KOMMUNFULLMÄKTIGE

Transkript

1 TAUMS KOMMU PROTOKOLL 1(26) Kommunfullmäktige KOMMUFULLMÄKTIGE Information om välfärdsbokslutet 95 Omreglering av tomträttsavgälder för Ertseröd 1:33, Ertseröd 1:34 och Ertseröd 1:35 96 Omreglering av tomträttsavgäld för Fjällbacka 163:33 97 Delårsbokslut för perioden 1 januari-31 augusti Finansrapport för perioden 1 januari 31 augusti Svar på medborgarförslag om att Tanum ska ansöka om att bli en Fairtrade City 100 Svar på motioner om bostäder i Bullaren 101 Reviderade regler för partistöd i Tanums kommun 102 Revidering av timtaxa för miljöbalken och fysisk planering 103 Redovisning över obesvarade motioner 104 Redovisning över obesvarade medborgarförslag 105 Meddelande om beslutade medborgarförslag 106 Val av nämndemän Begäran från Harriet Larsson Larsåsen (FP) om entledigande från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige 108 Begäran från Fredrik Eskilsson (S) om entledigande från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige 109 Val av ny ersättare i tekniska nämnden efter Daisy Kvick Karlsson (M) 110 Val av ny ersättare i miljö- och byggnadsnämnden efter Eva-Lena Sundås (M) 111 Val av ny ledamot tillika andre vice ordförande i omsorgsnämnden efter Fredrik Eskilsson (S) Justering (sign) Utdragsbestyrkande

2 TAUMS KOMMU PROTOKOLL 2(26) Kommunfullmäktige Plats och tid Tanumskolan, Tanumshede, måndagen den 19 oktober 2015 klockan Beslutande Enligt bifogad närvaroförteckning Övriga deltagande Dan Andersson, folkhälsosamordnare, 94 Karin Gabrielsson, utredningssekreterare, 94 Ida Aronsson Hammar, kanslichef Sofia Reimbert, sekreterare Utses att justera Paul Carlsson och Louise Thunström Justeringens tid och plats Kommunkontoret, Tanumshede, måndagen den 26 oktober 2015 klockan Underskrifter Sekreterare / Sofia Reimbert/ Ordförande... / Rune Hermansson/ 94-99, /Claes G Hansson / 100 Justeringsman /Paul Carlsson / / Louise Thunström/ BEVIS OM ASLAG Kommunfullmäktiges protokoll har justerats och anslagits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdag Anslaget uppsatt Anslaget nedtages Protokollet förvaras på kommunkansliet, Tanumshede Underskrift... Justering (sign) Utdragsbestyrkande

3 TAUMS KOMMU PROTOKOLL 3(26) Kommunfullmäktige KF 94 Information om välfärdsbokslutet Barn- och utbildningsförvaltningens utredningssekreterare och kommunens folkhälsosamordnare informerar kommunfullmäktige om välfärdsbokslutet. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att tacka för informationen Justering (sign) Utdragsbestyrkande

4 TAUMS KOMMU PROTOKOLL 4(26) Kommunfullmäktige KF 95 KS 2015/ Omreglering av tomträttsavgälder för Ertseröd 1:33, Ertseröd 1:34 och Ertseröd 1:35 Sammanfattning av ärendet Fastigheterna Ertseröd 1:33, 1:34 och 1:35 är upplåtna med tomträtt. ya tomträttsavgälder för tiden till skall, i enlighet med Jordabalkens regler, vara överenskomna senast ett år innan nuvarande avgäldsperiods utgång. Avgälderna beräknas genom att respektive fastighet värderas i avröjt skick, råmark, dvs utan byggnad, anläggning, VA. Tomträttsavgälden utgörs av det bedömda värdet multiplicerat med avgäldsräntan. Beslutsunderlag (bilagor) Ändringsavtal Ertseröd 1:33 Ändringsavtal Ertseröd 1:34 Ändringsavtal Ertseröd 1:35 Tjänsteskrivelse Tekniska nämnden beslutade den 20 augusti 2015, 105, att föreslå kommunfullmäktige att godkänna ändringsavtal till tomträttsavtal för fastigheterna Ertseröd 1:33, 1:34 och 1:35. Beredande organs förslag Kommunstyrelsens förslag den 30 september 2015, 219 Kommunfullmäktiges överläggning Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ändringsavtal till tomträttsavtal för fastigheterna Ertseröd 1:33, 1:34 och 1:35 Justering (sign) Utdragsbestyrkande

5 Bilaga KF 95

6

7

8

9

10

11

12

13

14 TAUMS KOMMU PROTOKOLL 5(26) Kommunfullmäktige KF 96 KS 2015/ Omreglering av tomträttsavgäld för Fjällbacka 163:33 Sammanfattning av ärendet Fastigheten Fjällbacka 163:33 är upplåten med tomträtt. y tomträttsavgäld för tiden till skall, i enlighet med Jordabalkens regler, vara överenskomna senast ett år innan nuvarande avgäldsperiods utgång. Avgälden beräknas genom att respektive fastighet värderas i avröjt skick, råmark, det vill säga utan byggnad, anläggning, VA. Tomträttsavgälden utgörs av det bedömda värdet multiplicerat med avgäldsräntan. Beslutsunderlag (bilagor) Ändringsavtal Fjällbacka 163:33 Tjänsteskrivelse Tekniska nämnden beslutade den 20 augusti 2015, 106 att föreslå kommunfullmäktige att godkänna ändringsavtal till tomträttsavtal för fastigheten Fjällbacka 163:33 Beredande organs förslag Kommunstyrelsens förslag den 30 september 2015, 220 Kommunfullmäktiges överläggning Beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ändringsavtal till tomträttsavtal för fastigheten Fjällbacka 163:33 Justering (sign) Utdragsbestyrkande

15 Bilaga KF 96

16

17

18

19

20 TAUMS KOMMU PROTOKOLL 6(26) Kommunfullmäktige KF 97 KS 2015/ Delårsbokslut för perioden 1 januari-31 augusti 2015 Delårsbokslut per den 31 augusti 2015 har upprättats. Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper är de ekonomiska målen överordnade verksamhetsmålen, vilket innebär att tilldelat anslag utgör den yttersta restriktionen för verksamheten. Om resurserna inte räcker till den planerade/pågående verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom anvisade medel. Beredande organs förslag Kommunstyrelsens förslag den 30 september 2015, 221 Kommunfullmäktiges överläggning Beslut Kommunfullmäktige beslutar att uppmana nämnderna att vidta åtgärder för att hålla budget, och att fastställa delårsbokslutet. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

21 DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2015 Bilaga KF 97 Belopp i mkr Koncernen Tanums kommun RESULTATRÄKIG Verksamhetens intäkter (not 1) 194,0 189,1 144,1 140,5 Verksamhetens kostnader (not 2) -546,8-526,2-512,5-490,9 Avskrivningar (not 3) -37,3-36,4-31,2-30,5 Verksamhetsresultat -390,1-373,6-399,6-380,8 Skatteintäkter (not 4) 322,5 310,6 322,5 310,6 Generella statsbidrag (not 5) 92,3 95,9 92,3 95,9 Finansnetto (not 6) -13,8-12,3-7,8-6,8 Periodens resultat 11,0 20,6 7,5 18,8 KASSAFLÖDESRAPPORT Periodens resultat 11,0 12,2 7,5 9,1 Justering för ej likviditetspåverkande poster (not 7) 21,0 52,7 15,5 43,7 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 32,0 64,9 23,0 52,8 Ökning/minskning av korta fordringar -1,6 1,6-8,7 2,6 Ökning/minskning förråd och varulager 1,3-6,5 0,7-6,5 Ökning/minskning korta skulder -3,9 1,3-1,6 12,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 27,9 61,3 13,3 61,0 Investering i materiella tillgångar -93,9-166,2-60,2-97,9 Försäljning av materiella tillgångar 9,3 41,6 0,0 7,6 Kassaflöde från investeringsverksamheten -84,6-124,7-60,2-90,4 yupptagna lån 130,0 285,0 70,0 175,0 Amortering av långfristiga skulder -90,0-240,0-40,0-170,0 Övrig finansiering 15,5 8,1 15,5 8,1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 55,5 53,1 45,5 13,1 Periodens kassaflöde -1,2-10,3-1,3-16,2 Likvida medel vid periodens början 30,3 35,9 22,9 39,2 Likvida medel vid periodens slut 29,0 30,3 21,6 22,9 BALASRÄKIG TILLGÅGAR Anläggningstillgångar: Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 189, ,6 842,1 813,2 Maskiner och inventarier 21,1 22,5 12,5 12,9 Finansiella anläggningstillgångar 11,6 6,4 31,5 30,6 Summa anläggningstillgångar 1 222, ,5 886,1 856,6 Omsättningstillgångar: Fordringar (not 8) 93,7 86,3 99,9 91,2 Förråd 6,1 7,4 6,1 6,8 Kassa och bank (not 9) 29,0 30,3 21,6 22,9 Summa omsättningstillgångar 128,8 124,0 127,5 120,9 SUMMA TILLGÅGAR 1 350, , ,7 977,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTIGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 10) 389,8 381,6 360,4 360,7 -varav Resultatutjämningsreserv 15,0 15,0 15,0 15,0 Justering, emission 0,9-8,6 0,9-9,4 Årets resultat 11,0 9,9 7,5 9,1 Summa eget kapital 400,8 382,9 368,7 360,4 Avsättningar (not 11) 23,8 42,4 17,2 33,3 Skulder Långfristiga skulder (not 12) 786,2 730,7 501,2 455,7 Kortfristiga skulder (not 13) 139,1 137,5 126,5 128,1 Summa skulder 925,4 868,1 627,7 583,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTIGAR OCH SKULDER 1 350, , ,7 977,5 YCKELTAL Verksamhetsintäkters andel av verksamhetskostnader 35,5% 36,8% 28,1% 28,6% Verksamhetsresultats andel av skatter o statsbidrag 94,0% 91,9% 96,3% 93,7% Ökning verksamhetsresultat 4,4% 0,2% 4,9% 1,1% Soliditet 29,7% 29,6% 36,3% 36,9% Soliditet inkl. ansvarsförbindelse pensioner 10,5% 9,4% 10,8% 10,1% Pensionsförpliktelser före ,0 261,6 259,0 261,6 Borgensåtagande 0,4 0,4 285,4 275,4

