Miljörapport. Skene avloppsreningsverk

Transkript

1 Miljörapport 2009 Skene avloppsreningsverk

2 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter 1 2 Verksamhetsbeskrivning 3 2.1Avloppsvattenrening 3 2.2Beskrivning av styr- och driftövervakning 4 2.3Slambehandling 4 2.4Kemikaliehantering 4 2.5Energianvändning 4 2.6Ledningsnät och pumpstationer 4 2.7Recipient mgivningskontroll 5 2.9Egenkontroll 5 3 Gällande föreskrifter och beslut 5 3.1Tillståndsbeslut och villkor 5 3.2Kontrollprogram 5 4 Drift- och produktionsförhållanden 5 4.1Driftstörningar av betydelse från miljösynpunkt 5 4.2Förändringar sedan föregående år 6 4.3Planerade förandringar 6 4.4Periodisk besiktning 6 4.5Kontrollresultat 7 4.6Kemikalieförbrukning 8 4.7Avfall 8 4.8Transporter 8 5 Industrikontroll 9 6 Uppföljning av föreskrifter och villkor Villkorsuppföljning 10 7 Miljöhänsyn 11 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Anslutning och belastning Utsläppskontroll vatten Bräddning Totala utsläpp till vatten Slam Avfall, kemikalier och energihushållning Villkorsuppföljning Redovisning av beräkningssätt Kontroll av flödesmätare Föroreningsmängder från textilindustri Tillståndsbeslut Rapport Periodisk besiktning Kinna Namnunderskrift: Namnförtydligande: Robert Svensson Förvaltningschef

3 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Administrativa uppgifter Anläggningsnamn: Skene avloppsreningsverk Besöks- resp postadress: Hedbovägen Skene Telefonnummer: Huvudman: Postadress: Telefonnummer: Marks kommun, Teknik- & Serviceförvaltningen Kinna (växel) Fastighetsbeteckning: Haven 1:58 Organisationsnummer: Plats nr: Punkt SFS 1998: Kontaktpersoner: Åsa Evaldsson Enhetschef VA-verk tel Anders Olofsson Drifttekniker Kommun och län: Marks kommun, Västra Götalands län Tillstånd: Tillstånd enligt miljöskyddslagen med ändring av villkor Tillståndsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götaland Tillsynsmyndighet: Miljönämnden, Marks kommun

4 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport 2009

5 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport 2009 Verksamhetsbeskrivning Skene avloppsreningsverk byggdes Vid verket omhändertas spillvattenavlopp från tätorterna Kinna, Skene, Örby, Fritsla och Berghem, lakvatten från Skene Skog avfallsanläggning, avloppsslam från kommunens mindre avloppsverk samt m 3 från enskilda slambrunnar. Även industriavlopp från textilindustrierna AB Ludvig Svensson, Almedahl-Kinna, Sanden Textile och Sjuhäradsbygdens färgeri AB leds till avloppsverket. Antalet anslutna fysiska personer är ca Den totala BOD-belastningen på verket 2009 var ca pe, då en pe motsvarar 70 g BOD 7 /dygn. Hushållsavloppet motsvarar ca pe och industriavloppet ca pe. Tabell 1. Belastning Skene avloppsverk Parameter Årsmedelbelastninq 2009 Dimensionerad belastning pe* (avseende BOD 7 ) Flöde (m 3 /dygn) BOD 7 (kg/dygn) Fosfor (kg/dygn) Kväve (kg/dygn) *1 pe=70 g BOD 7 /dygn Mängden avloppsvatten till Skene avloppsverk 2009 var m 3. Den debiterade avloppsvolymen var m 3. Andelen ovidkommande vatten till verket var 70 %. 2.1 Avloppsvattenrening Avloppsvattnet behandlas mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Den mekaniska reningen består av rensgaller, sandfång samt försedimentering. Den biologiska reningen består av biobädd, aktiv slamanläggning med luftningsoch anoxsteg för kvävereduktion samt mellansedimentering. Den kemiska reningen består av inblandningsfack, flockningskammare och avslutningsvis ett flotationssteg. Under året användes PLUSPAC S 1800 som fällningskemikalie. Rejekt vatten 1 Biobädd För Galler Sandfäng sedimentering i I K o Mellan Anox Aerob Anox sedimentering Flotation Primärslam Bioslam Figur 1. Processutformning vid Skene avloppsverk, vattendelen

6 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Beskrivning av styr- och driftövervakning Avloppsverket är heldatoriserat och flödes- och nivåproportionellt styrt. Optimering sker fortlöpande. Driftövervakning sker med automatiska dygnsrapporter. Driftjournal förs digitalt, dels genom manuell inmatning som görs utav ordinarie personal och jourpersonal, dels genom automatisk överföring av data från övervakningssystemet. I journalen noteras avläsningar, driftstörningar och analysresultat från driftkontroll. 2.3 Slambehandling Slam uppkommer vid tre olika ställen i processen. Primärslammet från försedimenteringen förtjockas med hjälp av sedimentering. Bioslammet från mellansedimenteringen förtjockas med hjälp av flotation. Förtjockat primäroch bioslam går direkt till blandslamlager. Kemslammet går utan förtjockning till blandslamlager. Blandslammet avvattnas med tillsats av polymer i centrifug till en TS-halt på minst 20 %. Det avvattnade slammet komposteras på Skene Skogs avfallsanläggning och kommer att användas vid sluttäckning av deponin. Någon rötning av slammet förekommer inte sedan 1995 p g a stora värmeförluster från rötkammarna och periodvis svårnedbrytbart slam. 2.4 Kemikaliehantering Fällningskemikalien PLUSPAC S 1800 är klassificerad som irriterande. Fällningskemikalie förvaras i en glasfiberarmerad plasttank på 35 m 3. Tanken är invallad. Polymer förvaras i anslutning till slamcentrifug. Övriga kemikalier förvaras i ett särskilt förråd. För farligt avfall finns ett plåtskåp med uppsamlingsbehållare. Åtgärder har vidtagits för att minimera risken för skador på miljön eller människors hälsa till följd av läckage. 2.5 Energianvändning För uppvärmning av lokaler utnyttjas elenergi. Den totala elförbrukningen på avloppsverket under 2009 var MWh. 2.6 Ledningsnät och pumpstationer Avloppsnätet i Kinna, Skene, Örby, Berghem och Fritsla består i huvudsak av ett duplikat ledningssystem, vilket innebär att spillvatten och dagvatten avleds i separata ledningar. Dräneringsvatten avleds främst till spillvattenledningen. Spillvattennätet, som totalt är ca 130 km, har en medelålder på ca 40 år. De flesta ledningarna är av betong, men det finns även en del PVC-rör. Vid nyanläggning läggs om möjligt polypropylen vid mindre dimensioner. Avloppsvattnet avleds via 44 avloppspumpstationer. Pumpstationerna är försedda med larm som varnar vid bräddning. Bräddning kan ske till Viskan och Häggån via 47 stycken bräddavlopp. Volymmätning med induktiv flödesmätare sker i två pumpstationer. Vid övriga punkter registreras tid och frekvens för bräddningarna. Av de pumpstationer som är belägna nära Viskan och Häggån är flertalet försedda med backventiler (WAPRO) för att förhindra att åvatten rinner in till pumpstationerna vid högt vattenstand. Dagvattnet leds i huvudsak direkt till recipienten. En liten del går till avloppsverket och ca 3-4 % behandlas enligt principen för ekologisk dag vatten ha nteri ng.

