Miljörapport Skene avloppsreningsverk 2014 Innehållsförteckning

Transkript

1 Miljörapport Skene avloppsreningsverk 2014 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter Verksamhetsbeskrivning Organisation Verksamhetsområde Avloppsvattenrening Beskrivning av styr- och driftövervakning Slambehandling Kemikaliehantering Energianvändning Ledningsnät och pumpstationer Recipient Påverkan på miljön och människors hälsa Gällande föreskrifter och beslut Tillståndsbeslut och villkor Kontrollprogram Anmälningsärenden beslutade under året Andra gällande beslut Tillsynsmyndighet Tillståndsgiven och faktisk belastning Ej tillämplig på denna verksamhet Ej tillämplig på denna verksamhet Gällande villkor i tillstånd/förelägganden Gällande villkor Gällande föreläggande Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar Periodisk besiktning Kontrollresultat Energiförbrukning Kemikalieförbrukning Transporter Naturvårdsverkets föreskrifter Ej tillämplig på denna verksamhet Ej tillämplig på denna verksamhet Ej tillämplig på denna verksamhet Ej tillämplig på denna verksamhet Åtgärder som vidtagitsunder året för att säkra drift och kontrollfunktioner

2 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Drift Kontrollfunktioner Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott olyckor mm Driftstörningar av betydelse från miljösynpunkt Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Avfall Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Förändringar och åtgärder sedan föregående år Planerade förändringar och åtgärder Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar Industrikontroll Miljöhänsyn BILAGOR Bilaga 1 Anslutning och belastning Bilaga 2 Utsläppskontroll vatten Bilaga 3 Bräddning Bilaga 4 Totala utsläpp till vatten Bilaga 5 Slam Bilaga 6 Avfall, kemikalier och energihushållning Bilaga 7 Villkorsuppföljning Bilaga 8 Redovisning av beräkningssätt Bilaga 9 Organisationsschema Bilaga 10 Kontroll av flödesmätare Bilaga 11 Föroreningsmängder från textilindustri Bilaga 12 Villkorsuppföljning Kinna Namnunderskrift: Namnförtydligande: Lars Jerrestrand Förvaltningschef 2

3 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport 2014 Administrativa uppgifter Anläggningsnamn: Skene avloppsreningsverk Besöks- resp postadress: Hedbovägen Skene Telefonnummer: Huvudman: Postadress: Telefonnummer: Marks kommun, Teknik- & Serviceförvaltningen Kinna (växel) Fastighetsbeteckning: Håven 1:58 Organisationsnummer: Plats nr: Verksamhetsnummer: Kontaktpersoner: Åsa Evaldsson Anders Olofsson Ingenjör, VA Drifttekniker tel Kommun och län: Marks kommun, Västra Götalands län Tillstånd: Tillstånd enligt miljöskyddslagen med ändring av villkor Tillståndsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götaland Tillsynsmyndighet: Miljönämnden, Marks kommun 3

4 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport

5 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation Ansvarsfördelning, rutiner för drift och kontroll, riskanalyser och kemikaliehantering finns dokumenterade i Marks ledningssystem för vaavdelningen. Organisation se bilaga Verksamhetsområde Skene avloppsreningsverk byggdes Vid verket omhändertas spillvattenavlopp från tätorterna Kinna, Skene, Örby, Fritsla och Berghem, lakvatten från Skene Skog avfallsanläggning, avloppsslam från kommunens mindre avloppsverk samt m 3 från enskilda slambrunnar. Även industriavlopp från textilindustrierna AB Ludvig Svensson, Almedahl-Kinna, Kinnalin Tapet & Logistik AB/Garnfärgeriet C Hedström AB och Sjuhäradsbygdens färgeri AB leds till avloppsreningsverket. Antalet anslutna fysiska personer är ca Den totala BOD-belastningen på verket 2014 var ca pe, då en pe motsvarar 70 g BOD 7 /dygn. Textilindustriavloppet stod för ca pe utslaget på hela året. Mängden avloppsvatten till Skene avloppsverk 2014 var m 3. Den debiterade avloppsvolymen var m 3. Andelen tillskottsvatten till verket var 68 %. 1.3 Avloppsvattenrening Avloppsvattnet behandlas mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Den mekaniska reningen består av rensgaller, sandfång samt försedimentering. Den biologiska reningen består av biobädd, aktiv slamanläggning med luftningsoch anoxsteg för kvävereduktion samt mellansedimentering. Den kemiska reningen består av inblandningsfack, flockningskammare och avslutningsvis ett flotationssteg. Under året användes Ekoflock 90 som fällningskemikalie. Figur 1. Processutformning vid Skene avloppsverk, vattendelen Rejekt vatten Biobädd Galler Sandfång För sedimentering Anox Aerob Anox Mellan sedimentering Flotation Primärslam Bioslam Kemslam Behandlat och bräddat avloppsvatten släpps med självfall ut i Viskan. 5

6 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Beskrivning av styr- och driftövervakning Avloppsverket är heldatoriserat och flödes- och nivåproportionellt styrt. Optimering sker fortlöpande. Driftövervakning sker med automatiska dygnsrapporter. Driftjournal förs digitalt, dels genom manuell inmatning som görs utav ordinarie personal och jourpersonal, dels genom automatisk överföring av data från övervakningssystemet. I journalen noteras avläsningar, driftstörningar och analysresultat från driftkontroll. 1.5 Slambehandling Slam uppkommer vid tre olika ställen i processen. Primärslammet från försedimenteringen förtjockas i en gravimetrisk förtjockare. Bioslammet från mellansedimenteringen förtjockas med hjälp av flotation. Förtjockat primäroch bioslam går direkt till blandslamlager. Kemslammet går utan förtjockning till blandslamlager. Blandslammet avvattnas med tillsats av polymer i centrifug till en TS-halt på minst 20 %. Det avvattnade slammet hämtas av Econova, för kompostering före vidare användning. Se bilaga 5 del 1 och 2. I avtalet med Econova kräver kommunen att företaget ska följa all befintlig lagstiftning gällande entreprenaden har det totalt producerats 933 ton TS slam. Någon rötning av slammet förekommer inte sedan 1995 p g a stora värmeförluster från rötkammarna och periodvis svårnedbrytbart slam. Externslam tas emot från kommunens yttre avloppsreningsverk samt från enskilda slambrunnar. Se bilaga 5 del Kemikaliehantering Kemiska produkter i form av fällningsmedel och polymerer används vid Skene avloppsreningsverk. Som fällningskemikalie har använts Ekoflock från Feralco, vilken är en polyaluminiumkloridlösning. Polymer av sorten Eka PAM C2402 tillsätts vid slamavvattningen. Tillverkare är Eka. Fällningskemikalien Ekoflock 90 är klassificerad som irriterande. Fällningskemikalie förvaras i en glasfiberarmerad plasttank på 35 m 3. Tanken är invallad. Polymer förvaras i anslutning till slamcentrifug. Övriga kemikalier förvaras i ett särskilt förråd. För farligt avfall finns ett plåtskåp med uppsamlingsbehållare. Åtgärder har vidtagits för att minimera risken för skador på miljön eller människors hälsa till följd av läckage. 1.7 Energianvändning För uppvärmning av lokaler utnyttjas elenergi. Den totala elförbrukningen på avloppsverket under 2014 var MWh. 6

