Minibasstatistik över olyckor och trafik samt andra bakgrundsfaktorer

Transkript

1 VTI notat Utgivningsår Minibasstatistik över olyckor och trafik samt andra bakgrundsfaktorer Uppdaterad version Ulf Brüde

2

3 Förord På uppdrag av Vägtrafikinspektionen har VTI tidigare sammanställt Basstatistik över olyckor och trafik samt andra bakgrundsvariabler, VTI notat Denna basstatistik kan användas av planerare, forskare, media m.fl. för att bedöma och granska utvecklingen och nuvarande tillstånd för trafiksäkerheten. Del av basstatistiken, den s.k. minibasstatistiken, har här uppdaterats med utfall och värden fram t.o.m. år Dessutom redovisas här en uppdatering av listan över trafiksäkerhetsbeslut m.m. alltsedan 1960 och framåt. Arbetet har finansierats med hjälp av VTI:s egna medel. Linköping december 2008 Ulf Brüde personer omkom i flodvågskatastrofen julen personer omkommer varje år i trafikolyckor sett över hela världen personer omkom i 11 september-katastrofen i USA personer omkommer i trafikolyckor varje år i USA personer omkommer i trafikolyckor varje år i EU15-länderna 600 personer omkommer i trafikolyckor varje dag i Kina 500 svenskar omkom i flodvågskatatrofen 500 svenskar omkom i Estoniakatastrofen svenskar omkommer varje år i trafikolyckor VTI notat

4 VTI notat

5 Innehållsförteckning Minibasstatistik över utvecklingen sid Dödade Svårt skadade enligt polisen Lindrigt skadade enligt polisen Dödade och skadade enligt polisen Anmälda skadefall i trafikförsäkring Svårt skadade enligt patientstatistiken Trafikarbete Fordon i trafik Trafikarbete Körkortshavare Bilbältesanvändning Cykelhjälmsanvändning Alkohol Hastighet 2+1-väg och motorväg Automatisk hastighetsövervakning Dödade, trafik, bilar, invånare och risk samt skadade enligt polisen Dödade i olika länder Dödade per invånare Några kommentarer sid Trafiksäkerhetsbeslut m.m sid VTI notat

6 VTI notat

7 Minibasstatistik över utvecklingen Minibasstatistik - uppdatering av VTI notat (VTI/Vägtrafikinspektionen) (6 sidor) Version: DÖDADE (exkl. sjukdom) rel (Vägverket/SIKA/SCB) TOTALT % BILFÖRARE % BILPASS % MC FÖRARE/PASS % MOPEDIST % CYKLIST % GÅENDE % ÖVRIGA Anm: Bil = personbil/lastbil/buss MÄN % KVINNOR % män bilförare % män bilpass % män MC förare/pass % män mopedist % män cyklist % män gående % män övriga kvinnor bilförare % kvinnor bilpass % kvinnor MC förare/pass kvinnor mopedist kvinnor cyklist % kvinnor gående % kvinnor övriga MF-SINGEL % MF-MÖTE/OMK % MF-GCM % ÖVRIGA % Anm: Enligt den tidigare definitionen av olyckstyper % % % % % % bilförare bilförare % varav män % varav kvinnor bilförare % bilförare % bilpass % bilpass % bilpass % bilpass % övriga % övriga % övriga % övriga % STATLIGT % KOMMUNALT, ENSKILT % NORR % MITT % STHLM % VÄST % MÄLARDALEN % SYDÖST % SKÅNE % JANUARI % FEBRUARI % MARS % APRIL % MAJ % JUNI % JULI % AUGUSTI % SEPTEMBER % OKTOBER % NOVEMBER % DECEMBER % VTI notat

8 SVÅRT SKADADE ENLIGT POLISEN (Vägverket/SIKA/SCB) rel TOTALT % BILFÖRARE % BILPASS % MC FÖRARE/PASS % MOPEDIST % CYKLIST % GÅENDE % ÖVRIGA % MÄN % KVINNOR % Okänt män bilförare % män bilpass % män MC förare/pass % män mopedist % män cyklist % män gående % män övriga % kvinnor bilförare % kvinnor bilpass % kvinnor MC förare/pass % kvinnor mopedist % kvinnor cyklist % kvinnor gående % kvinnor övriga % % % % % % % Okänt STATLIGT KOMMUNALT, ENSKILT LINDRIGT SKADADE ENLIGT POLISEN (Vägverket/SIKA/SCB) rel TOTALT % BILFÖRARE % BILPASS % MC FÖRARE/PASS % MOPEDIST % CYKLIST % GÅENDE % ÖVRIGA % MÄN % KVINNOR % Okänt män bilförare % män bilpass % män MC förare/pass % män mopedist % män cyklist % män gående % män övriga % kvinnor bilförare % kvinnor bilpass % kvinnor MC förare/pass % kvinnor mopedist % kvinnor cyklist % kvinnor gående % kvinnor övriga % % % % % % % Okänt % 6 VTI notat

