KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Göteborg

Transkript

1 KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Göteborg

2 Innehåll 1 Grundfakta om Plusgymnasiet Göteborg Historik, fakta, organisation... 4 Utbildningar specifikation... 4 Elever... 4 Personal... 5 Finansiering och elevprognos Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Lokaler... 6 Skolledning... 6 Lärare och Förstelärare... 7 Elevhälsa och stödfunktioner... 7 Elevråd och Elevinflytande... 8 Elever Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet Våra kvalitetsbegrepp Funktionell kvalitet Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Uppföljningar Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning Interna tillsyner Nationella kursprov Betygsprognoser Betygsuppgifter Enkäter Utvärdering Kvalitetsrapport och Arbetsplan Plusgymnasiet Göteborgs Enhetsspecifika kvalitetsarbete

3 4 Fokusområden läsåret 2014/ Fokusområde 1. Öka andelen elever som når gymnasieexamen Fokusområde öka andelen nöjda elever Samlad bedömning av verksamhetens resultat Funktionell kvalitet Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Sammanfattande bedömning Fokusområden läsåret 2015/ Fokusområde Närvarofrämjande förhållningssätt Fokusområde genomsyrning av examensmålen Fokusområde undervisningskvalitet Resultatbilaga

4 1 Grundfakta om Plusgymnasiet Göteborg 1.1 Historik, fakta, organisation Plusgymnasiet Göteborg är placerat vid Holmen i centrala Göteborg. Plusgymnasiet Göteborg är en del av Plusgymnasiet AB som i sin tur är en del av AcadeMedia, Sveriges största utbildningsföretag. Skolan startade 2008 och kommer nästa år gå in på sitt åttonde verksamhetsår. Verksamheten under läsåret 14/15 påbörjades den 11 augusti för lärarna och den 21 augusti för eleverna. Skolan hade totalt totalt 10 utbildningar fördelade på på tre högskoleförberedande program, fem yrkesprogram samt ett introduktionsprogram. Lärarna var organiserade i arbetslag kopplade till varje program. Under läsåret har ca 400 elever studerat vid skolan. 1.2 Utbildningar specifikation Skolan har under läsåret bedrivit utbildningar under följande programnamn och kod: - Bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning Husbyggnad (BAHUS) - Handels- och administrationsprogrammet, inriktning Handel och service (HAHAN) - Hotell- och turismprogrammet, inriktning Hotell och konferens (HTHOT) - Barn- och fritidsprogrammet, inriktning Fritid och hälsa (BFFRI) - Hantverksprogrammet, inriktning Övriga hantverk, yrkesutgång Hår- och makeupstylist (HVSTY) - Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning Beteendevetenskap (SABET) - Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning Samhällsvetenskap (SASAM) - Ekonomiprogrammet, inriktning Ekonomi (EKEKO) - Estetiska programmet, inriktning Musik (ESMUS) - Introduktionsprogrammet Preparandutbildning (IMPRE) 1.3 Elever Skolan har ett brett upptagningsområde geografiskt sett. Skolan har elever från grannkommuner och olika stadsdelar men övervägande från Göteborgs östra stadsdelar. Några elever kom från kommuner utanför Göteborgsregionen. Elevgruppen under det gånga året har kännetecknats av att vara en mångkulturell grupp med elever från såväl akademikerhem som från hem med mindre studievana. Generellt sett kom många elever från hem där studietraditionen är svag samt hem med första eller andra generationens invandrare. Flera av eleverna lever under sociala förhållanden som försvårar deras studiegång såsom t ex skyddad identitet, problem med uppehållstillstånd etc. Andelen flickor på skolan var cirka 60 %. 4

5 1.4 Personal På skolan fanns 48 medarbetare varav 27 kvinnor och 21 män. Övervägande delen var lärare eller resurspedagoger, specialpedagoger etc. Därutöver finns Rektor och biträdande Rektor, Studie och yrkesvägledare, skolsyster, kurator, administratör, vaktmästare, och elevvärd. Samtliga tillhörde ett arbetslag som är kopplat till den verksamhet som låg dem närmast. I lärarnas fall handlade det om programarbetslag där viss personal var kopplade till ett visst program och dess elever. Inom personalgruppen var övervägande andelen med svensk kulturell bakgrund. 1.5 Finansiering och elevprognos Verksamheten finansierades via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrade inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan var avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntades eleverna stå för själva. Antalet förstahandssökande elever till årskurs ett var 1 juni 2014, 119 elever. Inför kommande läsår är antalet förstahandssökande per 1 juni 2015, 94 elever. Demografiskt har Göteborgsregionen inför antagningsåret 2015 det lägsta antalet sökande, därefter vänder elevkullarna sakta uppåt. År 2016 och 2017 prognoseras antalet sökande öka marginellt, cirka 110 elever 2016 och bibehållet antal förstahandssökande Intagningspoängen varierade mellan de olika programmen men var förhållandevis låg. 5

