KOMMUNSTYRELSEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOMMUNSTYRELSEN 2014-10-01"

Transkript

1 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 1(50) Kommunstyrelsen KOMMUNSTYRELSEN Dnr Ärende 219 Introduktion/utbildning av Ipad KS 2014/ Delårsbokslut för perioden 1 januari-31 augusti 2014 KS 2014/ Finansrapport för perioden 1 januari 31 augusti 2014 KS 2014/ Budgetuppföljning för kommunstyrelsens verksamhetsområde per den 31 augusti 2014 KS 2011/ Riktlinjer för likviditetsförvaltning och finansiering- revidering KS 2014/ Översyn av förvaltningsavtal mellan Tanums kommun och Tanums Hamnar AB KS 2014/ Regler för partistöd i Tanums kommun KS 2013/ Förslag till bostadsförsörjningsstrategi KS 2013/ Handlingsplan kopplad till bostadsförsörjningsstrategin KS 2014/ Tilläggsavgift trygghetslarm i ordinärt boende KS 2014/ Utökat uppdrag för vårdsamverkan Fyrbodal samverkan barn och unga KS 2014/ Upphävande av policy för skanning av allmänna handlingar KS 2014/ Leader Ranrike - Studieresa till Arche Nebra och Halle, Tyskland KS 2014/ Översyn av utvidgat strandskydd remiss från Länsstyrelsen KS 2014/ Ansökan om planbesked för Fjällbacka 123:4 och 123:5 KS 2014/ Ansökan om planbesked för del av Norra Backa 1:11 och 1:38, Fjällbacka KS 2014/ Ansökan om planbesked för del av Fjällbacka 175:23 KS 2013/ Angående ansökan om planbesked för bostäder inom Kärra 2:1, Brattåstjärnet KS 2014/ Ansökan om planbesked för del av Ulmekärr 1:3, Grebbestad KS 2014/ Detaljplan för del av Tanums-Gissleröd 1:6 med flera, Anneberg- utställning Justering(sign) Utdragsbestyrkande

2 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 2(50) Kommunstyrelsen KS 2014/ Vägledning för kommunal tillstyrkan vid tillståndsprövning av vindkraftverk enligt 16 kap 4 miljöbalken - remiss KS 2014/ Utdelning ur Sockenmagasinsfonden 2014 KS 2014/ Redovisning över obesvarade motioner KS 2014/ Redovisning över obesvarade medborgarförslag 243 Anmälan av arbetsutskottets beslut KS 2014/ Information från Räddningstjänstutskottet 245 Information från Folkhälsorådet 246 Information från Brottsförebyggande rådet 247 Information från Fyrbodals kommunalförbund 248 Anmälan av delegationsbeslut 249 Meddelande KS 2014/ Tillsynsärende KS 2014/ Kommunstyrelsens reglemente införande av insynsplats Justering (sign) Utdragsbestyrkande

3 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 3(50) Kommunstyrelsen Plats och tid Beslutande Sammanträdesrummet Bullaren, kommunhuset, Tanumshede, onsdagen den 1 oktober 2014, kl Enligt bifogad närvaroförteckning Övriga deltagande Gisela Magnusson, It-tekniker, 219 Daniel Norell, It-tekniker, 219 Ulf Ericsson, kommunchef, Sven-Erik Laundal, räddningschef, Ida Aronsson Hammar, kanslichef, Moa Leidzén, tf. planchef, Robert Lundell, miljö- och byggnadschef, Lillemor Boschek, planarkitekt 237 Marcus Broman, planarkitekt, 238 Martina Vestgård, miljöchef, 239 Ulf Ericson, alkoholhandläggare, 250 Sofia Reimbert, sekreterare Utses att justera Liselott Broberg Underskrifter Sekreterare /Sofia Reimbert/ Ordförande... /Clas-Åke Sörkvist/ Justeringsman... / Liselott Broberg/ BEVIS OM ANSLAG Kommunstyrelsens protokoll har justerats och anslagits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdag Anslaget uppsatt Anslaget nedtages Protokollet förvaras på kommunkansliet, Tanumshede Underskrift... Justering (sign) Utdragsbestyrkande

4 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 4(50) Kommunstyrelsen KS 219 Introduktion/utbildning av Ipad IT- avdelningen delade ut Ipads till närvarande ledamöter och ersättare. En introduktion av Ipad och Adobe Reader som ska användas för läsning av digitala kallelser gavs av IT avdelningen och kommunkansliet. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

5 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 5(50) Kommunstyrelsen KS 220 KS 2014/ Delårsbokslut för perioden 1 januari-31 augusti 2014 Delårsbokslut per den 31 augusti 2014 har upprättats, bilaga. Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper är de ekonomiska målen överordnade verksamhetsmålen, vilket innebär att tilldelat anslag utgör den yttersta restriktionen för verksamheten. Om resurserna inte räcker till den planerade/pågående verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom anvisade medel. Beredande organs förslag Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att uppmana nämnderna att vidta åtgärder för hålla budget, och att fastställa delårsbokslutet. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

6 DELÅRSBOKSLUT AUGUSTI 2014 Belopp i mkr Tanums kommun RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter (not 1) 139,6 126,4 Verksamhetens kostnader (not 2) -490,0-454,1 Avskrivningar (not 3) -30,5-28,5 Verksamhetsresultat -380,8-356,2 Skatteintäkter (not 4) 310,6 301,5 Generella statsbidrag (not 5) 95,9 84,2 Finansnetto (not 6) -6,8-7,9 Periodens resultat 18,8 21,6 KASSAFLÖDESRAPPORT Årets resultat 18,8 21,6 Justering för ej likviditetspåverkande poster (not 7) 26,6 26,8 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 45,4 48,3 Ökning/minskning av korta fordringar 15,4 2,3 Ökning/minskning förråd och varulager -6,9 0,5 Ökning/minskning korta skulder 7,2-0,5 Kassaflöde från den löpande verksamheten 61,1 50,6 Investering i materiella tillgångar -48,8-34,4 Försäljning av materiella tillgångar 7,6 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -41,2-34,4 Nyupptagna lån 140,0 20,0 Amortering av långfristiga skulder -170,0-20,0 Övrig finansiering 1,8-1,1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -28,2-1,1 Årets kassaflöde -8,3 15,2 Likvida medel vid årets början 39,2 35,9 Likvida medel vid periodens slut 30,9 51,1 BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar: Mark, byggnader och tekniska anläggningar 791,3 780,3 Maskiner och inventarier 11,5 11,8 Finansiella anläggningstillgångar 30,6 29,4 Summa anläggningstillgångar 833,3 821,5 Omsättningstillgångar: Fordringar (not 8) 78,4 93,7 Lager 7,1 0,2 Kassa och bank (not 9) 30,9 39,2 Summa omsättningstillgångar 116,4 133,1 SUMMA TILLGÅNGAR 949,7 954,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 360,7 350,0 -varav Resultatutjämningsreserv 15,0 15,0 Justering, emission 1,2 1,6 Årets resultat 18,8 9,0 Summa eget kapital (not 10) 380,7 360,7 Avsättningar (not 11) 28,2 32,2 Skulder Långfristiga skulder (not 12) 417,6 445,8 Kortfristiga skulder (not 13) 123,2 116,0 Summa skulder 540,8 561,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 949,7 954,6 Soliditet 40,1% 37,8% Soliditet inkl. ansvarsförbindelse pensioner 12,0% 9,8% Pensionsförpliktelser före ,0 267,0 Borgensåttagande 265,4 235,4

7 KOMMUNINFORMATION Tanums invånarantal har ökat med 9 personer sedan årsskiftet och uppgick per 30 juni till personer. Arbetslösheten i Tanum inklusive arbetsmarknadsåtgärder är i princip oförändrad, 3,3 procent av den totala befolkningen, jämfört med samma period KONCERNSTRUKTUR Koncernen består av kommunen och två helägda kommunala aktiebolag, Tanums Bostäder AB, för ägande och förvaltning av hyresbostäder samt Tanums Hamnar AB, för drivande av hamnverksamhet. Kommunen äger även 20,6 procent av renhållningsbolaget RAMBO AB REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunen tillämpar i allt väsentligt samma redovisningsprinciper för delårsrapporter som i årsredovisningen. RESULTATANALYS Intäkter Kommunens verksamhetsanknutna intäkter uppgår till 139,6 mkr vilket är en ökning med 13,2 mkr jämfört med samma period förra året. Detta förklaras främst av ökade intäkter för flyktingmottagande, reavinster samt tomtförsäljning. De verksamhetsanknutna intäkterna täcker 28,7 procent av kommunens verksamhetskostnader exklusive avskrivningar, vilket är 0,9 procentenheter mer än samma period förra året. Kostnader Bruttokostnaderna för kommunens verksamhet uppgår till 490,0 mkr. Kostnaderna ökar med 35,8 mkr jämfört med samma period 2013 vilket motsvarar 7,9 procent. Kostnadsökningen beror främst på volymökningar inom omsorgsverksamheten. Skatteintäkter och statsbidrag ökar med 5,4 procent. En hållbar ekonomi på lång sikt förutsätter att kostnaderna inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetsresultat Kommunens verksamhetsresultat uppgår till -380,8 mkr och har försämrats med 24,6 mkr (6,9 procent). Som andel av skatteintäkter och statsbidrag uppgår verksamhetsresultatet till 93,7 procent, 1,3 procentenheter högre än samma period förra året. Skatteintäkter Skatteintäkter och utjämningsbidrag ökar med 20,8 mkr jämfört med samma period 2013 och uppgår till 406,5 mkr. Ökningen av skatteintäkterna förklaras främst av ökat skatteunderlag. Statsbidragen ökar med 11,7 mkr och föklaras främst av minskad avgift för kostnadsutjämning. Kommunens utdebitering uppgår 2014 till 21,56 kronor. Finansnetto Kommunens finansnetto uppgår till -6,8 mkr jämfört med -7,9 samma period Som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår finansnettot till 1,7 procent. Genomsnittsräntan på kommunens låneskuld är 3,84 procent och räntebindningen är 6,28 år. Periodens resultat Periodens resultat uppgår för kommunen till 18,8 mkr vilket är en försämring med 2,7 mkr jämfört med samma period Resultatnivån förklaras främst av reavinst vid försäljning av anläggningstillgång. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING För Tanums kommun är god ekonomisk hushållning att med avsatta resurser arbeta mot de mål som kommunfullmäktige fastställt och att hålla det egna kapitalet realt oförändrat, enligt den så kallade generationsprincipen, där nuvarande generations förbrukning inte tär på resurser som tidigare generationer avsatt eller lämnar skuld till kommande generation. Målsättning: För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet exklusive reavinster uppgå till cirka två procent av skatteintäkter och statsbidrag. Bokslutsprognosen ger en indikation på att det ekonomiska resultatet för 2014 är tillräckligt för att kommunallagens krav på att intäkter ska överstiga kostnaderna, balanskravet, förväntas uppnås. Kommunens prognostiserade resultat är 8,8 mkr inklusive reavinster på 7,5 mkr innebär att målet för god ekonomisk hushållning inte uppnås. FINANSIELL STÄLLNING Anläggningstillgångar Kommunens anläggningstillgångar uppgår till 833,3 mkr vilket är en ökning med 11,8 mkr jämfört med bokslut Ökningen förklaras av investeringar under perioden på 48,8 mkr samtidigt som avskrivningar minskat värdet med 30,5 mkr. Större investeringar under perioden har gjorts på VA-anläggningar med 21,3 mkr och vindkraft Tyft 15,1 mkr. Likvida medel Kommunens likviditet har minskat med 8,3 mkr sedan årsskiftet och uppgår till 30,9 mkr. Därutöver har kommunen en checkkredit på 30 mkr. Lager Kommunen har färdigställt 17 tomter under året som uppgår till 7,1 mkr vilket är en ökning med 6,9 mkr jämfört med bokslut Låneskuld Kommunens låneskuld uppgår till 417,6 mkr. Låneskulden har minskat med 28,2 mkr sedan årsskiftet vilket beror på eftersläpning av beslutade investeringar som medfört att planerad nyupplåning ej gjorts. Soliditet Periodens resultat för kommunen har ökat det egna kapitalet med 18,8 mkr. Tillgångarna har under samma period minskat med 4,9 mkr. Detta innebär att det egna kapitalets andel av totalt kapital har ökat med 2,3 procentenhet till 40,1 procent. Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner uppgår till 12,3 procent. Prognos Kommunens resultat är budgeterat till 14,0 mkr. Nämndernas totala prognos är ett underskott på -9,4 mkr. Samtliga nämnder prognostiserar underskott, störst underskott prognostiserar omsorgsnämnden med -3,8 mkr. Kommunstyrelsen, tekniska nämnden samt miljö- och byggnadsnämndens underskott är planerade ianspråktande av tidigare års överskott. NÄMNDER Prognos mkr Kommunstyrelsen -2,6 Tekniska nämnden -1,3 -Varav taxefinansierat -0,4 -Varav skattefinansierat -0,9 Miljö och byggnadsnämnden -1,0 Barn och utbildningsnämnden -2,4 Prestationsanslag Bun 1,6 Omsorgsnämnden -3,8 NÄMNDER PROGNOS -9,4 FINANS Skatteintäkter 5,0 Personalomkostnader 0,7 Pensionskostnader -6,0 Reavinst 4,2 Tomtförsäljning -3,9 Finansnetto 1,9 Övrigt 2,3 FINANS PROGNOS 4,2 TOTALT -5,2 BUDGET 14,0 PROGNOS 8,8 Skatteintäkterna beräknas ge ett budgetöverskott på 5,0 mkr enligt kommunförbundets prognos i augusti. Personalomkostnadernas budgetöverskott på 0,7 mkr avser rabatt på arbetsgivaravgiften för äldre och ungdomar. Pensionskostnaderna beräknas ge ett underskott på -6,0 mkr, detta är engångskostnader som beror på aktualisering av registerunderlaget till pensionsberäkningen. Reavinst för såld fastighet, Brisen, beräknas ge ett överskott på 4,2 mkr. Tomtförsäljning beräknas ge ett underskott på -3,9 mkr. Finansnetto beräknas ge ett överskott på 1,9 mkr vilket förklaras av minskad låneskuld på grund av eftersläpande investeringar. Övriga poster under finans beräknas ge ett överskott på 2,3 mkr. Sammantaget ligger det prognostiserade resultatet på 8,8 mkr.

