Analyser av FFO registret med inriktning mot pedagoger

Transkript

1 Analyser av FFO registret med inriktning mot pedagoger Arbetsrapport juni 26 av Monica Langerth Zetterman Innehållsförteckning Inledning...2 Fördelning av sfärer (delregister) och boendeort...2 Åldersfördelning...4 Boendeort och flyttströmmar till och från Stockholm...6 Flyttmönster och social klass...7 Pedagogernas flyttmönster...8 Kvinnornas sociala ursprung...9 Socialt ursprung och sfär...1 Förväntade fördelningar av social klass en jämförelse mellan totalregistret och FFOregistret...11 Socialt ursprung och sfär bland FFO kvinnorna...12 Sfär och giftermålsstrategier...13 Socialt ursprung och giftermålsstrategier...14 Giftermålsstrategier i FFO-registret...15 Giftermålsstrategier i totalregistret...16 Kvinnornas utbildning...17 Utbildningsnivå relaterat till sfär...18 Utbildningsnivå sfär (totalregistret)...18 Stockholmskvinnornas utbildning...19 Pedagogernas utbildning...2 Högre lärarinneseminariet...21 Utlandsvistelser...23 Utlandsvistelser: jämförelse med utgångspunkt i sfär...24 Pedagogernas utlandsresor...24 Kvinnornas titlar/yrkesverksamhet...26 Publikationer...27 Korrespondensanalys publikationsmönster...3 Uppdrag och föreningsverksamhet...32 Föreningssverksamhet...33 Kontakter...36 Klusteranalys FFO-registret...39 Fördelning av medlemskap i olika föreningstyper per kluster. (OBS! ej sfärer utan de kluster (1-3) som blev utfallet av analysen)...4 Fördelning av medlemskap i olika föreningstyper per sfär...41 Fördelning av publikationstyper (OBS! ej sfärer utan de kluster som blev utfallet av analysen)...41 Fördelning av publikationstyper mellan sfärer...42 Utmärkelser...42 Klusteranalys samtliga kvinnor i totalregistret...44 Fördelning kluster och sfär i FFO-registret...45 Fördelning kluster och sfär i totalregistret...45 Klusteranalys gifta kvinnor i totalregistret...49 Tabellförteckning...51 Figurförteckning...52 ffo-ped-rapport.doc Sidan 1 av 52

2 Inledning Följande disposition kommer huvudsakligen att användas i arbetsrapporten, somliga avsnitt är mer genomarbetade än andra. 1. Sfär, boendeort & åldersfördelning 1 2. Socialt ursprung & socialt kapital 3. Utbildning & Utlandsvistelser 4. Kvinnornas verksamhet (titlar) 5. Publikationer 6. Uppdrag 7. Utmärkelser 8. Föreningsverksamhet 9. Kontaktnät 1. Övrigt (klusteranalyser, korrespondensanalyser) Inledningsvis presenteras alltså nedärvda egenskaper och tillgångar, det vill säga sådana tillgångar som ej förvärvats av kvinnorna själva. Där är ju t ex utbildning en Inom de områden där uppgifter finns för totalregistret (huvudsakligen punkterna 1-5) försöker jag i möjligaste mån göra jämförelser mellan pedagoger, FFO-registret och totalregistret. För övriga punkter är det analyser av FFO-registret som avses. Jag har stävat efter att vara så noggrann som möjligt när det gäller att ange vilka register som använts för respektive tabell, diagram eller graf. För beskrivning av registrets uppbyggnad se rapporten tillgänglig vid: För att vid behov kontrollera vad som är bokfört i registret kan ni titta direkt i matrisen om ni vill, den finns tillgänglig vid: Se även för analyser av FFOkvinnornas kontaktnätverk och föreningsaktiviteter (grafer framställda av Sverker Lundin) Fördelning av sfärer (delregister) och boendeort I tabellen nedan ges en översikt över totalregistrets fördelning. Tabellen visar att kvinnor boende i Stockholm (oavsett sfär) utgör nästan hälften av det totala et kvinnor i detta register. Vidare kan vi se att fördelningen i kultursfären skiljer sig åt mellan Stockholm och landsorten. I Stockholm finns dels en kultursfär och dels en sfär bestående av publicister. Denna uppdelning har inte gjorts för motsvarande kvinnor boende på landsorten, där ingår kvinnorna i en och samma kultursfär oavsett typ av kulturrelaterad verksamhet. I kategorin övriga ingår kvinnor som var verksamma inom teknik, medicin, juridik, politik mm. (för detaljer om t ex övriga se originalmatris totalregistret, vid: 1 Benämningen skrivande kvinnor (SK) och publicister (PUB) används synonymt. Ändringen till publicister är genomförd våren 26 på uppdrag av Boel och Lena. ffo-ped-rapport.doc Sidan 2 av 52

3 Tabell 1: Fördelning av delregister (sfärer) samt boendeort. Delregister Frekvens Procent Kumulativ procent Sthlm-Kultur ,4 12,4 Sthlm-Pedagog 114 9,1 21,5 Sthlm-Publicister 93 7,4 29, Sthlm-Socialt verksamma 128 1,2 39,2 Sthlm-Övriga 19 8,7 47,9 Landsort-Kultur ,6 59,5 Landsort-Soc verksam 118 9,4 69, Landsort-Pedagog , 83, Landsort-Övr ,4 96,3 Landsort-Uppg sakn 5,4 96,7 Utland-Kultur 26 2,1 98,8 Utland-Soc verksam 2,2 99, Utland-Pedagog 3,2 99,2 Utland-Övr 9,7 99,9 Utland-Uppg sakn 1, ,4 Tabellen nedan visar att registret till största del består av kvinnor verksamma inom kultursfären, boende i Stockholm eller landsort samt kvinnor inom den pedagogiska sfären boende på landsorten. Övriga kvinnor på landsorten utgör också en betydande andel av det totala registret. 2 Vad gäller de sfärer av specifikt intresse för FFO (totalt 335 kvinnor i delregistren för Stockholm, dvs Pedagoger, Social verksamma samt Publicister) är fördelningen relativt jämn med flest kvinnor inom den sociala sfären boende i Stockholm (128 kvinnor), näst flest pedagoger boende i Stockholm (114) samt skrivande kvinnor boende i Stockholm (93 kvinnor). Av dessa 335 kvinnor ingår ca en tredjedel i FFO kapitalbeskrivningarna, dvs 1 kvinnor. Tabell 2: Fördelning sfärer i FFO registret Valid Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent Sthlm-Kultur 3 3, 3, 3, Sthlm-Ped 31 31, 31, 34, Sthlm-Publicister 2 2, 2, 54, Sthlm-Socialt verksamma 45 45, 45, 99, Sthlm-Övriga 1 1, 1, 1, 1 1, 1, De socialt verksamma kvinnorna utgör nästan hälften (45 procent) av FFO-registret. Pedagogerna är näst flest (31 procent) och de skrivande kvinnorna utgör en dryg femtedel (2 procent). 2 I kategorin övriga ingår kvinnor verksamma offentliga sektor, politik, medicin, ekonomi, idrott, textil, naturvetenskap och juridik i nämnd ordning. ffo-ped-rapport.doc Sidan 3 av 52

