverna vad som krävs för att uppnå de olika betygen. Läraren ska Ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt Fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna. Samverka med vårdnadshavare och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling Redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker.(lgy 2011) Metod och genomförande: En digital enkät genomfördes med alla elever som läser Matematik 1a samt 1b två gånger per läsår. Enkäten har fokus i frågor som rör den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Enkätsvaren tas i beaktning när kursen 16

17 planeras. En av förstelärarna ger stöd/agerar bollplank till undervisande lärare i Matematik. En digital kartläggning skedde också med hjälp av huvudman i september. Utifrån enkäten planeras matematikundervisningen och eventuella omfördelningar av resurser (stödmatematik) kan komma att sättas in i enskilda klasser/enskilda elever. Undervisande lärare i matematik arbetar individuellt med coachning för att stärka elevers självförtroende. Undervisande lärare planerar kursen/lektioner så att bedömning blir en naturlig och stor del av lektionspassen. Uppföljning & utvärdering: Kontinuerligt under året har uppföljning gjorts via betygsprognoser HT/VT samt genom undervisningsutvärderingar (UU HT/VT). Resultat: Betygsprognoserna i mars visade att 11 % av eleverna riskerade att få F i Matematik 1a, respektive 20 % i Matematik 1b. Resultaten i juni visade att 0 & av eleverna fått betyget F i matematik 1a och 1b. UU i matematik visar att 97 % av eleverna anser att läraren får de att känna förtroende, sammanhang och ger dem drivkraft. 97 % av eleverna upplever även att läraren gör att de känner sig trygga i klassrummet, att de får hjälp och att det är studiero. På skolnivå visar resultaten från elevenkäten (NKI) att parametern Läraren gör så att jag får lust att lära mig mer ökat från 71 % till 76 %. Överensstämmelsen mellan resultat från NP och kursbetyg visar att 52 % av betyget är likt i matematik 1a respektive 42 % i matematik 1b, övriga elever får ett högre kursbetyg än resultatet på NP. Slutsatser: Det är tydligt att sambandet mellan relationen lärare-elev är viktig för ökad måluppfyllelse. Läraren i matematik har lyckats att upprätta och bibehålla ett gynnsamt studieklimat vilket också genererat goda resultat. Det är viktigt att fortsätta arbeta med studieron i alla klassrum. Då vi detta läsår bedriver sommarskola i matematik är resultaten något missvisande. De elever som inte nått kunskapskraven i respektive kurs i slutet av terminen har fått förlängda kurser och syns då inte i statistiken. I nuläget är det 20 % av eleverna som går sommarskola i matematik 1b och 4,5 % av eleverna i Matematik 1a. Samtliga elever förväntas nå kunskapskraven i respektive kurs. Vi ser inget behov av att fortsätta med fokusområdet Matematik under nästa läsår, men givetvis kommer resultaten att följas upp då det är ett av de behörighetsgivande betygen för gymnasieexamen. 17

18 Anledningen är just att metoderna lett till ändrade arbetssätt som nu bedöms vara befästa och inte behöver utprovas vidare FOKUSOMRÅDE : PLANDOKUMENT Bakgrund: Resultat från LOV-enkäten utförd HT2014 visade att en stor andel av våra elever inte kände till Skolans likabehandlingsarbete. Den visade även att en del av våra elever inte kände sig helt trygga på skolan och/eller i klassen (41 %). Mål och syfte: Målet var att samtliga elever på skolan ska känna till skolans likabehandlingsplan. - Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa andra människor. (Lgy 2011) 100 % av våra elever ska känna sig trygga på skolan. - Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet(lgy 2011) Att synliggöra medmänsklighet för våra elever. Undervisningen i skolan utgår från och omfattar examensmålen för respektive nationellt program samt ämnesplaner. (16 kap. 6 skollagen, Förordning om examensmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 2010:14, 4 kap. 1 gymnasieförordningen, Lgy 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.1. Kunskaper) Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dess komma till uttryck i praktisk vardaglig handling (Läroplan s11.). Samhällets gemensamma värderingar kopplas till att vi