6 2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 2.1 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Arbetet vid Plusgymnasiet i Göteborg under 2014/2015 genomsyrades av Plusgymnasiets ledord Tydlighet, Ömsesidig respekt och Jag bryr mig. Tydlighet genom att varje lektion startades likartat och att alla lärare följt samma uppgiftsstruktur där eleverna funnit en tydlig koppling till kunskapskraven i respektive kurs. Ömsesidig respekt har genomsyrat det förebyggande och åtgärdande arbetet med likabehandling och mot kränkande behandling. Jag bryr mig har likaså det varit en viktig del av det förebyggande arbetet med likabehandling och mot kränkande behandling samt en viktig del av det förebyggande arbetsmiljöarbetet. De tre ledorden återfinns i skolans ordningsregler. Under läsåret har skolans lärare samverkat med varandra inom programfördjupningarna där samarbetet på de flesta program varit väl utvecklat och till viss del bedrivits i projektform inriktat mot examensmålen. 2.2 Lokaler Skolan har haft undervisning på Kämpegatan 7, Vikingsgatan och Tacktjärnsgatan på Ringön. På Kämpegatan fanns anpassade lokaler för Estetiska programmet i form av studio och instrument och sångrum, utrustad naturkunskapssal, anpassad sal för massage samt skolbibliotek. Dessutom fanns där även skolmatsal. På Vikingsgatan fanns anpassade lokaler för hantverksprogrammet i form av stylistlokaler och på Tacktjärnsgatan fanns anpassade lokaler för bygg- och anläggningsprogrammet. Alla elever hade tillgång till en egen bärbar dator och ett trådlöst nätverk täcker hela Kämpegatan och på Vikingsgatan och Tackstjärnsgatan finns ADSL-uppkopplingar. I samtliga undervisningssalar finns projektor och högtalare samt whitebordtavla. 2.3 Skolledning Skolledning har under innevarande läsår bestått av rektor och biträdande rektor. I ledningsgruppen har fem arbetslagsledare ingått. Ledningsgruppsmöten har hållits en gång/vecka enligt fast agenda: information, arbetsmiljö, rutiner/processer och övriga frågor. Arbetslagsledare har fört vidare information till sina lagmedlemmar på arbetslagsmöten en gång/vecka. Arbetsplatsträff (APT) med all personal har hållits en gång per månad där mål och riktlinjer kommunicerats. 6

7 2.4 Lärare och Förstelärare Skolan har under året haft 8 obehöriga lärare utav totalt 40 lärare. Två av dessa var lärare var yrkeslärare med mångårig yrkesvana inom de ämnen de undervisade i. De övriga sex var ännu inte färdiga med sina studier och legitimerade lärare men var utbildade inom de ämnena de undervisade i. Skolverket redovisar i sin Statistikdatabas, SIRIS, att skolan i oktober 2014 hade 79 % lärare med pedagogisk högskoleexamen vilket även är detsamma för genomsnittskolan i riket, se resultatbilagan Diagram 12. En av anledningarna till att inte alla lärare har högskoleexamen är att det på skolan finns lärare som undervisar i yrkesämnen där pedagogisk examen inte är ett krav. Lärartätheten vart 9,75 elever/lärare fördelat på 22 kvinnor och 18 män i åldersspannet 27 år upp till 60 år. De flesta lärare har under året varit mentor för elever med undantag för några få som endast haft undervisning i några kurser. Lärarna har varit organiserade i fem arbetslag; Hantverk/Estet, Handel, Samhäll/Ekonomi, Träning/Hotell samt Administration/Elevhälsa. Lärarna har haft möjlighet att arbeta i ämnesgrupper då det funnits pedagogisk tid avsatt för ändamålet löpande under året. Skolan startade läsåret med fyra förstelärare; två med inriktning mot mentorskap, en med inriktning mot att utveckla lässtrategier och bibliotek samt en med inriktning mot formativ bedömning. Vid läsårets slut kvarstod två förstelärare då en lärare avslutat sin anställning och en gått på föräldraledighet. 2.5 Elevhälsa och stödfunktioner Det ordinarie elevhälsoteamet bestod av skolsköterska, kurator och specialpedagog samt rektor och biträdande rektor. De har sammanträtt en gång/vecka och diskuterat och beslutat i olika elevärenden efter att anmälan av samarbete inkommit från mentor. Skolläkare och skolpsykolog har deltagit vid två EHT-möten under läsåret; dessa funktioner är externt anlitade. Skolpsykolog höll en föreläsning om barn med olika funktionshinder för alla lärare i mitten av maj vilket kommer ligga till grund för fortsatt arbete under kommande läsår gällande aktuell elevgrupp. Skolläkare och skolpsykolog har utöver detta funnits tillgängliga vid behov samt för konsultation. Studie-och yrkesvägledare har funnits på skolan två dagar/vecka och samverkat med övriga funktioner inom EHT. Studie- och yrkesvägledaren har informerat eleverna om deras möjliga val såväl under sin gymnasietid som efter avslutade gymnasiestudier. Utöver lagstadgade funktioner har skolan haft en resurspedagog anställd på 80% vilken arbetat enskilt med elever i behov av struktur och planeringshjälp. 7

8 En av förstelärarna har haft som en del av sitt uppdrag att stötta enskilda elever i deras studier då det funnits ett särskilt behov av detta. Försteläraren har träffat eleverna regelbundet och kommunicerat med vårdnadshavare och eventuellt övriga kontakter. 2.6 Elevråd och Elevinflytande Eleverna har medverkat i planering och uppföljning av undervisningen genom programråd och genom att frågor lyfts i klassen under mentorstid såsom ordningsregler och arbetsmiljöfrågor. Eleverna har medverkat i utformandet av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. De har besvarat den enkät vars svar ligger till grund för de insatser som görs kopplade till skolans likabehandlingsarbete och för att motverka kränkningar på skolan. Eleverna har besvarat kursutvärderingar samt den årliga elevenkäten om upplevd kvalitet rörande undervisning, trivsel och studiemiljö. Resultaten av dessa har legat till grund för de vidare åtgärder som planerats på enheten. Eleverna har varit representerade i arbetsmiljöarbetet genom elevskyddsombud. Skolan har under innevarande år saknat elevråd. 2.7 Elever Könsfördelningen är förhållandevis jämn om än något fler flickor. På Hantverksprogrammet och Hotellprogrammet finns en majoritet flickor. Med anledning av att en del av eleverna har ett annat modersmål än svenska har de lite större svårigheter att nå de högre betygsstegen på den tid de har för sina kurser och utbildning då språket är en viktig faktor i kunskapsutvecklingen. Handledning på modersmål har tillhandahållits av skolan. Eleverna var fördelade enligt följande: Byggprogrammet BPHUS, 12 elever Handels- och administrationsprogrammet HAHAN, 30 elever Hotellprogrammet HTHOT, 30st Barn- och fritidsprogrammet BFFRI, elever Hantverksprogrammet HVSTY, 59 elever Samhällsvetenskapsprogrammet SAMBET och SASAM, 68 elever Ekonomiprogrammet EKEKO,40 elever Estetiska programmet ESMUS, 30 elever Introduktionsutbildning preparand, IMPRE, 8 elever 8