7 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Ledningsnät och pumpstationer Avloppsnätet i Kinna, Skene, Örby, Berghem och Fritsla består i huvudsak av ett duplikat ledningssystem, vilket innebär att spillvatten och dagvatten avleds i separata ledningar. Dräneringsvatten avleds främst till spillvattenledningen. Spillvattennätet, som totalt är ca 130 km, har en medelålder på ca 45 år. De flesta ledningarna är av betong, men det finns även en del PVC-rör. Vid nyanläggning läggs om möjligt polypropylen vid mindre dimensioner. Avloppsvattnet avleds via 44 avloppspumpstationer. Pumpstationerna är försedda med larm som varnar vid bräddning. Bräddning kan ske till Viskan och Häggån via 47 stycken bräddavlopp. Volymmätning med induktiv flödesmätare sker i en pumpstation. Vid övriga punkter registreras tid och frekvens för bräddningarna. Av de pumpstationer som är belägna nära Viskan och Häggån är flertalet försedda med backventiler (WAPRO) för att förhindra att åvatten rinner in till pumpstationerna vid högt vattenstånd. Dagvattnet leds i huvudsak direkt till recipienten. En liten del går till avloppsverket och ca 3-4 % behandlas enligt principen för ekologisk dagvattenhantering. Drift, underhåll och förnyelse av ledningsnät sker med hjälp av DUF-modellen. 1.9 Recipient Viskan utgör recipient för avloppsreningsverket Påverkan på miljön och människors hälsa Påverkan utgörs av utsläpp till vatten, luft och mark. Viss belastning på recipienten av bl a näringsämnen och tungmetaller. Utsläpp till luft sker genom att verksamheten kräver en hel del transporter. Visst buller kan också förekomma. Det avvattnade slammet kan påverka mark genom att omhändertagande entreprenör slutanvänder det som jordförbättringsmedel. Verksamheten innebär även stora hälso- och miljömässigt positiva effekter. Verksamheten är en stor bidragande orsak till bra folkhälsa och miljö. Detta genom bortledande och behandling av spillavloppsvatten. 2 Gällande föreskrifter och beslut 2.1 Tillståndsbeslut och villkor Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser Länsstyrelsen i Älvsborgs län Länsstyrelsen i Västra Götaland Tillstånd enligt miljöskyddslagen till utsläpp av renat avloppsvatten från Skene tätort m fl. Ändring av villkor och fastställande av slutliga villkor för Skene avloppsreningsverk i Marks kommun. 7

8 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Kontrollprogram Datum Beslutsmyndighet Länsstyrelsen i Älvsborgs län Programmet, som omfattar anläggningskontroll, besiktning, recipientkontroll och rapportering, började tillämpas Senaste revidering Anmälningsärenden beslutade under året Inga anmälningsärenden under Andra gällande beslut Datum Beslutsmyndighet Föreläggandet avser Miljönämnden i Marks kommun Miljönämnden i Marks kommun D 313, dnr 2012/ Föreläggande att inkomma med uppgifter, Teknik- och servicenämnden. D 9, dnr 2012/ Föreläggande avloppsreningsanläggningar, Teknik- och servicenämnden 5 Tillsynsmyndighet Miljönämnden i Marks kommun är tillsynsmyndighet för verksamheten. 6 Tillståndsgiven och faktisk belastning Tabell 1. Belastning Skene avloppsverk Parameter Årsmedelbelastning 2014 Dimensionerad belastning Anmärkning pe* Tillståndsgiven dimensionerande belastning, 75g BOD 7 /p,d) Flöde (m 3 /dygn) BOD 7 (kg/dygn) Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) *1 pe=70 g BOD 7/dygn Beslutstexten i tillståndet anses vara uppfylld. 8

9 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Ej tillämplig på denna verksamhet 8 Ej tillämplig på denna verksamhet 9 Gällande villkor i tillstånd/förelägganden 9.1 Gällande villkor Villkor 1. Om ej annat framgår av nedanstående villkor skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angivit i ansökningshandlingar och i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. 3. Vid haveri, ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen eller avloppsledningsnätet helt eller delvis måste tas ur drift skall kommunen vidta åtgärder för att motverka vattenförorening eller andra olägenheter för omgivningen. 4. Slam skall stabiliseras på sådant sätt att olägenheter inte uppstår vid reningsverket eller vid deponering eller annan hantering av slammet. 5. Slam skall som riktvärde och medelvärde för kalenderår avvattnas till en torrsubstanshalt av minst 20%. Om slammet inte komposteras skall det avvattnas till en torrsubstanshalt av minst 25 %. 6. Villkoret utgår. Kommentar Verksamheten har bedrivits enligt villkor 1. Saneringsplan med åtgärdsförslag och tidplan lämnades till länsstyrelsen på 90-talet enligt ansökningshandlingarna. Planen har på grund av resursbrist inte kunnat följas. Teknik- och serviceförvaltningen har förelagts av miljönämnden att fram en ny förnyelse- och underhållsplan för ledningsnätet. Verksamheten har bedrivits enligt villkor 2. Verksamheten har bedrivits enligt villkor 3. Slammet har omhändertagits av Econova, vilka transporterat det till Falköping, Skövde, Skara, Lidköping, Götene och Vara. Slammet har avvattnats till 21 % som årsmedelvärde. Villkoret anses vara uppfyllt då slammet enligt avtalet med Econova ska komposteras före vidare användning. 9

10 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Kommunen skall kontinuerligt arbeta för att industriellt avloppsvatten, kemikalier från industri och hushåll inte tillförs reningsanläggningen i sådan mängd och av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer i omgivningen och recipienten eller påverkar nyttiggörandet av slammet. 8. Buller från verksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostadsbebyggelse som riktvärde inte överskrider Teknik- och serviceförvaltningen tar del av industriernas analysresultat. Teknik- och serviceförvaltningen försöker i möjligaste mån att delta när textilindustrin har periodiska besiktningar deltog Teknikoch serviceförvaltningen vid periodisk besiktning av AB Ludvig Svensson. Teknik- och serviceförvaltningen har förelagts av miljönämnden att ta fram en tidsplan för uppströmsarbetet. Inga klagomål på buller har kommit till Teknik- och serviceförvaltningens kännedom. 50 db(a) dagtid kl db(a) kvällstid kl samt sön- och helgdagar kl db(a) nattetid kl Högre momentant buller än 55 db(a) får ej förekomma nattetid (kl ). 9. Om klagomål på lukt uppstår skall kommunen vidta åtgärder. 10. Förslag till reviderat kontrollprogram skall inlämnas till länsstyrelsen senast 4 månader efter den dag då detta beslut vunnit laga kraft. 11. Resthalter av syreförebrukande material, mätt som BOD 7 i utgående avloppsvatten, inklusive avloppsvatten som bräddat vid reningsverket, får som riktvärde och medelvärde för kalenderkvartal och som gränsvärde och medelvärde för kalenderår inte överstiga 10 mg/l. 12. Resthalter av fosfor, mätt som totalfosfor i utgående avloppsvatten, inklusive avloppsvatten som bräddat vid reningsverket, får som riktvärde och medelvärde för kalenderkvartal inte överstiga 0,3 mg/l och som gränsvärde och medelvärde för kalenderår inte överstiga 0,4 mg/l. 13. Resthalterna av kväve, mätt som totalkväve, i utgående avloppsvatten, inklusive avloppsvatten 10 Inga klagomål på lukt har kommit till Teknik- och serviceförvaltningens kännedom. Villkoret uppfyllt. Både riktvärdet 10 mg BOD 7 /l som kvartalsmedelvärde och gränsvärdet 10 mg BOD 7 /l som årsmedelvärde, inklusive bräddning vid verket, har uppfyllts, se bilaga 7. Riktvärdet 0,3 mg totalfosfor/l som kvartalsmedelvärde har uppfyllts och gränsvärdet 0,4 mg totalfosfor/l som årsmedelvärde, inklusive bräddning vid verket, har uppfyllts, se bilaga 7. Riktvärdet 15 mg totalkväve/l som årsmedelvärde. inklusive bräddning vid verket, har uppfyllts, se bilaga 7.