7 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport 2009 Drift, underhåll och förnyelse av ledningsnät sker med hjälp av DUF-modellen. 2.7 Recipient Viskan utgör recipient för avloppsverket. 2.8 Omgivningskontroll Recipientkontroll utförs av Viskans vattenvårdsförbund. Förbundet tar fram en årsrapport, vilken distribueras till berörda kommuner och myndigheter. 2.9 Egenkontroll Ansvarsfördelning, rutiner för drift och kontroll, riskanalyser och kemikaliehantering finns dokumenterade i Marks ledningssystem för vaavdelningen. Gällande föreskrifter och beslut 3.1 Tillståndsbeslut och villkor Verksamheten har under 2007 bedrivits efter tillstånd från länsstyrelsen, enligt beslut daterade (Dnr ) och (Dnr ). 3.2 Kontrollprogram För verksamheten finns ett kontrollprogram som fastställdes av länsstyrelsen (Dnr ). Programmet, som omfattar anläggningskontroll, besiktning, recipientkontroll och rapportering, började tillämpas Detta har reviderats 1999 och Provtagning på inkommande och utgående vatten sker flödesproportionellt. Provet på inkommande vatten inkluderar dekantat från bioslamförtjockarna. 4 Drift- och produktionsförhållanden 4.1 Driftstörningar av betydelse från miljösynpunkt Bräddning skedde vid 12 tillfällen under 2009, totalt m 3. Prov togs på bräddat vatten. Se Bilaga 3. Två tillfällen står för största delen av bräddningen vid verket. I februari havererade huvudströmbrytaren och verket stod still i ca 4 timmar, bräddning m 3. Luckan till förluftningen byttes i februari. För att göra det bytet måste verket stoppas. Arbetet utfördes mellan 05:00 och 17:50, bräddning m 3. Utsläpp av olika slag har noterats vid ett par tillfällen under året. Fyra gånger under 2009 översteg den utgående fosforhalten 0,3 mg/i. Bräddningar från ledningsnätet uppgick till m 3, inklusive bräddningar till följd av tekniska fel. Se Bilaga 3. Större delen av bräddningarna beror på kraftig nederbörd som i sin tur genererar höga nivåer i vattendragen och på grundvattnet.

8 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Förändringar och åtgärder sedan föregående ar Båda blåsmaskinerna till den biologiska reningen är utbyta mot nya. Projektering av ny siarnavvattning har utförts. Brutet vatten är installerat i följande avloppspumpstationer: Kinnapack, Jobs, Kasthall, Lydde, Tvättstugan, Svenljungavägen, Kinnamark, Kinnaström, Näringsbro, Viskaräng, Näs, Gränevägen, Göteborgsvägen och Hjälltorp. Ny pump har installerats i AP Kinnapack. Nya pumphjul i AP Kinnamark. Diverse byte av ventiler mm har också utförts i olika pumpstationer. El- och styrutrustningen utbyt i AP Hjälltorp, AP Backa samt AP Göteborgsvägen. Arbetet med integrering av överordnat styrsystem till kommunens intränat har fortskridit. Även arbetet med automatisering av driftjournalen och programmet som skapar rapporter har fortskridit. I Kinna centrum har ca 250 m spill- och dagvattenledning sanerats. I Skene centrum har ca 350 m spill- och dagvattenledning sanerats. 4.3 Planerade förändringar och åtgärder Kostnaden för byggnationen av ny slamavvattning beräknas bli avsevärt mycket dyrare än beräknat. Annan lösning kommer att utredas. Byte av returslampumpar och omrörarna i kvävesteget samt byte av centrifug planeras för. Byte av pump/ar i Kinnamark AP. Tätning av utjämningsmagasin på ledningsnätet. Arbete pågår med att förbättra pumpstationer med avseende på pumpkapacitet, datakommunikation och styrning. Översyn av alla pumpar i pumpstationer sker en gång per år. Under 2009 kommer arbetet med underhåll av ledningsnät att fortsätta, bl a i samband med etapp 2 av Kinnacentrumprojektet. 4.4 Periodisk besiktning I september 2009 utförde Bertil Svensson, Vatten & Miljöteknik, periodisk besiktning. Tillsynsmyndigheten deltog vid besiktningen. Besiktningsrapport se bilaga 12. Nästa periodiska besiktning ska utföras

9 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Kontrollresultat Anläggningskontroll Provtagningsutrustning Provtagningsutrustningen har fungerat utan anmärkning under året. Rengöring och kontroll av provtagarna sker en gång i veckan. Notering sker i driftjournalen. Provhantering Prov på inkommande vatten tas ut efter rensgaller och sandfång. Prov på utgående vatten tas precis före skibord i utgående ränna. Veckosam I i ngsprov på inkommande och utgående vatten bereds av sju stycken konserverade dygnsprover i proportion till flödet under de olika dygnen. Konservering sker med syra enligt Svensk Standard. Veckosamlingsprover surgörs med 4 M svavelsyra. Prover som ska analyseras med avseende på metaller och AOX konserveras med koncentrerad salpetersyra. Prov för kvicksilveranalys förvaras i glasflaska. Detta hindrar tungmetallen från att försvinna från provet. Dygnssam I i ngsproverna tas ut på rullande veckodagar tisdag till fredag. På måndagar tas helgprov. Dygnsprov och helgprov skickas direkt för analys. Analyser AlControl laboratories AB, Linköping har svarat för analyser av vatten och slam enligt kontrollprogrammet under Laboratoriet är ackrediterat av SWEDAC Flödesmätning Flödesmätning sker på utgående vatten med en tryckgivare över ett rektangulärt överfall. Flödesmätningen har fungerat bra under året. Kontroll och kalibrering av flödesmätare görs minst en gång per kvartal. Resultatet av kontrollerna finns redovisade i Bilaga Utsläppskontroll Villkorsuppföljning 2009, se Bilaga 7. Årssammanställning 2009, se Bilaga Kontroll av slam Resultaten av slamanalyserna finns i Bilaga Kemikalieförbrukning Kemiska produkter i form av fällningsmedel och polymerer används vid Skene avloppsreningsverk. Som fällningskemikalie har använts PLUSPAC S 1800 från Feralco. PLUSPAC S 1800 aren polyaluminiumkloridlösning med 9,0 % aluminiuminnehåll. Polymer av sorten Eka PAM C2402 tillsätts vid slamavvattningen. Tillverkare är Eka. Kemikalieförbrukning och tillförsel av tungmetaller med fällningskemikalien för 2009 kan ses i tabell 2 och 3.