4 Åldersfördelning Hur gamla var kvinnorna vid sekelskiftet? Vilka generationer representerar urvalet i totalregistret och FFO-registret? Åldersfördelning Procent FFO-registret (n 1) registret (N125) Född < 184 Född Född Född Född Född Född Uppgift saknas Figur 1: Kvinnornas åldersfördelning i FFO-registret och totalregistret. Procent I FFO-registret är över hälften (52 procent) av kvinnorna födda mellan 186 och 1879 vilket betyder att de var mellan 2 och 4 år 188 och mellan 4 till 6 år vid sekelskiftet. Figur 1 visar också att kvinnorna i FFO-registret är äldre än kvinnorna i totalregistret, det vill säga Lundströms biografiska uppslagsbok. En jämförelse mellan kvinnor födda före eller efter 1875 i registret visar att en övervägande andel av kvinnorna i FFO registret (79 procent) var 25 år eller äldre vid sekelskiftet. I totalregistret är åldersfördelningen däremot ganska jämn fördelad och här är 56 procent av kvinnorna är 25 år eller äldre vid sekelskiftet 19. Vad gäller pedagogernas ålderfördelning i FFO-registret visar tabellen nedan att 4 procent av pedagogerna var i 3-4 års åldern (födda mellan ) i FFO-registret. Över hälften (55%) av pedagogerna var mellan 2-4 år vid sekelskiftet, vilket även motsvarar åldersfördelning jämfört med övriga sfärer i FFO-registret. ffo-ped-rapport.doc Sidan 4 av 52

5 Tabell 3: Åldersfördelning i FFO-registret. Född i decenium * Delsfär boende Stockholm Crosstabulation Född < 184 Född Född Född Född Född Andel av sfär Andel av sfär Andel av sfär Andel av sfär Andel av sfär Andel av sfär Andel av sfär Delsfär boende Stockholm Sthlm- Sthlm-Socialt Sthlm-Kultur Sthlm-Ped Publicist verksamma Sthlm-Övriga ,% 3,2% 15,% 15,6%,% 11,% ,3% 16,1% 1,% 11,1%,% 13,% ,3% 19,4% 1,% 11,1%,% 14,% ,3% 38,7% 25,% 22,2%,% 28,% ,% 16,1% 25,% 28,9% 1,% 24,% ,% 6,5% 15,% 11,1%,% 1,% ,% 1,% 1,% 1,% 1,% 1,% Är pedagogerna i FFO-registret äldre eller yngre än övriga pedagoger i Stockholm och på landsorten i? I tabellen nedan kan vi se att landsortspedagogerna i vårt register är i allmänhet något yngre än pedagogerna i Stockholm. Det är fler kvinnor bland dem som var födda speciellt jämfört med FFO-registret men även med övriga pedagoger boende i Stockholm. Detta har naturligtvis med urvalet till FFO-registret att göra som troligen innehåller de mer framstående pedagogerna än totalregistret i allmänhet som ju har ett bredare urvalsunderlag. Sthlm-Pedagog Landsort-Pedagog FFO pedagog Andel av sfär Andel av sfär Andel av sfär Född < % 2 1% 1 3% Född % 5 3% 5 16% Född % 19 11% 6 19% Född % 39 22% 12 39% Född % 6 34% 5 16% Född % 43 25% 2 6% Född % 7 4% % t 114 1% 175 1% 31 1% ffo-ped-rapport.doc Sidan 5 av 52

6 Boendeort och flyttströmmar till och från Stockholm I följande stycke studeras vilka kvinnor som flyttat till, men även från, Stockholm Född på landsort Född Stockholm Födelseort - korrigerad Född Utland Född Boende Stockholm Boende utomlands Född Född Född Född Född Född i decenium Boendeort Boende landsort Figur 2: Kvinnornas födelse- och boendeort samt åldersfördelning. n=1196 Som ovan nämnts är fördelningen mellan som kvinnor bodde i Stockholm och på landssorten relativt jämn: 49 procent av kvinnorna bodde på landsorten (61), 48 procent bodde i Stockholm och endast en mindre andel, 3 procent, bodde utomlands (41). I figuren ovan kan vi se att flyttströmmarna, då som nu, gick från landsorten till Stockholm men i begränsad utsträckning tvärtom. Bland dem som bodde i Stockholm var en stor andel födda på landsorten, närmare bestämt 55 procent av kvinnorna. Endast 13 procent av kvinnor födda i Stockholm flyttade senare till landsorten. Av den andel kvinnor som bodde på landsorten föddes 82 procent också på landsorten. I figuren ovan kan vi även se att den största andelen Stockholms-inflyttade är kvinnor som var mellan 2 och 4 år vid sekelskiftet 19. Fördelningen vad gäller flyttning eller ej skiljer sig kvinnorna inte nämnvärt mycket åt mellan åldersgrupperna. Av de 35 kvinnor i totalregistret som föddes i Stockholm bor 214 av dessa kvinnor kvar i Stockholm. Andelen som flyttat från Stockholm till landsorten är endast 6 procent av det totala et kvinnor. Vid en jämförelse inom gruppen Stockholmsfödda kvinnor har 25 procent av dessa kvinnor flyttat till landsorten. Om man ser till åldersfördelningen för äldre och yngre kvinnor i registret (kvinnor födda före eller efter 1875) ser fördelningen ut enligt följande diagram. ffo-ped-rapport.doc Sidan 6 av 52

7 Äldre och yngre kvinnor födda på landsorten Boende utomlands 1 14 Boendeort Boende landsort Född < 1875 Född => 1875 Boende Stockholm % 2% 4% 6% 8% 1% Andel Figur 3: Äldre och yngre kvinnors flytt till Stockholm. Den nedersta stapeln visar här vilka som flyttat till Stockholm och diagrammet visar att det inte skiljer sig åt nämnvärt mycket ur denna aspekt. Fördelningen är huvudsakligen jämn mellan födda före 1875 och efter. Flyttmönster och social klass Vilka var det då som flyttade till Stockholm? Tabellen nedan presenteras kvinnornas sociala tillhörighet i relation till Stockholms inflyttade. Knappt 4 procent av dem som flyttade från landsorten till Stockholm kom från intellektuell överklass och näst flest kom från tjänstemannaklass. Vid en jämförelse med övriga kvinnor i registret så ser fördelning i princip likadan ut. De kvinnor som flyttat till Stockholm från landsorten skiljer sig alltså inte någon större utsträckning från övriga kvinnor vad gäller socialt ursprung. Tabell 4: Inflyttning till Stockholm och socialt ursprung. N 125 Inflyttade till Sthlm Övriga i registret Socialt ursprung Andel i procent Andel procent Intellektuell överklass , ,5 Tjänstemannaklass 6 18, ,9 Godsägarklass 32 9,7 74 8, Högborgerlig över- och medelklass 37 11, ,1 Bondeklass 17 5,2 35 3,8 Småborgerlig/hantverkare/ 39 11, ,3 lägre tjm Arbetarklass 2,6 6,7 Uppgift saknas 16 4,9 44 4, Inte heller vad gäller giftermål skiljer sig de Stockholms-inflyttade kvinnorna åt i någon större utsträckning jämfört med övriga kvinnor. En liten övervikt (drygt 3 procentenheter) mot giftermål kan dock skönjas då 5, 5 procent av de till Stockholm inflyttade kvinnorna var gifta medan 47,3 procent av de kvinnor som inte flyttade till Stockholm var gifta. ffo-ped-rapport.doc Sidan 7 av 52