11 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport 2014 som bräddat vid verket, får som riktvärde och medelvärde för kalenderår inte överstiga 15 mg totalkväve /l. 14. Avloppsreningsverket och ledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet av ovidkommande vatten samt att minimera bräddning. 15. Bräddningar från reningsverket och ledningsnätet samt utförda åtgärder för att minimera inflödet av ovidkommande vatten samt planerade åtgärder skall redovisas varje år i miljörapporten för reningsverket. Verksamheten har bedrivits enligt villkor 14, utifrån de resurser och tilldelade medel Teknik- och serviceförvaltning har haft att tillgå. Teknik- och serviceförvaltningen har förelagts av miljönämnden att fram en ny förnyelse- och underhållsplan för ledningsnätet. Redovisning sker enligt villkor 15. Teknik- och serviceförvaltningen har förelagts av miljönämnden att fram en ny förnyelse- och underhållsplan för ledningsnätet. 9.2 Gällande föreläggande D 313, dnr 2012/ Föreläggande att inkomma med uppgifter, Teknikoch servicenämnden. 1. En redovisning av hur man arbetar med systematisk förnyelse av avloppsledningsnätet samt hur man i övrigt arbetar med att minska mängden ovidkommande vatten till avloppsreningsverken. I redovisningen av förnyelseplanen ska finnas en karta med beräknad livslängd för ledningsnätet och beräknad utbytestakt för varje verksamhetsområde. 2. En tidsplan för när risk- och sårbarhetsanalyser av samtliga avloppsreningsverk kan vara klar. 3. En tidsplan för när uppdaterade rutiner för drift, underhåll och kontroll kommer att finnas/ användas ute på avloppsreningsverken. Samt när och hur dokumentation kommer att ske enligt rutinerna. 4. En tidsplan för när och hur uppströmsarbete med avseende på industrier och hushåll kommer att bedrivas. Tidsplanen ska vara baserad på riskanalyser för de olika verksamhetsområdena. 11

12 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Samtliga begärda uppgifter ska inkomma till miljönämnden senast Teknik- och servicenämnden har lämnat in uppgifter till miljönämnden (TSN au) samt (TSN). Förseningen berodde på att TSN:s nämndsammanträde inte inföll förrän den 8 november D 9, dnr 2012/ Föreläggande avloppsreningsanläggningar, Teknikoch servicenämnden 1. Senast ska en förnyelse- och underhållsplan av VA-nätet inkomma till miljönämnden. Planerna ska grunda sig på Svenskt Vatten handbok rörande förnyelse av VAledningar (utgiven 2011). Förnyelseplanen ska sträcka sig minst 10 år framåt i tiden när den inkommer. Åtgärdsplanen ska stäcka sig minst 3 år framåt i tiden när den inkommer. Till grund för planerna ska det finnas en uppdaterad kartdatabas. Dessutom ska en rapportering om hur arbetet fortgår ske till miljönämnden varje år den 1 oktober med start Senast ska en riskoch sårbarhetsanalys inkomma till Miljö-nämnden. Risk- och sårbarhetsanalysen ska omfatta följande avloppsreningsverk: Skene ARV, Björketorps ARV, Öxabäcks ARV, Torestorps ARV, Rydals ARV och Horreds ARV. Risk- och sårbarhetsanalysen ska grunda sig på den modell som Lunds tekniska högskola (LTH) tagit fram för Karlskrona kommun (den modell som TSN föreslagit i sitt svar till Miljönämnden ). 3. Senast ska uppdaterade rutiner beskrivningar och instruktioner för avloppsreningsverken och pumpstationerna finnas och användas ute i verksamheten. Dessutom ska en rapportering om hur arbetet fortgår ske till miljönämnden varje år den 1 oktober med start Avloppsreningsverk och pumpstationer som kommer att 12 Rapportering om hur arbetet fortgår har lämnats in till miljönämnden Teknik- och servicenämnden har under arbetet med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) haft samråd med miljönämnden. Arbetsmaterial överlämnades till miljönämnden och färdig RSA överlämnades överlämnades en reviderad version utifrån synpunkter från miljönämnden. Rapportering om hur arbetet fortgår har lämnats in till miljönämnden

13 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport 2014 tas bort i samband med att överföringsledningen byggs samt markbäddar omfattas inte av punkt Senast ska en tidsplan för uppströmsarbetet inkomma till miljönämnden. Tidsplanen ska vara baserad på en riskanalys. Senast 2 år efter att tidsplanen inkommit till miljönämnden ska uppströmsarbetet vara genomfört. 5. Uppföljning av näringsläckage från bräddningar ska ske utifrån den senaste beräkningsmodellen. Teknik- och servicenämnden lämnade in projektplan inklusive tid- och aktivitetsplan för uppströmsarbetet till miljönämnden. En mer konkret tidsplan lämnades in Teknik- och serviceförvaltningen har muntligt frågat miljöenheten vad miljönämnden menar med detta föreläggande och fått till svar att det är enligt modell som teknik- och serviceförvaltningen nämnde vid ett samverkansmöte med miljöenheten där en av miljönämndens ledamöter deltog. Det teknik- och serviceförvaltningen, sedan ett par år tillbaka, har ändrat är hur vi beräknar mängden bräddat vatten vid avloppspumpstationerna. I övrigt har vi inga förändrade beräkningsmetoder. Teknik- och serviceförvaltningen avser därför att fortsätta att beräkna utsläppsmängder som tidigare. 10 Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 10.1 Periodisk besiktning I december 2012 utfördes periodisk besiktning. Nästa besiktning ska utföras Teknik- och serviceförvaltningen har för avsikt att besiktningen ska ha extra fokus på verkets energi- och kemikalieförbrukning Kontrollresultat Utsläppskontroll Verket har gått bra under 2014 med låga utsläppshalter och hög reduktion av fosfor (0,17 mg/l och 93 %), BOD 7 (3,4 mg/l och 95 %), COD Cr (<30 mg/l och 94 %) samt kväve (6,9 mg/l och 64 %). Samtliga utsläppsvillkor är uppfyllda. Bygg- och miljökontortet har i samband med tillsynen 2014 begärt in redovisning av resthalter inkl bräddning vid verket från tidigare år då det inte redovisats rätt i miljörapporten. Resthalter har redovisats inkl bräddning vid verket i miljörapporten för Skene avloppsreningsverk sedan Sammanställning har gjorts för åren Samtliga kontrollerade år uppfyller utsläppsvillkoren. Skillnaden var som störst Då var BOD 7 exkl brädd- 13