10 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport 2009 Tabell 2 Kemikalieförbrukning Kemikalie Användningsområde Förbrukning PLUSPAC S 1800 Polymer Fällningskemikalie Slamavvattning 534 ton kg Tabell 3 Metallflöden Metall Inkommande Utgående Slam Totalmängd PLUSPAC 1 * Vatten vatten (utg + slam) (kg/år) (kg/år) (kg/år) (kg/år) (kg/år) Pb 15 1/9 7,8 9,7 <0,16 Cd Cu Cr Hg Ni Zn 0, , , ,9 0,22 6,7 86 0, ,37 8, , , <0,011.2) 0,16 <0,001 0,11.2) Bidrag frän fällningskemikalie <1,6 <1,9-0,8 <0,2 0,7-1) Beräknat pa medelhalter i fällningskemikalien, Källa: Feralco 2)Uppgift saknas för PLUSPAC S Avfall Farligt avfall i form av lysrör och lösningsmedel uppkom i små mängder under året. Detta mellanlagras på Skene Skogs avfallsanläggning. Lysrör och övrigt elavfall hämtas av Elkretsen. Annat farligt avfall hämtas av Borås renhållningsverk, vilket Teknik- och serviceförvaltningen har samarbetsavtal med. Tabell 4 Avfall Typ Slam 21 % TS Rens Farligt avfall: Sprayburkar Lysrör El skrot Småbatterier Spillolja Oljefilter EWC-kod EWC-kod Mängd ton 87 ton Bortkörd mängd Ost Ost 0 kg 0 kg 0 liter 0 kg Lagrad mängd st 40 st 10 kg 5 kg 150 liter 20 kg Slutbehandling Komposteras vid Skene Skogs avfallsanläggning Komposteras på Skene Skoqs avfallsanläggning 4.8 Transporter Transporter inom verksamheten utgörs främst av slamtransporter från yttre avloppsverk till Skene avloppsverk samt från avloppsverket till Skene Skog avfallsanläggning. Utöver detta sker persontransporter med personbil för löpande drift och underhåll av centralortens pumpstationer. En etanoldriven tjänstebil finns i driften. 8

11 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport 2009 Tabell 5. Transporter Typ av transport Slamtransport från yttre verk till Skene Slamtransport från Skene AV till avfallsanläqqninqen Skene skog Persontra nsporter Polymer och fällninqskemikalie Slam från enskilda brunnar Farligt avfall Transportmedel Slamsugningsbil LBC Varberq Lastbil LBC Pickup Etanoldriven personbil Tankbil/Lastbil Slamsugningsbil LBC Miljöbilen Borås Frekvens 30/år 500 /år Dagligen Daqliqen 20/år /år 1/år 5 Industrikontroll För textilindustrierna AB Ludvig Svensson, Almedahls-Kinna, Kinnalin Tapet & Logistik AB och Sjuhäradsbygdens färgeri AB sker kontroll genom att Teknik & Serviceförvaltningen tar del av analysprotokoll från industriernas provtagning enligt kontrollprogram. Redovisning av föroreningsmängder från dessa industrier redovisas i Bilaga 10. Övrig industri kontroll utförs av länsstyrelsen och miljökontoret. Teknik- och serviceförvaltningen ställer följande krav som riktvärden, räknat som kvartalsmedelvärden, på anslutna industrier: PH Susp BOD 7 COD N-tot P-tot lägst 6,5, högst 8,5 350 mg/i 800 mg/i mg/i 25 mg/i 8 mg/i Svårnedbrytbara fosforföreningar, som exempelvis pyrovatex, får ej förekomma. Riktvärden räknat som årsmedelvärde: NH 4 Zn Cu Cr Pb 20 mg/i 0,5 mg/i 0,5 mg/i 0,2 mg/i 0,5 mg/i Cd Ni Hg AOX Tot extraherbara ämnen 0,005 mg/i 0,2 mg/i 0,002 mg/i 0,5 mg/i 100 mg/i För övriga organiska och oorganiska ämnen gäller VAV:s gränsvärdeslista M20. Industrierna betalar en bastaxa per kubikmeter avloppsvatten plus att de betalar per kg utsläpp av susp, BOD7, COD och P-tot beräknat per halvår överskridande följande halter: Susp BOD7 COD P-tot 260 mg/i 300 mg/i mg/i 8 mg/i Fr o m 1 juli 2009 betalar industrierna för extra föroreningsmängd endast beräknat utifrån TOC-halten. Som extra föroreningsmängd räknas TOC utöver 350 mg/i.

12 Skene avloppsreningsverk, Miljörapport Uppföljning av föreskrifter och villkor 6.1 Villkorsuppföljning 1. Verksamheten har bedrivits enligt villkor Verksamheten har bedrivits enligt villkor Verksamheten har bedrivits enligt villkor Slammet har stabiliserats genom kompostering vid avfallsanläggningen. Klagomål angående lukt och olägenhet har inte förekommit under året. 5. Slammet har avvattnats till 21 % som årsmedelvärde. 6. Villkoret har utgått. 7. Kontinuerliga kontakter har hållits med industrin för att begränsa deras utsläpp. 8. Inga klagomål på buller har inkommit. 9. Inga klagomål på lukt har inkommit. 10. Villkoret uppfyllt. 11. Både riktvärdet 10 mg BOD 7 /l som kvartalsmedelvärde och gränsvärdet 10 mg BOD 7 /l som årsmedelvärde har uppfyllts, se bilaga Riktvärdet 0,3 mg totalfosfor/i som kvartalsmedelvärde har uppfyllts och gränsvärdet 0,4 mg totalfosfor/i som årsmedelvärde har uppfyllts, se bilaga Riktvärdet 15 mg totalkväve/1 som årsmedelvärde har uppfyllts, se bilaga Verksamheten har bedrivits enligt villkor Verksamheten har bedrivits enligt villkor

13 Marksii Kommun >o Bilaga 1 Anslutning och belastning Marks Kommun ARV1601 Skene 2009 Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) Antal fysiska personer anslutna till reningsverket (p) Tot antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BODbelastning i ink. vatten (70g/person, dygn) - därav från industri - därav externbelastning (uppskattat antal pe) - mottagning av slam från enskilda avl.anläggninqar (uppskattat antal pe) - slam från industri - slam från andra reningsverk m3 - anqe ev. förbehandling Dimensionering (pe eller BOD (kq/d)) Medelvärde Maxdygn pe pe Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelvärde (m3/h) Medelvärde (m3/dyqn) Maxvärde (m3/dyqn) Minvärde (m3/dygn) Totalt årsflöde (m3/år) Mängd ovidkommande vatten * (m3/år) Del av totala flödet (%) "Ovidkommande vatten=behandlat vatten-debiterad mängd vatten Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelvärde (m3/h) Medelvärde (m3/dyqn) Maxvärde (m3/dygn) Minvärde (m3/dygn) Totalt årsflöde (m3/år) Dimensionerande flöde m3/h m3/dygn