22 KOMMUIFORMATIO Tanums invånarantal har ökat med 97 personer sedan årsskiftet och uppgick per 30 juni till personer. Arbetslösheten i Tanum inklusive arbetsmarknadsåtgärder är 3,8 procent, 0,3 procentenheter lägre jämfört med samma period KOCERSTRUKTUR Koncernen består av kommunen och två helägda kommunala aktiebolag, Tanums Bostäder AB, för ägande och förvaltning av hyresbostäder samt Tanums Hamnar AB, för drivande av hamnverksamhet. Kommunen äger även 20,6 procent av renhållningsbolaget RAMBO AB REDOVISIGSPRICIPER Kommunen tillämpar i allt väsentligt samma redovisningsprinciper för delårsrapporter som i årsredovisningen. RESULTATAALYS Intäkter Kommunens verksamhetsanknutna intäkter uppgår till 144,1 mkr vilket är en ökning med 3,6 mkr jämfört med samma period förra året. Detta förklaras främst av ökade intäkter för flyktingmottagande. De verksamhetsanknutna intäkterna täcker 28,1 procent av kommunens verksamhetskostnader exklusive avskrivningar, vilket är 0,5 procentenheter mindre än samma period förra året. Koncernens verksamhetsanknutna intäkter uppgår till 194,0 mkr. Kostnader Bruttokostnaderna för kommunens verksamhet uppgår till 512,5 mkr. Kostnaderna ökar med 21,7 mkr jämfört med samma period 2014 vilket motsvarar 4,4 procent. Kostnadsökningen beror främst på löneökningar men även volymökningar inom omsorgsverksamheten. Skatteintäkter och statsbidrag ökar med 2,1 procent. En hållbar ekonomi på lång sikt förutsätter att kostnaderna inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetsresultat Kommunens verksamhetsresultat uppgår till -399,6 mkr och har försämrats med 18,7 mkr (4,9 procent). Som andel av skatteintäkter och statsbidrag uppgår verksamhetsresultatet till 96,3 procent, 2,6 procentenheter högre än samma period förra året. Skatteintäkter Skatteintäkter och utjämningsbidrag ökar med 8,4 mkr jämfört med samma period 2014 och uppgår till 414,8 mkr. Ökningen av skatteintäkterna förklaras främst av ökat skatteunderlag. Statsbidragen minskar med 3,6 mkr och förklaras främst av ökad avgift för kostnadsutjämning. Kommunens utdebitering uppgår 2014 till 21,56 kronor. Finansnetto Kommunens finansnetto uppgår till -7,8 mkr jämfört med -6,8 samma period Som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår finansnettot till 1,9 procent. Genomsnittsräntan på kommunens låneskuld är 3,29 procent och räntebindningen är 5,9 år. Periodens resultat Periodens resultat uppgår för kommunen till 7,5 mkr vilket är en försämring med 11,4 mkr jämfört med samma period Den försämrade resultatnivån förklaras av skatteintäktsökningar på cirka 2 procent medan verksamhetens kostnadsökningar ligger kvar på cirka 4 procent. GOD EKOOMISK HUSHÅLLIG För Tanums kommun är god ekonomisk hushållning att med avsatta resurser arbeta mot de mål som kommunfullmäktige fastställt och att hålla det egna kapitalet realt oförändrat, enligt den så kallade generationsprincipen, där nuvarande generations förbrukning inte tär på resurser som tidigare generationer avsatt eller lämnar skuld till kommande generation. Målsättning: För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet exklusive reavinster uppgå till cirka två procent av skatteintäkter och statsbidrag. Bokslutsprognosen ger en indikation på att det ekonomiska resultatet exklusive reavinster för 2015 inte är tillräckligt för kommunallagens krav på att intäkter ska överstiga kostnaderna, balanskravet, kan förväntas uppnås. Kommunens prognostiserade resultat är -0,8 mkr inklusive reavinster på 3,0 mkr vilket innebär att målet för god ekonomisk hushållning inte uppnås. FIASIELL STÄLLIG Anläggningstillgångar Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 886,1 mkr vilket är en ökning med 29,5 mkr jämfört med bokslut Ökningen förklaras av investeringar under perioden på 60,2 mkr samtidigt som avskrivningar minskat värdet med 31,2 mkr. Större investeringar under perioden har gjorts på VA-anläggningar med 32,7 mkr. Koncernens investeringar uppgår till 93,9 mkr Likvida medel Kommunens likviditet har minskat med 1,4 mkr sedan årsskiftet och uppgår till 21,6 mkr. Därutöver har kommunen en checkkredit på 30 mkr. Koncernens likviditet uppgår till 29,0 mkr Låneskuld Kommunens låneskuld uppgår till 501,2 mkr. Låneskulden har ökat med 45,5 mkr sedan årsskiftet vilket beror på beslutade investeringar som medfört att planerad nyupplåning gjorts. Soliditet Periodens resultat för kommunen har ökat det egna kapitalet med 7,5 mkr. Tillgångarna har under samma period ökat med 36,1 mkr. Detta innebär att det egna kapitalets andel av totalt kapital har minskat med 0,6 procentenheter till 36,3 procent. Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner uppgår till 10,8 procent. Prognos Kommunens resultat är budgeterat till 15,9 mkr. ämndernas totala prognos är ett underskott på -8,6 mkr. Tekniska nämnden och barn- och utbildningsnämnden prognostiserar överskott, övriga prognostiserar underskott. Kommunstyrelsen samt miljöoch byggnadsnämndens underskott är planerade ianspråktagande av tidigare års överskott. Volymerna inom barn och utbildning ökar vilket innebär ett prognostiserat underskott på 3,1 mkr för prestationsanslag till denna verksamhet. ÄMDER Prognos mkr Kommunstyrelsen -3,8 Tekniska nämnden 1,0 -Varav taxefinansierat 1,6 -Varav skattefinansierat -0,6 Miljö och byggnadsnämnden -2,1 Barn och utbildningsnämnden 0,6 Prestationsanslag Bun -3,1 Omsorgsnämnden -1,2 ÄMDER PROGOS -8,6 FIAS Skatteintäkter -2,7 Personalomkostnader 0,7 Pensionskostnader -2,3 edskrivning -0,5 Tomtförsäljning -3,1 Finansnetto 1,5 Övrigt -1,7 FIAS PROGOS -8,1 TOTALT -16,7 BUDGET 15,9 PROGOS -0,8 Skatteintäkterna beräknas ge ett underskott på -2,7 mkr enligt kommunförbundets prognos i augusti. Personalomkostnadernas budgetöverskott på 0,7 mkr avser rabatt på arbetsgivaravgiften för äldre och ungdomar. Pensionskostnaderna beräknas ge ett underskott på -2,3 mkr, Tomtförsäljning beräknas ge ett underskott på -3,1 mkr. Finansnetto beräknas ge ett överskott på 1,5 mkr vilket förklaras av fortsatt låga räntenivåer. Övriga poster under finans beräknas ge ett underskott på 1,7 mkr. Sammantaget ligger det prognostiserade resultatet på -0,8 mkr.

23 PERSOAL Tanums kommuns personalpolicy beskriver de grundläggande värden som ska vara vägledande i det dagliga arbetet med att skapa bästa möjliga verksamhet för alla människor i kommunen. Personalstrategi Vision/Strategi: För att trygga personalförsörjningen i framtiden ska kommunen skapa goda förutsättningar för att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. I arbetet att nå målsättningen har åtgärder för förbättrat ledarskap, kompetensutveckling samt ökad hälsa prioriteras. Kommunen har allt svårare att rekrytera chefer och vissa specialistfunktioner. Ett arbete att stärka kompetensförsörjningen har påbörjats. Rehabiliteringen utvecklas i samarbete med företagshälsovården med bland annat förbättrade tidiga insatser och ett program för fysisk träning i samarbete med företagshälsovården och ett gym. Ett ledarutvecklingsprogram med totalt åtta deltagare från Tanum och Sotenäs har genomförts under första halvåret 2015 Åtgärder mot ohälsa Kommunen har antagit en målsättning att sjukfrånvaron i Tanums kommun inte ska överstiga 4,8 procent. Sjukfrånvaron minskade succesivt från cirka nio procent till cirka fyra procent under åren Under 2010 bröts den nedåtgående trenden och sjukfrånvaron har sedan dess successivt ökat. Under de åtta första månaderna 2015 uppgick sjukfrånvaron till 6,2 procent vilket är en ökning med 0,5 procentenheter (nio procent) jämfört med perioden januariaugusti Det är framförallt de långa sjukskrivningarna som ökar. Antalet långtids sjukskrivna (längre än 59 dagar) har ökat till 53 jämfört med 43 vid årets början. Ökningen av antalet långtidssjukskrivna har främst skett inom omsorgsförvaltningen. uvarande sjukfrånvaronivå är den högsta sedan Samtliga förvaltningar utom kommunstyrelsen redovisar en ökande sjukfrånvaro. VISIO Tanums kommun har som vision att öka sin befolkning till invånare. Tanum är en kommun som kännetecknas av småskalighet, entreprenörskap och närhet till natur och vatten. Med förankring i historien, som återspeglas i hällristningar och kulturmiljöer, ska hela kommunen utvecklas på ett sätt som är långsiktigt hållbart och som stärker Tanums identitet med livskraftiga samhällen och en levande landsbygd. För att nå visionen om invånare krävs ett inflyttningsöverskott för att möjliggöra en befolkningsökning. För att skapa förutsättningar för en ökad inflyttning, och minskad utflyttning har kommunen angett tre utvecklingsområden. UTVECKLIGSOMRÅDE I budgeten finns en utvecklingsstrategi formulerad som är en plattform för de åtgärder som görs för att utveckla Tanum till en attraktiv kommun att bo och verka i. Boende Mål: I Tanum ska det finnas attraktiva boendemiljöer. Arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan för Tanums kommun. I det förslag som utarbetats finns övergripande mål om Tanums identitet och framtid samt 25 samhällsbyggnadsmål inom nio olika målområden. Förutom översiktsplanen pågår arbete med ett 60-tal olika detaljplaner. Planer som skapar möjlighet till nya bostäder och verksamhetsmark prioriteras. Totalt innefattar planerna cirka nya bostäder. Kommunens bostadsbolag, Tanums Bostäder AB, planerar för byggnation av nya lägenheter per år. Infrastruktur Mål: Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Den sista etappen av motorvägen genom Bohuslän öppnades i juli Därmed är motorvägen mellan Köpenhamn och Oslo klar. Utbyggnaden av bredband i kommunen pågår och sker främst genom fiberföreningar äringslivsutveckling Mål/Vision: Kommunens näringslivssatsningar ska stödja utvecklingen av befintliga företag samt etablering och start av nya företag. I Svenskt äringslivs ranking av företagsklimatet i kommunerna får Tanum bättre betyg inom de flesta mätområdena. I rankingen som baseras på mätningarna klättar Tanum från plats 241 till plats 228. MILJÖPOLICY Kommunen ska i all verksamhet och i alla beslut bidra till att miljösituationen förbättras genom att främja biologisk mångfald, hushållning av naturresurser och ett förstärkt kretslopp. I miljöarbetet prioriteras områdena energi, livsmedel och transporter. Kommunfullmäktige har antagit en energiplan och klimatstrategi för Kommunens fastighetsbestånd har energideklarerats. Inom ramen för EPC-projektet sker energieffektiviseringar av kommunens fastighetsbestånd. Tanums kommun har samlat drift och skötsel av fordon i en gemensam bilenhet vilket ger förutsättning att utnyttja fordonen på ett effektivt sätt och minska antalet körda mil. Andelen ekologiska livsmedel i kommunens kök har ligger på en hög nivå. VERKSAMHET Det sammanfattande betyget för hur Tanumborna bedömer den kommunala verksamheten blev 53 vilket är något högre jämfört med förra mätningen och i nivå med genomsnittet för övriga kommuner. Jämfört med övriga kommuner är Tanumborna mest nöjda med förskola, grundskola, äldreomsorg samt stöd till utsatta personer samt renhållningsverksamheten. Räddningstjänst samt vatten och avlopp får också bra betyg av medborgarna även om betyget för vatten och avlopp är sämre än genomsnittet för övriga kommuner. Betyget för bemötande och tillgänglighet hat förbättrats sedan den förra mätningen och är också högre än genomsnittet för övriga kommuner. Minst nöjda är Tanumborna med gymnasieskolan och bygglovsverksamheten. Betyget för gymnasieskolan har försämrats kraftigt sedan den föregående mätningen Den tekniska verksamheten i Tanum får generellt sett sämre betyg än i övriga kommuner. I kvalitetsmätningen, Kvalitet i korthet får kommunen bra betyg inom kommunens prioriterade verksamhetsområden skola och omsorg, dock är kostnadsnivån fortsatt hög. FASTIGHETER OCH ALÄGGIGAR Kommunens fastigheter och anläggningar ska skötas på ett sådant sätt att deras värde inte minskar. Underhållet av fastigheter och anläggningar har varit tillräckligt för att värdet på anläggningarna inte ska minska. God ekonomisk hushållning Verksamhetsperspektiv För att verksamheten ska uppfylla intentionerna i god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska vidare finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I Tanum utgörs mål för god ekonomisk hushållning dels av de övergripande mål, policyer och riktlinjer som kommunfullmäktige angivit och dels de målsättningar kommunfullmäktige angivit för kommunens olika verksamhetsområden. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Tanums kommun. Övergripande verksamhetsmål Alla verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas på ett sådant sätt att kommuninvånarna anger att de är nöjda eller mycket nöjda med verksamhet och service vid de kvalitetsmätningar som görs. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt och på ett sådant sätt att kommande generationers möjligheter till en bra verksamhet inte försämras.