14 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport 2014 ning 4,5 mg/l och inkl bräddning 5,2 mg/l, P-tot inkl bräddning 0,18 mg/l och exkl bräddning 0,20 mg/l. För N-tot var det ingen skillnad. Teknik- och serviceförvaltningens bedömer att förvaltningens bedömning att avsaknaden av bräddning vid verket i redovisningen av utsläppshalter inte hade någon betydelse för villkorsuppföljningen. Villkorsuppföljning 2014, se Bilaga 7. Årssammanställning 2014, se Bilaga 2. Villkorsuppföljning , se bilaga Kontroll av slam Resultaten av slamanalyserna finns i Bilaga 5. Analysresultaten har löpande översänts till Econova AB. Analysvärdena ligger under gränsvärden för jordbruksändamål i SFS 1998:944, Recipientkontroll Recipientkontroll utförs av Viskans vattenråd. Rådet tar fram en årsrapport som finns på vattenrådets hemsida. Granskning av rapporten visar att Skene avloppsreningsverk står för en liten del av den totala påverkan av Viskan Kommentar Kontrollresultaten visar att verksamheten bedrivits för att minimera påverkan av miljön och människors hälsa Energiförbrukning Nyckeltal för energiförbrukning redovisas i tabell 5. Figur nedan visar kwh/bod 7 jämfört med andra avloppsreningsverk (Skene ARV 2013 övriga 2009). Tabell 5. Energiförbrukning Elenergiförbrukning kwh/år Elenergiförbrukning kwh/m 3 0,47 0,62 0,49 Elenergiförbrukning kwh/pe Elenergiförbrukning kwh/ton BOD

15 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Kemikalieförbrukning Nyckeltal för kemikalieförbrukning redovisas i tabell 6. Tabell 6. Kemikalieförbrukning Fällningskemikalie (ton/år) Fällningskemikalier (ml/m3) Dosering aluminium (ton/år) Dosering aluminium (g/m 3 ) Dosering aluminium (g/g P-red) 5,4 4,3 5,4 Polymer till centrtifug (ton/år) 2,4 2,0 2,3 Förbrukning polymer (kg/ton TS) 2,3 1,6 2, Transporter Transporter inom verksamheten utgörs främst av slamtransporter från yttre avloppsverk till Skene avloppsverk samt från avloppsverket till Econovas behandlingsanläggningar i bl a Falköping och Götene. Utöver detta sker persontransporter med personbil för löpande drift och underhåll av centralortens pumpstationer samt ledningsnät. En etanoldriven tjänstebil finns i driften. Tabell 7. Transporter Typ av transport Transportmedel Frekvens Slamtransport från yttre verk till Slamsugningsbil LBC 30 /år Skene Varberg Slamtransport från Skene ARV Lastbil Econova 150 / år Persontransporter Pickup, diesel Etanoldriven personbil Skåpbilar, diesel Dagligen Dagligen Dagligen Polymer och fällningskemikalie Tankbil/Lastbil 20 /år Slam från enskilda brunnar Slamsugningsbil LBC /år Farligt avfall Stenas miljöbil 1 /år 11 Naturvårdsverkets föreskrifter Föreskrift Namn Kommentar SNFS 1990:14 SNFS 1994:2 Kontroll av utsläpp till vattenoch markrecipient från anläggningar för behandlat avloppsvatten från tätbebyggelse. Skydd för miljön, särskilt marken när avloppslam används i jordbruket. Teknik- och serviceförvaltningen anser att verksamheten uppfyllt föreskriften. Teknik- och serviceförvaltningen anser att verksamheten uppfyllt föreskriften. 12 Ej tillämplig på denna verksamhet 13 Ej tillämplig på denna verksamhet 14 Ej tillämplig på denna verksamhet 15 Ej tillämplig på denna verksamhet 15

16 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Åtgärder som vidtagitsunder året för att säkra drift och kontrollfunktioner 16.1 Drift Aktivslamanläggningen För att säkra driften måste luftarna i luftningsbassängen bytas ut, eftersom de är gamla och börjar bli dåliga. Bytet har förberetts i november genom nedtömning av luftningsbassängen för att kontrollmäta befintliga installationer. Detta för säkra att det blir rätt dimension vid beställningen av nya luftare. Nedtömningen anmäldes till Bygg- och miljökontoret via mail Bytet av luftare planeras till våren Kontrollfunktioner Provtagningsutrustning Provtagningsutrustningen för utgående prov har fungerat utan anmärkning under året. Rengöring och kontroll av provtagarna sker en gång i veckan. Notering sker i driftjournalen Provhantering Provtagning på inkommande och utgående vatten sker flödesproportionellt. Provet på inkommande vatten inkluderar dekantat från bioslamförtjockarna. Prov på dekantatet kommer att tas ut under vintern 2015 för att göra en bedömning över huruvida dekantatet påverkar inkommande prov eller inte. Prov på inkommande vatten tas ut efter rensgaller och sandfång. Prov på utgående vatten tas precis före skibord i utgående ränna. Veckosamlingsprov på inkommande och utgående vatten bereds av sju stycken flödesproportionella dygnsprover. Konservering sker med syra enligt Svensk Standard. Veckosamlingsprover surgörs med 4 M svavelsyra. Prover som ska analyseras med avseende på metaller och AOX konserveras med koncentrerad salpetersyra. Prov för kvicksilveranalys förvaras i glasflaska. Detta hindrar tungmetallen från att försvinna från provet. Dygnssamlingsproverna tas ut på rullande veckodagar tisdag till fredag. På måndagar tas helgprov. Dygnsprov och helgprov skickas direkt för analys. Provtagning av avvattnat slam sker från en provtagningskran direkt efter centrifugen. Ett primärprov per vecka tas ut löpande fördelat på olika veckodagar. Primärproven, vilka förvaras frysta, skickas till laboratoriet där de tinas och blandas noga till ett slutprov för analys en gång per kvartal Analyser ALcontrol laboratories AB, Linköping har svarat för analyser av vatten och slam enligt kontrollprogrammet under Laboratoriet är ackrediterat av SWEDAC. 16

