Kallelse till styrelsemöte för Angereds Närsjukhus

Transkript

1 Styrelsen för Datum Kallelse till styrelsemöte för PLATS Konferensrum, sjukhusledningen, Angereds Torg 14, DATUM OCH TID Onsdag 2 februari 2011, kl KALLADE Ordinarie ledamöter Endrick Schubert (S), ordförande Helena Holmberg (FP), vice ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) Jane Johansson Bredin (M) Nadia Mousa (V) Ersättare Hasse Andersson (S) Ingela Bergendahl (S) Mats Brännström (C) Arbetstagarorganisationernas representanter Mirela Osmanovic, TCO Ljiljana Vusevic Ström, SACO Pia Rönnesjö, Svenska kommunalarbetareförbundet Övriga Marina Olsson, sjukhusdirektör ANS Lars Gelander, chefläkare ANS Bo Andersson, ekonomichef ANS Åk i möjligaste mån med kollektivtrafiken!. Spårvagn 9 från Kungsten och spårvagn 4 från Mölndal går via Drottningtorget, Göteborgs Central. Spårvagn nr 8 från Frölunda går via Korsvägen och Ullevi. Alla tre linjerna går till Angereds Centrum. Det är angeläget att du lämnar besked om du inte kan komma. Var god meddela styrelsens sekreterare Inger Sivertsson, inger.sivertsson@vgregion.se, mobil Varmt välkommen! Endrick Schubert ordförande

2 Styrelsen för Datum FÖREDRAGNINGSLISTA Mötet öppnas 2. Val av justerare Beslut 3. Genomgång av dagordning Beslut 4. Godkännande av protokoll (bilaga) Beslut 5. Sjukhusdirektörens rapport Information 6. Verksamhetsutvecklingsprojekt nya ANS Information (bilaga) Beslut 8. Redovisning av säkerhetsarbetet på ANS 2010 (bilaga) Beslut 9. Ordförande informerar Information 10. Patientsäkerhetsarbetet Information 11. Anmälan av inkomna /utgående handlingar (bilaga) Anmälan, beslut 12. Sammanträdet avslutas

3 Ärende 7

4 Beslutsunderlag Ärende 7 Styrelsen för Datum för (ANS) redovisar för verksamhetsåret 2010 ett positivt resultat på tkr. Lagd prognos för året uppgick till tkr per augusti vilken reviderades i november till tkr efter utbetalning av två större belopp avseende tillgänglighet och vårdgaranti på sammanlagt 900 tkr. I december erhölls ytterligare 600 tkr som ökade plusresultatet till dryga tkr. Under 2010 har de befintliga verksamheterna utvecklats och utökat sin verksamhet, samtidigt som nya verksamheter tillkommit. Överföring av Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Gamlestaden till ANS, start av Gynekologimottagning och inledning av uppbyggnaden av en Ungdomsmottagning i Angered har skett under året, liksom start av ett mobilt KOL-team. Utvecklingen av verksamheten under 2010 med ökad tillgänglighet till specialistsjukvård av hög kvalitet, nytänkande och hälsofrämjande arbetssätt är viktiga steg på vägen för att nå visionen för ANS en bättre hälsa bland invånarna i nordöstra Göteborg Förslag till beslut Styrelsen beslutar: - att godkänna och fastställa årsredovisning 2010 för - att justera paragrafen omedelbart. Marina Olsson sjukhusdirektör

5 2010

6

7 Sida 1(46) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING Sammanfattning medborgarperspektivet Sammanfattning verksamhetsperspektivet Sammanfattning medarbetarperspektivet Sammanfattning ekonomiperspektivet MEDBORGARPERSPEKTIVET Regionfullmäktiges strategiska inriktningar Invånarna ska ha goda förutsättningar att leva ett liv i hälsa Den som har behov av hälso- och sjukvård ska få vård i rätt tid Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Jämställdhetsintegrering Kommunikation och bemötande Funktionshinder Mångfald VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska minska Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga ska minska Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Andelen överviktiga och feta barn ska vara lägst i Sverige Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet Förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner ska halveras Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna Bemötandet av patienter i vården ska förbättras Fördelningen av resurser ska främja vård på lika villkor Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Alla patienter inom psykiatrin ska ha en individuell skriftlig vårdplan Tillgängligheten till lokaler och miljöer där regionen bedriver verksamheter ska öka Energiförbrukningen i regionens verksamheter ska minska Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka... 21

8 Sida 2(46) Minska användningen av fossil energi i Västra Götalandsregionen Antalet resta mil i tjänsten ska minska Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet Prestationer Utfall prestationer jämfört med föregående år Utfall prestationer jämfört med budget Utfall nyckeltal, prestationer Patientsäkerhet Patientsäkerhet Indikator 1: Antal registrerade avvikelserapporter Patientsäkerhet Indikator 2: Antal registrerade avvikelserapporter om försörjning och funktion av medicintekniska produkter Patientsäkerhet Indikator 3: Antal utförda riskanalyser Patientsäkerhet Indikator 4: Antal utförda händelseanalyser Jämställdhet Miljö Miljöledningssystem ska införas i samtliga förvaltningar och bolag Miljöhänsyn ska tas i planering, upphandling och beslut Samtliga anställda och förtroendevalda ska få utbildning i miljökunskap Den negativa miljöpåverkan från transporter och resor ska minska Den negativa miljöpåverkan från avfall ska minska Övrigt MEDARBETARPERSPEKTIVET Personalförhållanden Personaldata Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska Alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Andelen anställda med ofrivilliga deltidsanställningar ska minska Andelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska Kostnaderna för bemanningsföretag ska minska Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Jämställdhet JÄMIX Jämställdhetsintegration Övrigt...36

9 Sida 3(46) 5. EVENTUELLA ÖVRIGA PERSPEKTIV EKONOMIPERSPEKTIVET Regionfullmäktiges prioriterade mål i ekonomiperspektivet Alla verksamheter ska redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital Alla verksamheter ska öka sin produktivitet Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Ekonomiskt resultat Intäktsutveckling Bruttokostnadsutveckling Eget kapital Investeringar Resultaträkning / Kassaflöde / Balansräkning, noter och anläggningsredovisning REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska fortlöpande överföra kunskaper till andra sjukhus i regionen som ett led i regional kompetensutveckling Utförarstyrelserna ska säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämt över hela organisationen...46 BILAGA: Genomslag media 2010

10 Sida 4(46) 1. SAMMANFATTNING (ANS) är ett specialistsjukhus med planerad vård, som är under uppbyggnad i nordöstra Göteborg. ANS startade 2007 och uppbyggnaden av verksamheten har sedan dess skett successivt. Sjukhuset befinner sig i en fas av fortsatt utveckling av nuvarande verksamheter och parallellt med denna utveckling pågår ett omfattande arbete med projektering av en ny sjukhusbyggnad. ANS ska erbjuda ett gott och professionellt bemötande och erbjuda invånarna i Västra Götalandsregionen en öppen specialiserad vård på länssjukvårdsnivå inom ett antal discipliner. ANS ska, genom att utgå från det behov av hälso- och sjukvård som finns i området och genom samverkan med andra aktörer, såväl offentliga som privata, erbjuda en välfungerande hälso- och sjukvård för befolkningen i nordöstra Göteborg. ANS är ett mångkulturellt närsjukhus och ett hälsofrämjande sjukhus som arbetar med att främja hälsa och behandla sjukdomar. ANS arbete med folkhälsa har som mål att förbättra hälsan i nordöstra Göteborg. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet är invånarnas hälsa och ohälsa samt den enskildes eller gruppers behov av stöd och andra insatser. Under 2010 har de befintliga verksamheterna utvecklats och utökat sin verksamhet, samtidigt som nya verksamheter tillkommit. Överföring av Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Gamlestaden till ANS, start av Gynekologimottagning och inledning av uppbyggnaden av en Ungdomsmottagning i Angered har skett under året, liksom start av ett mobilt KOL-team. Antalet patientbesök vid ANS uppgick till besök, en ökning med 110 procent jämfört med Utvecklingen av verksamheten under 2010 med ökad tillgänglighet till specialistsjukvård av hög kvalitet, nytänkande och hälsofrämjande arbetssätt är viktiga steg på vägen för att nå visionen för ANS en bättre hälsa bland invånarna i nordöstra Göteborg. 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet strategiska mål för medborgarperspektivet: Bra Jämlik och jämställd vård och hälsa i Nordost Främja hälsa och förebygga ohälsa Lättillgängligt och köfritt

11 Sida 5(46) (ANS) skapas för att boende i nordöstra Göteborg ska få bättre tillgänglighet till god vård. Utifrån det behov som har identifierats i upptagningsområdet och i dialog med representanter från medborgarna har verksamheterna inom ANS startats upp och utvecklats sedan ANS är medlem i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och Vårdorganisationer (HFS) och har ett stort folkhälsouppdrag, både kopplat till och integrerat i den kliniska verksamheten. Med fokus på barns och ungdomars hälsa har sjukhuset under 2010 gjort insatser för att exempelvis stärka föräldrastödet och arbetat preventivt mot tobak och barnfetma. Dessutom har ett arbete inletts tillsammans med olika aktörer inom Västra Götalandsregionen för att öka andelen kvinnor i Nordost som deltar i screeningverksamhet mot livmoderhals- och bröstcancer. Möjligheten att skriva egenremiss ökar tillgängligheten till ANS specialistmottagningar. Genom att aktivt arbeta med vårdprocesserna förbättrar vi även flödet av patienter vilket gynnar tillgängligheten. Under hösten 2010 genomfördes i genomsnitt 93 procent av alla nybesök inom 90 dagar. 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet strategiska mål i verksamhetsperspektivet: Bra Förbättrad vård genom nytänkande Patientsäkert (ANS) har under året utfört besök vilket motsvarar en ökning med 110 procent jämfört med föregående år. Under 2010 har verksamheterna på ANS fortsatt att utveckla rutiner och arbetssätt för att förbättra omhändertagandet av patienter. Användningen av system som MedControl och olika kvalitetsregister ska på sikt underlätta möjligheten till uppföljning och förbättring av verksamheternas säkerhet och kvalitet men det arbetet har endast inletts under det senaste året. Uppföljning av patientnöjdhet genom egna och nationella patientenkäter har visat att ANS överlag har goda resultat, men också uppmärksammat sjukhusets förbättringsområden. Som ett led i utvecklandet av nya arbetsformer startade Vuxenspecialistcentrum vid ANS under våren 2010 det första Mobila KOL-teamet i Sverige, vilket möjliggör vård i hemmet för patienter med lungsjukdomen Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL).

12 Sida 6(46) 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet strategiska mål i medarbetarperspektivet: Bra En lustfylld, säker och dynamisk arbetsmiljö Antalet anställda har på (ANS) under 2010 ökat med 73,5 procent jämfört med samma period Personalomsättningen var mycket låg med endast 3 avgångar. 47 nyanställda började varav en stor del tillkom då ANS tog över Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Gamlestaden 1 januari 2010 med 24 nya medarbetare. Per sista december hade ANS 125 anställda (119,8 årsarbetare). Sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år men är fortfarande mycket låg vid jämförelse med Västra Götalandsregionen som helhet. Antalet tillfälliga anställningar samt löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat jämfört med samma period Bemanningsföretag har använts i mycket begränsad omfattning och ska fasas ut under På har stort fokus legat på att skapa gemensamma mötesplatser kombinerat med kompetensutveckling vilket har genomförts i form av ANS alla en gång per månad samt planeringsdagar där tillbakablick på årets prestationer inom alla perspektiv förenades med planering inför ANS prioriterar hälsan hos medarbetarna genom att bland annat vara ett rökfritt sjukhus, uppmuntra till fysisk aktivitet och erbjuda handledning till alla anställda. 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet strategiska mål i ekonomiperspektivet: Bra En ekonomi i balans (ANS) redovisar för verksamhetsåret 2010 ett positivt resultat på tkr. Lagd prognos för året uppgick till tkr per augusti vilken reviderades i november till tkr efter utbetalning av två större belopp avseende tillgänglighet och vårdgaranti på sammanlagt 900 tkr. I december erhölls ytterligare 600 tkr som ökade plusresultatet ytterligare till dryga tkr. Anskaffningsutgiften för utrustningsinvesteringar stannade på tkr vilket ska ställas mot beviljat investeringsutrymme på tkr. Utöver det årliga investeringsutrymmet finns tkr ackumulerat från tidigare års utrymmen vilket kommer att användas under första delen av 2011.