9 3 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet 3.1 Våra kvalitetsbegrepp Plusgymnasiet utgår från tre kvalitetsbegrepp, funktionell kvalitet, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet i arbetet med att följa upp verksamheten i skolan. Begreppen och dess innehåll som redogörs för nedan hjälper oss i arbetet med att fokusera mot mål och anpassa vårt arbete för att eleverna ska få en utbildning med så hög kvalitet dom möjligt Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? Ändamålsenlig kvalitet Ett viktigt perspektiv att följa upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? 3.2 Uppföljningar Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under 2014/2015 och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolan när de lokalt fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas. 9

10 JULI AUGUSTI JUNI Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Uppföljning IM-elever Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP Instrumentell kvalitet Kvalitetsrapport (enhet) publiceras Arbetsplan (enhet) tas fram SEPTEMBER Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) Inrapportering UHR, SCB & kommun MAJ Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering Kvalitetssäkring ISP GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal Utvecklingssamtal (elev) OKTOBER ARPIL Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät Instrumentell kvalitet Utvecklingssamtal (elev) GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Likabehandlings- och värdegrundskartläggning NOVEMBER Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser MARS Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever Instrumentell kvalitet Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering Uppföljning NP-resultat DECEMBER FEBRUARI JANUARI 3.3 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning Interna tillsyner Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna tillsyner. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen. 10

11 3.3.2 Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Betygsprognoser Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Dessutom genomförs elevenkäter som fokuserar på exempelvis likabehandling- och värdegrundsarbetet på skolan. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse Utvärdering Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. 11

12 3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår. 3.4 Plusgymnasiet Göteborgs Enhetsspecifika kvalitetsarbete Under läsåret 2014/2015 har Plusgymnasiet Göteborg påbörjat arbetet med ett gemensamt elevuppföljningsdokument. I dokument har elevernas prognostiserade kunskapsutveckling vad avser hur de ligger till i sina kurser i ett gemensamt dokument som alla lärare, EHT och skolledning haft tillgång till. Resultatet av prognoserna har använts för att mötas i diskussioner i olika fora, bland annat klasskonferenser och studiedagar vi hade i januari. Klasskonferenserna infördes då det fanns ett behov av att mötas kring de uppgifter som vi lade in i elevuppföljningsdokumentet. Lärare, elevhälsa och skolledning möttes och diskuterade behov och förändringar på gruppnivå i syfte att nå ökad måluppfyllelse. Konferenserna syftade till att dela framgångsrika undervisningsmetoder och hitta bra lösningar framåt. EHT:s bedömning av de elever som funnits i åtgärd har även legat till grund för vilka områden/grupper som bedömts vara i behov av förändring. Detta läsår var första läsår som förstelärarna haft ansvarsområden som varit en del av skolans utvecklingsarbete. Förstelärarna har arbetat fram gemensamma dokument för uppföljning av mentorselever, bidragit till diskussioner och fortbildning vad avser formativ bedömning, genomfört lektionsbesök samt bidragit till diskussioner i personalgruppen kring läsande och textförståelse. En av förstelärarna har arbetat särskilt med elever i behov av extra stöd och anpassningar. Varje år genomför vi en större elevundersökning gällande upplevd kvalitet där Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet/Trivsel undersöks. I år har vi på skolan gjort en fördjupad analys av resultaten i alla klasser samt med en grupp av slumpvis utvalda elever från olika program. De svar som framkommit på frågan om varför resultatet ser ut som det gör, hur eleverna skulle önska att det var och vilka åtgärder som krävs för att komma dit har legat till grund för arbetsplanen inför kommande år. Måluppfyllelsen har genomsyrat studiedagarna under innevarande år. Två av personalens arbetsdagar har behandlat extra anpassningar och särskilt stöd då det funnits ett behov av att utbilda sig kring och diskutera detta inom gruppen. 12

13 Andra kvalitetshöjande insatser: Under året har två temadagar genomförts vilka varit riktade trivselaktiveter för hela skolan. Syftet har varit att låta eleverna mötas över programgränserna i mer lättsamma former. Två friluftsdagar har genomförts; en skidresa till Hovfjället och en dag med vandring och aktiviteter. Båda har omfattat elever från alla skolans program och de har syftat till att öka trivsel och gemenskap. PlusAwards har genomförts som ett dagsprojekt där alla skolans elever deltog. Elever från olika program deltog i förberedelser och genomförande vilket bidrog till en hög kvalitet på dagen. Studieresa har genomförts till Bryssel för år tre på samhällsprogrammet. Resan har syftat till att utveckla kunskaper om EU och för-och efterarbetades bland annat genom att skolan hade besök av en europaparlamentariker under en halvdag. År två på samhällsvetenskapsprogrammet genomförde en studieresa till Stockholm vilken syftat till att öka kunskaperna om Sveriges riksdag. Eleverna på Hantverksprogrammet har under året deltagit i en rad mässor och event såsom Bröllopsmässa och StylistSM vilka syftat till att de omsatt sina yrkeskunskaper i praktiken och samarbetat med varandra i yrkesliknande former. Skolan har ett väl utvecklat samarbete med Ung Företagsamhet där eleverna startar och driver företag utifrån egna idéer. Arbetet är mycket uppskattat av såväl lärare som elever. Hotellprogrammet har under året anordnat en rad konferenser och deltagit i event vilka alla bidragit till att eleverna omsatt sina kunskaper i yrkesliknande former. Under året har skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd förändrats. Nya samverkansblanketter för samverkan mellan personal och elevhälsa har tagits fram och EHTs arbete har successivt ändrats mot att fokusera på såväl organisation, grupp och individnivå- inte enbart individnivå. Dessutom har klasskonferenser införts vilka vidareutvecklats med erfarenheter från Skolverkets utbildning om extra anpassningar och särskilt stöd i vilken skolans specialpedagog deltagit. Löpande under året har skolans lärare arbetat med att diskutera prognoserade resultat utifrån ett sk OneDrivedokument där lärarna lämnat prognoser 4 ggr/år. Diskussion har även skett under de sk klasskonferenserna vilka infördes under vårterminen. Utifrån diskussioner har lärare förändrat delar av sin undervisning för att nå bättre resultat. 13