24 Sammanfattande bedömning om god ekonomisk hushållning uppnåtts Ekonomiskt perspektiv Tanums kommuns övergripande ekonomiska mål utgår ifrån generationsprincipen vilket innebär att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Investeringsverksamheten ska anpassas så att inte kommunens ekonomiska ställning (soliditeten) försvagas. För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet i budgeten uppgå till minst två procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter avseende realisationsvinster från fastighetsförsäljningar. En sådan nivå innebär också en värdesäkring av det egna kapitalet. Resultatet i delårsrapporten och prognosen för årsresultatet pekar mot att Tanums kommun inte kommer att den nivå som kommunen definierat som god ekonomisk hushållning. Kommunen beräknas inte heller uppnå det övergripande ekonomiska målet som fastställts av kommunfullmäktige, Verksamhetsperspektiv Kommunens verksamheter har arbetat på ett sådant sätt att kommunfullmäktiges antagna mål, visioner och strategier i allt väsentligt kommer uppnås och att en god ekonomisk hushållning upprätthålls. Arbetet med kommunens tre utvecklingsområden har prioriterats i kommunstyrelsens arbete. Planarbetet har medfört att ett flertal nya planer för bostäder framtagits och är under arbete. Utbyggnaden av E 6an till motorväg och en utbyggnad av bredband har färdigställts. Tanum får bättre betyg och klättrar i Svenskt äringslivs ranking över näringslivsklimatet i kommunerna. Intentionerna i den personalpolicy som antogs av kommunfullmäktige har uppfyllts genom det personalpolitiska arbete som bedrivits inom områdena ledarskap, kompetensutveckling samt ökad hälsa. De övergripande miljömålen inom energi och livsmedel har uppnåtts. Medborgarundersökningen som genomfördes under 2015 och mätningen Kvalitet i korthet visar att Tanumborna och brukarna av välfärdstjänsterna inom vård, skola och omsorg är nöjda med den kommunala verksamheten. VERKSAMHETSUPPFÖLJIG Belopp i tkr Kommunstyrelsen Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Resultat Balanserat resultat Ekonomi Kommunstyrelsen har beslutat att ianspråkta cirka tkr ur sitt balanserade överskott. Kommunen budgeterade under åren totalt tkr för utbyggnad av bredband, varav merparten avsåg bidrag till fiberföreningar. Till och med 2014 hade cirka tkr av anslaget betalats ut. Under 2015 beräknas ytterligare betalas ut vilket kommer att belasta 2015 års resultat. Resterande del av dispositionen avsåg i huvudsak projektmedel för översiktsplanering och Skräddö rastplats. Kommunstyrelsen beräknas göra ett underskott på tkr per den 31 december. Verksamhet Arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan för Tanums kommun. Förutom översiktsplanen pågår arbete med ett 60-tal olika detaljplaner. Planer som skapar möjlighet till nya bostäder och verksamhetsmark prioriteras. Den sista etappen av motorvägen genom Bohuslän öppnades i juli Utbyggnaden av bredband i kommunen pågår och sker främst genom fiberföreningar Kommunen beslutade om en ny personalpolicy under Implementering av policyn pågår. I det personalstrategiska arbetet prioriteras frågor kring ledarskap och hälsa. Ett ledarutvecklingsprogram med totalt åtta deltagare från Tanum och Sotenäs har genomförts under första halvåret I maj genomfördes en särskild chefsdag för kommunens samtliga chefer. Rehabiliteringen utvecklas i samarbete med företagshälsovården med bland annat förbättrade tidiga insatser och ett program för fysisk träning i samarbete med företagshälsovården och ett gym. Införande av systemstöd för hantering av arbetsskador och tillbud har gjorts. Kommunen har allt svårare att rekrytera chefer och vissa specialistfunktioner. Ett arbete att stärka kompetensförsörjningen har påbörjats. Rekrytering av ny räddningschef och ny VD till Tanums Hamnar AB har genomförts. Med anledning av den nya mandatperioden genomförs omfattande politikerutbildningar. Utfallet av löneöversynen resulterade i ökade löner på cirka 3,1 procent. Ett arbete att omarbeta kommunens lönepolicy har påbörjats. För att förbättra tillgänglighet och service till företag och kommuninvånare har kommunen beslutat att inrätta ett kundcenter. Kundcentret öppnade i januari Kundcentret är också utsedd av Tanums Turist att vara turistbyrå i Tanumshede. E-tjänster kommer att införas successivt under Innan årsskiftet ska samtliga förvaltningar ha minst två E-tjänster i drift. Språk och tillgänglig på tanum.se förbättras kontinuerligt. Arbete med digitalisering av sammanträdes- och ärendehantering pågår. Krisledningsplanerna är under omarbetning och risk- och sårbarhetsanalysen kommer ses över under hösten. Dessutom pågår en översyn av samtliga nämnders reglementen. Samarbetet med Uddevalla kommun om konsumentvägledning fungerar väl. Majoriteten av ärendena rör hemelektronik och fordon. Den största delen av kontakterna sker via telefon. I Svenskt äringslivs ranking av företagsklimatet i kommunerna får Tanum bättre betyg inom de flesta mätområdena. I rankingen som baseras på mätningarna klättar Tanum från plats 241 till plats 228. I samband med att Ostindiefararen besökte Grebbestad i juni anordnades en företagarträff ombord på fartyget. I kvalitetsmätningen, Kvalitet i korthet får kommunen bra betyg inom kommunens prioriterade verksamhetsområden skola och omsorg, dock är kostnadsnivån fortsatt hög. Det vindkraftverk som Tanums kommun byggt tillsammans med Rambo AB och Tanums Bostäder AB togs i drift i februari. Räddningstjänsten har under perioden januari-augusti haft 245 stycken utryckningar jämfört med 304 stycken samma period Av dessa larm är tolv förstärkning till annan räddningstjänst samt 13 insatsledarlarm till annan räddningstjänst. Förbyggande verksamheten redovisar 58 genomförda tillsyner. Måluppfyllelse Verksamhetsinriktning Kommunstyrelsen driver sin verksamhet på ett sätt som i allt väsentligt överensstämmer med verksamhetsinriktningarna för kommunstyrelsens verksamhetsområden. Kvalitetsgarantier Kommunstyrelsen har kvalitetsgarantier som anger mål för kundcenter och räddningstjänst Mätningar har visat att kommunen lever upp till målsättningen avseende tillgänglighet och svarstider i telefon och mail (kundcenter). Kommunen uppfyller även kvalitetsgarantin för räddningstjänsten.

25 Tekniska nämnden Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Resultat Balanserat resultat Ekonomi Inom de skattefinansierade verksamheterna är intäkterna oförändrade och kostnaderna har ökat. Bemanningen har ökat inom gem administration (va- rådgivare), yttre miljö (fler säsongsanställd personal samt en vaktmästare för Sparvallen/lekplatser) och kundcenter Tedact. Dessutom har hyres-, underhåll och förbrukningsmaterialkostnaderna ökat (externt inhyrd förvaltningslokal). Till sist har man i år utfört mer strandstäd, utökat p-bevakning under sommarmånaderna och anlitat fler konsulter. Inom VA verksamheten har intäkterna ökat vilket beror på höjning av taxan som genomfördes januari 2015 och fler abonnenter. Kostnaderna är oförändrade. Vindkraft är en ny verksamhet för tekniska förvaltningen och påverkar både att intäkterna och kostnaderna har ökat i år. Prognosen är att nämnden kommer att redovisa ett överskott på tkr per den 31 december. Verksamhet Försäljning pågår av de kommunala tomterna i Gisslerödsområdet som ligger i anslutning till Grebbestads västra del men efterfrågan är just nu relativt låg. Det har dock märkts en ökad efterfrågan på tomterna på Vinbäck det senaste året. Betesprojektet i Östad har besiktats och godkänts. Projektet har inneburit att områden röjts, hägnats in och numera betas av djur för att återskapa tidigare betesmarker. Hög prioritet under 2015 är att genom inventering av vårt fastighetsbestånd skapa en övergripande underhållsplan och därigenom få en helhetsbild av hela fastighetsbeståndets skick. Tekniska nämnden har beslutat att avsätta två miljoner kronor extra ut tekniska nämndens överskott för fastighetsförbättrande åtgärder, med prioritet på målning av fasader. Följande fastigheter har prioriterats; förvaltningsfastigheterna på Apoteksvägen samt Futura, Barnkullen och Tärnegården. Städning av våra samhällen utförts som planerat. I Fjällbacka och Grebbestad har vi satt ut extra sopkärl där även helgstädning har utförts under eftermiddag/kväll. y sand har lagt ut på vissa badstränder och strandbottnarna har blivit undersökta av dykare på de platser där det finns hopptorn och trampoliner. Resö har fått ett nytt hopptorn. Havstenssund har fått ny trampolin och nytt soldäck. Strandstäd har gjorts med egen personal, ca 600 timmar. Strandstädningen på Bukten (referensstrand i Edsvik) resulterade i 15 ton skräp. Dessutom satsades i år på en punktinsats vid Tjurpannan säckar med skräp in samt ett antal hinkar med krossat glas. Både vattenförsörjningen och reningsverken har i huvudsak fungerat bra under året. Inför årets högsäsong anlades en ny, grövre vattenledning som kopplar samman inkommande ledning från Fjällbacka med Hamburgsunds högreservoar (vattentorn). Åtgärdens syfte var att förbättra vattentrycket i Hamburgsund under den kritiska högsäsongen samt skapa en bättre omsättning på vattnet i reservoaren. I Slottet, Tegelstrand, Heestrand, Sannäs och Resö var det bevattningsförbud under tre veckor, för att minska risken för tryckfall. Måluppfyllelse Uppföljningen av målen inom tekniska förvaltningen visar att VA s mål om att spillvatten skall renas så att det minst uppfyller tillsynsmyndighetens villkor inte har uppfyllts. I Hamburgsunds reningsverk har det varit problem med den biologiska reningen och den har byggts om under året. Provisorisk drift under ombyggnadstiden, och inkörningstid, har gjort att utsläppsvärdena tidvis varit högre än tillåtna gränsvärden. Vid Lurs reningsverk har driften varit lite ostadig och vid ett par tillfällen har utsläppsvärdena överskridit gränsvärdet. Städ verksamhetens mål är i hög grad uppfyllt. Målen för kart & mät samt lokaler är delvis uppfyllda. Ajourhållningen av primärkartan har varit eftersatt under många år men sedan kommunen anställt egen mätpersonal pågår ajourhållningen kontinuerligt men målet är ännu inte uppfyllt. Inom fastighetsbeståndet finns ett uppdämt behov av underhåll. En övergripande underhållsplan arbetas nu fram som skall vara klar i slutet av Övriga mål inom tekniska förvaltningen är uppfyllda. Alla kvalitetsgarantier uppfylls förutom en kvalitetsgaranti som rör lekplatser: Från dagen vi får en anmälan, eller vi själva upptäcker att något är trasigt på en lekplats, skall det vara lagat eller utbytt inom tio dagar. Om reservdelar behöver beställas tar det högst trettio dagar. Denna kvalitetsgaranti är i hög grad uppfylld. Är det större saker som behöver bytas kan ibland leveransen från företagen ta längre tid. Målet att alla belysningsarmaturer ska bytas till energisnålare armaturer är i hög grad uppfyllt. Investeringsmedel saknas i år för att fortsätta utbytet. Sammanfattningsvis för förvaltningen bedöms mål och kvalitetsgarantierna vara i hög grad uppfyllda. Förenkla helt enkelt Kommunen har infört kundcenter i två nivåer med start 1 januari i år. Tekniska förvaltningens kundcenter mjukstartade på Bygdegårdsplan i januari men har kommit i full drift från och med april då vi tillsammans med miljö- och byggnadsförvaltningen driver ett gemensamt kundcenter i Tedacthuset. Lotsgruppen för företag fortsätter och personal från förvaltningen deltar. Oftast representeras förvaltningen av förvaltningschefen men när det går att urskilja behov av specialistkompetens medverkar även andra medarbetare från förvaltningen. Syftet är underlätta för näringsidkare och övriga när t.ex. ny verksamhet skall startas upp eller utvecklas. Vi har startat upp ett arbete med att lokalisera vilka frågeställningar, ansökningar mm som kan lämpas sig för en E-tjänst, d.v.s. att hela ansökningsförfarandet kan ske digitalt. Målet är att vi skall hitta minst två sådana områden som skall vara i drift innan årets slut. Miljö- och byggnadsnämnden Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Resultat Balanserat resultat Ekonomi Kostnaderna har ökat jämfört med samma period förra året. Ökningen beror på utökad bemanning inom plan, bygg och miljöbalken. Även kostnaderna för nämnden har ökat och det beror på fler utbildningstillfällen i år. Fysisk planering har fortsatt arbetet med detaljplaner där miljö- och byggnadsnämnden under den gångna perioden har godkänt ett planförslag för programsamråd, ett för samråd och tre för granskning/utställning. MB har även föreslagit kommunfullmäktige att anta tre detaljplaner i Grebbestad och Tanumshede. Planavdelningen arbetar också med en ny kommunomfattande översiktsplan för vilken samråd påbörjats under perioden. Miljöavdelningen har arbetet med bland annat hälsoskyddstillsyn på förskolor och flerbostadshus, miljötillsyn på fordonstvättar och uppstart av inventering av enskilda avlopp inom området Strömsån- Överbyån. Livsmedelskontrollen har inriktats på ordinarie besök på året-runt verksamheter, samt uppföljningar på de verksamheter som haft allvarliga brister.