13 Sida 7(46) 2. MEDBORGARPERSPEKTIVET Det övergripande målet för (ANS) är ett förbättrat hälsotillstånd och ökad trygghet för befolkningen i nordöstra Göteborg. ANS avser uppnå dessa mål genom goda medicinska resultat, ett hälsofrämjande arbete och genom en aktiv dialog med patienter och medborgare i syfte att tydliggöra dessas förväntningar på och föreställningar om vård. Vid uppstarten av ANS genomfördes också en behovsanalys. I denna konstaterades bland annat att förståelsen för invånarnas syn på hälso- och sjukvård och hälsa utgör en viktig förutsättning för att vi skall kunna nå våra mål. Bemötande har därför varit ett högt prioriterat område och olika former av dialogaktiviteter har genomförts från 2008 och fram till dagens datum. Exempel på dessa aktiviteter är ett dialogprojekt, bildande av referensgrupper, samverkansmöten med föreningar och församlingar samt att ANS deltagit i en stor mängd lokala aktiviteter. Referensgrupper har också involverats för att sjukhuset ska få värdefulla synpunkter till verksamheterna inför byggnationen av den nya sjukhusbyggnaden. 2.1 Regionfullmäktiges strategiska inriktningar Invånarna ska ha goda förutsättningar att leva ett liv i hälsa Det övergripande målet för (ANS) är ett förbättrat hälsotillstånd och en ökad trygghet för befolkningen i nordöstra Göteborg. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet utgör därför en viktig del i sjukhusets uppdrag. Under 2010 har ANS bedrivit ett lokalt folkhälsoarbete för att öka barns och ungdomars hälsa i Nordost. Arbetet inriktas på de små barnen och vänder sig därför även till blivande föräldrar, småbarnsföräldrar och barn i förskoleåldern. Insatserna utgår från följande delområden: barnhälsoindex, förhindra övervikt/undervikt, ökat föräldrastöd samt förebygga tobaksrökning. Exempel på insatser som genomförts under året inom ramen för Barn och ungas hälsa är: framtagande av barnhälsoindex genomförande av Hälsomässa i lokalområdet stöd och utveckling av mammagrupper på olika språk insatser för att öka deltagandet i föräldrautbildningar informationskväll för gravida hälsoföreläsningar hälsoinformation på olika språk via närradio information i skolan i samarbete med A Non Smoking Generation kompetensutvecklingskväll för föreningsledare framtagande av informationsmaterial på olika språk genomförande av tredagarsutbildning i motiverande samtal för 25 skolsköterskor i Nordost.

14 Sida 8(46) Därtill har det systematiska arbetet med att lyfta in hälsofrågorna i patientmötet fortsatt. Alla nyanställda inom vården på ANS har fått utbildning i motiverande samtal för att kunna föra hälsosamtal med patienter vid nybesök. Regelbunden drop-in-mottagning för spirometri (lungfunktionstest) på Vuxenspecialistcentrum har fortsatt och även utvecklats genom att den gjorts tillgänglig på fler geografiska platser i Nordost. Tillgången till ett tidigt lungfunktionstest ökar chansen att få en tidig diagnos av lungsjukdomen kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL, vilket förbättrar chanserna till en effektiv behandling. Av dem som deltagit i screeningen har cirka 50 procent visat tecken på begynnande KOL. Som ett led i det hälsofrämjande arbetet ska alla patienter vid ANS tillfrågas om rökning och vid behov erbjudas rökavvänjningsstöd. Under 2010 fick 77 procent av alla patienter (och föräldrar till barnpatienter) frågan om rökning och samtliga rökavvänjare hade fulla mottagningar. Gynekologimottagningen och Ungdomsmottagningen inledde under hösten 2010 ett viktigt hälsofrämjande arbete med att minska de sexuellt överförbara sjukdomarna samt öka andelen kvinnor i Nordost som kommer på cellprovskontroller. Under november månad deltog ANS i en alkoholscreeningsdag som genomfördes på initiativ av nätverket Hälsofrämjande Sjukhus och Vårdorganisationer (HFS). Svaren, som återkopplas under början av 2011, ska ge en input till ANS arbete med alkoholfrågorna under Den som har behov av hälso- och sjukvård ska få vård i rätt tid (ANS) skapas för att boende i nordöstra Göteborg ska få närmare och bättre vård. För att ge människor i behov av vård så god tillgänglighet som möjligt har ANS redan sedan de första verksamheterna startade gett patienter möjlighet att skriva egenremiss. Under 2010 var i genomsnitt 23 procent av alla remisser till ANS egenremisser och på Gynekologimottagningen stod egenremisserna för hela 70 procent. I takt med att verksamheterna på sjukhuset etableras har även trycket från patienter ökat vilket i vissa fall även lett till förlängda väntetider. Under senare delen av 2010 inledde verksamheterna ett processarbete med utgångspunkten att förbättra patientflödena genom sjukhuset. Bland områdena för förbättringar finns en minskning av andelen uteblivna patienter, kortade väntetider och ett bättre utnyttjande av kompetens genom hänvisning till rätt vårdnivå. Under 2011 fortsätter förbättringsarbetet och förväntas resultera i kortare väntetider och ett bättre resursutnyttjande. 2.2 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Måltal: Alla verksamheter ska klara de fastställda vårdgarantitiderna. 90 procent av remissbedömningarna ska göras inom fyra arbetsdagar.

15 Sida 9(46) Vid 70 procent av nybesöken ska patienter/föräldrar tillfrågas om tobaksvanor och erbjudas rökslutarstöd. Anta 50 barn på nyremiss för fetma. Resultat: 94 procent av alla patienter till Smärtcentrum, Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Gamlestaden (BUM), Barn och ungdomsspecialistcentrum (BUSC) och Vuxenspecialistcentrum (VUSC) har fått ett första besök inom de fastställda vårdgarantitiderna. 91 procent av alla remissbedömningar gjordes inom 4 dagar. 77 procent av alla patienter/ föräldrar tillfrågades om tobaksvanor och erbjöds rökslutarstöd vid nybesöket. Under 2010 antogs fler än 50 barn på nyremiss för fetma. Analys: Under hösten 2010 började tre av (ANS) verksamheter att registrera in väntetider till det nationella systemet SIGNE. En särskild person vid varje verksamhet fick ansvar för inregistrering och uppföljning av väntetider vilket har haft en positiv effekt på överblicken över vänteläget samt förbättrandet av såväl administrativa som vårdrelaterade rutiner. Under hösten har remissflödet till flera av ANS verksamheter ökat, vilket i vissa fall påverkat möjligheten att hålla garantitiderna. Ett aktivt processutvecklingsarbete inleddes under senare delen av 2010 för att utveckla förbättringsarbetet kopplat till patientflöden på samtliga verksamheter. Under våren 2010 förekom fortfarande flera felregistreringar när det gäller remisshantering på ANS vilket omöjliggjort en rättvisande uppföljning. Dessutom kom under våren en stor mängd remisser samtidigt då patienter skulle överföras från Sahlgrenska Universitetssjukhuset till ANS. Rutiner och arbetssätt har successivt förbättrats under året och vid en borträkning av de överförda remisserna samt de där felregistrering omöjliggör uppföljning i dagsläget klarade vi målet att 90 procent av remissbedömningarna ska göras inom fyra arbetsdagar under Alla vårdanställda vid ANS har fått en utbildning i motiverande samtal för att kunna hålla hälsosamtal med alla patienter vid nybesök. ANS är medlem i nätverket Hälsofrämjande Sjukhus och Vårdorganisationer (HFS) och har ett stort fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete vilket är en förklaring till ett gott resultat gällande tobaksrelaterade insatser. På Barn- och ungdomsspecialistcentrum har man arbetat länge med att utveckla och förbättra vårdprocessen för barn med fetma. En förbättrad process innebär att flödet av patienter optimeras och antagningen av nya patienter möjliggörs i större utsträckning.

16 Sida 10(46) 2.3 Jämställdhetsintegrering Statistik visar att det på (ANS) finns skillnader i andel besök mellan män och kvinnor. Skillnaderna är kommunicerade till verksamheterna och i många fall har skillnaderna förklaringar som vi varken vill eller kan påverka. Som exempel kan nämnas att långvarig smärta rent statistiskt är vanligare bland kvinnor än män. Att flickor i högre utsträckning än pojkar söker sig till Ungdomsmottagningen (UM) är också ett faktum. Att förklara skillnaderna på UM med att flickor har ett större behov av hjälp är dock inte lika lätt. Därför pågår ett arbete på UM, Angered att hitta former för verksamheten som ökar intresset för pojkar att vända sig till UM vid behov. På Vuxenspecialistcentrum (VUSC) har man kunnat hänvisa skillnader i hembesöksstatistik till att män som är sjuka inte lika ofta behöver hembesök då de har en fru som sköter om dem. Då kvinnan är sjuk saknas ofta detta stöd, varför hembesök hos kvinnor är vanligare. Barn- och ungdomsspecialistcentrum (BUSC) och Barn och ungdomsmedicinska mottagningen (BUM) i Gamlestaden följer statistiken för Västra Götalandsregion som visar att pojkar i åldrarna upp till puberteten har större vårdkonsumtion än flickor. ANS deltar i ett arbete för att finna orsakerna till dessa skillnader i vårdkonsumtion och till viss del har man kunnat se biologiska förklaringar. Under 2010 har vi även mätt deltagandet i våra drop-in-mottagningar för spirometri fördelat på kön. Det har då visat sig att andelen besökare till dessa öppna mottagningar är jämt fördelat mellan män och kvinnor, vilket kan ses som ett tecken på att de informationskanaler vi använder oss av når ut till hela befolkningen. 2.4 Kommunikation och bemötande Kommunikation och bemötande är fortsatt prioriterade områden för. Kommunikation Kommunikationsinsatserna kring (ANS) har fortsatt under 2010 genom en mängd olika aktiviteter. Arbetet med att utveckla den transkulturella kommunikationen genom anpassningar till vårt mångkulturella upptagningsområde har varit en viktig del, liksom förberedelse inför kommande byggnation. Därtill har insatser fortsatt genomförts för att öka kännedomen om ANS genom att sprida information om vår verksamhet och de nyheter som finns. Arbetet har följt den strategi och plan för arbetet som tagits fram för året. Exempel på insatser under året: framtagande av patientbroschyr på sju språk lansering av Gynekologimottagningen utveckling av sociala medier (Facebook, ANS blogg och Youtube) genomförande av internkommunikationsenkät 2010 kommunikationsplan för projektet Byggnationen av nya sjukhuset tillsammans med Västfastigheter lansering och frukostseminarium för Barnhälsoindex lansering av Mobila KOL-teamet

17 Sida 11(46) förberedelse och koordinering av sex studiebesök workshop hur når vi befolkningen som talar andra språk i samarbete med introduktionsenheten projektledarskap för Hälsomässa och hantering av monter genomförande av Öppet hus för vårdgrannar samordning och redaktörskap för behovsanalysen 2010 framtagande av kriskommunikationsplan medieträning och kriskommunikationsövning för krisledningsgruppen på ANS hantering av ANS medverkan på medicinska riksstämman samarbete med Doulaprojektet för att sprida information via kulturtolkarnas kontaktnät i frågor som rör kvinnohälsa, barnhälsa och föräldraskap löpande hantering av förfrågningar från media och journalistkontakter löpande produktion, underhåll av intranät, extern webbplats, nyhetsbrev och blogg löpande kommunikationsstöd till verksamheterna och staben löpande översyn och kompletteringar kring skyltning och bildbank. Resultatet av insatserna ovan mäts ytterst i ökat remissinflöde. Därutöver kan de mätas i följande parametrar: antal besökare på events, webbplatser och blogg antal neutrala eller positiva genomslag i media (se bifogad rapport över mediegenomslag.) antal studiebesök. Medborgardialog (ANS) arbetar för att involvera befolkningen i utformningen av vården genom medborgardialog. Dialogen sker både genom allmän dialog samt i mer strukturerad form genom regelbundna möten med ANS referensgrupper. Under året har även särskilt fokus lagts på uppsökande aktiviteter i Bergsjön/Kortedala. En aktivitetsplan för referensgruppmöten har upprättats. Under 2010 har ANS fått möjligheten att nyttja referensgruppens erfarenhet och kompetens genom dialog. Frågeställningar som diskuterats i dialoggrupperna under året har varit: byggnationen av det nya ANS: frågor om reception, väntrum, mottagningsrum, stilla rum, amningsrum, lekplatser med mera information och tillgänglighet: tips och förbättringsområden om förbättrad tillgänglighet och tydlighet i information interkulturell bemötande: Vad är det, vad betyder det och hur gör man? barns hälsa och föräldrars roll - hur kan man motivera? Diskussion kring barns hälsa, föräldrars roll, tidiga insatser i barns uppväxttid, hur kan ANS stödja föräldrarna? De riktade insatserna i Bergsjön har gjorts genom uppsökande aktiviteter inriktade på att nå