14 Under året har skolans arbete med elever i behov av stöd genomlysts i och med att EHT konstituerats sig med nya personer. Utifrån det gemensamma arbete som huvudmannen bedrivit på området och Skolverkets fokus på elever i behov av stöd, har arbetet inom EHT delvis skiftat fokus till att arbeta mer förebyggande. Fortbildning inom området extra anpassningar har varit prioriterat under året. Arbetet kommer att fortsätta under kommande läsår då det är viktigt att EHT verkar förebyggande och som en integrerad del av undervisningen och hela skolans arbete. Under läsåret har skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd förändrats. Rutinerna har ändrats, blanketter för samverkan mellan personal och elevhälsa har tagits fram och EHT:s arbete har successivt ändrats mot att fokusera på såväl organisation, grupp och individnivå. Tidigare var fokus nästan enbart individnivå. Dessutom har klasskonferenser införts vilka vidareutvecklats med erfarenheter från Skolverkets utbildning om extra anpassningar och särskilt stöd i vilken skolans specialpedagog deltagit under läsåret. Under läsåret har skolans arbete med elever i behov av stöd genomlysts i och med att EHT konstituerats sig med nya personer. Utifrån det gemensamma arbete som huvudmannen bedrivit på området och Skolverkets fokus på elever i behov av stöd har arbetet inom EHT delvis skiftat fokus till att arbeta mer förebyggande. Fortbildning inom området extra anpassningar har varit prioriterat under året. Arbetet kommer att fortsätta under kommande läsår då det är viktigt att EHT verkar förebyggande och som en integrerad del av undervisningen och hela skolans arbete. Skolan har under året även arbetat med APL-utveckling och identifierat områden där skolan behöver utvecklas för att höja kvalitén på elevernas APL. Områden som identifierades var trepartssamtalet, (elev, handledare, APL-ansvarig) samt arbetet med få till ett väl fungerande samarbete med APL-platser som håller en hög kvalitét inte bara ur yrkessynpunkt utan även vad avser värdegrund. Arbetet kommer att fortsätta under kommande läsår. 14

15 4 Fokusområden läsåret 2014/15 Under läsårsavslutningen 2013/14 genomfördes en bred analys av skolans måluppfyllelse. Denna analys resulterade i en handlingsplan i vilken ett antal fokusområden lyftes fram som särskilt prioriterade. Dessa fokusområden presenteras nedan. 4.1 Fokusområde 1. Öka andelen elever som når gymnasieexamen Bakgrund: I juni 2014 tog 67% av avgångseleverna examen från Plusgymnasiet Göteborg. Det var angeläget att denna andel ökade inför kommande för att öka vår måluppfyllelse. Mål: Öka andelen elever som når gymnasieexamen. 2.1 KUNSKAPER Mål Det är skolans ansvar att varje elev på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, (LpfGY11 kap 2) Metod: Arbeta med fokus på trygghet och studiero genom att bygga om gemensamma ytor så att det blev en lugnare studiemiljö och fokus på studier. (Skolledning) Ge riktat stöd mot de elever som har behov av det så att de stöttas i sina studier (specialpedagog i samråd med mentor) Arbeta med att öka studieron i särskilt utvalda grupper. (Specialpedagog och mentor) Elever läser om vissa kurser där de fått F och elever ges möjlighet att med stöd av mentor förbereda sig för prövning under fastställda prövningsperioder. (Skolledning och mentor) Förändrad schemaläggning vad avser resurstimme, s.k. Plustimme, så att denna ligger i anslutning till mentorstid där eleverna ges stöd i att genomföra arbetsmoment och planera sina studier. (Skolledning och mentor) 15

16 Uppföljning och utvärdering: Ombyggnation av ytor var klar vid skolstart. (Skolledning) Riktat stöd har följts upp av EHT, särskilt specialpedagog Arbete med studiero i vissa grupper. (Specialpedagog och skolledning) Elevernas upplevelse av studiero och trivsel har följts upp under mentorstid, i elevenkäter och i enskilda samtal. Resultat: Studieron har ökat i gemensamma ytor och i klassrummen. Elever som har fått riktat stöd har nått längre i sina studieresultat. Specialpedagogen har också bidragit till att öka kommunikationen mellan lärare och berörda elever. Arbetet med studiero i vissa grupper har till viss del bidragit till ökad studiero men arbetet har inte bibehållits fullt ut av undervisande lärare. De elever som läst om sina kurser och de som prövat har i hög utsträckning nått godkända betyg. Slutsatser: Arbetet med studiero har fått positiva effekter och arbetet kommer att fortsätt under kommande läsår. Arbetet kommer att inrikta sig mot hur lärare kan arbeta för att uppnå studiero och stödja och vägleda eleverna i deras lärande så att de kan hantera sina studier på bästa sätt med fokus på att nå målen för utbildningen. Arbetet med riktat stöd kommer delvis att förändras så att mer av stödet sker på gruppnivå. Rutinerna för kartläggningarna av stödbehov behöver förändras så att de elever som verkligen har behov av stöd får detta och så att rätt stöd sätts in. 4.2 Fokusområde öka andelen nöjda elever Bakgrund: I jan 2014 var andelen nöjda elever 45% vilket var en låg siffra. Eleverna ansåg att det var stökigt i gemensamma utrymmen, att det trivdes på sina program men inte på skolan som helhet, att de inte ansåg att de fick tillräcklig information om kunskapsutveckling och kriterier och att de tyckte att personal inte såg och upprätthöll ordningsregler. Dessutom ansåg de att de hade lågt inflytande över utbildningen. 16