26 Prognos är 500 tkr sämre än budget d.v.s. ett underskott på tkr. Verksamhet Miljö- och byggnadsförvaltningen arbetar kontinuerligt med att förbättra verksamheten inom olika områden. Kommunen har i sin handlingsplan utifrån Förenkla helt enkelt beslutat att prioritera tillgänglighet, inrättande av företagslots samt bemötande och service. Representanter från byggavdelningen och miljöavdelningen, vid behov även planavdelningen, deltar i Lotsgruppens möten. Vi talar ofta om bemötande och det är en fråga och som vi prioriterar i samband med rekryteringsarbete på förvaltningen. Utifrån rapporten Insikt 2013 finns det anledning att i det fortsatta utvecklingsarbetet särskilt uppmärksamma upplevelsen av rättssäkerhet och bemötande. Upplevelsen av rättssäkerhet är det enda delområde i rapporten där varken Bygglov eller Miljö- och hälsoskydd får ett helt godkänt KI (nöjd kund index). Bemötande bör prioriteras högt därför att det är det område som företagarna själva anger som viktigast. Sedan april månad finns ett kundcenter i Tedacthuset. Måluppfyllelse Fysisk planering uppfyller i hög grad sina mål och kvalitetsgaranti. Bygglov uppfyller inte målen gällande tillsyn och minskning av ärendebalansen. Ärendebalansen är svår att få ner eftersom byggloven gäller i fem år. Det saknas personal för att utföra planerad tillsyn. Övriga mål och kvalitetsgarantier uppfylls. Inom miljö görs bedömningen att målen angående ett projekt som rör kemikaliehantering och utveckla avdelningen inom klarspråk inte kommer att hinnas med i år. Handläggning av ansökan om enskilt avlopp har tagit längre tid än kvalitetsgarantin på grund av hög arbetsbelastning. Övriga mål och kvalitetsgarantier uppfylls inom miljö. Livsmedel kommer inte att hinna med målet angående provtagning på livsmedel på grund av personalomsättning. Övriga mål uppfylls. Kvalitetsgarantin inom livsmedel uppfylls i hög grad. Målet för kalkning har uppfyllts. För förvaltningen i helhet så är bedömningen att både målen och kvalitetsgarantierna är i hög grad uppfyllda. Barn- och utbildningsnämnden Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Resultat Balanserat resultat Ekonomi Budget ökar med tkr, nettokostnaderna ökar med tkr mellan åren. Ökningen mellan 2014 och 2015 motsvarar totalt 3,4 procent. Intäkterna minskar med 4,7 procent bland annat genom minskade statsbidrag inom vuxenutbildning och gymnasieskola. Vid avräkning per september har barnoch elevantalet ökat mot budget och barnoch utbildningsnämnden får därför ytterligare tkr från kommunstyrelsen i ökad budgetram. Barnomsorgsverksamheten ökar med 1 290, grundskolan med 491 tkr, vuxenutbildning/sfi med 265 tkr och gymnasiet ökar med tkr. ästa mätning kommer att ske den 1 december Barn- och utbildningsnämnden har enligt de ekonomiska styrprinciperna överfört under- och överskott från 2014 till respektive verksamhet. En bedömning är att underskotten kommer att minskas under året men några verksamheter kommer inte att nå balans. De verksamheter som prognostiserar de största budgetavvikelserna är särskolan med ett underskott på -700 tkr, Arbetsmarknadsenheten med -550 tkr, kultur och fritid med -440 tkr och vuxenutbildningen med tkr. Grundskolan prognostiserar ett överskott på tkr, barnomsorgen med tkr, central administration med 640 tkr och gymnasieskolan med 210 tkr. Grundskolans överskott redovisas inom tre områden. Elevhälsan redovisar ett överskott på 790 tkr vilket har uppstått då man inte har lyckats tillsätta alla tjänster. Under hösten fortsätter rekryteringsprocessen och inför verksamhetsåret 2016 beräknas detta vara klart. Utvecklingsenheten redovisar ett överskott på 340 tkr vilket orsakas av ändrat antal amorteringsår för köp av Ipad och datorer i skolorna. Denna effektiviseringsåtgärd har används i budgetarbetet för Ledningsresursen redovisar ett överskott på 350 tkr och har uppstått bland annat genom sjukskrivningar. Antal elever i grundskolan är flera än budgetförutsättningarna vilket innebär ett resurstillskott med 491 tkr. Detta anslag ligger centralt och har inte fördelats till rektorsområdena. Anslag för köp eller försäljning av utbildningsplatser redovisar ett överskott på 260 tkr. Dock redovisar rektorsområdena ett underskott på totalt tkr som finansieras genom överskott i fritidsverksamheten eller genom balanserade överskott. Barnomsorgen prognostiserar ett överskott på tkr tkr redovisas på fritidshem/samlad skoldag. Under våren diskuterades hur den samlade skoldagen skulle finansieras och osäkerhet rådde om nämnden skulle medges extra resurstillskott. Verksamheterna var därför mycket restriktiva vid tjänstefördelningen och stort överskott uppstod därför under våren. Under hösten har rektorsområdena tittat över organisationen och i Grebbestad har man beslutat att förlägga skolgången för förskoleklasseleverna till fyra istället för som tidigare fem dagar, vilket ger färre prestationsanslag. Övriga barnomsorgsverksamheter redovisar underskott. För verksamheten övrig pedagogisk omsorg (familjedaghem) härleds underskottet (-220 tkr) till vårterminen då antalet barn minskade utan att antalet tjänster minskade i samma omfattning. För höstterminen är detta åtgärdat. Förskolans underskott på tkr uppstår inte i förskoleområdena utan genom bland annat intäkter för barn från annan kommun eller köp av platser för barn som har omsorgsplats i annan kommun. Arbetsmarknadsenhetens prognostiserade underskott (-550 tkr) har inte förändrats sedan uppföljningen per den 30 april. Orsaken är för stort antal deltagare i åtgärder i förhållande till minskande uppdrag från andra förvaltningar och externa parter. Bland annat har ett antal externa uppdrag avslutats för att undvika konkurrens med det privata näringslivet. Särskolans totala underskott förklaras genom köp av utbildningsplatser i annan kommun eller genom minskade intäkter genom försäljning av utbildningsplatser till annan kommun. Utbildningskostnaderna i Uddevalla har ökat kraftigt från 120 tkr till 170 tkr per elev och termin. Då vi har tre elever i Uddevalla ger detta en kostnadsökning på ca 300 tkr per år. Lärcentrum prognostiserar ett överskott på gymnasieskolan men ett underskott på vuxenutbildning och SFI. Det finns fortfarande osäkerheter kring statsbidragens storlek vilket kan påverka prognoserna. Antalet elever inom SFI kan också komma att öka under hösten vilket ger högre prestationsanslag än vad nuvarande antaganden anger. Barn- och utbildningsnämnden redovisar totalt ett överskott på 560 tkr. Det balanserade resultatet per 31 december 2015 kommer således att uppgå till tkr.