8 Pedagogernas flyttmönster Hur ser pedagogernas flyttning till Stockholm från landsorten ut, kan man hitta några särskiljande drag där? Nej, de kvinnor som finns med i FFO-registret skiljer inte nämnvärt åt i jämförelse med övriga kvinnor som figuren nedan visar. Diagrammet visar att fördelningen även här är ganska jämn. I figuren nedan jämförs pedagogerna med övriga kvinnor boende i Stockholm i övriga sfärer i FFO-registret, med övriga pedagoger samt med totalregistret. Figuren visar att FFO-pedagogerna var inflyttade till Stockholm i nästa samma utsträckning som övriga pedagoger i Stockholm. Jämfört med övriga sfärer i FFO är pedagogerna inflyttade i ungefär samma utsträckning likaså i jämfört med totalregistret. Andelen inflyttade ligger mellan drygt hälften inom respektive sfär. I pedagogsfären är det flest inflyttade kvinnor (drygt 6 procent) och nästan lika många, uppemot 6 procent, inom publicistsfären. Delregistret, kultur-övriga (är ej med i figuren nedan) har flest individer som inte flyttat till Stockhom, utan dessa kvinnor är alltså födda där. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% Övriga Inflyttade till Stockholm 3% 2% 1% % FFO-Ped FFO- Publicist FFO-Socialt verksamma Övriga Sthlm- Pedagoger Boende i Stockholm totreg Figur 4: Jämförelse av pedagoger och andras inflyttning till Stockholm Av de 1 kvinnor som ingår i FFO kapitalbeskrivningar är 57 procent födda på landsorten, 7 procent utomlands och resterande 33 procent födda i Stockholm. Tabellen nedan visar att i pedagogsfären och bland publicister är det, om man ser till andelar, något vanligare att vara född i Stockholm än för de socialt verksamma kvinnorna. Det saknas födelseuppgifter för 5 procent i FFO registret. Fem av de sju kvinnor i FFO registret som är födda utomlands ingår i den sociala sfären. ffo-ped-rapport.doc Sidan 8 av 52

9 Tabell 5: Födelseort och sfär (FFO-registret) Födelseort - korrigerad * Delsfär boende Stockholm Crosstabulation Uppg saknas födelse Född på landsort Född Stockholm Född Utland Andel av sfär Andel av sfär Andel av sfär Andel av sfär Andel av sfär Delsfär boende Stockholm Sthlm- Sthlm-Socialt Sthlm-Kultur Sthlm-Ped Publicist verksamma Sthlm-Övriga 5 5,%,%,% 11,1%,% 5,% ,7% 54,8% 6,% 51,1% 1,% 55,% ,% 45,2% 35,% 26,7%,% 33,% ,3%,% 5,% 11,1%,% 7,% ,% 1,% 1,% 1,% 1,% 1,% Kvinnornas sociala ursprung Det sociala ursprunget är kategoriserat med utgångspunkt fädernas yrkestitlar (klassificering enligt Thorsell Den svenska parnassens demokratisering och de folkliga bildningsvägarna, i Samlaren, 1958) Intellektuell överklass: ämbets- och tjänstemän, fria yrken m akademisk examen som utb. samt officerare, läkare, advokater, litteratörer) Tjänstemannaklass: studentexamen eller jämförligt, men ej akademisk utb. Tillhörande soc.grupp I samt några kategorier ur soc-grupp II, bl.a. folkskolelärare. Godsägarklass: godsägare och förvaltare, bruksägare och disponenter. Högborgerlig över- och medelklass: affärsmän, större företagare o.a. näringsidkare inom borgerliga stadsnäringar. Bondeklass: självägande bönder och arrendatorer. Lägre, småborgerlig/hantverkare/lägre tjänstemannaklass: hantverksmästare, småhandlare, verkmästare, kontorister, underofficerare, underbefäl, vaktmästare o.a. tjänstemän av lägre grad i allmän tjänst. Arbetarklass: arbetare av alla kategorier från typografer till grovarbetare och sjömän. Dock ej jordbruksarbetare. Jordbrukets underklass: torpare, backstugesittare, statare och drängar. Tabellen nedan visar fördelningen av samhällsklasser i FFO registret och i totalregistret. FFO TOT procent procent Intellektuell överklass Tjänstemannaklass Godsägarklass Högborgerlig över- och medelklass Bondeklass Småborgerlig/hantverkare/lägre tjm Arbetarklass Uppgift saknas ffo-ped-rapport.doc Sidan 9 av 52

10 Tabellen ovan visar att en stor andel, 55 procent, av kvinnorna i totalregistret kommer från familjer inom den intellektuella överklassen och tjänstemannaklass. I FFO registret är andelen ännu större, där kommer 64 procent från den intellektuella överklassen och tjänstemannaklassen. Nästan ingen av kvinnorna kommer från arbetarklassen, i FFO-registret finns dock 4 kvinnor från arbetarklass (vilket utgör hälften av samtliga kvinnor med ursprung i arbetarklassen). Socialt ursprung och sfär Figuren nedan visar fördelningen av socialt ursprung och sfär. Inget förvånande resultat, utan sådant som ni redan vet, nämligen att kvinnornas sociala ursprung huvudsakligen är i samhällets övre skikt. Något mindre än hälften av de i Stockholm boende pedagogerna och publicisterna (drygt 4 %) kommer från intellektuell överklass och 38 procent av de socialt verksamma kvinnorna har fäder hemmahörande i den intellektuella överklassen. De socialt verksamma boende i Stockholm har den största andelen med ursprung i högborgerlig över och medelklass. Kvinnornas sociala ursprung Andel 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Sthlm-Kultur Sthlm-Pedagog Sthlm-Publicist Sthlm-Socialt verksamma Sthlm-Övriga Landsort-Kultur Landsort-Soc verksam Sfär/boendeort Landsort-Pedagog Landsort-Övr Utland-samtliga Arbetarklass Bondeklass Uppgift saknas Godsägarklass Högborgerlig över- och medelklass Småborgerlig/hantverkare/lägre tjm Tjänstemannaklass Intellektuell överklass Figur 5: Kvinnornas sociala ursprung. Procent. N=125. Om vi istället jämför FFO-registrets pedagoger med andra pedagoger och med totalregistret ser bilden ut som följer. ffo-ped-rapport.doc Sidan 1 av 52

11 Social klass och FFO-sfär 1% 9% Andel 8% 7% 6% 5% 4% Arbetarklass Bondeklass Uppgift saknas Godsägarklass 3% Högborgerlig över- och medelklass 2% Småborgerlig/hantverkare/lägre tjm 1% % registret Sthlmspedagoger FFO-pedagoger FFO-publicister FFO-socialt verksamma Tjänstemannaklass Intellektuell överklass Sfär Figur 6: FFO-pedagogernas sociala ursprung i jämförelse med andra pedagoger och FFO-sfärer. FFO-registrets pedagoger och publicister har var för sig dryga 5 procent kvinnor härrörande från intellektuell överklass. Av pedagogerna kommer två tredjedelar från intellektuell överklass och tjänstemannahem och i jämförelse med totalregistret och FFO-registrets socialt verksamma är det betydligt fler. FFO-pedagogerna är dock de som mest sällan kommer från högborgerliga hem. I det avseendet är istället de socialt verksamma kvinnorna flest. Stockholms pedagogerna är de som oftast kommer från småborgerliga hem. Förväntade fördelningar av social klass en jämförelse mellan totalregistret och FFOregistret. Om vi istället använder residualvärdet 3 för att belysa fördelningen så kan vi se återigen i 3 Residualvärdet är skillnaden mellan det observerade värdet och det värde man kan förvänta sig om det inte skulle finnas något samband mellan variablerna. Ett positivt värde indikerar att det är fler fall i cellen än vad som vore fallet ifall de variabler som används i analysen vore oberoende av varandra. ffo-ped-rapport.doc Sidan 11 av 52