ska hjälpa varandra för att få ett bra samhälle. Praktisk vardaglig handling kopplas till vårt projekt goda gärningar Metod och genomförande: I början av läsåret informerade ansvariga om plandokumenten och likabehandlingsarbetet i klasserna. Informativa planscher sattes upp i trapphuset. Samtlig personal tog ett aktivt ansvar för att hålla arbetet levande under läsåret och har i olika sammanhang i undervisningen och utanför undervisningen lyft, diskuterat och uppmärksammat eleverna på området Elevkåren implementerades i arbetet med vilka eventuella zoner/områden på skolan som kunde upplevas som otrygga. Mentorerna har haft mentorstid varannan timma. EHT-möten varje vecka. Projekt goda gärningar - En gång om året arbetade lärarna tematiskt mot examensmålen med alla skolans elever som gick i årskurs ett. Arbetet leddes av en av förstelärarna. 18

19 Uppföljning & utvärdering: Området följdes upp med resultat från LOV-enkät (Likabehandling och värdegrund) samt elevenkät (NKI). Resultat: Resultaten visar att 76 % av våra elever nu känner till LoV-arbetet, i jämförelse med förra årets 41 % (LoV-enkät HT15). En större andel elever vet även vem de ska vända sig till om de skulle bli utsatta för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. 92 % av skolans elever har förtroende för att skolan träder in och agerar vid situationer som handlar om diskriminering eller kränkande behandling. 98 % av skolans elever känner sig trygga på skolan. Resultaten från Elevenkät (NKI) visar även att en stor del av skolans elever (81 %) skulle kunna rekommendera den till andra och att trivselindex ligger på 85 %. Slutsatser: Arbetet med att synliggöra LOV-arbetet och att få fler elever att känna till det har gett goda resultat. Vi ser inte att detta fokusområde behöver arbetas med ytterligare. Skolan kommer dock alltid att kontinuerligt arbeta och följa upp LOV-arbetet så att 100 % av våra elever känner sig trygga i skolan. Skolan kommer även fortsättningsvis låta elevkåren vara en naturlig del av LOV-arbetet. 19

20 4. SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLENHETEN 2015/2016 I det här avsnittet kommenteras, analyseras och bedöms skolans måluppfyllelse i stort under respektive kvalitetsbegrepp FUNKTIONELL KVALITET Detta avsnitt avser måluppfyllelsen i relation till läroplansmål & examensmål. Sett till de totala resultaten var ligger skolenhetens styrkor och svagheter när det gäller målen för utbildningen. Vad kan det bero på? I vilken mån bedömer ni att ni målen nåtts? ANDEL ELEVER MED GYMNASIEEXAMEN Andel elever med gymnasieexamen är 97 %, i jämförelse med föregående års 91 %. Andel elever med examen på de högskoleförberedande programmen är 94 % och på yrkesprogrammen 100 %. Främst ser vi att elever på samhällsvetenskapsprogrammet i lägre utsträckning når en examen i jämförelse med elever på övriga program. Förändringen/skillnaden från föregående år beror främst på att arbetet med elever i behov av särskilt stöd eller extraanpassningar har stärkts. Det handlar också i viss mån om ett tidigare kartläggningsarbete av behov av prövningstillfällen eller möjligheten att läsa om kurser från tidigare läsår. Det går tydligt att se ett samband mellan närvaro i skolan och gymnasieexamen vilket skolan behöver bli bättre att tydliggöra även för eleverna själva. Vi ser även att insatser som gjorts för att stärka undervisningen på yrkesprogrammen, t.ex. i form av tematiska arbeten har gett effekt. Vi ser att arbetet med fokusområdet att öka andelen elever med lägst betyget E i matematik har resulterat i att även en högre andel elever når sin gymnasieexamen ANDEL ELEVER PÅ YRKESPROGRAM SOM LÄST IN BEHÖRIGHET TILL VIDARE STUDIER Andel elever som läst in behörighet till vidare studier är 73,7 % (LÅ1415: 70,1 %). Vi ser en spridning mellan programmen där eleverna på Hantverksprogrammet tenderar att läsa vidare i större utsträckning. Mentorer, Rektor och SYV informerar eleverna om möjligheten att läsa in sin behörighet. Den höga behörighetsnivån på Hantverksprogrammet beror främst på att årets avgångselever gärna vill bredda sina möjligheter efter avslutade gymnasieutbildning. Samtidigt ser vi att en större andel av eleverna på Vård- och Omsorgsprogrammet har fokus på att arbeta direkt efter gymnasiet. Då branschen önskar att eleverna läst vissa fördjupningskurser inom Vård och Omsorg för att öka sin anställningsbarhet väljer också eleverna dessa före kurser som ger den grundläggande högskolebehörigheten. Elever kan dock önska att läsa utökat program vilket då rektor fattar beslut om. 20