14 MÄ» Bilaga 2 Utsläppskontroll vatten Marks kommun ARV1601 Skene 2009 Ingående vatten, i irsvärden BOD7 CODCr P-tot N-tot NH4-N Medel mg/i , Medel kg/d Ingår ej Prov Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) inkl Mängd (ton/år) exkl Typ av prov mg/i kq/d bidrag från rejekt bidraq från rejekt (dp, vp, hp) dp/hp vp vp dp/hp dp/hp Rejektvatten ingår ej i provtagning på inkommande vatten. Uppgift om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. Antal st Utgåend e vatten, årsvärden Medel mg/i Medel kg/d Maxvärde mg/i (maxdygn) kg/d Mängd ton/år Reduktion % Typ av prov (dp, vp, annat) Antal st BOD7 4, dp/hp 52 CODCr vp 51 P-tot N-tot 0, , , , , vp dp/hp NH4-N 6, dp/hp 52 Metaller, Ingående årsvärden Medel Medel Maxvärde (maxdygn) Mängd mq/l kq/d mq/l kq/d kq/år Hg Cd Pb Cu Zn Cr NI AOX 0, , ,0039 0,059 0,12 0,0050 0, ,001 0,001 0,040 0,60 1,3 0,051 0,040 0,83 0, , ,0075 0,12 0,37 0,0088 0, ,001 0,003 0,073 1,3 2,837 0,076 0,072 2,0 0,24 0, ,7 304 Vid mindre än värden (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning. Typ av prov (dp, vp, annat) vp vp vp vp vp vp vp vp Antal st Metaller, Utgåend e årsvärden Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Al AOX Medel mq/l 0, , ,0005 0,0044 0,023 0,0010 0,0015 1,0 51 Medel kq/d 0,001 0,0004 0,005 0,045 0,24 0,011 0, ,42 Maxvärde mq/l 0, , ,0023 0,017 0,057 0,0024 0,0036 1,9 80 (maxdygn) kq/d 0,001 0,001 0,013 0,20 0,46 0,022 0, ,61 Mängd kq/år 0,22 0,14 Vid mindre än värden (t ex <0,1) skall halv a värdet användas vid beräkninq. 1, ,9 5, Reduktion % 8, Typ av prov (dp, vp, annat) vp vp vp vp vp vp vp vp vp Antal st Page 1

15 Marks [] Kommun Bilaga 3 Del 1 Bräddning Marks kommun ARV1601 Skene Starttid Bräddat vatten vid ren ngsverket Antal bräddningar Behandlat Obehandlat Bräddad tid (h) Behandlat Obehandlat 14:14 1:11 1:18 0:16 Bräddad mängd Antal m Orsak / m3 Hydraulisk/ drifthaveri ,2 m3 bräddad mängd under perioden % bräddad volym av totala årsflödet Total bräddad volym pga drifthaveri m3/år Total bräddad volym pga hydraulisk belastning m3/år Typ av behandling av bräddat vatten ingen Page 1

16 Marks Kommun Bilaga 3 Del 2 Bräddning Marks kommun ARV1601 Skene 2009 Föroreningsmängd er, bräddni ng vid reningsverket Medel Maxvärde Mängd/år BOD7 CODCr P-tot N-tot NH4-N mg/i , mg/i , ,7 5,9 0,065 0,40 0,30 ton / kg ton ton ton ton ton Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn 0,0024 0, ,053 0,0031 0, ,0031 0,091 0,0034 0, ,075 0,0040 0, ,0078 0,13 0,025 0,001 0,56 0,032 0,001 0,033 0,96 kg kg kg kg kg kg kg Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde Flödesproportionell provtagning Tidsproportionell provtagning Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Mängd bräddat vatten totalt (m3/år) Mängd bräddat vatten pga drifthaveri (m3/år) Mängd bräddat vatten pga hydraulisk överbelastning (m3/år) Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Medel Maxvärde Mängd/år ton / kg mg/i mg/i BOD7 CODCr P-tot N-tot NH4-N , , ,53 3,3 2,4 ton ton ton ton ton Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn 0,0024 0, ,053 0,0031 0, ,0031 0,091 0,0034 0, ,075 0,0040 0, ,0078 0,13 0,2 0,01 4,6 0,26 0,01 0,27 7,8 kg kg kg kg kg kg kg För bedömning av ev utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. Page 1

17 Marks fl: Kommun M* Bilaga 3 del 3a Bräddning Marks kommun ARV1601 Skene 2009 Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Bräddningspunkter Kontrollmetod Recipient Frekvens Bräddtid Volym Orsak Kinna (se nedan) ggr/år antal timmar m3/år 1101 Kinnaström 2b Viskan 29 12: Mor Kerstins väg 2d Viskan 0: Kasthall 3 Häggån 45 24: Jobs 2b Häggån 28 1: Kinnapack 2b Häggån 40 7: Kinnamark 2b Häggån 54 83: Sveas 2d Häggån 0: Lydde 2d Häggån 22 0: Tvättstugan 2b Häggån 22 0: Viskarängsgatan 2b Viskan 46 75: Näringsbro 2b Viskan 72 44: Brättingstorp 2d Häggån 0:56 0 Kontrollmetoder: 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 2c) uppskattning med frekvensgivare, 2d) uppskattning med frekvens+varaktighet 3) flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell Page 1

18 »fesw Bilaga 3 del 3b Bräddning Marks kommun ARV1601 Skene 2009 Specifikation, bräddnin g på ledningsnät och pumpstationer Bräddningspunkter Kontrollmetod Recipient Frekvens Bräddtid Volym Orsak Skene / Örby (se nedan) ggr/år antal timmar m3/år 1602 Göteborgsv. 2d Skrålabäcken 19 7: Nilsagården 2b Viskan 53 9: Gränevägen 2d Viskan 13 0: Källdalen 2b Viskan 23 5: Västergårdsg. 2d Viskan 1: Backa 2d Skrålabäcken 9 3: Svenljungav. 2b Ljungan 33 26: Öresjövägen 2d Öresjön 6: Månsavägen 2d Ljungan 12 2: Kungalid 2d Viskan : Övre Krok 2d Öresjön 5: Mos Strand 2d Öresjön 0:56 0 Kontrollmetoder: 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 2c) uppskattning med frekvensgivare, 2d) uppskattning med frekvens+varaktighet 3) flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell Pagel

19 Marks [g Kommun Bilaga 3 del 3c Bräddning Marks kommun ARV1601 Skene 2009 Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Bräddningspunkter Kontrollmetod Recipient Frekvens Bräddtid Volym Orsak Fritsla / Berghem (se nedan) ggr/år antal timmar m3/år 2103 Risma 2b Häggån 20 0: Bergklintsvägen 2d Häggån 11 0: Industriområdet 2d Häggån 18 11: Hjälltorp 2d Häggån 32 25: Getakärrsvägen 2d Häggån 13 1: Danska vägen 2d Häggån 12 0: Viskadalen 2d Viskan 11: Äkrabäck 2d Viskan 7:10 28 Kontrollmetoder: 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 2c) uppskattning med frekvensgivare, 2d) uppskattning med frekvens+varaktighet 3) flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell Page 1

20 Bilaga 4 Totala utsläpp till vatten Marks kommun ARV1601 Skene 2009 Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket BOD7 CODCr P-tot N-tot NH4-N AOX Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn Mängd/år , ,18 1,8 0,1 16 3,8 0,2 5,5 84 ton / kg ton ton ton ton ton ton kg kg kg kg kg kg kq Page 1