8 PERSONAL Tanums kommuns personalpolicy beskriver de grundläggande värden som ska vara vägledande i det dagliga arbetet med att skapa bästa möjliga verksamhet för alla människor i kommunen. Personalstrategi Vision/Strategi: För att trygga personalförsörjningen i framtiden ska kommunen skapa goda förutsättningar för att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. I arbetet att nå målsättningen har åtgärder för förbättrat ledarskap, kompetensutveckling samt ökad hälsa prioriteras. Åtgärder mot ohälsa Kommunen har antagit en målsättning att sjukfrånvaron i Tanums kommun inte ska överstiga 4,8 procent. Sjukfrånvaron minskade successivt från cirka nio procent till cirka fyra procent under åren Under 2010 bröts den nedåtgående trenden och sjukfrånvaron har sedan dess ökat. Under perioden januari-augusti 2014 uppgick sjukfrånvaron till 5,7 procent vilket är en ökning med 0,2 procentenheter (tre procent) jämfört med samma period föregående år. Omsorgsnämnden och kommunstyrelsens förvaltningar har högst sjukfrånvaro. Antalet personer som är långtidssjukskrivna (mer än 59 dagar) minskade kraftigt från 2005 fram till Antalet långtidssjukskrivna har sedan dess åter ökat. Den sista augusti var 47 personer långtidssjukskrivna att jämföra med 34 vid samma tidpunkt förra året. VISION Tanums kommun har som vision att öka sin befolkning till invånare. För att nå visionen om invånare krävs ett inflyttningsöverskott för att möjliggöra en befolkningsökning. För att skapa förutsättningar för en ökad inflyttning, och minskad utflyttning har kommunen angett tre utvecklingsområden och två prioriterade verksamhetsområden. UTVECKLINGSOMRÅDEN I budgeten finns en utvecklingsstrategi formulerad som är en plattform för de åtgärder som görs för att utveckla Tanum till en attraktiv kommun att bo och verka i. Boende Mål: I Tanum ska det finnas attraktiva boendemiljöer. Arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan för Tanums kommun. I det programförslag som utarbetats finns övergripande mål om Tanums identitet och framtid samt 25 samhällsbyggnadsmål inom nio olika målområden. Förutom översiktsplanen pågår arbete med ett 60-tal olika detaljplaner. Planer som skapar möjlighet till nya bostäder och verksamhetsmark prioriteras. Kommunens bostadsbolag, Tanums Bostäder, AB har under året färdigställt 26 nya lägenheter i Fjällbacka. Infrastruktur Mål: Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet. Byggnation av den sista etappen av motorväg genom Bohuslän pågår. Motorvägen beräknas öppna under En utbyggnad av bredband i kommunen pågår. Utbyggnaden sker främst genom bildande av så kallade fiberföreningar. Näringslivsutveckling Mål/Vision: Kommunens näringslivssatsningar ska stödja utvecklingen av befintliga företag samt etablering och start av nya företag. Kommunen ser det som viktigt att ha en kontinuerlig dialog med företagen. I Svenskt Näringslivs ranking för 2014 som redovisar företagarnas uppfattning om näringslivsklimatet har Tanums kommun klättrat från 267 plats till plats 241. En handlingsplan som innehåller åtgärder för att förbättra bemötande, rutiner och övriga kontakter med företag i kommunens myndighetsutövning har fastställts av kommunstyrelsen. Beslut har tagits att inrätta ett kundcenter för att förbättra tillgänglighet och service till företag och kommuninvånare. Kundcentrat kommer vara i drift från januari Införande av e-tjänster sker successivt. I Sveriges kommuner och landstings (SKL) mätning av hur företagarna uppfattar kommunens myndighetsutövning får Tanum bättre betyg inom samtliga delområden. Till och med augusti 2014 registrerades 82 nya företag, vilket betyder att det finns företag i kommunen. Byggnationen av Tanums shoppingcenter pågår. Shoppingcentret beräknas stå klart under hösten I april öppnade Happy Price sin nya butik vilket skapade ett flertal nya arbetstillfällen i kommunen. PRIORITERADE VERKSAMHETSOMRÅDEN De verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas med hög kvalitet och på ett sådant sätt att kommuninnevånarna är nöjda med service och verksamhet. Skola samt vård och omsorg är särskilt prioriterade verksamhetsområden. Skola Målsättningen är att nästan 100 procent av eleverna kan läsa i slutet av år tre och så gott som alla elever går ur årskurs nio med betyg i alla ämnen. En ökad användning av IT-stöd i undervisningen är prioriterad. Omsorg Tanums kommun ska ha en god vård och omsorg som är lättillgänglig och som tillgodoser högt ställda krav på kvalitet. Ett kvalitetsledningssystem införs för att säkerställa en god och säker vård och omsorg. God tillgänglighet för de brukare och medborgare som har kontakt med kommunen. Satsning på god och näringsriktig kost för att nå målen i kostpolicyn. MILJÖPOLICY Kommunen ska i all verksamhet och i alla beslut bidra till att miljösituationen förbättras genom att främja biologisk mångfald, hushållning av naturresurser och ett förstärkt kretslopp. I miljöarbetet prioriteras områdena energi, livsmedel och transporter. Kommunfullmäktige har antagit en energiplan och klimatstrategi för Kommunens fastighetsbestånd har energideklarerats. Inom ramen för EPC-projektet sker energieffektiviseringar av kommunens fastighetsbestånd. Tanums kommun har samlat drift och skötsel av fordon i en gemensam bilenhet vilket ger förutsättning att utnyttja fordonen på ett effektivt sätt och minska antalet körda mil. Andelen ekologiska livsmedel i kommunens kök har ökat. VERKSAMHET Kommunen gör fortlöpande mätningar för att fånga brukarnas och medborgarnas åsikter om den kommunala verksamheten. I den medborgarenkät som gjordes under 2013 gav Tanumsborna den kommunala verksamheten betyget 5,1 (max 10) då man betygsatte den kommunala verksamheten. Tanumsborna är mer nöjda med kommunens kärnverksamhet barnomsorg, skola och äldreomsorg än vad man är i genomsnitt i övriga kommuner som deltagit i mätningen. Däremot är Tanumsborna mindre nöjda med delar av den tekniska verksamheten. I kvalitetsmätningen, Kvalitet i korthet får kommunen bra betyg inom kommunens prioriterade verksamhetsområden skola och omsorg, dock är kostnadsnivån fortsatt hög. FASTIGHETER OCH ANLÄGGNINGAR Kommunens fastigheter och anläggningar ska skötas på ett sådant sätt att deras värde inte minskar. Underhållet av fastigheter och anläggningar har varit tillräckligt för att värdet på anläggningarna inte ska minska. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Kommunens verksamheter har arbetat på ett sådant sätt att kommunfullmäktiges antagna mål, visioner och strategier i allt väsentligt kommer uppnås och att en god ekonomisk hushållning upprätthålls.

9 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING Belopp i tkr Kommunstyrelsen Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Resultat Balanserat resultat Ekonomi Nettokostnaden för kommunstyrelsens verksamhet uppgår till tkr för perioden januari-augusti vilket är cirka tkr högre än under de åtta första månaderna Ökningen beror bland annat på ökade kostnader räddningstjänst, kommungemensam verksamhet och kommunledning. Kommungemensam verksamhet, näringslivsverksamhet och kommunledning beräknas göra ett bättre resultat än budgeterat medan räddningstjänsten och turismverksamhet beräknas göra ett sämre resultat än budgeterat. Kommunstyrelsen har beslutat att disponera tkr ur sitt balanserade resultat främst för att finansiera utbyggnad av bredband och det fortsatta arbetet med översiktsplanering. Förutom disposition av tidigare års överskott bedrivs verksamheten i princip inom av kommunfullmäktige tilldelad budget förutom att arbetat med släckning av tre större skogsbränder vilket beräknas medföra ett budgetunderskott på tkr för räddningstjänsten. Kommunstyrelsen beräknas göra ett underskott på tkr per den 31 december. Verksamhet I maj genomfördes val till Europaparlamentsval kommer och i september genomfördes val till Riksdag, region och kommunen. Arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan för Tanums kommun. Förutom översiktsplanen pågår arbete med ett 60-tal olika detaljplaner. Planer som skapar möjlighet till nya bostäder och verksamhetsmark prioriteras. Beslut har fattats om utställning av delar av detaljplanen för Tanumshede centrum och för ett nytt bostadsområde, Anneberg, i Grebbestad. Ett nytt bostadsförsörjningsprogram för Tanums kommun kommer att fastställas under hösten I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i kommunerna klättrar Tanum från plats 267 till plats 241. Kommunfullmäktige har antagit ny bolagsordning och nya ägardirektiv för Tanums Bostäder AB, Tanums Hamnar AB och Rambo AB. Byggnationen av Tanums shoppingcenter pågår. Shoppingcentret beräknas stå klart under hösten I april öppnade Happy Price sin nya butik vilket skapade ett flertal nya arbetstillfällen i kommunen. Byggnation av den sista etappen av motorväg genom Bohuslän pågår. Motorvägen beräknas öppna under Från mars har invånare över 75 år möjlighet att resa gratis med kollektivtrafiken inom kommunen. Utbyggnaden av bredband i kommunen pågår och sker främst genom fiberföreningar. Flertalet fiberföreningar kommer att vara klara med sitt arbete under 2014 vilket innebär att merparten av företagen och hushållen i kommunen då kommer att ha tillgång till bredband i form av fiber. En ny personalpolicy har utarbetats och antagits av kommunfullmäktige. Ett omarbetat arvodesreglemente samt nya pensionsavtal för förtroendevalda har antagits av kommunfullmäktige. I det personalstrategiska arbetet prioriteras frågor kring ledarskap och hälsa. Ett ledarutvecklingsprogram med totalt elva deltagare från Tanum, Sotenäs och Strömstad har genomförts under våren Återkoppling av resultaten från arbetsmiljö- och hälsoenkäten och upprättande av handlingsplaner pågår på många arbetsplatser i kommunen i syfte att förbättra arbetsmiljö och verksamhet. Löneöversyn 2014 är slutförd och ny lön utbetalades i april. Utfallet av löneöversynen ligger på cirka tre procent. Beslut har tagits att inrätta ett kundcenter för att förbättra tillgänglighet och service till företag och kommuninvånare. Kundcentrat kommer vara i drift från januari Införande av e-tjänster sker successivt. En satsning görs på ett förbättrat innehåll och kvalitet på kommunens hemsida tanum.se samtidigt som det görs ett arbete med att förenkla språket på hemsida och i protokoll. I kvalitetsmätningen Kvalitet i korthet får kommunen bra betyg inom kommunens prioriterade verksamhetsområden skola och omsorg, dock är kostnadsnivån fortsatt hög. Räddningstjänsten har under de första åtta månaderna 2014 haft 321 utryckningar vilket är cirka 50 fler än samma period förra året. Tre större skogsbränder under sommaren krävde omfattande räddningsinsatser. Räddningstjänsten har fortsatta problem att rekrytera deltidsbrandmän. Måluppfyllelse Verksamhetsinriktning Kommunstyrelsen driver sin verksamhet på ett sätt som i allt väsentligt överensstämmer med verksamhetsinriktningarna för kommunstyrelsens verksamhetsområden. Kvalitetsgarantier Kommunstyrelsen har kvalitetsgarantier som anger mål för telefonväxel, räddningstjänst samt allmänhetens tillgänglighet till förvaltning, information och handlingar. Olika mätningar har visat att kommunen inte lever upp till målsättningen avseende tillgänglighet och svarstider i telefon och mail. Förbättringar inom detta område kommer att prioriteras. Tekniska nämnden Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Resultat Balanserat resultat Ekonomi Tekniska nämndens skattefinansierade verksamheter redovisar ett resultat som är bättre än budget med ett överskott på tkr. Överskottet beror främst på lägre kostnader än budgeterat genom lägre bemanning men även på att medel avsatt till underhåll och drift inte har förbrukats av olika anledningar. En del av överskottet tillhör städverksamheten som i bokslut kommer att betalas tillbaka till nyttjarna. VA verksamheten redovisar ett underskott med 734 tkr. Underskottet beror bland annat på oplanerade underhållsåtgärder som fått vidtas vid ett avloppsreningsverk. Inom de skattefinansierade verksamheterna har intäkterna minskat och kostnaderna ökat. Intäktsminskningen beror främst på delad förvaltning mot miljö- och byggnadsnämnden. Kostnadsökningen beror på mestadels ökade kapitalkostnader. Inom VA verksamheten så har kapitalkostnaderna ökat på grund av fortsatt hög investeringsvolym. Även intäkter har ökat vilket beror på höjning av taxan som genomfördes januari Tekniska nämnden beräknas redovisa ett resultat på tkr varav -400 tkr är VA verksamheten. Verksamhet Vattenförsörjningen har fungerat bra under våren och sommaren. Under sommaren ökar vattenförbrukningen avsevärt i kommunen, och i år var produktionen i vattenverket nära maxgränsen. Reningsverken har i huvudsak fungerat bra. Försäljning pågår av de kommunala tomterna i Gisslerödsområdet som ligger i anslutning till Grebbestads västra del. En tomt är såld och det finns köpekontrakt på ytterligare fem tomter. På Vinbäck i Tanumshede har det sålts fyra tomter. Kart & mätverksamheten erbjuder numera tjänster i form av inmätning, utsättning och framtagande av nybyggnadskartor. Utbyggnaden av gång- och cykelväg mellan Sportshopen och Grebbestad camping pågår. Den nya infartsparkeringen i Fjällbacka har kommit till stor nytta under sommaren 2014 men i övriga kustsamhällen så är antalet parkeringsplatser otillräckligt under vissa sommarveckor p.g.a. många besökande

10 turister. Reinvestering av gatubelysningen samt utbyte av kvicksilverarmaturer pågår i Kville, Östad och Backa. Fastighet har samordnat arbetet med att få fram kontorslokaler till miljö och byggnadsförvaltningen samt tekniska förvaltningen. Ett avtal har tecknats med Tedact och inflyttning är beräknad till våren Dessutom har man på uppdrag av barn- och utbildningsförvaltningen arbetat fram en budget för ny förskola med fyra avdelningar i Tanumshede. Badbryggor var på plats och kommunens gator var sopade enligt kvalitetsgarantierna. Arbetet med att vårda kommunens kulturarv fortsätter med renovering av Ulseröds kvarn och Kaptensgården. Dessutom arbetar yttre miljö med att sköta kommunens grönytor, samhällsstäd i tätorterna och hålla rent runt återvinningsstationerna Måluppfyllelse Förvaltningen uppfyller alla mål utom tre: Riktvärdena för utsläpp från avloppsreningsverket har uppfyllts för 9 av 10 verk. Vid Hamburgsunds reningsverk har kraven inte uppfyllts på grund av att biobädden havererat, reningsprocessen har tillfälligt byggts om och driften har inte varit optimal under delar av sommarperioden. Kommunen har ansökt hos Länsstyrelsen om tillfälligt ändrade reningskrav under tiden fram till den permanenta ombyggnaden som planeras till Kommunens lokaler ska vara ändamålsenliga och uppfylla verksamheternas krav och skötas på ett sådant sätt att kapitalförstöring undviks. Verksamheten har ingen fastställd underhållsplan. Arbete med att ta fram en sådan pågår. Uppfylls delvis. En badplats, som är anpassad för funktionshindrade, ska finnas i varje samhälle. I dags läget finns tre badplatser som är anpassade för funktionshindrade. Kvalitetsgarantier När det gäller kvalitetsgarantierna så uppfylls de flesta. Nedanstående två garantier har inte uppfyllts. Verksamheten har inte utfört tömning av sopkärl på några badplatser enligt kvalitetsgarantierna fullt ut under juli månad. Ersättning av utdömd lekutrustning på skollekplatser har inte utförts på grund av oklarheter kring kostnadsansvar. Förenkla helt enkelt Diskussioner om hur förvaltningen kan medverka till att företag, besökare och övriga kommuninvånare upplever att man får en god service har förts i ledningsgruppen och på avdelningarnas arbetsplatsträffar. Kommunen kommer att införa kundcenter i två nivåer med start 2015 och arbete pågår genom kartläggning av frågor och ärenden som passar på de olika nivåerna samt bemanning. Tekniska förvaltningen och miljö- och byggnadsförvaltningen skall inrätta ett gemensamt kundcenter, nivå 2 i Tedacthuset fr.o.m. våren Kundcentret kommer att innefatta en gemensam reception, bemannad med minst en person från respektive förvaltning. Förvaltningen inväntar kommunledningens upphandling av e- tjänster för att successivt därefter erbjuda möjlighet att beställa olika tjänster från kommunen. En lotsgrupp för företag har inrättats och personal från förvaltningen deltar. Oftast representeras förvaltningen av förvaltningschefen men när det går att urskilja behov av specialistkompetens medverkar även andra medarbetare från förvaltningen. Syftet är underlätta för näringsidkare och övriga när t.ex. ny verksamhet skall startas upp eller utvecklas. Översyn av förvaltningens sidor på kommunens hemsida pågår kontinuerligt för att få en bättre och tydligare information. Miljö- och byggnadsnämnden Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Resultat Balanserat resultat Ekonomi Miljö- och byggnadsnämnden redovisar ett resultat som är bättre än budget. Både intäkter och kostnader är högre än budget. Kalkning har genomförts och påverkar både intäkter och kostnader. Ärendeinströmning är fortsatt hög för bygglov som redovisar högre intäkter än budgeterat samtidigt som kostnaderna är lägre. Både intäkter och kostnader har ökat jämfört med samma period förra året. Miljöoch byggnadsnämnden har sedan årsskiftet en egen förvaltning. Intäktsökningen beror på internfinansiering av mbf administration som tidigare gjorts mot tekniska förvaltningen. Utökad bemanning är en anledning till kostnadsökningen. Dessutom har kalkningen i år genomförts i större omfattning än i fjol och påverkar både intäkter och kostnader. Miljö- och byggnadsnämnden prognostiserar ett resultat på -950 tkr per 31 december Verksamhet Omfattning och behov av kommunens fysiska planering är fortsatt stort. Intresset från enskilda intressenter att exploatera för ny bostadsbebyggelse i kustzonen är oförändrat på en hög nivå. Verksamheten har fortsatt arbetet med detaljplaner där miljöoch byggnadsnämnden under perioden har godkänt fem planförslag i Fjällbacka, Grebbestad, Tanumshede och i Tegelstrand för samråd eller granskning. Tre detaljplaner som möjliggör bostadsbebyggelse i Grebbestad har antagits. Planavdelningen arbetar också med en ny kommunomfattande översiktsplan och medverkar tillsammans med Strömstad, Sotenäs och Lysekils kommuner att upprätta en blå översiktsplan som omfattar kommunernas havsområden. Planavdelningen har under perioden rekryterat tre planarkitekter, vilket innebär en utökning med en handläggare. Under perioden 1 januari till den 31 augusti har 290 bygglovansökningar inkommit och 279 ärenden avslutats. Bland övriga ärenden som inkommit till verksamheten under perioden kan också nämnas 38 förhandsbesked och 21 strandskyddsärenden. Anmälningar sedan den nya lagen om Attefallsåtgärder införts i början av juli har det inkommit 58 sådana anmälningar. Anmälan om tillsyn enl. pbl (plan och bygglagen) har 64 nyinkomna ärenden registrerats. Det har också tagits beslut om 190 startbesked, att avskriva 84 ärenden och det har avslutats 36 tillsynsärenden. I övrigt kan nämnas att verksamheten är engagerad i en översyn av kommunens sjöbodspolicy och den fortsatta kunskapsuppbyggnaden kring kommunens kulturmiljövärden. Arbetet inom miljöbalkens område kan delas in i områdena miljöskydd, hälsoskydd och naturvård. Miljöskyddet omfattar sådant som regelbunden tillsyn av företag som hanterar kemikalier, handläggning av ansökningar/anmälningar för enskilda avlopp och värmepumpar, ärenden om akuta utsläpp och förorenad mark. Hittills under året har miljöavdelningen arbetat med bland annat hälsoskyddstillsyn på skolor och förskolor, miljötillsyn på företag med drivmedelsförsäljning och miljötillsyn vid E6-bygget. Inventeringen av enskilda avlopp har fortsatt inom områdena Svenneby-Bottna och Hamburgsund-Heestrand. I Tanums kommun finns cirka 200 livsmedelsanläggningar varav cirka 20 är dricksvattenanläggningar. Livsmedelskontroll har under perioden januariaugusti utförts på en stor andel av de verksamheter som ska besökas under året. Mest intensivt har arbetet varit under sommarsäsongen. Kalkningen har utförts under sommaren och sker på uppdrag av länsstyrelsen för att motverka försurning och säkerställa en god livsmiljö för det biologiska livet i sjöar och vattendrag. Måluppfyllelse Det finns några svårmätta mål inom nämnden men ambitionen att uppfylla målen genomsyrar verksamheterna och bedömningen har gjorts att målen kommer att uppfyllas. Kvalitetsgarantier Kvalitetsgarantin inom fysisk planering har inte uppfyllts. Det beror på fortsatt stor efterfrågan på detaljplanearbete samtidigt