18 Sida 12(46) invånare i Bergsjön. Till grund för detta har en inventering gjorts bland annat genom en kartläggning av samtliga aktiva föreningar i Bergsjön med tillhörande kontaktuppgifter. Ett samarbete har även inletts med Kvinnocenter i Bergsjön kring frågor som rör kvinnohälsa. Genom årets medborgardialog har vi kommit i kontakt med cirka 200 personer. Medborgardialogen har gett oss värdefull input till alla delar av vår verksamhet, så även i planeringen för den nya sjukhusbyggnaden. 2.5 Funktionshinder Frågan om tillgänglighet är central för (ANS). Under året har insatser genomförts för att säkerställa tillgängligheten i de tillfälliga lokaler som vi befinner oss i på bästa sätt. Bland annat har skyltningen enligt det nya skyltprogrammet i Västra Götalandsregionen (VGR) färdigställts. Under mars månad genomfördes för första gången på ANS en så kallad tillgänglighetsrond. Ronden hade till uppgift att se över att skyltning, tillgänglighetsanpassningar och väntrum följer de regler och riktlinjer som finns inom Västra Götalandsregionen och Angereds Närsjukhus som förvaltning. Ronden resulterade i en lista med åtgärder som till stora delar har vidtagits. Vid utformningen av lokalerna till det nya sjukhuset är frågan om tillgänglighet central. Alla aspekter för att göra sjukhuset tillgängligt för alla besökare beaktas i planeringen. Tillgänglighetsperspektivet omfattar även våra skrivna texter. Vi översätter många av våra trycksaker och anpassar innehållet på våra webbplatser så att det blir tillgängligt för synskadade som använder sig av röstuppläsare. Under året har även utbildningsinsatser för personalen genomförts för att lära ut så kallat klarspråk, det vill säga texter på svenska som är enkla att förstå. ANS tar även sitt sociala ansvar som arbetsgivare. Tillsammans med övriga förvaltningar inom VGR ingår ANS i det så kallade Noden-samarbetet med syfte att underlätta för personer med funktionshinder att få anställning inom VGR. 2.6 Mångfald (ANS) verkar i ett område där drygt 50 procent av befolkningen är födda utomlands och mångfald präglar såväl patienternas som medarbetarnas sammansättning på ett för Västra Götalandsregionen unikt sätt. Befolkningens mångfald speglas i den grupp som genom medborgardialogen ständigt för en dialog med verksamheterna. Denna dialog har haft stor betydelse inför uppstarten av nya verksamheter, som vid Gynekologimottagningen våren 2010, och har även input i

19 Sida 13(46) diskussionerna som förs inför byggnationen av det nya sjukhuset. Sedan hösten 2010 finns en utvecklingsgrupp inom sjukhusledningen som bereder ärenden för beslut gällande byggnationen av det nya sjukhuset. I beredningsarbetet finns mångfald med som en av de viktiga aspekter, ur vilka alla ärenden belyses. Under året har Doulaprojektet i större utsträckning integrerats i ANS verksamhet. Doulorna, kulturtolkarna, hade ursprungligen uppgiften att stötta kvinnor med olika kulturell bakgrund under graviditet och förlossning. Deras roller har dock utvecklats under året och de har idag även en viktig uppgift i att sprida information och hälsobudskap till sina respektive landsmaninnor och inte minst att vara en länk mellan ANS och stora delar av befolkningen i vårt upptagningsområde. "Allas lika värde" är en del i ANS värdegrund. Under hösten har ett internt arbete pågått med fokus på vår värdegrund. Ett värdegrundsspel anordnades i samarbete med Hälsan och Arbetslivet och frågorna har vidare diskuterats på verksamheternas arbetsplatsträffar. Informationsavdelningen har under året fortsatt arbetat för ökad transkulturell kommunikation. Arbetet är inriktat mot att löpande göra olika anpassningar i kommunikationen för att nå grupper som inte har svenska som modersmål. Det innebär både översättningar av utvalt material till olika språk och användning av skräddarsydda kanaler i syfte att nå befolkningen med våra budskap. Ett sådant exempel är ett samarbete med bostadsbolagen som lett till möjligheten att få hänga upp anslag med hälsoinformation i fastigheternas tvättstugor. Under året har även en workshop genomförts med representanter från Enheten för samhällsinformation samt studiebesök i kommuner med liknande befolkningssammansättning. Arbetet har lett fram till en rapport på området. ANS har under året börjat beställa tolktjänster via internet. På så sätt ökar säkerheten genom att det på enkelt sätt alltid går att kontrollera att tolk är beställd och en annan inte helt oviktig faktor är att sjukhuset på så sätt sparar 10 kronor per tolkning.

20 Sida 14(46) 3. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET (ANS) målsättning är att vara ett utvecklingscentrum för närsjukvård. I detta ingår följande strategiska mål: ANS ska erbjuda vård utformad efter befolkningens behov. ANS ska vara ett centrum för forskning och utveckling. Vården vid ANS ska vara processorienterad. ANS ska ligga i framkant vad gäller IT-utveckling. ANS ska samverka med lokalsamhället. På ANS ska ett gott bemötande bland annat innebära en hög tillgänglighet, medmänsklighet, professionalism och respekt för individen. Några konkreta exempel på vad vi uppnått under året är: Arbetet med programförklaring för forskning och utveckling/utbildning (FoUU) har slutförts under året. De centrala delarna i programförklaringen är att kunna erbjuda en forskningsmiljö som utgår från det mångkulturella samhället och närsjukvård. Sjukhusets olika verksamheter har under året fortsatt att identifiera och utveckla sina vårdprocesser. Bidragande till att utveckla sina processer är att mäta resultaten av processer och identifiera förbättringsområden. Alla verksamheter inom sjukhuset rapporterar in data i relevanta kvalitetsregister. Dessutom är ANS "hemsjukhus" för det nationella kvalitetsregistret "RiksKOL" där också "luftvägsregistret" tillförs från och med 1 januari ANS har utbildat samtliga medarbetare kring transkulturell vård och bemötande i mångkulturella miljöer. Doulaverksamheten som stöder gravida kvinnor inför deras framtida föräldraroll samt bidrar till ett gott bemötande genom sin roll som kulturtolkar. 3.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet Redovisas under respektive mål nedan Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska minska (ANS) tillfrågar patienter och anhöriga vid nybesök om rökvanor. Tanken är att sätta fokus på exponering för tobaksrök som en riskfaktor för patienten själv men också att ge möjlighet till föräldrar att reflektera över att deras egna rökvanor kan påverka barnets hälsa och öka risken för att Bra barnet kommer att bli rökare. För hela ANS har frågor om tobaksrökning besvarats komplett vid 77 procent av alla nybesök, vilket betyder vårdkontakter. I 19,6 procent av fallen påvisades rökare. Dessa erbjöds i 75 procent av fallen rökavvänjning. För barnverksamheterna var det 50 procent

21 Sida 15(46) av föräldrarna som svarat på frågan om rökning. Av de 10 procent av föräldrarna som var rökare fick 70 procent erbjudande om rökavvänjning. Förebyggande tobaksarbete inom skolan i samarbete med A Non Smoking Generation pågår. Under året har de genomfört 115 klassbesök i Nordost för ANS räkning. Samarbetet omfattar även insatser riktade till föräldrar och föreningslivet. Ett arbete med utbildningsinsatser för skolsköterskor i metodiken motiverande samtal har påbörjats för att stärka kompetensen kring rökavvänjning. Motsvarande strategiska arbete pågår inte vad gäller alkohol och andra droger, men genom att ANS sedan augusti bedriver begränsad ungdomsmottagning med tillgång till kurator kommer även frågor kring droganvändning hos ungdomar med Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga ska minska OK Inom barn- och ungdomsverksamheterna rekryterades projektledare för att bygga upp en ungdomsmottagning i Angered under våren Två kuratorer arbetar kliniskt, en person genom verksamhetsövergång sedan augusti, den andra efter rekrytering sedan december. Arbetet med ungdomar sker i samverkan med Mödravårdcentralen (MVC) i Angered samt ungdomsmottagningen i Gamlestaden. I väntan på att ungdomsmottagningen i Angered ska få tillgång till lokaler för att kunna fortsätta uppbyggnaden, pågår besök i skolor och i andra verksamheter med fokus på ungdomar där information ges kring sex och sexuellt överförbara sjukdomar. Eftersom Gynekologimottagningen startade upp sin verksamhet under våren 2010, är patientunderlaget inom verksamheten för litet och tidsaspekten för kort för att man ska kunna påvisa minskad andel sexuellt överförbara sjukdomar i området. Provtagning utförs generöst och stor vikt läggs vid långa patientsamtal för information. Besök på fritidsgårdar och Hälsoteket i lokalområdet har genomförts under året Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Bra (ANS) bedriver psykiatrisk vård inom Barn- och Ungdomsspecialistcentrum (BUSC) men inte vuxenpsykiatrisk verksamhet i egen regi. Verksamheten inom BUSC är unik, eftersom den utför vård för barn och ungdom inom medicin, psykiatri och neuropsykiatri inom samma enhet utan att störas av verksamhetsgränser. Även inom de andra delverksamheterna, Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Gamlestaden (BUM), samt Angereds Ungdomsmottagning pågår utveckling med målet att kvalitetssäkra

22 Sida 16(46) screening för psykisk ohälsa vid vårdkontakter med barn och ungdom. Dessutom säkras kvaliteten på de kroppsliga undersökningarna även vid psykiatriska frågeställningar vilket ökar möjligheten att upptäcka självskador. En viktig del i kvalitetsarbetet är att säkerställa att barnens psykiska status bedömts vid vårdkontakter och att psykiskt status finns som obligatoriskt sökord även vid somatiska kontakter. Barn- och ungdomsverksamheterna säljer dessutom kompetens i form av skolläkare till stadsdelarna i Nordost och ANS mål är att skolläkarna alltid ska vara delaktiga i elevhälsan för att på bästa sätt kunna bidra till att skolan erbjuder en bra psykisk arbetsmiljö för alla barn, inte minst för barn med funktionshinder. ANS är också drivande bakom det av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) finansierade utvecklingsarbetet Familjecentrerad barnoch ungdomshälsa. I samverkan med stadsdelarna Lärjedalen och Gunnared (nya stadsdelen Angered) samt med primärvårdens olika vårdproducenter verksamma i Nordost är målet att utveckla en samordnad struktur baserad på utökade familjecentraler 0-18 år som syr ihop Barnavårdcentralen (BVC), elevhälsa och icke myndighetsutövande socialtjänst med särskilt fokus på generellt och riktat föräldrastöd. Dessutom medverkar och finansierar ANS projektet "Skolteam" som innebär att metoden "Family Check up" implementeras och utvärderas vetenskapligt i åldersgruppen 9-13 år. Metoden syftar till specifikt familjecentrerat föräldrastöd när barnen har ett tidigt normbrytande beteende Andelen överviktiga och feta barn ska vara lägst i Sverige Bra Aktivt folkhälsoarbete bedrivs för att öka barns och ungdomars hälsa i Nordost. Arbetet inriktas huvudsakligen på de små barnen och vänder sig därför även till blivande föräldrar och småbarnsföräldrar. Det finns idag ingen realistisk förutsättning att inom överskådlig framtid nå regionala mål, däremot att andelen barn med fetma som nu ligger bland de högsta i Göteborg ska minska. Som ett första steg i detta arbete har (ANS) utvecklat ett Barnhälsoindex under perioden. Indexet innehåller statistik om barns hälsa i stadsdelarna i Nordost jämfört med Göteborg Stad och Västra Götalandsregionen. Det innehåller bland annat statistik om barns vikt och är därför ett centralt verktyg för att på sikt kunna följa förändringar i andelen överviktiga och feta barn. Under året har ANS deltagit i flera sammanhang där kostråd getts till befolkningen. Ett sådant exempel är Hälsomässan som genomfördes i oktober månad. I det hälsofrämjande arbetet används tillväxtkurvorna i journalsystemet för att