27 Verksamheten Utbyggnaden av förskolan fortsätter trots att barnantalet totalt i kommunen inte ökar. ämnden har beslutat om en nybyggnation vid Tanumskolan som ska frigöra Hedeskolan för förskoleverksamhet. Medel för detta äskas i budget för Antalet barn i fritidshemmen ökar kraftigt jämfört med våren. En möjlig förklaring till ökningen är en god arbetsmarknad som innebär ett ökat behov av barnomsorg. Denna ökning ryms dock inom befintliga lokaler. Inom grundskolan har måluppfyllelsen ökat trendmässigt under några år. För 2015 redovisas dock en minskning. Av eleverna som gick ut årskurs nio våren 2014, hade över 78,7 procent minst godkänt betyg i samtliga ämnen. Ett ökande antal nyanlända som kommit in i skolsystemet sent är en delförklaring till detta. En omfattande översyn av organisation, ekonomi och utbud vid Futura utbildning har genomförts. De ekonomiska förutsättningarna har anpassats efter de förändrade förutsättningarna med minskande antal elever på nationella program och ökande antal inom Introduktionsprogrammen och Svenska för invandrare. Det nya lärlingsprogrammet har 38 elever, varav 13 i årskurs 1. En genomlysning av struktur, kvalitet och ekonomi kommer att göras av extern granskare under hösten inom ramen för nämndens internkontrollplan. Måluppfyllelse Verksamhetsinriktning Barn- och utbildningsnämnden driver verksamheter i enlighet med de verksamhetsbeskrivningar som gäller för dess verksamhetsområden. Kvalitetsgarantier Inom Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde finns kvalitetsgarantier för barnomsorg, utbildning, kultur och fritid samt för arbetsmarknadsenheten. Barn- och utbildningsnämnden bedömer att måluppfyllelsen är god avseende kvalitetsgarantierna. Garantin som gäller överenskommelse om samarbete skrivs mellan skola och hem om ansvarstagandet för barnets skolgång uppfylls från och med innevarande höst sedan nämnden antagit förvaltningens förslag. För att ytterligare förbättra uppföljningen av elevernas närvaro och rapporteringen till föräldrarna har ett digitalt system att införskaffas. Elevernas närvaro registreras automatiskt och vid frånvaro skickas sms till vårdnadshavare. Garantin som säger att minst hälften av aktiviteterna inom fritidsgårdarna ska vara planerade av ungdomarna själva lever verksamheten ännu inte upp till. yckeltal Utbildning - Andel elever i årskurs 9 som har minst betyget E i samtliga ämnen. 78,74 procent av eleverna har godkänt betyg i samtliga ämnen. Under 2014 var motsvarande siffra 84,7 procent. Utbildning - Barns och elevers trivsel och trygghet (enkät). Barn och elevenkäter görs under höstterminen. Kultur och fritid - Besökares bedömning av verksamheten som helhet (enkät) Enkät inom fritidsgårdsverksamheten göras under höstterminen. Arbetsmarknad - Andel av deltagarna från Arbetsförmedlingen som går ifrån Arbetsmarknadsenheten ut i reguljärt arbete, anpassad anställning eller studier. Arbetsmarknadsenheten beräknas nå målet minst 25 procent vid årets slut. Förenkla helt enkelt Sedan tidigare har barn- och utbildningsförvaltningen infört e-tjänster framförallt inom barnomsorgsverksamheten. Förvaltningen har nu påbörjat arbetet med att det skall bli möjligt att ansöka om bidrag inom gymnasiet genom e-tjänst. Omsorgsnämnden Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Resultat Balanserat resultat Ekonomi Omsorgsnämndens bruttokostnader har ökat med 5,5 procent, cirka tkr i jämförelse med samma period föregående år. Intäkterna har ökat med 8,0 procent vilket motsvarar tkr. Personalkostnaderna som uppgår till nästan 70 procent av omsorgsförvaltningens kostnader har ökat med 6,9 procent vilket motsvarar tkr. Utöver den årliga löneökningen består kostnaden till stor del av succesiv expansion inom flyktingverksamheten, utökade behov avseende personlig assistans och korttidsboendet inom funktionshinderverksamheten. Bruttokostnaderna för administration, nämnd och medicinskt ansvarig sjuksköterska har minskat med 9,4 procent, motsvarande 669 tkr. Föregående år påverkades resultatet av extraordinära engångskostnader för personal. Intäkterna har ökat med 1,7 procent, 13 tkr. Ett överskott prognostiseras med tkr genom återhållsamhet av inköp och utbildning. Individ- och familjeomsorgens bruttokostnader har ökat med 5,9 procent, vilket motsvarar tkr i jämförelse med tidigare år. Intäkterna har minskat med 15,3 procent, 170 tkr. Individ- och familjeomsorgen prognostiserar ett underskott på tkr. Den största delen beror på fortsatt höga kostnader inom försörjningsstöd där ett underskott prognostiseras med tkr. Totalt för placeringar beräknas ett underskott med tkr. Resterande verksamheter med underskott är kontaktpersoner barn, övriga öppna insatser vuxna och övergripande individ- och familjeomsorg. Flyktingverksamhetens bruttokostnader har ökat med 29,8 procent vilket motsvarar tkr. Intäkterna har ökat med 35,8 procent, tkr. Både intäkts- och kostnadsökningen beror på en successivt utökad verksamhet och den största ökningen är kostnader för personal med tkr samt ekonomiskt bistånd innan ersättning från annan instans, det så kallade glappet. Helårsprognosen för flyktingverksamheten pekar mot ett överskott. Bruttokostnaderna inom funktionshinderverksamheten har ökat med 12,1 procent som motsvarar tkr vilket beror på utökade behov inom personlig assistans, korttidsboende samt köp av plats avseende LSS. Intäkterna har ökat med 6,0 procent, 778 tkr. Det beror på högre ersättning för ökade behov avseende personlig assistans. Intäkter för försäljning av verksamhet inom korttidsboendet har minskat. Prognosen visar ett underskott på totalt tkr. Inom psykiatri beräknas kostnaderna bli höga vad avser köp av plats. Ett underskott med cirka tkr befaras. Korttidsboendet prognostiserar ett underskott med tkr vilket beror på intäktsbortfall samt ökade behov som kräver högre personaltäthet. Kompletteringsbudget till daglig verksamhet motsvarande tkr kommer att avräknas vid årets slut och eventuellt överskott kommer att återbetalas. Från hösten 2015 tillkommer nya kostnader för elevhem i andra kommuner. Äldreomsorgens bruttokostnader har ökat med 2,5 procent, tkr och intäkterna har ökat med 0,9 procent, 382 tkr. Den totala prognosen för äldreomsorg är ett underskott med tkr. För hemtjänst prognostiseras ett underskott med tkr, vilket består av underskott inom både verkställigheten och biståndsenheten. Underskottet inom biståndsenheten beror på att trenden med den minskade biståndsbedömda volymen för hemtjänst inklusive delegerad hemsjukvård har vänt och volymen har istället ökat. Biståndsenheten beräknar desssutom ett underskott med tkr på grund av högre kostnader för handläggning än budgeterat. Prognosen påverkas positivt av ianspråktagande av rekvirerade stimulansmedel för andra halvåret 2015 avseende ökad bemanning inom äldreomsorg med tkr samt genomförd avveckling av Parkhuset inom Tärnegården.

28 Kostenhetens bruttokostnader har ökat med 1,8 procent, motsvarande 288 tkr och intäkterna har ökat med 3,3 procent, 503 tkr. Livsmedelskostnaderna ligger i samma nivå som kostnaderna för motsvarande period förgående år. Av livsmedelsinköpen inom kostenheten är cirka 49 procent ekologiska livsmedel till och med augusti månad. Kostenheten prognostiserar ett nollresultat. Omsorgsnämndens totala prognostiserade underskott är tkr. Verksamhet Inom flyktingmottagandet har en utökning skett av avtalet för vuxna och familjer från 20 till 40 personer per år. Hittills i år har ca 50 personer anlänt varav 30 via anvisning. Mottagandet av ensamkommande barn ökade kraftigt under sommaren För att möta denna utveckling, har avtalet med Migrationsverket utökats från tre till 11 asylplatser. Det har även skett en utökning i avtalet för PUT-platser (permanent uppehållstillstånd) från tio till totalt 18 platser under Arbetet med att tillskapa ett nytt boende om 14 platser pågår. Ett tillfälligt boende med sju platser har startats under juli månad på Hedegården, Solgården. Migrationsverket tillämpar sedan sommaren 2015 steg 4 som innebär att ensamkommande barn fördelas till kommunen utöver gällande avtal om mottagning. Det har resulterat i en ansträngd situation inom socialsekreterarteamet för ensamkommande. Det är dessutom stora problem med att kunna rekrytera socialsekreterare till teamet, ett problem som delas med många andra kommuner. Det ökade flyktingmottagandet har även inneburit fler ärenden inom individ- och familjeomsorgen. Inom funktionshinderverksamheten planeras för att kunna erbjuda insatsen boende barn inom kommunen. Planering har gjorts för förändrade arbetsformer för daglig verksamhet genom samlokalisering av alla verksamhetsdelar inom insatsen. Syftet är att effektivisera och förbättra verksamheten samt att kunna möta kommande volymökningar. Beskrivning av förändrade lokalbehov inom både daglig verksamhet och hemtjänst har tagits fram. Genomlysning av hemtjänst har genomförts och resulterat i förslag till åtgärder som implementeras. y organisation och ändrade arbetsmetoder är under införande och berör såväl utförande som myndighetsfunktionen. Antalet sommargäster inom hemtjänsten har i likhet med de senaste åren varit ca 60 personer. Upphandling av trygghetslarm, planeringssystem och lås är avslutad inom ordinärt boende och implementering pågår. Upphandling av trygghetslarm inom särskilt boende är avslutad och implementering påbörjas under hösten. Antalet uppdrag till hemsjukvården inom samverkande sjukvård har fortsatt att öka markant. Organisationen av hemsjukvård och hemtjänst nattetid ses över för att möjliggöra förbättringar. Ett tvärprofessionellt arbete har påbörjats med att införa ICF (Internationell klassificering av funktionshinder) som dokumentationsmall. Hemsjukvården har haft beställningar för 12 sommargäster och det är i samma nivå som de senaste åren. Utvecklingen av anhörigsstödsambassadörer bland personalen pågår inom hela omsorgsverksamheten. Förenkla helt enkelt Omsorgsförvaltningen har arbetat vidare med att öka tillgängligheten inom mottagnings- och utredningsavdelningen samt hälso- och sjukvården. Inom alkoholhandläggningen har de förändringar som genomförts gett en tydlig förbättring enligt de mätningar som görs nationellt av hur kunderna uppfattar verksamheten i det så kallade nöjdkundindexet (KI). Måluppfyllelse Verksamhetsinriktning Omsorgsnämnden driver verksamheten på ett sätt som i allt väsentligt överensstämmer med verksamhetsinriktningarna för nämndens verksamhetsområden. Prioriterade mål/nyckeltal De prioriterade målen/nyckeltalen har i allt väsentligt uppfyllts och de planerade åtgärderna under 2015 har genomförts, påbörjats eller planeras att genomföras. Uppföljning sker bland annat genom kvalitetsmätningar som brukarenkäter och servicemätningar. Hemtjänst och särskilt boende uppvisar fortsatt god kvalitet i de nationella brukarundersökningarna Resultatet för 2015 publiceras under hösten. Inom funktionshinderverksamheten genomförs egna brukarundersökningar eftersom det inte finns någon nationell. Handlingsplaner för förbättringar görs utifrån resultaten. Omsorgsförvaltningens sedan flera år beslutade organisationsförändring till en väg in har slutligen kunnat genomföras genom flytt och samlokalisering av de flesta myndighetsfunktionerna inom förvaltningen till kommunhuset. Förvaltningen har aktivt arbetat med kommunens genomförande av gemensamma kundcenter. Samverkan sker fortsatt i strukturerade former med brukarföreträdare inom de olika delarna av verksamheten. Kvalitetsgarantier Av omsorgsnämndens totalt 40 kvalitetsgarantier bedöms 30 bli helt eller i hög grad uppfyllda under Åtta av kvalitetsgarantierna bedöms endast bli delvis uppfyllda, orsakerna till det varierar. För två av garantierna beror det på svårigheter att kunna samordna alla berörda för att slutföra genomförandeplaner. För fyra av garantierna inom äldreomsorgen har graden av uppfyllelse påverkats negativt av hög arbetsbelastning och prioriteringar för att kunna genomföra pågående åtgärder efter genomlysningen av hemtjänsten. För sökande av övrigt bistånd inom individ- och familjeomsorgen har den garanterade utredningstiden överskridits i vissa fall. Garantin kring matgästernas möjlighet att kunna påverka matsedel och måltidsmiljö beräknas endast bli delvis uppfylld. Två kvalitetsgarantier kommer inte att uppfyllas. Den ena är att alla som fått beslut om insatsen daglig verksamhet inte har kunnat erbjudas den inom en månad. De utökade behoven har prioriterats under 2015 och medel har tilldelats i tilläggsbudget. Den andra gäller KRAV-certifiering av kostenhetens kök där ändrade certifieringsregler från och med 2014 har gjort det mer komplicerat att åter få köken godkända.