11 som upplärning av nyanställda har tagit tid från övriga handläggare. Miljöbalkens kvalitetsgaranti avseende handläggning av ansökan om enskilt avlopp ska i normalfallet påbörjas inom tre veckor har inte alltid uppfyllts. Övriga verksamheter uppfyller sina kvalitetsgarantier. Nyckeltal Bygglovsansökningar Prioriterat nyckeltal rörande bygglov: 50 procent av bygglovsärendena ska avslutas inom sex veckor från det att fullständiga ansökningshandlingar föreligger. Gäller på årsbasis men följs upp månadsvis och uppfylls. Inventering enskilda avlopp Prioriterat nyckeltal rörande inventering av enskilda avlopp: andelen enskilda avlopp som uppfyller godtagbar nivå på rening ska öka. Andelen godtagbara wc-avlopp har ökat inom flera av de områden som inventerats. Hogar har gått från 70 procent godtagbara wc-avlopp vid årsskiftet till 80 procent idag, Skärbo från 49 till 62 procent och Joreälvens avrinningsområde från 31 till 43 procent. Miljöavdelningen har nu påbörjat inventering inom områdena Svenneby-Bottna och Hamburgsund-Heestrand. Förenkla helt enkelt Miljö- och byggnadsförvaltningen arbetar kontinuerligt med att förbättra verksamheten inom olika områden. Kommunen har i sin handlingsplan utifrån Förenkla helt enkelt beslutat att prioritera tillgänglighet, inrättande av företagslots samt bemötande och service. Representanter från byggavdelningen och miljöavdelningen, vid behov även planavdelningen, deltar i Lotsgruppens möten. Nästan samtliga handläggare på förvaltningen deltog i en tvådagarsutbildning om kommunikation och bemötande i januari. Vi talar ofta om bemötande och det är en fråga och som vi prioriterar i samband med rekryteringsarbete på förvaltningen. Förvaltningen arbetar också med förberedelser för införande av kundcenter. Ett annat sätt att bemöta allmänheten är att möta dem på sin egen hemmaplan vilket avdelningen gjorde i somras för att informera om nya bygglovbefriade åtgärder. Denna information uppfattades som mycket lyckad och planer på liknande evenemang planeras. Utifrån rapporten Insikt 2013 finns det anledning att i det fortsatta utvecklingsarbetet särskilt uppmärksamma upplevelsen av rättsäkerhet och bemötande. Upplevelsen av rättssäkerhet är det enda delområde i rapporten där varken Bygglov eller Miljö- och hälsoskydd får ett helt godkänt NKI (nöjd kund index). Bemötande bör prioriteras högt därför att det är det område som företagarna själva anger som viktigast. Barn- och utbildningsnämnden Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Resultat Balanserat resultat Ekonomi Budget ökar med tkr, nettokostnaderna ökar med tkr mellan åren. Ökningen mellan 2013 och 2014 motsvarar totalt 2,3 procent. Intäkterna ökar med 12,0 procent bland annat genom ökade statsbidrag inom förskola, vuxenutbildning och gymnasieskola samt ökade barnomsorgsavgifter. Vid avräkning per september har barnantalet minskat mot budget och barn- och utbildningsnämnden lämnar tillbaks tkr till kommunstyrelsen. Grundskoleverksamheten minskar med 392 tkr och gymnasiet minskar med tkr. Nästa mätning kommer att ske den 1 december Nämnden beslutade i samband med kompletteringsbudgeten per 29 april att minska de utlagda resurserna med totalt tkr. Besparingar har skett inom följande verksamheter: Pedagogisk omsorg (familjedaghem) 500 tkr, förskolan 300 tkr, fritidshem 300 tkr, kultur och fritid 150 tkr och musikskolan 50 tkr. Verksamhetsuppföljningen nedan redovisas därför mot det minskade anslaget. De verksamheter som redovisar de största budgetavvikelserna är gymnasieskolan med tkr och Arbetsmarknadsenheten med -830 tkr. Central administration prognostiserar ett överskott på 550 tkr. Gymnasieskolans underskott orsakas dels av kostnader för elevassistenter till elever som går utbildning utanför kommunen dels av underskott i den egna gymnasieskolan. Underliggande kalkyl är inte justerad sedan april förutom med ett högre elevantal utanför kommunen. Kostnadern för gymnasiet kommer först in till kommunen under oktober månad. För den egna gymnasieskolan i Tanum är elevantalet lägre än budgeterat samtidigt som tjänsterna för våren inte motsvarar denna minskning. Från höstterminen har antalet tjänster minskat samtidigt som programutbudet har reducerats. För Futura har endast 8 elever blivit antagna inför höstterminen. Antalet kan dock komma att öka genom omval under augusti och september månad. Antalet elever beräknas dock bli lågt för årskurs 1 under läsåret. En aktiv marknadsföring av den egna verksamheten sker med målsättningen att öka elevantalet till den egna gymnasieskolan. Antalet elever till IM-programmen ökar främst genom flera ensamkommande flyktingbarn vilket för närvarande inte är prestationsanslagsgrundande. Arbetsmarknadsenhetens underskott har ökat kraftigt sedan uppföljningen per den 30 april. Orsakerna är för stor personalvolym i förhållande till minskande uppdrag från andra förvaltningar och externa parter. Bland annat har ett antal externa uppdrag avslutats för att undvika konkurrens med det privata näringslivet. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på tkr. Det balanserade resultatet per 31 december 2014 kommer således att uppgå till tkr. Verksamheten Utbyggnaden av förskolan fortsätter trots att barnantalet totalt i kommunen inte ökar. Tanumshede är den ort där det föds överlägset flest barn. Utöver nytillskottet på två avdelningar planeras för en helt ny förskola med cirka 100 platser. Antalet barn i fritidshemmen redovisar en fortsatt ökning mot tidigare år. Denna ökning ryms dock inom befintliga lokaler. Inom grundskolan ökar måluppfyllelsen nu trendmässigt sedan några år. Av eleverna som gick ut årskurs nio våren 2014, hade över 80 procent minst godkänt betyg i samtliga ämnen. Dessa resultat ligger över rikssnittet och är konsekvensen av kompetensutvecklingsinsatser och ett tydligt fokus på kunskapsmålen hos politiken och bland rektorer och pedagoger. Inom gymnasieskolan krymper kullarna och når inom något år sin lägsta nivå. Antalet elever på Tanums gymnasieskola har nått en absolut lägstanivå. En översyn av programutbudet kommer att ske under hösten, liksom en genomlysning av verksamhet och ekonomi. En politisk diskussion om kommunens ambitionsnivå när det gäller vuxenutbildning och gymnasieutbildning behöver föras parallellt med detta. Likaså behöver prestationsanslagen till gymnasieskolan ses över. Ett första större nationellt evenemang har ägt rum på Sparvallen lag USM i friidrott. Arrangemanget var väl genomfört, men publiktillströmningen kunde ha varit större. Den totala sjukfrånvaron är för de första 8 månader 5,43 procent jämfört med 2013 (5,43 procent). Sjukfrånvaron skiljer sig dock från tidigare år genom att öka under året från en låg nivå i februari (5,0 procent). Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar vidare med personalvårdsronder som är ett viktigt instrument i att upptäcka och följa upp riskfaktorer. En modell för att planera och följa upp lärares arbetsbelastning har tagits fram i samverkan med fack-

12 en. Resultaten kommer att följas upp under året. Måluppfyllelse Verksamhetsinriktning Barn- och utbildningsnämnden driver verksamheter i enlighet med de verksamhetsbeskrivningar som gäller för dess verksamhetsområden. Kvalitetsgarantier Inom Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde finns kvalitetsgarantier för barnomsorg, utbildning, kultur och fritid samt för arbetsmarknadsenheten. Barn- och utbildningsnämnden bedömer att måluppfyllelsen är god avseende kvalitetsgarantierna förutom vad gäller överenskommelse om samarbete skrivs mellan skola och hem om ansvarstagandet för barnets skolgång. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till överenskommelse som kommer att behandlas politiskt under hösten För att ytterligare förbättra uppföljningen av elevernas närvaro och rapporteringen till föräldrarna kommer ett digitalt system att införskaffas. Elevernas närvaro registreras automatiskt och vid frånvaro skickas sms till vårdnadshavare. Nyckeltal Förvaltningen genomför kontinuerliga enkätundersökninger inom barnomsorg och utbildning. För kultur och fritid genomförs en brukarundersökning för andra gången. Analys av dessa enkäter presenteras i samband med bokslutet. För betyg i samtliga ämnen årskurs 9, redovisas en fortsatt ökning av måluppfyllelsen mot tidigare år. Omsorgsnämnden Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Resultat Balanserat resultat Ekonomi Omsorgsnämndens bruttokostnader har ökat med 7,9 procent, cirka tkr jämfört med samma period förra året. Intäkterna har ökat med 13,4 procent vilket motsvarar tkr. Personalkostnaderna som uppgår till nästan 70 procent av omsorgsförvaltningens kostnader har ökat med 7 procent vilket motsvarar tkr i jämförelse med samma period förra året. Under första halvåret har omsorgsnämnden extraordinära personalkostnader som består av engångskostnader motsvarande cirka tkr. Bruttokostnaderna för administration, nämnd och medicinskt ansvarig sjuksköterska har ökat med 13,3 procent, motsvarande 835 tkr, vilket till stor del beror på extraordinära personalkostnader år 2014 i jämförelse med Intäkterna har ökat med 40 procent, 219 tkr vilket beror på användande av beviljade projektmedel. Dessa enheter prognostiserar ett överskott med 920 tkr, varav cirka 400 tkr är ej ianspråktagna medel avsatta för utveckling och resterande beror på återhållsamhet. Individ- och familjeomsorgens bruttokostnader har ökat med 15,6 procent, vilket nästan motsvarar tkr i jämförelse med tidigare år. Intäkterna har ökat med 2,5 procent, 27 tkr. Individ- och familjeomsorgen prognostiserar ett underskott på tkr till följd av ökade kostnader för försörjningsstöd och kostnader utöver ram för placeringar. Flyktingverksamhetens bruttokostnader har ökat med 125,6 procent vilket motsvarar tkr. Intäkterna har ökat med 123 procent, tkr. Förhållandena inom flyktingverksamheten är förändrade i jämförelse med förra året, då det är fler externa placeringar av ungdomar utanför ungdomsboendet Vinbäck, vilket ökar både intäkter och kostnader. Kostnadsökningarna beror på successivt utökad verksamhet, varav lönekostnaderna utgör cirka tkr. Under 2014 har omsorgsnämnden tagit över det gemensamma socialsekreterarteamet för norra Bohuslän, vilket ökar både intäkterna och kostnaderna. Flyktingverksamheten prognostiserar ett överskott med totalt tkr. Nettokostnaderna inom funktionshinderverksamheten har ökat med 6,7 procent, vilket motsvarar tkr. Bruttokostnaderna har ökat med 8,3 procent som motsvarar tkr och intäkterna med 12,5 procent, tkr. Både kostnadsökningen och intäktsökningen påverkas av volymökningen inom psykiatrin. Intäktsökningen påverkas även av försäljning av verksamhet inom korttidsboende och korttidstillsyn. Prognosen visar ett underskott på totalt tkr. Underskottet består till största delen av köpta platser inom psykiatrin där ett underskott prognostiseras med tkr. Detta på grund av en placering som skett tidigare under året och nya planerade placeringar under hösten. Underskottet minskas på grund av effektiv personalplanering inom verkställigheten. Jämfört med samma period förra året har äldreomsorgens bruttokostnader ökat med 1,8 procent, cirka tkr. Avdelningens intäkter har minskat med 1,1 procent, 500 tkr. Prognostiserat underskott totalt för hemtjänsten är tkr (bistånd med ett överskott på tkr och verkställighet ett underskott på tkr). Den biståndsbedömda volymen har minskat från cirka timmar i genomsnitt per månad 2013, till cirka timmar under 2014, för omvårdnad enligt SoL inklusive HSL och sommargäster. Rekommendation enligt Västkom om ersättning för hemtjänst vid tillfällig vistelse i annan kommun är 360 kr per timme, i jämförelse med Tanum kommuns ersättning som är 428 kr för landsbygd och 387 kr vid tätort. Den totala prognosen för äldreomsorg är ett underskott cirka tkr. Att underskottet totalt inte beräknas högre beror på återhållsamhet med inköp och utbildning. Kostenhetens bruttokostnader har ökat med 9,0 procent, motsvarande cirka tkr. Intäkterna jämfört med samma period 2013 har ökat med 4,4 procent, 646 tkr. Kostenheten prognostiserar ett nollresultat. Omsorgsnämndens totala prognostiserade underskott är cirka tkr. Verksamhet Verksamheten på Möteshuset har utvecklats under året och bland annat bedrivs olika gruppverksamheter, exempelvis för tonårsföräldrar. Inom mottagnings- och utredningsavdelningen sker ett omfattande arbete med flyktingar, både familjer och ensamkommande barn. Mottagandet av ensamkommande barn ökade kraftigt under sommaren i och med att Migrationsverket började placera asylsökande barn utanför gällande avtal. För att möta denna utveckling, har avtalet med Migrationsverket utökats från tre till sex asylplatser. Migrationsverkets anläggningsboende på Edsviks Camping har inneburit omfattande kontakter med nyanlända som fått uppehållstillstånd, men inte bostad. För cirka 20 personer från anläggningsboendet har bostad kunnat erbjudas. En lokal överenskommelse har arbetats fram med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket gällande mottagandet av nyanlända. En genomlysning av ungdomsboendet Vinbäck har skett och ett kvalitetsarbete pågår utifrån en framtagen handlingsplan. Nya riktlinjer för färdtjänsten har arbetats fram och antagits av omsorgsnämnden. Två äldreomsorgshandläggare har utbildats till processledare i handläggningsmetoden Äldres behov i centrum som enligt omsorgsnämndens beslut ska användas framöver. Samverkan med Strömstads kommun har fortsatt genom den gemensamma psykiatrisamordnarens arbete. För att möta brukarnas förändrade behov inom äldreomsorgen pågår planering för konvertering av åtta platser för fysiskt sjuka till platser för demenssjuka inom särskilt boende. Förändringen planeras till årsskiftet. Under perioden har 37 personer flyttat in på särskilt boende och i genomsnitt har 153 av totalt 165 platser varit belagda. Även under sommaren 2014 har hemtjänsten tagit emot tillfälliga gäster från andra