9 DÖDADE OCH SKADADE ENLIGT POLISEN rel (Vägverket/SIKA/SCB) TOTALT % BILFÖRARE % BILPASS % MC FÖRARE/PASS % MOPEDIST % CYKLIST % GÅENDE % ÖVRIGA % MÄN % KVINNOR % Okänt män bilförare % män bilpass % män MC förare/pass % män mopedist % män cyklist % män gående % män övriga % kvinnor bilförare % kvinnor bilpass % kvinnor MC förare/pass % kvinnor mopedist % kvinnor cyklist % kvinnor gående % kvinnor övriga % % % % % % % Okänt % ANMÄLDA SKADEFALL I TRAFIKFÖRSÄKRING (tusental) rel Anmälda skadefall % därvid skadade personer % Källa: Försäkringsförbundet SVÅRT SKADADE ENLIGT PATIENTSTATISTIKEN (Socialstyrelsens patientstatistik, VTI/Jörgen Larsson, SIKA/Tore Lundström) rel TOTALT % BILISTER % MC/MOPEDIST % CYKLIST-MF % CYKLIST-EJ MF % GÅENDE % Anm: Gående-singel ingår ej. Inte heller ca 300 ospec/övriga per år. bilister % bilister % bilister % bilister % mc/mop % mc/mop % mc/mop % mc/mop % cyklister % cyklister % cyklister % cyklister % gående % gående % gående % gående % alla % alla % alla % alla % Anm: Som "svårt skadade" räknas här personer som blivit inlagda/inskrivna på sjukhus (slutenvården). Ej helt identiska definitioner och VTI notat

10 TRAFIKARBETE (personbil, lastbil, buss och mc) (SIKA/Vägverket) rel Miljoner fordonskm % Index % FORDON I TRAFIK (tusental) rel Personbilar % Lastbilar % varav lätta % varav tunga % Bussar % Summa bil % Motorcyklar % Mopeder klass I (ökn 0 88) * Mopeder, klass II % Källa: Vägverket, Trafikregistret, Försäkringsförbundet VVs årsredovisning 2005 publ 2006:21 * 1996 till 2007 TRAFIKARBETE (miljoner fordonskm) (VTI/SIKA/Vägverket) rel Personbil % Lätt lastbil 3,5 ton % Tung lastbil % varav 3,5-16 ton % varav > 16 ton % Buss % Motorcyklar % Mopeder % Anm: Totalvikter KÖRKORTSHAVARE (tusental) rel TOTALT % % % % % % % MÄN % KVINNOR % Anm: B-körkort. Ingen statistik tillgänglig för 1999 Källa: Trafikregistret, Vägverket BILBÄLTESANVÄNDNING rel Personbilsförare (%) 89,0 88,3 89,4 90,4 90,1 90,3 91,2 91,3 91,8 92,4 93, %-enheter * Anm: För åren noterades 87,1, 87,9, 88,7 respektive 88,2 % * 1996 till 2007 Källa: VTI, Hans-Åke Cedersund CYKELHJÄLMSANVÄNDNING rel Totalt (%) 15,2 16,1 17,7 16,1 16,0 15,4 17,1 18,0 20,9 23,6 24, %-enheter * Anm: För åren noterades 6,4, 7,2, 7,4, 8,6, 10,7 respektive 13,5 %. * 1996 till 2007 Källa: VTI, Sixten Nolén ALKOHOL rel Alkoholrattfylleribrott % Anm: För åren noterades 25508, 26100, 24563, 24298, resp Källa: BRÅ Miljoner utandningsprov 1,3 1,1 1,0 1,1 1,1 1,1 1,3 1,4 1,6 1,8 2,2 2,5 +91% Källa: RPS Kört bil, mer än lättöl (%) 7,4 9,0 9,7 8,7 8,6 7,2 7,4 8,7-5,9 7,5 5,2-2 %-enheter * Anm: För åren noterades 12,4, 11,8, 10,2, 11,6, 10,2 resp. 9,0 Källa: Vägverkets enkätundersökning * 1996 till 2007 HASTIGHET (andel trafikarbete över tillåten hastighet på statligt vägnät) rel Personbilar utan släp (%) ? Lastbilar med släp (%) ? Källa: Vägverket 2+1-VÄG OCH MOTORVÄG (totalt antal mil vid årets slut) rel 2+1-väg (ökn 0 176) * Motorväg (ökn ) * Källa: VTI och Vägverket * 1996 resp 2007 AUTOMATISK HASTIGHETSÖVERVAKNING rel Antal mil vid årets slut (ökn 0 244) * Källa: RPS, VTI Jörgen Larsson * 1996 resp VTI notat