29 Investeringsuppföljning jan-aug 2015 Av den totala investeringsvolymen under perioden januari till augusti 2015 på tkr svarade investeringar i VA-området för tkr, gator och trafik tkr samt fastigheter tkr. Investeringar i exploateringsverksamhet har gjorts med tkr. Investeringar i inventarier uppgick till tkr. Investeringsbudgeten för 2015 uppgår till tkr. Tillsammans med beslutade ej utförda investeringar i bokslut 2014 på cirka tkr uppgår totalt budgeterade investeringar för 2015 till cirka tkr. Investeringsvolymen på tkr under perioden januari-augusti 2015 innebär att beslutade ej utförda investeringar nu uppgår till cirka tkr. Större investeringsprojekt inom respektive område under perioden januari till augusti 2014 har varit: VA-anläggningar Hamburgsunds reningsverk har byggts om genom att den tidigare biobädden har rivits, och ersätts av en aktiv slambassäng. Åtgärden innebär att den biologiska reningen kommer att fungera bättre samtidigt som kapaciteten på verket ökar. Investeringsutgift för perioden uppgår till tkr. Total utgift hittills uppgår till tkr. En överföringsledning anläggs mellan Kämpersvik och Bodalsverket. Arbetet beräknas vara helt färdigställt under hösten Under perioden har det investerats tkr. Total utgift hittills uppgår till tkr. I Sjöviken på Hamburgö utvidgas det kommunala verksamhetsområdet för VA med cirka 80 fastigheter. Arbetet beräknas vara färdigställt under hösten Investeringsutgift under perioden tkr. Total utgift för projektet hittills uppgår till tkr. Arbetet med att minska mängden ovidkommande vatten i spillvattensystemet och säkerställa distributionen av dricksvatten fortsätter. Under perioden har det hittills investerats sammanlagt 5,0 mkr i vattenförsörjning och ledningsnät. Fastigheter Totalt har under perioden tkr investerats i förbättringsåtgärder samt om- och tillbyggnader av kommunens fastigheter. Under perioden har investerats i tillbyggnad av Hamburgsunds idrottshall. Tillbyggnaden omfattar 144 kvm inkluderande samlingslokal, kontor, omklädningsutrymmen och tvättrum. Total investeringsutgift tkr. Exploatering Investering i exploateringsverksamhet har uppgått till totalt tkr, varav arbete med detaljplaner utgjorde tkr och markköp tkr. Under perioden har tkr investerats i VA och ny gata för 11 tomter vid Sönneberget, Havstenssund. Total budget för projektet är tkr inklusive båtplatser. Entreprenadarbetet påbörjades våren 2015 och beräknas vara klart hösten Projekt Total budget tom 2015 Utgift janaug 2015 Ej genomförda investeringar tom aug 2015 Omvandlingsområden Överföringsledning Kämpersvik Ombyggnad Hamburgsund ARV Sanering ledningar Vattenförsörjning Omläggning VA-ledningar Övrigt VA-anläggningar Gång- och cykelbanor Reinvestering vägbeläggningar Stab. Åtg. Södra Hamngatan, Fjällbacka Parker & grönområden Övrigt Gator och trafik Förbättringsåtgärder Omsorgsfastigheter Skolfastigheter Tillbyggnad Hamburgsunds idrottshall Övrigt Fastigheter Badplatser Lekplatser Insatskapital Kommuninvest Övrigt Övriga investeringar Detaljplaner Exploateringsverksamhet Markköp Övrigt Exploatering Hamnar Inventarier Inventarier TOTALT

30 Särredovisning VA-verksamhet Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat Finansnetto Resultat efter finansnetto Förändring av resultatfond Periodens resultat BALASRÄKIG Belopp i tkr TILLGÅGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder: Kommunlån Ingående värde resfond 0 0 Avsättn. Resultatfond Utgående värde resfond Periodiserade anslutningsavg Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder och eget kapital Pensionsförpliktelser, som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna VA redovisar ett resultat som är tkr bättre än budget. Både bruknings- och anslutningsintäkterna är högre än budget - fler abonnenter har anslutits (1 600 tkr). Kapitalkostnaderna är lägre vilket beror på att ett par stora investeringsprojekt inte aktiverades så tidigt som planerat (1 200 tkr). Övriga kostnader för drift och bemanning följer i stort sett budget. Intäkterna har ökat på grund av att brukningstaxan höjdes 6 procent i januari samt att det tillkommit nya abonnenter. Kostnaderna är i stort sett oförändrade jämfört med 2014 men vi räknar med att kapitalkostnaderna kommer att bli lite högre under sista delen av året eftersom ett par större investeringsprojekt har aktiverats under året. Av verksamhetens kostnader januariaugusti 2015 utgör 75 tkr fördelade kostnader från tekniska nämnden. Kostnader för administration fördelas utifrån uppskattad tid. ämnds kostnader fördelas utifrån andelen ärenden i nämnden. Av kostnaderna utgör 291 tkr fördelade kommuncentrala kostnader. Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt kommunkansliet fördelas efter andelen ärenden. ITkostnader fördelas efter antalet PC. Personalkontoret fördelas efter antalet anställda. Ekonomikontoret, växel och tryckeri fördelas efter andel av bruttokostnader. Tanums Bostäder AB Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Tanums Bostäder AB redovisar ett resultat uppgående till tkr för årets åtta första månader. Det positiva resultatet har delvis sin förklaring i att ytterligare två fastigheter på Håkebacken i Fjällbacka har sålts, vilket har renderat ett försäljningsöverskott. Tanums Bostäder har nu endast en fastighet kvar till försäljning i Fjällbacka. Andra poster som har påverkat resultatet är bland annat lägre räntekostnader samt lägre kostnader för underhåll. Uthyrningsnivån är fortsatt mycket god. Under perioden januari till augusti har periodvis, endast några enstaka lägenheter varit outhyrda. Investeringarna har under januari till augusti i år uppgått till tkr. Den större delen av investeringskostnaden är hänförlig till renoveringen av 60 lägenheter på Bergsvägen i Tanumshede samt köpet av vindkraftverket på Tyft. Detaljplanen, Tanumshede centrum del 1, är nu klar och den ger bolaget en möjlighet att under våren påbörja byggnation av 30 nya lägenheter. Detaljplanen för området Kyrkonäs i Tanumshede, beräknas vara klar under hösten. Här planeras en byggnation av ett 30-tal lägenheter med förmodad start våren Bolagets arbete med energieffektiviseringar och miljödiplomering fortsätter. Per den 31 december beräknas Tanums Bostäders resultat, i enlighet med budget, uppgå till 500 tkr. Tanums Hamnar AB Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Avskrivningar Finansnetto Resultat Tanums Hamnar AB redovisar för årets första åtta månader ett resultat på 593 tkr. Resultatutfallet är 490 tkr sämre än för samma period Resultatförsämringen beror till stor del av ökad personalkostnad samt extra ordinära kostnader. Utöver det löpande underhållsarbetet har några större projekt genomförts, såsom renovering av stenpiren till Badholmen, renovering av Josebryggan i Grebbestad, ny elanläggning på Resö och nya flytstockar vid Brandparken och gästhamnen i Fjällbacka. Av hittills inkomna siffror för gästhamnsbeläggningen, kan vi konstatera en marginell nedgång jämfört föregående år. Under perioden har investeringarna uppgår till 279 tkr. Sjukfrånvaron har ökat något från föregående år. Det budgeterade årsresultatet för 2015 om 451 tkr kvarstår. RAMBO Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Avskrivningar Finansnetto Resultat Tanums kommun är delägare i RAMBO AB tillsammans med Lysekil, Munkedal och Sotenäs kommun. Kommunens ägarandel är 20,6 procent. Utfallet efter åtta månader är tkr, vilket är tkr bättre än budgeterat för perioden. Intäkterna är tkr högre än budgeterat. Personalkostnaderna är tkr högre än budgeterat och även övriga kostnaderna är högre, 200 tkr. Utfallet på avskrivningarna är 600 tkr lägre. Efter sommarperioden är Rambos resultat, historiskt sett, alltid som högst. Orsakerna till avvikelserna har dels att göra med det stora förändringsarbete som pågår inom Rambo. Verksamhetsgrenar har avvecklats och tjänsterna köps istället av upphandlade leverantörer. Vid budgeteringstillfället fanns bara vissa svar och de uppskattningar som fick göras av intäkter och kostnader kopplade till förändringarna visade sig i vissa fall avvika från utfallet. Effektiviseringsarbetet påverkar även personalkostnaderna. På Rambo Insamling skedde försäljningen av krokbilarna senare än budgeterat samtidigt som kontoret behövde förstärkning för att kunna fortsätta med utvecklingsarbetet med fakturering och IT. Investeringar har inte skett vid de tidpunkter som budgeterats varför avskrivningskostnaderna blir lägre än budgeterat. Prognosen för helåret visade redan vid bokslutet efter kvartal två att resultatet blir väsentligt bättre än budget, då låg prognosen för helårsresultatet på tkr. Utfallet efter tertial (på tkr) pekar mot att prognosen kan justeras uppåt ytterligare. Pågående förändrings- och effektiviseringsarbete har lett till minskade kostnader.