17 Mål: Öka andelen nöjda elever Läraren ska: organisera och genomföra arbetet så att eleven * utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, * upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, * får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, *får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, * successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar * Tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen * svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen, (LfGY11 kap 2) Metod: Ombyggnation av gemensamma utrymmen vilket möjliggör för skolvärd att röra sig mer i gemensamma utrymmen samt minska att det blir stökigt i gemensamma utrymmen. Ansvarig skolledning. Ändra metoder för kommunicering av kunskapskrav genom att delvis förändra uppgiftsstruktur och införa klasskonferenser under vårterminen där kunskapsresultat och undervisning har diskuterats med undervisande personal vilket har lett till förändringar i pågående undervisning. Likaså har elevernas synpunkter på undervisning och elever med svårigheters syn kunnat lyftas in med hjälp av EHT vilka deltagit på dessa konferenser. Ansvarig skolledning i samverkan med EHT Införande av arbetsgrupp bland lärarna som arbetar med elevinflytande genom elevråd. Ansvarig arbetsgrupp. Gemensamt fokus på utbildningens mål och ett tydligt utbildningsfokus på alla lektioner genom att personalen gått igenom styrkedjan inför terminsstart. Utbildning av personalen av extern föreläsare inom området formativ bedömning, vilket även var en av förstelärararnas uppdrag. Önskemål från personal och ett identifierat behov i NKI område undervisning. Ansvarig förstelärare inom formativ bedömning och skolledning. 17

18 Fokus på att utveckla mentorskap och bemötande vilket var en av förstelärarnas uppdrag, då detta behov identifierats i elevenkäter. Ansvarig förstelärare inom mentorskap. Utbildning av personal inom området extra anpassningar och särskilt stöd då personalen önskat detta. Ansvarig rektor och specialpedagog i samverkan med övrig EHTpersonal. Uppföljning och utvärdering: Arbetet med att öka nöjdheten har följts upp av mentorerna genom samtal med eleverna på mentorstid. De synpunkter som kommit skolledningen till kännedom har tagits i beaktande och om möjligt har förändringar genomförts under innevarande läsår. Genomförda förändringar har utvärderats i samband med den årliga elevundersökningen där bland annat elevernas upplevda nöjdheten mäts. Fördjupad analys av resultatet genomfördes även för att få en djupare förståelse för vad som låg bakom resultaten. Resultat: Andelen nöjda elever har ökat något dock inte i så stor utsträckning som vi hoppades på. Vid mätning i januari 2015 låg nöjdhetsindex(nki) på 50 jämfört med 44 året innan. (Indexet är mellan 0-100, se resultatbilaga diagram 17). Vid intervjuer rörande resultatet av elevundersökningen framkom att flera elever var missnöjda med undervisningen då den inte drev eleverna framåt i sitt lärande. Det fanns en stor skillnad i undervisning mellan olika lärare. Vid intervjuer i samband med interninspektion framkom det också att det var stor skillnad på studieron i olika klassrum och att den var alltför lärarberoende. Slutsatser: De insatser som gjorts har bemötts positivt av eleverna men fortfarande kvarstår en del arbete vad avser undervisning och studiero som är de områden som fortfarande utmärker sig negativt. 18

19 Eleverna behöver involveras mer i arbetet med arbetsmiljö och trivsel och vårt gemensamma mål, att alla ska nå examen behöver stå i fokus. Eleverna behöver utmanas i undervisningen utifrån sin egen nivå. Inför kommande läsår kommer kurator att samordna elevernas möjligheter till inflytande och tillvarata deras synpunkter. Examensmålen kommer att tydligare genomsyra undervisningen genom att lärare möts och reflekterar och diskuterar kring examensmålen. Extern föreläsare och skolpsykolog kommer att arbeta förebyggande med personalen vad avser ledarskap och bemötande i klassrummet. 19

20 5 Samlad bedömning av verksamhetens resultat 5.1 Funktionell kvalitet Genomförda granskningar: I december 2014 genomfördes en interngranskning från huvudmannens sida. Resultatet av den interna granskningen lyfter fram några områden som skolan särskilt behöver stärka; det särskilda stödet, elevernas inflytande över utbildningen, trygghet och studiero samt undervisningens kvalitet. Andel elever med gymnasieexamen: För att en elev ska erhålla en gymnasieexamen ska eleven ha betyg från en utbildning som omfattar minst gymnasiepoäng på ett nationellt program. Det finns två typer av examen, yrkesexamen och högskoleförberedande examen. För båda gäller att eleven har minst betyget E i kurser som motsvarar 2250 poäng. För yrkesexamen gäller även att eleven ska ha minst betyget godkänt i en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne samt betyget E i gymnasiearbetet. För högskoleförberedande examen gäller även att eleven minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng, engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng och minst betyget E i gymnasiearbetet. Andelen elever som nådde gymnasieexamen under läsåret 2014/2015 var 79%, se resultatbilaga Diagram 1, av den totala andelen elever. Jämfört med föregående år ökade andelen med 5 procentenheter vilket är positivt. Andelen som nådde gymnasieexamen för yrkesprogram uppgick till 85% och på högskoleförberedande program 83%. Framförallt ses en ökning av andelen elever som tog examen från Hantverksprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet, resultatbilagan Diagram 2, medan andelen elever på Ekonomiprogrammet som tog examen var mycket låg. På Ekonomiprogrammet fanns många elever som redan i åk1 uppvisade svårigheter att nå målen för sina kurser och som skolan inte nådde fullt ut trots stödinsatser. Många av de totalt 11 eleverna på Ekonomiprogrammet hade i årskurs 3 inte som mål att läsa vidare utan att komma ut i arbetslivet. Flera av de eleverna jobbade utanför skoltiden under stora delar av sitt avslutande år och fokuserade därför inte på att nå examen i den utsträckning som sannolikt hade behövts. 20