11 DÖDADE (exkl. sjukdom), TRAFIK, BILAR, INVÅNARE OCH RISK SAMT SKADADE (enligt polisen) Dödade År Dödade Trafik Risk* Bilar Risk** Invånare Risk*** Svårt Lindrigt och (mnfkm) (årets slut) (årets slut) skadade skadade skadade , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Risk* = antal dödade per miljard fordonskm Risk** = antal dödade per bilar Risk*** = antal dödade per invånare Källa: SCB, SIKA, Vägverket VTI notat

12 DÖDADE I OLIKA LÄNDER rel Australia % Austria % Denmark % Finland % France % Germany % Hungary % Ireland % Japan % Netherlands % New Zealand % Norway % Poland % Portugal % Spain % Sweden % Switzerland % United Kingdom % United States % Totalt % Totalt exkl. USA % UK = Gr. Britain + N. Ireland Källa: IRTAD DÖDADE PER invånare rel Australia 10,8 9,5 9,5 9,3 9,5 9,4 8,8 8,2 7,9 8,1 7,9 7,7-20% Austria 12,9 13,9 11,9 13,4 12,0 11,9 11,9 11,5 10,7 9,3 8,8 8,3-32% Denmark 9,8 9,3 8,5 9,7 9,3 8,1 8,6 8,0 6,8 6,1 5,4 7,5-31% Finland 7,9 8,5 7,7 8,4 7,7 8,4 8,0 7,3 7,2 7,2 6,4 7,2-14% France 14,7 14,4 15,2 14,4 13,6 13,8 12,9 10,2 9,2 8,8 7,8 7,5-46% Germany 10,7 10,4 9,5 9,5 9,1 8,5 8,3 8,0 7,1 6,5 6,2 6,0-39% Hungary 13,4 13,7 13,6 12,9 11,9 12,1 14,0 13,1 12,8 12,7 12,9 12,2-7% Ireland 12,5 12,9 12,4 11,0 11,0 10,7 9,6 8,4 8,9 9,3 8,6 7,8-32% Japan 9,3 8,9 8,6 8,2 8,2 7,9 7,5 7,0 6,7 6,2 5,7 5,2-36% Netherlands 7,6 7,5 6,8 6,9 6,8 6,2 6,1 6,3 4,9 4,6 4,5 4,3-39% New Zealand 13,8 14,4 13,6 13,4 12,1 11,8 10,3 11,5 10,7 9,9 9,4 10,0-30% Norway 5,8 6,9 8,0 6,8 7,7 6,1 6,9 6,1 5,7 4,9 5,2 5,0-27% Poland 16,5 18,9 18,3 17,4 16,3 14,3 15,3 14,8 15,0 14,3 13,8 14,6-20% Portugal 25,4 23,4 22,4 21,0 19,6 17,6 16,1 14,8 12,3 11,8 9,2 9,2-58% Spain 14,0 14,3 15,2 14,6 14,6 13,8 13,2 12,8 11,0 10,3 9,3 8,6-35% Sweden 5,7 5,7 5,6 6,0 6,3 6,2 6,0 5,9 5,3 4,9 4,9 5,1-13% Switzerland 8,7 8,3 8,4 8,2 8,3 7,6 7,1 7,5 6,9 5,5 5,0 5,2-38% United Kingdom 6,4 6,4 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,1 5,6 5,5 5,4 5,0-15% United States 15,9 15,7 15,3 15,3 15,2 14,8 14,8 14,7 14,5 14,7 14,2 13,7-9% Källa: IRTAD, Vägverket 10 VTI notat