31 OTER (mkr) 1. Verksamhetens intäkter Statsbidrag 38,1 33,6 Övriga bidrag 9,0 8,8 Barnomsorgsavgifter 5,2 5,4 Äldreomsorgsavgifter 15,5 15,1 VA- och renhålln avg 36,0 31,8 AFA återbetalning 5,0 0,0 Hyresintäkter 10,7 11,0 Granskingsavg 5,3 5,2 Försälj. tjänster o vht 7,6 11,7 Tomtförsäljning 2,7 1,9 Reavinst 0,0 7,2 Övrigt 9,1 8,8 Summa 144,1 140,5 2. Verksamhetens kostnader Personalkostnader 320,9 302,4 Material 21,4 21,5 Köpta tjänster 126,4 118,9 Bidrag 13,0 13,7 Pensionskostnader 25,0 27,1 edskrivningar 0,5 0,0 Övrigt 5,5 7,2 Summa 512,5 490,9 3. Avskrivningar Inventarier 2,6 2,8 Fastigheter och anl. 28,5 27,8 Summa 31,2 30,5 4. Skatteintäkter Preliminär skatteintäkt 322,7 309,8 Prognostiserad slutavräkning -0,2 0,8 Summa 322,5 310,6 5. Generella statsbidrag Kommunal fastighetsavgift 23,6 21,7 Strukturbidrag 0,9 0,9 Bidrag inkomstutjämning 83,4 80,4 Avgift kostnadsutjämning -9,4-3,7 Kostnadsutjämning för LSS -5,9-5,2 Övriga statsbidrag 0,2 0,0 Regleringsavgift -0,3 1,9 Summa 92,3 95,9 6. Finansnetto Ränteintäkter 0,0 0,5 Borgensavgift 0,6 0,5 Räntekostnader på lån -8,3-7,4 Räntekostn på pensionsskuld 0,0-0,3 Övrigt -0,2-0,1 Summa 92,3 95,9 7. Just. för ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar 31,2 45,6 UtbPensionsskuld efter ,0 3,7 Minskn avsättningar pga utb. -2,1-2,6 edskrivningar 0,5 0,0 Omklassificering till omstillg. 0,0 7,2 Reavinst försäljn av anl. Tillg 0,0-7,0 Summa 15,5 46,9 8. Fordringar Vatten och renhållning 1,5 1,6 Barnomsorgsavgifter 1,1 0,9 Äldreomsorgsavgifter 2,4 2,4 Statsbidragsfordringar 0,0 0,4 Moms 4,5 8,3 Skatteintäkter 33,6 30,2 Förutbetalda kostnader 3,9 3,5 Upplupna intäkter 15,7 8,0 TBAB vindkraftverk 0,2 13,9 RAMBO vindkraftverk 0,0 2,2 Avräkning RAMBO VA 15,0 THAB koncernkonto 0,7 5,4 Övrigt 21,3 14,2 Summa 15, Kassa och bank Kassa 0,0 0,0 Kommundel i kocernkonto 9,9 25,4 THAB:s del i koncerkonto -0,7-5,4 TBAB:s del i koncernkonto 12,3 2,9 Summa 21,6 22,9 10. Eget kapital Ingående eget kapital 360,4 360,7 -varav Resultatutjämningsreserv 15,0 15,0 Justering resultatfond VA 0,0-10,6 Emission Kommuninvest 0,9 1,2 Årets resultat 7,5 9,1 Utgående eget kapital 368,7 372,0 Rörelsekapital 1,0-7,3 Anläggningskapital 367,7 367,6 Totalt 368,7 360,4 11. Avsättningar PESIOSAVSÄTTIG 14,6 28,6 Ansvarsförbindelse 259,0 261,6 ÅTERLÅADE MEDEL 273,7 290,1 Övriga avsättningar IB återställande avfallsdeponi 4,7 7,3 Minskning pga utbetalningar -2,1-4,9 UB återställn. avfallsdeponi 2,6 4,7 Summa avsättningar 17,3 33,3 12. Långfristig skuld Kommunens långfristiga skuld består dels av lån hos bankinstitut och dels anslutningsavgifter från VA kollektivet. Kommun och bolag använder endast ränteswappar som finansiellt instrument för att säkra ränterisk. edan görs en beskrivning av vilka säkringsrelationer avseende swappar som fanns utestående på balansdagen. Varken kommun eller bolag har förtidsinlöst eller förlängt några swapkontrakt under perioden Handelsbanken 40,0 40,0 Kommuninvest 360,0 330,0 Övrigt 101,2 85,7 Summa 501,2 455,7 Förfall till räntejustering enligt följande: 0-1 år 166,2 1-2 år 0,0 2-5 år 30, år 305,0 Summa 501,2 Derivat ominellt värde swapkontrakt 335,0 Marknadsvärde ,4 Undervärde 39,6 Genomsnittsränta inkl derivat 3,29% Genomsnittsränta exkl derivat 0,25% Räntebindning inkl derivat 5,9 år Räntebindning exkl derivat 0,11 år Motparter swapkontrakt SEB 235,0 235,0 Swedbank 100,0 100,0 Summa Kort skuld Preliminär skatt, dec 8,8 7,4 Arbetsgivaravgift, dec 10,4 8,8 Semesterlöneskuld 31,1 31,1 Leverantörsskulder 6,2 19,3 Upplupna kostnader 19,6 17,7 Förinbetalda intäkter 11,6 9,6 Förutbetald skatteintäkt 0,5 4,3 Årets intjänade pensioner 18,6 20,8 Kommunens skuld till TBAB 12,3 2,9 Utnyttjande av checkkredit 0,1 1,3 Övrigt 7,4 4,9 Summa 126,5 128,1

32 TAUMS KOMMU PROTOKOLL 7(26) Kommunfullmäktige KF 98 KS 2015/ Finansrapport för perioden 1 januari 31 augusti 2015 Rapportering om finansiering och likviditetsförvaltning ska lämnas till kommunfullmäktige varje tertial. Finansrapport per den 31 augusti 2015 har upprättats, bilaga. Beredande organs förslag Kommunstyrelsens förslag den 30 september 2015, 222 Kommunfullmäktiges överläggning Beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga finansrapporten till handlingarna. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

33 Bilaga KF 98 FIASRAPPORT Maj-Augusti 2015 Samhällsekonomi Utvecklingen av världsekonomin är osäker och visar ingen tydlig färdriktning. USA-ekonomin har inte riktigt lyft även om arbetsmarknaden fortsätter att visa styrka. I Japan har första halvåret präglats av svag konsumtion och exportbesvikelser. Återhämtningen i eurozonen har fortsatt i måttlig takt utan att hämmas nämnvärt av greklandskrisen, samtidigt som den brittiska ekonomin tagit fart efter första kvartalets svaghet. Utvecklingen i tillväxtekonomierna Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika m.fl.) har präglats av tilltagande osäkerhet. Den kinesiska börsnedgången i kombination med valutanedskrivningen skapar frågetecken kring stabiliteten i ekonomin samtidigt som fallande råvarupriser pressar många av utvecklingsekonomiernas valutor. Därtill kommer fördjupade ekonomiska och politiska krissymptom i länder som Brasilien, Ryssland och Ukraina. Tillväxten i svensk ekonomi har under första halvan av 2015 har i stort sett utvecklats i linje med förväntningarna. Prognosen för 2015 visar på en BP-tillväxt på 3,0 procent. En gradvis starkare konjunktur i Europa och USA talar för att BP fortsätter växa över genomsnittet även under 2016 och 2017då tillväxten väntas bli 2,8 respektive 2,5 procent. Sysselsättningen ökar i god takt även om arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Trevande internationell konjunktur håller tillbaka exporten och hushållens och företagens försiktiga agerande bidrar till att tillväxten inte blir tillräckligt hög för att arbetslösheten ska kunna pressas ned på ett mer tydligt sätt. Ränteutveckling Den amerikanska centralbanken (FED) beräknas påbörja räntehöjningar under slutet av Den svenska Riksbanken sänkte under 2012 och 2013 sin viktigaste styrränta, reporäntan, från 1,75 procent till 0,75 procent. Under 2014 har Riksbanken fortsatt att sänka reporäntan. I december togs beslut att sänka reporäntan till 0,0 procent. I februari 2015 beslutade Riksbanken om en sänkning till -0,10 procent. I mars sänkte Riksbanken med 0,15 procentenheter till -0,25 procent för att i juli sänka med ytterligare 0,10 procentenheter till -0,35 procent. Riksbanken beräknas inte påbörja räntehöjningar förrän en bra bit in på Det är första gången i historien som Riksbankens styrränta är negativ. De korta marknadsräntorna har sjunkit i takt med Riksbankens räntesänkningar och låg i slutet av augusti på -0,32 procent. Den femåriga swapräntan sjönk under 2014 och noterades i slutet av december 2014 till 0,65 procent. Den femåriga räntan har fortsatt att ligga kvar på en låg nivå under 2015 och noterades i slutet av augusti till 0,52 procent. I takt med att konjunkturutsikterna förbättras bör obligationsräntorna åter stiga men beräknas ändå ligga ändå kvar på en låg nivå under det närmaste året. 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0-0,2-0,4-0,6-0,8-1 dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 5-år 90-dagar Riksbanken

34 LIKVIDITET Kommunens likviditet uppgick till 9,9 mkr per den 31 augusti. Likviditeten har ökat under perioden maj till augusti 2015 med 0,7 mkr. Likviditetsnivån har under perioden legat något under plan, vilket främst beror på högre utbetalningar för investeringar än enligt plan. Tanums Bostäders andel av koncernkontot uppgick till 12,3 mkr. Tanums Hamnars andel av koncernkontot uppgick till -0,6 mkr. Kommunens likviditet inkl bolagens andel av koncernkontot uppgick därmed till 21,6 mkr. Likviditetsutveckling IB jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Plan Utfall Likvid ställning Belopp tkr maj jun jul aug maj-aug Ingående saldo Inbetalningar Utbetalningar Utgående saldo Placering av likviditet Belopp tkr Likviditeten var placerad 31/ Löptid placeringar Belopp tkr Placering Belopp Löptid Belopp Andel Kassa och dagskassor 30 Dagslån ,0% Postgiro 0 Bank Bank (del i koncernkonto) Total Total ,0% Placeringar maj-augusti 2015 Belopp tkr Värdepapper Belopp Period Ränta Dagslån (genomsnitt) ,00%

35 TAUMS KOMMU Finansiell rapport per Lån och derivat 1. LÅ kkr % kkr % kkr % Handelsbanken Kommuninvest Summa lån Antal kontrakt DERIVAT 2.1. Swapar Disp. kkr Disp. kkr Disp. kkr ordea 0 2 st. 0 0 SEB st Swedbank st Summa swapar Antal kontrakt % % % Räntebindning 0-3 månader Förfalloprofil 3-6 månader månader Summa inom ett år år år år år år år år år år Summa förfall Ränta och löptider Genomsnittsränta (effektiv) 3,29 % 3,31 % 3,55 % Räntebindning 5,90 år 6,20 år 7,03 år Kapitalbindning 2,46 år 2,80 år 2,77 år Räntebindning exkl. derivat 0,11 år 0,13 år 0,18 år % % % Kapitalbindning 0-3 månader Förfalloprofil 3-6 månader månader Summa inom ett år år år år år år år år år år Summa förfall

36 AVSTÄMIG MOT FIASPOLICY Lån och derivat Tillåtna instrument är ränteswapar, ränteterminer, FRA, Caps och Floors Ränteswapar Ränta och löptider Den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen skall ej understiga 1 år och ej överstiga 7 år 5,90 år Kapitalbindning Förfalloprofil Maximalt 30% av skuldportföljen bör förfalla inom ett och samma år 25% Högst inom 2-3 år

37 KOCERE FIASRAPPORT JAUARI-APRIL 2015 LIKVIDITET Koncernens likviditet minskade under perioden maj till aug 2015 med 3,3 mkr. Kommunens likviditet ökade med 0,7 mkr. Tanums Hamnars AB likviditet minskade med 1,3 mkr och Tanums Bostäders likviditet minskade med 2,7 mkr. Likviditeten uppgick till 21,6 mkr per den 31 augusti. Likviditeten har varit placerad på bank och kassa. Av koncernens likviditet uppgick kommunens andel till 9,9 mkr. THAB:s och TBAB:s andel uppgick till -0,6 respektive 12,3 mkr. Likviditetsutveckling ,0 30,0 25,0 20,0 15,0 Utfall 10,0 5,0 0,0 IB jan feb mars april maj juni juli aug Likvid ställning Belopp tkr maj jun jul aug maj-aug Ingående saldo Utgående saldo Placering av likviditet Belopp tkr Likviditeten var placerad 31/ Löptid placeringar Belopp tkr Placering Belopp Löptid Belopp Andel Kassa 41 Dagslån ,0% Postgiro 0 Bank Total Total ,0% Placeringar maj-augusti 2015 Belopp tkr Värdepapper Belopp Period Ränta Dagslån (genomsnitt) ,00%