21 GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG (SAMTLIGA AVGÅNGSBETYG) GBP (examensbevis+studiebevis) är 14,4 vilket är högre än föregående läsår (LÅ1415: 13,9). Högst GBP finns på Hantverksprogrammet(16,1) medan lägst är på Vård- & Omsorgsprogrammet(12,3). GBP på Samhällsprogrammet är 14,2. Skillnaden mellan programmen indikerar att eleverna på Hantverksprogrammet når höga betyg i framförallt kurserna i Hantverksteknik som till stor del innefattar praktiskt arbete. I jämförelse med eleverna på Vård- & Omsorgsprogrammet där de programspecifika kurserna är lite mer teoretiska. Många elever på Vård- och Omsorgsprogrammet har också betyget E som mål då de satsar på att arbeta direkt efter examen. Då de vet att de är attraktiva på arbetsmarknaden strävar de inte alltid efter att nå högre än E. Skolan behöver arbeta mer med att motivera och stimulera eleverna, framför allt på Vård- och Omsorgsprogrammet att nå högre GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG (EXAMENSBEVIS) GBP (examensbevis) är högre än föregående läsår på Hantverksprogrammet. På Vårdoch Omsorgsprogrammet respektive Samhällsprogrammet är GBP något lägre än föregående läsår. Arbetet med att låta elever pröva eller läsa om kurser de tidigare fått F i har ökat andelen elever med gymnasieexamen. Det har dock visat sig svårt för en elev att nå höga betyg efter en prövning i en kurs då det kräver stora insatser och mycket tid för att orka läsa in en hel kurs. Detta medför att GBP som mäts på elever med Examensbevis också blir lite lägre än föregående år ANDEL GODKÄNDA BETYG (LÄGST E) SAMTLIGA KURSER. Andel godkända betyg på skolnivå är 94 %, att jämföra med föregående års resultat 92 %. Andelen betyg A är högst på de högskoleförberedande programmen, ES och SAB medan betyget E är högst på de yrkesförberedande programmen. I kurserna Psykologi 1 samt Idrott och Hälsa 1 tenderar eleverna att i större utsträckning få betyget F. Analyser visar att kopplingen mellan elevers närvaro och betyget F i dessa kurser är tydligt. Under nästa läsår behöver skolan arbeta med motivationshöjande insatser för att öka andelen elever med lägst betyget E i dessa båda kurser. Skolan planerar även att i större utsträckning integrera de moderna språken (Ty, Fra och Sp) i andra ämnen. Det systematiska arbetet med prövningar och kunskapsuppföljningsdagar samt användandet av matriser på Schoolsoft tros alla varit bidragande faktorer till att andelen F har minskat från föregående läsår. Av resultaten går att utläsa att eleverna på högskoleförberedande program i högre utsträckning når de högre betygen. Det går även att se samband mellan elevers närvao och prestationer i respektive kurs. Skolan behöver aktivt arbeta mer med att utmana och motivera eleverna på yrkesprogrammen för att vilja nå högre, samt för att främja ökad närvaro. 21

22 ANDEL GODKÄNDA BETYG (LÄGST E) BEHÖRIGHETSGIVANDE KURSER Andelen betyg minst E i behörighetsgivande kurser (Matematik 1, Engelska 5 och 6 samt Svenska 1,2, och 3) visar att även där ökar andelen betyg lägst E i ENGENG05 från 97 % till 98 %, ENGENG06 från 93 % till 98 %, MATMAT01a från 71 % till 100 %, MATMAT01b från 93 % till 100 %, SVESVE01 från 96 % till 97 %, SVESVE02 från 97 % till 90 % och SVESVE03 från 92 % till 100 %. I samtliga behörighetsgivande kurser med undantag för Svenska 2 har andelen F minskat. 