13 kommuner sommargäster. I juli var det 58 gäster varav 34 hade omvårdnads- eller serviceinsatser, övriga hade enbart trygghetslarm och/eller matdistribution. Gästerna står för en 15 procentig utökning av verksamheten under juli. 13 tillfälliga gäster har under året varit aktuella inom hemsjukvården. Under året har förberedelser pågått för teknikupphandling avseende larm för särskilt boende, trygghetslarm i ordinärt boende, planerings- och registreringssystem samt nyckelfria låssystem. Anledningen till upphandlingen är uttjänt teknik samt att nuvarande avtalsperioder går ut. En strukturutredning genomfördes inom funktionshinderverksamheten under 2008 där en femtioprocentig ökning beräknades av behovet av platser inom de kommande åren. I juni 2014 har den ökningen uppnåtts i jämförelse med antalet platser Ökningen gäller inom insatserna bostad med särskild service, daglig verksamhet och personlig assistans och de förväntas fortsätta öka med ett till två ärenden per insats under Behovet av en ny avdelning (lokal och personal) för daglig verksamhet kvarstår. Fyra nya personer har tillkommit under året och en insats har avslutats. Vid årsskiftet var det inom daglig verksamhet 35 personer i verksamheten och i augusti var det 38 personer. För insatsen bostad med särskild service för barn har medel beviljats i kompletteringsbudgeten för bostad och ledningsresurs. Medel har äskats i budget 2015 för att kunna starta gruppboendet på helår. Insatsen är helt ny i kommunen och behovet är för närvarande en till två platser. Ett barn har beviljats denna insats och beslutet verksställs för närvarande genom köp av extern plats. Boendet behöver verkställas inom kommunen. Förberedelser pågår för att kunna skapa en bostad i kommunen. Tre personer på korttidsboendet för funktionshindrade kommer under hösten flytta till egna lägenheter. Först när alla flyttat kan fler personer skolas in på korttidsboendet. Regionen har sagt upp gällande avtal angående arbetsterapeutverksamheten. Detta innebär att arbete pågår med att anpassa arbetsterapeutbemanningen. Kommunen ökar den ekologiska andelen råvaror i den mat som tillagas mot det mål som är satt till år Måluppfyllelse Verksamhetsinriktning Omsorgsnämnden driver verksamheten på ett sätt som i allt väsentligt överensstämmer med verksamhetsinriktningarna för nämndens verksamhetsområden. Prioriterade mål/nyckeltal De prioriterade målen/nyckeltalen är kvalitet i vård och omsorg, tillgänglighet samt brukarfokus och gott bemötande. Uppföljning sker bland annat genom kvalitetsmätningar som brukarenkäter och servicemätningar. Hemtjänst och särskilt boende uppvisar god kvalitet i de nationella brukarundersökningarna Resultatet för 2014 publiceras under hösten. Inom funktionshinderverksamheten genomförs egna brukarundersökningar eftersom det inte finns någon nationell. Handlingsplaner för förbättringar görs utifrån resultaten. Individ- och familjeomsorgen har organiserats för att handläggare ska nås samma dag. Antalet handläggare inom äldreomsorgens biståndsenhet har utökats. Möjligheterna att nå handläggare per telefon ska förbättras. Omsorgsförvaltningens beslutade organisationsförändring till en väg in har ytterligare försenats, bland annat på grund av lokalfrågor. Förvaltningen deltar aktivt i arbetet med kommunens gemensamma kundcenter. Anhörigstödet har utvecklats inom alla verksamhetsgrenar. Samverkan sker forsatt i strukturerade former med brukarföreträdare inom de olika delarna av verksamheten. Samverkan med brukarorganisationer har skett vid planeringen av utökning av boendeplatser för barn/unga och vuxna inom funktionshinderverksamheten. Kvalitetsgarantier Inom omsorgsnämndens verksamhetsområde finns kvalitetsgarantier för bland annat hemtjänst, korttidsboende, särskilt boende, personlig assistans, daglig verksamhet, bostad med särskild service samt väntetider och tillgänglighet inom mottagningsoch utredningsavdelningen. Garantierna för handläggningstid från ansökan till beslut beräknas inte uppfyllas för hälften av ansökningarna om LSS-insats och övrigt bistånd inom individ- och familjeomsorg. För ansökningarna om hemtjänst och särskilt boende är det cirka 10 procent av handläggningen som inte beräknas uppfylla garantierna. Anledningen är brist på handläggarresurs. För genomförandeplaner inom äldreomsorgen beräknas inte alla kunna slutföras inom garanterad tid men väl påbörjas. När det gäller funktionshinderverksamheten har ett beslut om bostad med särskild service verkställts senare än garanterat, dock har bistånd erbjudits. Dessutom finns för närvarande tre personer aktuella för två lediga platser varav en just nu är föremål för rättslig prövning. Detta medför att behov kan uppstå utöver befintliga platser. Daglig verksamhet är inte dimensionerad för fler personer än de som hittills beviljats insatsen, skulle fler ansökningar komma in under 2014 så kan de inte verkställas inom garanterad tid. Under 2013 uppfylldes garantin om att alla kök ska vara KRAV-certifierade. Under en övergångsperiod under 2014 kommer garantin inte att kunna uppfyllas på grund av förändrade certifieringsregler för restaurang/ storhushåll. Reglerna kommer att ändras igen under 2015 och beräknas medföra att köken åter kan bli certifierade. Alla övriga kvalitetsgarantier beräknas uppfyllas under Förenkla helt enkelt Omsorgsförvaltningen har sedan tidigare arbetat med att öka tillgängligheten inom mottagnings- och utredningsavdelningen samt hälso- och sjukvården. Inom alkoholhandläggningen har informationen uppdaterats på kommunens hemsida. Förvaltningen har arbetat med brukare angående förhållningssätt och värdighetsgarantier. Deltagande från verksamhetsansvariga och förvaltningsledningen har ingått i en värdskapsutbildning på Futura. Arbetet med organisation av kundcenter är påbörjat. Framåtblick Tanums kommun har klarat det lagstadgade balanskravet och kommunfullmäktiges ekonomiska mål varje år sedan År 2014 beräknas resultatet bli cirka 8,8 mkr vilket innebär att kommunen klarar balanskravet men inte fullmäktiges ekonomiska mål innevarande år. Åren växer skatteunderlaget med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin växer med drygt en procent per år mellan 2014 och I de anvisningar till budget 2015 som kommunstyrelsen fastställt ligger inga förslag till besparingar i nämndernas budgetramar. Efter att ha legat på en låg nivå under första del av 2000-talet har investeringarna ökat kraftigt från 2008 och framåt. Även kommande år beräknas investeringarna ligga på en hög nivå. För att finansiera den omfattande investeringsverksamheten är och kommer en nyupplåning att vara nödvändig.

14 Investeringsuppföljning jan-aug 2014 Av den totala investeringsvolymen under perioden januari till augusti 2014 på tkr svarade investeringar i VA-området för tkr, gator och trafik tkr samt fastigheter tkr. Investeringar i exploateringsverksamhet har gjorts med tkr. Investeringar i inventarier uppgick till tkr. Investeringsbudgeten för 2014 uppgår till tkr. Tillsammans med beslutade ej utförda investeringar i bokslut 2013 på cirka tkr uppgår totalt budgeterade investeringar för 2014 till cirka tkr. Investeringsvolymen på tkr under perioden januari-augusti 2014 innebär att beslutade ej utförda investeringar nu uppgår till cirka tkr. Större investeringsprojekt inom respektive område under perioden januari till augusti 2014 har varit: VA-anläggningar I Sjöviken på Hamburgö utvidgas det kommunala verksamhetsområdet för VA med cirka 80 fastigheter. Arbetet beräknas vara färdigställt i december Investeringsutgift under perioden tkr. Total budget för projektet är tkr. En överföringsledning anläggs mellan Kämpersvik och Bodalsverket. Arbetet beräknas vara färdigställt i februari Under perioden har det investerats tkr. Total budget för projektet uppgår till tkr. Arbetet med att minska mängden ovidkommande vatten i spillvattensystemet och säkerställa distributionen av dricksvatten fortsätter. Under 2014 har det hittills investerats sammanlagt tkr i vattenförsörjning och ledningsnät. Gator- och trafik Under perioden har det investerats tkr i gång- och cykelvägar. Den största delen avser gång- och cykelväg längs med Gärdesvägen i Tanumshede. Utbyggnaden av gång- och cykelväg mellan Sportshopen och Grebbestad camping pågår. Den bedöms vara färdigställd i november. Reinvestering av gatubelysningen samt utbyte av kvicksilverarmaturer pågår nu i Kville, Backa och Östad. Totalt har det under perioden investerats tkr i gatubelysning. Exploatering Investering i exploateringsverksamhet har uppgått till totalt tkr, varav arbete med detaljplaner utgjorde tkr. Investering i uppförandet av ett Vindkraftverk på Tyft har under perioden uppgått till tkr. Inventarier Under perioden har anskaffning av inventarier gjorts med tkr, varav investering i tankbil till räddningstjänsten uppgår till 600 tkr. Projekt Total budget 2014 Utgift Omvandlingsområden Överföringsledning Kämpersvik Omläggning VA-ledningar Sanering ledningar Vattenförsörjning Övrigt VA-anläggningar Reinvestering vägbeläggningar Gång- och cykelbanor Utbyte belysningsarmaturer Övrigt Gator och trafik Energieffektivisering Förbättringsåtgärder Skolfastigheter Omsorgsfastigheter Övrigt Fastigheter Lekplatser Badplatser Tillbyggnad H-sunds idrottshall Övrigt Övriga investeringar Detaljplaner Exploateringsverksamhet Vindkraft Tyft Markköp Exploatering Hamnar Hamnar Inventarier Inventarier TOTALT

15 Särredovisning VA-verksamhet Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat Finansnetto Resultat efter finansnetto Förändring av resultatfond Periodens resultat BALANSRÄKNING Belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder: Kommunlån Ingående värde resfond Upplösning resultatfond Utgående värde resfond 0 0 Periodiserade anslutningsavg Summa långfristiga skulder Kortfristigaskulder Skulder och eget kapital Pensionsförpliktelser, som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna VA verksamheten redovisar ett underskott med 734 tkr. Underskottet beror främst på högre internränta och oplanerade underhållsåtgärder som fått vidtas vid ett avloppsreningsverk. Intäkterna har ökat med 11,0 procent. Brukningstaxan höjdes med åtta procent i januari. Även kapitalkostnaderna har ökat och det beror på den fortsatta höga investeringsvolymen. Övriga driftskostnader har ökat något delvis på grund av ökat underhåll utav ledningsnätet. Av verksamhetens kostnader januariaugusti 2014 utgör 703 tkr fördelade kostnader från tekniska nämnden. Kostnader för administration fördelas utifrån uppskattad tid. Nämndskostnader fördelas utifrån andelen ärenden i nämnden. Av kostnaderna utgör 287 tkr fördelade kommuncentrala kostnader. Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt kommunkansliet fördelas efter andelen ärenden. ITkostnader fördelas efter antalet PC. Personalkontoret fördelas efter antalet anställda. Ekonomikontoret, växel och tryckeri fördelas efter andel av bruttokostnader. Tanums Bostäder AB Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat Finansiella intäkter - - Finansiella kostnader Resultat Tanums Bostäder AB redovisar ett negativt resultat uppgående till tkr för årets åtta första månader. Det negativa resultatet har sin förklaring i att samtliga färdigställda fastigheter på Håkebacken i Fjällbacka, ännu inte är sålda. Bolagets resultat exklusive projektet Håkebacken uppgår till tkr, vilket är knappt 500 tkr sämre än vid samma tidpunkt Resultatminskningen beror främst på högre räntekostnader. Uthyrningsnivån är mycket god. Under perioden januari till augusti har i princip samtliga lägenheter varit uthyrda. Under perioden har investeringarna uppgått till tkr. Den större delen av investeringskostnaden är härförlig till nybyggnationen på Håkebacken och Kyrkskolan i Fjällbacka, renoveringen av 60 lägenheter på Bergsvägen i Tanumshede samt införskaffandet av en ersättningslänga (10 lägenheter) i samband med denna renovering. De båda förstnämnda projekten har färdigställts under våren Detaljplanen är klar för området Kuseröd i Grebbestad. Bolaget har påbörjat upphandlingsarbetet och beslut om eventuell byggnation kommer att fattas av styrelsen i december. Bolagets arbete med energieffektiviseringar och miljödiplomering fortsätter. Bolaget har för närvarande en medarbetare långtidssjukskriven. Per den 31 december beräknas Tanums Bostäders resultat, i enlighet med budget, uppgå till 500 tkr. Tanums Hamnar AB Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat Finsiella intäkter 1 3 Finansiella kostnader Resultat Tanums Hamnar AB redovisar ett resultat uppgående till tkr per den 31 aug Resultatutfallet är en förbättring med cirka 700 tkr jämfört med motsvarande period föregående år. Resultatförbättringen beror till stor del på en gynnsam vinter samt en allt lägre personalkostnad. Under våren har bolaget utöver det löpande underhållsarbetet bl.a. byggt nya bryggor i Spånslätt och på Resö, investerat i Badholmens badplats och vandrarhem i Fjällbacka samt förstärkt en brygga i Hamburgsund. Bolaget har dessutom gjort en översyn av avgiftsnivån när det gäller arrenden för uteserveringar. Av hittills inkomna siffror för gästhamnsbeläggningen i våra hamnar, framgår att antalet gästnätter har ökat gentemot föregående år. Grebbestads gästhamn har ökat mest, därefter Hamburgsunds- och Fjällbackas gästhamnar. Under perioden har investeringarna uppgått till tkr. Sjukfrånvaron är fortfarande låg i bolaget. Per den 31 december beräknas resultatet uppgå till 445 tkr, vilket är i enlighet med budget. RAMBO AB Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Tanums kommun är delägare i RAMBO AB tillsammans med Lysekil, Munkedal och Sotenäs kommun. Kommunens ägarandel är 20,6 procent. RAMBO AB ingår inte i kommunens koncernredovisning. Resultat efter åtta månader är tkr.