21 Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier: Andelen som läst in grundläggande högskolebehörighet har sjunkit jämfört med tidigare år, se resultatbilaga, Diagram 3, på vissa program i det närmaste halverats. Detta kan delvis förklaras av att elevgruppen fokuserat på de programgemensamma och programfördjupande kurserna som ingår i utbildningen och därför inte valt att läsa in de högskoleförberedande kurser som krävs för behörighet. På hantverksprogrammet är det fler elever jämfört med rikssnittet som läser in behörigheten vilket nog till stor del beror på att det inte längre krävs utökning av antalet poäng/kurser för att bli behörig. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg): Den genomsnittliga betygspoängen räknas fram genom att multiplicera antalet poäng för varje kurs med värdet för det aktuella betyget (F: 5, E: 10, D: 12,5, C: 15, B: 17,5 och A: 20). Därefter adderar du alla summor och dividerar det med 2500 poäng. I resultatbilagan, Diagram 4 och 5 redovisas den genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever, på skolnivå och per program. För Hantverksprogrammet har den ökat markant; där fanns under innevarande år endast en hantverksklass till skillnad från två tidigare år vilket inneburit att vi kunnat lägga lite mer fokus på färre antal elever. Generellt är skolans betygssnitt lågt vilket även elevernas medelbetyg var när de startade i årskurs 1. Många av eleverna hade kämpat för att komma in på gymnasiet och de fortsatte att kämpa för att nå gymnasieexamen. Vårt fokus var primärt att hjälpa eleverna nå gymnasieexamen, kanske har fokus på att eleverna ska klara betyget E för att nå examen inverkat negativt när det gäller elevers möjlighet att nå de högre betygsstegen. Samhällseleverna är ett bra exempel på detta. Flera av de elever som läste hos oss hade sökt annan skola i första hand men hade inte tillräckligt höga betyg för att komma in där. Både eleverna och skolan har i första hand fokuserat på gymnasieexamen, inte på att nå höga betyg. Om det varit ett korrekt beslut låter jag vara osagt. Att det ser ut som det gör för ekonomieleverna förklarades under andelen elever som tog gymnasieexamen. Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis): Den genomsnittliga betygspoängen beräknad på elever endast med examensbevis kan utläsas i resultatbilagan, Diagram 6 och 7. För skolan totalt är snittet något lägre än föregående år. Bygg-, Handels-, Ekonomi- och Samhällsvetenskapsprogrammet ligger lågt i förhållande till rikssnittet. De elever som antogs till ovan program hade förhållandevis låga antagningspoäng när de antogs till programmet. Intressant att 21

22 notera är att för enheten som helhet kan konstateras att andelen som klarat gymnasieexamen ökat medan snittbetyget för elever med examen minskat. Vi har under läsåret haft fokus på att öka andelen elever med examen, något som i praktiken inneburit ett arbete med att hjälpa elever i deras arbete med att återläsa kurser där de tidigare fått betyget F, vilka de till stor del fick redan under sitt första år på skolan. Arbetet med att stötta dessa elever mot en examen har kanske inneburit ett allt för stort fokus på betyget E där andra betygssteg delvis kommit i skymundan. Skolan behöver fundera över hur detta arbete kan utföras utan att för den skull ensidigt betona de lägre betygsstegen. Resultat för introduktionselever: Under läsåret har skolan haft 8 elever som inte varit behöriga till ett nationellt program inskrivna. Samtliga 8 elever gick preparandutbildning, IMPRE. Preparandeleverna läste matematik, svenska och engelska. En elev har inte nått godkänt betyg i svenska och går vidare till annan skola och utbildning. En elev har inte nått godkänt betyg i matematik och kommer att läsa yrkesintroduktion under kommande läsår. Övriga elever har nått godkänt betyg i sina grundskoleämnen och är nu inskrivna på de nationella program varifrån de delvis läst kurser under 2014/2015. Huruvida det är ett bra resultat eller inte är svårt att utvärdera. Eleverna har väldigt olika förutsättningar, det är viktigt med uppföljning av alla elever men kanske ännu viktigare för dessa elever. Dels för att de ska nå gymnasiebehörighet, men det kan lika väl vara för att hjälpa dem till annan utbildning eller yrke som kanske ger större förutsättningar för eleven att etablera sig i samhället. Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser: I redovisningen av samtliga kurser finns alla årskurser representerade då det är samtliga betygsatta kurser som redovisas, se resultatbilaga, Diagram 9. Ekonomiprogrammet utmärker sig med en särskilt låg andel godkända betyg. Till viss del förklaras det av de ekonomielever som var avgångselever detta år och som inte nått gymnasieexamen av anledning som redogjorts för i tidigare stycke om andel elever med gymnasieexamen. Ytterligare en förklaring är att många elever på ekonomiprogrammet uppvisat stora svårigheter i ämnet matematik, vilket även fått återverkningar på andra kurser på programmet där matematikkunskaper är viktiga, såsom t ex företagsekonomi. Flera av eleverna har framförallt under sitt avslutande år upplevt examensmålet alltför främmande som en framtida grund att utgå från och skolan har inte lyckats motivera eleverna att utvecklas mot examensmålet. 22