10 % av årets elever når inte kunskapskraven i Svenska 2. De positiva resultaten tros vara ett resultat av det ökade arbetet med EWS och klasskonferenser med täta uppföljningar. Även arbetet med matriser på Schoolsoft samt specialpedagogiska insatser har varit gynnsamma faktorer för ökad måluppfyllelse. Svenska 2 är en kurs som erbjuds som individuellt val på yrkesprogrammen. Kursen är då inte behörighetsgivande för yrkesexamen utan enbart för grundläggande högskolebehörighet. I resultatbilagan går inte att utläsa vilket program eleverna som inte nått kunskapskraven i Svenska 2 går. Svenska 2 är en mer teoretisk kurs med en stor andel litteraturhistoria där det krävs extra insatser för att motivera och inspirera elever som inte har intresse för ämnet. Skolan behöver arbeta mer med att dels informera om kursinnehåll innan eleverna gör sina individuella val samt motivationshöjande insatser under pågående kurser BETYGSFÖRDELNING Betygsfördelning såg LÅ 2014/2015 F-8 %, E -33 %, D-16 %, C -20 %, B-13 %, A-11 % att jämföra med LÅ 2015/2016 F-6 %, E -28 %, D-16 %, C -23 %, B-13 %, A-12 %. Detta visar att betygsfördelningen är förhållandevis lik med undantaget att andelen F har minskat och andelen C respektive A har ökat. Detta går hand i hand med samtliga resultat såsom behörighetsgivande kurser samt andel elever med gymnasieexamen. Vi kan skönja att det framför allt är arbetet med våra avgångselever som genererat en högre andel E än föregående år. Att andelen av de högre betygen ökat något kan vara ett resultat av att våra elever dels tydligare vet vad de ska göra för att uppnå högre betyg i respektive kurs samt att andelen elever som anser att Läraren gör så att jag får lust att lära mig mer ökat GENOMSTRÖMNING Andel elever som tagit examen inom 3 år är 83 % vilket är i paritet med kommunens siffror och något högre än riksgenomsnittet, 75 %. Under läsåret har vi haft två elever som fått förlängd studietid med ett läsår och då läst ett fjärde år. Förlängd studietid föregås alltid av ett åtgärdsprogram och rektor fattar beslut. De fall elever slutar på skolan är det främst av anledning att de vill byta till ett annat program, som vi inte kan erbjuda eller att de har för långt att pendla. I övrigt lyckas skolan väl med att få elever att ta sin examen inom tre år. 22

23 4.2. INSTRUMENTELL KVALITET Detta avsnitt beskriver hur skolans processer, arbetsformer och organisation lever upp till de krav som ställs i författningarna. Inom området behandlas bland annat undervisningsutvärderingar, likabehandlings- och värdegrundsarbetet, lärarbehörigheten, resultaten från skolinspektionens tillsyn, de interna granskningarna m.m SKOLINSPEKTIONENS TILLSYN OCH INTERN GRANSKNING Alla huvudmän, alltså kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet får besök från Skolinspektionen under en treårsperiod från och med Tillsynen bidrar till trygg miljö, goda kunskapsresultat och en likvärdig skola för alla elever. Tillsynen utgår från de lagar och regler som gäller för den granskade verksamheten. Under mars månad 2016 genomfördes en tillsyn av skolan som berörde områdena: Undervisning och lärande, Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling samt Styrning och utveckling av verksamheten. DBGY Halmstad bedömdes i denna uppfylla kraven i författningarna. Tillsynen innefattade dokumentationsgranskning, besök på skolan och även intervjuer med elever, lärare, rektor och elevhälsa. Skolinspektionens bedömning av skolan är ett kvitto på det goda kvalitetsarbete som skolan bedriver UNDERVISNING OCH STUDIEMILJÖ Undervisningsutvärderingarna genomförda HT15 och VT16 visar att skolans styrkor finns inom Demokratisk kompetens och värdegrund där det framförallt är tydligt att eleverna vet att personalen på skolan skulle agera om någon elev utsätts för kränkningar. Ett av skolans fokusområden har just varit att synliggöra arbetet med Likabehandling vilket har genererat goda resultat. Resultat från elevenkäten visar dock att en lägre andel elever, 67 % upplever att elever behandlar varandra med respekt. Samma enkät visar att 87 % av eleverna är trygga i skolan. Under året har skolan även arbetat med tydlighet inom Betyg och Bedömning, främst med användning av kursmatriser (se vidare fokusområden). Resultaten från utvärderingar som gjorts visar att eleverna anser att lärarna gör det tydligt vilka mål de arbetar med och vad eleverna ska göra för att uppnå ett visst betyg. Dock upplever eleverna att lärarna behöver förbättra den kontinuerliga återkopplingen kring elevens kunskapsutveckling. Elevenkäten (NKI) ser vi att eleverna främst upplever att studieron behöver förbättras. NKI-resultaten visar även de att lärarna har blivit bättre på att tydliggöra vad eleverna ska göra för att nå målen i kurserna. Ett annat fokusområde har varit att synliggöra arbetet med Likabehandling och att alla ska känna till vår likabehandlingsplan. Framgent kommer vi behöva fortsätta arbetet med att på ett tydligt och effektivt sätt kontinuerligt återkoppla var elever befinner sig i 23