16 NOTER (mkr) 1. Verksamhetens intäkter Statsbidrag 33,6 23,5 Övriga bidrag 8,8 8,9 Barnomsorgsavgifter 5,4 4,8 Äldreomsorgsavgifter 15,1 15,5 VA- och renhålln avg 31,8 28,5 AFA återbetalning - 11,0 Hyresintäkter 11,0 10,6 Granskingsavg 5,2 5,0 Försälj. tjänster o vht 11,7 7,6 Tomtförsäljning 1,9 4,2 Reavinst 7,2 0,0 Övrigt 7,9 6,9 Summa 139,6 126,4 2. Verksamhetens kostnader Personalkostnader 302,3 284,6 Material 21,5 22,3 Köpta tjänster 119,0 109,6 Bidrag 13,7 11,1 Pensionskostnader 27,1 23,6 Övrigt 6,3 2,9 Summa 490,0 454,1 3. Avskrivningar Inventarier 2,8 2,9 Fastigheter och anl. 27,8 25,7 Summa 30,5 28,5 4. Skatteintäkter Preliminär skatteintäkt 309,8 301,9 Prognostiserad slutavräkning 0,8-0,4 Summa 310,6 301,5 5. Generella statsbidrag Kommunal fastighetsavgift 21,7 20,1 Strukturbidrag 0,9 0,0 Bidrag inkomstutjämning 80,4 83,2 Avgift kostnadsutjämning -3,7-17,0 Kostnadsutjämning för LSS -5,2-5,9 Regleringsavgift 1,9 3,7 Summa 95,9 84,2 6. Finansnetto Ränteintäkter 1,0 1,0 Räntekostnader på lån -7,4-7,6 Räntekostn på pensionskuld -0,3-1,2 Övrigt -0,1-0,1 Summa -6,8-7,9 7. Just. för ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar 30,5 28,5 Justering avskrivning 0,0 0,1 Minskn avsättningar pga utb -4,0-1,8 Omklassificering till omstillg 7,2 - Reavinst -7,2 - Summa 26,6 26,8 8. Fordringar Vatten och renhållning 14,5 1,2 Barnomsorgsavgifter 1,2 0,9 Äldreomsorgsavgifter 3,1 3,2 Hyror och arrenden - 0,2 Statsbidragsfordringar - 0,6 Moms 7,3 7,9 Skatteintäkter 30,4 33,4 Förutbetalda kostnader 4,5 3,9 Upplupna intäkter 8,9 7,6 THTAB koncernkonto - 4,5 TBAB koncernkonto 7,1 14,4 Övrigt 1,4 16,1 Summa 78,4 93,7 9. Kassa och bank Kassa 0,0 0,0 Kommundel i kocernkonto 25,7 58,0 THTAB:s del i koncerkonto -1,9-4,5 TBAB:s del i koncernkonto 7,1-14,4 Utnyttjande av checkkredit 0,0 0,0 Summa 30,9 39,2 10. Eget kapital Ingående eget kapital 360,7 350,0 -varav Resultatutjämningsreserv 15,0 15,0 Insatsemission Kommuninv 1,2 1,6 Årets resultat 18,8 9,0 Utgående eget kapital 380,7 360,7 Rörelsekapital -6,8 17,1 Anläggningskapital 387,5 343,5 Totalt 380,7 360,7 11. Avsättningar PENSIONSAVSÄTTNING 24,9 24,9 Ansvarsförbindelse 264,0 267,0 ÅTERLÅNADE MEDEL 288,9 291,9 Aktualiseringsgrad 98% 98% Överskottsfond hos KPA - - Övriga avsättningar IB återställande avfallsdeponi 7,3 12,3 Minskning pga utbetalningar -4,0-5,0 UB återställande avfallsdeponi 3,3 7,3 Summa avsättningar 28,2 32,2 12. Långfristig skuld Kommunens långfristiga skuld består dels av lån hos bankinstitut och dels anslutningsavgifter från VA kollektiviet. Kommun och bolag använder endast ränteswappar som finansiellt instrument för att säkra ränterisk. Nedan görs en beskrivning av vilka säkringsrelationer avseende swappar som fanns utestående på balansdagen. Varken kommun eller bolag har förtidsinlöst eller förlängt några swapkontrakt under perioden Handelsbanken 40,0 40,0 Kommuninvest 295,0 305,0 Sparbanken Tanum - 20,0 Övrigt 82,6 80,8 Summa 417,6 445,8 Förfall till räntejustering enligt följande: 0-1 år 87,6 1-2 år 0,0 2-5 år 85, år 245,0 Summa 417,6 Derivat Nominelt värde swapkontrakt 330,0 Marknadsvärde ,5 Undervärde 32,5 Genomsnittsränta inkl derivat 3,84% Genomsnittsränta exkl derivat 1,27% Räntebindning inkl derivat 6,28 år Räntebindning exkl derivat 0,09 år Motparter swapkontrakt Nordea 25,0 25,0 SEB 205,0 180,0 Swedbank 100,0 100,0 Summa Kort skuld Preliminär skatt, dec 8,1 7,1 Arbetsgivaravgift, dec 9,4 8,3 Semesterlöneskuld 30,9 30,9 Leverantörsskulder 11,6 24,7 Upplupna kostnader 36,0 14,7 Förinbetalda intäkter 8,5 4,3 Förutbetald skatteintäkt 3,5 3,0 Årets intjänade pensioner 1,7 19,3 Kommunens skuld till TBAB 7,1 0,0 Övrigt 6,5 3,6 Summa 123,2 116,0

17 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 6(50) Kommunstyrelsen KS 221 KS 2014/ Finansrapport för perioden 1 januari 31 augusti 2014 Finansrapport per den 31 augusti 2014 har upprättats, bilaga. Beredande organs förslag Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att lägga finansrapporten till handlingarna. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

18 KONCERNEN FINANSRAPPORT MAJ-AUGUSTI 2014 LIKVIDITET Koncernens likviditet ökade under perioden maj till augusti 2014 med 5,7 mkr. Kommunens likviditet ökade med 26,2 mkr, vilket framförallt beror upptagning av lån på 20,0 mkr. Tanums Bostäders AB likviditet minskade med 17,6 mkr, vilket framförallt beror på det pågående projektet med renovering av lägenheter på Bergsvägen i Tanumshede. Tanums Hamnars AB likviditet minskade under perioden med 2,9 mkr. Likviditeten uppgick till 30,9 mkr per den 31 augusti. Likviditeten har varit placerad på bank och kassa. Av koncernens likviditet uppgick kommunens andel till 25,7 mkr. THAB:s och TBAB:s andel uppgick till -1,9 respektive 7,1 mkr. Likviditetsutveckling Likviditetsutveckling 10 0 IB jan feb mars april maj juni juli aug Likvid ställning Belopp tkr maj jun jul aug maj-aug Ingående saldo Utgående saldo Placering av likviditet Belopp tkr Likviditeten var placerad 31/ Löptid placeringar Belopp tkr Placering Belopp Löptid Belopp Andel Kassa 35 Dagslån ,0% Postgiro 0 Bank Total Total ,0% Placeringar maj-augusti 2014 Belopp tkr Värdepapper Belopp Period Ränta Dagslån (genomsnitt) ,44%

19 TANUMS KOMMUN MED BOLAG Finansiell rapport per Lån och derivat 1. LÅN kkr % kkr % kkr % Handelsbanken Kommuninvest SEB Sparbanken Tanum Summa lån Antal kontrakt DERIVAT 2.1. Swapar Disp. kkr Disp. kkr Disp. kkr Nordea st SEB st Swedbank st Summa swapar Antal kontrakt % % % Räntebindning 0-3 månader Förfalloprofil 3-6 månader månader Summa inom ett år år år år år år år år år år Summa förfall Ränta och löptider Genomsnittsränta (effektiv) 3,60 % 3,54 % 3,33 % Räntebindning 5,50 år 6,06 år 5,46 år Kapitalbindning 2,88 år 3,25 år 2,19 år Räntebindning exkl. derivat 0,10 år 0,11 år 0,12 år % % % Kapitalbindning 0-3 månader Förfalloprofil 3-6 månader månader Summa inom ett år år år år år år år år år år Summa förfall

20 AVSTÄMNING MOT FINANSPOLICY Lån och derivat Tillåtna instrument är ränteswapar, ränteterminer, FRA, Caps och Floors Ränteswapar Ränta och löptider Den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen skall ej understiga 1 år och ej överstiga 7 år 5,50 år Kapitalbindning Förfalloprofil Maximalt 30% av skuldportföljen bör förfalla inom ett och samma år 35% Högst inom 4-5 år

21 Upptagna och lösta lån och swapar 1 maj - 31 augusti 2014 Portfölj grupp Datum Belopp Beloppstyp Motpartsgrupp Referens Ränta Slutdag Tanums Kommun Start Kommuninvest Stibor 3 mån +0,30% 0, Totalt Totalt Tanums Kommun

22 FINANSRAPPORT Maj-Augusti 2014 Samhällsekonomi Läget i den amerikanska ekonomin förbättras successivt och även inom euroområdet ser förutsättningarna allt ljusare ut. Det innebär att tillväxten i omvärlden fortsätter att stärkas. Utvecklingen stöds av centralbankernas expansiva penningpolitik och en gradvis mindre åtstramande finanspolitik. Utvecklingen i Ukraina, Irak, Syrien med flera länder skapar osäkerhet, men har hittills haft begränsad spridning till de finansiella marknaderna. I euroområdet fortsätter den ekonomiska aktiviteten att förstärkas. Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svag. Utvecklingen på olika delområden har varit splittrad. Produktionen i byggbranschen och delar av den privata tjänstesektorn har vuxit snabbt samtidigt som svag export bidragit till att industriproduktionen backat ytterligare. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrad. Den låga inflationen har medfört att Riksbanken i juli sänkte styrräntan till 0,25 procent. Styrräntan är därmed tillbaka nere på den exceptionellt låga nivå som rådde under andra halvan av 2009 och första halvan av 2010 när oron kring finanskrisen var som störst. Utvecklingen på arbetsmarknaden förblir dock trög även om arbetslösheten sakta sjunker. Ränteutveckling Riksbanken sänkte under 2012 och 2013 sin viktigaste styrränta, reporäntan, från 1,75 procent till 0,75 procent. I juli 2014 sänkte Riksbanken reporäntan med ytterligare 50 räntepunkter till 0,25 procent. De korta marknadsräntorna har under årets åtta första månader sjunkit med cirka 0,4 procenteter. Den femåriga swapräntan steg under 2013 med nästan en procentenhet. Sedan årsskiftet har femårsräntan fallit med mer än en procentenhet och noterades i slutet av augusti till 1,00 procent. Den så kallade räntekurvan har därmed blivit betydligt flackare, skillnaden mellan korta och långa räntor har minskat. I takt med att konjunkturutsikterna förbättras bör obligationsräntorna åter stiga, men beräknas ändå ligga kvar på en låg nivå under det närmaste året. De korta räntorna beräknas ligga kvar på en låg nivå det närmaste året.

23 LIKVIDITET Kommunens likviditet uppgick till 25,7 mkr per den 31 augusti. Likviditeten har ökat under perioden maj till augusti 2014 med 26,2 mkr. Orsaken är framförallt att kommunen upptagit lån på 20,0 mkr. Likviditetsnivån den 31 augusti låg 6,4 mkr över plan, vilket till största delen beror på en lägre investeringsnivå än planerat. Tanums Bostäders andel av koncernkontot uppgick till 7,1 mkr. Tanums Hamnars andel av koncernkontot uppgick till minus 1,9 mkr. Kommunens likviditet inkl bolagens andel av koncernkontot uppgick därmed till 30,9 mkr. Likviditetsutveckling Plan Utfall IB jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Likvid ställning Belopp tkr maj jun jul aug maj-aug Ingående saldo Inbetalningar Utbetalningar Utgående saldo Placering av likviditet Belopp tkr Likviditeten var placerad 31/ Löptid placeringar Belopp tkr Placering Belopp Löptid Belopp Andel Kassa och dagskassor 33 Dagslån ,0% Postgiro 0 Bank Bank (del i koncernkonto) Total Total ,0% Placeringar maj-augusti 2014 Belopp tkr Värdepapper Belopp Period Ränta Dagslån (genomsnitt) ,44%

24 TANUMS KOMMUN Finansiell rapport per Lån och derivat 1. LÅN kkr % kkr % kkr % Handelsbanken Kommuninvest Sparbanken Tanum Summa lån Antal kontrakt DERIVAT 2.1. Swapar Disp. kkr Disp. kkr Disp. kkr Nordea st SEB st Swedbank st Summa swapar Antal kontrakt % % % Räntebindning 0-3 månader Förfalloprofil 3-6 månader månader Summa inom ett år år år år år år år år år år Summa förfall Ränta och löptider Genomsnittsränta (effektiv) 3,84 % 3,78 % 3,30 % Räntebindning 6,28 år 7,13 år 5,74 år Kapitalbindning 2,88 år 3,28 år 2,09 år Räntebindning exkl. derivat 0,09 år 0,12 år 0,12 år % % % Kapitalbindning 0-3 månader Förfalloprofil 3-6 månader månader Summa inom ett år år år år år år år år år år Summa förfall

25 AVSTÄMNING MOT FINANSPOLICY Lån och derivat Tillåtna instrument är ränteswapar, ränteterminer, FRA, Caps och Floors Ränteswapar Ränta och löptider Den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen skall ej understiga 1 år och ej överstiga 7 år 6,28 år Kapitalbindning Förfalloprofil Maximalt 30% av skuldportföljen bör förfalla inom ett och samma år 30% Högst inom 3-4 år och 4-5 år

26 Upptagna och lösta lån och swapar 1 maj - 31 augusti 2014 Portfölj grupp Datum Belopp Beloppstyp Motpartsgrupp Referens Ränta Slutdag Tanums Kommun Start Kommuninvest Stibor 3 mån +0,30% 0, Totalt Totalt Tanums Kommun

27 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 7(50) Kommunstyrelsen KS 222 KS 2014/ Budgetuppföljning för kommunstyrelsens verksamhetsområde per den 31 augusti 2014 Föreligger budgetuppföljning för kommunstyrelsens verksamhetsområde per den 31 augusti 2014, bilaga. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga budgetuppföljningsrapporten till handlingarna. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

28 Kommunstyrelsen Intäkter Kostnader Verksamhetsresultat Kommunbidrag Resultat Balanserat resultat Ekonomi Nettokostnaden för kommunstyrelsens verksamhet uppgår till tkr för perioden januari-augusti vilket är cirka tkr högre än under de åtta första månaderna Ökningen beror bland annat på ökade kostnader räddningstjänst, kommungemensam verksamhet och kommunledning. Kommungemensam verksamhet, näringslivsverksamhet och kommunledning beräknas göra ett bättre resultat än budgeterat medan räddningstjänsten och turismverksamhet beräknas göra ett sämre resultat än budgeterat. Kommunstyrelsen har beslutat att disponera tkr ur sitt balanserade resultat främst för att finansiera utbyggnad av bredband och det fortsatta arbetet med översiktsplanering. Förutom disposition av tidigare års överskott bedrivs verksamheten i princip inom av kommunfullmäktige tilldelad budget förutom att arbetat med släckning av tre större skogsbränder vilket beräknas medföra ett budgetunderskott på tkr för räddningstjänsten. Kommunstyrelsen beräknas göra ett underskott på tkr per den 31 december. Verksamhet I maj genomfördes val till Europaparlamentsval kommer och i september genomfördes val till Riksdag, region och kommunen. Arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan för Tanums kommun. Förutom översiktsplanen pågår arbete med ett 60-tal olika detaljplaner. Planer som skapar möjlighet till nya bostäder och verksamhetsmark prioriteras. Beslut har fattats om utställning av delar av detaljplanen för Tanumshede centrum och för ett nytt bostadsområde, Anneberg, i Grebbestad. Ett nytt bostadsförsörjningsprogram för Tanums kommun kommer att fastställas under hösten I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i kommunerna klättrar Tanum från plats 267 till plats 241. Kommunfullmäktige har antagit ny bolagsordning och nya ägardirektiv för Tanums Bostäder AB, Tanums Hamnar AB och Rambo AB. Byggnationen av Tanums shoppingcenter pågår. Shoppingcentret beräknas stå klart under hösten I april öppnade Happy Price sin nya butik vilket skapade ett flertal nya arbetstillfällen i kommunen. Byggnation av den sista etappen av motorväg genom Bohuslän pågår. Motorvägen beräknas öppna under Från mars har invånare över 75 år möjlighet att resa gratis med kollektivtrafiken inom kommunen. Utbyggnaden av bredband i kommunen pågår och sker främst genom fiberföreningar. Flertalet fiberföreningar kommer att vara klara med sitt arbete under 2014 vilket innebär att merparten av företagen och hushållen i kommunen då kommer att ha tillgång till bredband i form av fiber. En ny personalpolicy har utarbetats och antagits av kommunfullmäktige. Ett omarbetat arvodesreglemente samt nya pensionsavtal för förtroendevalda har antagits av kommunfullmäktige. I det personalstrategiska arbetet prioriteras frågor kring ledarskap och hälsa. Ett ledarutvecklingsprogram med totalt elva deltagare från Tanum, Sotenäs och Strömstad har genomförts under våren Återkoppling av resultaten från arbetsmiljö- och hälsoenkäten och upprättande av handlingsplaner pågår på många arbetsplatser i kommunen i syfte att förbättra arbetsmiljö och verksamhet. Löneöversyn 2014 är slutförd och ny lön utbetalades i april. Utfallet av löneöversynen ligger på cirka tre procent. Beslut har tagits att inrätta ett kundcenter för att förbättra tillgänglighet och service till företag och kommuninvånare. Kundcentrat kommer vara i drift från januari Införande av e-tjänster sker succesivt. En satsning görs på ett förbättrat innehåll och kvalitet på kommunens hemsida tanum.se samtidigt som det görs ett arbete med att förenkla språket på hemsida och i protokoll. I kvalitetsmätningen Kvalitet i korthet får kommunen bra betyg inom kommunens prioriterade verksamhetsområden skola och omsorg, dock är kostnadsnivån fortsatt hög. Räddningstjänsten har under de första åtta månaderna 2014 haft 321 utryckningar vilket är cirka 50 fler än samma period förra året. Tre större skogsbränder under sommaren krävde omfattande räddningsinsatser. Räddningstjänsten har fortsatta problem att rekrytera deltidsbrandmän. Måluppfyllelse Verksamhetsinriktning Kommunstyrelsen driver sin verksamhet på ett sätt som i allt väsentligt överensstämmer med verksamhetsinriktningarna för kommunstyrelsens verksamhetsområden.