17 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Flödesmätning Flödesmätning sker på utgående vatten med en tryckgivare över ett rektangulärt överfall. Flödesmätningen har fungerat bra under året. Kontroll och kalibrering av flödesmätare görs minst 2-3 ggr/år. Resultatet av kontrollerna finns redovisade i Bilaga Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott olyckor mm 17.1 Driftstörningar av betydelse från miljösynpunkt Bräddning vid verket skedde vid 4 tillfällen under 2014 på grund av utlöst motorskydd till frekvensomvandlaren till inloppsskruv 2, totalt 102 m 3. Se bilaga 3. Prov togs inte ut på bräddat vatten då det var så lite vid varje tillfälle att prov inte hanns tas ut. Problem med en skrapa i ena försedimenteringen resulterade i att bassängen var avstängd under två veckor i oktober-november med skrapan reparerades. Händelsen anmäldes via mail till Bygg- och miljökontoret Under hösten 2013 ökade problemen med trasor i pumphjulen i AP Kungslid, med utlöst motorskydd som följd. Teknik- och serviceförvaltningen delade ut informationsbrev till de boende i området under våren med gott resultat. Under några veckor i december bräddade det från en spillvattenledning vid väg 156 i Skene. Spillvatten trängde upp ur brunnslocket på grund av av ledningen. Brunnen finns i korsningen väg 156/ Gamla Göteborgsvägen. Det bräddade vattnet rann ut i vägdiket och ner i en dagvattenbrunn som har sitt utlopp i Skrålabäcken. Åtgärder vidtogs för att minska bräddningen. Problemet är under bevakning och kommer att försvinna när dagvattnet från Skene Skogs deponi kopplas ifrån pumpstationen. Händelsen är anmäld till Bygg- och miljökontoret via mail Bräddningar från ledningsnätet uppgick till ca m 3. Se Bilaga 3. Till allra största delen beror bräddningarna på kraftig nederbörd som i sin tur genererar höga nivåer i vattendragen och på grundvattnet. 18 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Vid inköp av nya större pumpar görs en livscykelanalys. Verksamheten arbetar ständigt med att hitta förbättringar för att minska förbrukning av råvaror och energi. Under 2014 har inga större förändringar utförts. 19 Ersättning av kemiska produkter mm Kemikalielagret har inventerats, efter tidigare års rensningar fanns det inga produkter att ta bort. Verksamhetens dokumentation av kemikalier t ex kemikalielistor, riskbedömningar finns i en pärm på anläggningen. 17

18 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet 20.1 Avfall Farligt avfall uppkom i små mängder under året. Detta förvaras på verket. Allt farligt avfall hämtas av Stenas miljöbil, vilka Teknik- och serviceförvaltningen har samarbetsavtal med. Tabell 8. Avfall Typ EWC-kod Mängd Slutbehandling Slam 21 % TS ton Kompostering Rens ton Deponi, Sobacken avfallsanläggning Farligt avfall: EWC-kod Bortkörd mängd Lagrad mängd Sprayburkar kg 65 st Lysrör kg 55 st Elskrot kg 30 kg Småbatterier kg 0 kg Spillolja liter 0 liter Oljefilter kg 0 kg Absorbenter 50 kg 0 kg 21 Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 21.1 Förändringar och åtgärder sedan föregående år Under året har normalt underhåll med mindre renoveringar och service av olika anläggningsdelar och maskinutrustning utförts för att säkra driften både vad gäller avloppsreningsverket och tillhörande avloppspumpstationer. Under 2011 påbörjades arbete med att filma avloppsledningsnätet. Under 2014 har vi TV-inspekterat ledningssträckor där vi haft eller misstänkt problem. Under året har drygt 1000 m spillvattenledning renoverats i Kinna genom strumpinfodring. Arbetet med dessa ledningssträckor fortsätter under 2015 med att strumpinfodra även servisledningarna. Projektering av ny spillvattenledning från Berghem till Skene avloppsverk har gjorts under Byggnation kan inte göras ännu på grund av att markfrågor inte är lösta Planerade förändringar och åtgärder Projektering med avseende på att installera ny renshantering med sand- och renstvättar var klar under våren Av orsaker som Teknik- och serviceförvaltningen inte kunnat råda över blev inte ombyggnaden utförd under Målet för enhet VA-verk/Avfall var att upphandling och 18

19 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport 2014 ombyggnation skulle ske under Upphandlingen var klar i slutet på oktober och då det var viss leveranstid på utrustningen beräknades att ombygnationen skulle ske i januari Anlitat entreprenör gick tyvärr i konkursi januari, innan ombyggnationen var påbörjad. Teknik- och serviceförvaltningen måste därför göra en ny upphandling. Förhoppningsvis kommer ombyggnaden att var klar innan hösten Ny slamavvattningsbyggnad med tillhörande silos eller containerhantering kommer att börja tittas på under Eventuell byggstart ligger 2-3 år fram i tiden. Översyn av alla pumpar i pumpstationer sker en gång per år. Byggandet av överföringsledningar mellan Hyssna och Skene har utförts under Inkoppling av vattenledningen gjordes under Avloppsledningen beräknas bli inkopplad under Projektering av utbyte av en spillvattenakvedukt kommer utföras under Projektering för utbyggnad av VA i området Solvik i Örby utförs under Trafikverket bygger om väg 156 i Skene, delen mellan Varbergsvägen och Hässelbergsvägen. I samband med dessa arbeten byts flera ledningar ut. Projektering av sanering av området vid Kvarnvägen planeras att utföras under Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar Verksamheten producerar ingen vara. 23 Industrikontroll För textilindustrierna AB Ludvig Svensson, Almedahls-Kinna, Kinnalin Tapet & Logistik AB/Garnfärgeriet C Hedström AB och Sjuhäradsbygdens färgeri AB sker kontroll genom att Teknik & Serviceförvaltningen tar del av analysprotokoll från industriernas provtagning enligt kontrollprogram. Redovisning av föroreningsmängder från dessa industrier redovisas i Bilaga 11. Teknik- och serviceförvaltningen ställer följande krav som riktvärden, räknat som kvartalsmedelvärden, på anslutna industrier: ph lägst 6,5, högst 8,5 Susp 350 mg/l BOD mg/l COD mg/l N-tot 25 mg/l P-tot 8 mg/l Svårnedbrytbara fosforföreningar, som exempelvis pyrovatex, får ej förekomma. Riktvärden räknat som årsmedelvärde: NH 4 20 mg/l Cd 0,005 mg/l Zn 0,5 mg/l Ni 0,2 mg/l Cu 0,5 mg/l Hg 0,002 mg/l Cr 0,2 mg/l AOX 0,5 mg/l Pb 0,5 mg/l Tot extraherbara ämnen 100 mg/l 19