23 Sida 17(46) bedöma barns Body Mass Index (BMI) och som en bas för hälsosamtal vid sjukvårdskontakter. I det sjukvårdande arbetet har Barn- och ungdomsverksamheterna alltid behandlat barn med fetma, men nya arbetsmetoder har utvecklats och ständigt kvalitetsförbättrats inom Barn- och Ungdomsspecialistcentrum (BUSC) och motsvarande utvecklingsarbete har också startat på Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Gamlestaden (BUM). Eftersom remissinflödet till BUSC avseende barn med fetma varit högt har en vårdprocess utgående från genomgång av vetenskap utvecklats med målet att göra mest nytta och minst skada. Forskning visar bland annat att föräldrarnas motivation och ansvarstagande för barnets kost och fysiska aktivitet är avgörande, medan barnen själva i liten omfattning har förutsättningar att påverkan sin situation. Detta har lett till att vården av fetma hos barn baseras på att kontrakt skrivs på av föräldrar och även av de barn som har ålder för att klara detta. Dessutom är målet att nå barnen så tidigt som möjligt, helst från cirka två års ålder. I skolåldern, då barnens självförtroende riskerar att ta skada av allt för mycket fokusering på barnets fetma och kost, riktas insatserna huvudsakligen till föräldrarna, för att åter fokusera insatserna på barnet själv i senare tonåren då barnens mognad ökar förutsättningarna att klara egenansvar Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet OK Alla verksamheter på (ANS) deltar i aktuella kvalitetsregister och syftet är att i framtiden kunna delta i de nationella jämförelserna i de verksamheter där det är aktuellt. I dagsläget är dock verksamheten för ung och underlaget för litet för att någon jämförelse av de medicinska resultaten ska kunna anses relevant. Andra mått för att kunna jämföra kvaliteten är den nationella tillgänglighetsdatabasen samt nationella patientenkäten, där ANS verksamheter deltar regelbundet. Under våren 2010 genomfördes enkäten vid Vuxenspecialistcentrum (VUSC) och Smärtcentrum. Resultaten för tillgängligheten redovisas under och för den nationella patientenkäten visar resultatet att ANS uppnår genomsnittet i Västra Götalandsregionen (VGR) i frågor som rör information, patientmedverkan och fortsatt vård. I läkemedelsfrågor var resultatet högre på ANS medan det var sämre än genomsnittet i VGR i frågor som rörde bemötande och helhetsintryck.

24 Sida 18(46) Förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner ska halveras Bra (ANS) verksamheter har startats upp sedan System för avvikelsehantering startades under hösten 2008 genom att avvikelser rapporterades på pappersblanketter. ANS införde i oktober 2010 avvikelsehantering elektroniskt via MedControl. Systemet, som innefattar hela Västra Götalandsregionen, har fortfarande tekniska problem vilket innebär att det inte är möjligt att ta fram uppgifter om antalet avvikelser under året. Före 2010 rapporterades inga vårdskador och inga vårdrelaterade infektioner på ANS. Eftersom ANS inte bedriver slutenvård, mäts inte vårdrelaterade infektioner och hittills har inga avvikelser som innefattar vårdrelaterade infektioner inkommit. Följsamheten till klädregler och hygienrutiner mäts regelbundet och vid årsskiftet var den 98 procent för hygienrutiner och 87 procent för klädregler. Under 2010 har ingen anmälan skickats avseende Lex Maria. Två anmälningar har inkommit där patient eller anhörig anmält läkare på till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Den ena anmälan, där händelsen skett på Barn- och ungdomsspecialistcentrum har avskrivits av HSAN genom att man bedömt att fel inte begåtts. Den andra anmälan, där händelsen skett på Smärtcentrum, är ännu inte avgjord Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna OK I september 2010 började (ANS) registrera in antalet väntande patienter och faktiska väntetider i den nationella databasen SIGNE. Inregistrering sker för Vuxenspecialistcentrum (VUSC), Barn- och ungdomsspecialistcentrum (BUSC), Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Gamlestaden (BUM) samt Smärtcentrum. För månaderna september - december fick i genomsnitt 94 procent av ANS samtliga patienter en tid inom de fastställda garantitiderna. I och med inrapporteringen till SIGNE har medvetenheten och överblicken över verksamheternas väntande patienter ökat. Detta, tillsammans med ett mer strukturerat arbetssätt har gjort att siffrorna förbättrats under hösten. Det finns fortfarande stor förbättringspotential och med flera planerade aktiviteter hoppas vi kunna förbättra tillgängligheten ytterligare under 2011.

25 Sida 19(46) Bemötandet av patienter i vården ska förbättras OK (ANS) har under det gångna året genomfört två egna enkäter om bemötande som delats ut till patienter under en dag i april och en dag i oktober. Frågorna som ställdes innefattade patienternas uppfattning av bemötandet i telefon, i reception och i vårdmötet. Resultatet från de i genomsnitt 90 svarande patienterna vid varje tillfälle ses nedan: Patientenkät ANS 2010 Månad Missnöjd (%) Inte nöjd (%) Nöjd (%) Mycket nöjd (%) April 0,0 0,5 25,5 74,0 Oktober 0,0 0,5 31,5 68,0 99,5 procent av patienter är nöjda eller mycket nöjda med bemötandet vid ANS. Samtidigt ser vi hur andelen "mycket nöjda" minskat, framför allt när det gäller bemötandet i telefon. Detta kan bland annat relateras till att telefonväxeln i maj flyttades över till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den nationella patientenkäten, som verksamheterna Vuxenspecialistcentrum (VUSC) och Smärtcentrum deltog i under våren 2010, visade ett något sämre resultat än genomsnittet i Västra Götalandsregionen (VGR) i frågor som handlade om just bemötande. ANS hade i genomsnitt 76 poäng (av 100 möjliga) och VGR hade 82 poäng. Enkäten visade även att personer som inte har svenska som modersmål har en något sämre uppfattning om bemötande än övriga patienter. Samtliga resultat har redovisats och diskuterats inom sjukhuset och arbetet med att förbättra bemötandet kommer fortsatt vara i fokus under Fördelningen av resurser ska främja vård på lika villkor Utmärkt Hälsotillståndet hos befolkningen i Nordost är över lag sämre än i övriga delar av Västra Götalandsregionen (VGR) och etableringen av Angereds Närsjukhus (ANS) är en följd av arbetet i VGR med att fördela resurserna för att främja vård på lika villkor. Verksamheterna är startade utifrån befolkningens behov och frågan om vård på lika villkor är därför basen för hela ANS verksamhet. Som ett resultat av de behovsanalyser som ANS regelbundet tar fram startade under 2010 både Ungdomsmottagningen och Gynekologimottagningen sina verksamheter. För att främja vård på lika villkor har alla patienter på ANS möjlighet att söka direkt till de olika verksamheterna med hjälp av egenremiss. Att drygt 70 procent av remisserna till Gynekologimottagningen är just egenremisser visar

26 Sida 20(46) på det stora behovet av en gynekologisk mottagning som funnits hos befolkningen Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka OK bedriver sjukvårdande insatser som indirekt har förutsättningar att påverka psykisk hälsa gynnsamt. Det gäller särskilt vården av patienter med kronisk smärta inom Smärtcentrum, men också den barnpsykiatriska och barnneuropsykiatriska vård som bedrivs av Barn- och Ungdomsspecialistcentrum och den kuratorsverksamhet som startats sedan oktober som en del i att bygga upp Ungdomsmottagningen. Mätningar för att följa om dessa hittills begränsade insatser påverkar befolkningens välbefinnande utförs inte Alla patienter inom psykiatrin ska ha en individuell skriftlig vårdplan Eftersom inte bedriver psykiatri i egen regi, är detta mål inte aktuellt. Ingen status Tillgängligheten till lokaler och miljöer där regionen bedriver verksamheter ska öka Bra Arbetet med att maximera tillgängligheten till (ANS) lokaler har fortsatt under året. Särskilt tydligt blir detta i receptionerna. På ANS har ett arbete bedrivits för att kunna bevara öppna lösningar, utan avkall på säkerhet för medarbetare. Våra verksamheters spridning på olika adresser försvårar för patienter och besökare att hitta oss. Insatser har därför gjorts under året för att förbättra och tydliggöra områdes- och fasadskyltningar. Fortsatt pågår också ett arbete med att öka tillgängligheten till våra verksamheter genom flexibla öppettider. Röntgen och lab tillämpar fortsatt drop-inverksamhet. Den nya enheten med det mobila KOL-teamet är ytterligare en tillgänglighetsskapande åtgärd som införts under året. Enheten gör att patientgruppen får vård i hemmet istället för på sjukhus. Under året har vi också upplåtit konferenslokaler till utvalda frivillig-

27 Sida 21(46) organisationer som verkar i området men som saknar egna lokaler i Nordost Energiförbrukningen i regionens verksamheter ska minska Dåligt (ANS) har inte bedrivit något aktivt miljöarbete under 2010 eftersom ANS är en förvaltning under uppbyggnad. Det har inte funnits resurser och tid att avsätta och andra prioriteringar har gjorts. ANS verksamheter bedrivs i tillfälliga lokaler som är utspridda inom Angereds Centrum och Gamlestaden vilket innebär ett flertal fastighetsägare och förvaltare. Detta i sin tur försvårar en redovisning av energiförbrukningen eftersom ANS utgör en av flera verksamheter i varje fastighet. Ett miljöarbete har dock påbörjats med uppsatta miljömål enligt Västra Götalandsregionens miljöpolicy Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka Detta är en viktig fråga men är i dagsläget inte en prioriterad fråga eller ingår i uppdraget för. Ingen status Minska användningen av fossil energi i Västra Götalandsregionen (ANS) har inte bedrivit något aktivt miljöarbete under 2010 men ett arbete med uppsatta miljömål har nu påbörjats. Dåligt Antalet resta mil i tjänsten ska minska Ingen status (ANS) har inför årsbokslut 2010 inget måltal att redovisa. Redovisning kopplat till aktiviteter kommer att ske vid årsbokslut Faktiska resta mil i tjänsten för 2010 är mil. Aktiviteter under 2011: informera alla medarbetare om Västra Götalandsregionens resepolicy prioritera mötesformer som minskar persontransporter initiera och uppmuntra till ökat utnyttjande av kollektivtrafik eller annat sätt än färd i egen bil.

28 Sida 22(46) Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut (ANS) har inte bedrivit något aktivt miljöarbete under Dåligt ANS har påbörjat en inventering av kemikalier under 2011 och målet är att under året minska miljöpåverkan från kemikalier. Registrering sker i systemet KLARA. Det är dock inga större mängder av kemikalier som hanteras på ANS. Målet är att arbeta för att det sker en säker hantering av de kemikalier som finns i bruk. 3.2 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet Måltal: 100 procent följsamhet till hygienrutiner och klädregler analys av sjukhusets avvikelser genomförd patientsäkerhetsrond på varje verksamhet alla verksamheter ska delta i relevanta kvalitetsregister 95 procent av patienterna ska vara nöjda med bemötandet 90 procent av alla patientbesök ska vara diagnossatta genomförandet av en genomlysning per termin vid Smärtcentrum, Vuxenspecialistcentrum (VUSC) och Barn- och ungdomsspecialistcentrum (BUSC). Resultat: Vid årets slut var följsamheten till hygienrutiner vid (ANS) 98 procent. Följsamheten till klädregler var 87 procent. Sjukhusets avvikelser analyseras fortlöpande. Patientsäkerhetsrond har genomförts vid alla verksamheter utom VUSC. Där den inplaneras under början av Vid ANS deltar verksamheterna i följande register: NDR för diabetes, BORIS för barnfetma och RiksKOL för KOL. 99 procent av patienterna vid ANS är nöjda med bemötandet. 95 procent av alla patientbesök vid ANS har en registrerad huvuddiagnos. Två genomlysningar har genomförts vid de tre aktuella verksamheterna. Analys: Följsamheten till hygienrutiner och klädregler mäts varje månad och vid flera verksamheter är följsamheten 100 procent. Verksamhetscheferna får rapport om sin verksamhets resultat regelbundet och för de verksamheter som ännu inte nått målet pågår ett förbättringsarbete. Fram till oktober 2010 hanterades avvikelserna manuellt vid sjukhusledningen. I och