12 Tabell 6 att intellektuell överklass är mest representerat bland pedagoger och publicister. Även socialt verksamma är mer representerade i denna sociala klass. Värdena där ligger ganska högt över vad man skulle kunna förvänta sig. Publicister ligger under förväntat värde vad gäller tjänstemannaklass som socialt ursprung. Pedagogerna kommer heller inte i så stor utsträckning från godsägarklassen. De socialt verksamma kvinnorna i Stockholm kommer i väldigt stor utsträckning från högborgerliga miljöer. Vi kan även se att bondeklass, småborgarna/tjänstemännen och arbetarklassen är underrepresenterade i detta register. Undantaget här är kvinnorna i den pedagogiska sfären i Stockholm som i ganska stor utsträckning kommer från småborgerliga hem. Hur ser det då ut för landsortskvinnorna? Tabell 7 nedan visar att den intellektuella överklassen är kraftigt överrepresenterade bland kvinnor inom kultsfären. Vilket är precis det motsatta förhållandet jämfört med kultursfärens kvinnor i Stockholm. I övrigt är kultursfärens kvinnor på landsorten vare sig särskilt över- eller underrepresenterade i någon social klass. Bland de socialt verksamma kvinnorna på landsorten är godsägarklassen kraftigt överrepresenterad. Pedagogerna kommer från tjänstemannaklassen men inte i så stor utsträckning från högborgerliga miljöer eller från godsägarfamiljer. ffo-ped-rapport.doc Sidan 12 av 52

13 Tabell 6: Stockholmskvinnornas sociala ursprung (residualvärden) register (N 125) Sthlm- Pedagog Sthlm- Publicister Sthlm-Socialt verksamma Sthlm-Kultur Sthlm-Övriga Intellektuell överklass Residualvärde 4,2 6,3 1,7-1,3-1,3 Tjänstemannaklass Residualvärde 2,7-3,9-4, -6,9 7,4 Godsägarklass Residualvärde -4,6 1, 1,1-2,1-2,2 Högborgerlig över- och medelklass Residualvärde -6,4,9 1,8-3,4,1 Bondeklass Residualvärde -,7 -,9-1,3-3,4 -,5 Småborgerlig/hantverkare/lägre tjm Residualvärde 3,9-2,2-5,4 5,6-2,5 Arbetarklass Residualvärde,3 -,6 1,2 1, -,7 Uppgift saknas Residualvärde,6 -,5-4,1 1,6 -, Tabell 7: Landsortskvinnornas sociala ursprung (resiudalvärde) Analysen gjord på totalregistret Landsort- Landsort- (N=125) Pedagog Soc verksam Landsort- Kultur Landsort-Övr Landsort- Uppg sakn Intellektuell överklass Residualvärde,3-3,6 9,4-18,7 1,2 Tjänstemannaklass Residualvärde 9,5-1,24-6,1 4,94 -,9 Godsägarklass Residualvärde -1,8 12, -,3-2,2 -,4 Högborgerlig över- och medelklass Residualvärde -6,7 1,,8 3,2,4 Bondeklass Residualvärde 1,7,1-1, 6,1 -,2 Småborgerlig/hantverkare/lägre tjm Residualvärde 1,5-5,8 -,9 3,7,2 Arbetarklass 1 2 Residualvärde -4,4-1,7-1, 2, -, Sammanfattningsvis kan sägas att de kvinnor som bor i Stockholm (inom samtliga sfärer) ofta kommer från den intellektuella överklassen, detta förhållande gäller även för kultursfärens kvinnor på landsorten dock ej bland övriga sfärer på landsorten. De socialt verksamma kvinnorna kommer i störst utsträckning från högborgerliga miljöer om de bor i Stockholm och från godsägarklassen om de bor på landsorten. Inom kultursfären är kvinnor som kommer från tjänstemannahem underrepresenterade både i Stockholm och på landsorten. Pedagogerna kommer i störst utsträckning från tjänstemannahem. Socialt ursprung och sfär bland FFO kvinnorna Hur ser det då ut i FFO registret? ffo-ped-rapport.doc Sidan 13 av 52

14 Tabell 8 visar att fördelningen vad gäller socialt ursprung är mer jämnt fördelad i FFO registret jämfört med totalregistret. Den intellektuella överklassen överrepresenterad bland publicisterna och bland pedagogerna och underrepresenterade bland de socialt verksamma kvinnorna. De socialt verksamma kvinnorna kommer i högre utsträckning från högborgerliga miljöer. De största skillnaderna jämfört med totalregistret är att de socialt verksamma i mindre utsträckning kommer från den intellektuella överklassen. En annan skillnad är att publicisterna i större utsträckning kommer från tjänstemannamiljöer jämfört med samtliga Stockholmskvinnor. Tabell 8: FFO-registrets kvinnors sociala ursprung (resiudalvärde). Analysen gjord på FFO registret (n=1) Publicister Pedagog Socialt Kultur Övriga verksamma Intellektuell överklass residualvärde 2,3 1,2-3,7 -,4,5 Tjänstemannaklass residualvärde,2 -,4,9 -,5 -,2 Godsägarklass residualvärde -,1 -,5,7 -,1 Högborgerlig över- och medelklass residualvärde -1,1-2 2,5,7 -,1 Bondeklass 1 residualvärde -,2 -,3,6,, Småborgerlig/hantverkare/lägre tjm residualvärde -1,3,7 1,1 -,3 -,1 Uppgift saknas residualvärde,2,8 -,8 -,1, t Sfär och giftermålsstrategier 38 procent av kvinnorna i FFO registret var gifta. I jämförelse med stora totalregistret är det betydligt färre, där 48 procent av kvinnorna är gifta. FFO registret registret procent procent uppg saknas gift ogift Om vi ser på fördelning inom FFO-registret kan vi se i tabellen nedan att pedagogerna är de som i störst utsträckning ogifta (8 %). Publicisterna var de kvinnor som i störst utsträckning gifte sig, totalt 7 procent var gifta antingen en eller två gånger. 4 4 Kompletta uppgifter om eventuellt omgifte saknas för totalregistret, de uppgifter som finns i Lundström visar dock att det var väldigt få kvinnor som var omgifta vid tiden för bokens publicering åtminstone. ffo-ped-rapport.doc Sidan 14 av 52