21 Marks Kommun Bilaga 5 del 1 Slam Marks kommun ARV1601 Skene 2009 Slam, årsvärden Medel Maxvärde Riktvärde* Mängd Typ av prov Antal mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS kg /år Hg Cd 0,40 0,47 0,75 0, ,37 0,44 sam.prov/kv sam.prov/kv 4 4 Pb 8,4 11,0 50 7,8 sam.prov/kv 4 Cu sam.prov/kv 4 Zn sam.prov/kv 4 Cr sam.prov/kv 4 Ni 8,8 9,5 8,1 sam.prov/kv 4 Ag Al 1, , , sam.prov/kv sam.prov/kv 4 4 Mg 0,15 0,17 0,14 sam.prov/kv 4 K 0,16 0,19 0,15 sam.prov/kv 4 Ca 0,88 0,93 0,82 sam.prov/kv 4 N-tot % av TS 3,7 4, sam.prov/kv 4 P-tot % av TS 1,4 1, sam.prov/kv 4 NH4N % av TS 0,5 0, sam.prov/kv 4 Toulen 7, ,0 sam.prov/kv 4 PCB, summa 0,03 0,04 0,5 0,027 sam.prov/kv 4 PAH, summa 0,15 0,15 0,14 sam.prov/kv 4 Nonylfenol 9,8 18 9,1 sam.prov/kv 4 Riktvärde för Skene Skogs avfallsanläggning där slammet används som täckmaterial. Slammangder totalt inkl. externslam Producerad mängd Mängd TS totalt TS-halt Mottaget externslam Externslam mängd ,7 ton/år ton TS/år % till vattenfas, tot 2855 m3/år ton TS/år Externslam mängd till slambehandling, tot 4813 m3/år ton TS/år -Från enskilda avloppsanläggningar -Från andra reningsverk Från andra reningsverk Från andra verksamheter * VF-vattenfas, SB-slambehandling VF* m3/år SB* m3/år VF* m3/år m3/år ton TS/år ton TS/år ton TS/år ton TS/år Pagel

22 Marks M Kommun Bilaga 5 del 2 Slam Marks kommun ARV1601 Skene 2009 Lagrat slam Årets början Årets slut Lagrets kapacitet m3 tonts Behandling Rötning Kom postering Vassbäddar el. liknande Annat Ja X Nej X X X ton TS/år 929 ton TS/år ton TS/år ton TS/år Om annat, vad Sluthantering Åkermark Energigröda Energiskog Täckning deponi Övrig markanvändning Deponering Till annat reningsverk om ja vilket Förs register över åkermark där slam sprids Vem för register Annat Om annat, vad Vem för register Ja X Nej X X X X X X ton TS/år ton TS/år ton TS/år 929 ton TS/år ton TS/år ton TS/år ton TS/år Page 1

23 Marks f : Kummun Bilaga 6 Avfall, kemikalier och energihushållning Marks kommun ARV1601 Skene 2009 Avfall Typ Rens EWC-kod Ursprung Mängd ton Slutbehandling 87 Täckning, deponi Kemikalier Typ Mängd (/år) Fällning PlusPacS ton Polyaluminiumklorid 109 ml/m3 Slambehandling Eka PAM C kg Polymer Annat I I Energihushållning Energi Mängd Energiförbrukning (MWh/år) 2104 MWh/år Annat Gasproduktion Ja Nej X Energibesparande åtgärder utförda under året Ja Nej X Page 1

24 Marks.. Kommun Bilaga 7 del 1 Villkorsuppföljning Marks kommun ARV1601 Skene 2009 Årsmedelvärden P-tot Gränsmg/l värde 0,18 0,4 Red % 97 BOD Gränsmg/l värde 4,9 10 Red % 96 N-tot mg/i 12,1 Gränsvärde 15 Red % 64 NH4-N mg/i 6,7 Red % 57 Page 1

25 Marks II Kommun Bilaga 7 del 2 Villkorsuppföljning Marks kommun ARV1601 Skene Kvartalsmedelvärden P-tot mg/i 0,19 0,3 Red % 96 BOD mg/i 5,1 Riktvärde Riktvärde 10 Red % 96 N-tot mg/i 12,8 Red % 55 NH4-N mg/i 5,2 Red % ,19 0,3 98 5, ,6 70 9, ,17 0,3 97 4, ,0 69 3, ,17 0,3 96 4, ,9 60 8,2 38 Page 1

26 MäB Bilaga 7 del 3 Villkorsuppföljning Marks kommun ARV1601 Skene : :00 Månadsmedelvärden P-tot mg/i 0,19 0,23 0,18 0,20 0,20 0,17 0,16 0,13 0,22 0,26 0,12 0,14 Red % BOD mg/i 4,1 4,7 6,7 6,4 5,8 4,7 3,2 4,5 5,8 5,9 4,2 2,9 Red % N-tot mg/i 11,6 13,7 13,0 17,4 15,5 8,8 15,6 8,0 7,3 10,5 12,2 12,8 Red % NH4-N mg/i 3,8 5,9 6,1 11,2 9,5 6,6 2,3 3,1 5,3 8,4 9,1 6,7 Red % Page 1

27 Marks flji Bilaga 8 Kommun Vieir Marks kommun ARV1601 Skene 2009 Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och utgående vatten sker enligt följande Vid beräkning av medelhalter (mg/i) tas hänsyn till flödet. D.v.s. medelhalterna är flodesavvagda enligt följande formel. Medelhalt (mg/i) = (C1*Q1H(C2*Q2H...+(Cn*Qn) Q1+Q2+...+Qn C = uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/i) Q = uppmätt flöde vid respektive provtagningstillfälle (m3) 1,2...n = provtagningstillfälle Vid beräkning av dygnsmedelvärde för belastning, total belastning i ton per år samt reduktion används följande formler. Dygnsmedelvärde (kg/dygn) = M1+M2+...+Mn n M = belastning vid respektive provtagningstillfälle (kg/dygn) n = antal mättillfällen Belastning (ton/år) = Dyqnsmedelvärde* Reduktion som medelvärde (%) = R1+R2+,...+Rn n R = Reduktion vid respektive provtagningstillfälle (%) n = antal mättillfällen Belastning (antal pe) beräknas enligt följande formel. Belastning (pe) = Dygnsmedelvarde BOD7 (kg/dygn) 70(g/p,dygn)/1000 Pagel

28 Marks I Kommun V Dokumentnamn SJ DRIFTHANDBOK VA-VERK DR.044 Kalibreringsprotokoll-Flödes mätare ARV Ansvarig Id.nr Fastställd/ändrad den / Anläggning Fastställd av Gunnar Mellström Fabrikat Typbeteckning Serienr. Sida (antal) 1-1 Signal (ma) Kalibreringsintervall 2 ggr/år Tolerans + -10% Mätnoggranhet 2,5 % Vid ARV Skene sker normalt en verifiering av mätaren. Vid avvikelse > + -10% skall "0"-pkt samt spann och linjäritet kalibreras. Se manualen SATRON 2150A. (Hylla i Lab). Mätområde ARV Skene Satron 2150 A S/N ma m3/h Löp.nr Nivå över skibord (cm) 13 10,5 20,5 Flöde enligt diagram (m3/h) Avläst flöde mätare (m3/h) Avvikelse % 2,3 7,4 1,2 Anmärkningar Datum Sign AO AO AO Bilaga

29 Föroreningsmängder från textilindustrin 2009 Flöde rrfvår Flöde nrvd 1 " BOD kg/år COD kg/år Fosfor kg/år Koppar kg/år Zink kg/år Ludvid Svensson Almedahls Sanden textiles Sjuhäradsbygden , , ,07 28 Summa textilindustri Skene avloppsverk Andel textilindustri , Flöde i m 3 /d till Skene ARV är beräknat på 365 dagar och flödet från textilindustrier är beräknat på 230 dagar.