13 Några kommentarer Gjorda jämförelser koncentrerar sig på genomsnittliga utfallet kontra genomsnittliga utfallet Totalt antal dödade har minskat med 10 %. Ungefär samma minskning har gällt även för enbart bilister. Antalet dödade motorcyklister har ökat med 38 %. Cyklister och fotgängare har haft den bästa utvecklingen med 33 respektive 25 % färre dödade. (Sidan 5.) Antalet dödade i singelolyckor har ökat lika mycket som antalet dödade i möteseller omkörningsolyckor har minskat. (Sidan 5.) Antalet dödade har minskat mest för trafikanter 65 år eller äldre samt för barn 0 17 år. (Sidan 5.) För unga bilförare (18 24 år) har antalet dödade ökat medan för äldre bilförare (65 år eller äldre) har det skett en minskning. (Sidan 5.) För bilpassagerare har barn (0 17 år) och äldre (65 år eller äldre) minskat antalet dödade med 42 respektive 46 %. (Sidan 5.) Utvecklingen för antalet dödade på statligt vägnät respektive kommunalt/enskilt har varit ungefär densamma. (Sidan 5.) För totala antalet svårt skadade enligt polisen föreligger ingen förändring. Antalet svårt skadade motorcyklister och mopedister har ökat kraftigt medan antalet svårt skadade cyklister och fotgängare minskat. Antalet svårt skadade äldre trafikanter har minskat. (Sidan 6.) Fr.o.m. år 2003 saknas uppgifter om antalet svårt skadade på statligt respektive kommunalt/enskilt vägnät. (Sidan 6.) Totalt antal lindrigt skadade har ökat med 32 %. Ungefär samma ökning för bilister. Större ökning för motorcyklister och mopedister. Minskning för cyklisterna men däremot ökning för gående. Minst ökning för äldre trafikanter. (Sidan 6.) Antalet anmälda skadefall i trafikförsäkring har ökat men antalet skadade personer i dessa skadefall har minskat. (Sidan 7.) Socialstyrelsens patientstatistik ger framför allt (jämfört med polisens statistik) en bättre täckning av antalet svårt skadade på tvåhjulingar. Antal svårt skadade cyklister i olyckor med motorfordon inblandat uppvisar en kraftig minskning. För övrigt är tendenserna ungefär desamma som för enligt polisen svårt skadade. (Sidan 7.) Definitionen av svårt skadad i patientstatistiken är under omarbetning. Totala trafikarbetet har ökat med 14 %. För lätta lastbilar 3,5 ton har trafikarbetet ökat med 56 %. För tunga lastbilar > 3,5 ton har det skett en ökning med 23 % och hela denna ökning ligger på de allra tyngsta > 16 ton. (Sidan 8.) Trafikarbetet för motorcyklar har fördubblats. Trafikarbetet för mopedister har ökat ännu mera och hela ökningen ligger på mopeder klass I. (Sidan 8.) Totala antalet körkortshavare har ökat med 6 %. För de allra yngsta år har det skett en ökning med 15 % (ökningen ligger helt på de senaste åren). För den större gruppen år har däremot antalet körkortshavare minskat med 9 %. Antalet äldre körkortshavare (65 år eller äldre) har ökat med ca 20 %. (Sidan 8.) Det föreligger inga uppgifter om hur personbilsförartrafikarbet för olika åldrar har förändrats under perioden (Sidan 8.) Bilbältesanvändningen för personbilsförare har ökat från 89 % år 1996 till 96 % år Merparten av ökningen har skett de senaste två åren. (Sidan 8.) VTI notat