29 Sida 23(46) med införandet av MedControl från oktober får berörda personer ständigt feedback kring aktuella avvikelser. Patientsäkerhet är en stående punkt vid ledningsgruppsmötena. Riskanalyserna har genomförts som journalgranskning enligt metoden Global Trigger Tool. Inregistreringen i de respektive kvalitetsregistren sker vid respektive verksamhet och från och med 2011 deltar ANS i de nationella jämförelserna avseende exempelvis diabetes och antibiotikaförskrivning. Vid ANS genomfördes under 2010 två egna bemötandeenkäter där patienter tillfrågades om sin uppfattning om bemötandet i telefon, reception och i vårdmötet. Det sammanlagda resultatet visade att 99 procent av patienterna var nöjda eller mycket nöjda med bemötandet. Efter återkoppling till verksamheterna under hösten har registreringen av diagnos vid patientbesök förbättrats till närmare 100 procent. Genomlysningar genomförs regelbundet på ANS sedan 2008 med syftet att skapa dialog mellan patienter och vårdgivare. Vi vill skapa en bättre förståelse för systemet vi verkar i genom att ta del av patienternas erfarenheter och upplevelser i vården. 3.3 Prestationer Prestationer 2010 mot budget 2010 samt utfall 2009 I nedanstående tabell framgår antal besök vid under 2010 tillsammans med budgettalen samt utfallet I siffrorna för 2009 ingår jourcentralen som utgått Dessa besök omfattar besök. Vid extrakörning av patientdata i det patientadministrativa systemet Medidoc efter inrapportering till vårddatabasen VEGA framkommer att ytterligare 300 besök tillkommer för året som gått. Dessa besök rapporteras över till VEGA när månad 13-körningen levereras. Prestationer Utfall 2010 Budget 2010 Utfall 2009 Läkarbesök Övriga besök Summa prestationer Utfall prestationer jämfört med föregående år Utförda prestationer vid sjukhuset har gått från till besök vid en direkt jämförelse mellan 2009 och Det innebär en ökning på 65,5 procent på ett år. Det har skett en del förändringar i utbudet inom (ANS) och om hänsyn

30 Sida 24(46) tas till dessa blir skillnaderna än större. ANS drev med hjälp av Primärvården Göteborg en jourcentral i Angered fram till oktober Prestationerna för denna uppgår till i 2009 års utfall. Barn och ungdomsmedicinska mottagningen (BUM) Gamlestaden har sedan 1 januari 2010 tillkommit som en ytterligare enhet och deras prestationer för 2010 uppgick till Vid en justering av utfallen båda åren för dessa organisatoriska förändringar blir utfallen istället en prestationsökning mellan åren på besök eller 110 procent ( besök respektive besök) Utfall prestationer jämfört med budget Budgeterade prestationer för 2010 uppgick till besök. Utfallet blev besök vilket innebär en positiv avvikelse mot budget på besök, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med +23,1 procent. Därtill tillkommer drygt 300 besök som levereras över till vårddatabasen VEGA i månad 13-körningen som tidigare nämnts. Av dessa besök var utförda inom (ANS) väggar och av extern entreprenör (Capio). Av dessa besöken var sedan (53,7 procent) besök av kvinnor och (46,3 procent) besök av män. Detta innebär en ökning av antalet kvinnor som besökt ANS med en procentandel jämfört med föregående år Utfall nyckeltal, prestationer Nyckeltal Utfall 2010 Budget 2010 Utfall 2009 prestationer Avvikelse utfall/utfall procent Avvikelse utfall/budget procent Sjukhus Sammanvägda prestationer ,5 % +23,0 % varav kvinnor Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas varav män Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas Ovan redovisad sammanvägning av prestationerna syftar till att, så långt det är möjligt, skapa jämförbarhet av utförda prestationer. Det innebär att eventuell sluten vård utförd i DRGpoäng, vårdtillfällen och /eller besök vägs ihop till DRG-poäng enligt följande mall: Sluten vård, DRG-ersatt = DRG-poäng Sluten vård, ej DRG-ersatt = 0,37 vtf i vuxenpsykiatri = 1 DRG-poäng Öppen vård, även DRG-ersatt = 20,63 besök =1 DRG-poäng Könsuppdelad statistik går tyvärr inte att redovisa på grund av att vi inte har tillgång till den

31 Sida 25(46) uppgiften från de externa underentreprenörer som utfört prestationer åt sjukhuset under 2009 och Uppdelad statistik kommer att låta sig göras från Patientsäkerhet Patientsäkerhetsarbetet på genomförs i enlighet med sjukhusets ledningssystem för patientsäkerhet (Dnr: ANS ). Detta innebär att arbetet fokuserats på att skapa och säkra processer både administrativt och inom patientvård. Chefläkaren har på cirka 25 procent tjänst samt därtill administrativt stöd tillsammans med övriga verksamhetschefer bedrivit säkerhetsarbetet under året som gått. Se ytterligare information om sjukhusets patientsäkerhetsarbete i kommande underkapitel till Patientsäkerhet Indikator 1: Antal registrerade avvikelserapporter Indikator 1 Utfall 2010 Utfall 2009 Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare, totalt 1,8 3 Vi har registrerat 37 avvikelser i MedControl Pro från dess införande 1 oktober till och med 31 december, av dessa är 21 färdiga och avslutade. Det blir totalt för hela året 189 avvikelser, inräknat de avvikelser som registrerats på papper. 173 är färdiga och avslutade. Detta är beräknat på medelvärdet av årsarbetare som den 1 januari var 96,12 och den 31 december 119,87. Antalet avvikelser har minskat men ligger fortfarande tydligt över måltal på minst en avvikelse per årsarbetare. Det är värt att notera att den tidigare enkla pappersbaserade rutinen för avvikelser sannolikt lett till en lägre tröskel för medarbetarna att skriva avvikelser. Övergången till datoriserad hantering har lett till att antalet avvikelser minskat med 40 procent sedan införandet i oktober. Även med hänsyn taget till detta har utfallet 2010 minskat till korrigerad siffra 2,1. Bedömningen är att den höga frekvensen avvikelser som handlat om problem i patientadministrativa processer har minskat till följd av att rutiner i större omfattning tagits fram och implementerats, och därför är bedömningen att minskningen huvudsakligen är positiv. Fortsatt uppmärksamhet behöver sättas på att datoriserad avvikelsehantering inte ger för hög tröskel för att rapportera.

32 Sida 26(46) Patientsäkerhet Indikator 2: Antal registrerade avvikelserapporter om försörjning och funktion av medicintekniska produkter Indikator 2 Utfall Utfall Antal registrerade avvikelserapporter om försörjning och funktion av medicintekniska produkter * * Eftersom pappershantering användes för avvikelsehantering under 2009 kan inte utfallet då tas fram. Två rapporter har inkommit under 2010 om att det inte går att komma in i datorsystem för att kunna komma åt datoriserad journal, laboratorieresultat och tidbokningar Patientsäkerhet Indikator 3: Antal utförda riskanalyser Indikator 3 Utfall 2010 Utfall 2009 Antal utförda riskanalyser 3 3 har under 2010 genomfört tre riskanalyser för att förhindra patientsäkerhetsrisker inom Smärtcentrum, Gynekologimottagningen samt Barn- och ungdomsverksamheterna. Målet har varit att genomföra en riskanalys inom varje verksamhet, vilket uppfylldes En riskanalys som planerades inom Vuxenspecialistcentrum har behövts förskjutas till början av våren Riskanalyserna har genomförts som journalgranskning enligt metoden Global Trigger Tool Patientsäkerhet Indikator 4: Antal utförda händelseanalyser Indikator 4 Utfall 2010 Utfall 2009 Antal utförda händelseanalyser 2 0 Händelseanalys har under 2010 genomförts vid två tillfällen inom Barn- och ungdomsspecialistcentrum, i det ena fallet avseende ett ärende från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), i det andra fallet kopplat till brister i diagnostik och remittering. Bedömningen gjordes att det i detta fall inte fanns skäl för anmälan enligt Lex Maria. Eftersom sjukhuset är nystartat har avvikelserna helt dominerats av problem i administrativa processer och bland de enstaka ärenden som berört vård har endast detta fåtal ärenden motiverat en händelseanalys.

33 Sida 27(46) 3.5 Jämställdhet I möjligaste mån försöker (ANS) redovisa all statistik och data uppdelat på kön. Under 2010 deltog två av sjukhusets verksamheter i den nationella patientenkäten. Enkäten som är gemensam för hela Sverige täcker in dimensionerna bemötande, patientmedverkan, information, helhetsintryck, läkemedel och fortsatt vård. När svaren på frågorna analyserades utifrån kön kunde några små skillnader utläsas. Skillnaderna i uppfattning gäller framförallt information där kvinnorna i något lägre utsträckning än männen anser att de fått information om diagnos, behandling och resultat. Bland frågorna som rör levnadsvanor kan man också se skillnaden att kvinnor i lägre utsträckning får frågor som rör deras levnadsvanor samtidigt som de ofta i högre grad än männen anger att det något man önskar att behandlaren tog upp. Två gånger under 2010 har ANS även genomfört en egen bemötandeenkät där svaren delats upp på kön. Bland svaren som rör patienternas uppfattning om bemötandet i telefon, reception och hos vårdpersonalen kunde inga skillnader i kön utläsas. All relevant statistik och enkätresultat har kommunicerats till verksamheterna för att medvetandegöra och starta en diskussion kring skillnaderna. 3.6 Miljö För finns inget aktivt miljöarbete att redovisa för år Miljöledningssystem ska införas i samtliga förvaltningar och bolag Dåligt (ANS) har inte bedrivit något aktivt miljöarbete under Ett arbete har nu påbörjats för att införa ett miljöledningssystem i samverkan med miljösekretariatet och övriga sjukhus inom Västra Götalandsregionen (VGR). ANS deltar i VGR-gemensamma arbetsgrupper för att utveckla ett gemensamt miljöledningssystem. En miljögrupp har bildats och ska utbildas för att kunna driva och utveckla miljöarbetet för att nå de uppsatta miljömålen på ANS Miljöhänsyn ska tas i planering, upphandling och beslut har under 2010 tagit miljöhänsyn i planering, upphandling och beslut. OK Samtliga anställda och förtroendevalda ska få utbildning i miljökunskap (ANS) har inte bedrivit något aktivt miljöarbete under Under 2009 gick 20 procent av medarbetarna en grundläggande miljöutbildning. Under 2011 är målet att 75 procent av de anställda skall ha genomgått en miljöutbildning. Miljöombud ska utbildas. Kontakter har tagits Bra

34 Sida 28(46) för att få delta i den grundläggande miljöutbildning som genomförs inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset Den negativa miljöpåverkan från transporter och resor ska minska Bra Samtliga medarbetare och förtroendevalda inom förvaltningen ska planera sina resor för ett säkert, kostnadseffektivt och miljöanpassat resande. Där det är möjligt väljs annan teknisk mötesform istället för att resa. Den som arrangerar möten ska ta hänsyn till möjligheterna att ta sig till mötet med kollektiva färdmedel för att minska miljöpåverkan och minska utsläpp av fossila bränslen. En miljöbil har anskaffats på. De insamlade data som är tillgängliga kommer att rapporteras in i systemet Alpha Quest. Målet för 2011 är att minska miljöpåverkan från transporter och resor genom att välja andra alternativ som till exempel video- och telefonkonferenser Den negativa miljöpåverkan från avfall ska minska OK (ANS) har inte bedrivit något aktivt miljöarbete under Vi har påbörjat avfallshantering och målet är att under 2011 ha infört källsortering inom alla verksamheter. ANS verksamheter bedrivs i tillfälliga lokaler som är spridda runt Angered Centrum. Vi ingår som en verksamhet av många i fastigheterna vilket innebär svårighet med mätningar. Ett av målen är att minska avfallsmängden. 3.7 Övrigt Verksamhetsutveckling lokaler Det fortsatta arbetet med verksamhetsutvecklingsprojektet Nya ANS har fortskridit under året som gått. Fokus har legat på verksamheternas utformning i ny sjukhusbyggnad men även en anpassning av ytorna i syfte att minimera dessa så långt som möjligt. Upphandling av konsulter har genomförts och arbetet har periodvis varit mycket intensivt där såväl tekniska konsulter, arkitekter, verksamhetsföreträdare och projektledare varit delaktiga. Samarbetet mellan (ANS) och Västfastigheter har fungerat mycket bra och en god dialog är grunden till ett förhoppningsvis positivt resultat i slutändan - en ny sjukhusbyggnad. Utökning av befintliga verksamheter och eventuell start av nya Hälso- och sjukvårdsnämndens beställning kommer årligen att öka de kommande åren. Utökning av redan uppstartade verksamheter kommer att krävas och tillsammans med eventuella nya verksamheter krävs större lokaler. Sjukhuset har tidigare flaggat för att befintliga lokaler inte räcker till. Detta är en kritisk framgångsfaktor för att kunna fullfölja den planerade utökningen av verksamhet och ha en bra arbetsmiljö för de anställda.