30 tfivv BESLUT Diarienummer: Sid (1) LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Miljöprövningsdelegationen Marks kommun Gatukontoret Kinna Ändring av villkor och fastställande av slutliga villkor för Skene avloppsreningsverk i Marks kommun Beslut Miljöprövningsdelegationen beslutar med stöd av 27 miljöskyddslagen att ändra villkor 5 och 6 i Länsstyrelsens beslut den 25 mars 1994 samt avslutar prövotidsförfarandet gällande villkoren för utsläpp av syreförbrukande material, fosfor, kväve samt bräddning av orenat avloppsvatten från reningsverk och tillhörande ledningsnät vid Skene avloppsreningsverk i Marks kommun. Villkor 5 och 6 skall ha följande lydelse: 5.Slam skall somriktvärdeoch medelvärde för kalenderår avvattnas cill en torrsubstanshalt av minst 20%. Om slammet inte komposteras skall det avvattnas till en torrsubstanshalt av minst 25 %. 6. Villkoret utgår. Miljöprövningsdelegationen beslutar att utöver de slutliga villkor för verksamheten som gäller enligt Länsstyrelsens beslut den 25 mars 1994 skall även följande slutliga villkor gälla. 11.Resthalter av syreförebrukande material, mätt som BOD7 i utgående avloppsvatten, inklusive avloppsvatten som bräddat vid reningsverket, får som riktvärde och medelvärde för kalenderkvartal och som gränsvärde och medelvärde för kalenderår inte överstiga 10 mg/1. 12.Resthalter av fosfor, mätt som totalfosfor i utgående avloppsvatten, inklusive avloppsvatten som bräddat vid reningsverket, får som riktvärde och medelvärde för kalenderkvartal inte överstiga 0,3 mg /l och som gränsvärde och medelvärde för kalenderår inte överstiga 0,4 mg/l. 13.Resthalterna av kväve, mätt som totalkväve, i utgående avloppsvatten, inklusive avloppsvatten som bräddat vid verket, far somriktvärdeoch medelvärde för kalenderår inte överstiga 15 mg totalkväve /l. 14. Avloppsreningsverket och ledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet av ovidkommande vatten samt att minimera bräddning. Postadress: Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: Ekelundsgatan (växel) lansstyrelsen@o. Ist.se GOTEBORG elisabem.forkman@o.lst.se

31 LÄNSSTYRELSEN BESLUT Diarienummer: Sid VÄSTRA GÖTALAND (11) 15.Bräddningar från reningsverket och ledningsnätet samt utförda åtgärder för att minimera inflödet av ovidkommande vatten samt planerade åtgärder skall redovisas varje år i mirjörapporten för reningsverket. Detta beslut gäller inte förrän det har vunnit laga kraft. Särskilda upplysningar Riktvärde är ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas. Ett gränsvärde får aldrig överskridas. Miljöprövningsdelegationen informerar om att ett tillstånd enligt miljöskyddslagen inte befriar tillståndshavaren från skyldigheten att iaktta vad som föreskrivs i andraförfattningarom den verksamhet som ansökan avser. Vid hantering ochförvaringav farligt avfall skallförordningenom farligt avfall beaktas. Den som lämnar över farligt avfall för transport är skyldig att kontrollera att transportören och mottagaren av avfallet har nödvändiga tillstånd för verksamheten. Miljöprövningsdelegationen vill påminna tillståndshavaren om skyldigheten enligt miljöbalken att vidta de åtgärder och iaktta deförsiktighetsmåtti övrigt som behövs för att hindra eller motverka skada på människor eller miljön. Farliga kemiska produkter skall undvikas och ersättas med mindre farliga produkter. Redogörelse för ärendet Tidigare beslut Länsstyrelsen beslutade den 25 mars 1994, (dnr ) om tillstånd enligt miljöskyddslagen till utsläpp av renat avloppsvatten från Skene tätort m fl efter behandling i Skene avloppsreningsverk i Marks kommun. Tillståndet omfattar behandling av avloppsvatten i reningsanläggning med mekanisk, biologisk och kemisk rening dimensionerad för pe (personekvivalenter) samt behandling av slam från verket, yttre reningsverk, enskilda brunnar och mellanlagring av slam vid verket. Länsstyrelsen uppsköt under en prövotid avgörandet av vilka slutliga villkor som skulle gälla avseende utsläpp av syreförbrukande material (BOD7), fosfor (P), kväve (N) samt bräddning av orenat avloppsvatten från reningsverket och tillhörande ledningsnät. Ärendets handläggning Prövotidsredovisning inkom 1 april Prövotidsutredningen och förslag till slutliga villkor samt yrkande av ändring av villkor har annonserats i ortpress och remitterats till Miljönämnden i Marks kommun samt Viskans vattenvårdsförbund. Gatukontoret har beretts tillfälle att bemöta inkomna yttranden.

32 LÄNSSTYRELSEN BESLUT i^ * J VÄSTRA GÖTALAND (11) Sökandens redovisning samt förslag till ändring av villkor En prövotidsredovisning har inkommit ochförslagtill slutliga villkor presenterats. Gatukontoret yrkar även, enligt 27 miljöskyddslagen, att villkor 5 och 6 i gällande tillstånd ändras. För BOD 7 har inga störreförändringarskett efter införandet av kväverening vid verket. Således ligger BOD-halten på ungefär samma nivå som före tillståndsprövningen 1994 dvs 6 mg/1 under 1995 och 4 mg/1 under Gatukontoret har vidtagit åtgärder för att minska utsläppen av fosfor. B 1 a har nya krav ställts på anslutna industrier och andra fållningskemikalier har provats. Under 1995 erhölls 0,39 mg P/1 och under 1996 erhölls 0,29 mg P/1 som årsmedelvärde i utgående vatten. Efter ombyggnation av verket har en kontrollerad kvävereduktion erhållits. Införandet av en zon för denitrifiering, förbättrat luftningssystem samt förbättrad automatisering har medfört att målsättningen maximalt 15 mg total-n/1 i utgående vatten uppnås. Resultatet har dock varierat under åren och begränsningar i både denitrifikation och nitrifikation har förekommit. Rötkammaren har inte varit i drift under provtagningsperioderna vilket inneburit att internbelastningen har varit lägre än beräknat. Under 1995 erhölls totalkvävehalter på I2mg/1 och under mg/1 beräknat som årsmedelvärde. När det gäller åtgärdsplan för att förhindra driftstörningar och bräddningar har en DUF (drift, underhåll,förbättringar)-plan utarbetats. Genom TVfilmning och DUF-arbetet har ledningsnätet kartlagts, problem beskrivits och prioriterats. Detta har bl a lett till byggandet av två utjämningsmagasin för att reducera mängden bräddningar. Uppföljning och åtgärder enligt åtgärdsplanen skall rapporteras årligen till tillsynsmyndigheten i miljörapport för verksamheten. Enligt villkor 5 i tillståndsbeslutet från 1994 skall slam awattnas till en TShalt av minst 25% fr o m 1 januari 1997, räknat som riktvärde per kalenderår. För komposteringens del har det inget extra värde att slammet ligger över 25% TS-halt. Att avvattna till höga TS-halter har, efter införandet av kväverening, blivit betydligt svårare enligt Gatukontoret och leder till nästan en fördubbling av polymerdoseringen vilket innebär ökad kostnad och en fördubbling av mängden polymer i komposten. Villkor 6 reglerar metallinnehållet i avvattnat slam. Fr o m 1 januari 1998 fårföljanderiktvärden,beräknade som medelvärde per kalenderår, ej överskridas: Bly 40 mg/kg TS Kadmium 1 mg/kg TS Koppar 300 mg/kg TS Krom 50 mg/kg TS Kvicksilver 1,5 mg/kg TS Nickel 20 mg/kg TS Zink 500 mg/kg TS