24 sin kunskapsutveckling. Vi ser även att arbetet med att förbättra elevers studiero kommer att behöva utvecklas. Skolan behöver fortsätta det goda arbetet med att synliggöra likabehandlingsarbetet och arbeta främjande och förebyggande för att elever ska behandla varandra med respekt och känna sig trygga i skolan. Målet är alltid att 100 % av eleverna ska känna sig trygga både bland personal och andra elever ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE - APL Skolan har två Yrkesprogram med 15 veckors APL förlagda under tre läsår. Skolan ansvarar för att anskaffa APL-platser åt samtliga elever på yrkesprogrammen. Det finns 4 lärare med ansvar för APL. De ansvarar för att kartlägga APL-platser och genomföra matchningsarbetet för varje enskild plats och elev. På Hantverksprogrammet är APL-tiden förlagd till en arbetsdag i veckan under Åk 2 och Åk 3. Elevernas APL är förlagd till kurserna Hantverksteknik 2-5 samt Personlig försäljning. På Vård- & Omsorgsprogrammet har eleverna 5 veckors APL i respektive årskurs. Elevernas APL är förlagd till Vård- & Omsorgsarbete 1 och 2, samt Specialpedagogik 1 eller Räddningsmedicin. Rektor beslutar i samråd med respektive APL-ansvarig i vilka kurser APL ska förläggas. Bedömning av elevers APL görs av undervisande lärare i samråd med handledaren. För att eleven ska få återkoppling kring sitt eget lärande på sin APL-plats genomförs trepartssamtal mellan handledare, elev och undervisande lärare. Efter avslutad APLperiod genomförs en enkät där eleven får utvärdera APL-perioden. Elevers lärande under APL är betydande för att eleven ska kunna nå examensmålen för utbildningen. Skolan har försett samtliga elever med APL-platser. APL har fungerat väl och det har visat sig att eleverna i hög utsträckning når målen i de kurserna som APL är förlagda i. Det går tydligt att se kopplingar mellan elevers närvaro och uppnådda mål under APLperioden. Skolan arbetar i samarbete med APL-åplatserna för att eleverna ska få möjlighet att vid behov ta igen förlorad APL-tid vid andra tillfällen för att kunna nå målen. Vi har sett att det för Hantverkseleverna i viss mån kan vara svårt att få god kontinuitet i arbetet då deras APL varit förlagd till en dag i veckan. Med start LÅ 16/17 kommer APL-perioderna att bli mer sammanhängande och då även förlagda med start i Åk INTRODUKTIONSPROGRAM 15 elever har under läsåret påbörjat ett introduktionsprogram på skolan. Av dessa gick 3 elever på Preparandutbildning(IMPRE) och 12 elever på programinriktat individuellt val(impro). Samtliga elever följer sin individuellt upprättade studieplan och totalt 14 har blivit behöriga till gymnasieskolan och övergått till nationellt program. En elev har under läsåret valt att avbryta sin utbildning. Skolan lyckas väl med elevers utveckling mot målen. Samtliga elever på introduktionsprogrammen har haft målet att bli behörig till ett 24

25 av våra nationella program. Specialpedagog, rektor, mentorer och undervisande lärare har under året haft enskilda motivationshöjande samtal för att tydligt informera eleverna på introduktionsprogrammen om kraven för att bli behörig till ett nationellt program. Skolan har vågat ställa höga krav och haft en stark tilltro på att varje enskild elev inom ett år ska kunna nå sina uppsatta mål. Ovanstående i samband med täta uppföljningar och ett kollegialt ansvarstagande har lett till goda resultat LIKVÄRDIG BEDÖMNING För att säkerställa en likvärdig bedömning och betygsättning har alla heltidsanställda lärare under läsåret genomgått Skolverkets kurs Betyg och Bedömning. Syftet har varit att öka samsynen och skapa gemensamma diskussioner kring ämnet i ledning av en av förstelärarna. De lärare som inte har lärarlegitimation har satt betyg tillsammans med legitimerad lärare. Båda har signerat kursbetygen. Under läsåret 2015/2016 har 236 Nationella Prov i matematik, engelska och svenska genomförts. I 45 % av fallen överensstämmer kursbetyget med provbetyget. 