35 Sida 29(46) IT/IT-system Även ur ett IT-perspektiv har arbetet med att förverkliga idén om fortsatt under Det gångna året har dels inneburit att en rad införanden gjorts för att ge direkt IT-stöd, dels att ett antal områden prioriterats för att bidra till en stabil IT-grund på längre sikt för det växande sjukhuset. Exempelvis har den lokala IT-administrationen fått en tydligare organisation och innehåll. Det innebär bland annat att medarbetarna, genom att resurser avsatts på Administrativa enheten, nu ges ett mer centralt och strukturerat stöd till exempel vad gäller IT-information, behörigheter, beställningar, datorbyten och stöd vid ITrelaterade problem. Dessutom har ett mer samlat grepp kunnat tas vad gäller datorinventering och kontroll av sjukhusets datorutrustning. Av de införanden av IT-stöd som genomförts vid sjukhuset under 2010 har en del varit verksamhetsspecifika och rört IT-stöd för större verksamhetsförändringar (som till exempel uppstart av mobilt KOL-team, Gynekologimottagning och Ungdomsmottagning samt övertagandet av Barn- och Ungdomsmedicinska mottagningen i Gamlestaden). Andra införanden har avsett hela sjukhuset som till exempel SMS-påminnelser i Medidoc och införande av IT-stöd för avvikelsehantering (MedControl Pro) innebar också en del tunga beslut om förändringar av IT-stöd som är centrala för verksamheten nu och i framtiden. Exempelvis togs beslut om en övergång till det patientjournalsystem (Melior) som övriga sjukhusförvaltningar i Västra Götalandsregionen (VGR) har. Detta föregicks av beslutet att också följa övriga sjukhusförvaltningar i VGR när det gäller val av patientadministrativt system (ELVIS/Surf). Besluten innebar inledningen på ett intensivt förberedelsearbete för att skapa nödvändiga förutsättningar för införande av systemen under Vidare innebär dessa förberedelser aktiviteter för att säkra en patientsäker och juridiskt följsam avveckling av det befintliga patientjournalsystemet (Medidoc) samt arbete för att bygga upp en e-arkivlösning vid ANS. Dessa aktiviteter kommer att fortgå också under en del av Det gångna året har också inneburit en fortsatt utveckling av ANS roll i det regionala ITarbetet. Detta har till exempel skett genom representation i Funktionsområde Vård (FO-grupp Vård) samt genom deltagande i regionala förvaltningsgrupper (till exempel ELVIS, MedControl). Dessutom bidrar ANS genom att låna ut sin IT-strateg på 50 procent till Regionkansliets IT-strategiska avdelning. Utvecklingen av ANS ur ett IT-perspektiv innebär också fokus på den nya sjukhusbyggnaden och den utmaning som ligger i att skapa ett nytänk i hur IT kan användas där. Som ett första steg och för att identifiera verksamheternas prioriteringar, hölls en workshop under hösten med sjukhusledningen, verksamhetschefer och verksamhetsutvecklare. Resultatet har sedan bearbetats och ingår nu i det fortsatta utvecklingsarbetet som rör IT för Det Nya ANS. Ambitionen är även att detta arbete ska bidra till utvecklingen av IT-användning i hälso- och sjukvården inom Västra Götalandsregionen.

36 Sida 30(46) 4. MEDARBETARPERSPEKTIVET 4.1 Personalförhållanden Personaldata Utfall 1012 Utfall 0912 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal anställda Årsarbetare 99,3 20,5 119,8 51,32 14,87 66,2 Sjukfrånvaro % 2,38 % 1,79 % 2,29 % 1,00 % 0,6 % 0,92 % Medellön kr kr kr kr kr kr Personalomsättning: 2,6 % 5,6 % Avgång Rekryteringar Ålderspension Bemanningsföretagskostnad 924 tkr 430 tkr För antalet anställda, årsarbetare och medellön anges utfall för december månad medan för övriga anges ackumulerat utfall för januari till och med december. Rekryteringar och avgångar räknas endast på tillsvidareanställda. Antalet anställda/ årsarbetare (åa) Antalet anställda ökar i en takt som följer med verksamhetsplan och budget för Angereds Närsjukhus (ANS) Totalt antal anställda vid utgången av 2010 uppgick till 125 personer (119,8 åa). Jämfört med 2009 motsvarar det en höjning på 62 procent då antalet anställda uppgick till 77 (66,2 åa). 112 personer hade vid utgången av 2010 tillsvidareanställning, 95 kvinnor och 17 män, medan 11 personer hade en tidsbegränsat anställning, 7 kvinnor och 4 män. Antalet kvinnor uppgick till 103 vilket motsvarar 82,5 procent. Under 2010 hade ANS även 2 timanställda. Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron på ANS låg vid utgången av 2010 på 2,29 procent vilket anses som lågt (jämför Västra Götalandsregionens sjukfrånvaro på 5,5 procent under 2010). Dock har den ökat betydligt jämfört med 2009 då den låg på 0,92 procent. Kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män, 2,4 procent respektive 1,8 procent. Sjukfrånvaron är högst bland personer som är över 50 år, motsvarande 3,5 procent, och lägst bland de personer som är i åldersgruppen år, motsvarande 1,4 procent. Av den totala sjukfrånvaron är 0,4 procent långtidssjukfrånvaro (>60 dagar). Anledningen till den ökade sjukfrånvaron kan förklaras

37 Sida 31(46) med en hög ökning i antalet anställda, det är fler personer som kan bli sjuka. Dock är vi fortfarande så få anställda att det tydligt framgår i statistiken om ett fåtal personer blir sjuka. Medellön Den totala medellönen på ANS uppgår till kronor per månad vilket är en nedgång från 2009 då medellönen uppgick till kronor. Skillnaden i medellön mellan kvinnor och män är fortfarande stor, kronor respektive kronor. Detta innebär att kvinnor på ANS har 78,9 procent av männens lön. Skillnaden har minskat jämfört med 2009 då kvinnorna på ANS hade 74,7 procent av männens lön. Dock är denna siffra ointressant i sammanhanget då man inte har jämfört lika eller likvärdigt arbete, utan alla anställda på ANS. Personalomsättning Definitionen på personalomsättning är antal externa avgångar (utanför Västra Götalandsregionen) av tillsvidareanställd personal i förhållande till antal tillsvidareanställda. Under 2010 uppgick personalomsättningen på ANS till 2,6 procent medan vi under 2009 hade en personalomsättning på 5,6 procent. Det har hänt mycket på under Vi har genomfört 48 nya rekryteringar, varav en chef, och endast 3 avgångar har skett, varav en ålderspension. Jämfört med 2009 var siffrorna likartade med 46 rekryteringar och 3 avgångar. Dock har det totala antalet anställda ökat vilket innebar en minskad personalomsättning under Det höga antalet rekryteringar under 2010 består till stor del av att ANS tog över Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Gamlestaden i januari 2010 med 24 nya medarbetare. Bemanningsföretag ANS använder bemanningsföretag i en mycket begränsad omfattning. Kostnaden under 2010 uppgick till kronor medan den under 2009 uppgick till drygt hälften, närmare bestämt kronor. Användningen av bemanningsföretag har bland annat sin grund i att rekryteringen av medicinska sekreterare inte har ökat i likartat takt som rekryteringen till vårdverksamheterna. Bemanningsföretag har även använts för att täcka upp en forskningsledighet under ett begränsat antal veckor. ANS mål är att användningen av bemanningsföretagen under 2011 ska fasas ut i takt med uppnådd bemanning. 4.2 Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska Styrtal: Total sjukfrånvarotid/sammanlagd ordinarie arbetstid. OK Måltalet under 2010 för sjukfrånvaron på (ANS) är mindre än 1 procent. Utfallet för 2010 uppgick till 2,3 procent där antalet sjuktimmar var av ordinarie timmar.

38 Sida 32(46) Resultatet är negativt utifrån måltalet. Trots detta så uppvisar ANS fortfarande en sjukfrånvaro som kan betraktas som låg. Sjukfrånvaron är till störst del korttidsfrånvaro (1-14 dagar dagar) som uppgick till timmar. Vi har även en mindre del långtidssjukfrånvaro (>60 dagar), endast 817 timmar motsvarande 0,4 procent. Fördelat på kön uppvisar kvinnor en högre sjukfrånvaro än män med 2,4 procent respektive 1,8 procent. Fördelat på ålder har anställda över 50 år högst sjukfrånvaro med en andel på 3,5 procent. Anledningen till den förhöjda sjukfrånvaron kan förklaras med en hög ökning i antalet anställda, det är fler personer som kan bli sjuka. Dock är vi fortfarande så få anställda att det tydligt framgår i statistiken om ett fåtal personer blir sjuka Alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan Styrtal: Antal månadsanställda som har en individuell utvecklingsplan/totala antalet månadsanställda. OK Måltalet för 2010 är 100 procent och utfallet för 2010 blev 74,5 procent. Om man även inkluderar introduktionssamtal för nyanställda blir siffran 98,4 procent. (ANS) tillför främst kompetens genom de rekryteringar som skett under året vilket bidrar till att uppdraget för sjukhuset utvecklas i enlighet med verksamhetsplanen för ANS målsättning är att alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling. Alla som har haft utvecklingssamtal med sin chef har även individuella utvecklingsplaner. Av dem som inte har haft utvecklingssamtal med sin chef finns det flera förklaringar. Vi har ett antal chefer och medarbetare som har börjat under året där utvecklingssamtal har bytts ut mot introduktionssamtal. På grund av centrala avtalsförhandlingar blev vi först under november månad klara med löneöversynsprocessen vilket har försenat 2010 års utvecklingssamtal. De medarbetare som inte har haft utvecklingssamtal 2010 har planerats in i början på Samtliga chefer på ANS har haft utvecklingssamtal med sin chef. ANS alla är ett forum för information och kompetensutveckling en gång i månaden för alla anställda. Det genomgående temat under 2010 har varit bemötande och kultur.

39 Sida 33(46) Kompetensutvecklings- och planeringsdagar med övernattning i Borås har genomförts en gång under året för alla anställda där upplägget dels var att ge en tillbakablick på vad vi gemensamt åstadkommit under 2010 och dels blicka framåt utifrån verksamhetsplanerna för 2011 där målen tydliggjordes med fokus på förbättringar Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Styrtal: Medellön för kvinnor/ Medellön för män OK Den totala medellönen på (ANS) uppgår till kronor vilket är en nedgång från 2009 då medellönen uppgick till kronor. Skillnaden i medellön mellan kvinnor och män är fortfarande stor, kronor respektive kronor. Detta innebär att kvinnor på ANS har 78,9 procent av männens lön. Skillnaden har minskat jämfört med 2009 då kvinnorna på ANS hade 74,7 procent av männens lön. Skillnaden i medellön är uträknat på 103 kvinnor och 22 män med mycket olika och ojämförbara yrken vilket gör jämförelserna i medellön ovidkommande. Inför varje löneöversyn på ANS görs en kartläggning där lönerna i lika arbeten jämförs i syfte att komma åt osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Då ANS inte har infört BAS, Västra Götalandsregionens befattningsvärderingssystem, blir det omöjligt att definiera vilka arbeten som är likvärdiga. Men ett yrke som kan jämföras på ANS är läkaryrket. Här finns det skillnader i kvinnors och mäns medellön, vilket kan förklaras med kompetens, erfarenhet och utbildning. Under 2012 är ANS målsättning att införa BAS vilket gör att vi får ett verktyg för att jämföra lika och likvärdiga yrken Andelen anställda med ofrivilliga deltidsanställningar ska minska På är heltidsanställningar norm. Vi har inga ofrivilliga deltidsanställningar att redovisa. Bra Andelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska Styrtal: Antal anställda med tillfälliga anställningar/totala antalet anställda Bra Under 2010 hade (ANS) 13 tidsbegränsade anställningar (9,5 åa) varav 2 stycken var timanställningar. De tidsbegränsade anställningarna uppgick till 10,4 procent vilket innebär en minskning från 2009 där de tidsbegränsade anställningarna uppgick till 20 procent.