15 Tabell 9: FFO-registrets civilstånd. Delsfär boende Stockholm * giftermål - korrigerad för ffo-reg Crosstabulation Sthlm-Kultur Sthlm-Ped Sthlm-Publicist Sthlm-Socialt verksamma Sthlm-Övriga Andel av FFO-sfär Andel av FFO-sfär Andel av FFO-sfär Andel av FFO-sfär Andel av FFO-sfär Andel av FFO-sfär giftermål - korrigerad för ffo-reg uppg saknas Omgift (gift giftermål gift ogift 2 ggr) 1 2 3,% 33,3% 66,7%,% 1,% ,% 19,4% 8,6%,% 1,% ,% 4,% 3,% 3,% 1,% ,4% 22,2% 62,2% 11,1% 1,% 1 1,% 1,%,%,% 1,% ,% 26,% 61,% 11,% 1,% Jämför vi sedan FFO pedagogerna med övriga pedagoger i Stockholm och på landsorten så ser vi att detta mönster gäller för samtliga pedagoger i registret. Pedagogerna, oavsett de bor på landsorten, i Stockholm eller ingår i FFO-registret är oftare ogifta än övriga kvinnor i totalregistret. Skillnaden är markant och är mer än 2 procentenheter i samtliga fall. Civilstånd - jämförelse mellan pedagoger Andel 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % ogift gift uppg saknas om giftermål FFO-pedagoger Sthlms pedagoger Landsortspedagoger reg Typ av register Figur 7: Pedagogernas giftermålsstrategier. Socialt ursprung och giftermålsstrategier I tabellen nedan kan vi se att av de 46 kvinnor som härrör från intellektuell överklass i FFOregistret så var det stora flertalet ogifta (3 kvinnor). Av dem som är gifta med en man hemmahörande intellektuell överklass kommer hälften från samma samhällsklass och resterande andel huvudsakligen från andra övre sociala skikt. I kolumnen/raden uppgift saknas ingår dels 6 ogifta kvinnor och 6 kvinnor där uppgift saknas om antingen faderns eller makens titel. ffo-ped-rapport.doc Sidan 15 av 52

16 En femtedel av kvinnorna från intellektuell överklass gifter sig inom samma sociala klass och två tredjedelar av dessa kvinnor var alltså ogifta. Av de 18 kvinnor som kommer från tjänstemannahem gifter sig en tredjedel med en make från den intellektuella överklassen och två tredjedelar var ogifta. Tabell 1: FFO-registrets kvinnors sociala ursprung och makes yrke. N=1. Faderns yrke- aggregerad (Thorsell 1 kat) * Makens yrke - aggregerad (Thorsell 1 kat) Crosstabulation Intellektuell överklass Tjänstemannaklass Godsägarklass Högborgerlig överoch medelklass Bondeklass Småborgerlig/hantver kare/lägre tjm Uppgift saknas Intellektuell Tjänstema Makens yrke - aggregerad (Thorsell 1 kat) Godsägar Högborgerlig över- och Småborgerli g/hantverkar Uppgift överklass nnaklass klass medelklass e/lägre tjm Arbetarklass saknas/ogift Giftermålsstrategier i FFO-registret Om vi tittar på hur giftermålsstrategier inom FFO-registret så visar det att kvinnorna i hög utsträckning gifter sig inom eller över sin egen sociala klass. Kvinnorna från den intellektuella överklassen gifter sig med män från samma klass. Kvinnorna från tjänstemannaklassen gifter sig också med män från den intellektuella överklassen. Inga förvånande resultat Uppgift saknas Småborgerlig/ Högborgerlig hantverkare/lä över- och gre tjm medelklass Godsägarklas s Tjänstemanna klass Intellektuell överklass Faderns yrke- aggregerad (Thorsell 1 kat) Makens yrke - aggregerad (Thorsell 1 kat) Intellektuell överklass Tjänstemannaklass Godsägarklass Högborgerlig över- och medelklass Småborgerlig/hantverkare/lägre tjm Arbetarklass Uppgift saknas/ogift Sthlm-Kultur Sthlm-Ped Sthlm- Publicist Sthlm- Socialt verksamma Figur 8: Giftermålsstrategier i FFO-registret. n= 38. Sthlm- Övriga ffo-ped-rapport.doc Sidan 16 av 52

17 Giftermålsstrategier i totalregistret Om vi jämför detta med totalregistret kan vi konstatera att bilden i stort ser likadan ut, kvinnorna gifter sig inom samma eller närliggande sociala klass. Pedagogerna är i stor utsträckning inte gifta och kommer sällan från högborgerliga miljöer eller godsägarhem men oavsett socialt ursprung gifter de sig oftast med män från intellektuell överklass (blå staplar) eller en tjänsteman (gröna staplar) Sthlm- Sthlm- Pedago Publicist g Sthlm- Kultur Sthlm- Socialt verksa mma Sthlm- Övriga Landsort Landsort -Kultur -Soc verksa m Landsort - Pedagog Figur 9: Giftermålsstrategier i totalregistret 5, n=542 Landsort -Övr Utlandsamtlig a Småborgerlig/hantverkare/ lägre tjm Högborgerlig över- och medelklass Godsägarklass Tjänstemannaklass Intellektuell överklass Faderns yrke- aggregerad (Thorsell 1 kat) Makens yrke - aggregerad (Thorsell 1 kat) Intellektuell överklass Tjänstemannaklass Godsägarklass Högborgerlig över- och medelklass Bondeklass Småborgerlig/hantverkare/lägre tjm Arbetarklass Uppgift saknas/ogift Kvinnor inom kultursfärerna i Stockholm och på landsorten gifter sig i mycket hög utsträckning med män från den intellektuella överklassen. 5 Arbetarklass, bondeklass och uppgift saknas är exkluderade pga låg frekvens och för att minska storleken på diagrammet. 6 gifta kvinnor är exkluderade ur diagrammet ovan, då det är totalt 62 kvinnor som är registrerade som gifta i totalregistret. ffo-ped-rapport.doc Sidan 17 av 52

18 De socialt verksamma kvinnorna från intellektuell överklass boende på landsorten är de som oftast gifter in sig i högborgerliga miljöer (lila staplar). De kvinnor som oftast gifter sig med män från högborgerliga miljöer är verksamma inom kultur eller filantroper (socialt verksamma), detta gäller såväl för kvinnorna boende i Stockholm som på landsorten. Sammanfattningsvis kan vi se att oavsett kvinnornas sociala ursprung gifter de sig oftast med män från den intellektuella överklassen och näst oftast med tjänstemän. Detta förhållande gäller även för kvinnor som kommer från högborgerliga miljöer, och där framför för landsorts kvinnor inom kultur och social sfär. Kvinnornas utbildning 6 Kvinnorna i FFO registret har hög utbildningsnivå: 23 procent har akademisk examen vilket är 11 procentenheter mer än i totalregistret där 12 procent har en akademisk examen. 2 procent av kvinnorna i FFO-registret har gått på lärarinneseminarium vilket är 6 procentenheter mer än i totalregistret. Tabell 11: Frekvenstabell kvinnornas utbildningsnivå, FFO-registret och totalregistret. FFO TOT procent procent Uppg. Saknas Flickskola/läroverk flickor Lärarinneseminarium Akademisk examen Akademisk utbildning (Sverige) Akademisk utbildning (Utl) Privat/enskild undervisning Privat skola 2 2 Yrke/hantverksutbildning Konstnärlig utb Vårdutbildning Folkskola Övr Sverige 8 1 Övr utland Utbildningsnivå anges enligt principen kvinnans högsta utbildning. Ibland kan det vara svårt att avgöra vad som verkligen var kvinnans högsta utbildningsnivå, detta beror bland annat på i vilket sammanhang utbildningen skall värderas. Klassificeringen av olika utbildningar har gjorts med utgångspunkt i just detta registers karaktär och projektets behov av analyser. ffo-ped-rapport.doc Sidan 18 av 52