29 Kommunstyrelsen aug juni april feb Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunkansliet Ekonomikontoret Personalkontoret Valnämnden Övrigt Kommunledning Växel IT Tryckeri/Post Bilenheten Övrigt Service Kollektivtrafik Räddningstjänst Näringsliv Försäkringar Personalåtgärder Lokaler Översiktsplanering mm Fastighetsskatt Bidrag Totalförsvar Information Bredband Övrigt 0 0 Gemensam verksamhet Hamnverksamhet Turismverksamhet Total Disposition överskott Resultat/Prognos EU-projekt mm Disposition av överskott

30 Kommunkansliet 100 Personalkontoret 200 Räddningstjänsten 200 Näringslivsverksamhet 100 Informationsverksamhet 66 Översiktsplanering 565 Bredband Summa 4 706

31 Kvalitetsgarantier Kommunstyrelsen har kvalitetsgarantier som anger mål för telefonväxel, räddningstjänst samt allmänhetens tillgänglighet till förvaltning, information och handlingar. Olika mätningar har visat att kommunen inte lever upp till målsättningen avseende tillgänglighet och svarstider i telefon och mail. Förbättringar inom detta område kommer att prioriteras.

32 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 8(50) Kommunstyrelsen KS 223 KS 2011/ Riktlinjer för likviditetsförvaltning och finansiering- revidering Kommunstyrelsen antog den 25 maj 2011, 167 riktlinjer för likviditetsförvaltning och finansiering. Ritlinjerna behöver nu revideras. Förslag till reviderade riktlinjer, bilaga. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta reviderade riktlinjer för likviditetsförvaltning och finansiering Justering (sign) Utdragsbestyrkande

33 Riktlinjer för likviditetsförvaltning och finansiering 1. Organisation 1.1 Kommunstyrelsens uppgift Kommunstyrelsen skall: Minst en gång per år, eller vid behov, lämna förslag till kommunfullmäktige om revideringar av kommunens finanspolicy Utarbeta riktlinjer för likviditetsförvaltning och finansiering vilka ska fastställas av kommunstyrelsen minst en gång per år 1.2 Ekonomikontoret uppgift Ekonomikontorets uppgift är att: Ha det övergripande ansvaret för kommunkoncernens finansiella verksamhet. Bevaka utvecklingen i de finansiella marknaderna. Lämna erforderlig service i finansiella frågor till koncernens olika enheter. Ombesörja att kommunstyrelsen och bolagen erhåller fastställda rapporter om den finansiella utvecklingen och ställningen samt i övrigt, hos styrelsen, initiera frågor som är av vikt för kommunens finansverksamhet. Administration och samordning av koncernens betalningsströmmar genom koncernkonto. Placera koncernens likviditet. Utföra koncernens upp- och utlåning. Teckna avtal avseende leasing 2. Koncernkonto Alla nämnder samt bolagen i den kommunala koncernen skall ingå i koncernkonto- systemet och får inte utan kommunstyrelsens tillstånd öppna andra konton. 2.1 Nämndsspecifika konton i koncernkontostrukturen I koncernkontostrukturen kan nämndsspecifika konton upprättas. När ett nämndspecifikt konto har upprättats ska den nämnd som kontot avser besluta om vilka som har delegation att teckna kontot. 1 (5)

34 3. Likviditetsförvaltning (placering) Kravet på god säkerhet i kommunens likviditetsförvaltning, innebär att bl a kredit-, ränte- och likviditetsrisker skall undvikas eller minimeras. Vid placering av kommunens medel skall därför sådana former väljas att kraven på mycket lågt risktagande tillgodoses och att - med beaktande av detta - bästa möjliga förräntning eftersträvas Följande instrument och löptider är tillåtna: Kortfristig utlåning, max 1 år, till kommunägda företag Statsskuldväxlar Statsobligationer med högst 1 års återstående löptid Kommunobligationer med högst 1 års återstående löptid Bostadsobligationer med högst 1 års återstående löptid Obligationer utgivna under MTN-program med högst 1 års återstående löptid Revers med löptid ej överstigande 1 år Avistaräkning/specialinlåning i svensk bank Deposition i svensk bank K1 ratade företag 4. FINANSIERING 4.1 Upplåning allmänt Vid upplåning och skuldförvaltning skall sådana former väljas att krav på mycket låg risk tillgodoses och att - med beaktande av kravet på låg risk - lägsta möjliga finansieringskostnader eftersträvas. Upplåning får genomföras för långfristiga investeringsfinansieringar eller kortfristig betalningsberedskap. Låneportföljens förfallotidpunkter skall harmoniera med kommunens och kommunkoncernens förväntade kapitalbehov och fastställda risker vid finansiering. En jämn förfallostruktur skall därför eftersträvas varvid även likviditetsaspekter av större ränteförfall skall beaktas. Leasing är ett finansieringsalternativ som skall jämställas med upplåning. 4.2 Tillåtna instrument Lånefinansieringen får ske enligt nedan: Lån hos kommunen eller företag inom kommunkoncernen Lån hos annan svensk kommun eller kommunföretag Lån hos Kommuninvest i Sverige AB (publ) 2

35 Lån hos Europeiska Investerings Banken (EIB) Lån hos Nordiska Investeringsbanken (NIB) Lån hos Europeiska Utvecklingsbanken (CEB) Lån hos Svenska staten, svensk bank eller svenskt finansinstitut/ försäkringsbolag/pensionsanstalt Lån hos Utländsk bank eller finansinstitut om upplåningen sker med tillämpning av svensk lag och lånedokumentation. Utgivande av kortfristiga skuldebrev på penning- och kapitalmarknaden (certifikatprogram) Lån i utländsk valuta Leasing Checkräkningskredit (för att täcka det kortfristiga likviditetsbehovet) 4.3 Finansieringsrisk Finansieringsrisk innebär att medel inte kan lånas upp eller bara till kraftigt ökade kostnader. Genom att försäkra sig om kreditlöften kan risken minimeras. Kommunen skall ha tillgängliga bekräftade kreditlöften eller en checkkredit uppgående till minst 30 mkr. Genom att sprida låneportföljens förfallotider jämnt över tiden, blir också refinansieringsrisken mindre. Följande förfallostruktur bör eftersträvas för att undvika att stora delar av låneportföljen förfaller samtidigt: Kreditförfall inom: Min Max 1 år 0% 30% 1-2 år 0% 30% osv år 0% 30% 10- år 0% 30% 4.4 Ränterisk Med ränterisk avses hur avkastningen på en räntebärande tillgång påverkas av en förändring av räntenivån. Denna risk beror främst på räntebindningstiden. För att begränsa ränterisken bör räntebindningstiden för olika lån spridas över tiden. Räntebindningstiden får ändras inom angivna gränser genom att använda godkända derivatinstrument. Ränteriskberäkningen avser kommunens nettoskuld d v s totala finansiella skulder minus finansiella tillgångar. Andelen kortfristig räntebindning får variera inom nedan angivna intervall beroende på ränteläget. Räntebindningstiden för varje enskilt lån bör inte överstiga 10 år. Den genomsnittliga räntebindningstiden får inte understiga tolv månader och inte överstiga 120 månader. 3

36 4.5 Valutarisk All upplåning i utländsk valuta beslutas av kommunstyrelsen. Av lånestocken får inte mer än 20 procent utgöras av lån i utländsk valuta. 4.6 Förfinansiering Finansiering av investeringsprojekt som finns upptagna i av kommunfullmäktige fastställd investeringsplan får göras tidigast sex månader före det att investeringen påbörjas. Budgeterad upplåning får tas upp vid valfri tidpunkt under budgetåret. 4.7 Kortfristig upplåning vid tillfälliga likviditetsbehov Utöver beslutad checkkredit får kortfristig upplåning tas upp med sammanlagt högst 20 mkr vid tillfälliga likviditetsbehov. Upplåningstiden får inte överstiga sex månader. Upplåning som uteslutande syftar till att skaffa medel för placering med ränteförtjänst (arbitrageaffärer) är inte tillåten. 5. DERIVATINSTRUMENT För samtliga derivatinstrument gäller att de endast får användas under förutsättning att det finns en koppling till underliggande position. Derivatinstrument får användas endast för att minska och sprida riskerna inom givna mandat. Nedanstående finansiella instrument får användas: Ränteterminer, FRA (Future Rate Agreement) Ränteoptioner, (cap & floor) Ränteswapar Externa swapar får endast ske med följande godkända motparter: Löptid Motparten skall minst ha rating enligt nedan: 1 år eller längre Standard & Poor s: AA- Moody s: Aa3 Svenska motparter enligt nedan. Upp till 365 dagar Standard & Poor s: A-1 Moody s: P-1 Svenska motparter enligt nedan. 4

37 Följande svenska motparter accepteras: Nordea AB SEB Swedbank AB Svenska Handelsbanken AB Utställande av option får endast göras i kombination med köpt option s k collar eller korridor och endast under förutsättning att underliggande värde för den utställda optionen uppgår till högst det underliggande värdet för den köpta optionen. I den mån lån i utländsk valuta förekommer skall handel med terminer i utländsk valuta tillåtas. Detta endast under förutsättning att underliggande positioner finns och att detta görs enbart i syfte att minska riskerna. 6. RAPPORTERING Rapportering syftar till att löpande informera om skuldportföljens sammansättning. Rapportering ska ske till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige varje tertial. Varje rapport över skuldportföljens status ska innehålla följande uppgifter: Skuldportföljens sammansättning Förändring av skuldportföljens sammansättning enligt ovan sedan föregående rapport Skuldportföljens genomsnittliga räntesats Skuldportföljens genomsnittliga kredit- och räntebindningstid Omfattningen av skuldportföljens derivat, swapar, terminer, optioner Volymen av kommuns samtliga borgensåtagande fördelade på respektive bolag Aktuell likviditetssituation Likviditetsprognos Placeringar Eventuell avvikelse från regler och riktlinjer i finanspolicy eller i riktlinjer för likviditetsförvaltning eller finansiering. 5

38 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 9(50) Kommunstyrelsen KS 224 KS 2014/ Översyn av förvaltningsavtal mellan Tanums kommun och Tanums Hamnar AB Kommunstyrelsen beslutade den 25 juni 2014, 159, att uppdra till kommunstyrelsens stab att göra en översyn av förvaltningsavtalet mellan Tanums Hamnar AB och Tanums kommun och att uppdraget ska redovisas på kommunstyrelsens sammanträde 1 oktober En översyn av förvaltningsavtalet är en vid formulering som öppnar upp för en vidare översyn av hamnbolaget och dess verksamhet. Föreligger en översyn/utvärdering kring hamnbolaget. Styrelseordförande och VD deltar i presentationen av utvärderingen vid sammanträdet med kommunstyrelsens arbetsutskott den 10 september Beredande organs förslag Kommunstyrelsens arbetsutskott förslag den 10 september 2014, 6 Kommunstyrelsens behandling av ärendet Beslut Kommunstyrelsen beslutar att man mottagit översynen och lägger den till handlingarna Justering (sign) Utdragsbestyrkande

39 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 10(50) Kommunstyrelsen KS 225 KS 2014/ Regler för partistöd i Tanums kommun Nya regler för kommunalt partistöd har införts i kommunallagen från den 1 februari 2014 och tillämpas från och med mandatperioden Ändringarna innebär i korthet följande: Partistödet ska syfta till att stärka partierna i den kommunala demokratin och är avsett för det lokala partiarbetet som riktar sig mot kommunmedlemmarna. Lokalt partistöd får bara bestå av ett grundstöd och/eller ett mandatbundet stöd. Det får endast betalas ut till ett politiskt parti som är en juridisk person, vilket innebär att det måste finnas en registrerad lokal partiförening. Rätten till partistöd är kopplad till partier som är representerade i fullmäktige, det vill säga har mandat där det finns en vald ledamot som är fastställd av Länsstyrelsen. Ändringarna i lagen gör det möjligt att begränsa partistödet för ett parti som inte kan bemanna en eller flera av sina platser i fullmäktige. Om begränsningar ska göras måste kommunen bestämma om stödet ska upphöra när representationen upphör eller om det ska ges helt eller delvis det efterföljande året. Fullmäktige måste fatta beslut om att partier som får stöd ska redovisa att stödet använts för sitt ändamål. Redovisningen ska dessutom granskas av en granskare som partierna själva utser. Granskaren ska årligen lämna en granskningsrapport med intyg om att redovisningen ger en rättvisande bild över användningen av partistödet. Partierna ansvarar själva för att redovisa användningen av stödet, i en form partiet själva väljer. Syftet med redovisningen är att öka transparansen i partistödet. Fullmäktige ska även fatta årliga beslut om utbetalning av partistödet. Det innebär också att fullmäktige får besluta att inte utbetala stöd om det finns stöd för det i de lokala reglerna. Med anledning av ändringarna har ett förslag till regler för partistöd i Tanums kommun tagits fram. Inga ändringar i utformingen av själva partistödets utformning och belopp har gjorts. Beredande organs förslag Kommunstyrelsens arbetsutskott förslag den 10 september 2014, 9 Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige beslutar att anta regler för kommunalt partistöd i Tanums kommun. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

40 Kommunkansliet Ida Aronsson Hammar Datum Vår referens Regler för partistöd i Tanums kommun Antagna av kommunfullmäktige XX X I kommunallagen ( ) finns de grundläggande bestämmelserna om kommunalt partistöd. Utöver det gäller följande i Tanums kommun. 1 Rätt till partistöd Det lokala partistödet i Tanums kommun utgår till partier som är representerade i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap 9 andra stycket kommunallagen. 2 Grundstöd och mandatstöd Partistödet består av ett grundstöd, som uppgår till 13 % av det prisbasbelopp som gäller året före det år utbetalning ska ske, per parti och år, samt ett mandatstöd, som motsvarar grundstödet multiplicerat med antalet mandat i kommunfullmäktige, per år 3 Fördelning av partistöd Vid fördelningen av partistöd beaktas endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap vallagen (2005:837). Partistöd utgår under X månader efter det att representationen upphört. Alternativt Upphör ett parti att vara representerat under ett verksamhetsår ska partistödet dock utbetalas ett år efter det att representationen upphört. 4 Redovisning och granskning En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap 9 första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska ett granskningsintyg fogas. 5 Årlig utbetalning Partistöd betalas ut årligen i förskott under januari februari månad efter beslut i fullmäktige. Har redovisning och granskningsrapport enligt 2 kap 11 andra stycket kommunallagen inte lämnats in till kommunstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år Tanumshede Besöksadress: Kommunhuset Tfn vx Fax Pg Bg Org nr

41 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 11(50) Kommunstyrelsen KS 226 KS 2013/ Förslag till bostadsförsörjningsstrategi Enligt Bostadsförsörjningslagen (SFS 2013:866) ska kommunerna bland annat planera bostadsförsörjningen så att det finns förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Kommunerna ska därför upprätta riktlinjer för bostadsförsörjning. Dessa ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Föreligger förslag till Bostadsförsörjningsstrategi för Tanums kommun Länsstyrelsens yttrande har inhämtats. Kommunstyrelsens arbetsutskott förslag den 10 september 2014, 11 Beredande organs förslag Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige beslutar att anta förslag till bostadsförsörjningsstrategi för Tanums kommun Justering (sign) Utdragsbestyrkande

42 Bostadsförsörjningsstrategi för Tanums kommun Förslag

43 2 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Övergripande förutsättningar 2 Bostadspolitiska mål och riktlinjer 2 Rollfördelning stat - kommun 2 Statliga verktyg 2 Bostadsförsörjningslagen 2 Aktuella statliga förslag 3 Regional strategi 4 Kommunala verktyg 4 Förhållandet översiktsplan - bostadsförsörjningsstrategi 4 3 Boendefaktorer 5 Miljö 5 Kostnader 5 Flyttkedjor 5 Jämställdhet 6 4 Lokala utgångspunkter 7 Befolkningsutveckling 7 Flyttning 7 Befolkningsprognos 8 Unga 9 Äldre 10 Särskilda behov enligt LSS 11 Nyanlända 11 Andra grupper 12 Hushåll 12 Arbetsmarknad och sysselsättning 13 Pendling 14 Inkomst 14 Bostadsbeståndet 14 Efterfrågan på bostäder 17 Planer för nya bostäder 17 Ledig mark och tomtkö 17 Bostadsmarknaden delregionalt 17 5 Sammanfattning och behovsanalys 18 6 Bostadsförsörjningsstrategi 20 Övergripande samhällsbyggnadsmål 20 Mål för bostadsförsörjning 20 Strategi för bostadsförsörjning 21 Aktualitetsförklaring 21 Använda och refererade källor 22

44 Bilagedel 23 Tanumshede 24 Grebbestad 24 Kämpersvik 24 Fjällbacka 25 Hamburgsund 25 Resö 25 Östad 25 Lur 26 Rabbalshede 26 Havstensund 26 Kville 26 Gerlesborg 26 3

45 4 Definitioner Hyresrätt (Hr) Bostad som hyrs ut av en hyresvärd. Bostadsrätt (Br) Bostad i fastighet som ägs av en bostadsrättsförening. Genom medlemskap i föreningen har man en andelsrätt i föreningen samt nyttjanderätt till bostaden. Bostaden kan säljas på öppna marknaden. Äganderätt (Är) Bostad i småhus eller flerbostadshus där man själv äger sin bostad och har en andel i en samfällighet. Bostaden utgör en separat fastighet. Bostadslägenhet Lägenhet som består av ett eller flera bostadsrum med tillgång till kök och med egen ingång. Hit räknas t ex bostäder i småhus och flerbostadshus. Hyreslägenhet Synonymt med hyresrätt. Småhus Bostadshus med en eller två lägenheter. Hit räknas rad-, par- och kedjehus. Flerbostadshus Bostadshus med tre eller fler lägenheter. Delårsbostad Bostad för fritidsändamål.