40 Sida 34(46) Vid nyrekrytering är heltidstjänst och tillsvidareanställning norm. I de fall som avvikelse skett under 2010 har det berott på arbetsuppgifter som har varit av tillfällig karakter eller vikariat. är även aktivt i Göteborgsnoden vilket är ett projekt inom Västra Götalandsregionen som bland annat syftar till att underlätta för personer med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden. Detta projekt har föranlett ett mindre antal tidsbegränsade anställningar på ANS Kostnaderna för bemanningsföretag ska minska OK använder bemanningsföretag i mycket begränsad omfattning. Kostnaden under 2010 uppgick till 924 tkr medan den under 2009 uppgick till drygt hälften, närmare bestämt 430 tkr. Användningen av bemanningsföretag har bland annat sin grund i att rekryteringen av medicinska sekreterare inte har ökat i likartat takt som rekryteringen till vårdverksamheterna. Bemanningsföretag har även använts för att täcka upp en forskningsledighet under ett begränsat antal veckor. ANS mål är att användningen av bemanningsföretagen under 2011 ska fasas ut i takt med uppnådd bemanning. 4.3 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Måltal: Sjukfrånvaron ska vara <1 procent. 100 procent av medarbetarna ska ha utvecklingssamtal. 100 procent av medarbetarna ska ha individuella utvecklingsplaner. Andelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska. Miljörond ska genomföras 2 gånger per år. Resultat: Redovisas under Andelen medarbetare som har haft utvecklingssamtal är 75 procent. Redovisas under Redovisas under Fysisk arbetsmiljörond genomfördes under våren och en medarbetarenkät genomfördes under hösten som ersatte den psykosociala arbetsmiljöronden. Analys: Redovisas under För de chefer som började under 2010 ersatte ett introduktionssamtal med medarbetare i vissa fall utvecklingssamtalet. En försenad löneöversynsprocess har i vissa fall också försenat utvecklingssamtalen. I dessa fall har utvecklingssamtal planerats in i början

41 Sida 35(46) av Redovisas under Redovisas under Resultat och åtgärder kopplat till medarbetarenkäten kommer redovisas årsredovisning 2011 eftersom enkäten genomfördes sent på året. 4.4 Jämställdhet JÄMIX Antal yrkesgrupper med könsfördelning mellan procent = 0. Inga yrkesgrupper på (ANS) har en jämn könsfördelning då vården av tradition är en kvinnodominerad bransch. Bland läkarna är 30 procent män men i yrken som sjuksköterska, undersköterska och medicinsk sekreterare arbetar i dagsläget endast kvinnor. Ordinarie ledamöter i högsta ledningsgrupp: 8 kvinnor och 3 män. Antalet chefer på : 12 chefer, varav 8 kvinnor och 4 män. Antalet manliga ledamöter är i högsta ledningsgruppen 27 procent medan andelen manliga anställda på ligger på 18 procent. Genomsnittslön uppräknat till heltidstjänst: Kvinnor: och män Skillnaden i medellön är uträknat på 103 kvinnor och 22 män med mycket olika och ojämförbara yrken vilket gör denna siffra irrelevant. Antal arbetade timmar inklusive timmar för tidsbegränsat anställda och övertid: kvinnor: timmar, män: timmar. Arbetade timmar är mycket högre bland kvinnor då de utgör 82,5 procent av personalstyrkan. Långtidssjukfrånvaro från och med dag 15. Kvinnor: timmar, män: 84 timmar. Kvinnor är långtidssjukskrivna i större grad än män. Jämförs sjukfrånvaron i timmar med totalt antal ordinarie timmar (2 084/ ) blir andel långtidssjukfrånvaro för kvinnor 1 procent av total sjukfrånvaro. Den totala sjukfrånvaron på ANS uppgick under 2010 till 2,3 procent. Fördelat på kvinnor och män är sjukfrånvaron 2,4 procent respektive 1,8 procent. Föräldraskap. Antal tillsvidareanställda män och kvinnor som har tagit ut föräldraledighet samt totalt uttag av föräldraledighetsdagar. 14 kvinnor på ANS har tagit ut föräldraledighet under 2010 vilket motsvarar 2 424,41 dagar. Inga män har tagit ut föräldraledighet vilket enkelt kan förklaras med att det under 2010 inte var aktuellt. Anställningstrygghet och heltidsarbete Av de totalt 125 antal anställda på är 103 kvinnor och 22 män. Av dessa är 95 kvinnor tillsvidareanställda, 92 stycken med heltidsarbete. 25 kvinnor på ANS har valt

42 Sida 36(46) att jobba med reducerat arbetstid. 17 av 22 män har tillsvidareanställning och alla 17 har heltidstjänst. 5 män har valt att jobba med reducerat arbetstid. ANS har inga ofrivilliga deltidsanställningar. Jämställdhets- och mångfaldsplan ANS har en jämställdhets- och mångfaldsplan. Denna har utarbetats i samverkan med de fackliga organisationerna och har antagits i ledningsgruppen. Den ska vara känd av alla medarbetare och ligger tillgänglig för alla på intranätet i personalhandboken. Planen utvärderas årligen. Jämställdhets- och mångfaldsplanen har bland annat som mål att de fysiska, psykosociala och organisatoriska arbetsförhållanden på ANS ska lämpa sig för både kvinnor och män, att man ska underlätta kombinationen förvärvsarbete och föräldraskap, att vi ska främja en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män vid nyrekrytering samt att vi aktivt arbetar för att motverka osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor. Jämställdhets- och mångfaldsplanen avslutas med en aktivitetsplan/ handlingsplan. De aktiviteter som inte har uppnåtts under 2010 kommer att överföras till 2011, bland annat vad gäller att upprätta en policy för att motverka sexuella trakasserier och kränkande särbehandling, att utbilda alla chefer i genusfrågor samt att påbörja planeringen av införandet av BAS, Västra Götalandsregionens befattningsvärderingssystem som ska underlätta löneanalyser av lika och likvärdigt arbete. ANS har som målsättning att införa BAS under Jämställdhetsintegration Under 2010 har cheferna på fått utbildning inom verksamhetsutvecklande lönesättning. Även om utbildningen inte hade en direkt koppling till genusperspektiv leder kunskapen till en lönesättning kopplad till medarbetarens prestation och mål i stället för andra godtyckliga faktorer. Mångfaldsaspekten är även ett aktuellt tema vid rekrytering då vi verkar för att personalstyrkan ska spegla samhället i Nordost. Alla medarbetare har under ANS alla vid flera tillfällen fått utbildning inom i kulturkompetens inom olika områden. Under 2011 är vår ambition att utbilda cheferna inom genusfrågor. 4.5 Övrigt Bemötande Bemötandet av såväl göteborgare i Nordost, patienter, anställda och medarbetare är fortsatt ett viktigt tema i arbetet med uppbyggnaden av (ANS). På ANS arbetar vi aktivt med bemötandefrågan på olika nivåer, dels gentemot varandra i diskussioner kring vår värdegrund, och dels mot patienter vilket har varit fokus under kompetensutvecklingstillfällena ANS alla där uppslutningen har varit hög bland medarbetarna. Löneöversyn Löneöversyn 2010 har genomförts under året och ny lön utbetalades vid ordinarie löneutbetalning i juni och november. Förvaltningsgemensamma lönekriterier användes under lönesamtalen och en utvärdering av processen gjordes tillsammans med ANS chefer i december i förbättringssyfte. Förslagen som kom fram i utvärderingen kommer användas vid

43 Sida 37(46) 2011 års löneöversyn. Kompetensförsörjning ANS fortsatta fokus är att tillföra kompetens genom rekrytering. Vi har under perioden uppfyllt planerad bemanning i samtliga sjukvårdande verksamheter. Viss justering av uppdrag och kompetens har skett men totalt sett har rekrytering och tillsättning av tjänster inom vårdverksamheterna varit framgångsrika. ANS har deltagit i Västra Götalandsregionens arbete med det nya kompetensprogrammet Cognos planning vilket, i samtal med våra chefer, har gett oss en tydlig bild över framtidens behov av kompetens. Regionens Riktlinjer Arbetstider Flextidsavtal har under 2010 tecknats med samtliga fackliga kollektivavtalsbärande organisationer och avtalen bygger på Västra Götalandsregionens riktlinjer. Införande av Självservice (resurshantering) Planeringen och införandet av Resurshantering har skett enligt tidplan från och med Inför startdatum utbildades chefer, medarbetare och Heroma-rapportörer i systemet.

44 Sida 38(46) 5. EVENTUELLA ÖVRIGA PERSPEKTIV

45 Sida 39(46) 6. EKONOMIPERSPEKTIVET 6.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i ekonomiperspektivet Alla verksamheter ska redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital Då sjukhuset redovisar ett positivt resultat för 2010 uppfylls fullmäktiges mål om en ekonomi i balans. Bra Alla verksamheter ska öka sin produktivitet Ingen status har under sin uppbyggnad inte haft möjlighet att arbeta aktivt med detta mål under Initialt när ny verksamhet startas upp finns en förbättringspotential i produktivitetshänseende. Indirekt har ändå produktiviteten ökat vid en överslagsberäkning i stort. Prestationerna har ökat mer än de kostnader som är direkt relaterade till vård har gjort. Sjukhuset kommer att arbeta mer aktivt med detta mål från och med 2011 genom mätningar av bruttokostnad per sammanvägd prestation. 6.2 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Sjukhusets egna strategiska mål för 2010 var en ekonomi i balans. För att nå detta mål förutsattes att vårdöverenskommelsens olika delar skulle nås. Därutöver skulle statistik vara könsuppdelad men det har enbart kunnat göras för våra egna prestationer och inte för vår underentreprenör. Vårdöverenskommelsen har i stort uppnåtts med två undantag och det rör den målrelaterade ersättningen samt att en liten del av planerade STblock inte kunnat fyllas. Som framgångsfaktorer för en ekonomi i balans finns att intäkterna skall överstiga kostnaderna, inköpstrohet och följsamhet till upphandlade varor och tjänster samt ett utökat ekonomistöd till verksamhetscheferna vid sjukhuset. Samtliga tre framgångsfaktorer har ANS arbetat framgångsrikt med. Under 2010 utvecklades bland annat vårt och regionens uppföljningsverktyg Cognos i syfte att ge våra chefer ett bättre stöd i sitt beslutsfattande.

46 Sida 40(46) 6.3 Ekonomiskt resultat (ANS) redovisar för helåret ett positivt resultat på tkr. Detta resultat överträffade de under året lämnade prognoserna till följd av de tillgänglighetsmedel om tkr som sjukhuset erhöll av Hälso- och sjukvårdsavdelningen under andra halvåret. År 2010 var det första året där ANS deltog i rapportering av tillgänglighet och väntetider vilket resulterade i dessa pengatillskott. Sjukhuset har inte haft några extraordinära kostnadsposter som exempelvis köpt vård som dessa intäkter skulle kunna fylla utan de hamnade på toppen av resultatet. Stora avvikelser redovisas i resultaträkningens olika rader på grund av att Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen (BUM) i Gamlestaden tillkom som en ny enhet under ANS från och med 1 januari 2010 men då hade redan detaljbudgeten för året rapporterats och fick inte korrigeras. Vid en första analys av resultaträkningen kan det därför framstå som om intäkten från Västra Götalandsregionen är den post som genererat den positiva avvikelsen men sanningen är delvis en annan. Av avvikelsen på tkr avser tkr finansieringen av BUM Gamlestaden inklusive Flyktingbarnteamet och mellanskillnaden upp till tkr består i stort av kompensation för lab-, läkemedel- och tolkkostnader som på grund av osäkerhet faktureras på löpande räkning. Avvikelserna återfinns under de flesta raderna i resultaträkningen där kostnaderna för BUM faller ut. Däremot finns ett plus på personalkostnader då rekryteringarbetet inte fullt ut kunnat fullföljas på grund av våra trånga lokaler. Sjukhuset arbetar med att få till en lösning på lokalbehoven och har tillförsikt att detta löser sig under den närmaste tiden. Då stora avvikelser finns på resultaträkningens olika rader samt att verksamheten växer från år till år görs inga jämförelser mot budget eller mot föregående år mer än i nedanstående resultaträkning där skillnaderna framgår såväl i monetära termer som i procentuella tal. Att nämnas i sammanhanget är dock att kostnaderna för köpt vård och lokaler minskat jämfört med föregående år. Detta beror på att sjukhuset inte har haft några lokalanpassningsåtgärder under året och avtalet med Primärvården i Göteborg upphörde kring jourcentralen vilket inneburit sänkta kostnader avseende köpt vård. Resultatbudget 2010, tkr Utfall Budget Utfall Avvikelse Förändring Budget/utfall utfall/utfall % Vårdintäkter, VGR ,6 % Övriga intäkter ,0 % Verksamhetens intäkter ,6 % Personalkostnader ,1 % Köpt vård ,0 % Läkemedel ,2 %

47 Sida 41(46) Lokalkostnader ,8 % Material, varor o tjänster ,3 % Avskrivningar ,2% Verksamhetens kostnader ,4 % Regionbidrag ,0 % Finansiella intäkter/kostn ,0 % Resultat ,3 % 6.4 Intäktsutveckling växer stadigt för varje år som går, såväl budgetomslutnings- som verksamhetsmässigt. Intäktsutvecklingen följer naturligt med i denna utveckling och vårdöverenskommelsen som står för den klart största delen (cirka 90 procent) genererade för 2010 en intäkt på tkr. Intäkten från Västra Götalandsregionen har ökat med 52 procent sedan föregående år (från tkr till tkr). Enbart förändringen av att Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen (BUM) i Gamlestaden, inklusive Flyktingbarnteamet, tillkom som verksamhet under sjukhuset innebar ett intäktstillskott på tkr. Nya verksamheter i övrigt under 2010 var vårt mobila KOL-team och Gynekologimottagningen som båda startade sina verksamheter under mars månad. 6.5 Bruttokostnadsutveckling I takt med att sjukhuset växer ökar också bruttokostnaderna. Det är därför svårt att dra några slutsatser om bruttokostnadsutvecklingen för sjukhuset. Bruttokostnaderna har ökat från tkr till tkr eller 59,4 procent på ett år. Personalkostnadsutvecklingen följer samma utveckling där bruttokostnadsökningen mellan åren 2009 och 2010 blev hela 75 procent. 6.6 Eget kapital Det ingående egna kapitalet för sjukhuset uppgick till tkr. Till detta skall årets resultat läggas vilket innebär att eget kapital per 31/ uppgår till tkr. 6.7 Investeringar har under året som gått investerat enbart i utrustning. Sjukhuset hyr samtliga lokaler av externa hyresvärdar och gör därför inga investeringar i annans fastighet. Den sammanlagda investeringsutgiften för 2010 uppgick till tkr där i stort sett hela summan använts för inköp av medicinsk utrustning och andra inventarier till den i våras nystartade gynekologiverksamheten. De största objekten under året har varit två ultraljudsapparater inklusive givare och tillbehör för 350 tkr/st.