19 Utbildningsnivå relaterat till sfär Den högsta utbildningsnivån har pedagogerna i FFO registret, 12 kvinnor av 3 (4 %) har en akademisk examen och lika många har lärarutbildning. Som väntat utgör de socialt verksamma hela andelen av kvinnor med vårdrelaterade utbildningar. Publicisterna har en ganska stor spridning vad gäller utbildningsnivån, sex kvinnor gick i olika flickskolor, fyra kvinnor gick på lärarinneseminarium. Tabell 12: Utbildning och sfär (FFO-registret). utbildning - aggregerad (14 kategorier) * Delsfär boende Stockholm Crosstabulation utbildning - aggregerad (14 kategorier) Uppg. Saknas Flickskola/läroverk flickor Lärarinneseminarium Akademisk examen Akademisk utbildning (Sverige) Akademisk utbildning (Utl) Privat/enskild undervisning Yrke/hantverksutbildning Konstnärlig utb Vårdutbildning Folkskola Övr utland Delsfär boende Stockholm Sthlm-publicis Sthlm-Socialt Sthlm-Ped ter verksamma I tabellen ovan har kultur-övriga (3 kvinnor) samt övriga (1kvinna) utelämnats. Utbildningsnivå sfär (totalregistret) För pedagogerna i totalregistret följer sfärindelningen också utbildningsnivån. 4 procent av pedagogerna har lärarutbildning. Drygt 2 procent av kvinnorna i pedagogsfären har akademisk examen. Vad gäller kvinnornas utbildningsnivå kan man se att för publicisterna är olika flickskolor den vanligaste utbildningen. Samma förhållande gäller för den kultursfären, 6 procent har gått någon form av konstnärlig utbildning. Ingen i denna sfär har dock en akademisk examen. De socialt verksamma kvinnorna har framför allt fått sin utbildning i flickskolor, sjukvårdsutbildning samt yrkes- och hantverksutbildningar. ffo-ped-rapport.doc Sidan 19 av 52

20 Tabell 13: Utbildning och sfär (totalregistret) utbildning - aggregerad (14 kategorier) * Delsfär boende Stockholm spec + övriga samtliga (gamla 7 kat) Crosstabulation Uppg. Saknas Flickskola/läroverk flickor Lärarinneseminarium Akademisk examen Akademisk utbildning (Sverige) Akademisk utbildning (Utl) Privat/enskild undervisning Privat skola Yrke/hantverksutbildning Konstnärlig utb Vårdutbildning Folkskola Övr Sverige Övr utland Socialt verksam Delsfär boende Stockholm spec + övriga samtliga (gamla 7 kat) Pedagog Skrivande kvinnor Kultur- övriga Övriga boende i Boende (Sthlm) (Sthlm) (Sthlm) (Sthlm) Sthlm landsort Övriga: utland ,8% 5,3% 16,% 4,5% 11,9% 16,7% 2,4% 13,4% ,7% 6,2% 3,9% 1,3% 21,1% 16,7% 14,6% 15,8% ,3% 41,6% 11,7% 1,9%,9% 17,2% 7,3% 14,2% ,% 18,6% 1,6%,% 24,8% 14,1% 7,3% 12,5% ,8% 1,8% 2,1%,%,9%,3% 2,4%,7% ,6%,9% 3,2%,6% 1,8%,7% 2,4% 1,1% ,6%,% 8,5% 18,7% 2,8% 3,4% 12,2% 6,2% ,% 1,8%,%,% 2,8% 2,5%,% 1,6% ,4% 13,3% 4,3% 9,7% 24,8% 13,9% 24,4% 14,2% ,8% 4,4% 5,3% 61,9%,% 7,7% 22,% 13,% ,5%,9% 2,1%,%,% 1,3%,% 2,2% ,6% 4,4% 2,1%,% 5,5% 3,%,% 2,6% ,8%,9%,%,6% 1,8%,5%,%,6% ,3%,% 3,2%,6%,9% 2,% 4,9% 1,8% ,% 1,% 1,% 1,% 1,% 1,% 1,% 1,% Stockholmskvinnornas utbildning Om vi enbart studerar Stockholmskvinnornas utbildning ser vi att pedagogerna helt väntat utgör den största andelen av dem som har utbildat sig på lärarinneseminarium. Vi kan också se att pedagogerna utgör en stor andel av dem som har akademisk examen. Tillsammans med kategorin övriga (som utgörs av jurister, ekonomer etc) är dessa kvinnor den största gruppen av kvinnor med en högre examen. ffo-ped-rapport.doc Sidan 2 av 52

21 Stockholms kvinnornas utbildning 12 1 kvinnor Sthlm-Övriga Sthlm-Socialt verksamma Sthlm-Publicist Sthlm-Pedagog Sthlm-Kultur 2 Flickskola/läroverk flickor Lärarinnesmeinarium Yrke/hantverksutbildning Uppgift saknas utbildning Konstnärlig utbildning Akademisk examen Privat skola/undervisning Enstaka kurser/övr (Utl) Folkskola Utbildning Vårdutbildning Enstaka kurser/övr (Sverige) Figur 1: Stockholmskvinnornas utbildningsnivå. Pedagogernas utbildning Pedagogerna i FFO-registret har i mycket större utsträckning akademisk examen än övriga pedagoger. Ingen av FFO-pedagogerna flickskola som högsta utbildningsnivå. Utbildning på lärarinneseminarium är lika stort som hos övriga pedagoger. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% Enstaka kurser/övr (Sverige) Vårdutbildning Folkskola Enstaka kurser/övr (Utl) Privat skola/undervisning Akademisk examen Konstnärlig utbildning Uppgift saknas utbildning Yrke/hantverksutbildning Lärarinnesmeinarium Flickskola/läroverk flickor 1% % Sthlm-Pedagog Landsort- Pedagog FFO-pedagog Figur 11: Jämförelse pedagogernas utbildningsnivå ffo-ped-rapport.doc Sidan 21 av 52

22 Högre lärarinneseminariet Hur många av kvinnorna gick på HLS? Och vilka var det som gick där? Knappt 1 procent av kvinnorna (116) i totalregistret (N=125) utbildade sig på Högre lärarinneseminariet 7. I FFO registret har totalt 17 kvinnor (17 procent) deltagit i utbildning på HLS. Tabellen nedan visar att av de pedagoger som gick på HLS var den största andelen kvinnor från de översta samhällsskikten. Tabellen visar att det var de övre sociala skiktens döttrar som utbildade sig där, framför allt bland kvinnor boende på landsorten. Tabell 14: HLS och kvinnornas sociala ursprung. n=116. faderns yrke- aggregerad * Delregister - korrigerad Crosstabulation Intellektuell överklass Tjänstemannaklass Godsägarklass Högborgerlig överoch medelklass Bondeklass Småborgerlig/hantver kare/lägre tjm Arbetarklass Uppgift saknas andel av total andel av total andel av total andel av total andel av total andel av total andel av total andel av total andel av total Delregister - korrigerad Socialt Skrivande Boende verksam Pedagog kvinnor Kultur- övriga landsort Övriga: utland ,3% 14,7% 3,4%,9% 19,8%,9% 44,% ,9% 12,1% 19,% ,6%,9% 5,2% 8,6% ,7% 1,7% 1,7%,9% 6,% 2 2 1,7% 1,7% ,7% 6,9%,9% 8,6% 18,1% 1 1,9%,9% 2 2 1,7% 1,7% ,% 32,8% 6,9%,9% 51,7% 1,7% 1,% Vilken typ av yrkesverksamhet hade dessa kvinnor efter utbildningen på HLS? anställd (helt/delvis) inte anställd uppg saknas om anställn total Föreståndare (seminarie, skola) 4 4 Författare, skriftställare Rektor 3 3 Skolgrundare 3 3 Lektor 4 4 Lärare Läroverksadjunkt 1 1 Seminarieadjunkt 1 1 Konsulent skolöverstyrelsen 1 1 Titel av börd/giftermål Fröken (endast i Lundström) Socialt verksam/filantrop Bostadsinspektris 1 1 Tonsättarinna 1 1 Summa Hit räknas även Lärokursen för fruntimmer. ffo-ped-rapport.doc Sidan 22 av 52