50 % av eleverna har fått ett högre slutbetyg medan 5 % har fått ett lägre. Diskrepansen mellan kursbetyg och provbetyg är störst i matematik 1b, matematik 2b, svenska 1 och engelska 5. Förklaringar till detta är att alla kunskapskrav inte mäts på nationella provet och att många elever upplever stor press och nervositet vid just ett enskilt provtillfälle. De elever som inte når de mål de siktar på ges dessutom möjlighet att komplettera detta under pågående kurs innan kursbetyget sätts. Till nästa läsår behöver skolan fokusera mer på att förbereda eleverna inför de nationella proven och de formerna som de skrivs under ANMÄLNINGAR OM KRÄNKANDE BEHANDLING, DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER Under året har 3 anmälningar om kränkande behandling inkommit och utretts av huvudmannen. Ärendena har hanterats och insatser för åtgärdande och främjande arbete har tagits fram. Anmälningarnas antal och områden visar att vi behöver arbeta vidare med att tydliggöra för elever vad en kränkning innebär och att det är förbjudet att kränka någon. Vi ser att andelen trygga elever är 98 %. Fler elever vet vart de ska vända sig i ärenden som rör otrygghet, diskriminering eller kränkande behandling. Varje januari upprättas en plan mot kränkande behandling och diskriminering där skolans arbete med att uppmärksamma, åtgärda, främja och förebygga kränkande behandling beskrivs. Bedömningen är att skolan arbete nu är välfungerande (se vidare fokusområde och plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015) KLAGOMÅL Antalet klagomål som inkommit under läsåret är noll. I de fall klagomål uppkommer följer man huvudmannens rutiner för utredning och åtgärder. 25

26 4.3. UPPLEVD KVALITET Detta avsnitt avser hur eleverna utifrån sina personliga förväntningar, upplever utbildningen (alldeles oavsett om deras utbildning ger dem möjlighet att utveckla de kunskaper, värden och förmågor som målen tar fasta på, och om deras utbildning genomförs i linje med kraven i författningarna). Den upplevda kvaliteten ger skolan signaler på om vi har våra elevers förtroende i det vi gör. Elevenkätsresultaten (NKI) visar att eleverna till stor del är nöjda med sin utbildning. Index för NKI ökar från 69 till 74 jämfört med tidigare läsår. På frågan Är du nöjd med din skola? är medel 8,3 av max 10 vilket indikerar att flertalet av eleverna är nöjda med och trivs på skolan. NKI Rekommendationsgrad ökar från 75 till 81 och Index för trivsel från 83 till 85. Samtliga parametrar som mäter nöjdhet ger en tydlig bild över att eleverna är nöjda med sin utbildning och trivs på skolan ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET Detta avsnitt avser att presentera vad som händer med eleverna efter att de har avslutat sin utbildning på våra skolor och vad de med lite perspektiv på sin skoltid uppfattar att utbildningen gav dem. Undersökningen har inte genomförts för läsåret 2015/ SAMMANFATTANDE BEDÖMNING OCH FOKUS FRAMÖVER Den samlade bilden av skolåret 2015/2016 är att arbetet med matriser och EWS inom området Betyg och bedömning har genererat ett bättre stöd får våra elever samt att undervisande lärare och mentorer kan få en snabbare och bättre överblick över varje elevs enskilda situation. En högre andel når sin gymnasieexamen och lärarna lyckas till större del informera, motivera och inspirera eleverna till att nå högre. Vi kommer fortsättningsvis att utveckla arbetet med matriser och formativ bedömning. Vi har även sett att betydande faktorer för att eleverna ska kunna nå målen för utbildningen är att de i så stor utsträckning som möjligt är närvarande samt får arbetsro i skolan. Följande fokusområden är bestämda för kommande läsår: Studiero, Betyg & Bedömning och Närvaro. Fokusområde /2017: Studiero Fokusområdets bakgrund & motiv: Elevenkät (NKI) 2016 visar att 66 % av skolans elever anser att de kan få studiero i skolan. Jämfört med föregående läsår har inte andelen elever ökat eller minskat utan ligger kvar på samma 66 %. Vi ser att kopplingen till ökad måluppfyllelse och andel minst godkända betyg samt GBP går att koppla till området studiero. Mål för fokusområdet: Målet är att en högre andel elever ska känna att de får arbetsro i skolan. Målet är även att öka måluppfyllelsen minst godkända betyg samt GBP. 26