14 Cykelhjälmsanvändningen ligger år 2007 på 27 %. Användningen ökade kraftigt under åren 1990 fram till Därefter avtog ökningstakten under ett antal år för att sedan åter igen öka de senaste tre, fyra åren. (Sidan 8.) Antalet anmälda alkoholrattfylleribrott har ökat med nästan 30 %. Samtidigt har dock antalet alkoholutandningsprov nära nog fördubblats. Andelen som säger sig ha kört bil efter att ha druckit mer än lättöl har minskat från 7,4 % år 1996 till 5,2 % år (Sidan 8.) Kunskapsläget är bristfälligt vad gäller den faktiska förekomsten av alkohol i trafiken. Och detsamma vad gäller antalet alkoholrelaterade dödsfall i trafiken. (Sidan 8.) Enligt bästa möjliga skattningar omkommer årligen ca 60 onyktra (> 0,1 promille) bilförare och ca 40 onyktra trafikanter av annat slag. Dessutom omkommer ytterligare ca 25 själva nyktra personer men pga. att andra förare varit onyktra. Dessa absolutantal har varit tämligen konstanta de senaste tio åren (Thomas Lekander, Vägverket). År 2004 upphörde Vägverkets tidigare hastighetsmätningar i tätort och fr.o.m. år 2005 gäller detsamma för statligt vägnät. (Sidan 8.) Tillståndsförändringar saknas helt och hållet för hastigheter för olika vägtyper och hastighetsgränser. (Sidan 8.) 2+1-vägar har ökat från noll mil år 1996 till 176 mil år Antalet mil motorväg har ökat från 136 till 181. (Sidan 8.) Automatisk hastighetsövervakning har ökat från noll till 244 mil år (Sidan 8.) Minibasstatistiken borde kompletteras med tillståndsförändringar avseende fordonsparkens säkerhetsnivå. (Sidan 8.) Det saknas mått som på ett fullgott sätt beskriver förändringar i trafikanternas attityder och värderingar av trafiksäkerhet. (Sidan 8.) Risk, mätt som antal trafikdödade i Sverige per miljard fordonskm, har minskat alltsedan 1950 och framåt. Under åren skedde ingen minskning. De senaste åren har dock minskningen fortsatt. (Sidan 9.) Antalet trafikdödade har minskat betydligt mera i så gott som alla andra länder än i Sverige under den studerade perioden (statistik enligt IRTAD). Om man undantar USA har genomsnittliga minskningen i övriga jämförda länderna varit 31 % mot 10 % för Sverige. (Sidan 10.) Sverige hade det allra lägsta antalet dödade per invånare år Sverige ligger fortfarande mycket bra placerat på listan år 2007 men har passerats av några länder och flera andra länder har närmat sig alltmera. (Sidan 10.) 12 VTI notat

15 Trafiksäkerhetsbeslut m.m VTI GN/UB/JL, 2008 VTI UB I nedanstående förteckning anges nationella beslut, kampanjer m.m. sedan 1960 och framåt i Sverige och som har anknytning till trafiksäkerhet. Uppgifter om lokala åtgärdsinsatser saknas Obligatorisk kontrollbesiktning 1967 Högertrafikomläggningen 1967 Bestämmelse om bilbälte i framsätet i alla bilar fr.o.m års modell 1968 Minsta mönsterdjup på däck 1 mm 1968 Trafiksäkerhetsverket, TSV, bildades 1971 Differentierade hastighetsgränser 1975 Lag om bilbälte i framsätet 1975 Motorcykelhjälm 1976 Särskilt förarprov mc 1976 Skolskjutsskylt 1977 Varselljus 1978 Mopedhjälm 1979 Belysning på cyklar behövs endast i mörker 1980 Största tillåtna fordonsbredd ökas från 250 till 260 cm 1981 Övningskörning tillåten även på motorvägar 1981 Ny 30-skylt, rek. hastighet i 50-områden som varning för eventuella farthinder 1982 Alla långsamgående fordon skall ha röd trekantig reflekterande skylt bak 1982 Trafiksäkerhetsutredningen, TSU, Kvalitativa mål för trafiksäkerhetsarbetet 1982 Nya körkort 1983 Lag om användning av bilbälte i framsätet för passagerare i taxibilar 1984 Införande av C- i stället för B-behörighet för tung lastbil utan släp, nya körkort 1986 Nya trafikregler. Vägrenskörning accepteras, företräde för sekundärvägstrafik vid utfart på motorväg, obligatoriskt med reflexer fram, bak och på båda hjulen på cyklar m.m Nytt mc-prov för tung motorcykel införs 1986 Kampanj Bilbälte i baksätet 1986 Lag om bilbälte för vuxna i baksätet 1987 Det första trafiksäkerhetsprogrammet för kommande treårsperiod överlämnas till regeringen 1987 Skyltfonden för trafiksäkerhetsforskning inrättas 1988 Lag om bilbälte/skyddsanordning för barn i baksätet 1988 Förbud att tillverka, inneha, överlåta eller använda radarvarnare 1988 Kampanj Dämpa farten 1989 Sänkning av hastighetsgränsen 110 km/h till 90 km/h under sommaren och 90 km/h även efter sommaren i storstadsregionerna på motorvägar 1989 Kvantitativa mål för trafiksäkerhetsarbetet (högst 600 dödade år 2000) VTI notat