38 TAUMS KOMMU MED BOLAG Finansiell rapport per Lån och derivat 1. LÅ kkr % kkr % kkr % Handelsbanken Kommuninvest SEB Summa lån Antal kontrakt DERIVAT 2.1. Swapar Disp. kkr Disp. kkr Disp. kkr ordea st SEB st Swedbank st Summa swapar Antal kontrakt % % % Räntebindning 0-3 månader Förfalloprofil 3-6 månader månader Summa inom ett år år år år år år år år år år Summa förfall Ränta och löptider Genomsnittsränta (effektiv) 3,24 % 3,24 % 3,46 % Räntebindning 5,81 år 6,09 år 6,78 år Kapitalbindning 2,35 år 2,69 år 2,66 år Räntebindning exkl. derivat 0,12 år 0,12 år 0,17 år % % % Kapitalbindning 0-3 månader Förfalloprofil 3-6 månader månader Summa inom ett år år år år år år år år år år Summa förfall

39 AVSTÄMIG MOT FIASPOLICY Lån och derivat Tillåtna instrument är ränteswapar, ränteterminer, FRA, Caps och Floors Ränteswapar Ränta och löptider Den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen skall ej understiga 1 år och ej överstiga 7 år 5,81 år Kapitalbindning Förfalloprofil Maximalt 30% av skuldportföljen bör förfalla inom ett och samma år 31% Högst inom 3-4 år

40 TAUMS KOMMU PROTOKOLL 8(26) Kommunfullmäktige KF 99 KS 2014/ Svar på medborgarförslag om att Tanum ska ansöka om att bli en Fairtrade City Marianne Andreasson har den 13 januari 2014 inkommit med medborgarförslag angående att Tanum kommun ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Förslagsställaren föreslår att kommunfullmäktige antar utmaningen att uppfylla kriterierna för att bli diplomerad som en Fairtrade City. Kommunstyrelsen beslutar den 9 april 2014, 90, att uppdra åt kommunstyrelsens stab att bereda medborgarförslaget. Fairtrade Sverige lanserade 2006 konceptet Fairtrade City. Diplomeringen har funnits sedan 2001 i Storbritannien och idag finns det över 1500 Fairtrade City-diplomerade kommuner världen över. I Sverige finns det 63 Fairtrade kommuner/städer. Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör rättvis handels-krav i offentlig upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett utbud av Fairtrade-märkta produkter i butik, på serveringsställen och på arbetsplatser. För att nå en diplomering ska en kommun uppfylla följande kriterier: Kommunen skall kunna erbjuda Fairtrade-märkta produkter eller motsvarande* inom kommunens avtal och anta en målsättning och handlingsplan för den offentliga etiska konsumtionen. En styrgrupp ska från kommunen sättas samman representerad av aktörer från hela närsamhället, t.ex. näringsliv, handeln, frivilligorganisationer och politiker Beroende på kommunens invånarantal, ska dagligvaruhandeln samt stadens caféer och restauranger kunna erbjuda ett visst sortiment av Fairtrade-märkta produkter Ett visst antal lokala arbetsplatser ska servera Fairtrade-märkta produkter Styrgruppens främsta uppdrag är att arbeta aktivt med lokalt informationsarbete om rättvis handel, etisk konsumtion och upphandling Tidigare beslut Kommunstyrelsen beslutade den 4 november 2014, 264 att återremittera ärendet till näringslivsgruppen för ytterligare beredning. En översiktlig kartläggning visar att ett antal butiker, kaféer och restauranger i Tanum har Fairtradeprodukter i sitt sortiment eller använder Fairtradeprodukter i verksamheten. Forts. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

41 TAUMS KOMMU PROTOKOLL 9(26) Kommunfullmäktige KF 99 KS 2014/ Tanums kommun köper och använder till viss del ekologiska livsmedel i kostverksamheten. Andelen ekologiska och kravgodkända uppgick under 2014 till 37 procent. Kommunen köper även en del Fairtradeprodukter, främst kaffe och bananer. Beredande organs förslag Kommunstyrelsens förslag den 30 september 2015, 230 Kommunfullmäktiges överläggning Yrkande Liselotte Broberg (M) yrkar på bifall till beredningsförslaget. Louise Thunström (S) yrkar på bifall till beredningsförslaget. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla medborgarförslaget och att uppdra åt ekonomi- och utvecklingsavdelningen att arbeta vidare med frågan. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

42 TAUMS KOMMU PROTOKOLL 10(26) Kommunfullmäktige KF 100 KS 2014/ Svar på motioner om bostäder i Bullaren Bullarens Centeravdelning har genom Kajsa Mattsson, Roger Wallentin, Astrid Helgesson och Rune Hermansson inkommit med motion om bostäder i Bullaren den 2 juni Bullarens Centeravdelning har genomfört en enkät där man undersökte intresset för lägenheter i Bullaren. Med hänvisning till resultatet av enkäten vill motionärerna: att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att uppdra åt TBAB att göra en djupare analys om intresset för lediga lägenheter i Bullaren och att om det visar sig att tillräckligt många intressenter finns uppmana TBAB att uppföra ytterligare lägenheter i Bullaren. Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni 2014, 86, att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen beslutade den 27 augusti 2015, 205, att överlämna motionen till Tanums Bostäder AB för beredning och förslag till beslut. Styrelsen för Tanums Bostäder AB behandlade ärendet vid mötet den 15 juni Styrelsen konstaterar att det av genomförd enkätundersökning framgår att ett visst intresse finns för lägenheter i Bullaren. Dock kan konstateras att en av de uthyrningsbara lägenheterna i Östad, har varit outhyrd sedan februari Styrelsen är av uppfattningen att en enkätundersökning enbart i sig självt, inte kan anses utgöra ett statistiskt underlag som motiverar ett beslut om byggnation av lägenheter. Med anledning av att Tanums Bostäder kommer att påbörja byggnation av lägenheter i Tanumshede under hösten 2015, så är styrelsen av den uppfattningen att ett igångsättande av ytterligare bostadsprojekt inte kan anses realistiskt i dagsläget, varken ekonomiskt eller personalresursmässigt. Styrelsen beslutade att ge VD och ordförande i uppdrag att till kommande styrelsemöte redovisa förslag på handlingsplan för de byggklara tomterna i Östad. Vid styrelsemötet den 15 september 2015 beslutades att TBAB för närvarande inte själva har möjlighet att bygga lägenheter på de byggklara tomterna i Östad. Dock kommer VD och ordförande att arbeta vidare med ett annat alternativ, för att på så sätt försöka få till stånd en byggnation av nya lägenheter i Östad. Forts. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

43 TAUMS KOMMU PROTOKOLL 11(26) Kommunfullmäktige KF 100 KS 2014/ Tanums Bostäder AB har i sitt yttrande om motionen angett att man för närvarande inte har ekonomiska eller personalmässiga resurser att starta ytterligare bostadsprojekt. Bolaget kommer att undersöka olika möjligheter för byggnation av lägenheter sker på de byggklara tomter som bolaget förfogar över. Tanums Bostäder AB är ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag enligt lagen om allmännyttiga bostadsaktiebolag. Lagstiftningen anger bland att bolaget ska drivas enligt affärsmässiga principer vilket även anges i den bolagsordning och de ägardirektiv som kommunfullmäktige antagit för bolaget. I ägardirektiven anges också att bolagets verksamhet ska bedrivas så att en långsiktig värdetillväxt av fastighetskapitalet i bolaget tryggas. Avkastningen på fastighetskapitalet ska vara affärsmässig och långsiktigt i nivå med jämförbara bostadsföretag. De investeringar som bolaget beslutar om ska vara affärsmässigt grundade och ge en tillräcklig avkastning för att uppfylla intentioner i lagstiftning, bolagsordning och ägardirektiv. Beredande organs förslag Kommunstyrelsens förslag den 30 september 2015, 231 Kommunfullmäktiges överläggning Yttrande Rune Hermansson (C) yttrar sig. Ronny Larsson (S) yttrar sig. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunfullmäktige konstaterar att Tanums Bostäder AB genomfört den enkät som motionärerna efterfrågat, att Tanums Bostäder AB inte har ekonomiska eller personalmässiga resurser att starta ytterligare bostadsprojekt. Bolaget kommer att undersöka olika möjligheter för byggnation av lägenheter sker på de byggklara tomter som bolaget förfogar över, och att motionen därmed är besvarad. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

44 TAUMS KOMMU PROTOKOLL 12(26) Kommunfullmäktige KF 101 KS 2015/ Reviderade regler för partistöd i Tanums kommun Kommunfullmäktige antog den 20 oktober 2014, 121 nya regler för partistöd i Tanums kommun med anledning av förändringar i kommunallagen ( ). Reglerna kräver bland annat att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap 9 första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska ett granskningsintyg fogas. Redovisningsperioden är 1 januari till 31 december. För att partierna ska kunna redovisa hela perioden bör beslut om partistöd tas i fullmäktige i början av nästkommande år. För att utbetalning ska kunna ske i mars måste partierna lämna in en redovisning till kommunkansliet senast inför kommunfullmäktiges första sammanträde för året. Utbetalning kan då ske tidigast under mars månad. Med anledning av detta föreslås första stycket under 5 Årlig utbetalning ändras till: Partistöd betalas ut årligen under mars månad efter beslut i fullmäktige. I övrigt ändras inget. Förslag till reviderade regler för partistöd, bilaga. Beredande organs förslag Kommunstyrelsen förslag den 30 september 2015, 236 Kommunfullmäktiges överläggning Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta reviderade regler för partistöd i Tanums kommun Justering (sign) Utdragsbestyrkande

45 Kommunkansliet Ida Aronsson Hammar Datum Vår referens Bilaga KF 101 Reviderade regler för partistöd i Tanums kommun Antagna av kommunfullmäktige , 101 I kommunallagen ( ) finns de grundläggande bestämmelserna om kommunalt partistöd. Utöver det gäller följande i Tanums kommun. 1 Rätt till partistöd Det lokala partistödet i Tanums kommun utgår till partier som är representerade i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap 9 andra stycket kommunallagen. 2 Grundstöd och mandatstöd Partistödet består av ett grundstöd, som uppgår till 13 % av det prisbasbelopp som gäller året före det år utbetalning ska ske, per parti och år, samt ett mandatstöd, som motsvarar grundstödet multiplicerat med antalet mandat i kommunfullmäktige, per år, samt ett utbildningsstöd, som uppgår till 700 kr per mandat och år 3 Fördelning av partistöd Vid fördelningen av partistöd beaktas endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap vallagen (2005:837). Partistöd utgår inte efter det att representationen upphört. 4 Redovisning och granskning En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap 9 första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska ett granskningsintyg fogas. 5 Årlig utbetalning Partistöd betalas ut årligen under mars månad efter beslut i fullmäktige. Har redovisning och granskningsrapport enligt 2 kap 11 andra stycket kommunallagen inte lämnats in till kommunstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år. Har representationen för ett parti upphört utbetalas inget stöd nästkommande år Tanumshede Besöksadress: Kommunhuset Tfn vx Fax Pg Bg Org nr