23 De allra flesta (34 procent) arbetade sedan som föreståndare av olika slag, 12 procent av kvinnorna arbetade sedan som lärare och 11 procent titulerar sig som författare eller skriftställare. Tre av skolgrundarna utbildades på HLS. Nästan alla som utbildats på HLS hade dock någon form av anställning visar en analys av totalregistret. Observera dock att många i totalregistret titulerar sig som fröken eller har en titel av börd eller giftermål, vilket gör det svårt att analysera deras egentliga yrkesverksamhet. Vad gjorde då de pedagoger som utbildade sig på HLS efter utbildningen? Av de 116 kvinnor som enligt totalregistret utbildade sig på HLS, är 85 kvinnor pedagoger (38 från Stockholm och 47 boende på landsorten). I tabellen nedan finns FFO-pedagogerna som utbildat sig på HLS med i jämförande syfte, observera att de ingår som en del av de 38 Stockholmspedagogerna också. I tabellen nedan kan vi se att HLS utgjorde en möjlighet till ledande befattningar i yrkeslivet. Det är en större andel som arbetar i ledande befattning än som lärare efter utbildningen till lärare. Tabell 15: Pedagogernas verksamhet efter utbildning på HLS. Sthlm- Pedagog Landsort- Pedagog FFOped Akademisk/fria yrken (t ex lektor) Lärare Skolgrundare/rektor/föreståndare Konsulent 1 Titel av börd/giftermål 4 3 Fröken 7 6 t Om vi istället jämför inom FFO-registret ser bilden ut enligt följande. De kvinnor som inte är pedagoger (enligt FFO klassificering) heller inte som föreståndare förutom i ett fall. Tabell 16: FFO-registrets kvinnors verksamhet efter utbildning på HLS. Sthlm- Sthlm- Ped Sthlm- Publicist Socialt verksamma t Akademiska/fria yrken 3 3 Lärare Skolgrundare/rektor/föreståndare Soc.verksam/konsulent 2 2 Kulturförmedling (förf/publicister) ffo-ped-rapport.doc Sidan 23 av 52

24 Utlandsvistelser Tabellen nedan visar förhållandet mellan utlandsvistelse och anledning därtill och kvinnornas utbildningsnivå för totalregistret (N = 125) De kvinnor som gått i flickskolor, lärarinneseminarier, har en akademisk examen samt hantverks- eller yrkesutbildning (dvs. de kvinnor som deltog i formella utbildningar) är också de som oftast reste utomlands. Det är många kvinnor i vårt register som inte haft någon utlandsvistelse (46%) vilket utgör 572 av kvinnorna. Av dem som har rest är olika studieresor den vanligaste angivna orsaken till vistelsen (42 procent). Tabell 17: Utlandsvistelser och orsak därtill. utbildning - aggregerad (14 kategorier) * Utlandsvistelser, aggregerad 5 kategorier Crosstabulation Uppg. Saknas Flickskola/läroverk flickor Lärarinneseminarium Akademisk examen Akademisk utbildning (Sverige) Akademisk utbildning (Utl) Privat/enskild undervisning Privat skola Yrke/hantverksutbildning Konstnärlig utb Vårdutbildning Folkskola Övr Sverige Övr utland andel av utbildnindsnivå andel av utbildnindsnivå andel av utbildnindsnivå andel av utbildnindsnivå andel av utbildnindsnivå andel av utbildnindsnivå andel av utbildnindsnivå andel av utbildnindsnivå andel av utbildnindsnivå andel av utbildnindsnivå andel av utbildnindsnivå andel av utbildnindsnivå andel av utbildnindsnivå andel av utbildnindsnivå andel av utbildnindsnivå Utlandsvistelser, aggregerad 5 kategorier Ej utlandsvi Arbete Boende Övriga resor Studieresor stelse utomlands utomlands utomlands utomlands ,% 6,% 1,2% 2,4% 9,5% 1,% ,6% 5,6% 1,5% 5,1% 3,3% 1,% ,% 4,5%,6% 3,9% 5,% 1,% ,9% 5,8% 1,3% 7,1% 41,% 1,% ,2%,%,%,% 77,8% 1,% ,% 14,3%,% 7,1% 78,6% 1,% ,8% 13,% 2,6% 5,2% 45,5% 1,% ,%,%,%,% 6,% 1,% ,% 7,9% 2,3% 3,4% 47,5% 1,% ,8% 14,1% 1,2%,6% 58,3% 1,% ,6% 11,1%,% 3,7% 55,6% 1,% ,7%,%,%,% 33,3% 1,% ,5% 12,5%,%,% 5,% 1,% ,5% 4,5% 4,5%,% 86,4% 1,% ,9% 7,4% 1,4% 3,6% 41,8% 1,% ffo-ped-rapport.doc Sidan 24 av 52

25 Utlandsvistelser: jämförelse med utgångspunkt i sfär I vilken utsträckning har kvinnor i olika sfärer varit ute och rest? De som reste allra mest är de kvinnor som ingår i FFO registret där 63 procent någon gång rest utomlands. För kvinnor boende i Stockholms har drygt 6 procent, dvs. två av tre stockholmskvinnor reste någon gång utomlands. Det är kvinnorna som bor på landsorten som inte varit ute och rest i någon större omfattning, nästan 6 procent av dessa kvinnor har inte haft någon utlandsvistelse. Motsvarande siffra för samtliga stockholmskvinnor blir 39 procent om man lägger ihop delregistren för kvinnor boende i Stockholm. Studerar man sfärerna var för sig visar det sig att det är kvinnorna i den övriga kultursfären (dvs. ej skrivande kvinnor) som oftast vistats utomlands en eller flera gånger. Den vanligaste anledningen är studier/studieresor. Dessa kvinnor har också oftast arbetat utomlands. Kvinnor i pedagogsfären är de som näst oftast vistats utomlands och den vanligaste anledningen är även här studier. Kvinnorna i kultursfärerna (skrivande samt övriga kultur) är de som oftast arbetat utomlands (1 % resp 19 % av respektive sfär). Av de socialt verksamma kvinnorna har 4 av tio någon gång rest utomlands pga av studier. Övriga kvinnor boende i Stockholm är de som minst reste utomlands av samtliga Stockholmskvinnor. Pedagogernas utlandsresor Av de 31 pedagogerna i FFO-registret fick drygt hälften av dem resa utomlands (18 kvinnor) och då var det studieresor som var den vanligaste orsaken. FFO kvinnornas utlandsresor Andel av resa 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Sthlm-Socialt verksamma Sthlm-Publicist Sthlm-Ped Ej utlandsvistelse Arbete utomlands Boende utomlands Övriga resor utomlands Studieresor utomlands Typ av resa Figur 12: FFO-kvinnornas utlandsresor. ffo-ped-rapport.doc Sidan 25 av 52