48 Sida 42(46) 6.9 Resultaträkning / Kassaflöde / Balansräkning, noter och anläggningsredovisning Bokslutsdokument RR KF BR Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar inklusive nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital

49 Sida 43(46) Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 1 0 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar

50 Sida 44(46) Förändring av likvida medel Differens 0-1 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0

51 Sida 45(46) Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

52 Sida 46(46) 7. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG 7.22 Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska fortlöpande överföra kunskaper till andra sjukhus i regionen som ett led i regional kompetensutveckling (ANS) har ett nära samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) kring identifiering och överföring av patientgrupper som är lämpliga att föra över från SU till ANS. I huvudsak avser detta boende i nordöstra Göteborg vilka får en ökad närhet till den specialistvård de så väl behöver. I första hand har det rört sig om patienter med kardiologiska åkommor, hypertoni och en del patienter med lungsjukdomar som remitterats över. Dessutom har läkare randutbildats på hjärtmottagningen på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus inför barnkardiologisk blåsljudsmottagning och en har randutbildats inom klinisk fysiologi på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Utförarstyrelserna ska säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämt över hela organisationen Då (ANS) håller på att bygga upp sin verksamhet mot det nya sjukhuset som förväntas stå klart 2014 innebär det utlagda effektiviseringskravet att viss verksamhet får stå tillbaka i utvecklingstakt. Vi får utifrån vårdöverenskommelsen och övriga finansieringskällor göra samlade bedömningar utifrån vad vi klarar att starta upp och i vilken takt. Generellt sparbeting används således inte för att hantera kravet inom sjukhuset.

53 Genomslag i media 2010 December 2010

54 SR P4 Göteborg Genomslag: 01:16 minuter i Sveriges radio P4 Göteborg Datum: 22 januari Rubrik: Vart tredje småbarn underviktigt Sammanhang: Resultat av lansering av projektet Barn och ungas hälsa Publiceringens art: Positivt Antal lyssnare: Annonspris: Målgrupp: okänt förekommer ej Lyssnare i Västsverige

55 Göteborgs Fria Genomslag: Halvsida i Göteborgs Fria Datum: 26 januari Rubrik: Sjukhus vill minska klassklyftor Sammanhang: Resultat av lansering av projektet Barn och ungas hälsa Publiceringens art: Positivt Upplaga: Räckvidd: okänt Annonspris: förekommer ej Målgrupp: Vuxna med intresse för oberoende nyheter.

56 Dagens Samhälle Genomslag: Uppslag i Dagens Samhälle Datum: 25 februari Rubrik: Medborgarna formar nytt sjukhus Sammanhang: Feature efter dialog med Tidningen Nordost. Publiceringens art: Positivt Upplaga: Räckvidd: Annonspris: kr * Målgrupp: Tjänstemän, specialister och förtroendevalda i kommuner och landsting. * Avser helsida, 4-färg

57 Logopednytt Genomslag: Uppslag i Logopednytt Datum: Mars-numret Rubrik: Hur är det hos logopederna på Sammanhang: Feature om verksamheten på Logopedmottagningen. Publiceringens art: Positivt Upplaga: Räckvidd: 9 av 10 logopeder Annonspris: kr * Målgrupp: Logopeder i Sverige * Avser helsida, 4-färg

58 SKTF-tidningen Genomslag: Uppslag i SKTF-tidningen Datum: 16 april Rubrik: Sociala genvägar Storlek: Ett uppslag Sammanhang: Resultat av Angereds Närsjukhus arbete med sociala medier. Publiceringens art: Positivt Upplaga: Räckvidd: okänt Annonspris: kr * Målgrupp: Tjänstemän, akademiker och chefer på alla nivåer inom kommun, landsting, kommunala bolag, kyrkliga församlingar, privata och kooperativa företag etc. * Avser helsida, 4-färg

59 Regionmagasinet Genomslag: Uppslag i Regionmagasinet Datum: 30 april Rubrik: Angeredsborna är med och planerar sitt eget sjukhus Sammanhang: Resultat av Angereds Närsjukhus arbete med medborgardialog. Publiceringens art: Positivt Upplaga: Räckvidd: okänt Annonspris: Förekommer ej Målgrupp: Västra Götalandsregione ns hushåll

60 Göteborgs Posten Genomslag: Notis i Göteborgs Posten Datum: 31 maj Rubrik: Stipendium för forskning om MS Sammanhang: Resultat av att Natalia Mossberg erhåller stipendium för forskning. Publiceringens art: Positivt Upplaga: Räckvidd: Annonspris: kr * Målgrupp: 65 % av alla mellan 15 och 79 år läser GP i Västsverige. * Avser helsida, 4-färg

61 Vårdfokus Genomslag: Helsida i Vårdfokus Datum: 8 juni Rubrik: Att lyssna är knepet när barn ska gå ner i vikt Sammanhang: Resultat av att Karin Andersson presenterade sin forskning. Publiceringens art: Positivt Upplaga: Räckvidd: Annonspris: kr * Målgrupp: Legitimerade sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker. * Avser helsida, 4-färg

62 SR P4 Göteborg Genomslag: 01:45 minuter i Sveriges radio P4 Radio Stockholm Datum: 4 juni Rubrik: Stort intresse för hälsodag i Rinkeby Sammanhang: Resultat av Nasra Ahmed och Lars-Olof Larssons deltagande vid hälsodag i Rinkeby. Publiceringens art: Neutral Antal lyssnare: Annonspris: Målgrupp: okänt förekommer ej Lyssnare i Västsverige * Avser morgonlyssnare, kl. 06:00-09:00

63 Tidningen S Genomslag: Omnämnande i Tidningen S Datum: 8 juni Rubrik: Fredrik väcker mig alltid med kaffe på morgonen Sammanhang: Bevakning av Filippa Reinfeldts studiebesök i Göteborg. Publiceringens art: Neutral Upplaga: ännu ej fastställd Räckvidd: ännu ej fastställd Annonspris: kr * Målgrupp: Kvinnor år * Avser helsida, 4-färg

64 Dagens Industri Genomslag: Notis i Dagens Industri Datum: 23 augusti Rubrik: Sweco ritar Angereds Närsjukhus, uppdrag värt 12 mkr Sammanhang: I samband med att Sweco vann upphandlingen om att rita. Publiceringens art: Neutral Upplaga: Räckvidd: Annonspris: * Målgrupp: Tidningens största målgrupp är tunga beslutsfattare med hög inkomst spridda över hela landet. * Avser helsida, 4-färg

65 Göteborgs Posten Genomslag: Helsida i Göteborgs Posten Datum: 24 augusti Rubrik: Politik eller PR Sammanhang: Bevakning av Birgitta Ohlssons studiebesök på Angereds Närsjukhus. Publiceringens art: Neutral Upplaga: Räckvidd: Annonspris: kr * Målgrupp: 65 % av alla mellan 15 och 79 år läser GP i Västsverige. * Avser helsida, 4-färg

66 Göteborgs Posten Genomslag: Notis i Göteborgs Posten. Datum: 23 augusti Rubrik: Sweco ritar Angereds Närsjukhus Sammanhang: I samband med att Sweco vann upphandlingen om att rita. Publiceringens art: Neutral Upplaga: Räckvidd: Annonspris: kr * Målgrupp: 65 % av alla mellan 15 och 79 år läser GP i Västsverige. * Avser helsida, 4-färg

67 Dagens Nyheter Genomslag: Notis i Dagens Nyheter. Datum: 18 oktober Rubrik: Barnens hälsa under lupp i Göteborg Sammanhang: Resultat av lansering av Barnhälsoindex. Publiceringens art: Positivt Upplaga: Räckvidd: Annonspris: kr * Målgrupp: Täcker 31 % av hushållen i Stockholm. Når 13 % av rikets läsare. * Avser helsida, 4-färg

68 SR P4 Göteborg Genomslag: 01:25 minuter i Sveriges radio P4 Göteborg Datum: 19 oktober Rubrik: Mått på barns hälsa i Nordost Sammanhang: Resultat av lansering av Barnhälsoindex. Publiceringens art: Positivt Antal lyssnare: Annonspris: Målgrupp: okänt förekommer ej Lyssnare i Västsverige * Avser morgonlyssnare, kl. 06:00-09:00

69 SVT Genomslag: 01:39 minuter Sveriges television Västnytt Datum: 19 oktober Rubrik: Angered först med index på barns hälsa Sammanhang: Resultat av lansering av Barnhälsoindex. Publiceringens art: Positivt Antal tittare: Annonspris: Målgrupp: okänt förekommer ej Tittare i Västsverige

70 Göteborgs Posten Genomslag: Helsida i Göteborgs Posten. Datum: 20 oktober Rubrik: Sämst hälsa i Nordost Sammanhang: Resultat av lansering av Barnhälsoindex. Publiceringens art: Positivt Upplaga: Räckvidd: Annonspris: kr* Målgrupp: 65 % av alla mellan 15 och 79 år läser GP i Västsverige. * Avser helsida, 4-färg

71 Dagens Medicin Genomslag: Helsida i Dagens Medicin Datum: 20 oktober Rubrik: Med mobila KOL-teamet får patienterna slutenvård hemma Sammanhang: Resultat av lansering av mobila KOL-teamet. Publiceringens art: Positivt Upplaga: Räckvidd: Annonspris: kr* Målgrupp: Oberoende nyhetstidn ing för all sjukvårdspersonal

72 SVT Genomslag: 01:32 minuter i Sveriges television Västnytt. Datum: 16 november Rubrik: Satsning på KOLpatienter i hemmen Sammanhang: Resultat av lansering av mobila KOL-teamet. Publiceringens art: Positivt Antal tittare: Annonspris: Målgrupp: okänt förekommer ej Tittare i Västsverige

73 Göteborgs Posten Genomslag: Halvsida i Göteborgs Posten. Datum: 27 november Rubrik: Enkelt lungtest avslöjade KOL Sammanhang: Efter dialog med GP under rökfria veckan. Ett resultat av Rökfri zon Nordost. Publiceringens art: Positivt Upplaga: Räckvidd: Annonspris: kr* Målgrupp: 65 % av alla mellan 15 och 79 år läser GP i Västsverige. * Avser helsida, 4-färg

74 Tidningen Nordost Genomslag: Uppslag + förstasida i Tidningen Nordost. Datum: 21 november Rubrik: Specialistsjukhuset nära dig och dina kära Sammanhang: Feature efter dialog med Tidningen Nordost. Publiceringens art: Positivt Upplaga: Räckvidd: Annonspris: kr Målgrupp: Samtliga hushåll i Nordost. * Avser helsida, 4-färg

75 Dagens Medicin Genomslag: Uppslag + förstasida i Dagens Medicin, specialnummer- Datum: 1 december Rubrik: De vill se krafttag mot den ojämlika vården Sammanhang: Resultat av Angereds Närsjukhus deltagande på Medicinska Rikstämman. Publiceringens art: Positivt Upplaga: Räckvidd: Annonspris: kr* Målgrupp: Oberoende nyhetstidn ing för all sjukvårdspersonal * Avser helsida, 4-färg