23 Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser: När det gäller betyg i matematik, svenska och engelska ser det ungefär likvärdigt ut med föregående år, se resultatbilaga Diagram 11. Skolan behöver fundera över hur eleverna kan stödjas i undervisningen i dessa ämnen och hur lärarna på ett än tidigare stadium än som varit fallet kan föra in extra anpassningar i undervisningen och stödja eleverna i deras studieteknik/planering. Däremot är det glädjande att det var betydligt fler elever som klarade gymnasiearbetet i år. Anledningar till detta är att extra anpassningar har gjorts för flera elever vilket utförts av framförallt specialpedagogen. Dessutom har kraven för gymnasiearbetet lyfts för diskussion inom kollegiet och många av eleverna inom framförallt yrkesprogrammen har med anledning av detta genomfört ett för programmet bättre anpassat gymnasiearbete än tidigare. Betygsfördelning: Betygens fördelning visar på en hög andel F (19%) se resultatbilaga, Diagram 10, av det totala antalet satta betyg. Personalen har analyserat resultaten och kan se ett par förklaringar. Frånvaron har varit hög hos vissa elever, skolan har inte lyckats motivera dessa elever tillräckligt. Konsekvensen av det har inneburit att elever inte klarat målen och fått betyget F i ett stor antal kurser. Tyvärr har en del av dessa elevers låga studiemotivering även inverkat negativt då de varit på lektioner. Studieron har påverkats negativt i vissa grupper vilket lett till att det i vissa fall varit svårt för lärarna att motivera alla elever. Skolan har aktivt arbetat med att förbättra studieron i de grupper där det varit behövligt, men inte nått hela vägen i detta arbete och det kommer därför behöva fortsätta under kommande läsår. Dessutom visar enkätresultat att elevernas delaktighet i att skapa en god studiemiljö behöver ökas. Elevernas delaktigheten ses som en central fråga för många av de utvecklingsområden som skolan står inför. EHT och resurspedagoger kan även se att många elever har svårigheter att komma igång med uppgifter och att lämna in uppgifter, vilket gör att de hamnar efter och hamnar i situationer där de har svårt att klara kurserna. Skolans personal behöver med anledning av detta arbeta vidare med hur undervisningen är upplagd och hur den möter elevernas behov, samt hur lärarna genom extra anpassningar kan stötta elever i deras studier. Vidare kan konstateras att det legat ett stort fokus på att hjälpa elever som har svårt att nå kunskapskraven för E och då har undervisningen kanske inte utmanat de elever som hade kunnat nå längre i sin kunskapsutveckling. Skolans personal har konstaterat att vi 23

24 kommer att behöva arbeta vidare med denna fråga för att utveckla förmågan att utveckla alla elever vidare så långt som möjligt. Likvärdig bedömning: På skolan samverkar lärarna vid bedömning, framförallt av bedömningen av nationella prov. Samverkan sker även mellan lärare i olika ämnen. Tid på studiedagar har använts för att lyfta frågan kring formativ bedömning samt betygsättning där externa föreläsare använts och diskussioner kring betygsättning har förekommit. Tid har funnits avsatt för lärarna för att kunna sambedöma. Jämförelsen mellan kursbetyg och provbetyg på nationella prov visar på att det finns differenser mellan provbetyg och kursbetyg och då särskilt i SVESVE3 där en hög andel elever fått högre kursbetyg än provbetyg, se resultatbilaga, Tabell 1. Detta kan delvis förklaras av att flera elever efter att provet genomförts arbetat hårt för att klara sin kursbetyg och då nått minst E. Flera elever deltog heller inte i vid de nationella proven trots lärarnas betoning av vikten av deltagande. De arbetade därför efter provet för att väga upp det avsaknade underlaget eller det bristfälliga underlaget. Dessutom har flera elever stort behov av extra anpassningar, vilket inte kan tillgodoses fullt ut under provtillfällena men som kan sörjas för i den ordinarie undervisningen och de har då uppvisat förmågorna i ordinarie undervisning. Likaså återfinns en markant differens i ENGENG6 där en hög andel elever fått ett lägre kursbetyg än provbetyget. Detta kan förklaras av att kursprovet inte mäter alla kunskapskrav och eleverna har då inte klarat alla kunskapskrav för kursen trots att de klarat provet. Skolan behöver kartlägga undervisningen i engelska för att kunna få klarhet i om detta är den enda anledningen eller om det finns ytterligare förklaringar. I MATMAT1b och MATMAT1a har ingen fått lägre kursbetyg än provbetyget däremot har en förhållandevis hög andel fått högre betyg än provbetyget. Detta kan förklaras av att eleverna har nått kunskapskraven för kursen under pågående kurs, men inte klarat provet samt att de klarat kunskapskraven efter att provet genomförts. Det är även så att eleverna har visat att det nått kunskapskraven vid annat tillfälle i den ordinarie undervisningen och det är det som ligger till grund för betygssättningen därav differensen. Genomströmning (Avgångselever 2014, statistik hämtad från skolverket) Genomströmning anger andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden tre år och som påbörjade programmet på skolan. För de utbildningar som skolan hade var genomströmningen 57,4 vilket kan jämföras med riket 24