20 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport 2014 För övriga organiska och oorganiska ämnen gäller VAV:s gränsvärdeslista M20. Fr o m 1 juli 2009 betalar industrierna för extra föroreningsmängd endast beräknat utifrån TOC-halten. Som extra föroreningsmängd räknas en TOC-halt utöver 350 mg/l. Det speciella industriavtalet som kommun har med textilindustrierna och Hagmans har sagts upp av kommunen och slutade att gälla 31/ Miljöhänsyn För att uppfylla miljöbalkens allmänna hänsynsregler har följande åtgärder vidtagits. Kunskapskravet Verksamhetsutövaren och all personal innehar nödvändig kunskap för att bedriva denna typ av verksamhet. Fortbildning genomförs vid behov. Försiktighetsprincipen Nödvändiga åtgärder har vidtagits för att minimera risken för skada eller olägenhet för hälsa och miljö. Lokaliseringsprincipen Under 2013 har ingen verksamhet bedrivits eller åtgärd vidtagits som tagit ytterligare mark eller vattenområden i anspråk. Hushållnings- och kretsloppsprincipen Arbetet med att minimera behovet av energi och kemikalier pågår ständigt. Produktvalsprincipen De kemiska produkter och biotekniska organismer som används i verksamheten är de som utgör minst risk för hälsa och miljö bland de som är bäst lämpade för ändamålet. Ansvar för att avhjälpa skada Teknik- och serviceförvaltningen tar ansvar för att avhjälpa och återställa de skador och olägenheter som uppstår till följd av störningar i avloppsreningsverk eller distributionsledningar. 20

21 Innehållsförteckning Marks kommun ARV1601 Skene Bilaga 1 Anslutning och belastning Bilaga 2 Utsläppskontroll vatten Bilaga 3 del 1 Bräddning - Bräddat vatten vid reningsverket Bilaga 3 del 2 Bräddning - Föroreningsmängder vid reningsverk, pumpstationer och ledningsnät Bilaga 3 del 3a Bräddning - Bräddningar på pumpstationer och ledningsnät - Kinna Bilaga 3 del 3b Bräddning - Bräddningar på pumpstationer och ledningsnät - Skene och Örby Bilaga 3 del 3c Bräddning - Bräddningar på pumpstationer och ledningsnät - Fritsla och Berghem Bilaga 4 Totala utsläpp till vatten Bilaga 5 del 1 Slam, årsvärden Bilaga 5 del 2 Slam - sluthantering, behandling Bilaga 6 Avfall, kemikalier och energihushållnig Bilaga 7 del 1 Villkorsuppföljning - Årsmedelvärden Bilaga 7 del 2 Villkorsuppföljning - Kvartalsmedelvärden Bilaga 7 del 3 Villkorsuppföljning - Månadsmedelvärden Bilaga 8 Redovisning av beräkningssätt

22 Bilaga 1 Anslutning och belastning Marks Kommun ARV1601 Skene 2014 Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) Antal fysiska personer anslutna till reningsverket (p) Tot antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD- Medelvärde Maxdygn belastning i ink. vatten (70g/person, dygn) därav från industri pe - därav externbelastning (uppskattat antal pe) - mottagning av slam från enskilda avl.anläggningar (uppskattat antal pe) - slam från industri 0 - slam från andra reningsverk m ange ev. förbehandling Dimensionering (pe eller BOD (kg/d)) pe Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelvärde (m3/h) 471 Medelvärde (m3/dygn) Maxvärde (m3/dygn) Minvärde (m3/dygn) 390 Totalt årsflöde (m3/år) Mängd tillskottsvatten * (m3/år) Del av totala flödet (%) 68 Debiterad mängd (m3/år) *Tillskottsvatten=behandlat vatten-debiterad mängd vatten Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelvärde (m3/h) 471 Medelvärde (m3/dygn) Maxvärde (m3/dygn) Minvärde (m3/dygn) 390 Totalt årsflöde (m3/år) Dimensionerande flöde m3/h 1400 m3/dygn 33600

23 Bilaga 2 Utsläppskontroll vatten Marks kommun ARV1601 Skene 2014 Ingående vatten, årsvärden Medel Medel Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) inkl Mängd (ton/år) exkl Typ av prov Antal mg/l kg/d mg/l kg/d bidrag från rejekt bidrag från rejekt (dp, vp, hp) st BOD dp/hp 53 CODCr vp 52 P-tot 2, vp 52 N-tot dp/hp 53 NH4-N dp/hp 53 Ingår ej Rejektvatten ingår ej i provtagning på inkommande vatten. Prov Uppgift om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. Utgående vatten, årsvärden Medel Medel Maxvärde (maxdygn) Mängd Reduktion Typ av prov Antal mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år % (dp, vp, annat) st BOD7 3, dp/hp 53 CODCr vp 52 P-tot 0,17 2,0 0,34 4,5 0,72 93 vp 52 N-tot dp/hp 53 NH4-N 1, dp/hp 53 Metaller, Ingående årsvärden Medel Medel Maxvärde (maxdygn) Mängd Typ av prov Antal mg/l kg/d mg/l kg/d kg/år (dp, vp, annat) st Hg 0, ,001 0, ,001 0,21 vp 12 Cd 0, ,001 0, ,002 0,30 vp 12 Pb 0,0015 0,017 0,0023 0,045 6 vp 12 Cu 0,037 0,42 0,07 0,9 152 vp 12 Zn 0,07 0,8 0,13 1, vp 12 Cr 0,0018 0,021 0,0041 0,043 8 vp 12 Ni 0,0023 0,027 0, ,063 9,7 vp 12 AOX 61 0, ,3 310 vp 6 Vid mindre än värden (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning. Metaller, Utgående årsvärden Medel Medel Maxvärde (maxdygn) Mängd Reduktion Typ av prov Antal mg/l kg/d mg/l kg/d kg/år % (dp, vp, annat) st Hg 0, ,001 0, ,001 0,21 0,0 vp 12 Cd 0, ,0001 0, ,000 0,04 86 vp 12 Pb 0,0012 0,013 0,0130 0,140 4,9 23 vp 12 Cu 0,0031 0,035 0,005 0, vp 12 Zn 0,022 0,25 0,053 0, vp 12 Cr 0,0003 0,003 0,0003 0,006 1,0 86 vp 12 Ni 0,0009 0,010 0,0015 0,018 3,6 63 vp 12 Al 1,2 15 4, vp 52 AOX 31 0, , vp 6 Vid mindre än värden (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning.

24 Bilaga 3 Del 1 Bräddning Marks kommun ARV1601 Skene Bräddat vatten vid reningsverket Antal bräddningar Bräddad tid (h) Bräddad mängd Orsak / m3 Starttid Behandlat Obehandlat Behandlat Obehandlat Antal m3 Hydraulisk/ drifthaveri :01 45 X :00 1 X :01 57 X :04 1 X Summa 104 m3 bräddad mängd under perioden Medel % bräddad volym av totala årsflödet Summa 104 Total bräddad volym pga drifthaveri m3/år Summa Total bräddad volym pga hydraulisk belastning m3/år Typ av behandling av bräddat vatten Ingen

25 Bilaga 3 Del 2 Bräddning Marks kommun ARV1601 Skene 2014 Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Medel Maxvärde Mängd/år ton / kg mg/l mg/l BOD ,0 ton CODCr ,0 ton P-tot 2,4 4,8 0,000 ton N-tot ,00 ton NH4-N ,00 ton Pb 0,0015 0,0023 0,000 kg Cd 0, , ,000 kg Cu 0,037 0,071 0,00 kg Cr 0,0018 0,0041 0,000 kg Hg 0, , ,000 kg Ni 0,0023 0,0036 0,000 kg Zn 0,068 0,13 0,01 kg X Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde Flödesproportionell provtagning Tidsproportionell provtagning Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Mängd bräddat vatten totalt (m3/år) Mängd bräddat vatten pga drifthaveri (m3/år) Mängd bräddat vatten pga hydraulisk (m3/år) Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Medel Maxvärde Mängd/år ton / kg mg/l mg/l BOD ton CODCr ton P-tot 2 5 0,23 ton N-tot ,8 ton NH4-N ,0 ton Pb 0,0015 0,0023 0,1 kg Cd 0, , ,01 kg Cu 0,037 0,071 3,4 kg Cr 0,0018 0,0041 0,17 kg Hg 0, , ,00 kg Ni 0,0023 0,0036 0,22 kg Zn 0,068 0,130 6,3 kg För bedömning av ev utsläpp från ledningsnätet används inkommande vattens föroreningshalter.