26 Pedagogernas utlandsresor 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% Studieresor utomlands Övriga resor utomlands Boende utomlands Arbete utomlands Ej utlandsvistelse 2% 1% % Sthlm-Pedagog Landsort-Pedagog Totreg Delsfär Figur 13: Pedagogernas utlandsresor. Fler än hälften av pedagogerna i Stockholm såväl som de som bodde landsorten var på studieresor, vilket är något fler jämfört med kvinnorna i totalregistret som oftare inte fick resa utomlands. Vilken betydelse hade då kvinnornas sociala ursprung för möjligheten att resa utomlands? För totalregistrets kvinnor hade inte det sociala ursprunget någon större betydelse, förutom för de få kvinnor som ingår i arbetarklassen, där 75%, dvs 6 kvinnor av totalt 8, inte reste utomlands. Godsägardöttrarna och böndernas döttrar var för övrigt de som i något mindre utsträckning än andra inte reste utomlands. Tabell 18: Utlandsvistelser och socialt ursprung. Faderns yrke- aggregerad (Thorsell 1 kat) * Utlandsvistelser, aggregerad 5 kategorier Crosstabulation % within Faderns yrke- aggregerad (Thorsell 1 kat) Faderns yrkeaggregerad (Thorsell 1 kat) Intellektuell överklass Tjänstemannaklass Godsägarklass Högborgerlig överoch medelklass Bondeklass Småborgerlig/hantver kare/lägre tjm Arbetarklass Uppgift saknas Utlandsvistelser, aggregerad 5 kategorier Ej utlandsvi Arbete Boende Övriga resor Studieresor stelse utomlands utomlands utomlands utomlands 43,7% 6,1% 2,4% 4,1% 43,7% 1,% 44,9% 8,9%,4% 3,6% 42,2% 1,% 5,9% 9,4% 1,9% 37,7% 1,% 44,6% 8,1% 1,4% 4,7% 41,2% 1,% 48,1% 1,9% 1,9% 1,9% 46,2% 1,% 46,% 7,4% 1,1% 3,7% 41,8% 1,% 75,% 25,% 1,% 55,% 11,7% 1,7% 31,7% 1,% 45,9% 7,4% 1,4% 3,6% 41,8% 1,% ffo-ped-rapport.doc Sidan 26 av 52

27 Kvinnornas titlar/yrkesverksamhet Vad hade man för arbete? Hur titulerade de sig? Tabellen nedan visas ett försök att aggregera de över 2 olika titlar som förekommer i bland kvinnorna totalregistret. 8 De allra vanligaste titlarna i totalregistret en titel som kvinnan uppbär av giftermål eller börd, som t ex friherrinna, direktörsfru, fru etc - 26 procent av kvinnorna i totalregistret har en sådan titel medan 13 procent av kvinnorna titulerar sig fröken i Lundström. (ingen i FFO registret tituleras fröken, av börd eller giftermål) Tabell 19: kvinnornas titlar och verksamhetsområden. Fördelning i totalregistret (N=125) Valid Procent av total Intellektuell överklass/fria yrken 114 9,1 Lärare 117 9,4 Skolgrundare, rektor 17 1,4 Föreståndare, studierektor, övr chef 94 7,5 Konsulent, inspektör 19 1,5 Kulturförmedling (förf, publicist) 116 9,3 Övrig kultur (måleri, teater, opera, balett, ,9 musik) Bank och kontor 22 1,8 Hantverk 35 2,8 Socialt verksam 11,9 Sjuksköterska, barnmorska 14 1,1 Övr högre tjm 4,3 Titel av börd ,8 Fröken ,7 Kulturförvaltning (bibliotek, bokhållare mm) 38 3, Övr 9,7 Politiskt verksam 9, , [[Avsnittet skall färdigställas. Vad kan vara av intresse här?]] 8 Jag har valt att göra en hemsnickrad kategorisering istället för att använda samma som förmännen. Dessa klassificeringar var ju främst konstruerade för just män och det skulle bli svårt att passa in många av kvinnorna i t ex den kategorisering som jag använt till fädernas titlar. Många av kvinnorna i registret är föreståndarinnor och inspektriser. Jag har särskiljt föreståndare och stiftarinnor/rektorer då dessa ju inte är anställda i den bemärkelse som en föreståndarinna är. ffo-ped-rapport.doc Sidan 27 av 52

28 Publikationer Av de 1 kvinnorna i FFO-registret har 59 kvinnor som publicerat sig, dvs nästan 6 procent av kvinnorna har publicerat sig. I jämförelse med stora totalregistret där 32 procent av kvinnorna har publicerat sig är det nästan dubbelt så mycket. Vad har de 1 kvinnorna i FFO registret publicerat? 2 av dem har publicerat skönlitteratur för vuxna (2 %) 8 skönlitteratur för barn (8 %) 63 kvinnor har publicerat artiklar (63 %) 8 kvinnor har gjort översättningar (8 %) 5 har publicerat facklitteratur (5 %) 24 har gett ut läroböcker (24 %) Vanligast publikationsformen är alltså artiklar och facklitteratur vad gäller FFO-registret. En översikt av Stockholmspedagogernas 9 publikationsmönster visar att drygt hälften inte publicerat sig samt att många publicerat 1-3 olika typer av publikationer. Pedagogernas publikationer (n=114) 4 publikationstyper; 1 5 publikationstyper; 1 3 publikationstyper; 1 2 publikationstyper; 17 1 publikationstyp; 21 ej publicerats sig; 64 Figur 14: publikationstyper för pedagogerna Vilka genrer är vanligast inom pedagogsfären? Av de 5 pedagoger som publicerat sig är artiklar (28 kvinnor) och facklitteratur (28 kvinnor) vanligast förekommande följt av läroböcker. 9 Uppgifter om publikationer finns endast för Stockholmskvinnorna i samtliga sfärer. ffo-ped-rapport.doc Sidan 28 av 52

29 Läroböcker; 21 Musik; 1 Skönlitteratur vuxna; 5 Skönlitt barn; 4 Artiklar; 28 Facklitt; 28 Översättningar; 6 Figur 15: Pedagogernas genrer. Vad har man publicerat inom de olika sfärerna pedagoger, publicister och socialt verksamma? (i diagrammet nedan ingår ej övriga kultur där 1 kvinna publicerat sig samt övriga där kvinnan hade publicerat sig) Vid en jämförelse mellan sfärerna i FFO-registret ser publikationsmönstret ut enligt nedanstående diagram. kvinnor 7 6 Publikationsmönster SOC SK PED Artiklar Facklitt Läroböcker Skönlitt barn Skönlitteratur vuxna Typ av publikation Översättningar Figur 16: FFO-kvinnornas publikationsmönster Diagrammet ovan visar att publicisterna har flest publikationer i form av skönlitteratur för vuxna (14 kv) och för barn (6 kv). Publicering i form av artiklar är relativt jämnt fördelad mellan socialt verksamma som dock har flest (25), publicister (2) och pedagoger (18). Vad gäller facklitteratur är det pedagogerna (19) tillsammans med de socialt verksamma (19) kvinnorna i FFO-registret ffo-ped-rapport.doc Sidan 29 av 52