25 där genomströmningen var 70,7. Vid en fördjupning per program framgår det att eleverna som gick BA, BF och HA på skolan hade en högre genomströmning än motsvarande utbildningar i riket. De utbildningar som drar ner skolans resultat är HA och SA. På SA var genomströmningen på skolan 46,6 medan det i riket var 74,0. Motsvarande siffror för HA var 37,5 för skolan och 65,7 för riket. En orsak till detta var att vi startade upp fler klasser än tidigare år på SA och HA. Beslutet togs först i början av Ht 2011 vilket fick till följd att skolans organisation inte riktigt var dimensionerad för det stora elevintaget på utbildningarna. En stor andel av eleverna valde med anledning av detta att byta skola redan under 2011/2012. Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: Skolan har under året arbetat med att utveckla kvalitén i kartläggningarna samt rutinerna kring dokumentation av extra anpassningar och särskilt stöd. Intern kompetensutveckling har fokuserat på extra anpassningar och hur lärare kan arbeta med dessa, samt hur rutinerna blir när de inte är tillräckliga. Specialpedagog har deltagit i Skolverkets utbildning kring elever i behov av stöd. Skolan har under året haft en resurspedagog anställd vilken arbetat med elever i behov av särskilt stöd, främst då i form av planeringsstöd. Elevhälsan har analyserat sitt arbete och konstaterat att de arbetat mycket åtgärdande men med lite förebyggande arbete. De behöver dessutom stötta lärare mer med hur de kan arbeta med grupper och hur skolan kan arbete mer förebyggande i undervisning och med extra anpassningar. Det finns ett behov av att arbeta mer på organisationsnivå och gruppnivå. Detta gäller samtliga funktioner inom EHT. Vidare behöver skolan arbeta med kvalitén på kartläggningarna så att rätt insatser sätts in kopplade till elevens identifierade behov. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: Inga anmälningar om kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier har inkommit till rektor eller huvudman under läsåret. Däremot har en rad fall belysts vad avser trivsel i klassrummen i allmänna ordalag såsom kommentarer, blickar, kommenterar på sociala medier etc. I alla fall har samtal förts med de inblandade och det har upphört. I de klasser där det finns en större andel flickor är problematiken mer utmärkande och där har också förekommit en del övningar och föreläsningar med avseende på självbild och självkänsla. 25

26 5.2 Upplevd kvalitet Varje år genomförs en elevundersökning där frågor kring tre huvudområden besvaras. Studiemiljö, Undervisning och Elevnöjdhet. Läsårets undersökning genomfördes i januari Studiemiljö och undervisning: När det gäller studiemiljö redovisas resultaten från elevundersökningen i resultatbilagan, Diagram 15. För samtliga fem frågor/påståenden som eleverna besvarar under området Studiemiljö har elevernas upplevelse ökat från Förvisso från en tidigare låg nivå men det visar ändå på att det arbete som redovisats under kapitel 4 gett effekt. I resultatbilagan, Diagram 16, där de fyra frågorna som är kopplade till området Undervisning i elevundersökningen framgår har det inte skett någon förbättring från Resultatet är något vi inte är nöjda med och undervisningskvalitén är ett fokusområde läsåret 2015/2016. Elevnöjdhet: Enligt Diagram 17 i resultatbilagan kan utläsas att elevernas upplevelse av nöjdhet, trivsel och även rekommendationsgrad ökat. Förvisso från låga siffror men mot bakgrund av de fokusområden vi haft under läsåret visar det trots allt att vi är på rätt väg. Trivselgraden uppgick i januari 2015 till 61% att jämföras med 51% föregående år. 5.3 Ändamålsenlig kvalitet Markör har på uppdrag av Plusgymnasiet genomfört en undersökning av elever som tog examen för två år sedan och resultatet återges nedan. Huvudsaklig sysselsättning 2 år efter examen - Studerar på högskola/universitet - 10% - Studerar på annan utbildning - 10% - Arbetar - 65% - Övrigt - 15% 26

27 Svarsfrekvensen på undersökningen av den Ändamålsenliga kvalitén var ganska låg. Dock motsvarar resultat ovan nog ganska väl den samlade bilden av vad Plusgymnasiet Göteborgs elever sysselsätter sig med två år efter examen. När du ser tillbaka på din tid på din skola, hur nöjd är du då med - Undervisningen andelen nöjda elever ökade med 14% enheter från 2013 till Relationen/kontakten med lärarna andelen elever som upplever kontakten/relationen bra ökade från 2013 till 2014 Lärarnas engagemang andelen elever som vad nöjda med lärarnas engagemang ökade under 2014 jämfört med 2013 Kamraterna och stämningen på skolan- något fler elever var missnöjda med kamrater och stämningen på skolan 2014 jämfört med 2013 Förberedelser inför högre studier 83% av de som studerar anser att de varit förberedda inför högre studier Förberedelser inför arbetslivet- 70% anser att de varit förberedda för arbetslivet 5.4 Sammanfattande bedömning Måluppfyllelsen vad avser gymnasieexamen har ökat under innevarande år men generellt så uppvisar verksamheten svårigheter med att stödja alla eleverna i deras utveckling mot målen. Andelen elever som når examen, genomsnittlig betygspoäng på samtliga avgångsbetyg och examensbevis visar att skolans resultat ligger under rikssnittet Den interna granskningen som utfördes under läsåret pekar på utvecklingsområdena; särskilt stöd, elevernas inflytande över utbildningen, trygghet och studiero samt undervisningens kvalitet. Även resultaten från den Upplevda kvaliten visar att det finns tydliga förbättringsområden. Med detta som bakgrund behöver verksamhetens arbete med att öka elevers inflytande över sin utbildning, lärarnas och EHT:s arbete med att stödja alla elevers utveckling mot målen utifrån sina förutsättningar samt skapa en god lärmiljö med eleven i centrum utvecklas vidare. Med fokus på eleven och samverkan mellan alla på skolan finns goda förutsättningar att nå goda resultat i framtiden. På skolan finns sedan en längre tid tillbaka väl utvecklade samarbeten mellan vissa ämnen, särskilt de programgemensamma, och eleverna arbetar till viss del projektrelaterat inom olika områden. Arbetet med att även få till en större samverkan mellan gymnasiegemensamma ämnen och de programgemensamma ämnena behöver utvecklas så att examensmålen genomsyrar undervisningen i alla ämnen. 27