46 1 1 Inledning Sista etappen av väg E6 genom Bohuslän passerar genom Tanums världsarvsområde. Sträckan invigs Trafikverket 100% av invånarna och arbetsställen i Tanum har tillgång till trådbunden eller trådlös dataaccess. PTS Med bättre och snabbare kommunikationer har valet av bostadsort inte längre samma betydelse som tidigare. Avstånden krymper och vi kan lättare ta del av omvärldens varuutbud, nyhetsflöde, kultur och andra aktiviteter. Nya etableringar, utökade verksamheter och befolkningsutveckling ställer ökade krav på varierade boendeformer. För kommunens utveckling är det nödvändigt att det finns ett avvägt utbud av bostäder avseende läge, upplåtelseform, storlek, kostnad m m. Brist på bostäder leder sannolikt till utebliven befolkningstillväxt och därmed också till sämre ekonomisk tillväxt. Bostadsförsörjningsfrågan är såldes en viktig del av kommunens strategiska arbete. Genom bostadsförsörjningsstrategin visar kommunen inriktning för boendefrågan och hur vi vill arbeta med boendefrågan kopplat till önskad befolkningsutveckling och ekonomisk tillväxt. Frågan i sammanhanget är om det är befolkningsökning som skapar tillväxt av bostäder, eller om det är en ökning av bostadsutbudet som leder till befolkningstillväxt?

47 2 2 Övergripande förutsättningar Bostadspolitiska mål och riktlinjer Riksdagen har fastställt följande övergripande bostadspolitiska mål. Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktig och väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Rollfördelning stat - kommun Staten svarar för de övergripande rättsliga och finansiella förutsättningarna medan kommunen svarar för planering och genomförande. Statliga verktyg Staten har olika styrmedel för att stimulera till att de bostadspolitiska målen uppnås. Det är dels rättsliga styrmedel genom bostadslagstiftning m fl. Det är också ekonomiska styrmedlen genom produktionsstöd och konsumtionsstöd. Produktionsstödet ges för att påverka bostadsutbudets sammansättning, kvalitet och pris. Konsumtionsstödet ges till bostadskonsumenten genom bostadsbidrag, ränteavdrag, förvärvslån och kreditgarantier. Bostadsförsörjningslagen En ny bostadsförsörjningslag trädde i kraft den 1 januari Jämfört med den tidigare bostadsförsörjningslagen har innehållet i och processen för att ta fram kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen preciserats. Det innebär bland annat att ett regionalt perspektiv införts genom att kommunerna skall redovisa hur hänsyn tagits till relevanta regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Propositionen innehåller även förslag som gör att bostadsförsörjningsfrågan får en tydligare koppling till PBL genom att bostadsutveckling är av sådant allmänintresse som kommunen skall främja vid planläggning. I korthet innebär Bostadsförsörjningslagen (SFS 2013:866) bland annat att: Kommunerna skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Åtgärderna kan vara att det finns en strategisk markpolitik och en god planberedskap. Riktlinjer för bostadsförsörjning skall antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod.

48 3 Riktlinjerna för bostadsförsörjning skall vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap 3 5 PBL. Riktlinjerna skall minst innehålla följande uppgifter 1. Mål för bostadsbyggande och bostadsbestånd 2. Planerade insatser för att uppnå målen 3. Hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program Kommunen skall samråda med andra myndigheter/aktörer som berörs av planeringen av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen skall ge kommunen råd, information och underlag för planering. Kommunen skall anordna bostadsförmedling, eventuellt tillsammans med andra kommuner, om det behövs för att främja bostadsförsörjning. Aktuella statliga förslag Plangenomförandeutredningen överlämnade i maj 2013 slutbetänkandet En effektivare plan- och bygglovsprocess (SOU 2013:34). De förslag som lämnades syftar till att förenkla och förkorta plan- och bygglovsprocessen bl a genom att begränsa kraven på detaljplan och bygglov. Riksdagen har i juni 2014 beslutat att kravet på detaljplan är oförändrat. Beslutet innebär bland annat att enkelt planförfarande kommer att vara det normala förfarandet. Det betyder att antalet samrådstillfällen minskas från två till ett tillfälle. I förslag till statsbudget 2014 anges att svensk bostadsmarknad lider av grundläggande strukturella problem. Trots stigande efterfrågan på bostäder ökar inte utbudet på ett acceptabelt sätt. Investeringsunderskottet i bostäder gör sig nu påmint i tider av ökande befolkning och stark urbanisering. Sverige har sedan början av 1990-talet endast investerat hälften så mycket i bostäder per capita som de nordiska grannländerna och under genomsnittet inom OECD. Regeringens strategi för att minska bostadsbristen utgörs av tre delar. Översyn av regelverket för planprocesserna. Åtgärder för en bättre fungerande bostadsmarknad. Effektivare utnyttjande av befintligt bostadsbestånd. Som en del av utveckling av bostadsbyggande på landsbygden har reglerna för strandnära byggande ändrats. Avsikten var att underlätta byggande av attraktiva boendemiljöer i vissa delar av landet samt att öka kommunernas inflytande över tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna. Dessa så kallade LISbestämmelser (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) finns i miljöbalken.

49 4 Regional strategi Västra Götalandsregionen har utarbetat en regional strategi kallad Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Frågor som jämställdhet, miljö, internationalisering och integration är generellt prioriterade i regionens framtidsarbete. Strategidokumentet pekar bland annat på den viktiga frågan att alla invånare skall ges möjlighet att ta tillvara regionens samlade förutsättningar för arbete, utbildning och kultur genom olika former av kommunikationsmöjligheter. Här kan också utläsas att alla skall ge möjlighet att bidra till samhällsbyggnaden genom att integreras i samhället och tillföra sina kunskaper. Regionen ser vidare kopplingarna till Norge och Öresundsregionen som betydelsefulla för regionens utveckling. Totalt har antalet bygglov i riket minskat årligen Tanums kommun hade flest bostäder i bygglov/capita tiden Boverkets indikatorer nov-13 Kommunala verktyg Kommunen bygger inga bostäder i egen regi. Det görs av aktörer på bostadsmarknaden. Det allmännyttiga bostadsbolaget Tanums Bostäder AB (TBAB) är den största aktören på den lokala bostadsmarknaden. Bolaget är kommunalt helägt. Kommunen har därigenom möjlighet att påverka utbudet. Kommunens möjligheter att styra utvecklingen på bostadsmarknaden ökar med tydliga mål och riktlinjer. Kommunen har planmonopol och därigenom möjlighet att styra var bostäder får byggas. Kommunens verktyg är antagande av detaljplan, upprättande av områdesbestämmelser, medgivande av bygglov samt tecknande av exploateringsavtal. För att kunna bedriva en aktiv bostadspolitik behöver kommunen också ha en markreserv. Förhållandet översiktsplan - bostadsförsörjningsstrategi Den kommunala översiktsplaneringen har sin utgångspunkt i användning av mark, vatten samt lokalisering av bebyggelse. Bostadsförsörjningsstrategin utgår från behovet av bostäder av olika upplåtelseformer och utföranden.

50 5 3 Boendefaktorer SCB:s medborgarenkät -13 indikerar att Tanumbon är något mindre nöjd med möjlighet till bra boende samt utbud av olika boformer jämfört med Riket. SCB Faktorprisindex är ett mått som används för prisutvecklingen inom byggbranschen. Faktorprisindex för flerbostadshus har under perioden ökat betydligt mer än KPI var KPI -0,1 medan FPI uppgick till 1,7. SCB Boendeutgiftsandelen var i Riket 32% för ensamboende i hyresrätt Värdet är beräknat på medianlön och disponibel inkomst efter skatt. SCB För att kunna möta förändrade behov räknar man med att 1-3% av lägenheterna i flerbostadshus behöver vara lediga. Boverket Miljö Boendemiljön är resultatet av flera samverkande faktorer som bostadens kvalitet, omgivning, upplevd trygghet, kvalitet och närhet till samhällsservice och kommersiell service m m. Närhet till sjukvård, skolor, daglighandel och goda kommunikationer har stor betydelse för god boendemiljö. Det talar det för att etablering av nya boendeområden främst bör ske i anslutning till befintlig service. Det är en fråga om att använda befintliga resurser på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Kostnader Nettokostnaden för nyproduktion av bostäder är idag hög. Det leder i slutändan till höga bostadsutgifter för den boende. Frågan är vem bostäderna byggs för? Vem har råd att bo i dem? Vad upplevs som en rimlig boendekostnad för de grupper med begränsat privatekonomiskt utrymme, som kanske är i störst behov av bostad? En annan sida av problemet boendekostnad är det relativt höga prisläget på småhus i kommunen. Enligt Arena För Tillväxt var det genomsnittliga priset 2012 för småhus i Tanums kommun tkr. Det är närmare 300 tkr högre än riksgenomsnittet. Mellan åren har prisutvecklingen på småhus i Tanums kommun varit 36%, medan motsvarande utveckling i Riket har varit 10%. Flyttkedjor Teorin om flyttkedjor är att dessa uppstår vid byggande av nya bostäder och att det åtminstone delvis löser problemet med bostadsbrist eftersom det uppstår vakanser i äldre och lite billigare boenden. Undersökningar visar att flyttkedjorna ofta håller sig inom samma bostadssegment. Det innebär att det frigörs flest små billiga lägenheter i det äldre beståndet genom att bygga små och medelstora hyresrättslägenheter. De som tvivlar till teorin om flyttkedjor menar att om trycket efter bostäder är stort kommer de nya bostäderna att till viss del att tas om hand av inflyttare utifrån. Det uppstår därför inga kedjor som skulle kunna ge bland annat ungdomar billigare lägenheter. Tvivlarna menar istället att lösningen är att producera bostäder som är enklare och billigare och som direkt riktas mot vissa grupper. Sannolikt är en kombination av de båda teorierna nödvändig för att skapa fler bostäder för fler grupper. En viktig komponent i helheten är småhusbebyggelsen eftersom den utgör en stor andel av det sammanlagda bostadsutbudet. Utvecklingen de senaste 20 åren är att många småhus längs kusten köps upp och omvandlas till delårsboende. Unga familjer har inte råd att konkurrera om dessa fastigheter. Följden är att det som annars skulle kunna vara en naturlig del av flyttkedjan bryts.

51 6 Jämställdhet Länsstyrelsen i Stockholm län fastslår i en rapport benämnd Jämställd samhällsplanering 2007:07 att diskussionerna om jämställdhet i boendeplanering behöver lyftas fram och belysas mer. Jämställdhet i samhällsplanering innebär att förutsättningar skapas för både män och kvinnor att leva i en god boendemiljö för ett fungerande vardagsliv. Rapporten konstaterar att män och kvinnor har olika erfarenheter av boendets och vardagslivets organisering. Planering kan bedriva bedrivas på olika sätt som är mer eller mindre lämpliga för att uppnå jämställdhet. Ett bra planeringssätt är kommunikativt med medborgardialog, vilket ger förutsättningar att lyfta fram både kvinnors och mäns erfarenheter och önskemål. Jämställdhetsfrågan kan dessutom behöva ses i ett sammanhang där också socioekonomi och etnicitet beaktas. Det kan vara värdefullt att göra en lokal kartläggning av olika gruppers förutsättningar och hur det påverkar boendesituationen.

52 7 4 Lokala utgångspunkter Befolkningsutveckling Tanums kommun hade en relativt stor befolkningsökning Som mest var befolkningen uppe i invånare Befolkningen sjönk därefter årligen fram till 1999 då lägsta nivån noterades med invånare. Befolkningen har därefter åter ökat i måttlig takt, med en viss årlig fluktuation. Figur 1 - Invånare Flyttning Under perioden är inflyttningsnettot, med några få undantag positivt. Det finns en svag tendens till ökade inflyttningstal under senare delen av perioden. Samtidigt har också utflyttningen ökat, vilket gör att nettot inte påverkats i någon högre utsträckning sett över tid. Hela perioden visar ett sammanlagt flyttningsnetto på plus personer. Figur 2 - Flyttning En lokal undersökning av flyttningsmönstret i Tanum 2012 visar att en klar majoritet av de inflyttade kommer från det egna länet. Grebbestadsområdet har i absoluta tal den största inflyttningen. Störst är dock nettoinflyttningen i Hamburgsundsområdet. Inflyttningen från utlandet uppgick till 89 personer. Majoriteten av dessa var från Norge.

53 8 Fördelat på ålder är flyttnettot under perioden sämst i åldersgruppen år. Figur 3 - Åldersfördelat flyttningsnetto w Befolkningsprognos SCB har tagit fram en befolkningsprognos för Tanums kommun. Prognosen visar på kontinuerlig befolkningstillväxt under hela prognosperioden. Prognosen utgår från att födelsenettot kommer att vara fortsatt negativt. Den uppskattade befolkningsökningen bedöms istället ske genom positivt flyttningsnetto, främst genom minskad utflyttning. Vid prognosens horisontår 2043 bedöms befolkningen kunna uppgå till invånare. Figur 4 - Befolkningsprognos Fördelat på ålderskategorier bedöms åldersspannen 0-19 år, år samt 70-w år öka. Ökningen är mest markant i åldrarna 70-w. Åldrarna samt bedöms minska.

54 9 Figur 5 - Åldersprognos Befolkningsprognoser är uppbyggda kring ett antal antaganden och görs ofta som en framskrivning av kända parametrar. Oftast ingår parametrar som förväntad fruktsamhet, dödlighet och flyttbenägenhet. Antaganden om förväntad arbetsmarknad och bostadsutbud ingår oftast inte i kalkylerna. Mot bakgrund av tidigare redovisad befolkningsutveckling finns det anledning att ställa sig tveksam till en linjär årlig befolkningstillväxt enligt prognosen. Å andra sidan måste hänsyn tas till att en ny lokal arbetsmarknad håller på att växa fram genom de pågående verksamhetsetableringarna inom handeln. Under förutsättning att det finns bostäder bör det leda till att fler yngre väljer att bo kvar, eller att flytta in i kommunen. Åldersgruppen år betecknas Ungdomar. Gruppen år betecknas Unga vuxna. Ungdomarna vill att det skapas ungdomsbostäder i Tanums kommun så att de kan bo kvar. LUPP 2011 Unga Ungdomarna har många gånger svårt att hitta in på arbetsmarknaden. De arbeten som erbjuds är numera ofta tidsbegränsade. Även med en fast inkomst blir boendekostnaden för en nyproducerad lägenhet mycket hög. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2013 bedömer 56 procent av landets kommuner att de har brist på bostäder för unga. För de flesta av dessa kommuner är det just bristen av bostäder till unga som gör att det generellt är bostadsbrist. Boverket fick i november 2012 i uppdrag att se över de byggregelverk och vägledningar som påverkar byggande av lägenheter för studenter och ungdomar med en bostadsyta om högst 35 kvm. I uppdraget ingick att också se på åtgärder i syfte att stimulera sådana bostäder. Boverket har redovisat uppdraget i juni Boverket föreslår bland annat lättnader i kraven på bostadsutformning, bland annat vid inredning av vindar till studentbostäder som ett sätt att använda outnyttjade utrymmen. Förslagen är för närvarande på remiss.

55 10 Barnkullarna var i inledningen av 1990-talet var förhållandevis stora. Det högsta födelsetalet under mätperioden uppmättes 1990, för att sedan minska från 1992 till Från 1999 och framåt har utvecklingen pendlat från år till år. Trenden har ändå varit ett svagt ökande födelsetal. Figur 6 - Födelsetal Den andel av befolkningen som utgörs av unga i åldern år är för tillfället relativt hög. Det är en direkt spegling av de stora födelsekullarna i början av 1990-talet. Figur 7 - Unga i åldern år samt år Äldre I dagsläget utgör befolkningen i åldrarna 65-w cirka 25% av kommunens totala befolkning. Antalet invånare i åldrarna år minskade under senare delen av 1990-talet fram till slutet av 2000-talet. Åldersgruppen ökade därefter kraftigt och ligger idag på en relativt hög nivå. Åldersgruppen 80-w år har ökat konstant under senaste 25 årsperioden, om än i relativt blygsamma tal.