33 LÄNSSTYRELSEN BESLUT Diarienummer: Sid VÄSTRA GÖTALAND (11) Gatukontoret redovisar att de haft problem med höga metallhalter i slammet och att försök till att spåra källorna har genomförts. Gatukontoret har dock inte kunnat härleda källorna och anser attförekomstenav koppar sannolikt härrör från rörinstallationer och att bidraget därifrån inte går att påverka inom överskådlig tid. Gatukontoret anser därför att gränserna i villkor 6 är för hårt satta. Sökandens åtaganden och yrkanden Gatukontoret yrkar påföljandeändring av gällande villkor samt fastställande av slutliga villkor: Villkor 5 "Slam som skall komposteras skall awattnas till en torrsubstans av minst 20% somriktvärdeper kalenderår" Villkor 6 "Innehåll av metallhalter i awattnat slam får ej överstigaföljanderiktvärden beräknat som medelvärden per kalenderår: Bly 100 mg/kg TS Kadmium 2 mg/kg TS Koppar 600 mg/kg TS Krom 100 mg/kg TS Kvicksilver 2,5 mg/kg TS Nickel 50 mg/kg TS Zink 800 mg/kg TS" BOD 7 Fosfor Kväve 10 mg/1, riktvärde och kvartalsmedelvärde 10 mg/1, gränsvärde och årsmedelvärde 0,4 mg/1,riktvärdeoch kvartalsmedelvärde 0,5 mg/1, gränsvärde och årsmedelvärde 15 mg/1,riktvärdeoch årsmedelvärde Yttranden Yttrande har inkommit från Miljönämnden i Marks kommun och Viskans vattenvårdsförbund. Miljönämnden påtalar i sitt yttrande att Viskan är ett av länets känsligaste vattendrag med mycket stark påverkansgrad av kväve och fosfor. Det är nödvändigt av recipientskäl att minska kväve och fosforutsläppen och hänsyn bör tas till detta vid fastställande av de slutliga villkoren för verksamheten. Utsläppen av kväve och fosfor från reningsverket beräknas till knappt 8% av kvävetransporten i Viskan och till ca 9,5% av fosfortransporten beräknat på medelvärden från 1995 till 1997.

34 LÄNSSTYRELSEN BESLUT Diarienummer: Sid VÄSTRA GÖTALAND (11) Miljönämnden har lämnatföljandeförslagpå slutliga villkor: BOD 7 5 mg/1, riktvärde och kvartalsmedelvärde 10 mg/1, gränsvärde och kvartalsmedelvärde Fosfor 0,3 mg/1,riktvärdeoch månadsmedelvärde 0,3 mg/1, gränsvärde och kvartalsmedelvärde Kväve 10 mg/1, medelvärde och årsmedelvärde Slam skall avvattnas till en torrsubstans av minst 20% somriktvärdeper kalenderår. Innehållet av metaller i avvattnat slam skall ej överskridaföljanderiktvärden beräknat som medelvärde per kalenderår: Bly Kadmium: Koppar: Krom: Kvicksilver: Nickel: Zink: , mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Avloppsreningsverket och avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas för att så långt det är möjligt minska bräddningen från verket och ledningsnätet och minska inflödet av ovidkommande vatten till ledningsnätet. Bräddningen från reningsverket och ledningsnät samt utförda åtgärder för attförhindrabräddning samt för att minimera inflödet av ovidkommande vatten samt kommande åtgärder skall redovisas varje år i miljörapporten för Skene avloppsverk. Viskans vattenvårdsförbund anser att villkor för fosfor bör ligga i linje med de gräns- ochriktvärdensom finns för utsläpp av avloppsvatten från Gässlösa och Bogryds reningsverk. Det innebär 0,3 mg/1 både som gräns- och riktvärde. (Riktvärdet beräknat som kvartalsmedelvärde och gränsvärde beräknat som årsmedelvärde). Förbundet påpekar i sitt yttrande att Gatukontorets yrkande vad gäller utsläpp av fosfor inte ligger i linje med Älvsborgs läns miljöstrategi. Viskans avrinningsområde är ett sk prioriterat område och förbundet har tagit fram ett åtgärdsprogram för att minska närsaltspåverkan. Sökandens svar på remissyttranden Gatukontoret har bemött de inkomna yttrandena och därvid anfört bl a följande. De lägre utsläppshalterna av kväve, fosfor under åren 1997 och 1998 jämfört med 1996 beror på höga vattenflöden under 1997 och Inkommande avloppsvatten har då varit utspätt och halterna har därför också varit lägre på inkommande vatten. Prövotiden pågick från den 25 mars 1994

35 LÄNSSTYRELSEN BESLUT Diarienummer: Sid VÄSTRA GÖTALAND (11) fram till den 1 april Under denna tid uppstod driftsstörningar vid byggnation av kvävereningen. Gatukontoret framför att under denna period är inteföroreningshaltenrepresentativ. Rötkammaren har inte varit i drift sedan Om den tas i drift kommer internbelastningen att öka med ökande kvävehalter som följd. Gatukontoret har utrett hur man skall minska mängderna ovidkommande vatten till avloppsreningsverket. Genom att successivt minska tillförseln av dag- och dräneringsvatten minskas energi- och kemikalieförbrukningen samtidigt som reningsprocesserna på avloppsreningsverket blir effektivare men inte nödvändigtvis leder till lägre utsläppshalter. Sökande framhåller att det är totalmängden förorening som är viktigt framför halter. Gatukontoret menar att hårda krav kan leda till att ett polersteg, som kostnadsuppskattas till 6-10 miljoner, måste byggas till. Skene avloppsreningsverk står för 2,2 resp 3,4% av den totala fosfor- och kvävebelastningen i Viskan. Gatukontoret framhåller att textilindustrin står för stor del av föroreningsbelastningen. Reningsverket har problem med skumbildning vilket man kopplar samman med textilavloppsvattnet. Föreslagna riktvärden för metaller i avloppslam kommer man att klara med god marginal förutom när det gäller koppar och kadmium. Koppar härrörde för 1998 till 40%fråntextilindustrin. Gatukontoret har svårt att se hur halterna skall kunna minskas inom överskådlig tid. Skälen för Miljöprövningdelegationens beslut Den l januari 1999 trädde miljöbalken (SFS 1998:808) i kraft. Samtidigt upphävdes sexton lagar bl. a. miljöskyddslagen, renhållningslagen och lagen om kemiska produkter. Av 6 lagen (SFS 1998:811) om införande av miljöbalken framgår dock att ärenden skall handläggas och bedömas enligt bestämmelserna i de upphävda lagarna om ärendet har inletts, d.v.s. inkommit före balkens ikraftträdande till den myndighet som först skall pröva ansökan. Detta ärende har därför handlagts enligt miljöskyddslagens bestämmelser. Fastställande av slutliga villkor Renat avloppsvatten leds till ån Viskan som, utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, är mycket starkt påverkad av kväve och fosfor. Än anses vara en av länets mest påverkade vattendrag. I regeringens proposition 1997/98:145 "Svenska miljömål" under rubriken "Levande sjöar och vattendrag" anges miljökvalitetsmål. Dessa anger bl a att belastningen av näringsämnen ochföroreningarinte får minska förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Som kvalitetsmål för sjöar och vattendrag bör gälla påverkansgrad 1 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.(sötvatten 90, Naturvårdsverket - aktionsprogram för god vattenkvalité). Viskans påverkansgrad ligger på 4, mycket näringsrikt tillstånd, när