16 1990 Ny körkortsutbildning, godkänt teoriprov innan körprov kan avläggas och två års prövotid 1990 Gränsen för rattfylleri sänks från 0,5 till 0,2 promille 1990 Försök med automatisk hastighetsövervakning startar 1990 Mönsterdjupet på däck minst 1,6 mm 1990 Trafiksäkerhetsverkets sista trafiksäkerhetsprogram redovisas 1990 Skatteomläggning medför höjt bensinpris 1991 Skärpning av lämplighetsprövning efter rattfylleribrott avseende minst 1,5 promille 1992 Återgång till 110 km/h i storstadsregionerna, försöket med automatisk hastighetsövervakning avslutas 1992 Sista året för Trafiksäkerhetsverket som bildades 1968 efter högertrafikomläggningen 1993 Vägverket övertar det nationella trafiksäkerhetsansvaret 1993 Bensinpriset ökar kraftigt 1993 Privat övningskörning från 16 år 1994 Ny rattfyllerilag, gränsen för grovt rattfylleri 1,0 promille 1994 Utandningsprov i trafiken fördubblas 1994 Laserinstrumentet för hastighetsövervakning införs 1994 Det nationella trafiksäkerhetsprogrammet (Vägverket, Polisen och Kommunförbundet) presenteras, högst 400 döda år Hastighetsgränsen för personbilar med släp och tunga lastbilar höjs från 70 till 80 km/h 1995 Vajerräcken i mittremsa på motorväg 1995 Förbud att använda dimljus/halvljus tillsammans 1996 Nollvisionen presenteras 1996 Krockkudde standard på nya personbilar 1996 Lastbilars längd ökas från 24 till 25,25 m 1997 På några få vägar i södra Sverige sänks hastighetsgränsen från 110 till 90 km/h 1997 Nollvisionen beslutas i riksdagen 1998 Vajerräcken i sidoområde introduceras 1998 Kommunerna får rätt att besluta om 30 km/h i tätort 1998 Transportpolitiskt beslut högst 270 dödade år Första trefältsvägen med mitträcke invigs, Gävle Axmartavlan 1999 Lag om bilbälte även för taxi- och lastbilsförare och lagen är nu generell 1999 Lag om vinterdäck december mars om vinterväglag 1999 Försök med vinterhastigheter, 110 till 90 km/h och 90 till 70 km/h 1999 Försök med alkolås i AB, E och AC-län 1999 Nya trafikregler 1 oktober, t.ex. företräde bilist kontra cyklist 1999 Ny signalväxling i signalreglerade korsningar 1999 Regeringens 11-punktsprogram 2000 Permanentades vissa hastighetsgränssänkningar 2000 Högt bensinpris, 10 kr per liter för första gången (gränsen 1 kr passerades under början av 1970-talet 2000 Förarbevis för EU-moped 2000 Prioritet för fotgängare på övergångsställen, zebralagen, färre övergångsställen 2000 Ökad användning av hastighetsdämpande åtgärder i tätort 2000 Ökat antal 2+1-vägar med mitträcke 2000 EU direktiv mot producenterna om extra bromsljus 14 VTI notat

17 2000 Vägverket upphör att registrera egendomsskadeolyckor 2001 Digital automatisk hastighetsövervakning på ca 15 vägavsnitt startar 2002 Näringsminister Björn Rosengren tar initiativ till projektet Nationell samling för trafiksäkerhet den 8 augusti 2002 Bilbälteskampanj 2002 Bötesbelopp för bilbälte höjs från 300 till 600 kr 2003 OLY/VITS (Vägverkets olycksregister/vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet) läggs ned och ersätts av ett nytt olycks- och skadesystem STRADA 2003 Vägtrafikinspektionen, VI, startar km/h-mopeden kompletteras med EU-moped I (max 40 km/h och förarlicens) och EU-moped (max 25 km/h) 2004 Nya bussar (ej stadsbussar) skall ha bälte på alla platser 2005 Cykelhjälmslag för barn under 15 år Höjda trafikböter fr.o.m. den 1 oktober 2006 ATK planeras omfatta ca 700 kameror, 100 sträckor och 190 mil vid årets slut 2008 Nytt hastighetsgränssystem med 10-steg som omfattar även 40, 60, 80, 100 och 120 km/tim påbörjas och beräknas fortsätta år Nytt etappmål föreslås, högst 220 trafikdödade år 2020, och dessutom föreslås ett antal olika tillståndsmål VTI notat

18

19

20 VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovningsanläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet. VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport. HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG POST/MAIL SE LINKÖPING POST/MAIL BOX 760 POST/MAIL BOX POST/MAIL BOX 8077 TEL +46(0) SE BORLÄNGE SE STOCKHOLM SE GÖTEBORG TEL +46 (0) TEL +46 (0) TEL +46 (0)