56 11 Figur 8 - Äldre i åldern år samt 80-w år SBC:s befolkningsprognos bedömer att invånarna i åldern 65-w år ökar med 400 personer fram till 2020 och 800 personer fram till Den största ökningen bedöms ske i åldersintervallen mellan 70-w år. Sedan 2010 lämnas investeringsstöd för bland annat äldrebostäder. Boverket Enligt socialtjänstlagen skall kommunen ordna lägenheter i särskilda boendeformer för service och omvårdnad av äldre som behöver särskilt stöd. Idag verkar man inom omsorgsverksamheten för att äldre människor får möjlighet att bo kvar i det egna boendet. För att det skall vara möjligt krävs god tillgänglighet i och kring bostaden. Alternativet till att bo kvar i den egna bostaden är särskilt boende för äldre. I juli 2014 finns det 165 lägenheter i särskilt boende samt 16 korttidsplatser. Enligt nu kända planer och befolkningsprognoser kommer behovet av platser inom särskilt boende och andra boendeformer för äldre att öka från och med I äldredelegationens delbetänkande (SOU 2007:103) betonas vikten av att ordinarie bostadsutbud, trygghetsboenden och enskilda boenden utvecklas för att tillgodose behovet hos äldre personer. Med hänsyn till förväntad utveckling av åldersgruppen +70 år är det viktigt att det byggs trygghets- respektive seniorboenden i kommunen. Det lokala behovet för lite äldre invånare som vill ha ett tryggt, bekvämt och självständigt boende kartläggs för närvarande i samverkan mellan omsorgsförvaltningen och TBAB. Särskilda behov enligt LSS Kommunen har enligt LSS skyldighet att ordna bostad åt personer med funktionsnedsättningar. Bostaden skall vara en fullvärdig lägenhet med gemensamhetsutrymmen, service, aktiviteter och omvårdnad dygnet runt. Bostaden skall vara integrerad i det övriga bostadsbeståndet. Det bedöms att boenden inom den kommunala omsorgen behöver öka något i den närmaste framtiden. Nyanlända Gruppen nyanlända har många gånger svårt att hitta in på bostadsmarknaden. Med nyanlända menas här de som har fått uppehållstillstånd av flyktingskäl, humanitära skäl samt vissa av deras anhöriga. Det kommunala ansvaret för bostadsförsörjning gäller nyanlända som fått uppehållstillstånd.

57 12 Enligt arbetsmarknadsdepartementet, som till stor del ansvarar för nyanländas etablering i samhället, uppstår problem i etableringsprocess när det tar för lång tid att få bostad. Det innebär att den nyanlände inte kan börja etableringsprocessen med utbildning och/eller arbete i tid. Arbetsförmedlingen och Migrationsverket rapporterar om ökade flyktingströmmar, vilket gör att efterfrågan på bostäder för nyanlända kommer att vara fortsatt högt. Regeringens samordnare för kommunalt flyktingmottagande pekar i ett utkast till slutrapport på kommunernas möjlighet till alternativa lösningar, exempelvis genom köp av småhus för uthyrning som bostäder till nyanlända. Sett över en 5-årsperiod har flest nyanlända anlänt från Afrikansk stat (29 st), Mellanöstern (33 st), Thailand (18 st), Sydamerikansk stat (13 st) och statslös (17 st). Andra grupper Andra grupper som kan ha det svårt på bostadsmarknaden är människor som snabbt står inför en ny livssituation och därmed är i behov av en ny bostad. Det kan vara nyblivna ensamstående genom exempelvis skilsmässa eller dödsfall. Är det dessutom en ensamstående vuxen med hemmaboende barn kan det bli svårt att hitta ett lämpligt boende med hänsyn till boendeekonomi, närhet till skolor och aktiviteter m m. Skilsmässofrekvensen i Tanums kommun fluktuerar något från år till år, men ligger i stora drag någorlunda jämt. År 2013 skilde sig 57 kommuninvånare. Ett rimligt antagande är att ungefär hälften av dessa är i snabbt behov av ny bostad. Samma år blev 34 gifta kvinnor och män ensamstående genom dödsfall. Det är ett jämförelsevis lågt antal. Sett över tid ligger motsvarande tal ofta kring personer per år bestod snitthushållet i Tanum av 2,18 personer. SCB Hushåll Den mest intressanta parametern vid boendeplanering är inte antalet individer i sig, utan hur man bildar hushåll. Antalet boende per hushåll har successivt sjunkit under 1900-talet. Som en direkt följd har antalet hushåll ökat. Det är framför allt andelen ensamhushåll som har ökat. Figur 9 - Hushållssammansättning 2012 Storlek Hushåll % Personer % 1 person personer personer personer personer personer personer Uppgift saknas Samtliga

58 13 Arbetsmarknad och sysselsättning Kommunen har under senare år tappat flera arbetstillfällen inom produktionsverksamhet. Först lade IAC ned sin verksamhet i Tanumshede 2008, vilket innebar att 325 arbetstillfällen försvann. ExtraFilm lade sedan ned sin verksamhet i Tanumshede 2010, vilket innebar att ytterligare 50 arbetstillfällen försvann. I närregionen har det under samma tidsrymd tillkommit arbetstillfällen inom främst handeln. Utbyggnaden av Nordby köpcenter vid norska gränsen har sannolikt inneburit en del arbetstillfällen för Tanumsborna. Likaså bör utbyggnaden av Torps handelsområde i Uddevalla ha inneburit arbetstillfällen. Dessa arbetstillfällen inom handeln vänder sig ofta till den lite yngre arbetskraften. Lokalt har arbetstillfällen inom handeln skapats genom Sportshopens utbyggnad I november 2014 invigs det nya handelsområdet på Oppen, strax utanför Tanumshede. Handelsområdet beräknas sysselsätta omkring 400 personer i olika grad. Besöksnäringen i Tanums kommun är omfattande och en växande bransch. Branschen är relativt säsongsbetonad. Det pågår ständiga försök till säsongsförlängning genom evenemang, skaldjursresor m m. Dagbefolkningen som är sysselsatta i hotell- och restaurangbranschen utgör ca 8% av arbetstillfällena i kommunen. Motsvarande sysselsättningsgrad i Riket är ca 3%. Branschen sysselsätter härutöver ett stort antal unga säsongsanställda. Andelen öppet arbetslösa i Tanums kommun uppgår enligt arbetsförmedlingen till 6,1% av arbetskraften per januari Det är 2,5 procentenheter lägre än i riket och 2,1 procentenheter lägre än länet. Motsvarande uppgifter för ungdomar år är 11,9% arbetslöshet i Tanum, vilket är 4,7 procentenheter lägre än riket och 3,1 procentenheter lägre än länet. Figur 10 - Öppet arbetslösa (% år)

59 14 Pendling Tanums kommun har ett negativt pendlingsnetto, det vill säga att fler pendlar ut ur kommunen än in. År 2012 var pendlingsnettot -890 personer. Sett över de senaste fem åren har trenden varit tydlig med en minskande inpendling och en allt större utpendling. År 2012 innebar ett trendbrott då nettot var något bättre än de två närmast föregående åren. Figur 11 - Pendling Inkomst Medelinkomsten i Tanum uppgick 2012 till drygt 250 tkr. Det motsvarar ungefär läget i närliggande kommuner, men är ungefär tkr lägre än snittet för Regionen respektive Riket. Enligt tillgänglig statistik 2011 arbetspendlade 60 invånare från Tanum till Norge. De som arbetar i en gränskommun i Norge beskattas enligt en särskild överenskommelse i Norge och syns inte i den svenska statistiken. Figur 12 - Medelinkomst 2012 Enligt Bostadsmarknadsenkät 2013 finns det 614 allmännyttiga lägenheter i Tanums kommun. En av dessa var outhyrd. Boverket Bostadsbeståndet Bostadsbeståndet förändras över tid beroende på nybyggnation, ombyggnation, rivning, permanentning av fritidshus respektive omvandling av permanentbostäder till fritidshus.

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-10-20

KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-10-20 KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-10-20 107 Sammankallande i egenskap av ålderspresident 108 Länsstyrelsens protokoll från slutlig röstsammanräkning efter kommunfullmäktigevalet 109 Val av ordförande, förste vice

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

TANUMS KOMMUN DELÅRSBOKSLUT 2 2011

TANUMS KOMMUN DELÅRSBOKSLUT 2 2011 TANUMS KOMMUN DELÅRSBOKSLUT 2 2011 Koncernen Tanums kommun RESULTATRÄKNING Belopp i mkr Verksamhetens intäkter (1) 134,3 121,6 101,6 95,0 Verksamhetens kostnader (2) -460,8-434,1-438,4-417,3 Avskrivningar

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Åsa Johansson (S) Ann-Christine Janhagen Olsén (S) Leif Andersson (V) Ulla Lundh (S) Lars T. Stenson (FP)

Åsa Johansson (S) Ann-Christine Janhagen Olsén (S) Leif Andersson (V) Ulla Lundh (S) Lars T. Stenson (FP) Sammanträdesdatum Sida 1/13 Plats och tid Sammanträdesrummet, socialkontoret kl 09:00 12:15 Beslutande Övriga Åsa Johansson (S) Ann-Christine Janhagen Olsén (S) Leif Andersson (V) Ulla Lundh (S) Lars T.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-11-24. Omsorgskontorets sammanträdesrum 2011-11-24 kl. 12.00 15.30

Sammanträdesdatum 2011-11-24. Omsorgskontorets sammanträdesrum 2011-11-24 kl. 12.00 15.30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(12) Plats och sammanträdestid Beslutare Övriga deltagare Justeringens plats och tid Omsorgskontorets sammanträdesrum kl. 12.00 15.30 Leif Andersson (s) Roger Persson (s) tjg

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-12-03 1 Innehållsförteckning Ärende 118 Godkännande av dagordning... 3 119 Individärende... 4 120 Individärende... 5 121 Uppsökande verksamhet... 6 122 Ekonomi... 7 123 Avdelningschefstjänst inom

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden Oktoberrapporten är en avstämning av verksamhetsförändringar och av den ekonomiska prognos som lämnades i delårsrapporten efter augusti. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden har på grund

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08:30 10:25 Beslutande Ledamöter Thomas Lidberg (S), ordförande Peder Griph (S) Astrid-Marie Jonsson, (C) Övriga närvarande Linda

Läs mer

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum 2009-11-27 sidan 2 av 3 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Bilagor HELÅRSBEDÖMNING RESULTATRÄKNING MM 2 2009-11-27 sidan 3 av 3 Till Landstingsstyrelsen

Läs mer

TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 1(18) Omsorgsnämnden 2010-09-30

TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 1(18) Omsorgsnämnden 2010-09-30 TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 1(18) Plats och tid: Sammanträdesrummet Bullaren, kommunhuset, Tanumshede, torsdagen den 30 september 2010, klockan 13:00. Ordinarie ledamot ansvarar för att ersättare inkallas

Läs mer

Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011

Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011 Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011 Tjörn Möjligheternas ö Ingress Kommunkansliet är kommunstyrelsens förvaltning och ska i denna roll utgöra den politiska ledningens verktyg för styrning och ledning

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Samhällsbyggnad delårsbokslut januari april 2015

Samhällsbyggnad delårsbokslut januari april 2015 -04-30 Samhällsbyggnad delårsbokslut januari april KS -188 Innehåll Sida 2 av 7 3. Sektor Samhällsbyggnad... 3 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 3 3.2 Viktiga händelser... 3 3.3 Ekonomi... 3 3.3.1 Driftsredovisning...

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Rose-Marie Ahlström (M) Anne Johansson (FP)

Rose-Marie Ahlström (M) Anne Johansson (FP) Plats och tid Kommunhuset, "Tryggö", Kungshamn, kl 08.30-12.15. Öppet sammanträde Beslutande Närvarande ersättare Nils Olof Bengtson (M), ordförande Kristina Frigert (M) Kenny Thärnström (FP) Birgitta

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 1(18) Omsorgsnämnden 2010-05-20

TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 1(18) Omsorgsnämnden 2010-05-20 TAUMS KOMMU PROTOKOLL 1(18) Plats och tid: Sammanträdesrummet Bullaren, kommunhuset, Tanumshede, torsdagen den 20 maj 2010, klockan 13:00-17:00. Ordinarie ledamot ansvarar för att ersättare inkallas vid

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Plats och tid Paragrafen, kommunkontoret, Storuman 2013-09-26 kl 10 00 14 00

Plats och tid Paragrafen, kommunkontoret, Storuman 2013-09-26 kl 10 00 14 00 STORUMANS KOMMUN PROTOKOLL 1 (16) Plats och tid Paragrafen, kommunkontoret, Storuman 2013-09-26 kl 10 00 14 00 Beslutande Peter Åberg (S) ordförande Ulf Vidman (M) Eva-Marie Stabbfors (KD) Lilian Mörtsell

Läs mer

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker Plats A-salen Tid Kl. 10.00 11.00 Beslutande Ledamöter Bo Frank (M), ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V)

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Karl-Arne Larsson (C), ordförande Åke Malmqvist (MP) ersättare för Susanne Stambolidou Tellebo (FP) Jan Plantin (M) Kristina Pettersson (S)

Karl-Arne Larsson (C), ordförande Åke Malmqvist (MP) ersättare för Susanne Stambolidou Tellebo (FP) Jan Plantin (M) Kristina Pettersson (S) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (14) Plats och tid Vård och omsorgsförvaltningen, Heby, kl 12.30 16.00 Beslutande Karl-Arne Larsson (C), ordförande Åke Malmqvist (MP) ersättare för Susanne Stambolidou Tellebo

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

ARJEPLOGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2015-06-25 1 (12)

ARJEPLOGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2015-06-25 1 (12) Miljö-, bygg- och räddningsnämnden 2015-06-25 1 (12) Plats och tid Sammanträdesrummet Nasa, Tingsbacka, torsdagen den 25 juni 2015 kl 9.00 10.25. Beslutande Anders Burman (S), ordförande Erik Grähs (V),

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Delårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-03-31

Delårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-03-31 Delårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-03-31 Innehållsförteckning: Sida VD har ordet 1 Händelser efter rapportperioden 2 Kommande finansiella rapporter 2 Principer för delårsrapportens upprättande 2

Läs mer

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport 2013-08-31 Prognos 2013

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport 2013-08-31 Prognos 2013 BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Delårsrapport 2013-08-31 Prognos 2013 BYGG- OCH MILJÖNÄMND Politisk organisation Ordförande: Sven Edström (s) Vice ordförande: Mona Eriksson (s) Verksamhet Mandatfördelningen i bygg-

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Socialnämnden 2015-08-17 1(14)

Socialnämnden 2015-08-17 1(14) Socialnämnden 2015-08-17 1(14) Plats och tid Nämndrummet kl 13.00-16.30 Beslutande Solweig Gard (S) ordförande Margareta Ivarsson (C) Anders Englund (S) ersätter Daniel Hjelm (S) Jan Jansson (S) ersätter

Läs mer

TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 1(13) Omsorgsnämnden 2008-05-29

TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 1(13) Omsorgsnämnden 2008-05-29 TAUMS KOMMU PROTOKOLL 1(13) Plats och tid: Sammanträdesrummet Bullaren, kommunhuset, Tanumshede, torsdagen den 29 maj 2008, klockan 13.00. Ordinarie ledamot ansvarar för att ersättare inkallas vid ev.

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

DELÅRSBOKSLUT AUGUSTI 2007

DELÅRSBOKSLUT AUGUSTI 2007 DELÅRSBOKSLUT AUGUSTI 2007 Koncernen Tanums kommun RESULTATRÄKNING Belopp i mkr Verksamhetens intäkter 118,3 117,3 95,7 100,8 Verksamhetens kostnader -390,4-380,8-381,2-373,6 Avskrivningar -23,7-24,1-19,6-20,6

Läs mer

1 Inslag från verksamheten; presentation av underlaget Mons Backe. 2 Förslag till åtgärder för att hålla budget 2014 BUN 13/59

1 Inslag från verksamheten; presentation av underlaget Mons Backe. 2 Förslag till åtgärder för att hålla budget 2014 BUN 13/59 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-03-26 PLATS OCH TID Kommunkontoret, lokal Nedre Fryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 13.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Inslag från verksamheten;

Läs mer