26 Bilaga 3 del 3a Bräddning Marks kommun ARV1601 Skene 2014 Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Bräddningspunkter Kontrollmetod Recipient Frekvens Bräddtid Volym Orsak Kinna (se nedan) ggr/år antal timmar m3/år 1101 Kinnaström 2b Viskan 35 67: Hydraulisk 1102 Mor Kerstins väg 2d Viskan 0:17 0 Hydraulisk 1201 Kasthall 3 Häggån 62 28: Hydraulisk 1202 Jobs 2b Häggån 18 2: Hydraulisk 1203 Kinnapack 2b Häggån 6 0: Hydraulisk 1301 Kinnamark 2b Häggån : Hydraulisk 1302 Sveas 2d Häggån 0:03 0 Hydraulisk 1304 Lydde 2b Häggån 2 0:06 4 Hydraulisk 1305 Tvättstugan 2b Häggån 11 2:22 56 Hydraulisk 1609 Viskarängsgatan 2b Viskan : Hydraulisk 1610 Näringsbro 2b Viskan 37 73: Hydraulisk 1407 Brättingstorp 2b Häggån 0:31 2 Hydraulisk 1614 Näs 2d Viskan 0:00 0 Hydraulisk Kontrollmetoder: 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 2c) uppskattning med frekvensgivare, 2d) uppskattning med varaktighet 3) flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell 2d uppskattas genom beräkning: teoretisk pumpkapacitet x 0,20 x (tiden-1 h) 1 h=reg tid vid larmkon

27 Bilaga 3 del 3b Bräddning Marks kommun ARV1601 Skene 2014 Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Bräddningspunkter Kontrollmetod Recipient Frekvens Bräddtid Volym Orsak Skene / Örby (se nedan) ggr/år antal timmar m3/år 1602 Göteborgsv. 2b Skrålabäcken 14 0:47 21 Hydraulisk 1604 Nilsagården 2b Viskan 70 8: Hydraulisk 1605 Gränevägen 2b Viskan 16 0:44 93 Hydraulisk 1501 Källdalen 2b Viskan 69 9: Hydraulisk 1502 Västergårdsg. 2d Viskan 5:48 30 Hydraulisk 1612 Backa 2b Skrålabäcken 24 26: Hydraulisk 1401 Svenljungav. 2b Ljungån 51 25: Hydraulisk 1405 Öresjövägen 2d Öresjön 0:05 0 Hydraulisk 1402 Månsavägen 2d Ljungån 14 24:05 69 Hydraulisk 1403 Kungalid 2d Viskan 22 19:13 52 Hydraulisk 1408 Övre Krok 2d Öresjön 0:03 0 Hydraulisk 1409 Mos Strand 2d Öresjön 0:31 0 Hydraulisk 1611 Axelbergeng. 2d Viskan 0:02 0 Hydraulisk Kontrollmetoder: 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 2c) uppskattning med frekvensgivare, 2d) uppskattning med varaktighet 3) flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell 2d uppskattas genom beräkning: teoretisk pumpkapacitet x 0,20 x (tiden-1 h) 1 h=reg tid vid larmkon

28 Bilaga 3 del 3c Bräddning Marks kommun ARV1601 Skene 2014 Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Bräddningspunkter Kontrollmetod Recipient Frekvens Bräddtid Volym Orsak Fritsla / Berghem (se nedan) ggr/år antal timmar m3/år 2103 Risma 2b Häggån 7 0:36 78 Hydraulisk 2104 Bergklintsvägen 2d Häggån 11 0:24 0 Hydraulisk 2105 Industriområdet 2d Häggån 20 17: Hydraulisk 2106 Hjälltorp 2d Häggån 7 0:12 14 Hydraulisk 2107 Getakärrsvägen 2d Häggån 18 41: Hydraulisk 2108 Danska vägen 2d Häggån 11 10:12 54 Hydraulisk 2111 Korvkiosken 2d Häggån 11 1:49 2 Hydraulisk 1606 Viskadalen 2d Viskan 5:49 33 Hydraulisk 1607 Åkrabäck 2d Viskan 0:05 0 Hydraulisk Kontrollmetoder: 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 2c) uppskattning med frekvensgivare, 2d) uppskattning med varaktighet 3) flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell 2d uppskattas genom beräkning: teoretisk pumpkapacitet x 0,20 x (tiden-1 h) 1 h=reg tid vid larmkon

29 Bilaga 4 Totala utsläpp till vatten Marks kommun ARV1601 Skene 2014 Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket Mängd/år ton / kg BOD7 14 ton CODCr 72 ton P-tot 0,69 ton N-tot 28 ton NH4-N 7 ton AOX 0,13 ton Pb 4,8 kg Cd 0,0 kg Cu 13 kg Cr 1,0 kg Hg 0,2 kg Ni 3,6 kg Zn 89 kg Totala utsläpp beräknas på följande sätt Totala utsläpp = Medelhalt på utg. vatten x tot flöde ut + Medelhalt på bräddat vatten x tot bräddflödet Medelhalt (mg/l) = (C1*Q1)+(C2*Q2)+...+(Cn*Qn) Q1+Q2+...+Qn