36 LÄNSSTYRELSEN BESLUT Diarienummer: Sid VÄSTRA GÖTALAND (11) det gäller fosfor och påverkansgrad 3, mycket stark påverkan, när det gäller kväve. (Miljöstrategi-2000, Älvsborgs län). Vid utsläpp till hårt belastade recipienter är det motiverat att ställa långtgående krav för att minska ytterligare belastning. Marks kommun redovisar i prövotidsutredningen att fosforhalterna beräknade som årsmedelvärden under 1995 låg på 0,39 mg/1 och under 1996 på 0,29 mg/1. Enligt miljörapporterna för 1997 och 1998 är fosforhalterna 0,24 mg/l respektive 0,18 mg/1. Miljöprövningdelegationen delar sökandes uppfattning att begränsningsvärdena för bl.a. fosfor bör utformas som riktvärde för kvartal och gränsvärde för år, bl.a. med hänsyn till belastningen av industriavloppsvatten. Utsläpp via bräddning i reningsverket bör dock inkluderas i begränsningsvärdena. Utsläppsvillkoren för fosfor bör med hänsyn till det och vad som framkommit i prövotidsutredningen och driftsresultat därefter, ges följande utformning: Resthalterna av totalfosfor i det behandlade avloppsvattnet, inklusive bräddat avloppsvatten vid reningsverket, far ej överstiga 0,3 mg/1 räknat somriktvärdeförkalenderkvartal och 0,4 mg/l räknat som gränsvärde för kalenderår. Målsättningen med att få en kontrollerad kvävereduktion vid verket har uppnåtts och halter, beräknade som årsmedelvärde för kväve, ligger på 12 mg/l för 1995, 10 mg/i för 1996,9,0 mg/l för 1997 och 7,6 mg/l för Målet på högst 15 mg totalkvävea i utgående vatten har uppnåtts. Även om Gatukontoret redovisat värden runt 10 mg/l anser Miljöprövningsdelegationen att det, med hänsyn tagen till att interbelastningen varit lägre än beräknat, inte är meningsfullt att sätta villkor som kan bli svåra att uppfylla under normala driftsbetingelser. Avloppsvattnets innehåll av kväve består huvudsakligen av ammoniumkväve (NH 4 + ). NH4 + tas dels upp mycket snabbt av alger och gynnar dess tillväxt och är dels kraftigt syretärande vid nitrifiering vilket bidrar till en dålig syrebalans. Dessutom är NH 4 + toxiskt för fisk och andra vattenlevande organismer. För såväl stora som små reningsverk vid kraftigt övergödda eller känsliga inlandsvatten kan därför nitrifikation sommartid vara nödvändig. Det kan därför vara viktigare att titta på i vilken form kväveföreliggerän att sträva efter mycket låga totalhalter ut. Uppföljningen av vilken form kvävet uppträder i och i vilka halter bör kunna skötas som en tillsynsuppgift. BODy-haltema ligger under rikt- och gränsvärdet på 10 mg/l; mg/l, mg/l, mg/l och ,8mg/l. Utsläpp av vatten innehållande höga BOD 7 - halter utgör främst ett lokalt problem i recipienten. Det är viktigt att utsläppen av BOD minimeras. Miljöprövningdelegationen anser att slutliga villkor bör fastställas i princip enligt sökandes yrkanden. Dock bör utsläpp via bräddat avloppsvatten i reningsverket inkluderas. Gatukontoret har upprättat program och åtgärdsplan för underhåll och förnyelse av avloppsledningsnätet. (Sk DUF-plan). Planen som sådan är bra

37 LÄNSSTYRELSEN BESLUT Diarienummer: Sid VÄSTRA GÖTALAND (11) upplagd och det är positivt att Gatukontoret nu arbetar utifrån ett välstrukturerat system. Ändring av villkor Gatukontoret anger att det blivit svårare att erhålla höga TS-halter efter det att kväverening införts vid verket. För att awattna till en TS-halt över 20% anser Gatukontoret att polymermängden måste ökas till i det närmaste dubbla mängden. Det skulle orsaka en ökad kostnad och en fördubbling av mängden polymer i komposten. Länsstyrelsen ifrågasatte slamhanteringen vid verket vid prövningen 1994 och efterlyste en effektivare slamhantering. Efter cjntrifugering tillsätts vatten för att kunna trycka ut slammet vilket innebär att TS-halten sjunker till ca 20%. Själva TS-halten på ca 20% utgör i sig inget problem i den fortsatta hanteringen vid komposteringen. En högre TS-halt innebär dock en volymminskning och i och med det mindre antal transporter med slam från verket. Minskat transportbehov är en miljövinst. Dessutom skulle en högre TS-halt eventuellt innebära att slammet blev mer lätthanterligt. Miljöprövningsdelegationen anser sammantaget att det är motiverat att ändra villkoret avseende slammets torrsubstanshalt så att det är tillräckligt att en lägsta torrsubstanshalt på 20% uppnås. Det gäller dock endast under förutsättning att slammet komposteras. I annat fall skall slammet awattnas till en torrsubstanshalt på minst 25%. Gatukontoret yrkar på mildare krav på metallinnehållet i slammet och anser att Naturvårdsverkets riktvärden, rapport 4418, borde gälla i stället. I beslutet från 1994 motiverar Länsstyrelsen de hårdare kraven med att det är viktigt att föroreningsgraden av slammet från reningsverken minimeras. Slammet skall ses som en resurs och skall kunna utnyttjas inom jordbruket utan risk för miljö och människors hälsa. I miljöstrategi för år 2000 upprättade dåvarande Älvsborgs län regionala mål för innehållet av tungmetaller i slammet. Villkoret i beslutet från 1994 bygger på dessa regionala mål. Gatukontoret visar att man i stort uppfyller villkoret i gällande tillstånd avseende metaller i slammet. I den s.k. slamöverenskommelsen som antagits av Naturvårdsverket, Lantbrukarnas riksförbund och Svenska vatten- och avloppsverksföreningen (NV rapport 4418) har bl.a. vissa halter av metaller i slammet accepterats. I förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter anges vilka metallhalter som skall uppfyllas för att få slammet godkänt för spridning på jordbruksmark. För det slam som komposteras vid Skene Skog avfallsanläggning, finns dessutom villkor om tillåtna halter av metaller och organiska ämnen i tillståndet enligt miljöskyddslagen för denna anläggning. Miljöprövningsdelegationen anser i det här fallet att det inte är motiverat att ha särskilda krav därutöver avseende metallinnehållet i slammet. Gatukonto-