30 Bilaga 5 del 1 Slam Marks kommun ARV1601 Skene 2014 Slam, årsvärden Medel Maxvärde Gränsvärde* Mängd Typ av prov Antal mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS kg /år Hg 0,24 0,38 2,5 0,22 sam.prov/kv 4 Cd 0,47 0,51 2 0,44 sam.prov/kv 4 Pb 6,4 8, ,0 sam.prov/kv 4 Cu sam.prov/kv 4 Zn sam.prov/kv 4 Cr sam.prov/kv 4 Ni 8,6 9,8 50 8,0 sam.prov/kv 4 Ag 1,0 1,4 0,9 sam.prov/kv 4 Al sam.prov/kv 4 Mg 1,48 1,60 1,38 sam.prov/kv 4 K 1,77 1,90 1,66 sam.prov/kv 4 Ca 7,90 8,20 7,37 sam.prov/kv 4 N-tot % av TS 3,5 3, sam.prov/kv 4 P-tot % av TS 1,5 1, sam.prov/kv 4 NH4N % av TS 0,5 0, sam.prov/kv 4 Toulen 1,0 2 0,9 sam.prov/kv 4 PCB, summa 0,02 0,03 0,014 sam.prov/kv 4 PAH, summa 0,15 0,15 0,14 sam.prov/kv 4 Nonylfenol 3,3 4 3,0 sam.prov/kv 4 ph 6,6 6,8 sam.prov/kv 4 Glödgningsf. % av TS sam.prov/kv 4 * Gränsvärde för jorbruksändamål enligt SFS 1998:944, 20. Slammängder totalt inkl. externslam Producerad mängd 4358 ton/år Mängd TS totalt 933 ton TS/år TS-halt 21 % Mottaget externslam Externslammängd till vattenfas, tot m3/år ton TS/år Externslammängd till slambehandling, tot 1371 m3/år ton TS/år -Från enskilda VF * avloppsanläggningar m3/år ton TS/år -Från andra SB * reningsverk 1371 m3/år ton TS/år -Från andra VF * reningsverk 2779 m3/år ton TS/år -Från andra verksamheter m3/år ton TS/år * VF-vattenfas, SB-slambehandling

31 Bilaga 5 del 2 Slam Marks kommun ARV1601 Skene 2014 Lagrat slam Årets början Årets slut Lagrets kapacitet m3 ton TS Behandling Ja Nej Rötning X ton TS/år Kompostering X ton TS/år Vassbäddar el. liknande X ton TS/år Annat X 933 ton TS/år Om annat, vad Avvattning Sluthantering Ja Nej Åkermark 0 ton TS/år Energigröda ton TS/år Energiskog ton TS/år Täckning deponi 0 ton TS/år Övrig markanvändning X 933 ton TS/år Deponering ton TS/år Till annat reningsverk ton TS/år om ja vilket Förs register över ton TS/år åkermark där slam sprids Vem för register Annat Om annat, vad Vem för register

32 Bilaga 6 Avfall, kemikalier och energihushållning Marks kommun ARV1601 Skene 2014 Avfall Typ EWC-kod Ursprung Mängd ton Slutbehandling Rens Deponering, Sobacken Kemikalier Typ Mängd (/år) Fällning Ekoflock ton Polyaluminiumklorid 109 ml/m3 Slambehandling Eka PAM C kg Polymer Annat Energihushållning Energi Mängd Energiförbrukning (MWh/år) 2032 MWh/år Annat Gasproduktion Ja Nej X Energibesparande åtgärder Ja Nej utförda under året X

33 Bilaga 7 del 1 Villkorsuppföljning Marks kommun ARV1601 Skene 2014 Årsmedelvärden inklusive bräddningar vid verket P-tot Gräns- Red BOD Gräns- Red N-tot Rikt- Red NH4-N Red mg/l värde % mg/l värde % mg/l värde % mg/l % ,17 0,4 93 3, , ,7 84

34 Bilaga 7 del 2 Villkorsuppföljning Marks kommun ARV1601 Skene Kvartalsmedelvärden inklusive bräddningar vid verket P-tot Rikt- Red BOD Rikt- Red N-tot Red NH4-N Red mg/l värde % mg/l värde % mg/l % mg/l % ,17 0,3 92 2, ,8 54 3, ,17 0,3 95 6, ,8 67 2, ,18 0,3 93 3, ,4 67 0, ,16 0,3 92 2, ,6 65 0,6 93

35 Bilaga 7 del 3 Villkorsuppföljning Marks kommun ARV1601 Skene : :00 Månadsmedelvärden P-tot Red BOD Red N-tot Red NH4-N Red mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % , ,4 94 7,3 40 2, , ,4 96 6,1 64 3, , ,7 94 6,7 58 4, , ,1 95 7,1 74 2, , ,7 95 7,7 68 2, , , ,8 56 2, , , ,2 59 0, , ,4 95 5,2 71 0, , ,7 97 7,0 70 0, , ,3 97 6,5 67 0, , ,6 95 5,2 68 0, , ,0 96 5,1 62 0,8 88

36 Bilaga 8 Marks kommun ARV1601 Skene 2014 Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och utgående vatten sker enligt följande Vid beräkning av medelhalter (mg/l) tas hänsyn till flödet. D.v.s. medelhalterna är flödesavvägda enligt följande formel. Medelhalt (mg/l) = (C1*Q1)+(C2*Q2)+...+(Cn*Qn) Q1+Q2+...+Qn C = uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) Q = uppmätt flöde vid respektive provtagningstillfälle (m3) 1,2...n = provtagningstillfälle Vid beräkning av dygnsmedelvärde för belastning, total belastning i ton per år samt reduktion används följande formler. Dygnsmedelvärde (kg/dygn) = M1+M2+...+Mn n M = belastning vid respektive provtagningstillfälle (kg/dygn) n = antal mättillfällen Belastning (ton/år) = Dygnsmedelvärde* Reduktion som medelvärde (%) = R1+R2+...+Rn n R = Reduktion vid respektive provtagningstillfälle (%) n = antal mättillfällen Belastning (antal pe) beräknas enligt följande formel. Belastning (pe) = Dygnsmedelvärde BOD7 (kg/dygn) 70 (g/p,dygn) / 1000

37 Kvalitetshandbok VA Bilaga 9 Dokumentnamn Sida B.010 Organisation Ansvar - Befogenheter 1 (12) Ansvarig Sektorchef Fastställd/ändrad Fastställd av VA/Avfall-verksamhetens organisation. Teknik- och servicenämnden har fastlagt nedanstående organisation för teknikoch serviceförvaltningen förvaltningen. Förvaltningschef TSF Ledningsfunktion Sektor Verksamhetsservice Sektor KOSS Sektor Lokalförsörjning Sektor Teknik Utredning/ Upphandling Utredning Utredning Stab Ekonomi/ Personal Koss Kullabyn Koss Lindäng fastighetsskötsel Gata/Park Utredning/ Marknad Serviceenhet Koss Fritsla Kunskapens hus fastighetsskötsel Naturvårdslaget Rörnät Koss Kinna Koss Assberg VA-verk/Avfall Koss Sätila Koss Skene Sektor Teknik har verksamhetsansvaret för vattenverken, avloppsreningsverken, va-ledningsnäten inklusive abonnentservice. Driften utförs i Sektorns egen regi medan underhåll och investeringsarbeten för ledningsnätet upphandlas. Upphandling av arbeten i exploateringsområden samordnas med samhällsutvecklingsavdelningen (som har ansvar för exploateringsbudgeten) och bygg- och miljökontoret, som också är beställare för sådana arbeten. Renhållningen är upphandlad på entreprenad när det gäller insamling samt behandling. Driften av återvinningscentralen är i egen regi. Verksamheten finansieras med taxemedel, gäller både avfalls- och VA-verksamheten. Vatten och avlopp/04 Avloppsverk/Miljörapporter/Miljörapport ARV Skene/2014/Bilaga 9 Organisation.docx